Övning 1 Presentation, förväntningar och farhågor...4

Transkript

1

2 innehåll Handledarinstruktion...3 Övning 1 Presentation, förväntningar och farhågor...4 Säkerhet och Konflikt...6 Läsinstruktion Introduktionstext till handledare Övning 2 Fredsdiskussionen...7 Övning 3 Säkerhetspromenaden...8 Övning 4 Nyhetens intresse...11 Säkerhet och Genus...12 Läsinstruktion Introduktionstext till handledare Övning 5 Hur vi värderar utifrån kön och mannen som positiv norm Övning 6 Fundera kring olika normer och strukturer...14 Övning 7 Kvinnor i militären...16 Diskussionfrågor:...17 Säkerhet i världen...18 Läsinstruktioner Introduktionstext till handledare Övning 8 Mänskliga rättigheter och FN:s generalförsamling...19 Säkerhet och Nedrustning...20 Läsinstruktioner Introduktionstext till handledare Övning 9 Lär dig prata politiska...21 Fred och Säkerhet, allas ansvar

3 I din hand håller du nu ett studiematerial där du som är intresserad av hur världen ser ut och varför krig uppstår kommer att få möjlighet att fördjupa dig i olika aspekter av konflikter, fred och säkerhet. Vi kommer att titta närmare på varför krig uppstår och vilka mekanismer som håller konflikter vid liv, samt fråga oss; vad är säkerhet egentligen? Vi hoppas att detta material skall bidra till diskussion och eftertanke. Studiecirkeln är uppdelad i olika teman som är tänkta att läsas och diskuteras under fyra mötestillfällen: säkerhet och konflikt Här tittar vi närmare på begrepp som säkerhet, konfliktcykler och hotbilder samt undersöker hur konflikter uppstår och hur man kan arbeta för att motverka dem. säkerhet och genus Vi undersöker begreppet genus och maktförhållanden samt ser hur genus hänger ihop med säkerhet och resolution säkerhet i världen Vad finns det för koppling mellan utvecklingssamarbete och säkerhet i världen? Vilka är aktörerna och vad gör de? säkerhet och nedrustning Behövs nedrustning? Varför? Handledar instruktion Detta material innehåller läsanvisningar, introduktionstexter, instuderingsfrågor och övningar. Frågorna är formulerade för att stimulera diskussion och övningarna för att bidra till ökad förståelse. Varje tillfälle inleds med fördel av att handledaren läser introduktionstexten. Cirkelledaren kan därefter välja ut de frågor och övningar som är mest relevanta för gruppen, hoppa över andra och formulera egna frågor utifrån de diskussioner som uppstår. För att ytterligare fördjupa nya kunskaper, innehåller varje läsanvisning även ett antal lästips/fördjupning. Några tips på vägen! Det kan vara bra att deltagarna vid första mötet får tid att fundera på syftet med att de är med i denna studie cirkel. Glöm inte att det är gruppen som bestämmer syftet! Kanske vill ni bara använda detta material som stöd, och hittar ny litteratur som ni vill studera istället. Som cirkelledare är det bra att inför varje diskussionsrunda kopplat till diskussions frågorna i detta häfte påpeka att det inte finns några rätt eller fel, eller givna svar. Diskussionerna skall vara öppna och locka alla till att delta. Börja gärna varje cirkeltillfälle med att göra en återkoppling till föregående gång. Har det uppkommit nya tankar sedan sist? Finns det nya tips på litteratur? Lycka till och kom ihåg att ha roligt!

