Energideklaration fordon Ronneby kommun

Transkript

1 Energideklaration fordon Ronneby kommun Energideklarationen är genomförd av Miljöfordon Syd på uppdrag av Blekinge Tekniska Högskola inom projektet GreenCharge Sydost. 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Om Energideklaration fordon Genomförande Antaganden och beräkningsfaktorer Översikt verksamhetens styrdokument och klimatpåverkan Beskrivning av verksamheten Policy, mål och riktlinjer Uppföljning Transporternas klimatpåverkan Miljöfordonsdefinition Hantering av fordonsparken Fordon - antal, typ och drivmedel Personbilar Lätta lastbilar Nuläge kostnader och miljöpåverkan Kostnadsöversikt nuläge Miljöpåverkan nuläge Rekommendationer Åtgärd 1 Förbättra interna nyckeltal och uppföljningsrutiner Åtgärd 2 Rationalisering av fordon Åtgärd 3 Inköp av fordon som förändring av fordonsparken Åtgärd 4 Tanka B30 ett dieselbränsle med högre andel förnybart Åtgärd 5 Sparsam körning minskar förbrukning och körsträckor Åtgärd 6 Utbyte av äldre fordon Åtgärd 7 Klimatneutrala genom klimatkompensation/energikompensation Besparingspotential ekonomi och miljö Bilaga 1 Miljöbilsdefinitioner Bilaga 2 Så här har vi räknat Bilaga 3 Värdeminskning Bilaga 4 Fordonssammanställning med beräkningar 2

3 Sammanfattning 1. Ronnebys kommunkoncerns lätta fordonspark släpper ut cirka 580 ton fossilt CO 2 per år. Det motsvarar % av totalt CO2-utsläpp. Tunga fordon står för % och byggnader för cirka 15 %. 2. Kostnaden för personbilarna uppgår till 10,2 Mkr per år och för lätta lastbilar till 6,5 Mkr. Kommunen kan spara pengar och minska miljöpåverkan genom att se över om alla fordon behövs. Många körs mindre än 750 mil om året. Om hälften av dessa inte ersätts när det är dags att sälja dem kan 1,0 Mkr sparas per år. 3. Med dagens körsträckor kan elbilar ersätta minst 85 % av 166 personbilar samt 98 % av 106 lätta lastbilar med avseende på räckvidd. 4. Hemtjänsten i kommunen är ett föredöme. Alla bilarna där är miljöbilar och elbilar skulle vara speciellt lämpliga att ha i den verksamheten; bland de som kör längst skulle elbilar bli 1-3 kr billigare per mil än typbilen. 5. Personbilarna har en miljöfordonsandel på 78 % för år Andelen för fordonsparken som helhet uppgår till 54 % medan andelen bland lätta lastbilar uppgår till 15 %. 6. Genom att se över främst behovet av fordonens storlek, gå ned i storlek och ändå ha kvar säkra fordon (4-5 stjärnor i euro Ncap), kan koncernen välja miljöfordon och ändå spara pengar. Som exempel ger en avvägd mix av miljöfordon 1,4 Mkr i lägre kostnader varje år och 81 % lägre koldioxidutsläpp visavi dagens personbilspark. 7. Ledningssystemet, d.v.s. nulägesanalys, mål och uppföljning är bra. Det är ingen tvekan om att kommunkoncernen vill bli fossilbränslefri och energieffektiv men a. Policy för inköp/avrop av miljöbilar bör förtydligas. Rekommendationen är i första hand elbilar, i andra hand gasbilar (när gasmacken är på plats), i tredje hand etanolbilar och i fjärde hand övriga miljöbilar. Som redovisas ovan finns utrymme för detta inom befintlig budget. b. Säkerställ att etanolbilarna tankas med E Kommunen rekommenderas att utbilda anställda som kör bil i tjänsten i sparsam körning. Utifrån dagens fordonspark beräknas återbetalningstiden för en sådan utbildning vara mindre än ett år. Energideklarationen visar att utbildning av 750 anställda sparar ca 0,4 Mkr och 60 ton koldioxid varje år. Här är det är viktigt att ha bra uppföljning. 9. Medan fordonsparken successivt miljöanpassas återstår de utsläpp man inte kan effektivisera bort. För att bli klimatneutral återstår då att klimat- eller energikompensera, det förstnämnda har i dagsläget en hanterbar kostnad på 0,1-0,2 Mkr. Energikompensation är ett annat koncept där man investerar motsvarande fossil energi i förnybar energi och samtidigt får en avkastning på insatt kapital. Energikompensation för kommunens fordon innebär i dagsläget en nettoavkastning efter räntekostnader på minst kr per år på ett investerat belopp om 6 Mkr. 3

4 1. Om Energideklaration fordon Miljöfordon Syd genomför sedan 2009 en nationell granskning av Sveriges kommuners fordonsparker och sedan 2010 granskas även landstingens fordonsparker. Denna granskning sker med stöd från Trafikverket och Energimyndigheten. Här redovisas kommunernas och landstingens fordonsparker (inkl. deras bolags fordon) avseende antal fordon, antal miljöfordon, andel miljöfordon, energieffektivitet, koldioxidutsläpp, krocksäkerhet etc. enligt tekniska data som finns i Transportstyrelsens fordonsregister. Undersökningen omfattar både personbilar och lätta lastbilar upp till max 3500 kg. Undersökningen heter Miljöfordonsdiagnos och mer information finns på Miljöfordonsdiagnos ger kommunerna och landstingen och deras bolag en översikt vad de har för fordon och information kopplat till teknisk data, men denna granskning ger ingen direkt information hur kommunen eller landstingen använder sina fordon i praktiken. Miljöfordon Syd har på initiativ av en företagsgrupp i Växjö utvecklat en metod för att analysera en organisations fordon utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv Energideklaration fordon. På uppdrag av Blekinge Tekniska Högskola inom projektet GreenCharge Sydost har energideklarationer genomförts på medlemskommunernas fordonsparker. Genom energideklarationen får organisationen en översyn av befintlig fordonspark samt hur den används. Med detta som underlag redovisas ett nuläge avseende kostnader och miljöpåverkan. Baserat på analysen av nuläget presenteras förbättringsförslag som gör det möjligt att sänka både kostnader och miljöpåverkan för organisationens fordonspark. Energideklaration fordon genomförs på personbilar och lätta lastbilar (upp till max 3500 kg). 4

