förutsättningar för Tillväxt och välfärd i Halland 2014

Transkript

1 förutsättningar för Tillväxt och välfärd i Halland 2014

2 Innehåll Inledning: Tillväxt och välfärd Utmaningar...6 Ekonomi...6 Region Hallands ekonomi...7 Demografisk utveckling Hälsa och social hållbarhet Kompetensförsörjningen i arbetslivet Näringslivets internationella konkurrenskraft Ny nationell och europeisk styrning...20 Ökad insyn för att stärka patientmakten EU-program som verktyg i regional tillväxtpolitik Behov och utmaningar för det regionala ledarskapet Hälso- och sjukvård Framtiden kräver handling Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Regional tillväxtpolitik en halländsk strategi för innovation och tillväxt Summering...34 Referenslista...36 Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, kontakta Broschyrbeställningen tfn eller beställ via innehåll 3

3 Inledning: Tillväxt och välfärd Vad som gör regional politik i Halland så spännande är möjligheten att ta ett brett grepp om samhällsutvecklingen. Med ett ansvar för hälso- och sjukvård, regional tillväxt och kultur har Region Halland den formella makten att ta ett regionalt ledarskap och tillsammans med kommuner och andra aktörer arbeta för att utveckla Halland till Bästa livsplatsen. Ett särdrag för Region Hallands politikområden är att resultat behöver uppstå utanför den egna organisationen. För att bidra till en god hälsa hos invånarna, vård på lika villkor och en hållbar tillväxt, behöver politiken förändra beteenden i olika avseenden hos individer, företag eller organisationer. Att förändra beteenden kräver fokuserade och långsiktiga satsningar på rätt saker. Därför behöver Region Halland förhålla sig till och agera utifrån relevanta förutsättningar. Årets upplaga av Tillväxt och välfärd har fokus på behov av förändring inom hälso- och sjukvård och de delar av regional tillväxtpolitik som utgörs av näringslivs-, innovations- och kompetensfrågor. Denna avgränsning motiveras utifrån särskilda behov av politiska beslut under 2014 för dessa områden. Kulturpolitik, infrastruktur och kollektivtrafik är viktiga områden, men de berörs inte i dokumentet. Dokumentet är ett underlag som beskriver omvärldens förväntningar och krav, vilka behov som finns på kort och på lång sikt och Region Hallands förutsättningar. Tillväxt och välfärd ska ge stöd i långsiktiga politiska beslut och vägledning i prioriteringar, vilket är av central vikt för ett starkt regionalt ledarskap. Tillväxt och välfärd disponeras i fyra kapitel. I det första kapitlet presenteras Region Hallands ekonomiska förutsättningar och vilka utmaningar som driver fram behov av förändring. Kapitel två tar upp hur pågående utredningar om en förändrad kommunallag och om att stärka patientens ställning påverkar hälso- och sjukvården. I kapitlet lyfts också behovet av att använda EU-program som verktyg för genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken. Det tredje kapitlet specificerar behov av förändring för hälso- och sjukvård och regional tillväxt. Avslutningsvis summeras de bärande slutsatserna i dokumentet i kapitel fyra. inledning: tillväxt och välfärd

