BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 153 Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott KS au dnr. KS Medfinansieringsavtal mellan Båstads kommun och Trafikverket för gång- och cykelväg längs Vistorpsvägen (länsväg 1722) i Förslöv Beskrivning av ärendet Båstads kommun har en politiskt beslutad prioriteringsordning för utbyggnad av gångoch cykelvägar. Vid kommunstyrelsens sammanträde den beslutades att sträckan Förslöv-Vistorpsvägen skall ha prioritet 1 vid framtagande av avtalsförslag gällande utbyggnad av gång- och cykelvägar. Sedan tidigare finns en avsiktsförklaring, se bilaga 2, om gång- och cykelvägsutbyggnad mellan Båstads kommun och Vägverket (numera Trafikverket) för åren Sträckan ingår i avsiktsförklaringen. Med anledning av att Hallandsåstunneln och Förslövs pågatågsstation tas i bruk i december 2015 ligger det i Båstads kommuns intresse att en gång- och cykelväg längs Vistorpsvägen (länsväg 1722) står färdig under För att det ska vara möjligt behöver ett medfinansieringsavtal mellan Båstads kommun och Trafikverket tecknas. Trafikverket har inkommit med ett avtalsförslag, se bilaga 1. Båstads kommun har ekonomiska medel för utbyggnad av sträckan, i enlighet med avtalsförslag, under Underlag till beslutet Tjänsteskrivelse med tillhörande bilagor från trafikingenjör Andreas Jansson daterad bilaga. Föredragande Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Kommunstyrelsen godkänner föreliggande medfinansieringsavtal. 2. Kommunstyrelsens ordförande och Teknik och Servicechefen ges i uppdrag att underteckna föreliggande medfinansieringsavtal. Utskott/presidium justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdrags bestyrkande 153

2 BÅSTADS KOMMUN Teknik & service Tjänsteskrivelse (1) Datum: Handläggare: Andreas Jansson Dnr: KS28/ Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Bilagor till tjänsteskrivelsen: Medfinanseringsavtal, Förslöv-Vistorp, daterad Avsiktsförklaring om gång- och cykelvägsutbyggnad i Båstads kommun Samråd har skett med: Medfinansieringsavtal mellan Båstads kommun och Trafikverket för gång- och cykelväg längs Vistorpsvägen (länsväg 1722) i Förslöv Bakgrund Båstads kommun har en politiskt beslutad prioriteringsordning för utbyggnad av gång- och cykelvägar. Vid kommunstyrelsens sammanträde den beslutades att sträckan Förslöv-Vistorpsvägen skall ha prioritet 1 vid framtagande av avtalsförslag gällande utbyggnad av gång- och cykelvägar. Sedan tidigare finns en avsiktsförklaring, se bilaga 2, om gång- och cykelvägsutbyggnad mellan Båstads kommun och Vägverket (numera Trafikverket) för åren Sträckan ingår i avsiktsförklaringen. Aktuellt Med anledning av att Hallandsåstunneln och Förslövs pågatågsstation tas i bruk i december 2015 ligger det i Båstads kommuns intresse att en gång- och cykelväg längs Vistorpsvägen (länsväg 1722) står färdig under För att det ska vara möjligt behöver ett medfinansieringsavtal mellan Båstads kommun och Trafikverket tecknas. Trafikverket har inkommit med ett avtalsförslag, se bilaga 1. Båstads kommun har ekonomiska medel för utbyggnad av sträckan, i enlighet med avtalsförslag, under Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Kommunstyrelsen godkänner föreliggande medfinansieringsavtal. 2. Ger Kommunstyrelsens ordförande och Teknik och Servicechefen i uppdrag att underteckna föreliggande medfinansieringsavtal. Båstad ~~ Trafik- och gatuingenjör \fel! talet kan inte representeras i angivet format. \aj 154

3 i Ärendenummer: TRV 2015/703 t---- ~--- - I Trafikverket 1 2o1s=-01~08 r 155 Medfinansieringsavtal - GC väg längs lv 1722 Vistorpsvägen i Förslöv Mellan nedanstående parter träffas härmed avtal om medfinansiering enligt följande: 1 Parter Trafikverket, region Syd arg.nr , Borlänge, nedan Trafikverket Båstad kommun, arg.nr , Vångavägen 2, Båstad, nedan Kommunen 2 Syfte och bakgrund Ny cykelväg längs lv 1722, Vistorpsvägen, har funnits med i Region Skånes cykelvägsplan sedan planperioden Ny plan för är nu beslutad och där finns sträckan med från järnvägen vid Åselidsvägen i Förslöv och ca 1,1 km västerut, med produktion under Med anledning av beslut om att förlägga ny pågatåg station längs Vistorpsvägen, så är båda parter överens om att tidigarelägga sträckan fram till ny station, ca 650m. I kommunens förslag till detaljplan Vistorpsvägen 7:19 m fl fastigheter samt även i tidigare antagen detaljplan nr 1600 gällande Vistorp 8:14 mfl fastigheter, finns en gång- och cykelväg inkluderad längs vägen. GC vägens sista del in till stationen är reglerad i kommunens förslag till detaljplan för Vistorp 9:2. Avtalets syfte är att reglera ansvarsfördelning för utredning, projektering, genomförande och finansiering. Samt drift och underhåll. Medfinansiärens nyttar och motivering av finansiering Utbyggnad av gång- och cykelvägar finansieras 50/50 mellan Trafikverket och Kommunen. Cykling har en viktig roll i Skåne, så det är både en stor lokal och regional nytta. Tidigare studier och utredningar avseende detta objekt är Cykelvägplan för Skåne , framtagen av Trafikverket och Skånes kommuner därefter antagen av Region Skåne. Förstudie framtagen av dåvarande Vägverket: Förstudie Gång- och cykelvägar vid Förslöv. Åtgärdsva lsstud ie En generell förenklad åtgärdsvalsstudie har genomförts, Cykling i Skåne En kompletterande åtgärdsvalsstudie kommer att tas fram för denna sträcka. 3 Tidigare avsiktsförklaring eller avtal om medfinansiering mellan parterna avseende åtgärden Det finns en undertecknad avsiktsförklaring daterad

