KUNNIG i skolan PROJEKTRAPPORT, IKT i skolan

Transkript

1 KUNNIG i skolan PROJEKTRAPPORT, IKT i skolan Fredrik Sandelin projektkoordinator

2 1 Sammanfattning KUNNIG I SKOLAN i Vörå och Korsholms kommuner har nu arbetat med projektdelar sedan Första projektåret kartlade vi utbildningsbehoven och kanaliserade främst extern fortbildning till vår personal. EFFEKT-KELPO var högaktuellt och elevvårdsreformen fick mycket plats. Vår andra projektdel har koncentrerat sig till fortbildning inom IKT. Vi har velat visa på den förändring i kunskapssyn som den nya teknologin för med sig på ett bredare plan, men också försökt möte de praktiska behov, problem och utvecklingsområden som finns ute på skolorna, och skapat moduler med smågruppshandledning och närhet till klassrumsgolven som röd tråd. Sammanlagt hade vi bara under 2012 hela 35 olika fortbildningstillfällen med sammanlagt 906 unika deltagare, vilket betyder att många av de drygt 300 i undervisningspersonalen har deltagit i flera olika fortbildningar. En stor del av det material och de nätverk som skapats, kan ses på vår WIKI-Space på För hösten 2013 har vi fått en tilläggsfinansiering, som ger oss möjlighet att gå in i ännu en projektdel. Toppkompetensprojektet (finska KESU) aktualiserar behovet av utvecklingsplaner, utvecklingstänkande och processledning och lyfter fram vissa skolämnen, där vi speciellt kan se orsaker att utveckla oss. Detta skall vi dyka in i under läsåret Utöver de egna projekten hjälper vi till att kanalisera övrig aktuell fortbildning till personalen. Inom projektet finns även målet att skapa ett långsiktigare tänkande inom kompetensutvecklingen och en plattform för marknadsföring och uppföljning av fortbildningen. Projektdelen kring IKT har visat på stor variation i kunnandet hos den pedagogiska personalen, på behovet att utbildas på och faktiskt använda den utrustning som finns samt orsak att verkligen hänga med i den tekniska utvecklingen och använda de resurser som redan finns både inom kommunerna, men också hos personalen och eleverna själva. Projektet har visat att den enhets- och klassrumsnära fortbildningen med smågruppshandledning med den teknik som finns, har visat sig både mest effektiv och uppskattad. Samtidigt måste vi styra mot de stora linjedragningarna från UBS och implementera den forskning som finns. Att använda IKT är inte mera valbar didaktik, eleverna har en demokratisk rättighet att fostras in i att använda de digitala resurserna på ett klokt, källkritiskt och tryggt sätt. Projektet har haft finansiering från Osaava-Kunnig via regionförvaltningsverket och en del samarbete med CLL (Centret för livslång lärande) och Palmenia har genomförts.

3 2 Innehåll Sammanfattning... 1 Utgångsläget & nyckeltal... 3 Vision & Målsättning... 3 Ekonomisk översikt... 4 Lärarna & den pedagogiska personalens nuläge & framtid 4 Rektorernas roll i utvecklingen... 5 Ledningens vågmästarroll... 5 Rekommendationer för vidare arbete... 5 Slutmålet elevernas kunnande & studentskrivningar på dator 6 Kritisk gransking... utrustning kontra kunnande och användning 6 Bilagor... 6

4 3 Utgångsläget & nyckeltal Att samarbeta två kommuner emellan har varit intressant. Lärarna har till största delen uppskattat utbytet. Variationerna i verksamhetskultur både kommunerna emellan, men kanske ännu mer skolorna, finns, men har inte varit ett problem. Fundamentet för utbildningsverksamheten i två närliggande landsbygdskommuner är ändå påfallande lika. Vision & Målsättning Övergripande ville vi under läsåret ge en allmän bild av den förändring i kunskapssyn som den nya teknologin ger upphov till. Vi ville också skapa en medvetenhet om vilka strategiska styrdokument som anger linjedragningarna just nu. Detta på ett högre plan, inbegripet synvinklar som framtidsforskningen ger oss. Å andra sidan ville vi skapa skol- och klassrumsnära IKT-moduler med smågruppshandledning och den egna, befintliga utrustningen i fokus. Fredrik Sandelin har arbetat som projektkoordinator 16h/vecka, och deltagit i seminarier och fortbildningar som berör KUNNIGs målsättningar. Under året genomfördes bl.a: (för fullständig rapport, se bilaga 1-2) 13.8 Gemensam skolningsdag Kreativitet & ledarskap Konferens på Academill Mot framtidens utbildning & lärmiljöer! olika IKT-moduler (2-3 x 3h långa) på enheterna IKT- för skolans ledning (rektorerna) i samarbete med Palmenia Chansen gav 16 skolor en möjlighet att själva fritt välja en fortbildning på enheten, som KUNNIG finansierade mot planering och redovisning. Sammanlagt 9 lärare har utnyttjat möjligheten till skuggning på annan skola, både inom kommunerna och utanför. Projektet har skapat en Wiki-space och använder en websida för grundinformation. Utöver detta har vi kanaliserat marknadsföring för extern fortbildning som ligger i linje med projektvisionen.