4 Foto: Andreas Adde Andersson 1. Utmaningar Region Halland ansvarar för komplexa politikområden, som ska bidra till en god hälsa hos befolkningen, vård på lika villkor och en hållbar tillväxt och utveckling. En anledning till komplexiteteten är mångfalden av aktörer, intressen och delområden. För ett stärkt regionalt ledarskap behöver Region Halland agera utifrån utmaningar med relevans för uppdragen, och inte fastna i att tillgodose olika aktörers intressen, vare sig de är geografiska eller organisatoriska. Detta kapitel specificerar fem övergripande utmaningar för Region Halland och beskriver varför de är viktiga: Ekonomi Demografisk utveckling Hälsa och social hållbarhet Kompetensförsörjning i arbetslivet Näringslivets konkurrenskraft Ekonomi I detta avsnitt beskrivs översiktligt den ekonomiska utvecklingen i omvärlden och Region Hallands ekonomiska förutsättningar. Svagt positiv ekonomisk utveckling i omvärlden Sverige är en exportberoende ekonomi. Exporten uppgår till nära hälften av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) om miljarder kronor, och har därför en avgörande roll för hur den svenska ekonomin utvecklas. Eftersom två tredjedelar av Sveriges export går till Europa är de svenska tillväxtförutsättningarna beroende av hur efterfrågan utvecklas i Europa. Efter några magra år är det mycket som tyder på att konjunkturen i euroområdet vänder försiktigt uppåt. Visserligen brottas många länder fortfarande med svag eller ingen tillväxt och det råder fortsatt oro för den statsfinansiella situationen i flera länder. Risken för en ny finansiell kris är emellertid reducerad sedan Europeiska centralbanken (ECB) under sommaren 2012 lovade att vidta nödvändiga åtgärder för att undvika en kris. En fortsatt positiv utveckling i euroområdet förutsätter att nödvändiga reformer genomförs, som stärker de offentliga finanserna räknar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med att BNP i euroområdet minskar med 0,4 procent och för 2014 förutses en uppgång på 1,1 procent. Det innebär att BNP i euroområdet under 2014 når samma nivå som Den försiktiga ekonomiska utvecklingen gör att exporten inte på egen hand klarar av att driva ekonomisk tillväxt i Sverige. Istället kommer återhämtningen i högre utsträckning behöva drivas av inhemsk efterfrågan 1. Här behöver man ha i åtanke att hushållen i Sverige är kraftigt skuldsatta i förhållande till sin disponibla inkomst. Det är rimligt att anta att i en alltjämt svag ekonomi kommer sparande och amorteringar att vara prioriterat framför konsumtion. Det råder alltså en viss osäkerhet, vilket gör att försiktighet bör iakttas vid bedömning av tillväxten i skatteunderlaget. Landsting och regioner År 2014 förväntas skatteunderlaget utvecklas svagare än Staten tillför knappt några nya medel alls, och med hänsyn tagen till stigande löner och priser samt en snabb befolkningstillväxt, urholkas värdet av statsbidragen. Regeringens förslag på reviderat utjämningssystem införs nästa år och innebär förändrade ekonomiska förutsättningar för landsting och regioner. Sammantaget är det ekonomska läget ansträngt för många landsting och regioner. Nästan samtliga landsting räknar med att det blir nödvändigt med någon form av besparing nästa år. Utifrån ett nationellt perspektiv bedömer SKL att tillväxten i skatteunderlaget inte räcker till för att finansiera en hälso- och sjukvård till allt fler och allt äldre invånare, som dessutom ställer allt större krav på vården. Detta trots omfattande effektiviseringar och omprioriteringar. På grund av bland annat en ökande och äldre befolkning bedöms kostnaderna öka med 2,3 procent fram till år Vårdkonsumtionen i Halland, både vad gäller närsjukvård och slutenvård, har under de senaste åren ökat med i genomsnitt cirka 2 procent per år. Antalet sökande till akutmottagningarna har ökat med cirka 10 procent varje år. Bakgrunden till det är en växande och allt äldre befolkning, samt en ökad tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Region Hallands ekonomi Region Hallands budget och plan för pekar på ett underskott, både för 2015 och för 2016, på 130 respektive 175 miljoner kronor. I dessa underskott är förändringen av avgiften i kostnadsutjämningen medräknad. Denna förändring påverkar Region Hallands resultat negativt med cirka 75 miljoner kronor 2014 och ytterligare 60 miljoner För en långsiktigt hållbar ekonomi bör regionens resultat uppgå till miljoner kronor, vilket motsvarar 1-2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Ett sådant resultat gör det möjligt att sätta undan pengar, exempelvis för olika investeringar. Det finns alltså behov av kraftiga åtgärder för att få Region Hallands ekonomi i balans. Effektiviseringar behöver fortsättningsvis genomföras på flera olika områden och det är angeläget att åtgärderna kommer igång omgående.,, Utifrån ett nationellt perspektiv bedömer SKL att tillväxten i skatteunderlaget inte räcker till för att finansiera en hälso- och sjukvård till allt fler och allt äldre invånare, som dessutom ställer allt större krav på vården. 1 Ekonomirapporten Om kommunernas och landstingens ekonomi oktober 2013, SKL 6 utmaningar 2 Ibid. utmaningar 7