4 156 Sida 2 I 5 4 Beskrivning av åtgärder och kostnader I sin helhet ska en ny gång- och cykelväg längs lv 1722, från befintlig GC väg i öster vid Åselidsvägen fram till en grusväg ca 250m väster om lv 105, byggas. Totalt ca 1,1 km. Detta byggs i två etapper. Etapp 1: Kommunen bygger i samråd med Trafikverket under 2015 via antagen detaljplan, sträckan från startpunkt i öster fram till ny tågstation. Passagen över vägen in till tågstationen ingår i Kommunens åtagande. Etapp 2: Trafikverket bygger via vägplan från tågstationen och vidare västerut. Belysning utanför tätort är normalt sett inget som Trafikverket bekostar, men med tanke på att kvarvarande sträcka innefattar passage över bron samt strax därefter en korsningspunkt som kan vara komplicerad, så fattar vi beslut om det i den fortsatta planeringen. Trafikverket startar processen för sista delen under 2015 samt medverkar med bevakningsprojektledare i kommunens del. Det ingår även att gemensamt driva ett förändringsärende av gång- och cykelvägen på den sträcka som är uppförd med detaljplan, när den är färdigställd. Åtgärder i den statliga infrastrukturen Bygga ny gång- och cykelvägsförbindelse längs lv 1722, Vistorpsvägen. Avtalet omfattar följande åtgärder: Mall: TDOK 2013 :0116 Medfinansieringavtal

5 157 Sida 3 Is Nr. Åtgärder Fyrs tegs- Utförare Kostnad principen Åtgärder i den statliga infrastrukturen (Trafikverket) - 1 Ny gång- och cykelväg längs Kommunen 2 etapp 1 2 Ny gång- och cykelväg längs Trafikverket 2 etapp 2 SUMMA 4,_ -- - ostnad för alla åtgärder i detta avtal 4 I dagsläget finns det ingen totalkostnad för objektet framtagen. Vid möte mellan Trafikverket och Kommunen beslöts att Kommunen bekostar själva sin etapp och när Trafikverket har färdigställt resterande del så räknas kostnaderna ihop och finansieras 50/50 mellan parterna. Vid revideringen av cykelvägsplanen så har en schablonkostnad för GC vägarna angetts. I Trafikverkets VP så har vi med en totalkostnad på 4 mkr, i löpande pris. Detta revideras när vi får en mer detaljerad kostnadsberäkning. 5 Finansiering Totalkostnaden för åtgärder enligt 4 finansieras genom 50% från Regional plan och 50% från Kommunen. Alla resurser från Kommunens projektledning, och av denna avropade resurs, belastar projektet. Alla resurser från Trafikverkets projektledning, och av denne avropad resurs, belastar projektet från och med att det övergår till Investering för bevakning och samtliga skede som leder fram till produktion. Parterna står för sina respektive övriga interna kostnader. 6 Ansvarsfördelning Trafikverkets ansvar 1. Trafikverket är byggherre för åtgärderna som omfattas av detta avtal 4, beskrivna under etapp 2. Det omfattar planering, projektering och byggande av anläggningen. Samt ansvar för fastställelse av vägplan och förändringsärende. 2. Trafikverket ansvarar för bevakningsuppdrag gentemot Kommunen som bygger etapp 1. Vilket innebär att vi ska granska och godkänna samtliga handlingar. 3. Trafikverket ansvarar för att tillämpliga lagar och andra författningar samt myndighetsbeslut iakttas vid genomförande av åtgärderna som Trafikverket ansvarar för. Kommunens ansvar 1. Kommunen är byggherre för åtgärderna som omfattas av detta avtal 4, beskrivna under etappl. 2. Kommunen ansvarar för att tillämpliga lagar och andra författningar samt myndighetsbeslut iakttas vid genomförande av åtgärderna som Kommunen ansvarar för. 3. Kommunen ansvarar för att detaljplaner möjliggör genomförande av åtgärderna enligt 4. Mall: TDOK 2013:0116 Medfinansieringavtal

6 158 Sida 4/ 5 Generella Principer När Kommunens etapp 1 är färdigställd så ingår drift och underhållskostnader för GC-vägen i kommunens åtagande. Detta gäller tills vidare eller tills beslut om förändringsärendet är taget. Om/när förändringsärendet har beslutats och fått laga kraft övergår GC-vägen i statlig ägo, vilket innebär att väghållningsansvaret övergår till Trafikverket. Etapp 2 som byggs av Trafikverket ingår i den statliga anläggningen vilket innebär att Trafikverket har väghållningsansvaret av GC-vägen, liksom länsväg Hantering av kostnadsförändringar I dagsläget så har vi inga kostnader angivna, utan utgår från en grovt bedömd totalkostnad på 4 mkr. Principen är att 50/50 gäller avseende anläggningen i ett normalutförande enligt VGU. Kostnadsökningar till följd av ena partens ensidigt önskade tillägg bekostas till 100% av den parten, om inte annat överenskoms. Avstämning ska ske regelbundet mellan parterna, för att säkerställa att båda parter är överens. 8 Betalning av medfinansieringen Trafikverket har medel till förfogande för produktion under Kommunen står för upplupna kostnader för etapp 1 fram till att etapp 2 är färdigställd eller senast , om inte annat överenskoms under tiden. Efter färdigställande görs en avstämning enligt finansieringsfördelningen, och endera parten rekvirerar den andre. 9 Projektorganisation och former för parternas samarbete Parterna ansvarar för genomförandet av sina respektive åtgärder enligt 4. Trafikverket ska ha en utsedd bevakningsprojektledare som involveras inför Kommunens uppstart av etapp 1. Ömsesidiga informationsmöten ska genomföras med den regelbundenhet som parterna beslutar i särskild ordning. 10 Tidplan Etapp 1 byggs under Arbetet med etapp 2 påbörjas under 2015 och planeras vara klart senast under Under förutsättning att erforderliga medel finns tillgängliga i Trafikverkets verksamhetsplanering. 11 Avtalets giltighet Detta avtal är giltigt från och med den tidpunkt när det undertecknats av båda parter. Mall: TDOK 2013:0116 Medfinansieringavtal

7 159 Sida 5 I 5 Om någon av förutsättningar enligt ovan inte uppfylls, upphör avtalet att gälla. 12 Övrigt Ändringar eller tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och undertecknas av parterna för att vara giltiga. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum Sven-Inge Granlund Teknik- och servicechef, Båstad kommun Bo Wendt Kommunstyrelsens ordf, Båstad kommun Ort och datum Maria Hellqvist Enhetschef Samhälle, Trafikverket Region Syd Mall: TDOK 2013:0116 Medfinansieringavtal

