grön undgoms riksårsmöte 2016: 12-14/2 borås organisatoriska motioner och propositioner

Transkript

1 grön undgoms riksårsmöte 2016: 12-14/2 borås organisatoriska motioner och propositioner

2 Innehållsförteckning Propositioner 1. Verksamhetsplan och budget 2. Medlemsavgift i Grön Ungdom 3. Syftesparagrafen i Grön Ungdoms stadga 4. Höstkonferans 5. Riksårsmötet Motioner 6. Hållbart engagemang 7. Migration i det politiska programmet 8. Djurrätt i det politiska programmet 9. Djurens röst 10. Transfeministisk kvotering 11. Inkluderande kvotering

3 1. verksamhetsplan och budget Vision 2018 Grön Ungdom är vår generations ungdomsrörelse. Vi har långsiktiga idéer för ett bättre samhälle, men vet samtidigt hur politiken på olika nivåer konkret kan ta steg i rätt riktning. Vi samlar unga som brinner för klimatet, feminism och antirasism. Våra medlemmar är väl förtrogna med vår politik och bekväma med att representera Miljöpartiet i olika folkvalda församlingar. Grön Ungdom består efter valrörelsen 2018 av medlemmar och är Sveriges näst största ungdomsförbund. För att uppnå detta är våra prioriterade organisationsmål: 1. Att växa som förbund 2. Att utveckla och genomdriva politik Ett växande förbund Vi ska fortsätta att värva nya medlemmar, men också arbeta med att ta fram strategier för hur vi får de som vi värvar att stanna hos oss. Vår ambition är att ses som det självklara alternativet för alla unga som ser sig själva som feminister, står för öppenhet och vill att Sverige tar ansvar för klimatet. Vi ska bredda vårt förbund. Det betyder dels att öka andelen aktiva medlemmar, dels att värva medlemmar i nya målgrupper. Individer som rasifieras är särskilt prioriterade i breddningen mot nya målgrupper. För att lyckas med den här förändringen måste vi bli bättre på antirasism internt och ha en mångfald bland våra företrädare. När förbundet växer krävs fler plattformar, mer fokus på spetsutbildning för de som varit medlemmar ett längre tag och bredare utbildningar för alla våra nya medlemmar. Riksorganisationen har ett särkilt ansvar för spetsutbildning och genomför tillsammans med regionerna breddutbildning. Riksorganisationen ska under året kompetensutveckla regionerna utifrån behov. Utbildningar i Grön Ungdom ska primärt handla om politikutveckling och påverkansarbete. Vi vill: 1. Starta upp Grön Skolungdom en underorganisation med särskilt värvningsansvar. 2. Vi ska genomföra en sommarturné med fokus på värvning 3. Utarbeta och genomföra bredare utbildning tillsammans med regionerna 4. Genomföra en spetsutbildning för medlemmar med lång erfarenhet 5. Erbjuda alla regionala styrelser anpassade organisatoriska utbildningar

4 Ett politiskt förbund Grön Ungdom ska vara en plattform där nya idéer föds. Vi ska utveckla ny politik och aktivt driva igenom den, såväl på riksnivå som på region och lokal nivå. Efter att på riksårsmötet 2016 antagit vårt första politiska program måste arbetet med politiken fortsätta. Vi lär oss politik genom att prata politik. Genom att tillsammans diskutera vår samtid och analysera framtiden kan nya gröna tankar växa. Att organisationen blir mer politisk måste synas överallt: i förbundsstyrelsens arbetssätt, i våra utbildningar och i vårt internationella arbete. Våra prioriterade politiska frågor anger vad vi vill att samhällsdebatten ska kretsa kring. Det är dessa frågor som vi lyfter när vi själva får möjlighet att sätta dagordningen. Förbundets prioriterade politiska frågor är klimat, feminism och migration. Klimat är prioriterat hela verksamhetsåret och feminism och migration kommer att växla. Utgångspunkten är att de prioriterade frågorna gäller fram till och med riksårsmötet Då kommer vi att ha byggt upp en stabil, bred och trovärdig grund i dessa frågor och vara redo för en valrörelse. Vi vill producera politiska förslag som är möjliga att genomföra i riksdag, regering, kommuner och landsting. Därför är det viktigt att det ges utrymme för politikutveckling i hela förbundet, att ny kommunal och regional politik tas fram och att politiska kampanjer genomförs i hela landet. Medlemmar som har kommunala och regionala uppdrag i landet ska ges stöd i sitt politiska arbete. Vi vill: 1. Att förbundets prioriterade frågor ska vara klimat, feminism och migration. 2. Ta fram kampanjer i våra prioriterade frågor 3. Arbeta med att utforma lokal och regional politik med avstamp i vårt politiska program.

5 Förslaget till rambudget för nästkommande år ses på nästa sida. Förbundsstyrelsen föreslår Riksårsmötet att: 1. Anta verksamhetsplan och budget för verksamhetsåret 2016/17. Förbundsstyrelsen 2015/16 Magda Rasmusson, Lorentz Tovatt, Carolina Bruseman, Ellen Kasimir. Klara Lidman, Mårten Roslund, Joakim Söder, Martin Solberg, Sandra Fogelberg, Neira Kahrimanovic, Hanna Lidström Hanna Lidström reserverar sig mot skrivningen Individer som rasifieras är särskilt prioriterade i breddningen mot nya målgrupper till förmån för en skrivning av typen grupper utan akademisk bakgrund är.... Med motiveringen att enbart rasifiering ger en för begränsad bild av maktstrukturerna i samhället och grön ungdom.