5 2. Genomförande Energideklaration fordon på Ronneby kommuns fordon har genomförts av Daniel Hagberg, projektledare på Miljöfordon Syd. Miljöfordon Syd har presenterat en lista över Ronneby kommuns fordonspark. Dialog har främst skett med Karin Lundgren, Kristina Bejmar och Teo Zickbauer. Ett flertal personer har kompletterat listan med körsträckor, hur fordonen används etc. Underlaget har sedan använts för vidare analys inom Energideklarationen. Fordonslistan omfattar även kommunbolagens fordon. Baserat på aktuell fordonslista och erhållen annan information har Miljöfordon Syd gått igenom och analyserat kostnader och miljöpåverkan utifrån detta givna nuläge. Miljöfordon Syd har även simulerat olika fordonsalternativ för kommande inköp, när det är dags att ersätta nuvarande fordon. I denna rapport presenterar Miljöfordon Syd resultat av analysen med rekommendationer på åtgärder för att minska fordonsparkens kostnader och miljöpåverkan. 2.1 Antaganden och beräkningsfaktorer För beräkning av kostnader är inköpspris, värdeminskning, räntor och bränsleförbrukning de mest avgörande parametrarna. Inköpspris: Vi har utgått ifrån i första hand Skatteverkets nybilspriser och när de saknats har officiella listpriser från nationella databaser använts. Värdeminskning: Restvärdet är satt till olika värden beroende på körsträcka: Under 4000 mil efter 36 månader = 45 %. Mellan 4000 och 6000 mil efter 36 månader = 40 % Mellan 6000 och 9000 mil efter 36 månader = 35 % Över 9000 mil efter 36 månader = 30 % Ränta: Beräkningarna utgår från en ränta på 4 %. Bränsleförbrukning: Det officiella värdet på bränsleförbrukning och CO2- utsläpp, den så kallade EU-körcykeln, som alla bilar måste redovisa och från vilken miljöfordon definieras, klarar ingen av att köra på i praktiken. Utifrån jämförelser mellan officiella förbrukningsvärden och biltester gjorda av Teknikens värld och Vi Bilägare har en faktor på 1,3 tillämpats, d.v.s. förbrukningen antas vara 30 % högre än de officiella värdena. 5

6 3. Översikt verksamhetens styrdokument och klimatpåverkan 3.1 Beskrivning av verksamheten Ronneby är en kommun med nästan invånare. För att bedriva sin verksamhet har kommunen och dess bolag en fordonspark bestående olika personbilar och lätta lastbilar. 3.2 Policy, mål och riktlinjer Länet Länsstyrelsen i Blekinge län hanterar kvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan i klimat- och energistrategin (KES) vars mål i praktiken utgör länets regionala miljömål för kvalitetsmålet. Följande mål med bäring på transporter gäller till och med år 2020 (urval). 1. Transporternas energianvändning åter vara nere på 1990 års nivå, (1 350 GWh), dvs en minskning med 11 % jämfört med Andelen förnybara drivmedel ska uppgå till minst 15 %. 3. Andelen miljöfordon ska uppgå till minst 30 % (2011 var andelen 9 %). 4. Biogasmack i varje kommun (åtgärd). 5. Laddstolpar för elbilar i varje kommun (åtgärd). 6. Ställ krav på förnybara drivmedel vid upphandling av fordon och transporter (åtgärd). Kommunen Kommunen har styrdokument med tydliga mål och bra processer för uppföljning. En klimat- och energistrategi för är nyligen antagen, där arbetet utgår ifrån länets KES ovan. Kommunens miljömål finns fastställda i Ronnebys kommuns miljömål i vilken strategin kommer att integreras. Där återfinns 3 lokala mål med bäring på fordon och drivmedel: Lokala mål 5. Verka för att öka produktionen av biogas. Lokala mål 7. Verka för att öka användningen av biogas i länet och installera en biogasmack i kommunen o Etappmål 7a) 2014 är minst en biogasmack installerad i kommunen Lokala mål 8. Installera laddstolpar till elfordon i kommunen. o Etappmål 8a) 2015 är minst tio laddstolpar installerade Kommunen har antagit en resepolicy där det tydligt framgår att den gäller för hela kommunkoncernen, d.v.s. även de kommunala bolagen. Där framgår bland annat att Ronneby kommun vill vara ett föredöme inom miljöarbetet. Kommunens miljömål ska iakttas så att koldioxidutsläpp från transporter minskas. Resor 6

7 inom tätorterna ska i första hand ske med cykel och att kollektivtrafik bör beaktas för resor inom länet. Vid längre tjänsteresor ska i första hand tåg väljas framför flyg samt att alla flygresor skall klimatkompenseras genom köp av utsläppsrättigheter. Den höga ambitionsnivån på säkerhetssidan förtjänar extra beröm: Fordonen ska vara utrustade med alkolås som uppfyller Vägverkets rekommendationer. Fordonen ska ha, i säkerhetstesten Euro NCAP, minst 5 stjärnor för krocktest och minst 3 stjärnor för fotgängare. Fordonen ska ha bältespåminnare och vara utrustade med ISA-system (system som informerar om gällande hastighetsgräns och/eller varnar vid eventuell fortkörning). Upphandling Kommunen tillämpar kraven som finns i Miljöstyrningsrådets kriterier för transporter, fordon och drivmedel. Bilpool Kommunen har en bilpool med 13 personbilar. Under året (2014) ska elbilar införas i poolen. En utredning av konsekvenserna av en större mängd elbilar ska ha genomförts under Sparsam körning Personal som dagligen använder bil i arbetet ska senast 2013 genomgått utbildning i sparsam körning. En informationskampanj om att åka kollektivt vid tjänsteresor ska ha genomförts senast Ett projekt som syftar att ruttoptimera hemtjänstens resor ska ha genomförts senast En cykelpool ska finnas inrättad. Cykelpoolen ska ha minst en elcykel. Strategi och nuläge kommunkoncernen Den övergripande visionen för Ronneby kommun är: Ronneby ska bli en fossilbränslefri kommun, där energianvändningen inte bidrar till någon klimatpåverkan. Ronneby kommun har genom undertecknandet av Borgmästaravtalet år 2012, åtagit sig att sänka sina koldioxidutsläpp med mer än 20 % till år Ronneby kommun har i sin strategi för energieffektivisering satt som mål att Ronneby kommun (som organisation) och dess helägda bolag jämfört med basåret 2009 minskar energianvändningen med: Byggnader: MWh till år 2014, vilket motsvarar -10 % och MWh till år 2020, vilket motsvarar -25 %. Transporter: 670 MWh till år 2014, vilket motsvarar -25 % och MWh till år 2020, vilket motsvarar -75 %. Här framgår inte basvärdet för år 2009, men med hjälp av miniräknare kan man räkna fram det till ca 76,7 GWh för byggnader och ca 2,7 GWh för transporter 1. 1 I rapporteringen i ingår normalt inte tunga fordon varför värdet antas avse personbilar och lätta lastbilar. 7