4 Presentation tankar och förväntningar Alla studiecirklar är olika till innehåll och gruppkonstellation. Kanske är ni ett gäng kompisar som redan känner varandra, eller så är ni alla helt nya bekantskaper för varandra. Oavsett hur gruppen ser ut, är det alltid bra att börja med att presentera sig för varandra. För att skapa en trygg och öppen atmosfär, kan det vara bra att även dryfta förväntningar och farhågor med övriga deltagare. Här nedan följer en övning som cirkelledaren kan använda som inledning av cirkeln. Övning 1. Material: Papperslappar i olika färger ex post-it, pennor, ev. whiteboard eller någonstans att fästa gruppens lappar (kan göras på vägg). Syfte: Att deltagarna får en presentationsrunda, samt att skapa trygghet i gruppen. Genomförande: Cirkelledaren förbereder övningen genom att sätta upp fem lappar i olika färger på väggen. På de respektive olika lapparna står namn, vad jag är bra på, förväntningar, farhågor och kuriosa. Deltagarna får fem lappar var i motsvarande färger och 10 minuter på sig att fylla i sitt namn, vad de har för förväntningar mm på de olika lapparna. På lappen som motsvarar kuriosa, skriver man något om sig själv som ingen annan i gruppen vet. (Detta syftar i synnerhet till grupper som består av personer som känner varandra). I tur och ordning får deltagarna gå upp och placera sina lappar bredvid dem som cirkelledaren placerat i förväg, samt säga några ord kring vad de skrivit. T ex kan man berätta vad man vet om IKFF sedan tidigare, vad som skulle kunna vara den värsta frågan man kan få under cirkelns gång mm. 4

5

6 Säkerhet och konflikt Läsinstruktion: Peace, yes please en liten skrift om fred och konflikt Laddas ner på under Studiecirkel. Fördjupning: Fred och Frihet nr 4, 2008 Terrorism ett globalt hot? Valfri väpnad konflikt som du vill veta mer om. Introduktionstext till handledare: I Sverige har vi inte haft väpnad konflikt eller krig på över 200 år och de gånger som konflikter funnits i vår omedelbara närhet till exempel under 2:a världskriget, fördes en så kallad neutralitetspolitik, som senare blivit starkt ifrågasatt. Sverige har under många år fört en politik som gått ut på att inte skapa militära allianser och på ett internationellt plan har Sverige kunnat betraktas som ett mycket säkert land. Men är det verkligen så att andra delar av världen är mer konfliktorienterade än vi? När man läser i media framställs väpnade konflikter ofta som irrationella och lösryckta: något som bara uppstår plötsligt ur ingen ting. Förklaringarna är bristfälliga eller ibland till och med obefintliga. Är dock svenskar fredligare än andra? Är väpnade konflikter något som bara uppstår? Konflikter är komplexa ja, men inte oförklarliga. De flesta väpnade konflikter har orsaker som går långt tillbaka i tiden och kan skapa konsekvenser även på lång sikt då de påverkar ett lands utveckling och människors möjligheter. Därför blir det viktigt att försöka förstå dagens konflikter för att kunna bygga en hållbar framtid. 6

7 Övning 2 Fredsdiskussionen Fred ett uttryck som vi hör och använder så ofta. Men vad betyder det egentligen? Vad menar vi när vi säger fred och vad är egentligen motsatsen? Hur ser ett fredligt samhälle ut och varför leder ibland motsättningar mellan olika grupper till väpnad konflikt? Det finns många frågor kopplade till fred och konflikt. Vi kan börja med att tänka på Sverige. Varför har vi fred i Sverige egentligen? Material: Post-it lappar eller vanligt papper, alt whiteboard och whiteboardpennor Syfte: Att tillsammans bilda en bas för begreppet fred. Genomförande: Samtliga deltagare skriver ett svar på en post-it. I helgrupp sätts lapparna upp på väggen. Varje deltagare får motivera sitt val. Därefter rangordnar gruppen tillsammans lapparna i gemensam diskussion kring de faktorer som har ansetts viktigast för att det råder fred i Sverige. 7

