Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt

Transkript

1 Author Stéphanie Nicolin Phone Mobile 0046(0) Date Project ID Statkraft Sverige AB Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt Del 1- ificering av hydrologisk regim med bedömning av status KMV ÅF Industry AB Vattenkraft ÅF Industry AB, Stockholm Sweden Phone , Registered office in Stockholm, Corp. id , VAT SE

2 Innehållsförteckning 1 Introduktion Metodbeskrivning Bedömningsgrunder Datainsamling Avgränsning och antaganden Brister i metod och indata Resultat Bottenviken Skellefteälven Umeälven Bottenhavet Gideälven Moälven Nätraån Faxälven Åseleälven Fjällsjöälven Indalsälven Ljungan Västerhavet Lagan Nissan Referenser Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenviken, Botten- och Västerhavets vattendistrikt, april 2015.

3 1 Introduktion Inför upprättande av Statkraft Sveriges remissvar till Vattenmyndigheterna, gällande förslag till MKN för ytvatten, har underlag avseende ekologisk status och hydrologisk regim (kopplat till definitionen av Kraftigt Modifierade Vatten) sammanställts och analyserats. Arbetet har utförts för samtliga vattenförekomster i direkt anslutning till Statkrafts vattenkraftsanläggningar inom de tre vattendistrikten Bottenviken, Botten- och Västerhavet. Uppdraget är indelat i två delar där del I omfattar klassificering av hydrologisk regim med bedömning av status KMV (Kraftigt Modifierade Vatten) för respektive vattenförekomst. Sammanställningen av del I levereras i huvudsak excel-format. Följande rapport är en beskrivning av tillvägagångssätt, indata samt en sammanfattning av resultat för del I. Del I har i huvudsak omfattat följande moment: Identifiering av arbetskriterier för bedömning av KMV (Kraftigt Modifierade Vatten). Analys av samtliga vattenförekomster mot identifierade KMV-kriterier. Sammanfattning av bristande underlag för bedömning av KMV i första skede. Sammanfattning av eventuella förslag till preliminära KMV (pkmv) samt förslag till fortsatt KMV utifrån tillgänglig data. 2 Metodbeskrivning 2.1 Bedömningsgrunder Syftet med del I har varit att granska tidigare bedömningar av KMV (förvaltningscykel ) för aktuella vattenförekomster samt att utföra nya bedömningar utifrån tillgänglig information och vägledning inom området. Arbetet har utgått från den vägledning som Havs- och Vattenmyndigheten tagit fram och lagt ut på remiss- Vägledning för kraftigt modifierade vatten- 2014: XX. Utifrån vägledningens beskrivna process har den preliminära identifieringen av KMV begränsats till att besvara huruvida vattenförekomstens fysiska karaktär väsentligt förändrats på grund av mänsklig verksamhet (i detta ärende enbart m.a.p. vattenkraft). Som ett första steg har arbetsgången handlat om att undersöka påverkan på kvalitetsfaktorn hydrologisk regim för respektive vattenförekomst, med stöd av vägledningens beskrivning för preliminär identifiering. Nedan stycke återfinns i vägledningen gällande relationen mellan påverkan på hydrologisk regim och vattendragets fysiska karaktär. Om hydrologisk regim är klassificerad som otillfredsställande eller sämre kan det i de flesta fall förutsättas vara fråga om en väsentligt förändrad karaktär. Kvalitetsfaktorn hydrologisk regim har bedömts m.h.a. HaVs upprättade bedömningsgrunder för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer (Bilaga 3: Bedömningsgrunder för Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon) och har sedermera Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenviken, Botten- och Västerhavets vattendistrikt, april 2015.

4 klassificerats, med utgångspunkt i de fyra parametrarna som i ovan nämnda bedömningsgrunder beskrivs utgöra hydrologisk regim, nedan angivna: Specifik flödesenergi i vattendrag Volymavvikelse i vattendrag Flödets i vattendrag Vattenståndets i vattendrag [m/h] 2.2 Datainsamling Beräkningarna av de fyra parametrarna inom hydrologisk regim har gällande oreglerade förhållanden baserats på data från SMHIs vattenweb, bestående av tidsserier simulerade med SMHIs modell S-HYPE (SMHI Vattenweb, 2015). Övrig data avseende reglerade förhållanden (så som medelvattenföring och vattenstånd) har inhämtats från Statkraft. Utöver ovan nämnda data baseras resultaten på generell information om status per vattenförekomst, inhämtat från VISS (VattenInformationsSystem Sverige), samt på geografisk och teknisk information om vattenkraftsanläggningar inhämtat från vattenkraftinfo ( och Statkraft. 2.3 Avgränsning och antaganden Att klassificera de fyra parametrarna inom hydrologisk regim för samtliga vattenförekomster, enligt bedömningsgrunder för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, är ett tidskrävande arbete. Detta främst med tanke på de indata som krävs, i synnerhet gällande bedömningen av specifik flödesenergi innan utbyggnad av vattenkraft (indata består exempelvis av vattenytans medellutning vid medelvattenföring innan utbyggnad samt av vattendragfårans medelbredd i ytvattenförekomsten vid medelvattenföring innan utbyggnad). På grund av begränsad tid inom uppdraget har således uppgiften avgränsats till att beräkna resultat för två av de fyra parametrarna inom hydrologisk regim (flödets volymavvikelse och flödets ). Denna avgränsning är utförd med stöd av HaVs klassificering av hydrologisk regim, nedan stycke återfinns i Bilaga 3 HVMFS 2013:19: Vid sammanvägning av parametrarna specifik flödesenergi, volymavvikelse, flödets samt vattenståndets till kvalitetsfaktorn hydrologisk regim i vattendrag ska den parameter vara utslagsgivande som har sämst status. Då beräkning av parametrarna volymavvikelse och flödets för de flesta vattenförekomsterna visade sig vara utslagsgivande (erhöll klass otillfredsställande eller sämre) avgränsades uppdraget till beräkning av endast dessa två parametrar. Detta eftersom beräkning av resterande parametrar inte skulle komma att dra ner status på hydrologisk regim ytterligare. För de vattenförekomster där hydrologisk regim klassas till bättre än otillfredsställande (d.v.s. måttlig eller bättre) utifrån volymavvikelse och flödets, kvarstår ytterligare arbete med att beräkna Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenviken, Botten- och Västerhavets vattendistrikt, april 2015.