8 160 VÄG VERKET Region Skåne Båstads kommun Bilaga 2 Avsiktsförklaring TR 40-A 2005:4889 Avsiktsförklaring om gång- och cykelvägsutbyggnad i Båstads kommun Bakgrund Vägverket har efter samråd med Skånes kommuner tagit fram en.plan för utbyggnad av gång- och cykelvägar i Skåne. Vägverket och Båstads kommun har ett gemensamt intresse av effektiv utbyggnad av gång- och cykelvägnätet. Detta avtal syftar till att underlätta en sådan utbyggnad genom samordnad planering och finansiering mellan parterna. 2 Parter Detta avtal har tecknats mellan Båstads kommun nedan kallad kommunen och Vägverk~t Region Skåne nedan kallad Vä!;jverket. 3 Omfattning Avtalet omfattar planering, projektering och byggande av gång- och cykelvägar under i mån av tillgång på medel. Om kostnaden för något objekt väsentligt avviker från den beräknade äger part rätt att häva avtalet avseende detta objekt. Parter ansvarar för kommande drift och underhåll inom respektive väghållningsområde. 4 Parternas åtagande Part åtar sig att genomföra planering, projektering, marklösen och byggande av objekt samt drift- och underhåll enligt nedan. Planering och projektering, marklösen och byggande beräknas översiktligt till ca 13 MSEK och bekostas lika av parterna. Kilometerkostnader mm redovisas på baksidan. Objekt Ar Ansvarig Bygg- och Belysning Standard Drift och Vinterväg part marklösen (Ja/nej) underhåll - (MSEK) hållning PEAB - Foqdarp Väaverket 2,4 nej asfalt Vägverket Ja Förslöv - PEAB Vägverket 1,8 ia asfalt Väaverket la Ljungvägen Vägverket 2,0 delvis asfalt Vägverket ja Båstadvägen Förslöv Vägverket 2,0 delvis asfalt Vägverket ja Vistorpsväoen Grevie kyrkby Vägverket 4,8 delvis asf.alt Vägverket ja Förslöv station Totalkostnad 13 För genomförande av varje speciellt objekt tas ett särskilt avtal fram som reglerar detaljfrågor. 5 Betalning Parterna fakturerar halvårsvis varandra nedlagda kostnader i samband med byggandet. För Vägverket, Region Skåne I ~... ~..... Thomas Erlandsson, vägdirektör För Båstads kommun I - 3o )~ f?:_.,..... ~. 1-1 c:tl"l ~ r ll<jo: vt \A. i Te, k~";~l chef' 160

9 161 1:l Norrviken - Kattvik ~- -. Båstad - Apelryd I." tj.' - - L { I" I I ~ 'v'~ i ;;o\1 v.i 1 ij,,.4,~,.'r;jrm 0 '1, ('I~ ir;,.. -.J ( ~~ :,,/'l\.b - ~. ~:Jri:ti;"1)1 ilillt. r ~. --~~~.:.. ~ q.. 161

10 BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 162 Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott KSau dnr. KS Yttrande över Trafikverkets Funktionellt prioriterat vägnät Beskrivning av ärendet Trafikverket har tagit initiativ till att i samarbete med länsplaneupprättarna peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät och avser tillgänglighet för godstransporter, personbilar och kollektivtrafik. Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer att utgöra ett uppdaterat och samlat planeringsunderlag för: - vilka vägar det är viktigt att värna och höja tillgängligheten på - prioritering av åtgärder enligt fyrstegsprincipen - hur vägarna ska hanteras i samhällsplaneringens skeden och i awägningar mellan olika intressen. Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer även att fungera som ett viktigt underlag i Trafikverkets löpande verksamhet, i samhällsplaneringens olika skeden, tidigt i diskussioner och vid Trafikverkets svar på remisser. Trafikverket och Region Skåne har tillsammans tagit fram ett förslag till funktionellt prioriterat vägnät. Trafikverket har gett Båstads kommun tillfälle att yttra sig över förslaget. Yttrandet ska vara Trafikverket tillhanda senast den 15 februari. Styrelsen i Skåne Nordväst beslutar den 30 januari 2015 om ett gemensamt yttrande. Underlag till beslutet Tjänsteskrivelse samt förslag till yttrande från trafikingenjör Andreas Jansson daterad bilaga. Föredragande Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Kommunstyrelsen ställer sig bakom Skåne Nordvästs gemensamma yttrande över Trafikverkets funktionellt prioriterat vägnät. 2. Kommunstyrelsen tar det bilagda yttrandet angående funktionellt prioriterat vägnät som sitt eget och översänder till Trafikverket och Region Skåne. Utskott/presidium lusterandes signaturer KS/nämnd KF Utdrags bestyrkande 162

11 BÅSTADS KOMMUN Teknik & service Tjänsteskrivelse (2) Datum: Handläggare: Andreas Jansson Dnr:KS1552/ Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Samhällsbyggnad Bilagor till tjänsteskrivelsen: Yttrande över Trafikverkets funktionellt prioriterat vägnät, daterad Skåne Nordvästs gemensamma yttrande arbetsmaterial (kompletteras efter styrelsebeslut i Skåne Nordväst) Rapport funktionellt prioriterat vägnät inkl. kartor på utpekat vägnät Remissinbjudan, daterad Samråd har skett med: Samhällsbyggnad Yttrande över Trafikverkets Funktionellt prioriterat vägnät Bakgrund Trafikverket har tagit initiativ till att i samarbete med länsplaneupprättarna peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät och avser tillgänglighet för godstransporter, personbilar och kollektivtrafik. Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer att utgöra ett uppdaterat och samlat planeringsunderlag för vilka vägar det är viktigt att värna och höja tillgängligheten på prioritering av åtgärder enligt fyrstegsprincipen hur vägarna ska hanteras i samhällsplaneringens skeden och i avvägningar mellan olika intressen. Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer även att fungera som ett viktigt underlag i Trafikverkets löpande verksamhet, i samhällsplaneringens olika skeden, tidigt i diskussioner och vid Trafikverkets svar på remisser. Aktuellt Trafikverket och Region Skåne har tillsammans tagit fram ett förslag till funktionellt prioriterat vägnät. Trafikverket har gett Båstads kommun tillfälle att yttra sig över förslaget. Yttrandet ska vara Trafikverket tillhanda senast den 15 februari. Styrelsen i Skåne Nordväst beslutar den 30 januari 2015 om ett gemensamt yttrande \h: \ tjiinsteskrivelser\yttrande funktionellt prioriterat vägnät\yttrande fpv tjänsteskrivelse.docx\aj 163