5 4 Information och marknadsföring har skötts med rektorerna (26 st) som nyckelpersoner och via digitala kanaler. Ekonomisk översikt Se bilaga 3 för ekonomisk redovisning. För koordinatorn har 2 dagars arbete (16h/vecka) varit rimligt. Koordinatorn har haft två dagar undervisningsfritt på sin egen skolenhet, för att förverkliga projektet. En stor fördel har varit att få ha en frihet i arbetstidsarrangemangen för att detta har varit möjligt. Administrationen av projektet har behövt den arbetstid som varit avsatt, och koordinatorn har till en mindre del också själv utbildat på fortbildningar. Överlag har projektets ekonomiska delmoment hållit sig till det budgeterade. Det innebär att fördelningen i ansökan kontra bokslut också hållit streck. Lärarna & den pedagogiska personalens nuläge & framtid Med erfarenheterna ur projektet, kan konstateras att lärarna och ledning har för lite kunskap om de konkreta verktyg och den mjukvara som a) finns i kommunerna och b) som överlag finns tillgänglig i dagens informationssamhälle. Variationen mellan enskilda anställda är också alltför stor. Kunskapen att göra dator/läsplatta till ett personligt redskap som man utvecklar saknas på bred front. Kan man inte själv, kan man inte hellerlära eleverna att utnyttja tekniken pedagogiskt. Det har förvånat mig hur låg kunskapsnivån är både om teknik och pedagogisk användning. Detta innebär att man inte heller förmår kanalisera till kommunernas IKT-stödfunktioner vad som behövs, och vilka linjer man skall välja i utvecklingen. Det innebär också svårigheter att rikta resurserna rätt. Dessutom leder detta lätt till en negativ syn kring IKT båda vägarna mellan pedagogisk- och teknisk personal. Det förvånar inte att den senaste forskningen säger att Finland har det bra utrustningsmässigt, men är nästan sämst i Europa på att använda IKT pedagogiskt i undervisningen. Vi har alltså mycket att utveckla. Råd till lärare: Beslut dig för att IKT behöver jag lära mig - som pedagog har du inte längre rätt att välja bort det Kräv fortbildning i IKT, kräv utrustning så du lär dig själv Fundera själv på vad du behöver i din utveckling två, tre år framåt Ta upp detta på utvecklingssamtal med din rektor/föreståndare/chef Klaga inte på allt! använd det som finns och hjälp din rektor/ledningen att utveckla! Lärartips! Beslut dig för att använda en ny grej per termin, sök orsaken i läroplansmålen! IKT-Pedagogiska kaféer på skolan, en ny sak per gång. Använd de lärare som kan! Besök en skola per termin som har implementerat något inom IKT Skypeträff med grannskolan ni aldrig besökt -> besök den på riktigt efteråt