6 Budget 2016 Intäkter Bidrag mp Riks Statsbidrag Medlemsavgifter 0 Övrigt 0 Valbidrag 0 Kostnader Personal Kansli Ekonomiadministration 7500 Förbundsstyrelsen Valberedningen Organisationsutveckling Utbildning Riksårsmöte Kongress Internationellt Material & Webb Kampanj Övrigt/marginal Bokslutsdispositioner Valfond Resultat: 650

7 2. MEDLEMSAVGIFT I GRÖN UNGDOM Medlemsavgiften för förbundet revideras varje år. Förbundsstyrelsen föreslår att medlemsavgiften ligger kvar på 0 kronor även kommande verksamhetsår. Det är viktigt med så få trösklar som möjligt för att bli medlem i Grön Ungdom. Vi yrkar: 1. Att medlemsavgiften för Grön ungdom riksorganisation fastställs till noll (0) kronor för år 2016 och Att riksorganisationen vid behov kan ta ut en administrativ avgift som täcker kostnaden för vissa sätt att bli medlem. Förbundsstyrelsen 2015/16 Magda Rasmusson, Lorentz Tovatt, Carolina Bruseman, Ellen Kasimir. Klara Lidman, Mårten Roslund, Joakim Söder, Martin Solberg, Sandra Fogelberg, Neira Kahrimanovic, Hanna Lidström

8 3. syftesparagrafen i grön ungdoms stadga Riksårsmötet 2015 fattade beslut om att Grön Ungdom skall ta fram ett politiskt program. Förslaget till ett första politiskt program kommer att diskuteras och fattas beslut om under Riksårsmötet Till följd av framtagandet av ett eget politiskt program röstades en ändring av syftesparagrafen igenom på RÅM 2015 med 2/3 majoritet. För att ändringen skall träda i kraft krävs dock att även RÅM 2016 tar en liktydigt beslut som RÅM Förbundsstyrelsen förestår därför Riksårsmötet att bekräfta nedslående beslut från RÅM2015: Att under 2 Ändamål i Grön ungdoms stadgar ändra: Grön ungdoms ändamål är att genom ungas engagemang främja en politisk utveckling i enlighet med Miljöpartiet de grönas partiprogram och kongressbeslut till Grön ungdom har som förbund ett tredelat syfte: I. Att kommunicera Miljöpartiet de grönas politik till unga. II. Att verka för att beslut på Grön ungdoms riksårsmöte och förbundets politiska program blir Miljöpartiet de grönas politik. III. Att organisera unga politiskt och vara ett separatistiskt forum för unga gröna. Förbundsstyrelsen 2015/16 Magda Rasmusson, Lorentz Tovatt, Carolina Bruseman, Ellen Kasimir. Klara Lidman, Mårten Roslund, Joakim Söder, Martin Solberg, Sandra Fogelberg, Neira Kahrimanovic, Hanna Lidström

9 4. höstkonferans Höstkonferens: ett nytt forum för organisatorisk utveckling I dagsläget skall riksorganisationen kalla till och genomföra två förtroenderåd per verksamhetsår. Till dessa bjuds två deltagare från varje regionavdelning in. Förtroenderådets syfte är idag att skapa insyn i förbundsstyrelsens arbete samt vara ett forum för regionerna att lyfta olika frågor till diskussion. Förtroenderådet har idag ingen beslutsmakt. Riksorganisationen och regionorganisationerna har under en längre tid haft en dialog kring utformandet av förtroenderådet då många av dessa möten under en längre tid har upplevts sakna ett tydligt syfte. Förtroenderådet i sin nuvarande form behöver utvecklas för att fylla i syften som det finns ett behov av i organisationen. Vi ser att i takt med att Grön Ungdom som organisation utvecklas så växer även ett behov av ett tydligare forum för att diskutera organisation fram. Organisationen har under de senaste året strävat efter att bli en mer politisk organisation med ett mer politiskt riksårsmöte, och i takt men den utveckligen så har även ett behov av nya forum för organisationsutveckling växt fram. Vi föreslår därför att förtroenderåden görs om till en höstkonferens. Huvudtanken med höstkonferens är att skapa utrymme på RÅM för politiska frågor och skapa en bred samsyn mellan nyckelpersoner i regionerna och förbundsstyrelsen kring organisatoriska frågor och organisatoriska inriktningar. Höstkonferensen skall vara sista instansen för verksamhetsplanen, budgeten och förbundsstyrelsens organisatoriska propositioner innan de går ut till samtliga ombud inför riksårsmötet. Precis som slutbehandling av propositioner, verksamhetsplan och budget idag sker av förbundsstyrelsen genom diskussion, prioriteringar och omröstningen skall det i framtiden ske av höstkonferensen. Det som beslutas om och röstas igenom på höstkonferensen är det som skickas ut till ombuden inför riksårsmötet. Det är förbundsstyrelsen som har hela beredningsansvaret av handlingar inför höstkonferensen. Höstkonferensen skall även välja en grupp som till riksårsmötet skall bereda valet av riksvalberedning. Utefter ett roterade schema utser fyra regioner varje år var sin representant till beredningsgruppen som formellt väljes på höstkonferensen. Ombud till höstkonferensen utses av regionerna. Regionerna i Grön Ungdom befinner sig just nu i en omorganiseringsprocess där flera regioner delar upp sig själva för att av stora lokalavdelningar bilda nya regionorganisationer. Detta är en önskvärd utveckling och målet är att Grön Ungdom långsiktigt skall vara uppdelat i 29 regioner utefter valkretsarna i landet. Därför föreslår förbundsstyrelsen att antalet ombud till höstkonferensen skall vara 29 stycken som fördelas proportionerligt utefter de regioner som finns i dag och utefter hur många medlemmar de regionerna har. Förbundsstyrelsen förestår att en höstkonferens äger rum efter följande premisser: - 29 ombud fördelas mellan regionerna - Regionerna är själva fria att utforma sina ombudsval