12 2 (2) 164 Förslag på beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Kommunstyrelsen ställer sig bakom Skåne Nordvästs gemensamma yttrande över Trafikverkets funktionellt prioriterat vägnät. 2. Kommunstyrelsen tar det bilagda yttrandet angående funktionellt prioriterat vägnät som sitt eget och översänder till Trafikverket och Region Skåne. Båstad Trafik- och gatuingenjör 164

13 BÅSTADS KOMMUN Teknik & service Datum Handläggare Andreas Jansson Trafik- och gatuingenjör Vårtdnr 1552/ (1) Trafikverket Region Syd funktionelltprioriteratvagnat@ trafikverket.se Region Skåne kerstin.akl undh@skane.se 165 Yttrande över Trafikverkets funktionellt prioriterat vägnät Trafikverkets ärendenummer TRV 2014/72378 Trafikverket har gett Båstads kommun möjlighet att yttra sig över Trafikverkets indelning av funktionellt prioriterat vägnät. Kommunstyrelsen i Båstads kommun beslutade vid sitt sammanträde den 11 februari 2015 att bistå Skåne Nordvästs gemensamma yttrande om funktionellt prioriterat vägnät. Utöver detta vill Båstads kommun ge följande synpunkter på det föreslagna utpekade vägnätet samt dess indelning i funktioner. Kollektivtrafik: I december 2015, i samband med att två nya järnvägsstationer öppnar i Båstads kommun sker en omfattande förändring av regionbusstrafiken. Förändringen innebär bland annat linjeförändringar. Båstads kommun vill uppmärksamma att det föreslagna vägnätet inte stämmer överens med dagens regionbusstrafik och den föreslagna regionbusstrafiken från december ~::;? Andreas Jansson Trafik- och gatuingenjör Bo Wendt Kommunstyrelsens ordförande Båstads kommun Teknik & service BÅSTAD Telefon: OOvx Plusgiro: Org.nummer: samhallsskydd@bastad.se 165

14 166 HELSINGBORGS STAD STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 8 januari 2015 Handläggare: Simon Randahl HELSINGBORG Trafikverket Funktionellt prioriterat vägnät funktionelltprioriteratvagnat@trafikverket.se Lä nspla neu pprätta re Region Skåne kerstin. a kl undh@ska ne. se Yttrande över Trafikverkets Funktionellt prioriterade vägnät, diarienr 00852/2014. Trafikverkets ärendenummer TRV Trafikverket har berett Skåne Nordväst möjlighet att yttra sig över Trafikverkets indelning av Funktionellt prioriterat vägnät. Bakgrund Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge människor och gods en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Trafikverket har tagit initiativ till att i samarbete med länsplaneupprättarna peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Detta vägnät kallas för funktionellt priroterat vägnät och avser tillgänglighet för godstransporter, personbilar och kollektivtrafik. Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer att utgöra ett uppdaterat och samlat planeringsunderlag för; vilka vägar det är viktigt att värna och höja tillgängligheten på, prioritering av åtgärder enligt fyrstegsprincipen, hur vägarna ska hanteras i samhällsplaneringens skeden och i avvägningar mellan olika intressen, kommande åtgärdsplaneringar, regionala hastighetsanalyser samt eventuell framtida översyn av riksintressen. Vidare kommer det funktionellt prioriterade vägnätet att fungera som ett viktigt underlag i Trafikverkets löpande verksamhet, i samhällsplaneringens olika skeden, tidigt i diskussioner och vid Trafikverkets svar på remisser. Kommunstyrelsen Rådhuset HELSINGBORG Telefon Fax kommunstyrelsen@helsingborg.se 1 (5) 166

15 167 Skåne Nordvästs utgångspunkter Skåne Nordväst ser positivt på att Trafikverket tar ett helhetsgrepp kring vägnätets funktion med mål om ett gemensamt synsätt inom hela landet. Att skapa en samsyn kring vilket vägnät som är det viktigaste för nationell och regional tillgänglighet underlättar i kommande planeringsprocesser och analyser. Dock måste det också finnas en samsyn kring stadsplaneringsperspektivet och hur vi bäst utnyttjar den befintliga infrastrukturen när vi planerar nya områden. Med det i åtanke är det vissa delar i det förväntade förhållningssättet till, samt framtagandet av, det utpekade vägnätet som vi inom Skåne Nordväst ställer oss tveksamma till och återkommer till i våra synpunkter. Skåne Nordväst är införstådda med att det utpekade vägnätet kommer att vara ett underlag för vilka vägar som bör utpekas som riksintresse. Det innebär i praktiken att vi och övriga kommuner, i sin planering, har ett ansvar att säkerställa de riksintressanta vägarnas funktion i en framtida planeringssituation. Som utgångspunkt för vå1i yttrande beaktas även att Trafikverket avser göra bristanalyser med inriktningen att förbättra den utpekade funktionaliteten och i planeringen redogöra behov för att tillgodose tillgängligheten. Trafikverket avser också att peka ut åtgärder som bevarar och medger höjda hastighetsgränser, med avseende på funktion, på de utpekade vägnätet. Vidare har Skåne Nordväst förståelse för att fokus är inriktat på vägsystemet eftersom det är en del i den avgränsning Trafikverket valt i arbetet. Men vi vill även belysa risken att helhetsperspektivet kring resor och transp01ier går förlorat då järnvägsnätet och cykelvägnätet inte omfattas i utpekandet. Hänsyn till inte1modala transporter och intermodalt resande främst kopplat till gods- och kollektivtrafik är något som saknas i materialet från Trafikverket. Synpunkter på utpekade vägar samt dess indelning i funktioner Gods Skåne Nordväst anser att anspråken för godstrafikens tillgänglighet redovisas som ett tämligen glest vägnät av stråkkaraktär. I tidigare planeringssammanhang har förlängningen av väg 109 varit ett prioriterat objekt i Skåne Nordvästs yttranden. Vägen har behandlats och utretts på ett sätt som ändå måste behandlats som unikt. I ett Skåne Nordvästperspektiv skulle den betyda bättre förutsättningar för kollektivtrafik och arbetspendling men också som en relation som stödjer trafiken till Helsingborgs hamn som en miljömässigt god lösning. I den senaste planeringsomgången har denna väg lyfts ut utan närmare förklaring mer än att Trafikverket och Region Skåne inte betraktar det som ett stråk längre. Det hade varit värdefullt att en något utförligare analys presenteras i detta fall då vi ser ett behov av denna förbindelse även österut mot väg E22 enligt tidigare utredningar. Skåne Nordväst vill också framhålla behovet av en djupare dialog vad framkomlighet för gods innebär för små orter där tunga transp01ier genomkorsar samhället. Vilka insatser kan förväntas mer än ett anspråk på tillgänglighet för ett prioriterat trafikslag? I några fall finns snarare ett behov av att anpassa dagens trafik till ortens behov av trygghet, säkerhet och miljö. Väg 108 är genomgående utpekad i Skåne men tyvärr mellan Perstorp och Örkelljunga vilket Skåne Nordväst ställer sig frågande till. Väg 108 förbinder två viktiga vägar, riksväg 21 och riksväg 24, och ett antal godstransp01ier trafikerar idag vägen. 2 (5) 167