6 5 Lärare besöker grannskolan och visar något inom IKT Börja använda i liten skala... först lärare osv... Långsiktiga linjer utvecklar (Skolans IKT-arbetsgrupp) Låt eleverna lära er, BOYD (Bring Your Own Device) Processkrivning på olika sätt (Ilomäki; bevisat en av de effektivaste verktygen!) Rektorernas roll i utvecklingen Rektorerna är nyckelpersoner i utvecklingen. De finns på en balansgång mellan att kräva IKTimplementering, handleda och utbilda personalen, men inte heller kräva det omöjliga på skolan. Rektorerna har en så komplex arbetsbild, att de ofta inte hinner sätta sig in i teknik och tillämpningar. Då blir också deras val lätt kortsiktiga och ogenomtänkta. Tips för rektorer/skolledning: Utveckla din egen enhet! Diskutera era styrkor och svagheter inom IKT på skolan och hitta vägar vidare tillsammans med personalen Utvärdera, avgränsa och välj årets mål och skapa en långsiktig vision på skolan Sök finansiering; UBS, fonder mm, men också den egna kommunen Sätt dina lärare att skriva ansökningar och sköta administrering till viss mån, mycket hälsosamt för att tänka igenom och förankra... Ni är väldigt olika i era verksamhetskulturer skolorna emellan! Besök varandra, skugga varandra, ni har mycket att ge och få! Kolla upp att det som finns i utrustningsväg används och hur mycket, utbilda bort oanvändning! För annars blir det dyra leksaker... Undersök på förhand om det ni skaffar passar in i systemen, domäninloggningar osv. Så ni inte betalar dyrt för utrustning som sedan skapar stora problem på alla plan! Kräv öppnare miljöer att stänga och begränsa går helt emot våra nationella pedagogiska strategidokument och mot vad forskningen om IKT i skolan handlar om! Administrationen är en annan sak, men i den pedagogiska användningen måste vi öppna oss! Ledningens vågmästarroll Vi måste hänga med. Men teknik kostar, och en dator för 800 som man bara skriver på ett par gånger i veckan är ett dyrt verktyg. Den högre ledningen har att ta ställning till övergripande frågor som rör juridik och val av utrustning mm. Här krävs ett samarbete på ett område i väldigt snabb förändring, och en IKT-pedagog kommunalt eller samkommunalt skulle vara ett kraftfullt verktyg för att överbygga klyftan mellan pedagogisk och teknisk personal och skapa utvecklingseffekt. Rekommendationer för vidare arbete Molnet är redan här, vi måste skapa tekniska förutsättningar med IKT-administrationen för att hänga med i den utvecklingen. Vi har definitivt inte tid eller råd att bromsa utvecklingen! BOYD (Bring Your Own Device) är snabbt en alltmer reell verklighet. Vi måste skapa tekniska förutsättningar för att eleverna kan ha med sin egen utrustning. Detta skapar också ett helt annat ramverk för finansieringen och för vad vi skall satsa på.

7 6 Läsplattorna är kanske inte riktigt färdiga, men inom 3-5 år kommer de att vara ett kraftfullt verktyg med förändringspotential till lägre kostnad. Det betyder att vi måste testa dem nu. Små projekt som får testa, är antagligen det billigaste hjälpmedlet att undvika felinvesteringar och problem. Slutmålet elevernas kunnande & studentskrivningar på dator I kommande läroplansarbete måste kommunerna få in sina kunskapsnivåer inom IKT, antingen direkt i läroplanen, eller som en skild IKT-Strategi. Redan tagna beslut om förändring av studentskrivningarna och införande av digitaliserade prov, sätter gymnasierna och i viss mån åk 7-9 i fokus, när vi kanaliserar resurser och skapar projekt de närmaste åren. Elever och lärare måste få en bred IKT-kunskap. Den inbegriper källkritik, kunnande om effektiva verktyg, kunnande som sekretess och lagstiftning, förmåga att bedöma risker på nätet m.m. Detta kunnande bör idag byggas redan från första klass. Och det handlar inte bara om datorer det handlar om en uppsjö utrustning med nätet som bas; telefoner, TV-apparater, plattor och datorer. Men lika mycket om en mer filosofisk nivå av kunskapshantering i informationssamhället. Kritisk granskning... utrustning kontra kunnande och användning Vardera kommunen bör följa upp datortätheten och garantera rättvisa mellan skolor. Men man bör också uppmuntra vilja till testning och extra satsningar på enskilda skolor, för IKT är något man måste pröva, innan man gör dyra och långsiktiga satsningar. Sedan har både inköp kontra leasing, val av operativsystem osv. sina för- och nackdelar, som bör testas och utvärderas. Skolan bör dock inte stänga sig för mycket inom ett visst operativsystem eller en viss typ av tjänster, för då fråntar vi skolorna möjligheten att utveckla sig i trakt med samhället, där IKT globalt sett utvecklar sig alltmer mot öppenhet under ansvar. Men IKT slukar också såpass mycket resurser i dag att man kritiskt måste granska kostnader i förhållande till användning. Bilagor 1. Kvalitativ utvärdering årligen av KUNNIG-OSAAVA 2. Kvantitativ redovisning årligen 3. Vörå kommuns IKT-Strategi