5 resterande parametrar för en slutlig och komplett bedömning av hydrologisk regim. 2.4 Brister i metod och indata Avseende hydrologiska indata för vattenförekomsterna, med syfte att representera reglerande förhållanden, har data inhämtats från Statkraft. Verksamhetens mätstationer intill anläggningarna bedöms utgöra de mest tillförlitliga källorna för den typen av data. För några av Statkrafts vattenkraftstationer saknas dock komplett indata, vilket har medfört att beräkningar inte kunnat utföras för intilliggande vattenförekomster. Komplett data saknas i dagsläget för Ivarsfors och Värmeshult (Lagan) samt för Gustavsberg (Nissan). Det ska även tilläggas att brister kan förekomma i indata hämtat från de mätstationer som finns intill vattenkraftstationerna. Vidare bör tilläggas att data från vattenweben, med syfte att representera oreglerade förhållanden, endast är simulerade värden utifrån SMHIs modell S- HYPE. Således förekommer brister även i dessa data jämfört med verkliga förhållanden. Dock bedöms källan idag vara den mest förankrade och tillförlitliga för ändamålet. Under detta avsnitt ska också nämnas att vid beräkningar av de två parametrarna volymavvikelse och flödets har hänsyn ej tagits till den ekologiska påverkan vattenkraftens korttidsreglering medför på ekosystemet. Befintlig upplaga av bedömningsgrunder för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer (HVMFS 2013:19- Bilaga 3) hänvisar endast till nyttjandet av dygnsmedelvattenföringen, vid beräkning av volymavvikelse och flödets. Detta är man enligt Havs- och Vattenmyndigheten medveten om men i dagsläget är det likväl befintlig vägledning som gäller vid klassificering av hydrologisk regim (Kling, J. 2015, pers. komm.) Slutligen, i resultatet för volymavvikelsen och flödets förekommer i vissa fall avvikande värden, i form av mycket höga siffror. Exempelvis uppvisar vattenförekomster intill anläggningen Bergvattnet i Fjällsjöälven en förändring i volymavvikelsen på flera 1000 % samt en förändring av flödets på ännu en tiopotens (se ). Värden som dessa uppstår vanligen då man tittar på en vattenförekomst med relativt låga oreglerade vattenföringsdata och sedan ska jämföra med reglerade vattenföringsdata för samma vattenförekomst, vilka endast finns att tillgå från mätstationen intill närmaste vattenkraftsanläggning (se beskrivning av ekvationer i HVMFS 2013:19- Bilaga 3, avsnitt 3, för detaljer och ökad förståelse för beräkningar). 3 Resultat I kommande avsnitt presenteras resultatet av de bedömningar som gjorts av status för KMV för samtliga vattenförekomster, indelade per vattendistrikt och vattendrag. Resultat av utförda beräkningar redovisas för de två parametrarna Volymavvikelse och Flödets med tillhörande Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenviken, Botten- och Västerhavets vattendistrikt, april 2015.

6 klass, baserat på klassificering för bedömning av hydrologisk regim (HVMFS 2013:19- Bilaga 3). ificeringen följer enligt nedan och är förtydligad med färgkod i kommande avsnitt: Tabell 1. gränser för volymavvikelse- och flödets i vattendrag. 1= Dålig status 2= Otillfredsställande status 3= Måttlig status 4= God status 5= Hög status I kommande tabeller redovisar Status KMV det slutliga resultatet av utförda beräkningar, vilket inte bara baseras på beräknad status för hydrologisk regim utan också på tidigare utförda bedömningar av KMV (förvaltningscykel , information hämtad i VISS). Nedan fyra alternativ presenteras i kommande tabeller under Status KMV: Fortsatt KMV (Kraftigt Modifierat Vatten) innebär att vattenförekomsten i VISS är klassad som kraftigt modifierad och att hydrologisk regim klassats till otillfredsställande eller sämre, utifrån beräkning av volymavvikelse och flödets. Förslag på pkmv (Preliminärt Kraftigt Modifierat Vatten) innebär att vattenförekomsten är klassad som naturlig i VISS men att resultatet av beräkning av volymavvikelse och flödets klassar hydrologisk regim till otillfredsställande eller sämre. Detta innebär att man har en indikation på att vattenförekomstens karaktär är väsentligt förändrad m.a.p. vattenföring och att det kan röra sig om ett kraftigt modifierat vatten. Naturligt i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv innebär att vattenförekomsten är klassad som naturlig i VISS och att resultat av beräkning av volymavvikelse och flödets klassar hydrologisk regim till måttlig eller bättre, d.v.s. man kan inte påvisa en väsentlig förändring av vattenförekomstens karaktär m.a.p. vattenföring. Vidare arbete krävs således för en komplett bedömning av hydrologisk regim (beräkning av vattenståndets och specifik flödesenergi). KMV i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv innebär att vattenförekomsten är klassad som kraftigt modifierad i VISS men att resultatet av beräkningar av volymavvikelse och flödets klassar hydrologisk regim till måttlig eller bättre, d.v.s. man kan inte påvisa en väsentlig förändring av vattenförekomstens karaktär m.a.p. vattenföring. Vidare arbete krävs således för en komplett bedömning av hydrologisk regim (beräkning av vattenståndets och specifik flödesenergi). Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenviken, Botten- och Västerhavets vattendistrikt, april 2015.