16 168 Längs väg 21 och väg 112 sker betydande godstranspo1ier mellan Perstorp och Höganäs AB. Skåne Nordväst anser därför att väg 112 bör pekas ut som en "regionalt viktig väg" för godstransporter och att det även gäller sträckan från E6 till Åstorp. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Skåne är ett trafiksystem som bygger på tåglinjer i starka stråk och kompletterande busstrafik där järnväg saknas samt som matning till befintliga tåg. Systemet är fortfarande under stark utbyggnad och är en förutsättning för att bevara och utveckla den speciella 01isstruktur som finns i Skåne. Små stationsorter som kompletterar landsbygden och städerna. Detta är också en karaktär som bl a den regionala utvecklingsstrategin tar upp som en viktig faktor i samhällets karaktär och utveckling. Kollektivtrafiken är därför en nyckelfaktor för den skånska utvecklingen varför också tillgänglighet och prioritet av kollektivtrafik är särskilt viktig. Av det remitterade materialet framgår inte vilka analyser som gjort i avvägningarna men i vissa fall förefaller systemtänkandet ha fallit b01i. Trafikverket menar att materialet utgör befintlig situation och då bör vissa vägsträckor finnas med anser Skåne Nordväst. Det saknas "regionalt viktiga" eller möjligen "kompletterande regionalt viktiga" vägar ur kollektivtrafiksynpunkt med busslinjer som idag har viktiga funktioner och mer än 10 dubbelturer per dag. Busslinje 230 mellan Teckomatorp och Helsingborg, via Billesholm och Väla, är en modellösning för kollektivtrafik på landsbygden med syfte att samordna skolresor och samtidigt tillgängliggöra andra resor. Sträckan kommer delvis att ersättas med Pågatåg enligt nuvarande planering. Det finns då anledning till att överväga vilka nya behov som uppstår i en systemlösning. Det kan innebära att helt nya vägsträckningar får en ökad betydelse, exempelvis relationen Röstånga - Helsingborg, via Ekeby. Relationen Höganäs - Ängelholm med busslinje 225 är också ett viktigt stråk som är en del av ett systemtänkande med kombinationen buss och tåg. För att kollektivtrafiken ska bli ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen mellan Höganäs och Ängelholm bör kollektivtrafiken gå längs väg 112. Skåne Nordväst anser därför att väg 112, från Höganäs till Görslöv, bör pekas ut som "kompletterande regionalt viktig väg" för kollektivtrafik och eventuellt uppgraderas till regionalt viktig väg hela vägen till väg E6 när en busslinje etableras längs den sträckan. Relationen Klippan- Stehag, i huvudsak längs väg 13, är en viktig linje ur flera aspekter. Den ansluter till regionaltåg på Skånebanan och Stambanan och är en alltmer viktig länk för pendling och besöksnäring. Relationen finns inte med men är nälmast av regional betydelse för en framtida utveckling av besöksnäringen. På samma sätt utvecklas stråket mellan Landskrona och Söderåsen (Röstånga), via Svalöv. Busslinjen ansluter med passning till Pågatåg längs Råådalsbanan och linjen Klippan - Stehag i norr. Avsikten är att stärka en svag relation genom ett stråktänkande och så småningom utveckla linjen till att stödja en stark destination i form av Söderåsen. I de regionala prioriteringarna för kollektivtrafik fokuseras helt och hållet på arbetspendling och resor för utbildning. Detta är också en stark inriktning i gällande nationell transportplan I det senare fallet finns dock ett undantag i det att 3 (5) 168

17 169 transportplanen framhåller att i det västra stråket, innefattande västra Skåne, finns en stor potential i att utveckla kollektivtrafiken för besöksnäringen vilket borde återspegla sig i det material som gäller funktionellt prioriterat vägnät. Inom Skåne Nordväst finns starka varumärken i ett nationellt och internationellt perspektiv såsom Kullaberg, Bjärehalvön och Söderåsen. Dessa platser motiverar en kompletterande prioritering av vägnätet för kollektivtrafik till det som presenterats i remissen. Dagliga och långväga personresor med bil Skåne Nordväst anser att det skikt som redovisar resandet med bil förefaller vara väl underbyggt. Av tradition finns god kunskap om trafikflöden och användning av vägar. Det är emellertid inte tillräckligt, i ett planeringssammanhang, att betrakta vägar som prioriterade med utgångspunkt från nuvarande trafiksituation. Det finns en urbaniseringstrend som är mycket stark i Skåne. Samtidigt sker en utveckling där de små samhällena allt mer blir pendlarorter med arbetsplats inom hela Öresundsregionen. Det är inte självklart att denna utveckling ska stödjas med ökad tillgänglighet för bilar på väg i alla delar av landskapet. Det hade varit intressant om Trafikverket presenterat vilka avväganden som gjorts i samband med utpekandet av just denna tillgänglighetsapekt. Skåne Nordväst ifrågasätter att väg 21, i samband med att den övergår till väg 112, byter funktion från "regionalt viktig väg" till "kompletterande regionalt viktig väg". Framför allt sommaiiid är semeste1irafiken till och från Kullahalvön intensiv och för besökande turister n01tifrån och österifrån är väg 112 den naturliga sträckan för vidare färd mot Höganäs, Mölle, Kullaberg etc. Skåne Nordväst anser därför att även väg 112 bör pekas ut som en "regionalt viktig väg". Vidare anser Skåne Nordväst att det finns en otydlighet i nuvarande numrering av väg 21 och väg 112 och att en omnumrering av väg 112 till 21 kan vara befogad. En omnumrering hade inneburit att norra Skåne knyts samman längs en och samma väg, från Höganäs i väster till Kristianstad i öster. Det föreligger en otydlighet för resande österifrån då väg 21 i höjd med trafikplats Åstorp byter nummer trots att vägens riktning och standard är densamma. Skåne Nordväst anser därför att Trafikverket ska överväga att byta nummer på väg 112 till väg 21. Synpunkter på förhållningssätt Förutom att utpekandet innebär ett starkt inspel i åtgärdsplaneringen innebär det också ett önskat förhållningssätt i samhälls- och stadsplaneringen till det utpekade vägnätet. Tyvärr bidrar det starka fokus på hur vi ska "värna" och skydda tillgängligheten på vägarna till uppfattningen att ansvariga för den fysiska planeringen förväntas ta hänsyn på så sätt att inte etableringar görs som kan påverka vägarnas tillgänglighet negativt och att bebyggelseutveckling anpassas till vägarnas behov och funktion i första hand. Det är lätt att tro att Trafikverket förväntar sig att utpekade vägar får en tydlig funktionalitet i planeringen och att övriga behov och intressen får förhålla sig till och anpassa sig till dessa vägars krav och behov av bibehållen tillgänglighet. Vi inom Skåne Nordväst hoppas att det inte är detta som avses med förhållsningssättet men påpekar i så fall att det finns stora brister i hur förhållningssättet är skrivet och kommunicerat. Infrastruktur i allmänhet och vägar i synnerhet är en mycket viktig del för fortsatt positiv och innovativ samhällsutveckling. Det är viktigt att det utpekade vägnätet bidrar till samhällsutvecklingen och kan ses som strukturbildande på lång sikt vilket 4 (5) 169