8 Övning 3 Säkerhetspromenaden Material: Lappar med identiteter och dokument med påståenden. Se till så att ni har tillräckligt med utrymme att röra er på. Syfte: Deltagarna skall få insikter och kunskap om sina egna och andras värderingar angående människors status i samband med trygghet och säkerhet. Genomförande: Bifogat till handledarmaterialet finns lappar med identiteter. Klipp ut dessa och dela ut till deltagarna. Deltagarna ska inte berätta för varandra vilken identitet de blivit tilldelade. Deltagarna ställer sig på ett led mitt i rummet. Handledare läser upp påståendena. Påståenden har att göra med trygghet och säkerhet och deltagarna skall enskilt avgöra hur påståendet stämmer in eller ej på deras karaktärer. Håller deltagaren med, utifrån sin tilldelade identitet, tar deltagaren ett steg framåt. Om inte, tas ett steg bakåt. På detta vis skall den som upplever sin karaktär som väldigt trygg hamna långt fram och vice versa. Handledaren väljer när lagom antal frågor ställts. Deltagarna står då kvar på sin position. Den plats de befinner sig på kommer att reflektera hur säkra de känner sig. Var och en av deltagarna får berätta för gruppen hur de har tänkt kring påståendena och sin placering. Det är bra om man frågar en person i taget så att alla får ta del av varandras redogörelser. För att deltagarna ska komma ihåg hur de tar ställning är det bra att inte ställa för många påståenden innan man avbryter. (Eventuellt kan man återuppta övningen efter redogörelserna) Utvärdering Hur har du tänkt? Varför står du där du gör? Vilka påståenden tycker du stämmer in på din karaktär? Varför då? Vilka påståenden tycker du inte stämmer in på din karaktär? Varför inte? Hade du kommit längre med en annan identitet? Kortare? Utifrån värderingsövningen kan man sedan bygga vidare på en diskussion om säkerhet. Vilken av samtliga deltagares karaktärer anser du vara mest trygg? Varför? Vilken tror du skulle kunna vara minst trygg? Varför? 8

9 Soldat, man, tjänstgörande i FNförband i Afghanistan sedan 12 månader Soldat, kvinna, tjänstgörande i FN-förband i Afghanistan sedan 12 månader Man med sydeuropeiskt ursprung, reser som turist i USA Kvinna, arbetar för kvinnors rättigheter i Gaza Amerikan, kvinna, bor i Texas Palestinsk tjej 17 år, jobbar i Israel Turist i Storbritannien Flyktingsmugglare mellan Nord afrika och Spanien och Portugal Kille 17 år, norsk medborgare Platschef för Skanska i Kina Befäl ansvarig för transporter på Balkan sedan 24 månader Politiker i Bryssel Kille17 år, amerikansk medborgare Man med sydeuropeiskt ursprung, reser som turist i Europa Asylsökande från Irak, söker asyl i Sverige Boende i Nordkorea Skriv av, kopiera eller klipp ut och dela ut till deltagarna. Tips: Hitta gärna på egna karaktärer! Påståenden: Jag sover gott om nätterna Jag känner mig trygg i min sociala omgivning Jag är inte rädd för att gå ut när det blivit mörkt Jag oroar mig inte för att få någon mat idag Jag är inte orolig för att en bomb ska explodera i min närhet Jag kan uttrycka mig fritt i ord och skrift Terrorism berör inte mig Det finns ingen del av staden som jag känner mig osäker i Jag känner mig förvissad om mina sexuella och reproduktiva rättigheter. Jag känner mig förvissad om att mina rättig heter skulle bli respekterade ifall jag anmälde ett brott. Jag har tillgång till medicinsk hjälp om jag blir sjuk Jag är inte orolig för att jag själv eller någon i min närhet ska uppleva väpnad konflikt Jag är inte rädd för att bli trakasserad på arbetsplats, i bostad eller offentligt. Jag upplever inte att min frihet är begränsad av rädsla (för att något ska ske...) Min vardag löper mestadels problemfritt Jag behöver inte censurera min personlighet, jag kan uttrycka mig som jag vill (om åsikter, beteenden etc.) Polisväsendet är till för mitt beskydd Jag är inte begränsad av sociala eller legala restriktioner vad gäller klädsel. Stämmer dessa påståenden in på din karaktär eller inte? 9