7 3.1 Bottenviken Skellefteälven KVALITETSFAKTORER OCH KLASSNING Älv Anläggning Vattenförkomst (us-ns) Volymavvikelse volymavvikelse Flödets flödets hydrologisk regim Fortsatt KMV Skellefteälven Kvistforsen krv us SE % 2 403% 1 1 X Skellefteälven Kvistforsen krv ns SE % 2 400% 1 1 X Förslag på pkmv Status KMV Naturligt i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv KMV i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv Skellefteälven Kvistforsen krv gamla åfåran SE % 2 408% 1 1 X Umeälven KVALITETSFAKTORER OCH KLASSNING Älv Anläggning Vattenförkomst (us-ns) Volymavvikelse volymavvikelse Flödets flödets hydrologisk regim Fortsatt KMV Umeälven Harrsele krv us SE % 2 493% 1 1 X Umeälven Harrsele krv ns SE % 2 493% 1 1 X Umeälven Bjurfors nedre krv us SE % 2 428% 1 1 X Umeälven Bjurfors nedre krv ns SE % 2 429% 1 1 X Umeälven Bjurfors övre krv us SE % 2 409% 1 1 X Umeälven Bjurfors övre krv ns SE % 2 409% 1 1 X Förslag på pkmv Status KMV Naturligt i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv KMV i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv ÅF Industry AB, Stockholm Sweden Phone , Registered office in Stockholm, Corp. id , VAT SE

8 3.2 Bottenhavet Gideälven KVALITETSFAKTORER OCH KLASSNING Status KMV Flödets hydrologisk regim Naturligt i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv Älv Anläggning Vattenförkomst (us-ns) Volymavvikelse volymavvikelse flödets Fortsatt KMV Förslag på pkmv Gideälven Stennäs krv us SE % 2 28% 3 2 X Gideälven Stennäs krv ns spillfåra SE % 2 28% 3 2 X Gideälven Stennäs krv ns SE % 2 19% 3 2 X Gideälven Gammelby krv us SE % 3 45% 3 3 X Gammelby krv ns gamla SE % 3 45% 3 3 Gideälven åfåran X Gideälven Gammelby krv ns SE % 3 26% 3 3 X KMV i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv Gideälven Björna krv us SE % 3 30% 3 3 X Gideälven Björna krv ns 1 SE % 3 30% 3 3 X Gideälven Björna krv ns Björna by SE % 3 19% 3 3 X Gideälven Gideå krv us SE % 3 83% 2 2 X Gideälven Gideå krv ns SE % 3 83% 2 2 X Gideälven Gidböle krv us SE % 3 93% 2 2 X Gideälven Gidböle krv ns SE % 3 93% 2 2 X Gideälven Gideåbacka krv us SE % 3 111% 1 1 X Gideåbacka krv ns gamla 35% 3 111% 1 1 Gideälven åfåran SE X Gideälven Gideåbacka krv ns SE % 3 111% 1 1 X Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenviken, Botten- och Västerhavets vattendistrikt, april Page 8 (16)

9 3.2.2 Moälven KVALITETSFAKTORER OCH KLASSNING Älv Anläggning Vattenförkomst (us-ns) Volymavvikelse volymavvikelse Flödets flödets hydrologisk regim Fortsatt KMV Förslag på pkmv Moälven Anundsjö krv us SE % 3 53% 2 2 X Moälven Anundsjö krv ns SE % 3 52% 2 2 X Status KMV Naturligt i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv KMV i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv Nätraån KVALITETSFAKTORER OCH KLASSNING Älv Anläggning Vattenförkomst (us-ns) Volymavvikelse volymavvikelse Flödets flödets hydrologisk regim Fortsatt KMV Förslag på pkmv Nätraån Sidensjö krv us SE % 2-89% 2 2 X Nätraån Sidensjö krv ns SE % 2-89% 2 2 X Brynge krv us SE Nätraån Drömmesjön 51% 2 100% 2 2 X Brynge krv ns gamla SE Nätraån åfåran 51% 2 100% 2 2 X Nätraån Brynge krv us SE % 2 100% 2 2 X Nätraån Brynge krv ns Lillån SE % % 1 1 X Nätraån Nyfors krv us SE % 2-76% 2 2 X Nätraån Nyfors krv ns SE % 2-76% 2 2 X Nätraån Fors krv us SE % 2-83% 2 2 X Fors krv ns gamla SE Nätraån åfåran 94% 2-85% 2 2 X Nätraån Fors krv ns SE % 2-85% 2 2 X Nätraån Drömme krv us SE % 2-69% 2 2 X Status KMV Naturligt i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv KMV i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenviken, Botten- och Västerhavets vattendistrikt, april Page 9 (16)

10 3.2.4 Faxälven Älv Anläggning Vattenförkomst (us-ns) Volymavvikelse KVALITETSFAKTORER OCH KLASSNING volymavvikelse Flödets flödets hydrologisk regim Fortsatt KMV Förslag på pkmv Status KMV Naturligt i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv KMV i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv Faxälven Gäddede krv us SE % 1 74% 2 1 X Gäddede krv ns Faxälven gamla åfåran SE % 1 74% 2 1 X Faxälven Gäddede krv ns SE % 2 14% 4 2 X Åseleälven KVALITETSFAKTORER OCH KLASSNING Älv Anläggning Vattenförkomst (us-ns) Volymavvikelse volymavvikelse Flödets flödets hydrologisk regim Fortsatt KMV Åseleälven Malgomaj krv us SE % 2 466% 1 1 X Åseleälven Malgomaj krv ns SE % 2 196% 1 1 X Förslag på pkmv Status KMV Naturligt i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv KMV i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv Åseleälven Åseleälven Volgsjöfors krv us SE % 2 355% 1 1 Volgsjöfors krv ns SE % 2 358% 1 1 X X Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenviken, Botten- och Västerhavets vattendistrikt, april Page 10 (16)