8 3.3 Uppföljning Det finns en organisation för insamling av fordonens körsträckor och denna information var i princip komplett, endast sex fordon (2,2 %) saknade uppgifter om årlig körsträcka. Detta är mycket bra! Genomsnittlig körsträcka påverkas knappast av dessa fordon och genomsnittet för personbilar respektive lätta lastbilar har tillämpats här. Enligt kommunens energieffektiviseringsstrategi har förbrukningen av drivmedelsenergi för transporterna har minskat med 22 % mellan 2009 och 2012, från 2,7 GWh till 2,1 GWh. Kommunens uppgifter om drivmedelsinköpen 2013 visar en förbrukning av cirka 1,3 GWh drivmedel för bensin och etanolfordon respektive 4,0 GWh diesel, d.v.s. totalt 5,3 GWh men då är inte bolagen Ronnebyhem och Industrifastigheter inräknade. Dessutom avser större delen av dieselinköpen tunga fordon och det har inte varit möjligt att särredovisa detta. Energideklaration fordon ger en energianvändning på 3,0 GWh för De olika uppgifterna/metoderna är inte entydiga och det är svårt att dra några klara slutsatser utifrån detta. Den mest relevanta kontrolljämförelsen är att jämföra bensin- och etanolinköpen med motsvarande fordon i energideklarationen. Då visar drivmedelsinköpen 0,78 GWh bensin och 0,51 GWh E85 visavi energideklarationens 1,4 GWh E85 och 0,45 GWh bensin. Detta visar att många etanolbilar tankade bensin Vissa etanolbilar kan ha ersatt bensinbilar under året, men kan knappast förklara den stora skillnaden: utifrån fordonsparken, räknat på energiinnehåll, borde andelen E85 vara 76 %, medan inköpsstatistik visar 40 %. Eller så finns här andra felkällor. 3.4 Transporternas klimatpåverkan För att ge perspektiv på transporternas klimatpåverkan, kan den jämföras med kommunens stora energianvändare: byggnader. Här krävs antaganden för några okända parametrar men ger ändå en indikation på transporternas andel. I strategin redovisas att andelen olja och el i fjärrvärmemixen är nära noll. De flesta kommuner där fjärrvärme inte finns tillgängligt har konverterat bort olja till förmån för pellets eller värmepump. Enligt SCB förbrukade offentlig verksamhet 0,5 GWh olja 2009 och 1 GWh Det finns anledning att ifrågasätta att oljeförbrukningen var dubbelt så stor 2011 även om det året var kallare än normalt. Antar vi ett normalvärde på 0,75 GWh, oljeandel i fjärrvärmen på nära noll samt att kommunen köper klimatneutral el kan vi beräkna ett klimatavtryck från kommunens byggnader på ton CO2 per år. Lätta transporter, d.v.s. personbilar och lätta lastbilar, genererar cirka 580 ton koldioxid per år. Tunga fordon genererar 700 ton vilket innebär att transporter står för cirka 85 % av utsläppen. 8

9 3.5 Miljöfordonsdefinition Fr. o. m gäller en ny hårdare miljöfordonsdefinition, innebärande i korthet att följande fordon klassades som miljöfordon 1) fordon som kan drivas med alternativa drivmedel såsom etanol och gas och släpper ut max 150 g CO2/km, 2) konventionella bensin- och dieselfordon som släpper ut under 95 g CO2 per km samt 3) elfordon En viktkomponent finns med som gör att tyngre fordon får släppa ut mer och lättare mindre. Se bilaga 1 för mer detaljer. Jämfört med den tidigare miljöfordonsdefinitionen innebär den nu aktuella att snåla bensin- och dieselfordon har fått det tuffare att bli klassade som miljöfordon. Konsekvensen är att andelen bilar som kan drivas med förnybara drivmedel såsom etanol (E85) och gas kommer att öka bland de som klarar den nya miljöbilsdefinitionen. 3.6 Hantering av fordonsparken Ronneby kommun leasar merparten av sina fordon på tre år. Främst rör det sig om operationell leasing, med garanterade restvärden. Dock förekommer variationer främst med avseende på lätta lastbilar, vilket gör att fordonsparken består av fordon med blandade åldrar. 9

10 4. Fordon - antal, typ och drivmedel Ronneby kommun inklusive bolag har 272 fordon 2, därav 166 personbilar och 106 lätta lastbilar. 130 drivs med förnybart drivmedel, varav 126 med etanolbränslet E85 och 4 är rena elbilar. 47 drivs med bensin varav 1 är miljöfordon (<120 g CO2/km) och 95 drivs med diesel, varav 15 är miljöfordon (<120 g). Andelen miljöfordon 3 är därmed 54 % och då definieras bilarna utifrån status vid inköpstillfället. 4.1 Personbilar Av 166 personbilar drivs 114 med E85, alla miljöbilar, 28 med bensin, varav 1 miljöbil (<120 g) och 24 med diesel, varav 15 är miljöbilar. Detta innebär att av personbilarna är 78 % miljöbilar. Klasser Personbilarna delas in i klasserna liten (t ex Renault Clio), mellan (t ex Ford Focus), stor (t ex Volvo V70), MPV 4 för 6 passagerare (t ex VW Caddy Maxi Life och Opel Zafira) och minibuss för 8 passagerare (t ex Toyota Hiace). De tre första har undergrupper i form av halvkombi, kombi, högt insteg (MPV) samt fyrhjulsdrift, se tabell nedan. Fyra femtedelar är mellanklassbilar och 1 % är småbilar. Klass A liten B (mellan) C (stor) D (MPV) E (minibuss) 2 1% % 12 7% 2 1% 16 10% undergrupp sedan/halvkombi 2 1% 54 33% kombi 75 45% 8 5% högt insteg (MPV) 5 3% fyrhjulsdrift (4WD) 4 2% Tabell 1. Klassindelning personbilar. 2 Totalt är 273 fordon registrerade i trafik, varav 1 är äldre som används i utbildningssyfte, och inte ingår i beräkningarna för energideklarationen. 3 fordon är avställda. 3 Rent formellt finns ingen definition för lätta lastbilar som miljöfordon före 1 jan Siffran här inkluderar de lätta lastbilar som klarar motsvarande krav som personbilar. 4 MPV betyder Multi-Purpose Vehicle, på svenska översatt till fordon avsett för flera ändamål. De kännetecknas av att fordonet har ett högre insteg och högre sittställning samt att baksäten i regel kan plockas ur eller fällas ner i golvet. De större modellerna av biltypen har ofta 7 sittplatser och det är den typen som avses i klass D. 10

11 4.2 Lätta lastbilar Av de 106 lätta lastbilarna är 16 miljöbilar, givet att lätta lastbilars miljöbilsstatus definieras utifrån samma villkor som personbilar. Av dem är 4 elbilar och 12 drivs med etanol. 71 är diesel- och 19 är bensinbilar. Detta innebär att andelen lätta lastbilar som är miljöbilar uppgår till 15 %. Klasser Lätta lastbilar delas in i klasserna A (liten, t ex Renault Kangoo), B (mindre mellanklass, t ex Caddy Maxi), C (mellan, t ex Renault Trafic), D stor (t ex Renault Master). Klass A och C delas sedan in i undergrupper med skåp resp flak, se tabell nedan. 62 % är små lätta lastbilar och 32 % är mellanstora fordon. Finns det behov av just aktuell storlek, eller uppnås önskad funktion genom att t ex gå ner en halv klass till mindre mellanklassen? De är både billigare och snålare. A1 liten skåp (Renault Kangoo) A2 liten flak (Fiat Strada, Ford Ranger) 44 42% 21 20% 0 0% 16 15% 18 27% 7 7% Tabell 2. Klassindelning lätta lastbilar. Översikt av fordonen finns i bilaga 4. B mindre mellanklass (Caddy Maxi) C1 mellan skåp (Renault Trafic) C2 mellan flak (VW Transporter pick-up) D stor (Renault Master) 11

