Behandling av traumarelaterade psykiska problem - Aktuella forskningsrön från biologi till behandling
|
|
- Johanna Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Behandling av traumarelaterade psykiska problem - Aktuella forskningsrön från biologi till behandling Föreläsare: Sabina Gušić, leg psykolog /doktorand Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö Sabina.gusic@skane.se Michael Larsson, Leg psykolog/leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, BUP Elefanten, Linköping Michael.Larsson@lio.se Moderator: Marie-Louise Lundberg, leg psykolog, fil dr, enhetschef, Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö. marie-louise.lundberg@skane.se
2 Behandling av traumarelaterade psykiska problem. Definitioner på Trauma och traumatisering Prevalenstal på att fara illa som barn Teoretiska ramverk om traumatisering Dissociation från olika perspektiv Trauma, neurovetenskap och psykobiologi Bedömning av trauma SÖK:s avslutningsprojekt Behandling av trauma TF-KBT
3 Behandling Metodutveckling Forskning Kunskapsspridning BUP Elefanten (1995 =>) Utsatta för SÖ - ca 60 Utsatta för FM - ca 20 Unga som begått SÖ - ca 20 Barn och ungdomar upp till 19 år och deras familjer Ca: 100 nybesök/år Ca: 3000 återbesök/år Team (7 heltidsbehandlare): 1 teamchef 5 psykologer 4 socionomer 1 ½ team ass 40% läkare
4 SÖK/BPT Nationellt kvalitetsregister för bedömning och behandling av traumatiserade barn Funnits under 7 års tid. Senaste året - 41 registeringar på 4 pilotenheter. SKL:s beslutsgrupp bestämt att SÖK inte får mer medel. Det räcker med ett generellt BUPregister (som inte startat ännu). Avslutningsprojekt att skapa ett nytt beslutsstöd.
5 Utbildare i TF-KBT Trauma Fokuserad Kognitivt Beteende Terapi På BUP-Elefanten har vi arbetat med TF- KBT i ca 8 år. Jag och min kollega Pia Enderby är de som idag är certifierande av grundarna att lära ut och handleda TF-KBT i Sverige. Vi hoppas bli fler. Vi är nu inne på den 4:e 1-åriga utbildningen (nu BUP-Sörmland) Ca 50 tim undervisning + praktisk övningar Ca 50 tim handledning i gr på 3-4 st.
6 Trauma En extremt påfrestande händelse/situation som inte kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser. van der Kolk m.fl (1996) Två grunduppsättningar av djupt inrotade kroppsliga och kognitiva reaktioner som triggas igång av extrem stress. Fight and flight och/eller Freeze and surrender beteenden Perry
7 Exempel potentiella trauman Bevittnat eller blivit utsatt för våld i familjen Olyckor Smärtsamma/obegripliga operationer Naturkatastrofer Dödsfall Separationer (ex familjehemsplacering) Utsatt för sexuella övergrepp Särbehandling/Mobbing Omsorgssvikt/försummelse (andra reaktioner i hjärnan)
8 Sexuellt övergrepp definieras som indragandet av beroende och utvecklingsmässigt omogna barn i sexuella handlingar som de inte riktigt förstår, som de med insikt, omöjligt kan ge samtycke till eller som är ett brott mot de sociala normerna för rollrelationer inom familjen. Schechter och Roberge (1976) Sexuella övergrepp
9 Vad innebär sexuella övergrepp? Penetrerande övergrepp - oralt, analt, vaginalt med penis, fingrar eller objekt Icke penetrerande övergrepp Få barnet att onanera åt den vuxne Onanera inför barnet Få barn att göra sexuella handlingar med varandra Tvinga barnet att se andra ha sex Tafsa Visa pornografi Blotta sig Få barnet att posera sexuellt Via IT få barn att posera, skicka bilder, skriva sexuella saker i mejl och chat Med mera 9
10 Fysisk misshandel Fysisk misshandel kan vara att den vuxne slår barnet med eller utan tillhygge, nyper, sparkar, knuffar, kastar, skakar, luggar, river eller biter barnet, trampar eller stampar på barnet eller tvingar in saker i barnets mun. Fysisk misshandel är också att förgifta, bränna, skålla, riva, försöka dränka eller kväva barnet. Barnmisshandelskommittén (2001)
11 Prevalens
12 Sexuella övergrepp Hur många är utsatta? De senaste 10 åren har man gjort minst 3 stora prevalensstudier om bl a sexell utsatthet i Sverige. Utifrån dessa har man idag en ganska klar bild av hur många 18 åringar som i ett anonymt sammanhang rapporterar att de blivit utsatta för SÖ. Hur många procent svarade att de blivit utsatta för någon form av sexuella övergrepp (inkl. penetrerade övergrepp samt Hands-on och Hands-off övergrepp)? A) Ca 30% flickor och ca 10% pojkar B) Ca 15% flickor och ca 7,5% pojkar C) Ca 10% flickor och ca 3 % pojkar 12