11 3.2.6 Fjällsjöälven Älv Anläggning Vattenförkomst (us-ns) Volymavvikelse KVALITETSFAKTORER OCH KLASSNING volymavvikelse Flödets flödets hydrologisk regim Fortsatt KMV Förslag på pkmv Status KMV Naturligt i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv KMV i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv Fjällsjöälven Dabbsjö krv us SE % 1 788% 1 1 X Fjällsjöälven Dabbsjö krv ns SE % 1 788% 1 1 X Fjällsjöälven Bergvattnet krv us SE % % 1 1 X Bergvattnet krv ns Fjällsjöälven Bergattensbäcken SE % % 1 1 X Fjällsjöälven Bergvattnet krv us Nåsjön SE % % 1 1 X Bergvattnet krv ns Fjällsjöälven Nåsjöbäcken SE % % 1 1 X Fjällsjöälven Korsselbränna krv us SE % % 1 1 X Fjällsjöälven Korsselbränna krv ns SE % 2 800% 1 1 X Fjällsjöälven Tåsjö krv us SE % 1 709% 1 1 X Fjällsjöälven Tåsjö krv ns gamla åfåran SE % 1 710% 1 1 X Fjällsjöälven Tåsjö krv ns SE % 1 712% 1 1 X Fjällsjöälven Klingerforsens krv us SE % 1 377% 1 1 X Klingerforsens krv ns gamla Fjällsjöälven åfåran SE % 1 377% 1 1 X Fjällsjöälven Klingerforsens krv ns Flåsjöån SE % 1 376% 1 1 X Fjällsjöälven Hoting krv us SE % 2 744% 1 1 X Fjällsjöälven Hoting krv ns gamla åfåran SE % 2 744% 1 1 X Fjällsjöälven Hoting krv ns SE % 2 745% 1 1 X Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenviken, Botten- och Västerhavets vattendistrikt, april Page 11 (16)

12 3.2.7 Indalsälven Älv Anläggning Vattenförkomst (us-ns) Volymavvikelse KVALITETSFAKTORER OCH KLASSNING volymavvikelse Flödets flödets hydrologisk regim Fortsatt KMV Förslag på pkmv Status KMV Naturligt i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv KMV i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv Indalsälven Hammarforsens krv us SE Indalsälven Hammarforsens krv ns SE Indalsälven Indalsälven Indalsälven Olden krv Övre lilla Mjölkvattnet Olden krv Nedre fisklössjön (överledningstunnel) Olden krv Utlopp yttre Oldsjön SE SE SE % 3 187% 1 1 X 42% 3 188% 1 1 X 162% % 1 1 X 907% % 1 1 X 93% 2 791% 1 1 X Indalsälven Oldens krv Oldån vid kraftstationen SE % % 1 1 X Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenviken, Botten- och Västerhavets vattendistrikt, april Page 12 (16)

13 3.2.8 Ljungan Älv KVALITETSFAKTORER OCH KLASSNING Flödets hydrologisk regim Anläggning Vattenförkomst (us-ns) Volymavvikelse volymavvikelse flödets Järnvägsforsens krv us SE % 2 122% 1 1 X Ljungan Järnvägsforsens krv Ljungan ns 2 Råsjöån SE % % 1 1 X Ljungan Nederede krv us SE % 2 214% 1 1 X Fortsatt KMV Ljungan Nederede krv ns SE % 2 215% 1 1 X Nederede krv ns Ljungan Stödesjön SE % 2 202% 1 1 X Ljungan Skallböle krv us SE % 2 103% 1 1 X Ljungan Skallböle krv ns SE % 2 103% 1 1 X Ljungan Matfors krv us SE % 2 109% 1 1 X Ljungan Matfors krv ns SE % 2 110% 1 1 X Ljungan Matfors krv ns Marmen SE % 2 103% 1 1 X Ljungan Viforsen Krv us SE % 3 52% 2 2 X Ljungan Viforsen Krv ns SE % 3 53% 2 2 X Förslag på pkmv Status KMV Naturligt i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv KMV i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenviken, Botten- och Västerhavets vattendistrikt, april Page 13 (16)

14 3.3 Västerhavet Lagan Vattenförkomst (usns) Volymavvikelse KVALITETSFAKTORER OCH KLASSNING volymavvikelse Flödets flödets hydrologisk regim Älv Anläggning Lagan Långö krv us SE % 3 64% 2 2 X Lagan Långö krv ns SE % 3 65% 2 2 X Lagan Åby krv us och ns SE % 3 74% 2 2 X Lagan Bro krv SE % 3 117% 1 1 X Lagan Skeen krv us SE % % 1 1 X Lagan Skeen krv ns SE % % 1 1 X Lagan Traryd krv us SE % 3 249% 1 1 X Lagan Traryd krv ns SE % 3 237% 1 1 X Lagan Kvarnaholm krv us SE % 3 230% 1 1 X Lagan Timsfors Krv us SE % 3 175% 1 1 X Lagan Ängabäck Krv us SE % 3 360% 1 1 X Lagan Ängabäck Krv ns SE % 3 357% 1 1 X Lagan Bassalt krv SE % 3 389% 1 1 X Lagan Knäred övre krv us SE % 3 412% 1 1 X Lagan Knäred övre krv ns SE % 3 380% 1 1 X Lagan Knäred övre krv ns gamla åfåra SE % % 1 1 X Lagan Knäred nedre krv us SE % 3 320% 1 1 X Lagan Skogaby krv us SE % 3 493% 1 1 X Lagan Karsefors krv us SE % % 1 1 X Lagan Karsefors krv gamla åfåran SE % 3 380% 1 1 X Lagan Karsefors krv ns SE % 3 380% 1 1 X Lagan Laholm krv us SE % 3 518% 1 1 X Lagan Laholm krv ns SE % 3 510% 1 1 X Fortsatt KMV Förslag på pkmv Status KMV Naturligt i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv KMV i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv Saknad station: För Värmeshult och Ivarsfors kraftstationer saknas komplett indata över vattenföring varför beräkningar inte har utförts för intilliggande vattenförekomster i detta skede. Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenviken, Botten- och Västerhavets vattendistrikt, april Page 14 (16)

