Göta Älvs Vattenvårdsförbund

Transkript

1 Göta Älvs Vattenvårdsförbund Limnologisk undersökning av Rådasjön och Landvettersjön (Gröen) 2011

2 Projekt RBD0010 Beställare: Göta Älvs Vattenvårdsförbund, Att: Monica Dalberg. Göteborgsregionens kommunalförbund, Box 5073, Göteborg Rapporten bör citeras som: Sandsten H Limnologisk undersökning av Rådasjön och Landvettersjön (Gröen) Calluna AB Projektets organisation: Robert Björklind (Projektledare), Malin Anderson (Makrofytinventering), Anna Jangius (Makrofytinventering), Kenneth Johansson (Fältprovtagning vatten, fytoplankton, fisk), Jan Karlsson (Fältprovtagning vatten, fytoplankton, fisk), Lars Holmberg (Fältprovtagning vatten, sediment, fytoplankton), Kavi Sutinen (Fältprovtagning vatten, sediment, fytoplankton), Mattias Stahre (Fältprovtagning vatten, fytoplankton), Håkan Sandsten (Författare), Annika Stål Delbanco (Kvalitetskontroll). Kontaktperson: Håkan Sandsten, hakan.sandsten@calluna.se, Adress: Calluna AB, Holmgatan 4, Malmö. Intern projektbeteckning Calluna: RBD0010 Rådasjön och Landvettersjön Limnologisk undersökning Denna rapports datum:

3 Projekt RBD0010 Innehåll Sammanfattning! 2 Bakgrund! 4 Metod och Undersökningsområde! 4 Makrofyter i Rådasjön! 4 Vatten i Rådasjön och Landvettersjön! 4 Sediment i Rådasjön och Landvettersjön! 4 Växtplankton i Rådasjön och Landvettersjön! 5 Fisk i Landvettersjön! 5 Kvicksilver i fisk från Rådasjön och Landvettersjön! 5 Mikrobiologisk undersökning! 6 Transportberäkningar! 6 Resultat! 7 Makrofyter i Rådasjön! 7 Vatten i Rådasjön och Landvettersjön! 10 Växtplankton i Rådasjön och Landvettersjön! 11 Sediment i Rådasjön och Landvettersjön! 12 Fisk i Landvettersjön! 12 Kvicksilver i fisk från Rådasjön och Landvettersjön! 16 Mikrobiologisk undersökning! 18 Transporter av näringsämnen! 19 Referenser! 23 Muntlig referens! 23 Bilaga 1 Makrofyter Bilaga 2 Vattenkemi Bilaga 3 Sediment Bilaga 4 Växtplankton Bilaga 5 Vattenkemi MP4-7 Bilaga 6 Fisk Bilaga 7 Syre och Temperatur Bilaga 8 Mikrobiologi Bilaga 9 Karta provpunkter mikrobiologi Bilaga 10 Transporter 1

4 Projekt RBD0010 Sammanfattning Calluna har gjort en limnologisk undersökning av Rådasjön och Landvettersjön under 2011 och jämfört resultaten med tidigare undersökningar. Sjön var artrik på makrofyter (d.v.s. undervattens- och flytbladsväxter) i Rådasjön och inget tyder på att växterna är drabbade av övergödning eller försurning. Inga sällsynta växtarter påträffades, men skaftslamkrypa (starkt hotad, EN) är känd från en lokal vid sjön. Makrofyter undersöktes inte i Landvettersjön. Fysikalisk-vattenkemiska parametrar såsom siktdjup, näring och syrgas visade sig ha god eller hög status i både Rådasjön och Landvettersjön. Växtplankton bedömdes ha hög status i båda sjöarna. Det fanns inga tecken på övergödning eller giftiga algblomningar. På grund av metodskillnader i utvärderingen är det svårt att jämföra växtplanktonresultaten från 2001 och 2011, men det verkar inte ha skett några försämringar av den sammantagna kvaliteten på växtplanktonsamhället mellan åren. Det fanns åtta arter av fisk i Landvettersjön Abborre, gärs, lake, mört, nors, siklöja och sutare fångades i vårt provfiske, medan gädda fångades av andra utanför provfisket. De mest frekventa arterna i sjön var abborre, gärs och mört och andelen fiskätande abborre var anmärkningsvärt hög. Ungefär samma arter fångades år 2001, och om man jämför antal per bottennätansträngning, fångades mycket fler abborrar år 2011, hälften så många siklöjor (även mindre storlek), och ingen gädda. Siklöja kan tyvärr inte jämföras mellan de två provfiskena på grund av att metodskillnaderna är så stora att de mycket väl kan förklara hela skillnaden. Gös, braxen och ål fanns i sjön år 1973, men har eventuellt försvunnit från sjön sedan dess. Status för fisk i Landvettersjön bedömdes vara god, men nära gränsen till måttlig. Kvicksilver i fiskmuskel av abborre och gädda skulle analyseras, men liksom år 2001 var det svårt att fånga gädda i Rådasjön och resultaten har kompletterats under Halterna översteg inte Livsmedelsverkets gränsvärden för konsumtionsfisk generellt, men om man räknar med att större fisk har tagit upp mer kvicksilver är det troligen olämpligt att äta stor gädda från sjöarna. Livsmedelsverket rekommenderar dessutom att man inte ska äta insjöfisk oftare än än en gång i veckan. Sedimentet i Rådasjön innehöll halter av zink och PCB över riktvärden för mindre känslig mark. Zinkhalten var högre än år 2001 och 1991, medan PCB-halten var lite lägre på den lokal som kan jämföras över tid. I Landvettersjön var halten av PCB också över riktvärdet, men den var lägre än i Rådasjön. Arsenik, bly, kadmium och kvicksilver förekom också i förhöjda halter i de två sjöarnas sediment, men halterna var inte lika anmärkningsvärda som för zink i Rådasjön och för PCB i båda sjöarna. Den mikrobiologiska undersökningen visade att det förekom förhöjda antal av E. coli och intestinala enterokocker i Rådasjön om man jämför med kraven på badvatten och råvatten (dock enstaka prov, vilket inte ger tillräckligt statistiskt underlag). Övriga 2

5 Projekt RBD0010 mikrobiologiska parametrar (sjukdomsalstrande bakterier och parasiter) kunde inte bedömas utifrån enstaka prov eller kunde inte påträffas, vilket är bra, men det kan krävas många provtagningar för att finna dem, så bedömningen är mycket osäker. Prov togs också i en bäck vid Rådasjön i maj och augusti 2011, och där var det överlag lägre antal bakterier utom för kolifager i maj. Det mest anmärkningsvärda där var en extremt hög halt av fosfor i augusti, vilket troligen förklaras av årstid, plats och nederbörd. Om man enbart utgår från de kvalitetsfaktorer som ingår i bedömningsgrunderna skulle Rådasjön och Landvettersjön klassificeras som sjöar med God ekologisk status. Hur problemen med PCB och tungmetaller i sedimentet (och eventuellt stor gädda) ska vägas in i ekologisk status måste vattenmyndigheten avgöra. Det finns ingen information om detta i bedömningsgrunderna. Sammanfattande tabell över resultaten av de olika delundersökningarna. Parameter Rådasjön Landvettersjön Makrofyter God status - Siktdjup God status Hög status Näring God status God status Syrgas God status God status Klorofyll-a Hög status Hög status Växtplankton Hög status Hög status Fisk - God status Kvicksilver i fisk Halterna i abborre översteg inte Sediment Mikrobiologi Livsmedelsverkets gränsvärde. Halterna var lägre 2011 än Halterna i gädda översteg inte Livsmedelsverkets gränsvärde. Pb, Cd, Zn, PCB7 och PAH (m. hög vikt) översteg riktvärden för känslig mark. Zn och PCB7 översteg även riktvärden för mindre känslig mark. Rådasjön (Vallsjö) bedöms likadant som Rådasjön (RL), men även Hg översteg riktvärdet för känslig mark. E. coli och koliforma bakterier översteg riktvärden för badvatten och för råvatten. Övriga mikrobiota kunde inte bedömas. Halterna i abborre översteg inte Livsmedelsverkets gränsvärde. Halterna i gädda översteg inte Livsmedelsverkets gränsvärde. As, Cd, Pb, Zn, PCB7, summa PAH (m. hög vikt) översteg riktvärden för känslig mark. PCB7 översteg även riktvärdet för mindre känslig mark. - 3