13 Sexual abuse in Sweden 2009 (Svedin & Priebe & (2009) Se mig. Ungdomsstyrelsen. Participation 60.4% Sometimes people are persuaded, pressed, or forced to do sexual activities they cannot protect themselves from? Have you been exposed to any of the following against your will? Somebody exposed himself/herself indecently to you Somebody has touched your sexual body parts or tried to undress you in for having sex girls/boys N=1838/1596 %/% köns sign Χ 2 p 9.1 / 2.5 < / 3.1 <.001 You masturbated somebody else 3.2 / You have had sexual intercourse (a) 8.1 / 2.6 <.001 You have had oral sex (b) 4.2 / 1.8 <.001 You have had anal sex (c) 1.7 / Any form of sexual abuse 25.4 / 7.1 <.001 Any form of penetrative sex (a,b,c) 10.0 / 3.1 <.001
14 Prevalens JVQ Males Females Total (N=3002) (N=2959) (N=5961) * N (%) N (%) N (%) P- value SEXUAL VICTIMIZATION 10,6 33, (21,9) <0,001 Sexual Assault by Known Adult 33 (1,1) 170 (5,7) 203 (3,4) <0,001 Nonspecific Sexual Assault 26 (0,9) 115 (3,9) 141 (2,4) <0,001 Sexual Assault by Peer 32 (1,1) 247 (8,3) 279 (4,7) <0,001 Rape: Attempted or Completed 78 (2,6) 437 (14,8) 515 (8,6) <0,001 Flashing/Sexual Exposure 81 (2,7) 219 (7,4) 300 (5,0) <0,001 Verbal Sexual Harassment 190 (6,3) 537 (18,1) 727 (12,2) <0,001 *Chi-square test Material från Nikolas Aho 14
15 Relationen offer förövare (Lundastudien) Hur var fördelningen (i Lunda studien)? av penetrerande övergrepp mellan grupperna: familj/släkt, vän/bekant Okänd (känt mindre än 24 tim. Vilken grupp är vilken? a) ca 6 % är familj/släkt b) ca 34% är familj/släkt c) ca 60% är familj/släkt 15
16 Relation mellan offer - förövare 1962 st ungdom Flickor 1455 st Pojkar 507 st icke kontakt kontakt icke kontakt kontakt Penetrerande Penetrerande Familj/ släkt Vän/ bekant 0,8% 3,4 7,4 2,0 2,6 5,7 6,3 30,1 64,1 24,0 40,4 56,6 Okänd 93,0 66,5 28,5 74,0 57,0 37,7 16
17 Fysisk misshandel
18 Barn som far illa Fysisk barnmisshandel Ny kunskap: 15% av åringar uppger sig blivit slagna i familjen Endast 7% har berättat för någon Om familjevåld => 7-8 gånger ökad risk att även barnen barn blivit slagna. Mor och far slår lika ofta
19 Annerbäck et al, 2012 IngenØ N= 3420 aor Fysisk misshandel (FM) n= 354 aor FM + 1# N= 303 aor FM + 2# N= 86 aor FM + 3# N= 20 aor Fysisk ohälsa *** 2.9*** 7.7*** Psykisk ohälsa 1 2.0*** 3.5*** 5.0*** 9.1*** Självskadebet *** 8.1*** 10.3*** 132.1*** Rökning 1 2.2*** 2.8*** 4.6*** 6.5*** Alkohol 1 1.6*** 2.1*** *** Droger 1 2.7*** 3.5*** 5.7*** 25.6*** Snatterier 1 3.3*** 4.2*** 4.0*** 14.8*** Våldsamt bet *** 4.2*** 4.9*** 29.9*** Ø= korrigerat för: arbetslöshet, invandrat, boende # = Annan form: mobbning, familjevåld, sex övergrepp aor = adjusted Odds Ration
20 De 41 barnen i SÖK - erfarenheter av trauman förutom det nuvarande kända SÖ. Snittantal trauman = 7,6 Tidigare misstankar om sexuella övergrepp och/eller sexuellt gränslös miljö! 78% Utsatta för fysisk misshandel. 41% Bevittnat fysisk misshandel. 52% Utsatta för psykisk misshandel. 40% Relationsproblem mellan föräldrar. 59% Upplevt andra relationsproblem i familjen. 46% Upplevt vårdnads och umgängesproblem. 39% Har familjemedlemar med psykiska problem. 37% Någon förälder som är arbetslös 34% Missbruk i familjen 29% Familjemedlemmar med allvarlig somatisk problematik 34%
21 (Psyko-) Traumaläkning eller Traumatisering Symtomstyrka Akut Stress Disorder PTSD Händelse 1 vec 1 mån TID
22 Traumatisering eller PTSD efter trauma - hur många drabbas? Vid generell trauma-händelse ca 10-20% (vuxenstudier) Vid interpersonellt våld större procentandel Ingen större könsskillnad på symtom, reaktion mm (om man inte har med A2: skräck/hjälplöshetskriteriet) Barn utsatt för SÖ eller FM mellan 30-55% traumatiserade Upp mot 90% traumatiserade vid polyviktimisering (Multipla trauman)
23 Minst 30% av BUP-patienterna är traumatiserade! En Norsk studie (Ormhaug et al 2011) på två ÖVmottagingar visar att ca 30% av alla de barn som kom till BUP hade allvarliga PTSD-symtom. I studien: Risk för underskattning av antalet pga följade riskgrupper inte ingick I studien: A) Psykos, B) Utvecklingsförsening, C) barn/familjer med tolk behov Dessutom: Den ena mottagningen utgick från en telefonintervju med förälder (vilket I flera studier har visat sig vara otillförlitligt vad gäller traumaerfarenheter). På väg I Norge = multicenterstudie med 33 mottagningar (Alla enheter som valt att använda TF-KBT) ska också screena alla patienter för traumasymtom.