10

11 Övning 4 Nyhetens intresse Media fyller en viktig funktion i samhället, då dess rapporteringar hjälper oss att bilda en uppfattning om vad som händer i världen och varför. Naturligtvis kan inte alla händelser få plats i tidningar och TV, och därför görs alltid en bedömning av vilka inkommande nyheter som är värda att förmedla samt vilket utrymme och vilken placering de ska få i rapporteringen. Vissa nyheter sållas alltså bort eller får mindre utrymme. Vad som får utrymme eller inte är, väldigt förenklat, kopplat till närhet i tid, geografisk närhet, kulturell närhet, samt sensation (d v s hur ovanlig och oväntad nyheten är). Urvalet styrs även av t.ex. politisk ideologi. Material: Dagstidning, post-it lappar eller vanligt papper, alt whiteboard och whiteboardpennor Genomförande: Handledaren väljer i förväg ut ett antal tidningsrubriker (gärna spektakulära) från dags- eller kvällspress. De skall vara från olika delar av tidningen (förstasidesnyheter, insidesnyheter och notiser). Förslagsvis rör det sig om tre eller fyra rubriker av varje sort och de kan handla om vad som helst. Skriv upp rubrikerna huller om buller på whiteboardtavlan eller på post-it lappar. Läs upp respektive rubrik och be deltagarna fundera en stund. Deltagarna skall sedan rangordna nyhetsrubrikerna efter vad de tror är en förstasidesnyhet, notis mm. Diskutera resultatet i grupp. Varför tror deltagarna att vissa nyheter får mer utrymme än andra? Vilka nyheter får inte utrymme alls? Kan man använda media till att förstärka eller försvaga bilden av t ex en konflikt eller befolkningsgruppers situation? Ge exempel. Syfte: Att locka till kritiskt tänkande när det gäller medias rapportering av konflikter. Media filtrerar skeenden, och vad som hamnar på agendan är i många fall en fråga om makt. Tänk på vems perspektiv det är som presenteras. Vems perspektiv saknas/får inte utrymme? Tips! Be alla deltagare att välja ut ett antal nyhetsrubriker till nästa gång och börja mötet med att var och en presenterar sina rubriker och övriga får fundera kring om det är förstasidesstoff eller notis och motivera varför. (Tänk på att urvalet gärna kan göras från olika tidningar och även en tid tillbaka vilket minskar risken att övriga sett nyheten). 11

12 säkerhet och genus Läsinstruktion: Laddas ner på under Studiecirkel Fred och Frihet nummer 4, december 2009 Utmana militarismen feministisk säkerhetspolitik Säkerhet och genus instuderingsmaterial Fredsagent 1325 Actors for sustainable peace Putting UN Security Council Resolution 1325 on Women, Peace and Security into practice. Fördjupning: Fred och Frihet nummer 1, mars 2009 Makt och normer i en global värld Women and Armed Conflict, i Beijing + 15: The Platform for Action and the European Union Enloe, Cynthia Kvinna, giv akt. Militariseringen av kvinnors liv Introduktionstext till handledare: Den traditionella synen på säkerhet, det som kallas för det realistiska synsättet, har länge dominerat det säkerhetspolitiska tänkandet. Inom detta synsätt är nationalstaten den viktiga aktören, statens territoriella överlevnad det primära målet, och militära medel den viktigaste strategin. Men kan fred och säkerhet uppnås genom krig? Eller är den enda vägen till hållbar fred förhandling, dialog och utvecklingen av en fredskultur? Staten är en alltför snäv kategori att utgå från, på grund av olika gruppers marginalisering inom staten. Marginaliseringen kan ha sitt ursprung i kön, klass, religion, etnisk och nationell tillhörighet, och handlar alltså om makt och identitet. Inom ramarna för detta har det feministiska perspektivet och genusperspektivet viktiga funktioner. Perspektiven förespråkar en bredare syn på vad som utgör säkerhetshot och ifrågasätter framförallt statens traditionella roll som garant för allas säkerhet. Trots att kvinnor är oerhört involverade i konfliktsituationer, värderas deras erfarenheter och åsikter lågt i krishantering och fredsbevarande arbete. Kvinnor finns mycket sällan representerade i nationellt och internationellt politiskt beslutsfattande och i sammanträdesrum där fredsavtal förhandlas fram, trots att de har stor kunskap om de grundläggande behov och hinder som finns där man försöker skapa ett nytt samhälle. Eftersom kvinnor inte deltar i krig på samma sätt som män har de också en annan erfarenhet av krig. Ändå ses kvinnor allt för ofta som offer för konfliktsituationer utan att även erkännas som aktörer i konfliktlösningen. 12