6 Projekt RBD0010 Bakgrund Göta Älvs Vattenvårdsförbund har gett Calluna i uppdrag att utvärdera Rådasjöns och Landvettersjöns nuvarande limnologiska status, med stöd av tidigare gjorda undersökningar och kompletterande undersökningar Metod och Undersökningsområde Alla koordinater som anges är i RT90-format. Makrofyter i Rådasjön Vegetationen i Rådasjön inventerades den 11 juli 2011 enligt metoden beskriven i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Makrofyter i sjöar, version 2:0. Denna metod innebär att tio transekter, lagda vinkelrätt ut från stranden på olika lokaler runt sjön, undersöks genom krattning från båt. För varje djupintervall (0-1 m, 1-2 m, 2-3 m) gjordes fem krattdrag. Ett krattdrag ger en inventerad yta på 25x50 cm. För inventeringen användes en kratta med djupmarkerat teleskopskaft. Förekomst av växter, djup, avstånd från stranden samt bottensubstrat noterades för varje drag med krattan. Vid transekternas start- och slutpunkt togs foto och koordinat antecknades. Siktdjupet mättes i de centrala delarna av sjön. Förutom krattinventeringen noterades även vattenväxter som påträffades utanför transekterna. Vatten i Rådasjön och Landvettersjön Vattenprovtagning för analys av vattenkemi utfördes i Rådasjön (koordinat X / Y ) och i Landvettersjön (koordinat X /Y ) vid tre tillfällen; , samt Provtagningen utfördes enligt Naturvårdsverkets handbok Vattenkemi i sjöar, Version 1:1 2010:02:17. Ruttnerhämtare användes vid provtagningen och prover togs på tre djup i vardera sjön, på 0,5 m djup (ytprov), vid språngskiktet, samt vid botten. Var språngskiktet var beläget bestämdes först genom att en temperatur- och syrgasprofil gjordes för provpunkten med en OxyGuard syrgasmätare. Sediment i Rådasjön och Landvettersjön Provtagning av sediment utfördes i Landvettersjön (X /Y ) , i Rådasjön (X /Y ) samt i Vällsjöbäckens utlopp i Rådasjön (X /Y ) Provtagningen utfördes enligt BIN SR 01 och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning Metaller i sediment,version 1:1 : Rörhämtare av typen kajakprovtagare, med rör av plexiglas, användes och sediment från den översta centimetern samlades in. Sammanlagt samlades 10 cm sediment in. I samband med sedimentprovtagningen noterades även 4

7 Projekt RBD0010 provtagningsdjupet samt sedimentets beskaffenhet, förekomst av svavelvätelukt, samt förekomst av noduler (d.v.s. klumpar av järn- och/eller manganmalm). Växtplankton i Rådasjön och Landvettersjön Provtagning av plankton utfördes i Landvettersjön (X /Y ) den , samt och i Rådasjön (X /Y ) den och Provtagningen utfördes enligt Naturvårdsverkets handbok Växtplankton i sjöar, Version 1:3, Provtagningen utfördes kvantitavit med en slang med diametern 2,5 cm, samt kvalitativt med en planktonhåv med maskstorleken 20 μm. Proverna konserverades sedan med Lugols lösning. Analys av växtplankton har gjorts av Pelagia Miljökonsult AB (bilaga 4). Fisk i Landvettersjön Nätprovfiske utfördes i Landvettersjön under till enligt Naturvårdsverkets handbok Provfiske i sjöar, Version 1: Tio bottennät lades ut per natt under fyra nätter, vilket gav 40 nätnätter totalt. Varje nät omfattar 12 stycken olika maskstorlekar från 5 mm upp till 55 mm, där varje maskstorlekssektion är 2,5 meter lång. Näten är 30 m långa och 1,2 m djupa. Fiskarterna i en sjö har olika djuputbredning, främst beroende på skillnader i trivseltemperatur. Likaså uppehåller sig äldre och yngre individer av en del arter på olika djup. För att fångst av samtliga fiskarter och årsklasser skall vara möjlig måste provfiske därför ske på samtliga djup. Vid standardiserade provfisken fördelas därför den totala bottennätinsatsen för en sjö av viss storlek och med visst maxdjup inom olika djupzoner. Datavärden för sjöprovfiske vill ha lika många nät i varje djupzon och hela nätet inom en och samma djupzon, men i standardmetoden krävs det att nätens placering och riktning skall slumpas ut. Vi följde standarden och därmed hamnade näten på detta sätt. Djupzonsfördelningen av bottennäten vid provfisket i Landvettersjön var: 2 st på 0-3 m djup, 9 st på 3-6 m, 18 st på 6-12 m, samt 11 st på m djup. Tretton av näten sträckte sig över mer än en djupzon på grund av att det var branta kanter i sjön. Kvicksilver i fisk från Rådasjön och Landvettersjön Abborrarna från Landvettersjön fiskades i samband med provfisket enligt ovan. I Rådasjön användes tre fiskmjärdar som flyttades runt i sjön och försök att fånga gädda med spö gjordes också ca 2-3 timmar varje dag i fyra dagar.!tillräckligt många abborrar fångades på detta sätt, dock inga gäddor. Abborrarna frystes in vid provfisket och transporterades till Linköping. Gäddfisket i Landvettersjön ombesörjdes senare av Rolf Johansson, Landvettersjöns sportfiskeklubb. I Rådasjön fångades gäddor under hösten 2013 av lokal fiskeklubb. Gäddorna frystes in vid fångstillfällena och transporterades senare till Linköping. 5

8 Projekt RBD0010 På laboratorium i Linköping tinades fiskarna, mättes och vägdes. 20 gram muskel från varje fisk togs ut, frystes in och skickades frysta till Eurofins lab i Lidköping där de analyserades. Mikrobiologisk undersökning En mikrobiologisk undersökning har gjorts av Göteborg Vatten vid två tillfällen och på två lokaler. Resultaten redovisas och kommenteras kort. Transportberäkningar Transportberäkningar av kväve och fosfor utfördes för perioden på vattenkemidata erhållen från förbundet samt på flödesdata från SMHI för de fyra lokalerna MP4, MP5, MP6 och MP7. MP4 är belägen vid Mölndalsåns inlopp i Landvettersjön (X , Y ) och MP5 vid utloppet (X , Y ). MP6 (X , Y ) är belägen vid Mölndalsåns inlopp i Rådasjön medan MP7 (X , Y ) är belägen vid Stensjöns utlopp. Denna punkt är vald eftersom ingen flödesmätning och vattenprovtagning sker vid Rådasjöns utlopp. 6