12 5. Nuläge kostnader och miljöpåverkan 5.1 Kostnadsöversikt nuläge Enligt energideklarationen kostar person- och lätta lastbilar 16,6 Mkr per år, vilket utslaget på de 272 fordonen i genomsnitt blir kr per fordon eller 46 kr per mil. Bilarna körs i genomsnitt cirka 1340 mil om året. Totalt blir det mil, eller 91 varv runt jorden varje år. Personbilarna körs längre än de lätta lastbilarna Personbilar Kommunkoncernens 166 personbilar rullar i genomsnitt mil/år till en kostnad av 10,2 Mkr/år. Utslaget per bil blir det i genomsnitt blir det kr per år respektive 40 kr per mil. Hemtjänsten Hemtjänsten i kommunen är ett föredöme. De 54 bilarna är 100 % miljöbilar varav 52 etanolbilar och 2 snåla dieslar. Totalt är kostnaden 3,2 Mkr per år, de rullar i genomsnitt 2200 mil per år, utslaget bil blir det 27 kr/mil och kr per år. Genomsnittsåldern är mindre än ett år (11,3 månader). Lätta lastbilar Kommunkoncernens 106 lätta lastbilar rullar i genomsnitt 1040 mil/år till en kostnad av 6,5 Mkr/år. I genomsnitt blir det kr per år respektive 59 kr per mil. Drivmedel Ronneby kommunkoncern använder uppskattningsvis 383 m3 drivmedel per år, fördelat på 224 m3 E85, 104 m3 diesel och 56 m3 bensin. Därtill kommer ungefär 10 MWh el till elbilarna. Utgångspunkten är då att bilarna tankas med det drivmedel som det är tänkt, det vill säga i förekommande fall E85. Detta ger en total kostnad för drivmedel på cirka 3,4 miljoner kr årligen, eller 20 % av fordonens totala kostnader. Utslaget på fordon motsvarar det kr per fordon. Kostnaden för drivmedel ingår i totala kostnaden för företagets fordon i stycket ovan. Kommunens drivmedelstatistik för 2013 går inte att jämföra rakt av med energideklarationen då inte samma fordon ingår i underlaget. En slutsats man kan dra är att E85 inte tankas så mycket som det borde, läs mer under uppföljning på sidan 6 ovan. 12

13 5.2 Miljöpåverkan nuläge 383 kubikmeter drivmedel motsvarar cirka MWh energi, varav MWh E85, MWh diesel, 500 MWh bensin samt 10 MWh el. Det innebär att 40 % av drivmedlet baserat på energiinnehåll 5 är förnybart. Återigen under förutsättning att etanolbilarna tankas med E85. Diesel Bensin E85 el summa MWh % fossilt % förnybart % Tabell 3. Personbilars och lätta lastbilars drivmedel enligt energideklarationen, baserat på energiinnehåll. Därmed genererar den lätta fordonsparken utsläpp av 580 ton CO2 per år 6, fördelat på knappt 340 ton från personbilar och knappt 250 ton från lätta lastbilar. Därtill kommer dieselförbrukningen för tunga fordon, ca 3,2 GWh, som genererar 700 ton CO2. Kommunen tankar Preems evolutiondiesel till tunga fordon. Detta dieselbränsle så kallat B30 har högre andel förnybart än vanlig diesel. Kommunkoncernens transporter står för % av totalt CO2-utsläpp, varav personbilar och lätta lastbilar står för 35-40%. Drivmedelsavtal Ronneby kommun har idag avtal avseende drivmedel med Preem, Statoil och OKQ8. I bilaga 4 kan olika ingångsdata och beräkningar av kostnader studeras mer noggrant. 5 E85 räknat som ett årsgenomsnitt på E80 eftersom E75 finns i pumparna nov-mars. Bensindelen i E80 räknas som fossilt och etanoldelen som förnybart. Diesel utgår ifrån att ha 7 vol% FAME inblandat vilket ger 6,7 % förnybart på energibasis. Bensin utgår ifrån att ha 5 vol% etanol inblandat vilket ger 3,3 % förnybart på energibasis. Biogas definieras utifrån 80 % klimatreduktion samt 100 % förnybart drivmedel. Siffran skulle förbättras om B30 tankades i dieselbilarna. 6 Även om energideklarationen visar på högre förbrukning än inköpta volymer och man skulle räkna på inköpta volymer istället gör den större andelen bensin att CO2-utsläppen från energideklarationen och bränsleinköpen är likvärdiga. 13

14 6. Rekommendationer Baserat på genomförd analys av kommunkoncernens fordonspark har ett antal rekommendationer utkristalliserats som möjliga åtgärder för kommunen att spara både pengar och miljö. Nedan presenteras åtgärderna utan inbördes ordning. 6.1 Åtgärd 1 Förbättra interna nyckeltal och uppföljningsrutiner Ledningssystemet, d.v.s. nulägesanalys, mål och uppföljning är bra. Speciellt plus för att policys gäller hela kommunkoncernen, att ambitionen är hög på säkerhetsområdet, att cykling föreskrivs inom tätort och att kollektivtrafik bör nyttjas. Frågetecken finns för hur transporternas energianvändning framräknats för 2009, för uppföljningen 2012 och hur dessa metodmässigt stämmer överens med statistik för drivmedelsinköp. Det finns anledning att jämföra dessa metoder med varandra för att hitta och reducera felkällor i nyckeltal och metod, så att alla siffror pekar åt samma härad i resultatet. Till att börja med bör samtliga kommunala bolags bränsleinköp inkluderas i sammanställningen så att hela kommunkoncernen redovisas och drivmedelsleverantörerna bör sammanställa vilka fordon (drivmedelskort) som tankat vad så att lätta fordon kan särskiljas från tunga. Dessutom bör ansträngningar göras för att etanolbilar verkligen tankar E85. Sammanfattningsvis blir bedömningen av ledningssystemet att många mål och nyckeltal handlar om kommunen som geografiskt område och att mål och nyckeltal etc. för kommunkoncernen bör tydligare framgå. Det är ingen tvekan om att kommunkoncernen vill bli fossilbränslefri och energieffektiv men (del)mål för internt CO 2 -utsläpp saknas och bör antas. Utifrån senaste inköpen förefaller etanolbilar prioriteras men resepolicyn är allmänt hållen och en konkret inköpspolicy för fordon bör tas fram eller komplettera resepolicyn. Det kan t ex handla om att i första hand köpa in elbilar, i andra hand gasbilar (när gasmacken är på plats), i tredje hand etanolbilar och i fjärde hand övriga miljöbilar. Det finns ekonomiskt utrymme inom befintlig budget att ha en stor andel el- och gasbilar i fordonsparken, detta utvecklas i kapitel 6.3 nedan. 14