15 3.3.2 Nissan KVALITETSFAKTORER OCH KLASSNING Flödets Saknad station: Intill Gustavsberg kraftstation finns ingen mätstation i dagsläget varför indata saknas för intilliggande vattenförekomster och beräkningar inte har utförts i detta skede. hydrologisk regim Status KMV Vattenförkomst (usns) Volymavvikelse flödets Fortsatt Förslag på Naturligt i VISS, beräkning av Älv Anläggning volymavvikelse KMV pkmv 2 parametrar ger ej pkmv Nissan Hylte krv us SE % 1 2% 5 1 X Nissan Hylte krv ns SE % 2 0% 5 2 X Nissan Nyebro krv us SE % 3 25% 3 3 X Nissan Fröslida krv us SE % 3-6% 4 3 X Nissan Nissaström krv us SE % 3 42% 3 3 X Nissan Nissaström krv ns SE % 3 42% 3 3 X KMV i VISS, beräkning av 2 parametrar ger ej pkmv Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenviken, Botten- och Västerhavets vattendistrikt, april Page 15 (16)

16 4 Referenser Digitala SMHI Vattenweb., 2015.( Statkraft Sveriges hemsida, 2015.( Vattenkraft.info Vattenkraften i Sverige. ( Vattenmyndigheternas hemsida Skriftliga Havs- och vattenmyndigheten (HaV) Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering av miljökvalitetsnormer avseende ytvatten HVMFS 2013:19 [1]. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) Bedömningsgrunder för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon HVMFS 2013:19- Bilaga 3. Kling, J., Vartia, K., Svensson, J., Wall, K Remiss vägledning för kraftigt modifierade vatten 2014:XX. Kling, J Vägledning för Kraftigt modifierade vatten med tillämpning på vattenkraft 2014:XX. Svenska Kraftverksföreningen, Hydropower in Sweden. ISBN Personlig kommunikation Kling, J och Avdelning för havs- och vattenförvaltningen, Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenviken, Botten- och Västerhavets vattendistrikt, april Page 16 (16)

17 REPORT Author Inger Poveda Björklund Phone Mobile Date Project ID Statkraft Sverge AB Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt Del 2 Resonemang om undantag ÅF-Industry AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Sweden Phone , Registered office in Stockholm, Corp. id , VAT SE Page 1 (10)

18 Innehåll 1 Introduktion Metod Avgränsning Förutsättningar Möjlighet till undantag Vattenförekomster med God ekologisk Potential Avrinningsområden i Grupp Avrinningsområden i Grupp Avrinningsområden i Grupp Vattenförekomster med God ekologisk status Avrinningsområden i Grupp Avrinningsområden i Grupp Slutsatser Referenser... 9 Page 2 (10)

19 1 Introduktion Inför upprättande av Statkraft Sveriges remissvar till Vattenmyndigheterna, gällande förslag till MKN för ytvatten, har möjligheten till att tillämpa undantag utifrån Vattenmyndigheternas förslag till MKN analyserats. Uppdraget, som är del II i ÅFs uppdrag omfattar att ta fram ett generellt resonemang avseende när undantag i form av hand tidsfrist till 2027 eller mindre stränga krav skulle kunna gälla. Resonemanget underbyggs med exempel på vattenförekomster från respektive vattendistrikt som påverkas av Statkrafts vattenkraftanläggningar. 2 Metod 2.1 Avgränsning Uppdraget avgränsas till att omfatta vattenförekomster uppströms och nedströms Statkrafts anläggningar i Umeälven, Indalsälven och Lagan enligt nedan. I tabellen nedan redovisas vilka vattenförekomster samt nytt förslag och tidigare bedömning av MKN (VISS, 2015). Indalsälven Bottenhavets vattendistrikt US/NS Vattenförekomst Nytt förslag MKN MKN 2009 US Hammarforsens krv NS Hammarforsens krv NS Oldens krv US damm övre Lill- Mjölkvattnet NS damm övre Lilla Mjölkvattnet NS damm övre Lilla Mjölkvattnet US damm Övre Oldsjön NS damm Övre Oldsjön US damm Fisklössjön NS damm Fisklössjön NS damm Fisklössjön SE , Indalsälven SE , Indalsälven SE , Yttre Oldsjön SE , Övre-Lill Mjölkvattnet SE , Långån SE , Långan SE , Övre Oldsjön SE , Övre Oldån SE , Nedre Fisklössjön SE , Fisklösån SE , Fisklösån GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GEP 2027 GES 2015 GEP 2027 GES 2021 GEP 2027 GES 2021 GEP 2027 GES 2021 GEP 2027 GEP 2021 GEP 2027 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GEP 2027 GEP 2021 Page 3 (10)

20 Umeälven Bottenhavets vattendistrikt Vattenförekomst Namn Nytt förslag MKN MKN 2009 US Bjurfors övre krv NS Bjurfors övre krv NS Bjurfors nedre krv NS Harrsele krv NS Fällforsdammen SE , Bjurfors övre dämningsområde SE , Bjurfors nedre dämningsområde SE , Harrsele dämningsområde SE , Fällforsdammens dämningsområde SE , Sjö GEP 2027 GEP 2021 GEP 2027 GEP 2021 GEP 2027 GEP 2021 GEP 2027 GEP 2021 GEP 2027 GEP 2021 Lagan (sekvens av älven) Västerhavets vattendistrikt Vattenförekomst Namn Nytt förslag MKN MKN 2009 US Åby krv Skålån_ Lagan-Flåren, SE GES GES NS Åby krv NS Bro krv US Skeen krv US Bolmaryd damm US Sunnerborg damm N+S Sunnerborg damm US Traryd krv NS Traryd krv, Kvarnholm kvr, US Timsfors krv US Ängabäck krv Hallsjön, SE Skålån-Hallsjön, SE Bolmen, SE Kösen, SE Bolmån-Skålån, SE Bolmån: Exen-Kösen, SE Tarydsmagasinet, SE Lillån- Tarydsmagasinet, SE Ängabäck dämningsområde, SE GES 2015 GES 2015 GES GES 2021 GES GES 2015 GES Hög 2015 GES GES 2021 GES GES 2021 GES Hög 2015 GES GES 2021 GES GES 2015 Page 4 (10)