24 Ny Rädda Barnen rapport 5/ e_hjalp_av_sjukvarden.aspx Slutsatser: 1. Vården är inte tillräckligt bra på att fråga om barns upplevelser av traumatiska händelser 2. Vården är inte tillräckligt bra på att behandla barn som har symtom efter trauman
25 Bedömning och Behandling
26 Bedöma behov och motivera för förändring för barn man misstänker är traumatiserade! Vilka områden är viktiga att bedöma? Hur kan man få svar på sina frågeställningar inom olika områden?
27 Syfte med traumabedömning/behandling 1. Att särskilja barn som har behov för trauma behandling från de som inte har det. Barn som inte varit med om trauman Barn som inte kan förmedla de trauman de varit med (= inga minnen) Barn som varit med om trauman men som inte har traumarelaterade symtom (undersök undvikanden extra) 2. Att samla information för att optimera behandlingsplaneringen 3. Att samla in data för att kunna utvärdera behandlingsinsatserna => Systematiskt förbättringsarbete.
28 Många sätt att samla information inför behandling? Intervjua barn Intervjua föräldrar Formulär Tidigare utredningar/polisförhör Samla information från skolan Se barn-föräldrar tillsammans, göra uppgifter Projektiva test Annat kreativt?
29 Generella områden att bedöma Är barnet skyddat från ökad risk för nya trauman? Är barnet/föräldrar i kris? Finns traumatiseringssymtom (PTSD+dissociation)? Förälderns funktionsnivå, möjlighet att delta i behandling? Föräldra-barn relation tillräckligt bra? Relationellt stöd? Finns risk för allvarligt självskadande beteende/suicid? Finns risk för utagerande beteendeproblem? Finns risk för missbruk av droger/alkohol/sex? Finns allvarliga psykotiska symtom (20% av traumatiserade ungdomar uppvisar tillfälliga psykotiska symtom)? Finns polyviktimisering/komplex PTSD?
30 Specifika områden att bedöma Förmåga att hantera affekter Förmåga till återhämtning (sömn, avslappning, lek) Förmåga att berätta detaljerat så att andra förstår Vilka traumatriggers finns det Hur ser undvikandet ut Mest störande trauman Kognitiva förvrängningar Motivation Föräldrars egen traumatisering sedan tidigare Föräldrars traumatisering av det trauma deras barn varit med om Föräldrars förmåga att förstå och ta hänsyn till barnets traumareaktioner Kapacitet och Motivation till behandling
31 SÖK-projekt - Traumabeslutsstöd 1. Att ta fram nya normerade test anpassade för traumatiserade barn. Traumahändelser (23 frågor+ följdfrågor), ny version av LYLES PTSD-symtom + dissociation (DSM-5) (26 frågor) Beteendeförändringar (frågor om utagerande beteende inkl suicidförsök/tankar) (20 frågor) Friskfaktorer (16 frågor) Dessutom till föräldrar (ej normerade) Traumarelaterade frågor till föräldrar inkluderat beteende och friskfaktorer (41 st) Olika versioner av Traumahändelser och traumareaktioner för föräldrar med yngre barn. 2. Att ta fram ett enkelt datoriserat program för att automaträtta och sammanställa patientinformationen till begripliga diagram. 3. Att skapa möjligheter för respektive enhet att även samla behandlaruppgifter för ett systematiskt förbättringsarbete.
32 Traumabeslutsstöd 1. Vänder sig till: Alla behandlingsenheter som möter traumatiserade barn. Detta gäller både inom landstinget, inom kommunen eller för privata utförare. 2. Användandet är gratis! 3. För att använda Traumabeslutsstödet krävs att man skriver ett avtal med BUP-Elefanten där man tar på sig att vissa avtalspunkter är uppfyllda.
33 Avtalspunkter som enheten åtar sig att uppfylla: 1. Installerat dataprogram på lämpliga datorer (kräver godkännande av ITavdelning) och eventuellt inköp av extra datorer/ipads. 2. Personalen har genomgått den ½ dags utbildning som behövs för att kunna använda frågeuppsättningarna och tolka svaren. Detta betalar enheten för. 3. En utsedd ansvarig person finns på enheten som har som arbetsuppgift att samordna enhetens arbete med traumabeslutsstödet. Exempel på arbetsuppgifter; vara den person som kollegor kan fråga om oklarheter uppstår, vara den som kommunicerar med BUP-Elefanten om ev förbättringsförslag, vara den som ser till att enhetens utdata presenteras i lämpliga sammanhang. 4. Säker sekretess. Enheten har fungerande lösningar på enskilda patienters registeringar samt även lösningar på hur man lagrar enhetens samlade registreringar under längre tid (ex. v. genom kodning och separat lista på koder) 5. Teamassistent/motsvarande har utbildats i att registrera i enhetens datamaster samt att hjälpa till att ta fram profiler mm till behandlare. 6. Enheten har uttalat en positiv grundsyn på att i framtiden (med hjälp av extern forskare eller likande) jämföra information från den egna enhetens registreringar med andra enheters och publicera dessa med lämpliga sekretessrestriktioner.