10 - Varje ombud har en röst var - Förbundsstyrelsen innehar ingen rösträtt under höstkonferensen - Höstkonferensen behandlar det förslag på verksamhetsplan och budget som ska skickas ut till medlemmarna inför Riksårsmötet - Höstkonferensen behandlar även förbundsstyrelsens förslag på organisatoriska pr positioner - Höstkonferensen väljer en grupp som inför kommande Riksårsmöte ska ansvara för beredningen av valberedning Med bakgrund av detta yrkar vi: Att 21 Förtroenderådet i Grön ungdoms stadgar som lyder: 21 Förtroenderådets syfte är att skapa bättre insyn i förbundsstyrelsens arbete och förbättra kommunikationen mellan riksorganisationen och lokal- och regionavdelningar. Förbundsstyrelsen ska kalla regionstyrelserna till förtroenderåd minst två gånger om året, om inte särskilda skäl finns för annat. Kallelse med förslag på diskussionspunkter ska vara regionstyrelserna tillhanda senast fyra veckor innan mötet. Varje region har rätt att skicka två representanter till förtroenderådet. Representanterna behöver inte sitta i regionstyrelsen. På förtroenderådet ska förbundsstyrelsen informera om förbundets utveckling och om viktiga beslut som har fattats, eller frågor som diskuteras. De regionala representanterna ska få möjlighet att komma med kommentarer och synpunkter på riksorganisationens verksamhet. De ska också ha möjlighet att informera om regionavdelningarnas verksamhet och att lyfta egna frågor. Förtroenderådet är rådgivande, och har ingen formell beslutsmakt. Ersätts med följande: 21 Höstkonferans Grön Ungdoms förbundsstyrelse skall varje år kalla till en höstkonferans. Höstkonferansen skall äga rum i september, oktober eller november månad. Kallelsen till höstkonferansen skall vara regionerna tillhanda senast åtta (8) veckor innan mötet. Höstkonferansen skall besluta kring den verksamhetsplan och budget som förbundsstyrelsen skall lägga fram till Riksårsmötet. Mötet skall även behandla förbundsstyrelsens organisatoriska propositioner och tillsätta en beredningsgrupp för valet av riksvalberedning. Höstkonferansen består av 29 ombud som fördelas mellan Grön Ungdoms regionorganisatorier och samtliga ombud innehar 1 röst var. Förbundsstyrelsens ledamöter innehar ingen rösträtt på höstkonferansen. Utefter ett roterade schema utser fyra regioner varje år var sin representant till den beredningsgrupp som skall bereda valet av valberedning. Höstkonferansen väljer formellt gruppen. Förbundsstyrelsen innehar hela beredningsansvaret inför höstkonferansen. Förbundsstyrelsen 2015/16 Magda Rasmusson, Lorentz Tovatt, Carolina Bruseman, Ellen Kasimir. Klara Lidman, Mårten Roslund, Joakim Söder, Martin Solberg, Sandra Fogelberg, Neira Kahrimanovic, Hanna Lidström

11 5. Riksårsmötet Riksårsmötet är Grön Ungdoms högsta beslutande organ och hålls en gång per år. Riksårsmötet fattar beslut om politik, organisation och tillsätter förtroendeuppdrag inom riksorganisationen. Den här propositionen behandlar hur förbundsstyrelsen vill utveckla riksårsmötet - både när det kommer till form och innehåll. Propositionen behandlar: A. Politisk representativitet B. Decentraliserad process C. Internationella utskottet D. Jämställdhetskommiten E. Miljöpartiets kongress A. Politisk representativitet Grön Ungdom strävar efter att förlänga den demokratiska processen kring årsmötet. Tanken är att samtal om årets frågor ska påbörjas i god tid före möteshelgen. Vissa medlemmar saknar tid eller förmåga att åka iväg i flera dagar. Andra kanske har möjlighet, men upplever att det finns metoder för påverkan som passar dem bättre. En längre process underlättar för regioner att erbjuda sina medlemmar olika sätt att ge politisk input. På riksårsmötet 2015 ansåg ombuden att en sådan ambition försvårades av att motionsstopp enligt stadgarna inföll fem veckor före årsmötet. Tidsfönstret för att hålla förmöten efter att samtliga motioner tillkännagivits var helt enkelt för litet. Därför beslutade riksårsmötet att ändra stadgarna. Motionsstopp infaller idag 10 veckor före mötet. Inkomna motioner skickas till regionerna 8 veckor före mötet. Problemet är att ombuden fortfarande i regel utses innan motionerna offentliggörs. Behovet av billiga tågbiljetter tvingar oss att ha en relativt tidig deadline för ombudsval. Detta gör att det blir svårt för regionernas medlemmar att välja politiskt representativa ombud; de vet ju ännu inte vilka frågor som ska diskuteras på riksårsmötet. Genom att tidigarelägga det nuvarande motionsstoppet får både kandidater och röstande i de regionala ombudsvalen möjlighet att känna till vilka förslag som kommer på mötet. Då kan en kandidat säga att hen kandiderar till ombud för att driva igenom en viss fråga, och medlemmar kan rösta på de ombud som bäst representerar deras politiska inställning. Med ett tidigare motionsstopp kan vi få ett system där ombuden inte bara representerar spridningen av antalet medlemmar, utan också spridningen av politiska åsikter. B. Politisk representativitet Grön ungdom har som mål att vara en decentraliserad organisation där både makt och ansvar i hög utsträckning finns på regional nivå. Ett led i en sådan ambition är att komplettera de utvidgade regionala processerna med ett mer lätthanterligt riksårsmöte. Grön Ungdoms stadgar anger att varje regionavdelning har rätt till ett ombud för varje påbörjat trettiotal medlemmar, plus två ersättare.

12 På riksårsmötet 2015 resulterade detta i 202 ombud och ersättare. På många håll i landet tvingades regionerna kämpa för att hitta tillräckligt många intresserade medlemmar, för att sedan brottas med avhopp och fyllnadsval. Systemet visade sig vara en felbedömning. Målet med Grön ungdoms årsmöte är inte i första hand att skapa ett socialt sammanhang; för detta finns det andra platser som regionläger och lokala aktiviteter. Årsmötet ska vara en plats för sammanträde; det är en chans att öva sig i den mötesteknik som används på Miljöpartiets kongress. Ett mer begränsat antal ombud gör att uppdraget som representant för en region blir mer attraktivt och ställer högre krav på deltagarna. Det ökar sannolikheten att årsmötet blir en plats dit medlemmar kommer inlästa och väl förberedda. Färre deltagare skapar ett mer effektivt möte. Förbundsstyrelsen föreslår att antalet ombud inte ska beräknas i relation till organisationens medlemsantal, utan vara ett fast antal. Ett sådant system praktiseras i de flesta andra förbund. Det underlättar planeringen av verksamhetsåret, eftersom kostnaden för deltagare aldrig blir en överraskning. Ett fast antal måste ändras genom beslut på årsmötet, vilket innebär att förbundsstyrelsen i god tid har möjlighet att budgetera för förändring. Att minska antalet ombud kan betraktas som ett steg i en generell omfördelning i budgeten. Grön Ungdom har tidigare fattat beslut om att vi ska vara en kampanjorganisation. Det kräver att pengar styrs om från dyra interna aktiviteter till utåtriktat politiskt påverkansarbete. Färre ombud underlättar också för ekonomiskt svaga regioner att finansiera sitt deltagande på årsmötet. På riksårsmötet 2015 föreslog förbundsstyrelsen att stadgarna skulle ändras till ett fast antal på 99 ombud som fördelas proportionellt utifrån medlemstal, plus två ersättare per region. Beskedet från ombuden blev tvetydigt. Mötesutskottet som diskuterade frågan föreslog ett system med 129 ombud. När frågan avgjordes i plenum röstade ombuden emellertid nej till att förändra stadgarna, men samtidigt ja till en budget för 99 ombud. Eftersom anmälningsavgiften för ombuden ligger på regionernas budget var frågan av stort intresse för regionstyrelserna. På ett förtroenderåd i maj 2015 enades representanter från regionerna om att gå på utskottets linje. Till årets riksårsmöte skickar regionerna således 129 ombud tillsammans. Förbundsstyrelsen har tagit till sig av kritiken från rikårsmötet 2015 och övergett förslaget om ett riksårsmöte med 99 ombud. Fördelarna med att något mindre riksårsmöte med ett fast antal ombud kvarstår emellertid, och årets exempel bör skrivas in i stadgarna. Vi föreslår att Grön ungdoms regioner på årsmötet ska representeras av 129 ombud som fördelas proportionellt utifrån medlemsantal, plus två ersättare per region. Utöver de deltagare som är ombud eller ersättare tillkommer, precis som idag, revisorerna, valberedningen och förbundsstyrelsen samt presidium och eventuella funktionärer.