9 Projekt RBD0010 Resultat Makrofyter i Rådasjön Siktdjupet vid makrofytinventeringen var 4,52 m och vattenståndet redovisas i figur 1. Totalt påträffades 15 arter av flytblads- och undervattensväxter (tabell 1, Bilaga 1) i Rådasjön år 2011 och ingen av dem är rödlistade eller sällsynta, men fyndet av smal vattenpest är anmärkningsvärt. Smal vattenpest är en invasiv art som inte har påträffats många gånger i Göteborgstrakten och enligt artportalen finns endast ett fynd år 1995 från Göta Älv söder om Kungälv (Artportalen, Erik Ljungstrand), samt två fynd från Åsunden vid Ulriceham (Artportalen, Peter Wredin). År!2011 påträffades den tillsammans med flera andra arter på transekterna 1, 2 och 9 (se karta Bilaga 1) på djup mellan 0,5 och 1,6 m. Substraten på växtplatserna var fin sten, sand och finsediment. Smal vattenpest kan ibland massutvecklas och slå ut andra arter lokalt, men det har inte skett i Rådasjön. Enligt de gamla bedömningsgrunderna för makrofyter (Naturvårdsverket 1999) klassas artantalet som artikt och artsammansättningen indikerar att sjön inte är övergödd eller försurad. Artantal (15) och indikatortal (6,7) för flytblads- och undervattensväxter avvek inte från vad man kan förvänta sig för en naturlig sjö av Rådasjöns storlek, belägen i södra Sverige på en altitud under 60 m över havet. Sjöns ekologiska status med avseende på arter enligt de nya bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007) bedömdes vara god (TMI 7,75; ekologisk kvot 0,93). Figur 1. Vattenståndet mättes mot en stor sten och var 50,5 cm under stenens högsta punkt (koordinater för stenens läge var X /Y324837, RT90). 7

10 Projekt RBD0010 Tabell 1. Artlista från makrofytinventeringen i Rådasjön 2011, från Henrikson m.fl. (1975) och från (Västergötlands flora inventering. Utdrag från Rådasjön, som geografiskt område i Artportalen ). Artnamn Svenskt namn Utricularia intermedia Dybläddra x Nuphar lutea Gul näckros x x x Potamogeton natans Gäddnate x x x Myriophyllum alterniflorum Hårslinga x x Hippuris vulgaris Hästsvans x Callitriche hamulata Klolånke x Myriophyllum verticillatum Kransslinga x Potamogeton crispus Krusnate x x Juncus bulbosus Löktåg x x Nitella opaca/flexilis Matt- el glansslinke x Lobelia dortmanna Notblomster x x x Eleocharis acicularis Nålsäv x x Elodea nuttallii Smal vattenpest x Elatine hexandra Skaftslamkrypa x Elatine hydropiper Slamkrypa x Callitriche palustris Smålånke x Potamogeton pusillus Spädnate x Plantago uniflora Strandpryl x Fontinalis antipyretica Stor näckmossa x Ranunculus reptans Strandranunkel x x Isoëtes lacustris Styvt braxengräs x Utricularia australis Sydbläddra x x Persicaria amphibia Vattenpilört x Subularia aquatica Sylört x Elodea canadensis Vattenpest x Isoëtes echinospora Vekt braxengräs x x Ranunculus flammula Ältranunkel x Nymphaea alba Vit näckros x x Av undervattensväxterna var det hårslinga som förekom mest frekvent och även allra djupast på 2,7 m. Övriga långskottsväxter hade lägre frekvens och växte ännu grundare. Kortskottsväxterna förekom ännu grundare och strandpryl, notblomster, vekt braxengräs, strandranunkel, växte endast på ett djup som var grundare än 1 meter. Fyra arter av flytbladsväxter påträffades och den växtart som påträffades mest frekvent av alla var gul näckros, som fanns från 0,1 till 2,5 meter djup. Den förekom i sex transekter. 8

11 Projekt RBD0010 Tabell 2. Artlista med övervattensväxter från makrofytinventeringen i Rådasjön Artnamn Equisetum fluviatile Lysimachia thyrsiflora Menyanthes trifoliata Alisma plantago-aquatica Iris pseudacorus Phragmites australis Typha latifolia Schoenoplectus lacustris Svenskt namn Sjöfräken Topplösa Vattenklöver Svalting Gul svärdslilja Vass Bredkaveldun Säv Av övervattensväxterna registrerades säv mest frekvent. Övervattensväxter är inte i fokus i denna metod, men registrerades ändå i de rutor som undersöktes (tabell 2). Även vass och sjöfräken förekom frekvent. Rådasjön kan delas in i en nordlig del och en sydlig del, där den sydliga delen utgörs av en lång vik. En stor del av sjöns stränder täcks av vassbälten av varierande bredd och täthet och på några lokaler var det inte möjligt att komma ända in till stranden på grund av vassbältets täthet. Flertalet arter som föredrar mer näringsrika vatten påträffades i Rådasjön, såsom svalting, vattenpilört, vass, bredkaveldun, gul svärdslilja, gul näckros samt krusnate. I kontrast till detta påträffades flera indikatorarter för näringsfattiga klarvattensjöar i en transekt, närmare bestämt isoetiderna vekt braxengräs, strandpryl, notblomster samt strandranunkel. Transekten var belägen vid en vindexponerad sanddominerad strand nedanför betesmark i nordöstra delen av sjön, vilket är en miljö som undervattensväxter är gynnade av. Transekten skiljde sig också från merparten av de övriga transekterna i att botten dominerades av sand, vilket endast var fallet för en annan transekt. Även vid denna transekt påträffades bland annat strandranunkel. Det finns en tidigare undersökning av Rådasjöns (och Stensjöns) makrofyter från 1975 (Henrikson m.fl. 1975), men då påträffades inga andra arter av undervattens- och flytbladsväxter än de vi hittade år Å inventerades sjön för Västergötlands flora och fler arter rapporterades till Artportalen än vad vi hittade Den starkt hotade (EN) skaftslamkrypa påträffades på en lokal långt inne i en vass. Vi fann ingen skaftslamkrypa år 2011, men återbesökte inte den aktuella lokalen. Vissa typiska och allmänna akvatiska arter som slinke och näckmossa missades vid florainventeringen på 90-talet. Det kan bero på att de inte är kärlväxter och ofta förbises av botanister. Om man räknar ut ekologisk status för 1994/1995 blir den TMI 0,88 och sjön får måttlig status. Det är en osäker bedömning och eftersom tre arter (dybläddra, klolånke och notblomster) indikerar att status borde ha varit god, så ska status klassas som God. En samlad bedömning av undersökningarna på 1970-, 1990-, och 2010-talen ger God status för flytblads- och undervattensväxter i Rådasjön. Både de gamla och de nya 9