34 Traumareaktioner, frågor Antal frågor och delskalor: Formulären innehåller 26 respektive 12 frågor samt ett bildstöd till 12 bilders versionen. Dessa frågor screenar för de olika faktorerna för PTSD för DSM-V samt dissociation. Åldrar och normer: Traumareaktioner kan ges till barn och ungdomar från ca 7 år (med 12 frågor med bildstöd) till ca 18 år. Planer finns för normering även på vuxna. Normeringsarbete pågår just nu. (200 stycken 16 åringar: 20 PTSD frågor; m = 14,66 med sd= st dissociationsfrågor m = 2,10 med sd= 3,01) Finns föräldraversioner (även för barn yngre än 7 år) men ej planerad normering.
35 Traumareaktioner Återupplevande (fortsättning) 5. Om något gör att jag kommer ihåg vad som hände, känns det tydligt i min kropp, till exempel slår mitt hjärta hårt, jag får ont i huvudet eller i magen. Undvikande 6. Jag försöker att inte komma ihåg, tänka på eller känna något om det jobbiga som har hänt. 7. Jag vill inte komma ihåg det som hände så jag försöker hålla mig borta från ställen, människor och saker som gör att jag tänker på det. Inte alls Ibland Ofta Nästan jämt Inte alls Ibland Ofta Nästan jämt Inte alls Ibland Ofta Nästan jämt Paus Föregåe nde Nästa
36 Traumahändelser för ungdomar (11-19 år) En vidareutveckling av Linköping Youth Life Experiences Scale (LYLES). Traumahändelser (=TH) innehåller 23 olika typer av händelser med följdfrågor och ger svar på hur många potentiellt traumatiska händelser patienten har varit med om. Händelserna kan delas in i tre delskalor: interpersonella (I), ej interpersonella (EI) och svåra livsomständigheter (SL). För att få ut mer klinisk information från formuläret har vi lagt till en fråga i vilken grad de tidigare händelserna påverkar patienten i nuläget (stör nu). Patienten fyller i ett eget formulär om han/hon bedöms kunna svara själv (från ca 11 års ålder). Annars skattar föräldern sitt barns upplevelser på föräldra-versionen av TR. Resultatet kommer att presenteras på de tre skalorna, samt en totalsumma. Olika åldersgrupper har olika kliniskt signifikanta värden.
37 Traumahändelser 1. Bilolycka, där du eller någon annan person blivit skadad Har du själv varit med om en bilolycka? Blev du allvarligt skadad i bilolyckan? Har du sett en bilolycka som du inte var inblandad i själv? Blev någon du såg allvarligt skadad? Har någon i din familj varit med om en bilolycka (utan att du var med när det hände)? Blev någon i din familj allvarligt skadad? X Ja X Nej X Stör nu X Ja X Nej X ja X Nej X stör nu X Ja X Nej X ja X Nej X stör nu X ja X Nej Har någon annan person som är viktig för dig varit med om en bilolycka (utan att du var med)? Blev den personen allvarligt skadad? X ja X Nej X stör nu X ja X Nej Föregående Paus Nästa
38 Traumahändelser profil: Cut-off = M+Sd = 85% percentil Antal händelser ejinterpersonell a händelser interpersonell a händelser svåra livsomständig heter totalt antal händelser Cut-off mellanstadiet Cut-off högstadiet Cut-off gymnasiet
39 Friskfaktorer primärt ett intervjustöd Screenar får flera generella frågeställningar: Självbild Skolprestation Hemmet som trygg plats med trygga personer Omgivning som trygg plats med trygga personer Motivation för behandling
40 Friskfaktorer Mig själv 1. Jag tycker om mig själv. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer ofta Stämmer helt 2. När jag känner en känsla (exempelvis glädje eller rädsla) har jag lätt att visa och berätta om den för andra. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer ofta Stämmer helt 3. Jag tänker efter innan jag gör något. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer ofta Stämmer helt Föregående Paus Nästa
41 Beteendeförändringar Primärt ett intervjustöd Ska underlätta att alltid ställa de jobbiga frågorna (för behandlaren) Screenar för olika former av riskbeteenden (skolk/bråk mm, droger, sexuella beteenden, självdestruktivitet)
42 Beteendeförändring Omgivning 1. Jag skolkar. x Ja x Nej Om ja: x Mindre än 1 gång per månad x 1-4 gånger per månad x 2-3 gånger per vecka x Mer än 4 gånger per vecka 2. Jag håller mig borta hemifrån. x Ja x Nej Om ja: x Mindre än 1 gång per månad x 1-4 gånger per månad x 2-3 gånger per vecka x Mer än 4 gånger per vecka 3. Jag stjäl saker i affärer eller av andra. x Ja x Nej Om ja: x Mindre än 1 gång per månad x 1-4 gånger per månad x 2-3 gånger per vecka x Mer än 4 gånger per vecka Föregående Paus Nästa
43 Föräldrafrågor Primärt ett intervjustöd Underlättar att ställa för behandlaren svåra frågor. Screenar för: Familjerelationer Föräldrars egen problematik Förälders syn på relation till barnen Förälders syn på barnens beteenden Förälders egna reaktioner på barnets trauma Förälders sätt att stötta sitt barn Förälders motivation till behandling