13 Övning 5 Hur vi värderar utifrån kön med mannen som positiv norm Material: Post-it lappar eller vanligt papper, blädderblock alt whiteboard och whiteboardpennor Genomförande: Markera två punkter på golvet. Den ena representerar feminint, och den andra maskulint. Läs upp ett av orden från listan med ord nedan. Låt deltagarna ställa sig på den punkt som de främst associerar ordet till. Använd blädderblock eller whiteboardtavla. Efter varje ord skriver du upp det på tavlan under en av två rubriker feminint eller maskulint beroende på vad de flesta tyckt. När du läst upp alla ord diskutera i vilken av kolumnerna de flesta ord vi kopplar till något negativt finns respektive ord vi anser vara positiva. Vimsig Känslig Velig Busig Kompetent Gullig Stark Rabiat Taktisk Tävlingsinriktad Hysterisk Kärleksfull Rationell Självsäker Ond Intelligent Ängslig Töntig Rädd Viril Vacker Känslosam Prestationsinriktad Oskuldsfull Aktiv Nervös Elak Passiv Sexig Pålitlig Impulsiv Bestämd Lömsk Förbannad Tjatig Våldsam Rolig Stöddig Stilig Skvallrig Känner deltagarna igen sig i hur feminint och maskulint beskrivs? Vad händer om vi låter rubrikerna feminint / maskulint byta plats? Känner du någon som stämmer in på alla orden i någon av kolumnerna? Syfte: Det finns många normer som är kopplade till kön. Dessa blir oftast väldigt tydliga först när de bryts. (Ingen lever helt upp till bilden av maskulint/feminint då de är just... normer!) 13

14 Övning 6 Fundera kring olika normer och strukturer Material: Klipp ut bilder på människor ur någon tidning. Försök att täcka in alla ovanstående kategorier. Om möjlighet finns (kanske bilden är kopplad till en artikel) ta gärna reda på några fakta om personen, tex yrke. Genomförande: Börja övningen med en kort diskussion om vad makt är. Förklara att makt kan vara att ha pengar, inflytande, att synas i tidningar och få uttala sig om viktiga frågor, att betraktas som normal, att få ett jobb eller att inte ha något problem med att få tag på en bostad. Dela ut en av bilderna på personer till var och en av deltagarna. Markera två punkter i rummet. Den ena punkten markerar mest makt, den andra minst makt däremellan är en gradskala. Låt deltagarna fundera en stund och be dem sedan att under tystnad placera ut sin bild på golvet utifrån skalan. När alla är klara ber du några förklara, en i taget, hur de tänkte. Om någon inte håller med om bildens placering, be dem flytta bilden och förklara varför. Vrid och vänd gärna på diskussionen genom att berätta mer om bilderna. Vad händer om någon också är homosexuell? Rullstolsburen? Inte pratade flytande svenska? Be deltagarna placera ut sina bilder igen. Avsluta med att sammanfatta. Låt gärna alla säga sitt genom en runda. Syfte: Insikt om att våra föreställningar om manligt/kvinnligt mm är kopplade till och påverkar vår syn på vem som har makt respektive vem som är maktlös i samhället. Normerna om vad som är manligt och vad som är kvinnligt får effekt på samhällsnivå. 14