21 Bedömningen avgränsas till att beakta de åtgärder som Vattenmyndigheten har föreslagit i VISS, vilka omfattas av utredning av vandringshinder, fiskväg eller utrivning av vandringshinder samt miljöanpassade flöden. 2.2 Förutsättningar Till grund för denna generella bedömning om undantag i form av tidsfrist till 2027 eller mindre stränga krav ligger Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:12. I handledningen är stegen, till att bedöma om undantag är tillämpbart och bedömning om fastställande av mindre stränga krav, tydligt beskrivna. Stegen har i möjligaste mån följts, särskilt när det gäller följande frågeställningar: Är det tekniskt möjligt att göra ytterligare förbättringar i tid för att uppnå god status/potential till 2027? Bedömning om vad som är teknist möjligt tar stöd av fyra kriterier, varav ett kriterie utgörs av praktiska begränsningar (t.ex. tillståndsprövning, förberedande arbeten och bristande finansiering). Innebär det orimliga kostnader att färdigställa förbättringarna i tid för att uppnå god status/potential till 2027? Undantag på grund av orimliga kostnader har stöd av tre olika kriterier varav påtagligt höga kostnader än nyttor och en betydande risk för påtagligt höga kostnader än nyttor har beaktats. Enligt rapporten finns ingen tydlig kvantifiering av vad som är rimliga kostnader utan en sådan bör baseras på en samhällsekonomisk analys. Tillåter de naturliga förhållandena återhämtning till god status/potential till eller efter 2027? Naturliga förhållanden syftar på de förhållanden som avgör takten för en naturlig återhämtning. Är det omöjligt att göra ytterligare förbättringar av vattenförekomstens status? Begreppet omöjligt definieras i vägledningen som om att det inte finns någon möjlig lösning för att uppnå god status/potential. Övrigt som är beaktat i bedömningen är: Resultatet av del I av detta uppdrag som omfattar klassificering av hydrologisk regim med bedömning av status KMV (Kraftigt Modifierade Vatten) för respektive vattenförekomst. Den nationella strategin för hållbar vattenkraft (Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten, 2014) där alla avrinningsområden har indelats i sex grupper. Indalsälven tillhör Grupp 2, Umeälven tillhör Grupp 3 och Lagan tillhör Grupp 4. Kriterier för KMV-klassade vattenförekomster 3 Möjlighet till undantag 3.1 Vattenförekomster med God ekologisk Potential 2027 För de vattenförekomster som har förklarats som kraftigt modifierade vatten (KMV) finns krav på att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) istället för God Ekologisk Status (GES). Det innebär att vattenförekomsten är föremål för stora fysiska förändringar, för Page 5 (10)

22 att möjliggöra samhällets nyttjande av vattenresurser (Havs- och Vattenmyndigheten, 2014) Det innebär också att den nytta som följer av att vattenförekomsten är kraftigt modifierad av tekniska skäl eller att den med rimliga kostnader inte kan uppnås på något annat sätt som är bättre för miljön. Grunden till att vattenförekomster uppströms och nedströms vattenkraftanläggningar är klassificerade till KMV beror på att någon av de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna, konnektivitet eller hydrologiska regim, har bedömts ha dålig status. Att miljökvalitetsnormen GEP till 2027 tillämpas innebär att det inte är tekniskt möjligt att göra ytterligare förbättringar i tid för att uppnå GEP till Det behöver emellertid inte innebära att det är möjligt att uppnå GEP till 2027, utan att snararare att en sådan bedömning skjuts upp till nästa förvaltningscykel. Förslag på åtgärder i form av fiskväg/utrivning av vandringshinder, miljöanpassat flöde och behov av åtgärdsutredningar, finns föreslagna för flertalet av vattenförekomsterna uppströms och nedströms Statkrafts anläggningar i KMV-klassade vattenförekomster. Ett möjligt skäl till att förbättringar inte skulle kunna uppnås till 2027 är svårigheten att miljöanpassa flödet i nedströmsliggande torrfåror på så sätt att de naturliga förhållandena återhämtas tills dess. I Havs- och vattenmyndighetens rapport om ekologiska flöden (Ekologiska flöden och ekologiskt anpassad vattenreglering, 2013) nämns bristen på universell definition av vad miljöanpassat flöde är, trots att begreppet har använts under en lång tid. Det refereras emellertid till en konferens om miljöanpassat flöde 2007 där en deklaration togs fram för att belysa vikten av att upprätthålla miljöanpassade flöden i vattendrag. Här definieras miljöanpassat flöde som ett flöde som speglar den magnitud, timing och kvalitet av vattenflöde som behövs för att upprätthålla fungerande ekosystem i sjöar, vattendrag och estuarier och de människor som är beroende av dessa. Av rapporten framgår dock att den existerande litteraturen om miljöanpassat flöde tydligt visar att antropogena flödesförändringar är negativa för ekosystemet men den är inte ett tillräckligt bra underlag för att sätta generella riktlinjer. Rapporten tar också upp svårigheten att sätta en lämplig nivå på miljöanpassat flöde och redovisar ett antal olika typer av modeller och metoder för detta. I särskilt korttidsreglerade vattendrag är det svårt att applicera modeller baserade på en naturlig flödesregim eftersom det påverkar den samhällsekonomiska aspekten och energiproduktionen (Havs- och vattenmyndigheten, 2013). Rapportens slutsats är att det miljöanpassade flödet böra vara adaptivt och att det är viktigt att följa upp responsen både i den abiotiska och biotiska miljön oavsett typ av metod och modell. Avrinningsområden i Grupp 2 Oldens kraftverk i Indalsälven är en effektstation med vissa restriktioner i flödet nedströms. I VISS föreslås fiskväg vid Fisklössjöns damm (se avsnitt 4.2) däremot inte vid dammarna som dämmer upp Övre Oldsjön och Övre Lilla Mjölkvattnet. Orsaken till det är sannolikt att fiskpopulationen i de nedströmsliggande vattenförekomsterna Långan, Långån (VISS, SE ) och Övre Oldån bedöms vara allvarligt skadade och att möjligheten till en återuppbyggnad och ett upprätthållande av ekologin skulle kräva både fiskvägar och ett miljöanpassat flöde. Beräkningar med ett miljöanpassat flöde på 3 m 3 /s visar att fiskväg vid alla tre dammarna skulle medföra en produktionsförlust på drygt 180 GWh/år (Vattenfall, 2014), vilket är ca 53 % av årsproduktionen vid Oldens kraftverk. Därtill tillkommer produktionsförluster på grund av ändrade regleringsrutiner till en mer miljöanpassad reglering, om de naturliga förhållandena ska ha en möjlighet att på längre sikt kunna återhämta sig. Det är tveksamt om denna typ av åtgärder med gällande förutsättningar skulle kunna ge en Page 6 (10)