13 C. Internationella utskottet Internationella utskottet är det organ i riksorganisationen som ska skapa och förvalta Grön Ungdom internationella relationen och driva på förbundets internationella arbete. För att skapa en större tydlighet i Grön Ungdoms internationella arbete vill vi se att internationella utskottets sammankallande döps om till internationell sekreterare och väljs på Riksårsmötet. Detta för att ge internationella utskottet ett tydligare mandat. Idag är en förbundsstyrelseledamot adjungerad och har vetorätt i internationella utskottet. Vi vill att den internationella sekreteraren som leder internationella utskottet skall vara adjungerad till förbundsstyrelsen och vara delaktig i styrelsens arbete när internationella utskottet och förbundsstyrelsen bedömmer det vara relevant. Det handlar exempelvis om när förbundsstyrelsen arbetar fram verksamhetsplan för nästkommande år och har diskussioner kring budget och internationella frågor. D. Jämställdhetskommiten/mångfaldskommiten Grön Ungdom har sedan en tid tillbaka en adjungerad plats i Miljöparitets jämställdhetskommite. Miljöpartiets jämställdhetskommite kommer att göras om till en mångfaldskommite som har ett bredare uppdrag från partistyrelsen än av jämställdhetskommiten idag har. Kommittén skall bland annat arbeta med representavitet internt samt hur en inkluderande partiorganisation skapas. Fram tills idag så har Grön Ungdoms plats i jämställdhetskommiten tillsatts av förbundsstyrelsen och varit en ledamot i förbundsstyrelsen. Genom att lägga ut uppdraget till Riksårsmötet vill vi att uppdraget ska ges större utrymme i Grön Ungdom som organisation och att det ska vara en plattform för en person som har tydliga idéer för hur Grön Ungdom ska använda sin plats där och hur vi på bästa sätt ska påverka Miljöpartiets. Uppdraget som Grön Ungdom representant i mångfaldskommiten innebär alltså både ett organisatoriskt och ett visst politiskt mandat. E. Miljöpartiets kongress På kongressen 2015 beslutade Miljöpartiet att vartannat år till sin kongress ha fri motionsrätt och varannat år endast tillåta motioner på ett visst tematiskt område. Grön Ungdom röstar på våra riksårsmöteten varje år igenom motioner som sedan skickas till Miljöpartiets kongress. Så vill vi göra även i framtiden, men eftersom att Miljöpartiet inte länge har fri motionsrätt varje kongress så behöver vi ändra våra arbetssätt kring detta. Vi föreslår att riksorganisationen även i fortsättningen inför varje riksårsmöte skall ta emot och behandla samtliga motioner som kommer in. De politiska motioner som går igenom, men som samma år inte kan komma upp på miljöpartiets kongress, sparas av riksorganisationen till nästkommande år. Under det efterföljande riksårsmötet så bekräftas beslut av de motioner som bifölls året innan för att sedan skickas in till Miljöpartiets kongress. Vid motstridiga beslut så gäller det senast fattade beslutet.

14 Med bakgrund av detta yrkar förbundsstyrelsen på: 1. Att följade stycke i Grön Ungdoms stadgar: 9 Årsmöte Årsmötet är Grön Ungdoms högsta beslutande organ. Ordinarie årsmöte hålls en gång per år under januari, februari eller mars månad. Förbundsstyrelsen ska skicka ut kallelsen till alla medlemmar senast tio veckor före årsmötet. Motionsstopp infaller 10 veckor före mötet. Inkomna motioner skickas till regionerna 8 veckor före mötet. Byts ut till 9 Årsmöte Årsmötet är Grön Ungdoms högsta beslutande organ. Ordinarie årsmöte hålls en gång per år under januari, februari eller mars månad. Förbundsstyrelsen ska skicka ut kallelsen till alla medlemmar senast 20 veckor före årsmötet. Motionsstopp infaller 16 veckor före mötet. Inkomna motioner skickas till regionerna 14 veckor före mötet. Samtliga handlingar ska vara ombuden tillhanda senast 3 veckor före Riksårsmötet. 2. Att under 9 Årsmöte i Grön ungdoms stadgar ändra Motionsstopp infaller 10 veckor före mötet. Inkomna motioner skickas till regionerna 8 veckor före mötet. till Motionsstopp infaller 16 veckor före mötet. Inkomna motioner skickas till regionerna 14 veckor före mötet. 3. Att under 9 Årsmöte i Grön ungdoms stadgar ändra Varje regionavdelning har rätt till ett ombud för varje påbörjat trettiotal medlemmar inrapporterade till riksorganisationens medlemsregister den 1 november. Utöver ombuden har varje region rätt att skicka två ersättare till Regionerna representeras av 129 ombud som fördelas proportionellt utifrån avdelningarnas medlemsantal. Utöver ombuden har varje region rätt att skicka två ersättare. 4. Att under 17 Internationella utskottet i Grön ungdoms stadgar ändra Internationella utskottet ska driva grön politik och föra fram förbundets åsikter i Grön ungdoms internationella samarbeten. Utskottet ska bestå av tre, fem, sju eller nio ledamöter. Förbundsstyrelsen har rätt till en representant i internationella utskottet som har vetorätt på alla beslut. Ett veto måste inom tio dagar följas av ett beslut i förbundsstyrelsen. till Internationella utskottet ska driva grön politik och föra fram förbundets åsikter i Grön ungdoms internationella samarbeten. Utskottet ska bestå av fyra, sex eller åtta ledamötes samt en internationell sekreterare. Internationella sekreteraren väljs av riksårsmötet för att leda utskottets arbete. Internationella sekreteraren är adjungerad till förbundsstyrelsen.