15 FOTO: DENNIS DAHLQWIST

16 Övning 7 Kvinnor i militären Syfte: Underlag för diskussion om hur kvinnors och mäns roller i förhållande till konflikt och militarisering värderas. Genomförande: Deltagarna ska ta ställning till ett antal påståenden (se sid17). En skala 1-4 ritas upp på golvet där 1 = instämmer helt, 2 = instämmer delvis, 3 = instämmer inte och 4 = instämmer inte alls. Deltagarna skall gå över skalan i förhållande till hur de ställer sig till påståendena. Skalan skall inte erbjuda något neutralt alternativ. OBS! Påståendena kan ge olika effekt beroende på i vilken ordning de läses upp! Efter att påståenden lästs upp och deltagarna placerat sig på skalan ska var och en förklara sitt ställnings tagande: Hur har de tänkt? Efter att alla lyssnat till allas förklaringar kan de ges en chans att ändra ställnings tagande, om någon gör detta bör hon/han förklara varför. Övningen ska inte göras på tid utan fokus ligger på deltagarnas ställningstaganden och de diskussioner som förhopp ningsvis uppkommer ur dessa. Genomgång och feedback: Då övningen avslutats kan gruppen samlas för genomgång och feedback i en fri diskussion: Vad tycker ni om övningen? Vad var bra? Vad var dåligt? Lärde ni er något nytt? Tyckte alla likadant? (Till en homogen grupp) Varför tror ni alla tyckte likadant? Tror ni en annan grupp hade reagerat annor lunda på påståenden? Till exempel en grupp manliga värnpliktiga? Män generellt? Kvinnor generellt? Ungdomar? I Sverige/utomlands? Är det något påstående ni reagerade särskilt på (som gjorde er upprörd etc.)? Diskussionsfrågor: 1. Är kvinnor fredligare än män? 2. Bör det finnas specifika rättigheter enbart för kvinnor? 3. Ser hotbilden olika ut för män och kvinnor? I Sverige? I ett konfliktområde? 4. Kan du komma på fler exempel än de som ges i texten på den manliga normen? 5. Kan du komma på exempel där ett genusperspektiv spelar roll för säkerhet? 5. Bör det finnas fler kvinnor i militära styrkor? Varför, varför inte? 6. Mäns och kvinnors aktiviteter värderas olika i samhället, kan du hitta några exempel från vardagen? 16

17 Påståenden: 1. En kvinna kan göra ett lika gott jobb som en man som soldat. 2. En kvinna som har små barn borde inte utsätta sig för farliga risker inom sin militärtjänst. 3. Det är mer upprörande att en kvinna dör i strid än att en man gör det. 4. Om det var kvinnor som styrde i världen skulle det finnas färre krig och konflikter. 5. Om kvinnor har en låg status i ett land där det görs en fredsbevarande insats, bör ledaren för insatsstyrkan vara en man. 6. En man som har små barn borde inte utsätta sig för farliga risker inom sin militärtjänst. 7. Män är mer lämpade för krigiska handlingar. 8. I militären bör särskild hänsyn tas till kvinnors mindre fysiska kapacitet. 9. Arbetsuppgifterna i militären bör delas upp mellan män och kvinnor. 10. Internationella insatsstyrkor bör utgöras av både män och kvinnor. 11. Det finns egentligen ingen anledning att kvinnor ska inkluderas i Sveriges nationella försvar. 12. Kvinnors och mäns lika möjligheter att delta i militär verksamhet är en fråga om demokrati och att människor värderas lika. 13. Jämställdhet behöver inte uppnås inom militären. 14. Kvinnor är kapabla och har potential att utföra alla uppgifter inom militären. 15. Fysisk styrka är ett hinder för kvinnor när de ska uträtta arbetsuppgifter. 16. Om kvinnor utsätts för sexuella trakasserier kan det vara bra att ett eget boende upprättas åt de män som sexuellt trakasserar kvinnor. 17. Om kvinnor utsätts för sexuella trakasserier kan det vara bra att ett eget boende upprättas åt kvinnorna. 18. Jag tror att en ökad kvinnlig närvaro kan inverka positivt på manligt beteende inom utlandsstyrkor. 19. Jag tror att manligt gruppbeteende kan skada fredsoperationer. 17

18 säkerhet i världen Läsinstruktioner: Investera i fred som kan laddas ner via under Studiecirkel Fördjupning: Fred och Frihet nr 2-3, juni 2010, Kvinnornas framtida FN Peace, yes please EU en aktör i världen Fred och Frihet nr 2, juni 2009 EU som global aktör Fred och Frihet nr 3, oktober 2009 OSSE-säkerhet från Vladivostok till Vancouver Introduktionstext till handledare: Redan när Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet grundades år 1915 förespråkade organisationen bildandet av ett förbund bestående av världens nationer. År 1919 välkomnade så IKFF etablerandet av Nationernas Förbund och följde därefter aktivt dess arbete. Vid en historisk omröstning den 2 juli 2010 sade en enhällig generalförsamling ja till förslaget att skapa ett nytt FN-organ för att påskynda utvecklingen för att stärka kvinnor och flickors rättigheter över hela världen. Denna nya organisation, kallad UN Women, är resultatet av flera års förhandlingar mellan FN:s medlemsstater, pådrivna av den globala kvinnorörelsen som uppmanat FN:s medlemsstater att aktivt arbeta för skapandet av en enhetlig och resursstark organisation tillägnad kvinnors rättigheter och jämställdhet. Arbetet med denna kampanj har pågått sedan 2008 och drivits av ett nätverk av kvinnoorganisationer där bland annat IKFF har ingått. Glädjande nog har kampanjen nu gett resultat, och innebär ett stort steg framåt för kvinnor världen över. Den nya organisationen UN Women samlar de fyra enheter som tidigare arbetat individuellt för jämställdhet och kvinnors rättigheter; the Division for the Advancement of Women (DAW), the Office of the Secretary General s Special Adviser on Gender Issues (OSAGI), the United Nations Development Fund for Women (UNIFEM) och the International Research and Training Institute for the Advancement of Women (INSTRAW). UN Women förväntas starta sin verksamhet i januari