18 170 motiverar exploatering och investeringar i dess närhet. Det får inte begränsa samhällsutvecklingen genom att försvåra för viktiga exploateringar och investeringar genom krav på upprätthållen framkomlighet. Här måste balans finnas mellan målsättningen att "värna" om vägsystemets tillgänglighet och samhällets framtida utveckling lokalt, regionalt och nationellt. Övriga synpunkter Samhällsutvecklingen och samhällsplaneringen är ett gemensamt åtagande för sektorsmyndigheter, regioner och kommuner. En process där remitterad kartbild upprättats i dialogform med kommunerna hade varit att föredra framför nuvarande hantering. Skåne Nordväst anser att remisshandlingama betonar framkomlighet snarare än tillgänglighet. Trafikverket nämner att de har ett övergripande och samhällsutvecklande uppdrag. Utifrån detta är det önskväit att perspektivet breddas så att samspelet mellan vägarnas funktion och övrig samhällsplanering tydliggörs. I annat fall föreligger en uppenbar risk att framkomligheten på vägarna studeras isolerat från övrig samhällsplanering. Vidare efterlyser Skåne Nordväst en generell diskussion om hur Trafikverket ser på distinktionen mellan en vägs funktion mellan respektive inom tätorter. Avstamp för den föreslagna prioriteringen förefaller ha tagits från vägens funktion mellan tätorter. Som samhällsplanerare är det viktigt att se att en och samma väg kan ha en mycket varierad funktion beroende på omgivningen. På bara ett par kilometer kan en väg sträcka sig från glesbefolkad landsbygd till expansiv stad. Inom Skåne Nordväst finns idag kommuner med mål att omvandla genomfa1ter till stadsgator längs vägar som tillhör Trafikverket. Här finns tydliga motsättningar mellan framkomlighet längs vägen och tillgänglighet till vägen. Behoven av passager i plan eller planskilt är platsspecifika och behovet att röra sig tvärs en väg eller aspekter som buller och miljö måste vid varje enskilt fall ställas emot framkomligheten längs vägen. Det är också önskväit att det föreslagna funktionellt definierade vägnätet tydligare kopplas till den strukturplan som tagits fram av Skåne Nordväst och som godkänts av resp. kommunfullmäktige i de ingående kommunerna. Infrastrukturfrågorna är en viktig del i detta dokument och kopplas tydligt mot t.ex. bebyggelseutvecklingen. Trafikverket och Region Skåne uttrycker ett behov av att förenkla processen när det gäller infrastrukturplaneringen vilket denna remiss ger uttryck för. Det kan dock i flera fall innebära en alltför förenklad syn på planering. Skåne Nordväst delar Trafikverkets och Region Skånes ambition att finna samsyn i en förenklad planprocess. Därför har har en ny infrastrukturgrupp bildats inom Skåne Nordväst för att hantera infrastrukturfrågorna. Helsingborgs stad leder gruppen och representanter från samtliga elva kommuner deltar. Skåne Nordväst vill därför uppmuntra Trafikverket och Region Skåne att etablera ett samarbete och en dialog med infrastrukturgruppen i Skåne Nordväst när det gäller infrastrukturplanering av övergripande karaktär. Det finns här mycket goda förutsättningar att lyfta tankar och frågor som rör infrastruktur på ett tidigt stadium. 5 (5) 170

19 171 «l"» \!j TRAFIKVERKET 171

20 172 Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, Borlänge E-post: Telefon: Dokumenttitel: Funktionellt prioriterat vägnät, remiss Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2014/72378 Kontaktperson: Anna Fällbom/Anne-Karin Grönvold-Andersson, Trafikverket 2 172

21 173 Innehåll INLEDNING 5 Bakgrund Mål 5 5 VAD ÄR ETT FUNKTIONELLT PRIORITERAT VÄGNÄT? Ett planeringsunderlag Koppling till drift, underhåll och bärighet Vägarnas indelning i skikt och funktioner Vägarnas indelning i skikt Vägarnas indelning i funktioner Förhållningssätt till prioriterade vägar Omfattning och avgränsning Koppling till noder Koppling till kommuncentrum Gång- och cykelvägar Ett nationellt enhetligt och sammanhängande nät Fortsatt arbete Omledningsvägnät Bärighetsvägnät Turistvägnät FRAMTAGANDET AV FUNKTIONELLT PRIORITERAT VÄGNÄT Rollfördelning Arbetsprocess Remissprocess Besluts process

22 174 Förvaltning Tidplan REMISSMATERIAL OCH LÄSHÄNVISNING 16 V ÄGAR SOM INTE PEKAS UT 17 KOPPLING TILL ANDRA UTPEKADE NÄT Översyn av befintliga utpekade nät