12 Projekt RBD0010 bedömningsgrunderna ger gott betyg, och djuputbredning samt täthet av arter, som indikerar näringsfattigt vatten, är såpass bra att det inte finns någon anledning att göra någon ändrad expertbedömning. Vatten i Rådasjön och Landvettersjön Båda sjöarnas vatten provtogs i början av juni, i början av augusti och i mitten - slutet av september. Resultat presenteras i Bilaga 2. Båda sjöarna var tydligt skiktade vid alla tre tillfällena. Rådasjön var något varmare än Landvettersjön. I juni och augusti var sjöarna väl uppvärmda med yttemperaturer kring 20 C, medan temperaturen i september var betydligt lägre och låg på ca 13,5 C. Bottentemperaturen höll sig kring 7 C hela perioden. Båda sjöarna uppvisade god mycket god buffertförmåga med neutrala ph-värden. De hade relativt hög halt lösta joner (hög konduktivitet). Siktdjup Sjöarnas siktdjup var måttligt i juni och blev något bättre i augusti, för att sedan minska till ett litet siktdjup i september. Detta var starkt kopplat till sjöarnas färg, som ändrades från att vara måttligt färgade i juni till betydligt färgade i september. Även halten syrgastärande material (COD) och grumligheten (turbiditeten) följde samma mönster, med låga koncentrationer i juni och augusti och måttliga till höga koncentrationer i september. Status för siktdjup var Hög i Landvettersjön (ekologisk kvot 0,89) och God i Rådasjön (0,65). Grund för beräkningarna var tre uppmätta skitdjup med vattenkikare under Näring Halterna av totalfosfor och totalkväve var måttligt höga för båda sjöarna under hela perioden, och mängden tillgängligt fosfor (fosfat) var i stort sett obefintligt. Status för näring var God i både Rådasjön (ekologisk kvot 0,75) och Landvettersjön (0,63) år För att bedöma status behöver man ha absorbans, men endast vattenfärg fanns tillgängligt. Den estimering av absorbans som man då kan göra, är att dividera vattenfärg med 500 (metod enligt SLU), vilket vi har gjort. Syrgas Temperatur- och syrgasprofiler visade att språngskikten låg mellan 10 och 15 meters djup i båda sjöarna i juni, augusti och september (bilaga 7). Tydligast språngskikt var det i augusti i båda sjöarna. I september var skiktningen på väg att upplösas. Det var goda syrgasförhållanden i en stor del av av vattenvolymen ända ner till 15 meters djup i båda sjöarna, även i augusti, när skiktningen av vattnet var som starkast. För att klassificera status för syrgas rekommenderas att prover tas vid senvinter, senvår, sensommar och senhöst, över djup som är representativa för stora vattenvolymer och inte enbart i sjöns absolut djupaste del. Vattenfärg ska bestämmas på varje meter mellan yta och botten. Eftersom vårt uppdrag inte innehöll denna mycket omfattande provtagning, blir bedömningen av syrgasstatus osäker. För att 10

13 Projekt RBD0010 avgöra om låga syrgashalter har en naturlig eller antropogen förklaring ska syretäringshastighet beräknas, men det saknas alltför många parametrar för att vi ska kunna göra det. Om man använder sig av en förenkling av bedömningsgrunderna skulle status för syrgas i både Landvettersjön och Rådasjön bli dålig, på grund av låga halter allra närmast botten i september. Vi vill istället göra en expertbedömning av förhållandena. Eftersom båda sjöarna var tydligt skiktade från början av juni ända till slutet av september utan att syrgashalterna gick ända ner till noll, bedömer vi att förhållandena inte är alls dåliga. Dessutom är en mycket stor del av vattenvolymen (från ytan ner till 15 meters djup) syrgasrik, vilket gör att även syrgaskrävande laxfiskar såsom siklöja (som vi fångade i Rådasjön) bör kunna trivas utmärkt. Status för syrgas bedöms därför vara God i båda sjöarna. Bedömningsgrunderna ger egentligen inte utrymme för någon sådan här expertbedömning, och vi lämnar öppet för att någon annan kan komma att bedöma sjöarnas syrgasförhållanden annorlunda. Klorofyll-a Rådasjön hade initialt lite högre algmängd (klorofyll-a) och uppvisade på gränsen till eutroft (d.v.s. näringsbelastat) tillstånd i juni. Övriga klorofyllmätningar indikerade mesotroft tillstånd för båda sjöarna. Status för klorofyll blev Hög både i Rådasjön (ekologisk kvot 0,54) och Landvettersjön (0,71) under Växtplankton i Rådasjön och Landvettersjön Resultaten från växtplanktonanalysen redovisas i bilaga 4. Status för växtplankton beräknas utifrån tre parametrar: biovolym, andel cyanobakterier ( blågröna alger ) och trofiskt planktonindex. Biovolym är ett kvantitativt mått på mängden växtplankton. En hög andel cyanobakterier indikerar övergödning. TPI är ett index som väger samman mängden arter som är typiska för näringsrikt och för näringsfattigt vatten. Dessa tre parametrar omvandlas till ekologiska kvoter och sammanvägs till en status. Status för växtplankton i Rådasjön och Landvettersjön var Hög år Planktonbiomassan i Rådasjön var högre år 2011, än år 1991 och 2001, men det går inte att jämföra, eftersom olika månader och olika många prov har tagits (KM lab 1992; Medins 2001). Likaså var antalet arter till synes mindre år 2011, men det är en effekt av att man påträffar fler arter över en hel säsong (vilket var fallet år 1991 och 2001) än över bara två sommarmånader (år 2011). Den enda riktiga jämförelsen som går att göra är att se på statusen mellan åren. Med rådande bedömningsgrunder bedömdes växtplanktonsamhället ha gott betyg år 2001, med avseende på övergödning, cyanobakterier och kiselalgblomningar. Detta kan jämföras med den höga statusen med nuvarande bedömningsgrunder år Det verkar således inte ha skett några dramatiska försämringar av den sammantagna kvaliteten på växtplanktonsamhället. 11

14 Projekt RBD0010 Sediment i Rådasjön och Landvettersjön Analyser av miljögifter och tungmetaller i sediment redovisas i bilaga 3. Det finns ännu inte några fastslagna miljökvalitsnormer för metaller i sjösediment och därför används Naturvårdsverkets gamla riktvärden. Nickel och arsenik hade låga halter, och krom hade måttligt höga halter i Landvettersjön (GA), Rådasjön (RL) och Rådasjön (Vallsjö). Kadmiumhalten var måttligt hög i Landvettersjön (GA), liksom nickelhalten i Rådasjön (RL), samt blyhalter i Rådasjön (RL och Vallsjö). Zink- och kopparhalter var höga på alla tre lokalerna, liksom bly i Landvettersjön och kadmium i Rådasjön (RL och Vallsjö). Tungmetaller i Rådasjön (RL) är de enda parametrar som kan jämföras direkt med historiska data från år 1991, 2001 och Halterna från de tre decennierna var i samma storleksordning, men det finns en tendens till att flera metallhalter har minskat. Särskilt gäller det kvicksilver som har halverats, men även arsenik, kadmium och krom verkar minska, medan zink och nickel verkar öka. Sedimentprovet från 1991 var mycket löst och hade mycket högre glödförlust vilket gör jämförelserna svåra. Det finns inga referensvärden för miljögifter i sjösediment (enligt Ingemar Cato på datavärden för miljögifter i sediment, SGU) och det bästa man kan göra är att relatera sina resultat med kustsediment eller med förorenad mark, där det finns tillräckligt med referensdata för vissa ämnen. Jämförelse med kustsediment görs i bilaga 3. De parametrar som kan jämföras med riktvärden för förorenad mark är arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink, summa PCB 7, summa PAH med låg molekylvikt, summa PAH med medelhög molekylvikt, samt summa PAH med hög molekylvikt. För förorenad mark finns det riktvärden för känslig mark och mindre känslig mark. Eftersom sjösediment hyser en bottenfauna, som äts av fisk som i sin tur konsumeras av människor, betraktas den här som känslig mark. I Landvettersjön översteg halterna av arsenik, bly, kadmium, zink, summa PCB 7, och summa PAH med hög molekylvikt, riktvärden för känslig mark. Summa PCB 7 översteg även riktvärdet för mindre känslig mark i Landvettersjön. I Rådasjön (RL) översteg halterna av bly, kadmium, zink, summa PCB 7, och summa PAH med hög molekylvikt, riktvärden för känslig mark. Zink och summa PCB 7 översteg även riktvärden för mindre känslig mark här. Alla parametrar i Rådasjön (Vallsjö) bedöms vara lika de i Rådasjön (RL), med den enda skillnaden att även kvicksilver översteg riktvärdet för känslig mark. Fisk i Landvettersjön I bilaga 6 återfinns en sjökarta på vilken nätens placering och numrering är markerad. I bilaga 6 presenteras fångsten i varje separat nät i tabellform. De arter som fångades i sjöprovfisket 2011 var abborre, gärs, lake, mört, nors, siklöja och sutare. De mest frekventa arterna i sjön var abborre, gärs och mört. Gärs fångades i 31 nät, abborre i 26 och mört i 17 nät (av totalt 40 nät). Totalt erhölls 444 st abborrar, med den sammanlagda vikten av 28 kg, varav den tyngsta vägde ca 850 g. Fångsten av gers gav 186 st, med en sammanlagd vikt av 1199 g, (medelvikt 6,45 g). Siklöja (20 st) fångades enbart i de djupt liggande näten ute i sjön. Övrig fångst var 4 st sutare, 8 st norsar och 12