23 väsentlig positiv effekt på hydromorfologiska och ekologiska kvalitetsfaktorerna, utan att påtagligt påverka verksamheten, vilket är ett kriterium för KMV. Detta skulle kunna vara ett skäl till att fastställa mindre stränga krav. Därtill har Indalsälven, enligt strategin för hållbar vattenkraft (Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten, 2014) bedömts tillhöra avrinningsområden i Grupp 2 som har både höga värden för energisystemet och för miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Dessa avrinningsområden har störst andel KMV-klassade vattenförekomster och ökning av reglering kan därför bli aktuellt för att klara mer oreglerbar förnybar energi. Av den anledningen är strategin att förlägga eventuella fiskvägar vid dammar utan torrfåror, där det endast behövs tappas tillräckligt med lockvatten i fiskvägen men inte för att också nyetablera ekologin i en torrfåra. Avrinningsområden i Grupp 3 Statkraft har anläggningar i Umeälven, som tillhör en grupp avrinningsområden med en annan strategi, Grupp 3. Till skillnad från Grupp 2 har Grupp 3 en relativt stor andel vattendrag som har bedömts värdefulla ur naturvärde, eller vattendrag/ delsträckor som skyddas enligt 4 kap miljöbalken (Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten, 2014). Strategin för denna grupp avrinningsområden är därför att ta fram mer detaljerade strategier som kan påvisa vilka åtgärder som ger mest värde för miljömålet relativt energivärdet. Statkraft tre anläggningar, Bjurfors Övre och Nedre samt Harrsele kraftverk ligger i en kaskad med mellanliggande dämningsområden. Vid Bjurfors Nedre och Harrsele kraftverk finns torrfåror. I VISS föreslås fiskväg eller utrivning av vandringshinder vid samtliga anläggningar med effekt på dämningsområden och två biflöden, Rackbäcken i Bjurfors nedre dämningsområde och Ramsån i Harrsele dämningsområde. Förutsatt att det är tekniskt möjligt att anlägga fiskvägar vid alla tre dammarna kan det innebära en total produktionsförlust på 20,2 GWh/år, med en antagen tappning av 3 m 3 /s i fiskvägen förbi Bjurfors Nedre och Harrsele kraftverk (Vattenfall, 2014). Vid Bjurfors Nedre och Harrsele kraftverk erfordras, förutom lockvatten i fiskvägen, också att ett mer miljöanpassat flöde tillämpas. Detta innebär sannolikt att korttidsreglering inte kan utföras fullt ut vilket medför ytterligare påverkan på vattenkraftproduktionen. I havs- och vattenmyndighetens rapport om ekologiska flöden (2013) diskuteras svårigheten med att få en översyn ur ett avrinningsområdesperspektiv och att se hela flödesdynamiken för att kunna ta ett samlat grepp om ekologiskt anpassade flöden, där konsekvensanalys upprättas och avvägningar görs mellan olika intressen. Även den juridiska processen utgör ett hinder för att tillämpa miljöanpassat flöde, en process som även kan medföra krav på regleringsförändringar vid fler anläggningar. Detta skulle kunna vara ett skäl till att GEP inte uppnås till Om ovan resonemang inte är tillräckligt är nästa steg orimliga kostnader relevant att resonera om. Det finns risk för att kostnader för åtgärder överstiger nyttan för olika intressen med att åtgärder vidtas, som t.ex. den ekologiska nyttan, men inte att de är påtagligt högre, vilket är ett kriterium för att säga att åtgärderna medför orimliga kostnader. På grund av detta och med bakgrund av strategin för avrinningsområde i Grupp 3 går det inte att säga om mindre stränga krav är tillämpligt utan en sådan bedömning behöver baseras på en samhällsekonomisk analys (Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Page 7 (10)