15 + Kan bli bättre Policys gäller hela kommunkoncernen Cykling och kollektivtrafik föreskrivs Hög säkerhetsambition (alkolås, ISA) Tydliga mål och nyckeltal för kommunen som geografiskt område Uppföljning av befintliga nyckeltal Kontroll på hemtjänstfordonen Vilka miljöfordon som ska upphandlas för att nå målen om fossilbränslefria och energisnåla transporter bör förtydligas. Interna mål för CO 2 bör fastställas Bränsletrohet E Åtgärd 2 Rationalisering av fordon 21 personbilar och 28 lätta lastbilar rullar mindre än 750 mil per år. Sett till att det är i storleksordningen 220 arbetsdagar om året så innebär det 3,5 mil per arbetsdag i genomsnitt. Dessa 21 personbilar kostar i genomsnitt 98 kr per mil att köra medan de 28 lätta lastbilarna kostar 100 kr per mil. En rekommendation är att se över möjligheten att rationalisera bort exempelvis hälften av de fordon som rullar under 750 mil om året. Kanske är det möjligt föra över fler bilar till bilpoolen. Besparing cirka kr per år och fordon som rationaliseras bort (bränslekostnaden kvarstår ju eftersom den fördelas på färre fordon). Om man rationaliserar bort hälften av dessa fordon så skulle det ge cirka 1 Mkr per år totalt för 24 fordon, eller cirka 6 % besparing av hela fordonsparkens kostnad. Detta innebär dock inte att körsträckan per automatik minskar, utan mer fördelas mellan färre fordon, så miljöeffekten bedöms som noll. 6.3 Åtgärd 3 Inköp av fordon som förändring av fordonsparken Generellt Byter man till elfordon så minskar energiförbrukningen med cirka 70 procent och koldioxidutsläppen med 100 procent om man utgår från grön el. Väljer man etanolfordon så minskar energiförbrukningen marginellt cirka 5-10 procent medan koldioxidutsläppen halveras. Noterbart är att simuleringarna nedan är gjorda utifrån ett enhetligt byte till en viss storlek. Detta stämmer inte exakt överens med hur bilparken ser ut idag, då vissa fordon har fyrhjulsdrift etc. Men det ger en tillräckligt bra indikation på vad olika fordonstyper och drivmedel innebär i kostnader, energiförbrukning och miljöpåverkan. 15

16 Personbilar För att ge en bild av möjliga förbättringsåtgärder redovisar detta kapitel hur dagens fordonspark om 166 personbilar skulle kunna se ut om miljöfordon valdes istället, med samma antal fordon och oförändrad genomsnittlig körsträcka, 1530 mil. Bil Drivmedel skillnad CO2 (ton per år) skillnad energi (MWh per år) kostnad per mil Tabell 4. Översikt personbilar simulerade kostnader och miljöpåverkan baserat på årlig genomsnittsträcka mil. skillnad ekonomi per år SEAT Mii Ecofuel (gas) Biogas -85% -34% 28 kr kr Renault Clio dci 90 hk 83g B30-31% -49% 31 kr kr Ford Focus 1,6 TDCI Econetic 88g 5d B30-27% -46% 33 kr kr Fiat Punto CNG Biogas -78% -4% 34 kr kr Golf 1,4 TSI Multifuel 5d Etanol -42% -24% 36 kr kr Ford Focus 1,6 FFV 5d Etanol -36% -14% 36 kr kr Citroën C-zero El -100% -78% 38 kr kr medelbilen 340 ton 2000 MWh 40 kr - kr Nissan Leaf El -100% -75% 41 kr kr Chevrolet Cruze kombi 1,4t CNG Biogas -81% -19% 42 kr kr Ford Focus 1,6 CNG 5d Biogas -76% 2% 43 kr kr Opel Combo 1,4 CNG Biogas -74% 12% 43 kr kr Opel Zafira 1,6t CNG Biogas -75% 7% 44 kr kr Elbilar Dagens elbilar har en räckvidd på minst 8 mil per dag. Med antagandet att bilarna körs ungefär lika mycket varje arbetsdag (220 dagar/år) klarar de flesta elbilarna på marknaden idag att ersätta genomsnittsbilen. Med dagens körmönster kan minst 122 av 166 personbilar (73 %) samt 99 av 106 lätta lastbilar (93 %) ersättas av elbilar med avseende på räckvidd. Väljs en modell med större batteri, t ex Nissan LEAF, kan 85 % av personbilarna ersättas. Även om kapitalkostnaderna fortfarande är relativt höga så är elbilar intressanta redan idag. Den mindre elbilen Citroen C-Zero har lägre totalkostnad (besparingspotential 0,6 Mkr/år) jämfört med dagens genomsnittsbil, och den större Nissan Leaf har marginellt högre milkostnad. I simuleringen ger det en merkostnad på måttliga 0,3 Mkr per år. Elbilarna har attraktivt låga driftkostnader. För att få bästa möjliga ekonomi bör därför bilar som körs längre sträckor och årets alla dagar, t ex i hemtjänsten, studeras särskilt. 16

17 Hemtjänsten Elbilar får alltså bäst ekonomi om de körs ofta med regelbundna dagsturer, precis som bilar i hemtjänsten, som därför är en extra intressant målgrupp för dem. Med 350 arbetsdagar för dessa bilar klarar elbilar årssträckor upp till 4700 mil. 51 av de 54 bilarna klarar detta. Med dagens genomsnittskörning i hemtjänsten skulle en Citroen C-zero kosta drygt 28 kr per mil och en Nissan Leaf drygt 30 kr per mil, jämfört med de senast införskaffade bilarna i hemtjänsten Golf Multifuel som kostar 28 kr per mil. Tretton hemtjänstbilar körs mer än 3000 mil om året, i genomsnitt kör dessa 4000 mil per år. Dessa bilar kostar liksom referensbilen Golf Multifuel 19 kr/mil (restvärde 30 %). Här är elbilar intressantast: med samma genomsnittskörsträcka (4000 mil) kostar en Citroen C-zero 17 kr/mil och en Nissan Leaf 19 kr/mil (30 % restvärde). Etanolbilar Det finns fortfarande ett stort antal etanolbilar på marknaden och de har 50 % klimatnytta jämfört med motsvarande bensinbil. Skulle samtliga bilar bytas ut mot den bil som oftast köps in idag (mellanklass VW Golf Multifuel) är besparingspotentialen 1,1 Mkr per år. Dieselbilar Vill man välja dieselfordon i stället så får man tänka på att från 2013 gäller en tuffare miljöbilsdefinition. Detta innebär att ganska få dieselfordon klarar den nya definitionen. Renault Clio och Ford Focus är dock två exempel som klarar nya miljöbilsdefinitionen. Det är fordon med mycket låg förbrukning runt 3,5 liter diesel per 100 km och under 90 gram per km i koldioxidutsläpp. Tack vare den låga förbrukningen så innebär val av dessa fordon en besparing på 1,8 2,3 Mkr per år jämfört med nuvarande fordonspark. Värt att notera är att om man tankar dessa fordon med B30 (dieselbränsle med inblandning av biodiesel) så sänks koldioxidutsläppen med procent jämfört med nuvarande personbilspark. Biogasbilar Idag saknar Ronneby kommun tankställe för biogas, men med tanke på att kommunens egna mål är att ha en tankstation senast i år kan det vara intressant att göra en sådan simulering. Efter elbilen med 100 % koldioxidreduktion är gasbilar klimatsmartast med cirka 80 % klimatnytta jämfört med fossila bränslen. Tack vare att det nu finns gasbilar i den mindre klassen blir det även ekonomiskt intressant. Den allra billigaste miljöbilen, SEAT Mii EcoFuel, är en biogasbil. Den kostar bara 28 kr milen och har en årlig teoretisk besparingspotential i simuleringen på 3,1 Mkr. Naturligtvis kan inte alla personbilar bytas ut mot biogasbilar men en stor andel kan det om tankstället kommer på plats som det är tänkt. 17