19 Övning 8 Mänskliga rättigheter och FN:s generalförsamling Material: Whiteboard eller stora papper uppsatta på väggen, pennor samt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. (Laddas ner på följande länk): pod/?id=71&module_instance=6&action=pod_show Genomförande: Deltagarna ska föreställa sig att de representerar statsrepresentanter i FN:s generalförsamling där FN:s konventioner om mänskliga rättigheter antas. Därefter brainstormar gruppen om vilka mänskliga rättigheter de vill skriva ner. Vilka mänskliga rättigheter kan jag inte vara utan? Cirkelledaren skriver upp gruppens förslag. Därefter delas FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna ut. Gruppen läser tillsammans förklaringen och jämför med sina förslag. Vilka rättigheter hade gruppen skrivit upp som inte staterna kom överens om? Vilka rättigheter hade staterna tänkt på men inte gruppen? Varför? (Som fördjupning kan gruppen läsa på om staters ställningstagande kring mänskliga rättigheter och ta olika ståndpunkt i diskussionerna.) Diskussionsfrågor: 1. Har FN spelat ut sin roll? Har FN någon betydelse i ett globalt samhälle med multinationella företag och regionala organisationer som NATO, AU och EU? 2. Är det viktigt för kvinnorättsaktivister att engagera sig i fredsrörelsen? Varför, varför inte? 3. Vilken roll spelar civila samhället i freds- och säkerhetsarbete? 4. Om det sker en naturkatastrof, vem har du störst ansvar att hjälpa en person som bor i Europa eller i Afrika? 5. På senare har EU utvecklats militärt. Är detta bra eller dåligt? Varför? 19

20 säkerhet och nedrustning Läsinstruktioner: Utmana militarismen Kärnvapen och Genus Laddas ner på under Studiecirkel Fördjupning: Fred och Frihet nr 1, 2010 Nedrustning av kärnvapen Klustervapen det krävs mer än ett förbud Lär om kärnvapen ( Introduktionstext till handledare: Ända sedan Förenta Nationerna (FN) grundades för snart 70 år sedan har ett internationellt regelverk för vapenreglering utvecklats och förespråkats av såväl stater som individer och icke-statliga organisationer (NGO:s). Artikel 26 i FN-stadgan slår tydligt fast att det är säkerhetsrådets uppgift att driva nedrustning och vapenkontroll internationellt. Ändå slår de militära utgifterna gång efter annan nya rekord. Statistik från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) visar att världens totala militära utgifter år 2008 uppgick till miljarder dollar, vilket motsvarar ungefär miljarder kronor, alltså 2.4 % av världens totala BNP. Att försöka lösa konflikter och problem med militära medel är inget nytt. Det är heller inget nytt att dessa medel knappast kan råda bot på de säkerhetshot som människor står inför idag. Ändå fortsätter vi att investera mer pengar i fler vapen och därmed också i brutala och destruktiva konflikter. 20