44 Title Barn som varit med om traumatiska händelser - Föräldrafrågor Jag som person och förälder: Hur det varit de senaste sex månaderna Stämmer inte 6. I det stora hela tycker jag om mig själv. Stämmer delvis Stämmer ofta Stämmer helt 7. Jag klarar av att hantera mycket stress. 8. Jag har en fysisk sjukdom eller skada som tar mycket av min kraft och tid. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer ofta Stämmer helt Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer ofta Stämmer helt 9. Jag har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning som tar mycket av min tid och kraft. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer ofta Stämmer helt Föregående Paus Nästa
45 Behandlarregistering Bedömning Behandlare registerar övergripande information om patienten som: Varför man söker enheten Hur samverkan ser ut med andra myndigheter Risk och skyddsbedömning Svårighetsgrad/diagnoser Vilka åtgärder beslutades
46 Behandlarregistering vid bedömning Övergripande bedömningar/diagnossättningar 6. Lever patienten generellt i en tillräckligt stödjande och stabil miljö för att traumafokuserad behandling ska gå att bedrivas? (Ett svarsalternativ kan anges ) Ja i acceptabel utsträckning. I tveksam utsträckning. Nej, inte i acceptabel utsträckning. Uppgifter för att göra bedömning om omgivningens stöd till behandling saknas. 7. Riskbedömning av behandlare: Hur stor risk är det att patienten kan utsättas/råka ut för nya trauman? (Ett svarsalternativ kan anges) Patienten är skyddad och har, jämfört med andra barn/ungdomar, ingen ökad risk för att bli utsatt för nya trauman. Bristande skydd, ökad risk för att nya trauman ska ske. Inget skydd finns, stor risk för att nya trauman ska ske. Uppgifter för att göra riskbedömning saknas. Föregående Paus Nästa
47 Att lyckas göra en bra behandlingsbedömning är grunden för en lyckad behandling! Att man frågar de viktiga frågorna Att man kan bedöma traumatiseringsgrad Att man kan bedöma skydd och risk, styrkor och svagheter Att man kan förmedla hopp => Att man faktiskt kan bedriva traumabehandling med god klinisk kvalité.
48 Behandling
49 Hjälper behandling på BUP 11 avslutade barn i SÖK
50 Hjälper exponeringsbehandling? Multicenterstudier på olika problem 2 1,5 1 0,5 0 Effektmått Ref: Exposure Therapy for Anxiety, Abramowitz et al. Sid 23 (Guilford 2011)
51 Forskningsresultat TF-KBT är den metod som har mest evidens och som rekommenderas som treatment of choice för sexuellt utsatta barn, av USA:s Justitiedepartement som 2004 gjort en ordentlig genomgång av olika metoder och forskning kring dessa VC_guidelines pdf Det finns mer än 25 forskningsstudier varav 13 randomiserade (2012) 51
52 Trauma Fokuserad Kognitiv Beteendeterapi TF-KBT TF-KBT började utvecklas i slutet på 80-talet av Cohen & Mannarino (Pittsburg) och Deblinger (New Jersey). Den terapeutiska relationen central. Grunden är en tillitsfull och genuin relation mellan behandlare och den unge + viktiga vuxna Anpassningsbar och flexibel utifrån det unika barnets situation Den stärker föräldrarna/ motsvarande i deras föräldraroll Anpassar sig till olika kulturer och värderingar Uppmuntrar kreativitet och nyfikenhet hos både terapeut och barn/föräldrar 52
53 En komponentbaserad behandling som integrerar: KBT - principer Trauma-fokuserade interventioner Neurobiologi Anknytningsteori Teorier om familjesystem Humanistiska principer och tekniker TF KBT
54 TF KBT Behandlingskomponenter går parallellt Barnets behandling Psykoedukation Färdighetsträning Exponering/processande Förbered gemensamma samtal Trygghet/säkerhet Framtidsplanering Förälderns behandling Psykoedukation Färdighetsträning Exponering/processande Förbered gemensamma samtal Trygghet/säkerhet Framtidsplanering Gemensamma samtal Familjesamtal 54
55 TF-KBT flödesschema Hela behandlingsprocessen = gradvis exponering 1/3 1/3 1/3 Akut/Bedömn Krisstöd? Intervjuer Formulär Annan info. Baslinjemätn. Behandlingsplanering Samtal 1 4 Samtal 5 8 Samtal 9 12 Psykoedukation Föräldrafärdigheter Avslappning Känslor Kognitiv coping Trauma berättelse Kognitivt processande In vivo exponering Gemensamma traumasamtal Öka trygghet Framtidsplanering Utvärdera behandling -- Kontinuerligt arbete med föräldra-barn relationen -- 55
56 Psykoedukation Syfte: Att normalisera barns och föräldrars reaktioner på trauma Ge kunskap om reaktioner vid stress Information om behandling och exponeringsteori Ett sätt att stärka adekvata uppfattningar angående det som hänt Gradvis exponering - förberedelse inför att prata om det trauma/de trauman man utsatts för Förmedla hopp Exempel: Vad är trauma och hur kan barn och föräldrar reagera? Informationsblad om sexuella övergrepp, fysisk misshandel eller andra trauman Vad vet du? - kort Psykoedukation från behandlingens början till slut. 56