18 Framtidsbild av en sammanvägd mix av fordon Den miljöbästa mixen av fordon är så många elbilar som möjligt, därefter gasbilar, etanolbilar och snåla diesel- eller bensinbilar. Utifrån begränsad infrastruktur för tankställen för förnybara drivmedel kommer det dock vara opraktiskt att enbart ha el-, gas- eller etanolbilar överallt i kommunens verksamhet. Green Charge-projektet syftar till att få upp fler laddstolpar vilket även underlättar för kommunen att köpa och använda fler elfordon. Eftersom stationsnätet för fossila bränslen redan idag är välutbyggt blir emellertid diesel- eller bensinbilar det enda rimliga alternativet för viss verksamhet. Om inriktningen vad det gäller drivmedel/motorer anges till att allt eftersom avtalen löper ut byta ut diesel- och bensinbilar mot el- och gasbilar, kan en framtidsbild målas av bilparken. Storleken på bilarna har också stor betydelse inte minst ekonomiskt, och om vi går ner i storlek på hälften av bilarna kan ett förslag på en mer optimerad mix med önskad funktion se ut så här: 50 % elbilar, 30 % gasbilar, 15 % etanolbilar och 5 % dieselbilar. Bil antal Drivmedel skillnad CO2 (ton per år) Citroën C-zero 38 El Nissan Leaf 38 El SEAT Mii Ecofuel (gas) 23 Biogas Opel Zafira 1,6 CNG 23 Biogas Golf 1,4 TSI Multifuel 5 d 23 Etanol Ford Focus 1,6 TDCI Econetic 88g 5d 8 B30 skillnad mot nuläge summa % kr Tabell 5. Översikt av en anpassad simulering av personbilar med en blandning av miljöbilar. I urvalet har vi räknat bort minibussarna ty behovet att kunna resa 8-9 personer i fordonet bedömer vi kvarstå i samma omfattning. Jämfört med dagens personbilspark och genomsnittskörsträcka skulle en sådan mix spara 1,4 Mkr per år och minska koldioxidutsläppen med 81 % jämfört med idag. Lätta lastbilar Om man förenklar och utgår från att fordonsparken är homogen till storlek (vilket den naturligtvis inte är) och med motsvarande metodik som med personbilarna ovan simulerar utbyte samtliga 106 lätta lastbilar med dagens genomsnittliga körsträcka på 1010 mil blir utfallet enligt tabellen nedan. Redan idag är mer än 60 % av de lätta lastbilarna i den mindre klassen och vill kommunen energieffektivisera och miljöförbättra den lätta lastbilsparken finns det t ex möjlighet att spara 1,8 Mkr per år jämfört med nuvarande fordonspark om en ny 18

19 liten dieselbil väljs. Med detta alternativ minskar koldioxidutsläppen med 50 %. Bil Drivmedel skillnad CO2 (ton per år) Renault Kangoo Z-E El -100% -74% 69 kr kr Tabell 6. Översikt lätta lastbilar simulerade kostnader och miljöpåverkan Lätta ellastbilar När det gäller elfordon så får man studera lite hur bilarna används i praktiken eftersom elfordon har en mer begränsad körsträcka, vanligtvis 8-12 mil (i verkligheten) på en laddning. Men med en genomsnittlig körsträcka på 1100 mil per fordon och år så handlar det om att varje fordon används drygt 5 mil per arbetsdag i genomsnitt och då fungerar det med eldrift i de flesta fallen. Som redovisats ovan skulle 93 % av de lätta lastbilarna klara sin årliga körning med en elbil med avseende på räckvidd. Finns dessutom möjlighet till kompletteringsladdning under dagen är det rimligt att kunna öka räckvidden med 4-8 mil till totalt mil per dag. Om man utgår från ordinarie priser utan subventioner så blir detta alternativ lite dyrare (1,1 Mkr dyrare per år), vilket kanske ändå skulle kunna vara hanterbart eftersom koldioxidutsläppen mer eller mindre elimineras (vid grön el) och en energieffektivisering på cirka 75 procent. Lätta biogaslastbilar En liknande simulering ger vid handen att kostnaden skulle sjunka med 1,2 Mkr per år vid val av den billigaste gasbilen, Opel Combo CNG. För vissa funktioner räcker kanske inte den minsta klassen till, och då det är värt att först pröva om den mindre mellanklassen Caddy Maxi gas är ett fullgott alternativ innan den större och dyrare klassen väljs. På några års sikt är det kanske el- och gasfordon som ska utgöra huvudparten av de lätta lastbilarna. Med en fördelning med hälften el- och hälften gasbilar skulle totalkostnaden för de lätta lastbilarna minska jämfört med idag. Om miljöbilspremie även för lätta lastbilar Inom Green Charge projektet som Ronnebys kommun är med i så drivs frågan för att eldrivna lätta lastbilar även ska vara berättigade till supermiljöbilspremie på kr (vilken enbart gäller för personbilar idag). Skulle detta bli verklighet så skulle större delen av merkostnaden för elbilen i exemplet ovan raderas ut och merkostnaden stannar vid 0,2 Mkr per år (vid utbyte av alla 106 fordon). Det senare belyser betydelsen av tillgången på incitament för elfordon. 19 skillnad energi (MWh per år) kostnad per mil skillnad ekonomi per år Renault Kangoo 1,5 dci B30-51% -36% 43 kr kr Opel Combo gas Biogas -85% -1% 48 kr kr Fiat Doblo Cargo gas Biogas -85% -1% 53 kr kr medelbilen 250 ton MWh 59 kr - VW Caddy maxi gas Biogas -82% 14% 62 kr kr