15 5. Att under 9 i Grön ungdoms stadga lägga till Val av representant till Miljöpartiets mångfaldskommite samt Val av internationell sekreterare i listan med uppdrag som skall väljas av Riksårsmötet. 6. Att under 9 Årsmöte i Grön Ungdoms stadga under uppräkningen av vad årsmötet skall behandla, lägga till följande: Bekräftande av politiska motioner från föregående år som ej har behandlats av Miljöpartiets kongress Förbundsstyrelsen 2015/16 Magda Rasmusson, Lorentz Tovatt, Carolina Bruseman, Ellen Kasimir. Klara Lidman, Mårten Roslund, Joakim Söder, Martin Solberg, Sandra Fogelberg, Neira Kahrimanovic, Hanna Lidström

16 6. HÅLLBART ENGAGEMANG Idag håller den psykiska ohälsan på att bli en av vår tids största folkhälsoproblem. Unga är en växande grupp inom psykiatrin. Förutom att det är oerhört viktigt att driva detta politiskt är det oerhört relevant att ta detta på allvar internt inom vårt förbund. Vi ser att det idag finns många bra initiativ som kan stärka och stötta individer i förbundet så som mentorskapsprogrammet för tjejer, men att det behövs en mer omfattande strategi hur vi kan minska den psykiska ohälsan inom förbundet. Psykisk ohälsa får aldrig vara ett hinder för engagemang och idéutveckling. Därför är det även en långsiktig vinst för förbundet att ta detta på allvar och inte låta psykisk ohälsa stopp för idéer som kan få organisationen att växa. Diskussionen behövs startas nu och det behövs långsiktiga perspektiv som både tar i hänsyn till valrörelse och tiden däremellan. Produkten av fungerande ideell verksamhet inom förbundet kan aldrig vara att människor drabbas av stress eller psykisk ohälsa i dess olika former. Därför ser vi ett behov av en omfattande strategi med verktyg som stärker förbundet. Därför yrkar vi på att: 1. Att förbundsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en övergripande strategi hur en kan minska den psykiska ohälsan i förbundet till RÅM Att strategins huvudsyfte är att ta fram verktyg för riksuppdrag, regioner och lokalavdelningar hur de kan arbeta för att minska den psykiska ohälsan i förbundet. Pauline Fahlström Alice Josephson Elon Wissing Lovisa Johansson Styrelsens svar: Förbundsstyrelsen yrkar avslag på motionens båda attsatser. Vi delar dock helt motionärernas åsikt om vikten av att få till ett hållbart engagemang i förbundet. Av den anledningen har vi valt att ansluta oss till Maktsalongens initiativ #nollvison som syftar till att minska den psykiska ohälsan i det unga civilsamhället. Motionen hållbart engagemang går i linje med det arbete Gröna strategier för hållbart engagemang som Grön Ungdom, tillsammans med Miljöpartiet och dess andra sidoorganisationer har påbörjat, där det bland annat ska tas fram ett gemensamt metodmaterial som ska utgå från hur vi på lokal och regional nivå skapar förutsättningar för ett hållbart engagemang i en modern folkrörelse. Förbundsstyrelsen önskar hellre fortsätta med detta redan påbörjade projekt, som då sker parallellt med bland andra Gröna Studenter och Miljöpartiets Mångfaldskommité (tidigare Jämställdhetskommité), än att få ett nytt uppdrag från riksårsmötet med samma syfte.

17 7. migration i politiska programmet Ett ungdomsförbunds roll i relation till sitt moderparti är att utifrån den delade ideologiska utgångspunkten formulera en mer radikal och progressiv politik. Om moderpartiet sitter i en koalitionsregering och måste förhandla och genomföra politik som går emot den gemensamma ideologiska grundens fundamentala beståndsdelar, då krävs det av ungdomsförbundet att agera blåslampa. Men även bärare och förvaltare av de idéer som definierar rörelsen. Många av Grön Ungdoms medlemmar har sökt sig till vårt förbund just på grund av de unika värderingar och politik som vi i den gröna rörelsen bär på i migrationspolitiken. Liksom Klimat och Feminism som fått egna kapitel är migrationspolitik, idéen om den fria rörligheten och alla människors lika värde grundläggande och bärande inom vårt förbund. Att tro att migration kan få plats inom ett annat kapitel, Världen, speglar en oförståelse för migrationspolitiken. Inbakat i ett annat kapitel kommer frågan att försvinna och det kan inte vara ett alternativ i Grön Ungdom. Frågan är viktigare än så. Det är inte allmän utrikespolitik utan tangerar alla andra politikområden vi vill föra en politik kring. Därför bör det inom ramen för Grön Ungdoms politiska program utses en arbetsgrupp som under 2016 tar fram förslag till ett kapitel under titeln Migration. Kapitlet kan föreslås till RÅM 2017 som tillägg till det politiska programmet. Jag yrkar: 1. Att i Grön Ungdoms politiska program införa kapitlet Migration 2. Att förbundsstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp som under 2016 tar fram förslag till kapitlet Migration 3. Att kapitlet Migration föreslås och beslutas på riksårsmötet 2017 Anton Ösgård Styrelsens svar: Förbundsstyrelsen yrkar bifall på motionens samtliga attsatser. Migration är en av de frågor som våra medlemmar brinner som mest för och en av de frågor vi medialt synts mest i de senaste åren. Grön Ungdom har länge varit den blåslampa motionären hänvisar till i migrationsfrågan. Förbundsstyrelsen medger därför att det var ett misstag att inte ha med migration som kapitel i det politiska programmet och föreslår därför riksårsmötet att rösta bifall till motionen.