15 Projekt RBD0010 en lake. Ingen gädda fångades, vilket är ganska vanligt vid sjöprovfisken, eftersom gäddor håller sig stilla i varmt vatten och inte går i nät på sommaren. Den andel som respektive art upptog av totalfångsten såväl i antal som i vikt framgår av figur 2. Abborre dominerade i både vikt och antal.!"#$"%&'()(*+,+!(-.'+ 7#$.& 3)2+& 891:5;0& ()2+& 8<60$%& 2)'+& 7#$.& 2)3+& 891:5;0& 3)>+&!"#$"%&'()(*+,+/)0-+ 8<60$%& 33)(+& /01%& 2)3+& 45$6& *2)2+&,-$.& **)(+&!"#$$%& '()*+& /01%& 2)(+&,-$.& ()2+& 45$6& 3*)=+&!"#$$%& =3)2+& Figur 2. Artsammansättning i totalantal och totalvikt vid provfisket i Landvettersjön I de två grundaste djupzonerna (0-3 m, samt 3-6 m) fångades flest och mest fisk per nätansträngning (Figur 3). Sutare, mört och abborre fångades grundare än lake, nors och siklöja. Siklöja är en pelagisk art som trivs ute i den stora fria vattenvolymen och den fångades därför mest i de djupast liggande bottennäten. För att uppskatta hur mycket siklöja det finns i sjön bör man fiska med pelagiska nät, men det ingick inte i vårt uppdrag. Gärs verkade trivas bäst på 6-12 meter djupt vatten. De största abborrarna och mörtarna (i medelvikt) fångades på djupare vatten, men i den allra djupaste djupzonen fångades ingen abborre. I tabell 3 redovisas de variabler som ligger till grund för beräkningen av kvoten EQR8 som sedan ger klassningen av status. Andelen fiskätande abborrar samt förhållandet mellan abborre och mört är anmärkningsvärt högt. Landvettersjön bjöd på en stor mängd abborre i provfisket Status för fisk i sjön blev God, men nära gränsen till måttlig. 13

16 Projekt RBD0010 Tabell 3. Kvalitetsvariabler som ligger till grund för beräkning av den kvot (EQR8) som bestämmer status för fisk enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 2007). Kvalitetsvariabel Värde Antal inhemska fiskarter 7 Artdiversitet: Simpson's D (antal) 2,68 Artdiversitet: Simpson's D (biomassa) 1,87 Relativ biomassa av inhemska fiskarter (fångst/ansträngning) 985 Relativt antal av inhemska fiskarter (fångst/ansträngning) 20,88 Medelvikt i totala fångsten 47,21 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (baserad på biomassa) 0,509 Kvot abborre/karpfiskar (biomassa) 2,96 EQR8 (God status är 0,46-0,72) 0,472 Tidigare uppgifter om fisk 1987 genomfördes ett inventeringsfiske i Landvettersjön med 16 bottennät kompletterat med två pelagiska nät (figur 4), vilket gör att de gamla resultaten inte är helt jämförbara med 2011 års sjöprovfiske, som genomfördes med 40 bottennät, och inga pelagiska nät. Ungefär samma arter fångades, och om man jämför antal per bottennätansträngning, fångades mycket fler abborrar 2011, hälften så många siklöjor (även mindre storlek), samt ingen gädda. I de pelagiska näten, som inte går att jämföra med något nät år 2011, fångades år 1987 mycket mört, nors och siklöja. Gädda (14 st) och öring (1 st) fångades år 1987, men inte år Sutare (4 st) fångades endast år Henrikson m.fl. (1973) nämner att följande fiskarter påträffas relativt frekvent i Landvettersjön: abborre, gös, gärs, gädda, mört, braxen, sutare, siklöja, öring, lake och ål. Arter med kursiv stil påträffades varken år 1987 eller

17 Projekt RBD0010 #!!!!$!"#$%&'()*'#+&,#%&*+#$#-#$'./-0&1'$2' :&,$6';.(52<5,/$,/.6.$ #!!!$ #!!$ #!$ #$ 345(67#'!=>$<$ %&&'(()$ *+(,$ -./)$ 01(2$ 3'(,$ 45/617.$ 482.()$ 9'2.62$!####"#$!"#"$%&'()*+,-(.) :&,$6';.(52<5,/$,/.6.$!###"#$!##"#$!#"#$ /012345) #=>$<$ %&&'(()$ *+(,$ -./)$ 01(2$ 3'(,$ 45/617.$ 482.()$ 9'2.62$ #!!!$!"#$%&'()*'#+&,#%&*+#$#-#$'.,#&,/0' :&,$6';.(52<5,/$,/.6.$ #!!$ #!$ #$!"#$ 123(45#'!=>$<$ %&&'(()$ *+(,$ -./)$ 01(2$ 3'(,$ 45/617.$ 482.()$ 9'2.62$ Figur 3. Fångst per nätansträngning antal och vikt, samt medelvikt vid provfisket i Landvettersjön

18 Projekt RBD0010!"#$"%&'()(*+,+!(-.'+ ;<5=7>1& '')*+&!"#$"%&'()(*+,+-)./+ ;<4=6>1& /)?+& 9#$.& ():+& :#$.& 23)2+&!""#$$%& '()*+&,-$.& /)*+&,-001& 2)3+& 415%& ()2+& 56$7& 8()*+&!""#$$%& '()*+&,-$.& ')/+& 67$8& 92)2+& 314%& ')*+&,-001& '2)(+& Figur 4. Inventeringsfiske 1987 med 16 bottennät och 2 pelagiska nät. Resultaten är inte direkt jämförbara med sjöprovfisket Kvicksilver i fisk från Rådasjön och Landvettersjön I Tabell 4 redovisas kvicksilverhalter i gädda och abborre i Rådasjön och Landvettersjön. Enligt livsmedelsverket är gränsvärdet för kvicksilver i fiskprodukter (t.ex. abborre) 0,5 mg/kg och alla undersökta abborrar i sjöarna understeg det gränsvärdet. Det var inga skillnader i kvicksilverhalter i abborre mellan Landvettersjön (medelhalt 0,17 mg/kg) och Rådasjön (0,16 mg/kg). Halterna i Rådasjön var långt under de som uppmättes 2001, då gränsvärdet överstegs (Medins 2002). Storleken på fisken som analyserades var mindre år 2011, vilket skulle kunna hänga samman med lägre halter, men det förklarar inte hela skillnaden. Halterna av kvicksilver i abborre från Rådasjön var lägre år 2011 än 2001, vilket är glädjande. Gäddorna i Landvettersjön och Rådasjön översteg inte Livsmedelsverkets gränsvärde (1,0 mg/kg för gädda). Det fanns en relation mellan gäddornas storlek och halt av kvicksilver (figur 5). Ju större gädda, desto högre halt. Relationen var dock svag i Landvettersjön (R 2 =0,4; linjär regression) men stark i Rådasjön (R 2 =0,85). Relationen stämmer med välkända teorier om att äldre gäddor har hunnit ta upp mer miljögifter än unga. En försiktig extrapolering utifrån de funna värdena i Rådasjön visar att gäddor upp till en storlek om ca 3 kg troligen håller lägre halt än 1 mg/kg. För Landvettersjön är data osäkra eftersom inga stora gäddor undersökts, men visar i alla fall tydligt att gäddor under 1 kg håller låga halter av kvicksilver. 16