5 För att uppnå långsiktig balans i ekonomin kommer det också att krävas beslut om strukturella förändringar av hur hälso- och sjukvården organiseras. För att upprätthålla och vidareutveckla kvalitén kan även ett ökat skatteuttag vara motiverat. På lång sikt är ökade skatteintänkter, genom fler sysselsatta och ökade löner, väsentligt för att hantera hälso- och sjukvårdens utmaning avseende finansiering. Resultatutveckling Nedan ges en mer långsiktig bild av den ekonomiska utvecklingen, grundad på SKL:s senaste planeringsförutsättningar och Region Hallands bedömning av framtida resursbehov. Det bedömda framtida resursbehovet i Halland är dock betydligt lägre beräknat än det genomsnittliga årliga behov som SKL räknat med i sin ekonomirapport. Resursbehovet i Halland är uppskattat till cirka 1,2-1,5 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten, att jämföra med cirka 2,3 procent i SKL:s kalkyl. Verksamhetens nettokostnad enligt befintlig verksamhet 2014 Skatt, utjämning och generella statsbidrag Finansiella intäkter./. finansiella kostnader RESULTAT befintlig verksamhet Bedömt ytterligare resursbehov HSS Bedömt ytterligare resursbehov RS RESULTAT inklusive nya resursbehov Behov av resultatförbättring; +/-0 resultat Resultatutveckling (mnkr) , , , , , , , , , , , ,5-13,6-38,2-48,2-48,0-48,7-50,0-16,7 56,3 136,8 213,8 304,8 403,1-146,9-233,2-333,5-437,6-546,2-660,6-25,0-50,8-78,3-107,6-138,8-171,8-188,6-227,7-275,0-331,4-380,2-429,3 188,6 227,7 275,0 331,4 380,2 429,3 Hälso- och sjukvårdens årliga resursbehov är sammanfattat i nedanstående tabell. Hälso- och sjukvårdens årliga resursbehov Fasta priser 2014 års nivå (mnkr) Ambitionsökningar/förändringar Kömiljard/Statliga satsningar Volymer och befolkning Läkemedel Summa behov HSS HSS tillkommande nettobehov ackumulerat Resursbehoven handlar bland annat om investeringar i lokaler och medicinsk teknik, men också om de kostnader som befolkningsutvecklingen för med sig då vårdbehovet ökar. Utvecklingen på läkemedelsområdet är i viss mån oförutsägbar. När nya dyra läkemedel lanseras genererar det stora kostnader. Avseende den så kallade Kömiljarden sjunker Region Hallands relativa andel från en mycket hög nivå. De engångsbidrag som används i budget 2014 behöver ersättas med andra medel. Verksamheter och fastigheter i den halländska hälso- och sjukvården står inför stora behov av investeringar. Flera av dessa är akuta och kan inte sättas i vänteläge. Resursbehov inom övriga områden Inom regionstyrelsens ansvarsområde har det tagits med resursbehov på 25 miljoner kronor per år för att finansiera ambitionsökningar inom till exempel kollektivtrafik, teknisk utveckling inom e-hälsoområdet och fortsatt ökning av det långtidsplanerade fastighetsunderhållet. Skatteunderlag och löneökningar Under förutsättning att invånarna i Halland ökar sina löner enligt avtal med 2,5 procent, ökar skatteunderlaget med miljoner kronor. Region Halland beskattar denna ökning med 10,42 procent, vilket innebär 155 miljoner kronor mer i skatteintäkter. Om anställda i Region Halland ska ha samma löneutveckling som andra innebär det att 100 miljoner kronor går åt för att täcka dessa ökade lönekostnader. Resterande 55 miljoner kronor går i princip åt för att kompensera övriga prisökningar. Foto: Stina Olsson mnkr Regionens lönekostnader Skatteunderlag Skattesats 10,42% För att skapa utrymme för ambitionsökningar i hälso- och sjukvården räcker det alltså inte med att endast lönerna ökar. Antal arbetade timmar i ekonomin behöver också öka, så att fler bidrar. 8 utmaningar utmaningar 9