21 Övning 9 Lär dig prata politiska Material: Pressmeddelande från Försvarsdepartementet 15 april 2010 och Politisk miniordbok som kan laddas ner på under studiecirkel. Genomförande: Inled övningen med att läsa pressmeddelandet. Två och två översätter deltagarna sedan uttalandet med hjälp av Politisk miniordbok* och läser på så sätt uttalandet igen. Därefter förs en gemen sam diskussion kring alternativa investeringar för den summa som nämns i pressmeddelandet. Diskutera även vad dessa alternativa investeringar skulle kunna få för effekt. Diskussionsfrågor: 1. Vilka antaganden ligger till grund för en aggressiv våldspolitik? Hur är dessa antaganden kopplade till genus? 2. Hur skiljer sig nationell säkerhet från individuell säkerhet? Vilka konsekvenser kan ett ensidigt fokus på nationell säkerhet leda till? 3. Trots att militära medel visat sig oförmögna att komma till rätta med de säkerhetshot människor upplever ökar världens militära utgifter stadigt. Hur kan det komma sig? Fundera över vilka som tjänar på upprätthållandet av de skyhöga utgifterna. 4. Sverige är en tung aktör inom den internationella vapenhandeln men profilerar sig som ett land som värderar fred, säkerhet och nedrustning högt. Varför tror du att man kan upprätthålla ett sådant paradoxalt förhållningssätt? 5. Språkbruket kring kärnvapen beskrivs som sexualiserat, neutraliserande och legitimerande - vad innebär det? På vilket sätt påverkas synen på kärnvapen av rådande genuskonstruktioner? Varför är det nödvändigtvis något negativt att omanliggöras? Kan detta kopplas till hur vi värderar manliga och kvinnliga aktiviteter? 6. Varför tror du att det är så svårt att åstadkomma en förändring i staters prioriteringar? 7. Nämn fem argument som du tycker är viktiga i frågan om nedrustning. 21

22 fred och säkerhet, allas ansvar I inledningen till denna studiecirkel talade vi om att Sverige inte haft väpnad konflikt eller krig på över 200 år, och att vi de gånger konflikter funnits i vår omedelbara närhet försökt hålla oss neutrala. Sverige har under många år försökt att föra en politik som gått ut på att inte skapa uttalade militära allianser och på ett internatio nellt plan verkar Sverige som ett fredligt och dialoginriktat land. Detta innebär dock inte att Sverige inte har något ansvar i de konflikter som idag existerar. Sveriges roll som vapenexportör på den internationella marknaden innebär tvärtom att vi är högst delaktiga i att konflikter fortsätter att rasa runt om i världen. Med en export som uppgår till flera miljoner kronor varje år förser vi länder med vapen som dödar och skadar i både konfliktdrabbade och fredliga regioner. Sverige är med andra ord kopplat till vad som sker i resten av världen och delaktigt i att skapa en osäkrare värld. Med återkopplingen till Sverige som bakgrund hoppas vi att studiecirkeln bidragit till en förståelse om varför krig och konflikter uppstår, vad säkerhet är och hur kopplingen till kvinnors utsatta situation ser ut runt om i världen. Vi hoppas att du som deltagit fått en utökad syn på säkerhet präglad av insikten att militarism inte är lösningen på världens konflikter. Vad som krävs för långsiktig fred är utbildning, sjukvård, jämställdhet och välfärd för alla. Skulle du vara intresserad av att fortsätta läsa mer om konflikter och säkerhet finns det under varje studiecirkel boktips markerade som extramaterial. Du är naturligtvis också välkommen att kontakta IKFF för att få tips på ytterligare material. Vi hoppas att informationsmaterialet från IKFF har bidragit till intressanta diskussioner och eftertanke men kanske framför allt att du som deltagare känner att du vill engagera dig och jobba för en värld där krig inte längre finns. IKFF har som internationell organisation arbetat för fred i världen sedan 1915, och har med sitt arbete fört fram kvinnors utsatta roll i konflikter under mycket lång tid. Det har bland annat resulterat i att FN accepterat flera resolutioner på temat kvinnor, fred och säkerhet. Ditt medlemskap gör skillnad. Gå in på IKFF:s hemsida för mer information. 22

23 Studiecirkeln Fred och Säkerhet sker med stöd från Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, genom Forum Syd. Sida och Forum Syd har ej deltagit i produktionen och ansvaret för innehållet är utgivarens. Publicerad av: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF Ansvarig utgivare: Petra Tötterman Andorff Kontakt: info@ikff.se Design och layout: E&G Design egdesign.gabriel@gmail.com Tryck: TMG Sthlm, Stockholm 2010 INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET 23

24