19 Projekt RBD0010 Figur 5. Relation mellan gäddors storlek och halter av kvicksilver från Landvettersjön 2011 och Rådasjön

20 Projekt RBD0010 Tabell 4. Kvicksilver i fisk från Landvettersjön och Rådasjön 2011, kvicksilver i gädda i Rådasjön från Sjö Art Vikt (g) Längd (mm) Hg (mg/kg) Landvettersjön Abborre ,13 Landvettersjön Abborre ,15 Landvettersjön Abborre ,23 Landvettersjön Abborre ,059 Landvettersjön Abborre ,19 Landvettersjön Abborre ,23 Rådasjön Abborre ,21 Rådasjön Abborre ,15 Rådasjön Abborre ,11 Rådasjön Abborre ,21 Rådasjön Abborre ,15 Landvettersjön Gädda 564-0,35 Landvettersjön Gädda 606-0,22 Landvettersjön Gädda 653-0,35 Landvettersjön Gädda 666-0,35 Landvettersjön Gädda 783-0,41 Landvettersjön Gädda 811-0,52 Landvettersjön Gädda 818-0,44 Landvettersjön Gädda 826-0,40 Landvettersjön Gädda 895-0,37 Rådasjön Gädda 711-0,37 Rådasjön Gädda 908-0,43 Rådasjön Gädda 724-0,42 Rådasjön Gädda 526-0,22 Rådasjön Gädda 887-0,37 Rådasjön Gädda 971-0,48 Rådasjön Gädda ,67 Mikrobiologisk undersökning Resultaten från två provtagningar i Rådasjön (Nr 04, Rådasjön intagsviken och Nr 17 Rådasjön, bäck 5, kohage) redovisas i bilaga 8. Provpunkternas läge redovisas i bilaga!9. Resultaten från Rådasjön intagsviken bedöms dels enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om vattenkvalitet vid strandbad, och dels enligt Svenskt Vattens branchlinjer för krav på råvattenkvalitet. Provpunkten ligger inte vid något strandbad och inte heller i direkt anslutning till intaget av råvatten, men väl i samma vik som detta. För badvatten är riktvärdet för Escherichia coli!mindre än 100 CFU/100 ml och högsta tillåtna värde 1000 CFU/100 ml, medan riktvärdet för intestinala enterokocker 18

21 Projekt RBD0010 är 100 CFU/100!ml och det högsta tillåtna värdet är 300 CFU/100 ml ( E.!coli!och intestinala enterokocker översteg sina riktvärden i Rådasjön intagsviken i augusti år 2011, men inte de högsta tillåtna för badvatten. E. coli är en bra indikator för avloppsförorening eller naturgödsel. Rådasjön används som råvattentäkt och för att bedöma kvaliteten ska långsiktiga och regelbundna mätningar användas,!vilket också vattenverken i respektive kommun gör på det vatten som tas in. För flera av parametrarna ska man vara observant på förändringar i långsiktiga mätserier. Därför kan man egentligen inte säga så mycket om kvaliteten utifrån de två mätningarna som gjordes i Rådasjön intagsviken under sommaren år De kan dock vara av intresse när man vill söka källan till föroreningar, när det finns fekal påverkan.!om man ändå jämför resultaten med Svenskt Vattens krav på råvatten, kan man konstatera att E. coli!och koliforma bakterier översteg riktvärdet i augusti, men inte i maj. Intestinala enterokocker översteg inte riktvärdet. Clostridium perfringens!och kolifager! kan inte bedömas med enbart två prov. Giardia, Cryptosporidium eller VTEC+EHEC (Analys A) kunde inte påvisas, vilket är glädjande.!det bör dock tilläggas att de parasitära protozooerna är sjukdomsframkallande vid mycket låga doser och det kan krävas många provtagningar för att påvisa dem. Provet från Rådasjön, bäck 5, kohage hade överlag lägre antal bakterier utom för kolifager i maj. Inte heller här kunde Giardia, Cryptosporidium, VTEC+EHEC påvisas. Resultaten av de fysikalisk-kemiska!parametrarna, som analyserades vid samma tillfällen som mikrobiologin, var inte anmärkningsvärda, förutom att totalfosforhalten var extremt hög i kohagen i augusti. Det hade regnat före provtagningen och erosion eller tramp av boskap kan förklara den höga halten.! Transporter av näringsämnen Landvettersjön Den totala transporten av kväve vid Mölndalsåns inlopp i Landvettersjön (MP4) uppgick till 57 ton under 2011 (figur 6). Under samma år var transporten av kväve ut ur Landvettersjön (MP5) 72 ton, vilket gav en negativ retetion på 26 % under året. Trenden i Landvettersjön har även ur ett längre perspektiv varit att transporten av kväve ut ur sjön varit högre än transporten in, vilket korrelerar med ett högre flöde ut ur sjön. Bidragande till den högre transporten ut är även att transport av kväve in i sjön även sker genom direkt avrinning från omkringliggande mark samt med mindre vattendrag som mynnar i Landvettersjön. Medelkoncentrationen av kväve var under 2011 något högre i vattnet vid utloppet än vid inloppet. Sedan 1990 har ett antal toppar i flöde och därmed i transport av kväve inträffat, den senaste under åren Dock finns inga tecken på minskade eller ökade transporter av kväve under perioden Under 2011 transporterades 0,68 ton fosfor in i Landvettersjön via Mölndalsån och 1,0 ton ut ur sjön (figur 7). Detta gav en negativ retention på 48 % under året. Detta kan ses 19

22 Projekt RBD0010 som ett bakslag då retentionen i sjön sedan 1990 varit positiv eller nära noll, dock med några undantag. År 2001 transporterades också mer fosfor ut ur sjön än vad som tillfördes med Mölndalsån, men då var medelflödet lägre. Det högre flödet under 2011 kan ha bidragit till den negativa retentionen, genom att fosfor spolats ut ur sjösedimenten. Liksom för kväve är transporten av fosfor korrelerad med flödet och inte heller här har hänsyn tagits till att fosfor kan ha transporterats till Landvettersjön på annat sätt än via Mölndalsån. Medelkoncentrationen av fosfor var högre vid inloppet än vid utloppet under "'+456.*)0',-&",-'" #&!",./.012/.",-&",./.012/.",-'"!"#"$%&#"'(")'*)' +, -./0' (" #$!" #!!" )!" (!" &!" $!" '" &" %" $" #"!"!" #**!" #**#" #**$" #**%" #**&" #**'" #**(" #**+" #**)" #***" $!!!" $!!#" $!!$" $!!%" $!!&" $!!'" $!!(" $!!+" $!!)" $!!*" $!#!" $!##" Figur 6. Årlig transport av kväve samt medelflöde in (MP4) och ut (MP5) ur Landvettersjön via Mölndalsån, /32)'+425.*)0' -.&" -.'" &)!!" -/0/1230/"-.&" -/0/1230/"-.'" %)'!" %)!!" $)'!" $)!!" #)'!" #)!!"!)'!"!"#"$%&#"'(")'*)' +, -./0' (" '" &" %" $" #"!)!!"!" #**!" #**#" #**$" #**%" #**&" #**'" #**(" #**+" #**," #***" $!!!" $!!#" $!!$" $!!%" $!!&" $!!'" $!!(" $!!+" $!!," $!!*" $!#!" $!##" Figur 7. Årlig transport av fosfor samt medelflöde in (MP4) och ut (MP5) ur Landvettersjön via Mölndalsån,