18 8. djurrätt i politiska programmet Miljöpartiet de gröna har sedan vi grundades varit ett parti som gått före vad gäller djurrätt. Andra partier kan i bästa fall se hänsyn till djuren som en mindre fråga bland alla andra politiska frågor. Vi gröna däremot har solidaritet med djuren som en grundläggande pelare i våran ideologi. Det gör oss unika. I Grön Ungdom har har djurrätten länge varit, och är fortfarande, en fråga som många medlemmar brinner starkt för. När det gäller många politiska områden har personer i Grön Ungdom och övriga Miljöpartiet legat väldigt nära varandra i åsikter och värderingar, men djurrätten är ett bra exempel på ett område där medlemmar i Grön Ungdom generellt sett vill gå längre än vårt moderparti. Därför har vi många gånger varit pådrivande mot Miljöpartiet att ta solidariteten med djuren på allvar, och lagt fram förslag för att radikalisera vår djurpolitik. Det tycker vi att vi ska fortsätta med. Med detta som bakgrund är det förvånande att det i förslaget till politiskt program inte förslag alls (!) som berör solidaritet med djur. Det nämns inte med ett enda ord någonstans i texten. Hur kan det ha blivit såhär? Vi tror att intresset för dessa frågor fortfarande är starkt, så det är inte problemet. Vi tror inte heller att det beror på att det sitter någon djurhatare i FS som försöker tysta ner oss. Det har helt enkelt bara hamnat mellan stolarna. Djurrätten passar helt enkelt inte in i något av de nuvarande avsnitten. Att trycka in det i avsnittet Lika rättigheter blir kanske närmast till hands. Men att jämställa och jämföra förtryck mot människor och förtryck mot andra arter kan lätt bli känsligt, kontroversiellt och kränkande. De politiska åtgärderna som krävs på de olika områdena är också väldigt olika. Både djuren och de förtryckta grupperna av människor tjänar på att se frågorna som separata. Det skulle kunna tryckas in något djurrättsligt i avsnittet Landsbygd. Men djur finns inte bara på landsbygden, och om vi vill se djur som individer med egenvärde så kanske det är en dålig ingång att prata om dem som produkter inom lantbruket. Djuren är värda mer än så, och det finns tillräckligt med andra förslag för en bättre landsbygdspolitik att fylla ut det avsnittet med. Det behövs helt enkelt ett eget djurrättsligt avsnitt. Istället för att hafsa fram ett förslag i sista minuten så borde förslaget tas fram såsom de nuvarande tagits fram, och läggas till i det politiska programmet på nästa riksårsmöte. Solidaritet med djur är en grundläggande del i vår ideologi. Visst vill du att Miljöpartiet även i fortsättningen ska vara det bästa djurrättspartiet? Visst vill du att Grön Ungdom ska fortsätta ligga på Miljöpartiet och lägga fram konkreta förslag för att ytterligare ta vår solidaritet med djur på allvar? Då borde vi ha ett avsnitt om djurrätt i vårt politiska program. I kärlek och solidaritet med våra medvarelser av andra arter föreslår vi: 1. Att FS får i uppdrag att utse en arbetsgrupp som under verksamhetsåret tar fram ett förslag på ett nytt avsnitt med temat djurrätt till vårt politiska program, som sedan läggs fram som förslag på riksårsmötet Simon Rosén, Uppsala, David Ling, Gävle, Lovisa Johansson, Gävle

19 Styrelsens svar: Förbundsstyrelsen yrkar avslag på motionen. Förbundsstyrelsen ämnade att Grön Ungdoms politiska program skulle täcka ett brett spektrum av politikområden, i motsats till att lyfta ut de politikområden som varit särskilt utmärkande för Grön Ungdom. Vilka dessa skulle vara lyftes på riksårsmötet Målet med denna bredd är att ha en heltäckande agenda för att påverka Miljöpartiets politik inom alla politikområden. Vi ser hellre att frågor om djurrätt kommer in i andra kapitel i programmet, förslagsvis klimat eller demokrati. Risken är annars att det går inflation i antalet kapitel och att programmet på så sätt förlorar sin demokratiska poäng i att medlemmarna bestämmer över vilka frågor vi ska driva och att det blir ett mindre spetsigt program. Förbundsstyrelsen har med den utgångspunkten ansett det vara mer prioriterat att lägga till ett avsnitt om migration än om djurrätt.

20 9. djurens röst Grön Ungdom är ett fantastiskt förbund. Vi växer för var dag som går, och vi utvecklas konstant politiskt. Vi är också en del av den globala gröna rörelsen, med rötter i grön ideologi som handlar om bland annat rättvisa, hållbarhet och fred. Vårt utgångsläge är alltid en positiv människosyn, och att vara en röst för de som inte själva kan framföra sin. När vi växer, utvecklas och förändras får vi aldrig glömma vad vår kamp grundar sig på, vilka värderingar vi utgår ifrån. Vi får aldrig bli ett förbund som är nöjt och belåtet över vår självbild, har stannat av i vår strävan mot ett pacifistiskt samhälle och i vår strävan mot solidaritet med även andra levande varelser. Det är inget Grön Ungdom någon av oss önskar. I dagens livsmedelsindustri framställs inga animaliska produkter utan våld, utnyttjande eller död, oavsett om produktionen är ekologisk eller icke-ekologisk. En fjärdedel av allt nötkött som säljs på butikshyllorna har en gång varit mjölkkor. De har under de få år de tillåtits leva varje år blivit tvångsinseminerade och kalvat, och efter endast några dagar har kalven blivit skickad till slakt, så att vi har kunnat konsumera mjölken i kalvens ställe. Hönor i äggindustrin lever likaså otroligt korta och intensiva liv, avlade till en fysik som tillfredsställer vårt ekonomiska system snarare än deras egen hälsa. Hälften av deras kläckta kycklingar sorteras ut och skickas till slakt omedelbart. Vad medlemmar konsumerar eller betalar för på individnivå är inget vi har bestämmande över eller bör försöka ha bestämmande över. Men vad vårt förbund på riksnivå betalar för bestämmer vi tillsammans över, och det säger något om vilket slags förbund vi utgör. Vi bör vara ett förbund som vänder sig mot alla former av våld, och ett förbund som bryr sig om även de varelser som är mindre intelligenta än oss. Att käka veganskt på riksaktiviteter är ingen stor omvälvande förändring, men det spelar ändå roll. Det spelar roll för de djur som tvingas leva under orimliga förhållanden. Det spelar roll för vår trovärdighet som förespråkare för djurs rättigheter. Den gröna rörelsen har en stolt historia av att föra talan för de som inte själva har möjlighet att göra sin röster hörda, men ändå påverkas av de beslut vi tar. Det inkluderar framtida generationer, människor i andra delar av världen, och också andra kännande varelser vi delar planeten med. Om vi slutar vara den rösten, och inte för djurens talan, vem kommer då göra det? Därför yrkar vi på: 1. Att Grön Ungdom riksorganisation inte upphandlar animaliska produkter för förbundets pengar 2. Att undantag görs vid eventuella medicinska behov av animaliska produkter 3. Att undantag kan göras vid utlandsresor förutsatt att det finns försvårande omständigheter Linnea Andersson, Khaled Maana David Ling, Camilla Eriksson, Isabel Hagen Lovisa Johansson, Linus Sköldberg