57 Föräldrafärdigheter Validera Lär ut föräldrafärdigheter; ex v. - Beröm - Selektiv uppmärksamhet - Belöningssystem
58 Avslappning för barn
59 Lära sig om känslor 59 59
60 Kognitivt processande Problematisk/ohjälpsam TANKE Balanserad/hjälpsam TANKE BETEENDE KÄNSLA BETEENDE KÄNSLA 60
61 TF-KBT flödesschema Hela behandlingsprocessen = gradvis exponering 1/3 1/3 1/3 Akut/Bedömn Krisstöd? Intervjuer Formulär Annan info. Baslinjemätn. Behandlingsplanering Samtal 1 4 Samtal 5 8 Samtal 9 12 Psykoedukation Föräldrafärdigheter Avslappning Känslor Kognitiv coping Trauma berättelse Kognitivt processande In vivo exponering Gemensamma traumasamtal Öka trygghet Framtidsplanering Utvärdera behandling -- Kontinuerligt arbete med föräldra-barn relationen -- 61
62 Traumabearbetning Det finns många sätt att kommunicera traumat Skriva Göra radioprogram Rita/visa olika scener Dikter Låda
63 Ex på traumabok: Stina 11 år (påhittad) Min moster kom in i mitt rum för att säga god natt. Hon drog ned täcket och tog på mig där uppe och där nere. Jag kände mig rädd. Jag låtsades att jag sov. När hon tagit klart, gick hon. Nästa morgon gick jag upp ur sängen och min moster var i köket. Hon sa God morgon, hur mår du? och jag sa, bra. Jag sprang till skolan! 63
64 Ex på bok: Stina 11 år Min moster kom in i mitt rum för att säga god natt. Jag kände mig glad. Hon kramade mig som hon brukar men sedan drog hon ned täcket och tog på mig där uppe och där nere, på brösten och snippan. Jag kände mig rädd och smutsig och äcklig. Jag tänkte varför gör hon så där, hon är ju min favorit. Det måste vara mitt fel. Jag låtsades att jag sov men egentligen ville jag gråta för jag var rädd. När hon hade tagit klart på min snippa, gick hon. Jag låg kvar i sängen stel som en pinne och grät. Jag vågade inte somna. Jag var rädd att hon skulle komma in igen. Nästa morgon gick jag upp ur sängen och min moster var i köket. Hon sa God morgon, hur mår du? och jag tänkte hon är som vanligt, som om inget har hänt men hela mitt liv är förstört sedan hon tog mig på snippan. Jag sa, bra. Inuti kände jag mig rädd och jag visste inte vad jag skulle säga eller göra. Jag sprang till skolan! 64
65 Efter traumaberättelsen Kognitivt Processande Fokus är främst på att hitta tankar som påverkar barnet negativt även efter traumaberättelsen Var vaksam på kognitiva förvrängningar såsom: Alltför personifierade påstående - Ex Det är mitt fel Alltför genomgripande påståenden - Ex Jag kommer aldrig att bli glad igen Alltför generaliserande påståenden - Ex Man kan inte lita på någon 65
66 TF-KBT flödesschema Hela behandlingsprocessen = gradvis exponering 1/3 1/3 1/3 Akut/Bedömn Krisstöd? Intervjuer Formulär Annan info. Baslinjemätn. Behandlingsplanering Samtal 1 4 Samtal 5 8 Samtal 9 12 Psykoedukation Föräldrafärdigheter Avslappning Känslor Kognitiv coping Trauma berättelse Kognitivt processande In vivo exponering Gemensamma traumasamtal Öka trygghet Framtidsplanering Utvärdera behandling -- Kontinuerligt arbete med föräldra-barn relationen -- 66
67 Gemensamma samtal Traumaberättelsen Barnet Gå igenom berättelsen en sista gång Gott familjeklimat Förälder Gå igenom berättelsen en sista gång Barnet läsa upp berättelsen lyssnar och ger bedöm Föräldern svarar på frågor Föräldrars ev frågor T utvärdera hur det varit Om + = Uppmuntra fortsatt jobb hemma Om - = Boka ytterligare gemensamma samtal
68 Individuella färdigheter för ökad säkerhet/trygghet Att kommunicera med andra- Sätta adekvata verbala och kroppsliga gränser Att berätta vad som hänt (kroppsdelar, känslor) Att fråga om hjälp på ett konstruktivt sätt Sexualkunskap Ålders och utvecklingsadekvat information Problemlösningsfärdigheter, öka stressgraden Öva kroppshållning, tillgång till kraft, springa vid fara Ökad medvetenhet Yttre; säkra/osäkra människor, platser, situationer Inre; tankar, känslor, fysiska reaktioner, värderingar
69 Vad jag lärde mig i behandlingen Jag kom till behandling för att min farbror hade utsatt mig för sexuella övergrepp. Jag brukade känna mig rädd och smutsig. Nu vet jag att det inte är något fel på min kropp. Jag vet inte varför farbror gjorde så mot mig, men att det var han som gjorde fel och att det inte var mitt fel. Jag visste inte vad jag skulle säga eller göra för att få ett slut på övergreppen. Det kändes som om jag inte gjorde någonting, men det gjorde jag. Jag berättade för min mamma och skrev en bok om vad som hänt. Det är jag stolt över. Om något liknande någonsin händer dig, så säg nej och berätta för någon vuxen som du litar på. Om det är svårt att säga nej, så berätta för någon. Det är det viktigaste. Berätta för någon du litar på.