23 Projekt RBD0010 Rådasjön Vid Mölndalsåns inlopp i Rådasjön uppgick transporten av kväve under 2011 till 79 ton (figur 8). Under samma period transporterades 88 ton kväve ut ur Rådasjön via Stensjön. Kväveretentionen i Rådasjön var under 2011 således -11 %, vilket följer trenderna med negativ retention sedan Liksom i Landvettersjön är de högre transporterna ut ur sjön tydligt korrelerade med ett högre flöde ut ur sjön än in till sjön. Medelkoncentrationen kväve var något högre vid inloppet än vid utloppet under Under 2011 var fosforretentionen i Rådasjön positiv, 15 %, då 1,4 ton fosfor transporterades in i sjön medan endast 1,2 ton transporterades ut ur Stensjön (figur 9). Retentionen och transporterna av fosfor har varierat under åren och inga trender kan ses sedan 1990 förutom en korrelation mellan flöde och transport. Medelkoncentrationen fosfor var något högre vid inloppet än vid utloppet under Liksom för Landvettersjön har ingen hänsyn tagits till de transporter av kväve respektive fosfor som skett in i Rådasjön på andra sätt än genom Mölndalsån. Genom detta kan en del av den negativa retentionen förklaras. En viss osäkerhet finns även i beräkningarna för Rådasjön då flödesuppgifter och vattenkemi för Stensjöns utlopp antas gälla även för utloppet ur Rådasjön, eftersom inga sådana mätningar görs där. 1232"'+456.*)0',-(",-)" #(!",./.012/.",-(",./.012/.",-)" #&!" #$!" #!!" *!" (!" &!" $!"!"#"$%&#"'(")'*)' +, -./0' )" (" '" &" %" $" #"!"!" #++!" #++#" #++$" #++%" #++&" #++'" #++(" #++)" #++*" #+++" $!!!" $!!#" $!!$" $!!%" $!!&" $!!'" $!!(" $!!)" $!!*" $!!+" $!#!" $!##" Figur 8. Årlig transport av kväve samt medelflöde in (MP6) i Rådasjön och ut (MP7) ur Stensjön via Mölndalsån,

24 Projekt RBD /32)'+425.*)0' -.(" -.)" &" -/0/1230/"-.(" -/0/1230/"-.)" %*'" %" $*'" $" #*'" #"!*'"!"#"$%&#"'(")'*)' +, -./0' )" (" '" &" %" $" #"!"!" #++!" #++#" #++$" #++%" #++&" #++'" #++(" #++)" #++," #+++" $!!!" $!!#" $!!$" $!!%" $!!&" $!!'" $!!(" $!!)" $!!," $!!+" $!#!" $!##" Figur 9. Årlig transport av fosfor samt medelflöde in (MP6) i Rådasjön och ut (MP7) ur Stensjön via Mölndalsån,

25 Projekt RBD0010 Referenser Artportalen. Henrikson L, Nyman H-G & Oscarson H-G Limnologisk undersökning ab Gröen (Landvettersjön). Zoologiska Institutionen, Göteborg. Henrikson L, Nyman H-G & Oscarson H-G Limnologisk undersökning av Rådasjön-Stensjön II Biologisk del. Zoologiska Institutionen, Göteborg. KM-lab Limnologiska undersökningar i Rådasjön Undersökningarna har utförts på uppdrag av Härryda kommun Mölndals kommun och Göta Älvs vattenvårdsförbund. Naturvårdsverket (Wiederholm red.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4, Utgåva 1, december Medins Sjö och Åbiologi Limnologisk undersökning av Rådasjön Göta Älvs Vattenvårdsförbund. Muntlig referens Ingemar Cato, miljögifter i sediment, SGU. 23

26 Bilaga 1 Makrofytinventering i Rådasjön 2011 Sid 1 av (5) 1 = Förekomst av en art på ett djup i en transekt. Summering av antalet förekomster på varje transekt finns i de ljusgröna raderna överst. Transekt nr och djup (m) Strandpryl Löktåg Matt- el glansslinke Stor näckmossa Gul näckros Hårslinga Nålsäv Notblomster Smal vattenpest Gäddnate Krusnate Vit näckros Vattenpilört Strandranunkel Avstånd från strandlinjen (m) ,1 1 0 fs 0,3 1 1 fs 0,5 2 fs 0,7 1 3 fs 0,9 1 4 gs 1,1 1 8 sa 1, fse 1,5 17 fse 1, fse 1, fse 2 40 fse 2,2 40 fse 2,3 36 fse 2,7 40 fse 2,8 37 fse 3,1 42 fse 3,3 45 fse , sa 0, sa 0, sa 0, sa 0,9 1 8 sa 1,1 17 sa 1,3 18 sa 1,5 20 fse 1,7 20 fse 1,9 22 fse 2,1 20 fse 2,3 25 fse 2,5 27 fse 2,7 27 fse 3,4 32 fse Bottensubstrat* *Bottensubstratförkortningar: hä=häll, gb=grova block, fb=fina block, gs=grov sten, fs=fin sten, gr=grus, sa=sand, fse=finsediment, gd=grovdetritus, fd=findetritus.

27 Bilaga 1 Makrofytinventering i Rådasjön 2011 Sid 2 av (5) Transekt nr och djup (m) Strandpryl Löktåg Matt- el glansslinke Stor näckmossa Gul näckros Hårslinga Nålsäv Notblomster Smal vattenpest Gäddnate Krusnate Vit näckros Vattenpilört Strandranunkel Avstånd från strandlinjen (m) ,2 1 0 fd 0, fd 0, gd 0,7 30 fse 0, fse 1, gd 1, gd 1, fse 1,7 50 fse 1,9 50 fse 2 52 fse 2,2 64 fse 2,3 64 fse 2,7 82 fse 2,9 93 fse 3,3 110 fse ,1 1 0 gd 0,3 1 1 gd 0, gd 0, fse 0, fse 1,1 35 gd 1,3 54 gd 1,5 58 gd 1,7 61 gd 1,9 70 gd 2,2 100 fse 2,4 90 fse 2,5 106 fse 2,7 107 sa 2,9 115 fse fse Bottensubstrat* *Bottensubstratförkortningar: hä=häll, gb=grova block, fb=fina block, gs=grov sten, fs=fin sten, gr=grus, sa=sand, fse=finsediment, gd=grovdetritus, fd=findetritus.

28 Bilaga 1 Makrofytinventering i Rådasjön 2011 Sid 3 av (5) Transekt nr och djup (m) Strandpryl Löktåg Matt- el glansslinke Stor näckmossa Gul näckros Hårslinga Nålsäv Notblomster Smal vattenpest Gäddnate Krusnate Vit näckros Vattenpilört Strandranunkel Avstånd från strandlinjen (m) gb 0,2 1 1 fb 0,4 1 3 fb 0,6 1 5 fb 0,8 1 8 fb 1 9 gs 1,2 10 gs 1,4 10 sa 1,7 10 sa 1,9 10 sa 2 11 gb 2,3 11 gr 2,4 11 gb 2, sa 2,9 12 fse 3,3 12 fse 6 2 0,2 0 gd 0,4 5 gd 0,6 8 gd 0,8 9 gd 1 9 gd 1,8 10 fse 1,9 10 fse 2 10 fse 2,1 11 fse 2, fse 2, fse 2,7 15 fse 2,9 15 fse 3 16 fse Bottensubstrat* *Bottensubstratförkortningar: hä=häll, gb=grova block, fb=fina block, gs=grov sten, fs=fin sten, gr=grus, sa=sand, fse=finsediment, gd=grovdetritus, fd=findetritus.