20 6.4 Åtgärd 4 Tanka B30 ett dieselbränsle med högre andel förnybart Redan idag tankar kommunen till stor del med Preems evolution-diesel, B30, men det gäller främst tunga fordon. De 95 lätta dieselfordonen som förbrukar i storleksordningen 104 m3 diesel om året tankar huvudsakligen konventionell diesel. Denna åtgärd handlar om en rekommendation att konsekvent tanka dieselbränsle med högsta möjliga inblandning av biodiesel B30 Diesel (= konventionell diesel med upp till 35 % biodiesel) i stället för konventionell diesel. Ersätts nuvarande dieselmängd med B30 diesel (finns exempelvis hos OKQ8, Preem och Statoil) så kan CO2-utsläppen från kommunens dieselfordon minska med cirka 15 % eller cirka 40 ton per år - en minskning på 7 % av totala utsläppen av CO 2 från kommunens bilpark. Kostnaden för B30 bedöms vara samma som för konventionell diesel. Detta gör att kostnaden för denna åtgärd bedöms till 0 kr. Eftersom det kostar energi att producera, transporter, få fram råvaror etc. bedöms biodiesel ha 50 procent klimatnytta sett utifrån hela livscykeln, jämfört med konventionell diesel. 6.5 Åtgärd 5 Sparsam körning minskar förbrukning och körsträckor Sparsam körning är en åtgärd som höjer medvetenheten och kan reducera både förbrukning och körsträcka. Utbildning i sparsam körning kan genomföras på olika sätt. Eftersom företaget har begränsat med förare på respektive bil kan man tänka sig att utbilda alla som kör bil i tjänsten eller till och med samtliga anställda. Genom att utbilda alla anställda som kör bil i tjänsten blir de delaktiga i arbetet med att reducera CO2 och kan hjälpas åt med att hålla diskussionen om möjliga tips etc. levande. Hemtjänstpersonal är i regel de i kommunen som kör mest i tjänsten. Börjar vi med dem är de 1-2 personer per bil. Vi tar höjd och räknar 2 personer per bil, det ger utbildning av drygt 100 personer. En grundläggande intresseväckande teoretisk genomgång känns som en bra grund i detta sammanhang och innebär att kostnaden för själva utbildningen hålls nere ett upplägg bedöms möjligt att få till för en kostnad på cirka kr. Rimlig besparingspotential för företaget i form av minskad förbrukning bedöms till 10 %. Likaså bedöms det rimligt att spara körsträcka på upp till 10 %. Räknar vi i underkant på att effekten av minskad förbrukning och körsträcka tillsammans ger totalt på 10 % så blir den årliga besparingen cirka 0,1 Mkr. Återbetalningstid ca 4 månader. Detta är en effektiv åtgärd som är lönsam för fler än hemtjänstpersonal. Räknar vi med att övriga kommunanställda som kör mer eller mindre i tjänsten uppgår till 2 förare per lätt lastbil och 4 förare per personbil skulle ungefär 650 personer behöva utbildas. Kostnad: ca 0,2 Mkr, besparing: ca 0,27 Mkr. 20

21 Även detta är en åtgärd som bedöms betala sig på mindre än ett år. En annan effekt av sparsam körning, tack vare en ökad medvetenhet, är att fordonen dessutom håller längre, servicebehovet minskar etc. Det är dock svårt att bedöma vad det kan innebära konkret i minskade kostnader. Miljöeffekten vid 10 % minskad förbrukning/körsträcka rakt över hela fordonsparken innebär en reduktion med cirka 60 ton fossil CO2 per år. En rekommendation för att sparsam körning ska fungera är att även skärpa uppföljningen av både förbrukning och körsträckor hos kommunens samtliga fordon. I kombination med en utbildning i sparsam körning bör feedback ges till alla förare med täta intervall avseende hur mycket drivmedel och hur många mil de kör per månad eller kvartal. Tätare feedback ger ökad medvetenhet och synliggör betydelsen av respektive medarbetares insats vilket borgar för att effekten av åtgärden ska leva över tid. 6.6 Åtgärd 6 Utbyte av äldre fordon Nuvarande fordonspark har delvis några år på nacken och relativt låga inköpspriser jämfört med nya fordon idag vilket gör det svårare att räkna hem någon större vinst vid förnyelse av fordonsparken, även om de nya fordonen har en lägre förbrukning och kostnad för drivmedel. Men det finns möjligheter. Sammanfattningsvis är personbilsparken sett till när de varit i trafik 3 år i genomsnitt (36,8 månader) och de lätta lastbilarna är drygt 7 år (87 mån) i genomsnitt. Vidare är 12 personbilar (7 %) och 30 lätta lastbilar (28 %) tio år eller äldre. Det senare är relativt många gamla fordon! En rekommendation är att fundera på att byta bort dem för att få bättre rening och bättre säkerhet. Ingen åtgärd som i sig ger någon kostnadsbesparing, men ger en miljöeffekt i form av minskade utsläpp av partiklar, kväveoxider etc. Dessutom borde det ge betydligt minskade utsläpp av koldioxid då nya fordon förväntas vara snålare och ännu hellre kan drivas av förnybara drivmedel. En åtgärd som dessutom ökar trafiksäkerheten. 6.7 Åtgärd 7 Klimatneutrala genom klimatkompensation/energikompensation Kommunen kan bli klimatneutrala avseende fossila koldioxidutsläpp från fordonsparken. Klimatkompensation/energikompensation är en åtgärd som man kan ta till för att kompensera för sin verksamhets klimatpåverkan (koldioxidutsläpp) för de delar av de fossila koldioxidutsläpp/fossila drivmedel som inte går att spara bort eller åtgärda för stunden. På så sätt neutraliseras företagets fossila koldioxidutsläpp/fossila energianvändning i väntan på att fler åtgärder kan genomföras. Traditionell klimatkompensation kostar ca 300 kr per ton och år. Ett annat alternativ är trädplantering som kostar mindre än hälften av det. Vid nuvarande CO2-utsläpp på 580 ton innebär detta en kostnad på 0,1-0,2 Mkr per år. 21

22 En variant till traditionell klimatkompensation är att energikompensera. Energikompensation är en investering i mer grön energi i Sverige (vindkraft) - där lika mycket grön energi produceras som den fossila energi som man gör av med. Investeringen är en engångsinsats som dessutom ger en avkastning (minst 4,8 procent i basavkastning per år plus aktieutdelning) över tid, vilket gör detta alternativ minst kostnadsneutralt för kommunen. Nuvarande förbrukning av fossil energi till företagets fordon, uppgår till cirka MWh. Varje andel i Energikompensation motsvarar 1000 kwh grön energi och är en investering på kr per andel. Att energikompensera för företagets nuvarande fossila energianvändning skulle innebära en investering i andelar = 5,7 Mkr. Med en kalkylränta på 4 % skulle det ge en nettointäkt på cirka kr per år. Se mer information på 7. Besparingspotential ekonomi och miljö I nedan tabell har beskrivna åtgärders ekonomiska och miljömässiga effekt sammanställts för att ge en sammanfattande översikt. Åtgärd Investering (Mkr) Återbetalningstid (år) Besparing i Mkr per år Besparing i miljö per år 1 0-1,0 Mkr/år Ingen uppgift ,4 Mkr, vid en avvägd 270 ton CO 2 blandning av personbilar, se tabell ,1 Mkr, vid en avvägd 210 ton CO 2 blandning av lätta lastbilar (40 % el-, 20 % mindre gas-, 20 % större gas- och 20 % liten diesellastbil) Ca 40 ton CO 2 4 0,25 Mkr Ca 9 mån 0,36 Mkr Ca 60 ton CO (kostnadsanalys kan behöva göras) Minskade utsläpp av CO 2, partiklar, 6a 6b 0,1-0,2 Mkr per år 6 Mkr En engångsinvestering som har en livslängd på 20 år. kväveoxider etc. En kostnad -0,1-0,2 Mkr Kompensation för 620 ton fossil CO 2 En investering som behåller sitt värde över tid (återbetalas) samt ger en avkastning på 4,8 % per år 22 Med kalkylräntan 4 % blir nettoavkastningen 0,05Mkr per år Kompensation för MWh fossilt drivmedel. Totalt* 0,25 Mkr ca 6 mån ca 2,9 Mkr per år ca 500 ton fossil CO 2 Tabell 7. Sammanställning av rekommendationernas ekonomiska och klimatpåverkande konsekvenser. *Åtgärden med klimatkompensation/energikompensation är inte medräknad i totalen ovan.