70 Tack för denna gång!
Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merUnga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se
Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merVarför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016
Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi BUP Traumaenhet,
Läs merUngdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet
Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs merSmå barn och Trauma Stöd och behandling
Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små
Läs merTraumafokuserad kognitiv beteendeterapi
Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Moa Mannheimer, enhetschef och leg. psykolog på BUP Grinden, deltar vid ISIS höstsymposium 2012 för att berätta om hur de arbetar med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi
Läs merStärka barn i socialt utsatta livssituationer
Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merChild Parent Psychotherapy, CPP
Child Parent Psychotherapy, CPP BUP Traumaenhet Kristin Österberg leg psykolog, leg psykoterapeut kristin.osterberg@sll.se BUP Traumaenhets målgrupper 1. Barn och unga med komplex traumatisering Interpersonella,
Läs merBarns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet
Barns utsatthet att förstå och förändra Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet Antal anmälda misshandelsbrott mot barn 2007 2016 (BRÅ 2015) År 2016 anmäldes sammantaget
Läs merBarn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer
Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel
Läs merVåld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,
Läs merTraumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser
Läs merTraumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar
Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar Traumafokuserad Kognitivt Beteendeterapi, som förkortas TF- KBT, är en behandlingsmetod för barn och ungdomar som varit med om svåra händelser,
Läs merVÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN
? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.
Läs merSexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete
Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars
Läs merSmå barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd
Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn
Läs merStöd och behandling för barn som drabbats av våld
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)
Läs merKIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare
KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare 10000 Antalet polisanmälda fall av misstänkt barnmisshandel,
Läs merSmå barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd
Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merUngas psykiska hälsa Den senaste forskningen om barn och trauma. Poa Samuelberg och Maria Schillaci Leg. psykologer och utredare för #traumapåkartan
Ungas psykiska hälsa Den senaste forskningen om barn och trauma Poa Samuelberg och Maria Schillaci Leg. psykologer och utredare för #traumapåkartan Agenda Barnafrid Nationellt kunskapscentrum Barn och
Läs merBarnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.
Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga
Läs merHur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg
Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merBilaga A Traumaintervju
Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,
Läs merVÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER
VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER Barnrättsdagarna Örebro 2019 SAGT OM BOKEN: Den här boken kommer hjälpa många professionella inom vård, skola och omsorg som möter traumatiserade barn Martin Forster Psykolog och
Läs merVåld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?
Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad
Läs merBarn utsatta för våld i Sverige
Barn utsatta för våld i Sverige Carolina Jernbro, PhD, lektor folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Bengt Söderström, Stiftelsen Allmänna Barnhuset 1910 3990 Fysisk barnmisshandel över tid 1910 3990
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merHur frågar man om våld, och vad får man för svar?
Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merSleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär
Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär Notera potentiellt traumatiska händelser och andra viktiga händelser för barnet såsom separationer, placeringar utanför hemmet på denna tidslinje (befruktning
Läs merFöljande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.
Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen
Läs merCPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson
CPP Child and Parent Psychotherapy Susanna Billström Jessica Pehrson Ericastiftelsen Högskoleutbildning Psykoterapeutprogram (3 år), div. kurser och uppdragsutbildningar Psykoterapi och stöd i olika former
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merTraumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning
Traumamedveten omsorg Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning 1 Agenda Bakgrund Vad är trauma? Vad händer i vår hjärna vid trauma? Traumamedveten omsorg Hur kan vi skapa
Läs merTRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13
TRAUMA OCH HANDLEDNING Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13 ÖVERSIKT Vad är ett trauma? Behandling Hur påverkas psykoterapeuten av arbetet? Motöverföringsreaktioner Blir terapeuten traumatiserad?
Läs merBarn och unga med sexualiserade beteendeproblem
Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem Barn som våldtar barn Vårt ansvar som vuxna att stoppa i tid. Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 3-20 år Flickor och pojkar Mot barn, jämnåriga,
Läs merSex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR
Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem
Läs merEn liten bok om. komplext. trauma
En liten bok om komplext trauma Hej! Mitt namn är Anne och jag jobbar med barn och unga som mår dåligt. Jag är här för att förklara vad ett komplext trauma betyder. Ta en kopp te, så ska jag berätta. Om
Läs merSödra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera
Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är
Läs merÅterföreningsarbete vid syskonövergrepp
Återföreningsarbete vid syskonövergrepp leg psykoterapeut och BUP Traumaenhet Hanna Thermaenius, leg psykolog och BUP Traumaenhet - uppdrag Länsövergripande specialenhet inom BUP Stockholm för barn med
Läs merVad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut
Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping Roland Betnér, Leg psykoterapeut roland.betner@regionostergotland.se 2 Potentiella trauman Vad är ett trauma? Ett psykiskt trauma kan definieras som: eftereffekterna
Läs merSkadliga upplevelser i barndomen (Adverse Childhood Experiences)
Skadliga upplevelser i barndomen (Adverse Childhood Experiences) Misshandel, kategorier Psykiskt våld (av förälder) 11% Fysiskt våld (av förälder) 28% Sexuellt våld (alla) 22% Försummelse, kategorier Emotionell
Läs merTrauma och Prostitution
Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling
Läs merUpptäckt av våld mot barn, skydd och stöd
Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd Malmö 2015-06-09 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet ole.hultmann@psy.gu.se Specialistpsykolog, psykoterapeut Barn-
Läs merSleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär
Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär Notera potentiellt traumatiska händelser och andra viktiga händelser för barnet såsom separationer, placeringar utanför hemmet på denna tidslinje (befruktning
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merAtt vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Läs merSeeking Safety. Bakgrund. Introduktion till behandlingsprogrammet. Seeking Safety på Behandlingsgruppen i Göteborg. Vad säger deltagarna?