21 Styrelsens svar: Förbundsstyrelsen yrkar avslag på motionen. Vi vill vara ett brett förbund där så många unga som möjligt känner att de kan vara med. Vi har idag en vegetarisk matpolicy på alla våra aktiviteter, och redan det smalnar av vilka som känner att Grön Ungdom är ett förbund för dem. För att vara ett bredare förbund behöver vi öppna upp för fler sorters livsstilar. Det är politiken som ska förena vårt förbund, och vilken mat du äter ska inte påverka huruvida du känner dig exkluderad av andra medlemmar. Normundersökningar som har gjorts i förbundet har visat på att en av de enskilt största faktorerna som medlemmar pekat på har känts exluderande är matnormerna i organisationen. Motionärernas svar på förbundsstyrelsens yrkande: Förbundsstyrelsen yrkar avslag på motionen. Förbundsstyrelsen ämnade att Grön Ungdoms politiska program skulle täcka ett brett spektrum av politikområden, i motsats till att lyfta ut de politikområden som varit särskilt utmärkande för Grön Ungdom. Vilka dessa skulle vara lyftes på riksårsmötet Målet med denna bredd är att ha en heltäckande agenda för att påverka Miljöpartiets politik inom alla politikområden. Vi ser hellre att frågor om djurrätt kommer in i andra kapitel i programmet, förslagsvis klimat eller demokrati. Risken är annars att det går inflation i antalet kapitel och att programmet på så sätt förlorar sin demokratiska poäng i att medlemmarna bestämmer över vilka frågor vi ska driva och att det blir ett mindre spetsigt program. Förbundsstyrelsen har med den utgångspunkten ansett det vara mer prioriterat att lägga till ett avsnitt om migration än om djurrätt.

22 10. Transfeministisk kvotering Argumenten kortfattat: Vi vet att statens registrering av personers kön är dåligt utformad. Det är svårt att ändra sitt juridiska kön så det blir rätt, och för vissa går det inte. Vi är miljöpartister och vill ändra det, eftersom varje människa har själv rätt att definiera sitt kön. När vi vill veta vilket kön en medlem har finns det ingen god anledning till att vi ska lita på statens registrering, som vi vet i många fall är fel, istället för att låta personerna direkt säga vilket kön de har. Dagens könskvoterering missar även att kvotera upp vissa kvinnor, nämligen flera transkvinnor. Den missar också att inkludera de transpersoner och intersexpersoner som är inte är enbart man eller kvinna. Transfobisk feminism är ingen grön feminism. Vi vill förespråkar en feminism som även inbegriper trans- och intersexpersoner. Argumenten lite längre: Det finns personer vars kön inte stämmer överens med vad som står i statens register (vilket brukar kallas juridiskt kön ). Det kan till exempel vara: En person som är mitt inne i könskorrigeringsprocessen. Det är en lång process och bytet av juridiskt kön görs först i slutet. En person som är under 18 år, och därför inte får byta juridiskt kön, eftersom det inte är tillåtet i Sverige (vilket vi vill förändra). Vi har medlemmar under 18 år och borde vara tillgängligt även för unga transpersoner. En person som inte vill gå igenom den medicinska könskorrigering som i Sverige krävs för att byta juridisk kön. Kanske för att den är krånglig, att hen är nöjd med sin kropp, eller att transvården har dåligt bemötande. En person som är inte är enbart man eller kvinna (till exempel en person som är mellan man och kvinna, både man och kvinna, eller varken man eller kvinna) och därför inte kan ändra juridiska könet för att passa sin könsidentitet, eftersom svenska staten bara godkänner två kön: man och kvinna (vilket vi vill förändra). En person som inte är svensk medborgare, och därmed inte tillåts byta juridiskt kön Att vi kvoterar utifrån juridiskt kön, och därmed felkönar många transpersoner, ger många konsekvenser, däribland följande: Vi tar från människor rätten att själva definiera sitt kön och skickar signaler till människan att Vi lyssnar inte på dig när du säger vilket kön du har, vi litar mer på vad det står i statens register. En person vars juridiska kön inte stämmer och som vill kandidera tvingas att komma ut som transperson, och/eller avslöja sitt juridiska kön. Det vill inte alla och då kanske de hellre avstår. Vi ses som transfober, som varken har koll på transpolitik eller ens bryr sig om att läsa på om transpersoners villkor.