29 Bilaga 1 Makrofytinventering i Rådasjön 2011 Sid 4 av (5) Transekt nr och djup (m) Strandpryl Löktåg Matt- el glansslinke Stor näckmossa Gul näckros Hårslinga Nålsäv Notblomster Smal vattenpest Gäddnate Krusnate Vit näckros Vattenpilört Strandranunkel Avstånd från strandlinjen (m) 7 6 0,4 1 0 gd 0,5 8 gd 0, gd 0, gd 0, gd gd 1, gd 1,4 80 gd 1,6 85 gd 1,8 88 fse fse 2,2 114 fse 2,5 125 fse 2,6 125 fse 2,9 125 fse 3,4 128 fse ,2 0 gd 0,4 1 1 gd 0,6 1 8 gd 0,7 1 9 gd 0, gd 1, gd 1,3 1 9 fse 1, fd 1, fd 1, gd fse 2,1 18 fse 2,4 22 fse 2,6 31 fse 2,8 32 fse 2,9 35 fse 3 36 fse Bottensubstrat* *Bottensubstratförkortningar: hä=häll, gb=grova block, fb=fina block, gs=grov sten, fs=fin sten, gr=grus, sa=sand, fse=finsediment, gd=grovdetritus, fd=findetritus.

30 Bilaga 1 Makrofytinventering i Rådasjön 2011 Sid 5 av (5) Transekt nr och djup (m) Strandpryl Löktåg Matt- el glansslinke Stor näckmossa Gul näckros Hårslinga Nålsäv Notblomster Smal vattenpest Gäddnate Krusnate Vit näckros Vattenpilört Strandranunkel Avstånd från strandlinjen (m) ,1 0 fd 0,3 3 gd 0,5 1 5 fd 0,7 1 7 gd 0, fse 1,1 18 fse 1,4 32 fse 1, fse 1,7 51 fse 1,8 52 gs 2 54 fse 2,3 56 fse 2,5 58 fse 2,6 58 fse 2,8 65 fse 3,3 71 fse gd 0,2 1 2 gs 0,4 1 5 sa 0, sa 0, sa fb 1, sa 1,5 21 sa 1,7 22 sa 1,9 23 sa 2,1 24 gs 2,3 24 fb 2,5 25 sa 2,6 25 sa 2,8 25 sa 3,2 26 sa Totalsumma Bottensubstrat* *Bottensubstratförkortningar: hä=häll, gb=grova block, fb=fina block, gs=grov sten, fs=fin sten, gr=grus, sa=sand, fse=finsediment, gd=grovdetritus, fd=findetritus.

31 Ü Makrofytkarta Rådasjön m Makrofytprovpunkter Startpunkt Slutpunkt 8 7

32 !"#$%$&'&($)*+,*-"."/&0&$1&2'3 4*/*#156/*+&$+%*7&"&8*97:#!"#$%#&'&()(!*+)$,-#. /0123'!*+4-#. 5678%96786:!*;0<2;.!*=4-# :!;!*=4-#. A#6:68B##!%!*=4-#. A6'CD$E,&()(!*+F-+. A,>,)!G!*=4-#. G&(:%(2'&(:64)'!*G0H2G.!*=4-#. PM?? <MN PQQ ';00<;=<;> A?= 0?;; 0B?; BA A?A C?D; AB; ''; ';00<;><;' 0?;; 0'?; D> D?D 0;?;; A0; 0A; ';00<;C<'0 ;?'B 0'?; 0?;; 0C?; CB '?> >?0; =;; 0=; FS:T'47$&$(?MPU QMP PM?? HMN N<Q ';00<;=<;> A?0 0?;; 0B?; BA D?C C?D; A;; 'B; ';00<;><;' =?D 0?;; 00?; D; 0?0 AD; BB; ';00<;C<'0 ;?0D C?C 0?;; C?C CB A;; 0>; V6J)'?MPR RM? PM?? P<M? UO PMP NR? ';00<;=<;> ;?0= =?' 0?;; 0'?; DA AC; B;; ';00<;><;' =?C 0?;; ;?= 0;?;; =0; D0; ';00<;C<'0 ;?'D 0D?; 0?;; 0=?; >C 0?A >?0; A'; 0=; QM< PM<? PPMQ POQ ';00<;=<;> ;?'0 A?C '?;; 0D?; 0'?;; AB; 'B; ';00<;><;' ;?'C =?B 0?;; 00?; B0 D?A 0'?;; A;; 0B; ';00<;C<'0 ;?'' 0;?; 0?'; 0;?; =D A?0 0;?;; A0; ';; FS:T'47$&$(?MNP UMR PM?? P?M? <R <MP NU? ';00<;=<;> ;?'0 A?; 0?;; 0'?; BB =?C 0'?;; A'; 'B; ';00<;><;' ;?'; 0?;; C?; A0 0'?;; AC; BA; ';00<;C<'0 ;?'' 0;?; 0?;; C?; =B B?> 0;?;; D>; ';; V6J)'?MN? QMQ PMPH PNMH <O PMH HNH ';00<;=<;> ;?0C 0?;; D' 0'?;; =B; B=; ';00<;><;' ;?0C =?A 0?;; C?; D; 0?' 0'?;; ='; D0; ';00<;C<'0 ;?'' 00?; 0?D; 00?; =B 0?B 0;?;; A'; ';;

33 !"#$%$&'&($)*+,*-"."/&'&$0&1'2 3*/*#045/*+&$+%*6&"&7*869# 2; 1657$*<2/0&$/%"'&#565"(&/=0> 1657$*<2/<7"#/%"'&#565"(&/=0> 1?(&0D'#"$/=E> F<(G6$67&7/=HIJ> F&02&("7<(/=KL>!"#$%&'&()*+#,-./0 ':;;<:=<:> ':;;<:><:' ':;;<:?<'; 12(3#4)5657 ':;;<:=<:> ':;;<:><:' ':;;<:?<'; 89'&# ':;;<:=<:> ':;;<:><:' ':;;<:?<'; :3$")*+#,-./0 ':;;<:=<:> ':;;<:><:' ':;;<:?<'; 12(3#4)5657 ':;;<:=<:> ':;;<:><:' ':;;<:?<'; 89'&# ':;;<:=<:> ':;;<:><:' ':;;<:?<'; M-N A-O A-, P-PM Q.-RM S-RS 'AC 'AD?AC: ;:DA:: :A=C 'A> 'AB >AB:??A:: :A?> ;A> ;AD >CA:: DA': ;DAD M-S P-QM PP-,, S-S. ;:AC: ;:BA:: :AC> =A? =AC: =DA:: ;'A= 'A;: ;DA? M-S O-M, NQ-NN N-NM ;:AC: >>A:: =A? =A> 'A;: ;>A:: =A:: ;AC: ;'A:: M-O N-, A-. Q-,N S,,-,, S-O. 'AC 'AD?AB: ;AB: BAD >A?: ;:=A:: 'A; ;A= >A>: 'A;: ;BA' M-N M-Q, MS-NN S-SS ;:AD:?=A:: :A>' CA?: C;A:: ;AC: ;DA> M-A.-., OA-RM ;A': CAD =A? =A=: CBA:: :A?= :A?: DA::