23 175 Inledning Den här rapporten beskriver vad ett funktionellt prioriterat vägnät är, vad det omfattar och hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen för framtagande, remiss och beslut om det funktionellt prioriterade vägnätet. Bakgrund Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge människor och gods en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Det finns i dag en mängd olika utpekanden av vägnät, till exempel utpekade vägar för arbetspendling, för godstransporter och för personer med funktionsnedsättning. Dessutom är vägnätet indelat i vägkategorier utifrån väghållaransvar och standard och så vidare. Men det saknas ett gemensamt ställningstagande till vilka av våra vägar som är viktigast för tillgängligheten. Vi har i flera sammanhang behov av ett sådant samlat utpekat vägnät, exempelvis när vi beskriver brister och prioriterar åtgärder samt när vi gör hastighetsanalyser och pekar ut riksintressen. Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Det gör vi i samarbete med berörda aktörer, i första hand länsplaneupprättarna. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät. Trafikverket har tagit detta initiativ bland annat för att vi ska vara förberedda inför kommande åtgärdsplaneringar. Det behövs även som underlag i de regionala hastighetsanalyserna som ska tas fram från och med hösten Vi behöver också vara redo nästa gång Trafikverket ska göra en översyn av riksintressena. Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer även att fungera som ett viktigt underlag i den löpande verksamheten, i samhällsplaneringens olika skeden, tidigt i diskussioner och vid svar på remisser. Mål Målet med det funktionellt prioriterade statliga vägnätet är att: skapa samsyn om vilket vägnät som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet skapa en gemensam plattform för att främja grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet bidra till tydligare och mer sammanhållna prioriteringar (ensa och rensa bland tidigare utpekanden). Utpekandet kommer att utgöra ett uppdaterat och samlat underlag för tillgänglighet. Det funktionellt prioriterade vägnätet avser tillgänglighet för lastbilar, personbilar och bussar

24 176 Vad är ett funktionellt prioriterat vägnät? Ett planeringsunderlag Det funktionellt prioriterade vägnätet är ett planeringsunderlag och ett sätt att förhålla sig till de prioriterade vägarna utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Berörda aktörer pekar i samarbete ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet och kommer överens om dessa vägars viktigaste funktioner. Det blir därmed en bra grund i andra verksamheter och projekt. Trafikverkets utgångspunkt är att tillgängligheten ska prioriteras på de vägar som ingår i det funktionellt prioriterade nätet. Vi vill både värna om den tillgänglighet vägarna redan har och vid behov höja den. De transportpolitiska målen måste vägas mot varandra i varje enskild planeringssituation. Vid användning av det funktionellt prioriterade nätet som underlag för olika projekt och verksamheter ska det kompletteras med analyser kopplade till alla de transportpolitiska målen samt med övrigt kompletterande underlag. Det utpekade nätet ersätter inte den vanliga (fysiska och ekonomiska) planeringsprocessen eller de nuvarande prioriteringsgrunderna, till exempel samhällsekonomisk lönsamhet, utan det utgör ett kompletterande underlag utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Inom samhällsplaneringen finns flera aktörer som har olika mandat och ansvarsområden som påverkar transportsystemet. Syftet med det funktionellt prioriterade vägnätet är att alla berörda aktörer ska använda det som ett underlag i sin verksamhet. Trafikverket kommer att använda det som ett viktigt kompletterande planeringsunderlag i en rad olika verksamheter och projekt. Det blir också ett underlag i dialoger med andra aktörer i samhällsplaneringens olika skeden och när vi svarar på remiss av till exempel kommunala planer. Det funktionellt utpekade vägnätet kan till exempel användas vid: prioritering av åtgärder enligt fyrstegsprincipen (investeringar, mindre åtgärder och drift- och underhållsåtgärder) beskrivning av behov och brister (utifrån de utpekade vägarnas funktioner) regionala hastighetsanalyser (inriktningen är att hastighetshöjande åtgärder ska ske på det prioriterade nätet) utpekande av riksintressen (underlag för vilka vägar som bör pekas ut och beskrivning av dessa). Koppling till drift, underhåll och bärighet När prioriteringen av drift- och underhållsåtgärder ses över ska det funktionellt prioriterade vägnätet användas som underlag. Det gör det möjligt att bättre anpassa 6 176

25 177 drift- och underhållsåtgärderna utifrån vägarnas viktigaste funktioner, eftersom det blir tydligare hur åtgärderna kan anpassas utifrån typ av trafik. Kraven på en väg blir olika till exempel om den är särskilt viktig för godstrafik eller för arbetspendling. Fortfarande kommer dock trafikflöden att vara den viktigaste utgångspunkten för prioritering av drift och underhåll. Drift- och underhållsåtgärderna på det lågtrafikerade och lågprioriterade vägnätet kommer inte att påverkas av att ett funktionellt prioriterat vägnät pekas ut, utan de förändringar som kan bli aktuella är justeringar och anpassningar inom det prioriterade vägnätet. Trafikverket kommer att se över och uppdatera det utpekade bärighetsvägnätet. Viktiga näringslivsvägar som inte pekas ut som funktionellt prioriterade kommer att tas om hand inom ramen för det arbetet. Bärighetsvägnätet kommer att utgå från vilka vägar som är viktiga för godstransporter i det funktionellt prioriterade vägnätet, men det kommer att omfatta fler vägar. Det är bärighetsvägnätet som ligger till grund för fördelning av bärighetsmedel. Vägarnas indelning i skikt och funktioner Vägarna som pekas ut som funktionellt prioriterade delas in dels i tre skikt, dels utifrån sina viktigaste funktioner. Vägarnas indelning i skikt Vägarna som pekas ut sorteras in i tre skikt: nationellt och internationellt viktiga vägar nationella stamvägar och TEN-T-vägar (nuvarande indelning frångås inte) regionalt viktiga vägar vägar som binder samman län och funktionella regioner (till exempel arbetsmarknadsregioner) (i regel riksvägar, men det kan även vara länsvägar) kompletterande regionalt viktiga vägar vägar som binder samman kommuncentrum och produktionsnoder inom regioner och län (i regel länsvägar, men det kan även vara riksvägar). Indelningen av vägarna i de tre skikten kan skilja sig åt i olika delar av landet, på grund av länens och regionernas olika struktur och förutsättningar. Vägarnas indelning i funktioner Fyra funktioner har tagits fram som underlag för utpekandet av det funktionellt prioriterade vägnätet samt beskrivning av vägarna. Funktionerna avser vägarnas funktion utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. En grund för bedömningen är att vägarna ska vara av nationell eller regional betydelse. Funktionerna överlappar varandra och en väg kan pekas ut utifrån en eller flera funktioner