23 Bilaga 1 Miljöbilsdefinitioner Regler fram till : Bilen ska oavsett storlek släppa ut mindre koldioxid än 120 g/co2 per kilometer. Dessutom kvalar bilar in som kan drivas på annat drivmedel än bensin och diesel (exempelvis etanol/e85 och gas) med en maximal förbrukning motsvarande 9,2 liter bensin eller 9,7 Nm3 naturgas/biogas per 100 km. Samt elbilar som maximalt förbrukar 37 kwh per 100 km Mer än hälften av de bilar som kvalar in har dieselmotor och en stor andel av dessa släpper ut 119 g/co2 per km och ligger därmed mycket nära gränsen. Miljöbilsdefinition från 2013: Räkna så här: Den nya miljöbilsgränsen blir beroende av bilens vikt. För bilar som drivs med bensin eller diesel gäller följande formel: 95 g/km + 0,0457 x (Tjänstevikt ). Tag bilens tjänstevikt i kilo minus Summan kan förstås bli både minus eller plus. Multiplicera med 0,0457. Lägg sedan till 95. Summan anger hur mycket just din bilmodell får släppa ut i blandad körning. För bilar som drivs med biodrivmedel är formeln istället 150 g/km + 0,0457 x (Tjänstevikt ). Om tillverkarens siffra ligger under detta så är din bil en miljöbil. Elfordon räknas som miljöbilar rena batterielbilar räknas som de har 0 g CO2/km. Koldioxidutsläppen för laddhybrider beräknas enligt en egen EU-körcykel där 2/3 av körsträckan räknas som eldrift och 1/3 på hjälpmotorn på exempelvis bensin eller diesel. Exempel: Toyota Prius 2012 i fullt utrustad modellvariant har en tjänstevikt på kg =53 53x0,0457=2,4 2,4+95= 97,4. Bilen får alltså högst släppa ut 97 g CO2/km. Tillverkaren anger 89 g/km i blandad körning. Priusen klarar därmed de nya kraven. 23

24 Bilaga 2 Så här har vi räknat Kostnaden för fordonen beräknas utifrån följande parametrar: 1) Kapitalkostnad, vilket i sin tur baseras på a) I första hand Skatteverkets databas för nybilspris, exkl. moms, i andra hand officiella listpriser. b) Värdeminskning under tidsperioden vilken är antagen till 36 månaders finansiell leasing. Värdeminskningen har angetts till olika nivåer beroende på körsträcka, samma värde oberoende av fordonets drivlina: I. <4000 mil 45 % II mil 40 % III mil 35 % IV. >9000 mil 30 % c) Ränta: 4 % 2) Bränslekostnad, exkl. moms, vilket i sin tur baseras på a) baserat på officiella förbrukningssiffror och ungefärliga bränslepriser per januari 2014, exklusive eventuella rabatter: I. Diesel: 14,50 kr inkl. moms II. Bensin: 14,50 kr inkl. moms III. E85: 9,75 kr inkl. moms IV. Biogas: 12,50 kr bensinekvivalent inkl. moms V. El: 1,25 kr/kwh inkl. moms b) Förbrukningen har multiplicerats med en faktor 1,3 eftersom de officiella siffrorna inte motsvarar normal körning. Enligt facktidningarna Teknikens värld s och Vi Bilägare s tester ligger förbrukningen vid normal körning % över officiella värden. Speciellt snålare bilar med mindre motorer förbrukar relativt mer än officiella värden. Vi har lagt oss i nedre intervallet och ökat de officiella värdena med 30 % 3) Fordonskatt a) miljöbilar är skattefria i fem år och eftersom tidsperioden vi räknar på är 3 år har vi räknat rakt av på 0 kr i fordonsskatt för miljöbilar även om en miljöbil skulle hunnit ha blivit mer än fem år när energideklarationen görs. b) Lätta lastbilar fram till och med 2012 som vi definierat som miljöbilar har belagts med skatt, eftersom de facto fått betala skatt. Att vi ändå kallar dem miljöbilar beror på att vi tycker det är rimligt att lätta lastbilar som klarar villkoren för personbilar också bör rent praktiskt bedömas som en sådan i statistiken. 4) Servicekostnader a) Vi har utgått från en schablon på 400 kr/månad för bilar med förbränningsmotorer = kr för hela perioden. b) Elbilar med mindre rörliga delar belastas i kalkylen med schablonen 300 kr/månad = kr för hela perioden 24

25 Övriga kostnader som ej medräknas i kalkylen Försäkring Vagnskadegaranti i 3 år ingår i normalfallet i priset på nya bilar. Efter 3 år hanterar kommunerna oftast vagnskadeförsäkringen genom att låta kollektivet (hela fordonsflottan) vara kommunens försäkring. Kostnaden för eventuella skador innebär i många fall en lägre totalkostnad än att betala försäkringspremie på alla fordon samt självrisk vid olika skador. Denna kostnad tillkommer alltså efter den aktuella beräkningsperioden som i grunden är just tre år. Trafikförsäkring är däremot obligatorisk och måste betalas, vilken bedöms till 250 kr per månad. Vi har dock inte räknat med denna i kalkylen då den endast marginellt bedöms att påverka jämförelsen mellan olika fordon. Vinterdäck och hjulskifte I jämförelserna har vi inte heller tagit upp kostnaden för vinterdäck och hjulskifte då vi ansett den likvärdig mellan olika fordon vid de körsträckor som kommunerna kör i genomsnitt. Därmed påverkas inte heller jämförelsen mellan olika fordon. Kostnaden för vinterdäck och hjulskifte motsvarar cirka 350 kr per månad. Exempel: En VW Golf 1,4 TSI Multifuel (E85/bensin) 5d halvkombi 2013 års modell, billigaste modellen, kostar enligt skatteverket kr inklusive moms. Årlig körsträcka är enligt uppgift km. 1) Kapitalkostnad: Exklusive halva momsen blir det kr. Restvärde 40 % och ränta 4 % ger ränta och amortering under 3 år = kr/3 = kr per år. (1) 2) Bränsleförbrukningen är enligt trafikverkets databas 5,3 liter bensin = 7,4 liter E85 = 48 kwh per 100 km km x 7,4 liter/100 km x förbrukningsfaktor 1,3 = liter E85 per år. Räknat på energi blir det km x 48 kwh/100 km x 1,3 = kwh per år. Varje liter E85 kostar 9,75 kr inkl. moms och innehåller 6,5 kwh, vilket ger bränslekostnaden liter x 7,80 kr/liter exklusive moms = kr per år. (2) E85 kostar alltså cirka 1,2 kr/kwh och bensin 1,3 kr/kwh exkl. moms. (med bensin hade det blivit x 5,3/100 x 1,3 x 14,5 x 0,8 = kr per år) Fordonsskatten är 380 kr men eftersom det är en miljöbil som är skattebefriad i fem år blir den i kalkylen 0 kr. (3) Servicekostnader: schablon kr på 36 mån vilket ger /3 = kr per år. (4) Summa VW Golf Multifel (1) + (2) + (3) + (4) = = kr per år. Utslaget per mil blir det kr/1 750 = 32,1 kr per mil 25