23 Eventuella invändningar: - Men transkvinnor är uppväxta i den manliga könsrollen och är därför en del av patriarkatet/könsmaktsordningen? Det finns många exempel på att transkvinnor missgynnas av patriarkatet/könsmaktsordningen. På samma sätt är inte transmän frikopplade från patriarkatet bara för att de kanske är uppfostrade som tjejer. Skulle man dra argumentet fullt ut så skulle vår kvotering i så fall göras efter det kön som tillskrevs vid födseln, och ignorera alla transpersoner. Det vore katastrofalt. Att göra kvoteringen efter det juridiskt kön ignorerar inte alla transpersoner, men många, vilket är katastrofalt nog. En kränkning av transpersoner är inte okej bara för att den görs i en missriktad jämställdhets namn. - Men folk skulle kunna missbruka kvoteringen? Det är cyniskt att neka personer en grundläggande rättigheter för att vissa skulle missbruka den. Det är att åsidosätta transpersoners rättigheter med förklaringen att det finns (obevisade) risker att det gör jämställdhetsarbetet mindre effektivt, ett jämställdhetsarbete som dessutom inte har transpersoner i åtanke. En sådan feminism vill vi inte ha. Skulle nu en man vara så respektlös att han anger ett kön han inte identifierar sig som, bara i syfte att utnyttja kvoteringssystemet och få en maktposition, då tror vi att vi kan hantera det på andra sätt, bland annat genom arbete med och förankra trans- och intersexfrågor i förbundet. Och skulle andra anklaga transkvinnor för att vara män har vi transfoba strukturer att itu med i vårt förbund. - Men borde inte kvoteringen bara gälla cismän, så att transmän även kunde bli invkoterade? Visst, det skulle funka att kvotera utifrån fler parametrar: såsom efter etnicitet, sexualitet, funktion ellet trans/cis. Vi skulle till exempel kunna ha en skrivelse om att det ska vara minst 50% som är antingen kvinnor eller som rasifieras. Men bättre att ha separata kvoteringar för olika saker. Det blir bara krångligt att blanda ihop. En nackdel med att kvotera personer utifrån om de är transpersoner eller cispersoner är att de då måste komma ut, vilket inte alla vill eller känner sig bekväma med. Ingen ska behöva förklara sin könshistorik för någon annan. En kvotering som exkluderar transpersoner gör att vi har färre transpersoner på förtroendevalda poster inom förbundet. En transinkluderande kvotering skulle däremot ge ringar på vattnet, och vara ett första steg mot ett transinkluderande förbund och en transfeministisk revolution! Därför vill vi att mötet beslutar: Att vi i Grön Ungdoms stadgar, 12 Val, ändrar meningen som nu lyder: Kvoteringen innebär att maximalt 50 % av de förtroendevalda inom ett organ kan vara juridiska män. till att istället lyda: Kvoteringen innebär att maximalt 50 % av de förtroendevalda inom ett organ kan vara män. Var och en definierar själv sitt kön. Simon Rosén, tidigare verksamhetsrevisor Yolanda Bohm, tidigare verksamhetsrevisor

24 11. inkluderande kvotering I Grön Ungdom tillämpas könskvotering för riksuppdrag därför att vi lever i ett patriarkalt samhälle där män gynnas och kvinnor missgynnas. Grön Ungdoms vision är ett samhälle där könstillhörighet inte är det som avgör hur lätt det är att ta sig fram i livet. För att nå dit ser vi kvotering som ett nödvändigt verktyg. Det finns dock en grupp som ofta glöms bort när vi i Grön Ungdom tillämpar kvotering efter juridiskt kön, nämligen de som identifierar sig som ett annat kön än det juridiska kön som staten tilldelat dem vid deras födsel. I den interna debatten har det tidigare framkommit argument om att transkvinnor som tidigare setts som män av samhället också tagit del av dem privilegier som män får. All forskning, statistik och personliga berättelser från transpersoner visar dock på motsatsen. Enligt Folkhälsomyndigheten har mer än var tredje transperson övervägt självmord, var femte har blivit utsatt för fysiskt våld och var tredje för psykiskt våld. Att kalla denna grupp för privilegierade är absurt. Grön Ungdom och Miljöpartiet har alltid stått upp för HBTQ-personers rättigheter. Vi har, ofta mycket tidigare än andra partier och förbund, sett dessa problem och lagt förslag för att åtgärda dem. I en sådan kontext är det väldigt märkligt att vi inte föregår med gott exempel, utan istället väljer att kvotera bort personer för att de har ett annat juridiskt kön än det de identifierar sig som. Kan inte transpersoner bara byta juridiskt kön? Att byta juridiskt kön är en lång, komplicerad process som omfattas av en hel del regler. Exempelvis kan personer som är under 18 år, som inte gått igenom en könskorrigeringsprocess eller som inte identifierar sig som varken män eller kvinnor byta juridiskt kön. Men tänk om cis-män missbrukar systemet genom att hävda att de identifierar sig som kvinnor? Vi tror helt enkelt inte att det problemet någonsin skulle uppstå. Det skulle vara väldigt uppenbart om någon som alltid identifierat sig som man plötsligt skulle hävda att han identifierar sig som ett annat kön när han kandiderar till ett riksuppdrag. Varför inte kvotera så att max 50% får vara cis-män istället? För att vi inte vill skilja på cis-män och transmän. Identifierar du dig som man bör också Grön Ungdom se dig som man. Dessutom skulle en sådan formulering tvinga transpersoner att komma ut, vilket kanske inte alla känner sig bekväma med. Men de transmän som tillhör det juridiska könet kvinna som med eran motion skulle kvoteras bort då? Självklart kommer det alltid finnas fall där stadgarna tvingar oss att kvotera på ett sätt som vi kanske annars inte skulle ha gjort. Det finns helt enkelt ingen formulering som helt garderar oss mot sådant, men vi tror ändå att den bästa lösningen är att kvotera utifrån det kön människor själva identifierar sig som.

25 Vi yrkar Att i Grön Ungdoms stadgar, under 12 Val, ändra För alla uppdrag med två platser eller fler tillämpas könskvotering. Kvoteringen innebär att maximalt 50 % av de förtroendevalda inom ett organ kan vara juridiska män. till För alla uppdrag med två platser eller fler tillämpas könskvotering. Kvoteringen innebär att maximalt 50% av de förtroendevalda inom ett organ kan identifiera sig som män. Adam Eltér, Lucas Carlsson, Rebecka Forsberg, Oliver Hörberg Styrelsens svar till motionerna transfeministisk kvotering och inkluderande kvotering: Förbunsstyrelsen yrkar bifall till motionen transfeministisk kvotering och avslag till motionen inkluderande kvotering. Båda motionerna vill göra en ändring i Grön Ungdoms stadga i stycket som rör kvoteringen till våra interna uppdrag. Vi vill bli ett mer transinkluderande förbund och välkomnar motionärernas initiativ. Vi yrkar bifall till attsatsen som lyfts fram i motionen transkfeministiskt kvotering då vi upplever den vara tydligare och därför yrkar vi således avslag till attsatsen i inkluderande kvotering då vi anser att dessa två stå mot varandra. Frågor om organisatoriska propositionerna? Om du undrar något kring förbundsstyrelsens organisatoriska propositioner så är det mycket möjligt att andra medlemmar undrar samma sak. Mejla dina funderingar till carolina.bruseman@mp.se så ser vi till att ta upp din fråga under dragningarna på Riksårsmötet eller i andra lämpliga forum.

26