26 178 Utgångspunkten för vägarnas indelning i funktioner är de olika trafikanternas anspråk och behov, det vill säga vilka särskilda anspråk och behov som finns på olika vägar utifrån den trafik som är viktigast där. Syftet med indelningen i funktioner är att man bättre ska kunna tillgodose trafikanternas krav och behov vid till exempel drift och underhåll av vägen, analys av vägarnas brister och behov samt prioritering av åtgärder för att bevara eller höja tillgängligheten. Funktionerna är följande: De vägar som är viktigast för godstransporter långväga personresor dagliga personresor kollektivtrafik. Följande aspekter ska beaktas vid utpekandet av vägarna: sammanhängande stråk ett trafikslagsövergripande perspektiv, till exempel genom kopplingar till noder och andra trafikslag internationella förbindelser nationell och regional utveckling och tillväxt. Nedan beskrivs respektive funktion närmare. Vägar som är viktiga för godstransporter Funktionen "viktiga för godstransporter" definieras enligt följande: vägar som är internationellt, nationellt och regionalt viktiga för långväga godstransporter vägar med kopplingar till nationellt och regionalt viktiga noder. De vägar som pekas ut ska skapa ett sammanhängande regionalt och nationellt nät med kopplingar till viktiga målpunkter och noder. Mindre vägar som är viktiga för enskilda företag eller som fungerar som matarvägar till större vägar och uppsamlingsplatser (till exempel sågverk) pekas inte ut som funktionellt prioriterade. Dessa vägar hanteras inom arbetet med bärighet och det reviderade nät för bärighet som ska tas fram

27 179 Vägar som är viktiga för långväga personresor Funktionen "viktiga för långväga personresor" definieras enligt följande: vägar som i regel har regionalt eller nationellt resande, över cirka 10 mil, till exempel o o tjänsteresor resor till centrala servicefunktioner, större handelsområden och sjukhus vägar som är viktiga för turistnäringen. o Utgångspunkten för utpekande av vägar som är viktiga för turistnäringen är tillgängligheten till stora turistdestinationer, vägar med (periodvis) stora flöden och vägar med många sällanresenärer. Det gäller framför allt vägar som går till större turistdestinationer som ligger långt från det utpekade funktionellt prioriterade vägnätet och i områden där turistnäringen är av stor betydelse i förhållande till andra näringar. Funktionen avser i första hand vägar där det är vanligt med sällanresenärer, som inte reser på vägen ofta och därmed inte är så bekanta med vägen. De utpekade vägarna ska skapa ett sammanhängande regionalt och nationellt nät med kopplingar till viktiga målpunkter. Vägar som är viktiga för dagliga personresor Funktionen "viktiga för dagliga personresor" definieras enligt följande: vägar som i regel har kortväga och regionalt resande, upp till cirka 10 mil, till exempel: o o arbets- och studiependling resor till centrala servicefunktioner, större handelsområden och sjukhus. Funktionen avser i första hand vägar med vana resenärer som kan vägen och färdas där regelbundet eller dagligen. Vägar som är viktiga för kollektivtrafik Utgångspunkten för att definiera vägar som viktiga för kollektivtrafik är de prioriterade stråk eller stomlinjer med frekvent busstrafik som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har pekat ut. Det finns ett nationellt prioriterat nät för personer med funktionsnedsättning som syftar till att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla. Det prioriterade nätet är en arbetsmetod för att systematiskt planera och genomföra åtgärder längs det utpekade stråket, till exempel anpassa hållplatser så att de blir användbara för personer med funktionsnedsättning. Trafikverket har mål för anpassningen av de prioriterade stråken och i vilken takt anpassningsarbetet ska ske

28 180 Det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning framgår i de regionala trafikförsörjningsprogrammen. Det presenteras också i Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet De utpekade vägarna för kollektivtrafik i det funktionellt prioriterade vägnätet utgörs av de viktigaste kollektivtrafikvägarna. Utpekandet baseras främst på underlag från de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Detta nät sammanfaller i stort med det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning. Förhållningssätt till prioriterade vägar Till det funktionellt prioriterade vägnätet har ett förhållningssätt tagits fram. Detta utgör en gemensam bild över hur vi ska värna om och förbättra vägarnas funktion. Förhållningssättet fungerar som ett gemensamt underlag för att värna om vägarna och undvika åtgärder som kan påverka deras funktion negativt. Det är samtidigt ett underlag för prioritering av åtgärder för att bevara och höja tillgängligheten. Förhållningssättet är strukturerat utifrån funktionerna. Det beskriver vilka aspekter som är generella och viktiga för alla prioriterade vägar samt vilka specifika aspekter som är viktiga för respektive funktion. Förhållningssättet är ett planeringsunderlag med utgångspunkten god tillgänglighet i vägsystemet. Avvägningar har inte gjorts mot andra aspekter, såsom hälsa och miljö eller trafiksäkerhet. I en planeringssituation är detta ett underlag av flera och i varje enskilt fall ska även andra intressen och målområden vägas in i valet av åtgärder. Förhållningsättet ska användas i den löpande verksamheten i samhällsplaneringens olika skeden samt vid svar på remisser och i tidiga diskussioner med olika aktörer. Förhållningssättet är en handledning som kommer att beslutas av Trafikverket. Omfattning och avgränsning Funktionellt prioriterat vägnät avser tillgänglighet för lastbilar, personbilar och bussar. Tillgänglighet för övriga trafikslag och trafikanter ingår inte. Det funktionell prioriterade vägnätet omfattar statliga vägar. Kommunala eller enskilda vägar kan dock utgöra viktiga länkar till det prioriterade nätet för att nå en målpunkt eller för att skapa sammanhängande nät. Dessa vägar kan markeras i det prioriterade nätet (som streckade) för att synliggöras, men de ingår inte i det prioriterade nätet. Både befintliga vägar och vägar under byggnad kan pekas ut som funktionellt prioriterade. Det prioriterade vägnätet utgår från dagens transportsystem och användning. Ett framtida perspektiv tar man lämpligen hand om inom ramen för arbetet med regionala systemanalyser och i kommande åtgärdsplaneringar. 1 Förslag till nationell plan för transportsystemet Underlagsrapport - åtgärdsomräden