Seeking Safety Behandlingsprogram för personer med trauma och missbruksproblem (Lisa M. Najavits 2002) Presentation av Jeanette Bolcher och Christina Wall Behandlingsgruppen för drogproblerm Jeanette.bolcher@socialresurs.goteborg.se
Läs merKIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID
KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Emma Andersson, socionom, KIBB-behandlare och utbildare, Prisma familjecentrum, Kristianstad Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet
Läs merBUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik
BUP PTSD-mottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PTSD vad är det? Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en diagnos som vi kan få efter att ha varit med om allvarliga och/eller
Läs merBarn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist
Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merReda ut-häfte om våld
www.bildsamt.se Reda ut-häfte om våld Instruktion till Reda-ut häfte om våld Detta Reda-ut häfte är framtaget för användning tillsammans med barn och ungdomar med kommunikationssvårigheter eller kognitiva
Läs merUTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER
UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merVAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP
VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merHur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013
Hur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013 Bakgrund Tidigare erfarenheter Vårdbehov Önskemål från ungdomarna Bakgrund 2011 anmäldes 17.100 sexualbrott till polisen i Sverige
Läs merLyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när
Läs merTraumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog
Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog De flesta som överlevt krig, tortyr och flykt utvecklar inte psykisk ohälsa men för den som behöver det ska det finnas god vård. Igår: Exilrelaterad
Läs merFÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Läs merTraumarelaterade tillstånd hos barn. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet. sofia.bido@sll.
Traumarelaterade tillstånd hos barn Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet sofia.bido@sll.se Agenda BUP Traumaenhetens uppdrag Vad är trauma? Statistik Barns
Läs merEnsamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010
Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merBarns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016
Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016 Åsa Kastbom, tf överläkare BUP Elefanten Universitetssjukhuset i Linköping Vad betyder egentligen sexualitet? Ett
Läs merNu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan
Läs merBarn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad
Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merPRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8
PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merSDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt
SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt Eleonor Arén, samordnande sjuksköterska, Comos Kajsa Ådahl, projektledare, CHAP, Uppsala Universitet Cosmos asyl-och integrationshälsan
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merPsykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari
Läs merHot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.
Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....
Läs merReda ut-häfte om våld
www.bildsamt.se Reda ut-häfte om våld Instruktion till Reda-ut häfte om våld Detta Reda-ut häfte är framtaget för användning tillsammans med vuxna med kommunikationssvårigheter eller kognitiva svårigheter,
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merPsykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic
Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic Sexualitet Sexualiteten är en integrerad del av varje människas personlighet, och
Läs merKUNSKAP TILL PRAKTIK
KUNSKAP TILL PRAKTIK Viveka Sundelin Wahlsten Docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala, Beroendecentrum i Stockholm EWA-mottagningen och Rosenlunds Mödravårdsteam VARFÖR HAMNAR
Läs merKIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID
KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Emma Andersson, socionom, familjebehandlare Prisma Kristianstad Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet 10000 9000 8000
Läs merEnsamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation
Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer
Läs merSjälvhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet
Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merVAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP
VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en
Läs merAdolescents selling sex and sex as self injury
Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är
Läs merOle Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Våld i familjen Kartläggning och behandling inom BUP Resultat och erfarenheter av arbetet med våldsutsatta barn finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala frågor (FAS)
Läs merFöräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.
Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man
Läs merBarn utsatta för sexuella övergrepp på nätet
Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet Moa Mannheimer Centrumchef, leg psykolog Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum, Linköpings universitet Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist
Läs merEn undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.
UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor. Detta är undersökning som vänder sig till samiska ungdomar från åk 6 till gymnasiet.
Läs merBarnrättsdagarna Örebro Föredrag den 14/4 2015 Kan upprepade kränkningar leda till traumatisering?
Barnrättsdagarna Örebro Föredrag den 14/4 2015 Kan upprepade kränkningar leda till traumatisering? Michael Larsson, Leg psykolog/leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi Enhetshalsa@icloud.com
Läs merDet handlar om kärlek
Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer
Läs merBedömning inför psykoterapi. Barnet 3
Bedömning inför psykoterapi Barnet 3 Bedömning av barnets psykosociala situation, inklusive trauma För att få en viktig pusselbit i förståelsen av barnet För att bedöma om det är psykoterapi eller andra
Läs mer