24 Avrinningsområden i Grupp 4 Avrinningsområdena i Grupp 4, enligt den nationella strategin, har ett begränsat värde för energiproduktionen och en begränsad reglerförmåga. En av dessa älvar är Lagan där vattenförekomster som påverkas av de kraftverk som producerar mest energi är KMV-klassade, i enlighet med den nationella strategin. Miljömålet är av mindre betydelse i detta sammanhang på grund av andra miljöproblem med försurning och övergödning. Ett exempel på en KMV-klassad vattenförekomst i Lagan finns nedströms Ängabäck kraftverk, SE (VISS, 2015), vilken har bedömts till måttlig status p.g.a. den hydromorfologiska kvalitetsfaktorn och den biologiska kvalitetsfaktorn fisk. Ingen av de fyra parametrar som utgör hydrologisk regim är bedömda i VISS för denna vattenförekomst. Resultatet av beräkningar för del 1 inom detta uppdrag hävdar emellertid att, den hydrologiska regimen är dålig på grund av dålig status på flödets. De befintliga miljöproblemen, som kan ta lång tid att åtgärda, och det, enligt VISS, sannolikt kraftigt påverkade fisksamhället, medger en tveksamhet till att några åtgärder skulle kunna ha en väsentlig positiv effekt på hydromorfologiska och ekologiska kvalitetsfaktorerna, utan att påtagligt påverka verksamheten. Detta skulle kunna motivera till mindre stränga krav. 3.2 Vattenförekomster med God ekologisk status 2021 I detta kapitel ingår ett resonemang om huruvida det är tillämpbart med undantag i form av förlängd tidsfrist till 2027 för vattenförekomster som enligt förslag ska uppnå GES till Avrinningsområden i Grupp 2 Som nämnts ovan föreslås i VISS anläggande av fiskväg vid en av de tre dammarna tillhörande Oldens kraftverk i Indalsälven, för att förbättra konnektiviteten i Fisklösån (SE ) som har sitt utlopp i Yttre Oldsjön. Den dåliga statusen beror enbart på att kvalitetsfaktorn konnektivitet är dålig, övriga hydrologiska kvalitetsfaktorer har bedömts till höga. De biologiska kvalitetsfaktorerna har inte bedömts för vattendraget men enligt Länsstyrelsen (2012) finns fiskarter som bl.a. öring och röding i vattendraget. Ett skäl till tidsfrist fram till 2027 skulle i detta fall kunna vara att de krävs erforderliga utredningar för att bestämma om fiskväg är en åtgärd som inte medför orimliga kostnader, jämfört med erhållen nytta samt eventuellt ett upprätthållande av tillståndsansökan etc. för att slutligen kunna bygga. Dessa moment är tidskrävande. Ännu ett exempel på vattenförekomster i Indalsälven med GES till 2021 är de som finns uppströms och nedströms Hammarforsens kraftverk (SE och SE ). Även där föreslås en fiskväg. I del I inom detta uppdrag bedöms den hydrologiska regimen till dålig, istället för otillfredsställande som i VISS och vattenförekomsten identifieras således som preliminärt kraftigt modifierad. Detta talar för att MKN bör ändras från GEP 2021 till GEP I likhet med ovan exempel kan det ta tid att ta fram erforderliga underlag för att kunna göra bedömningen om det är en rimlig åtgärd och om det går att göra en förbättring utan att påverka de samhällsekonomiska behoven. Installering och upprättande av en fiskväg kan medföra en produktionsförlust på 4,6 GWh/år, antaget en 3 m 3 /s tappning i fiskvägen (Vattenfall, 2014). Villkor om mintappning finns men en tappning skulle eventuellt behöva miljöanpassas, vilket kan påverka fler anläggningar i älven enligt ovan resonemang. Mindre stränga krav skulle eventuellt kunna motiveras för båda dess vattenförekomster med den föreliggande strategin för avrinningsområdet. Page 8 (10)

25 Avrinningsområden i Grupp 4 I södra Sverige ser förutsättningarna, som nämnt ovan, annorlunda ut för de vattenförekomster som ska uppnå GES 2021, då miljöproblem med föroreningar är ett större problem där än i de norra vattendistrikten. För de vattenförekomster som ingår som exempel i Grupp 4 förslås i del 1 preliminärt KMV-klassning, på grund av dålig status gällande flödets och volymavvikelse. Emellertid följer detta inte strategin för hållbar vattenkraft för Grupp 4 (se ovan) där KMV endast bör tillämpas för de vattenkraftverk med högst energivärde. Å andra sidan har beräkningarna av flödets och volymavvikelse utförts enligt HaVs föreskrifter och vägledningar inom ämnet, vilket innebär att strategin skulle behöva ses över gällande denna grupp avrinningsområden. Det finns emellertid skäl som skulle kunna motivera undantag i form av tidsfrist till 2027 för dessa vattenförekomster inom Grupp 4. I VISS föreslås att vandringshinder ska utredas för i princip alla kraftverk som ingår som exempel. Vid Skeen kraftverk föreslås också miljöanpassat flöde. Då den ekologiska statusen varierar vid de olika vattenförekomsterna är det rimligt att en utredning görs ur ett holistiskt perspektiv, för att kunna bedöma var åtgärder bäst gör nytta och även för att kunna göra en prioritering av åtgärder. Ett första generellt skäl kan, i likhet med ovan, vara att det inte kommer att vara möjligt att ta fram erforderligt underlag och därefter tillämpa åtgärderna till Slutsatser I detta kapitel har slutsatser från ovan resonemang sammanställts: Underlaget i VISS är bristfälligt för flertalet vattenförekomster vilket medför svårigheter att göra en bedömning av när undantag är tillämpligt, och vilken typ av undantag som bör föreslås. Det bör framgå i VISS vilka underlag som behöver tas fram innan åtgärder föreslås. Undantag i form av mindre stränga krav bör kunna tillämpas för vattenförekomster i avrinningsområden i Grupp 2, där det är mycket tveksamt om åtgärder skulle kunna ge en väsentlig positiv effekt på hydromorfologiska och ekologiska kvalitetsfaktorerna, utan att påtagligt påverka verksamheten. De vattenförekomster, som i VISS bedöms som naturliga men enligt klassning av hydrologisk regim i del 1 inom detta uppdrag istället föreslås till pkmv, för ses över när det gäller undantag. Eftersom åtgärder vid en vattenkraftanläggning kan medföra konsekvenser för driften av andra anläggningar bör hänsyn tas till möjligheten att beakta det, både ur ett framtida tidsperspektiv och ur ett kraftproduktionsperspektiv. 5 Referenser Havs- och vattenmyndigheten, Vägledning för 4 kap vattenförvaltningsförordningen om förlängd tidsfrist och mindre stränga krav undantag från att nå en god stuts/potential till Rapport 2014:12. Havs- och vattenmyndigheten, Vägledning för kraftigt modifierade vatten. Rapport 2014:XX. Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten, Strategi för åtgärder i vattenkraften. Avvägning mellan energimål och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Rapport 2014:14. Page 9 (10)

26 Havs- och vattenmyndigheten, Ekologiska flöden och ekologisk anpassad vattenreglering Underlag till vägledning om lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraft. Länsstyrelsen Jämtlands län, Långans vattensystem en samlad beskrivning och prioriterade miljöåtgärder. Åtgärdsplan Drnr Vattenfall, Konsekvensanalys Förbättringsåtgärder som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Modifierade Vattendrag (KMV). Page 10 (10)

27

28

29

30

31

32

33

34