6 ,, Folkmängden i Halland har ökat under lång tid. Däremot växer inte hela Halland i samma takt, och ser man till hur befolkningen utvecklas i olika åldersgrupper är skillnaderna mellan kommunerna stora. Demografisk utveckling Den demografiska utvecklingen, med fler och äldre invånare, ökar försörjningsbördan för den förvärvsarbetande befolkningen och kostnaderna för offentlig sektor. I synnerhet när förväntningarna på kvalitet och vilka välfärdstjänster som ska levereras också ökar. Mellan beräknas Hallands befolkning öka mest i de äldre åldersgrupperna 3. Befolkningen över 65 år beräknas öka med personer eller 36,3 procent. Av dessa ökar antalet invånare som är 75 år eller äldre med 63 procent fram till 2030 och åldersgruppen år ökar med 15 procent. Befolkningen i åldern 0-19 år ökar med 10 procent och befolkningen i den viktiga åldersgruppen år, dvs. befolkningen i vanligtvis förvärvsarbetande åldrar, ökar endast med 4 procent. Folkmängdsförändring i olika åldersgrupper Folkökning Folkökning i åldersgrupper Totalt Procent 0-19 Procent Procent 65+ Procent Hylte 278 2,8 17 0, , ,3 Halmstad , , , ,0 Laholm ,8 18 0, , ,0 Falkenberg , , , ,2 Varberg , , , ,5 Kungsbacka , , , ,1 Halland , , , ,3 Källa: WSP Analys & Strategi 2013, Befolkningsprognos till år 2030 för kommunerna i Region Halland Folkmängden i Halland har ökat under lång tid. Däremot växer inte hela Halland i samma takt, och ser man till hur befolkningen utvecklas i olika åldersgrupper är skillnaderna mellan kommunerna stora. Kommunernas olika befolkningsutveckling beror på skillnader i dagens åldersstruktur och flyttningsmönster. Åldersgruppen år är särskilt viktig för den framtida ekonomiska utvecklingen och för skatteunderlaget. I Halmstads kommun beräknas antalet personer i denna åldersgrupp bli ungefär oförändrat fram till En förklaring till detta är att inflyttningen till Halmstad, mer än i de andra kommunerna, domineras av ungdomar som studerar vid högskolan och som efter avslutade studier flyttar från kommunen. Å andra sidan har Halmstad redan i utgångsläget 2012 den största andelen åringar, vilket innebär att andelen invånare i den åldersgruppen förblir relativt stor hela perioden fram till Varberg och Kungsbacka har däremot en stor inflyttning av personer i åldrarna år, vilket leder till att åldersgruppen år ökar mer i dessa kommuner än i övriga Halland. I Hylte och Laholm beräknas åldersgruppen år minska. Det som förenar kommunerna är att åldersgruppen över 65 år ökar i samtliga kommuner. Särskilt mycket ökar de äldre åldersgrupperna i Kungsbacka kommun. Detta uppvägs dock i viss mån av att åldersgruppen år ökar mer där än i de andra kommunerna. Ökande försörjningsbörda Ett vanligt sätt att beskriva demografins regionalekonomiska betydelse är den så kallade försörjningskvoten. Försörjningskvoten på kommunal och regional nivå är ett nyckeltal av speciell betydelse, inte minst för att den handlar om relationen mellan utgifter för skola, vård och omsorg i förhållande till skattebasens storlek. Starkt förenklat kan man säga att om försörjningskvoten är mindre än ett är det fler som jobbar än som inte jobbar, och omvänt om kvoten är större än ett. Generellt definieras försörjningskvoten som kvoten mellan den befolkning som inte är ekonomiskt aktiv och den ekonomiskt aktiva befolkningen. Befolkningens åldersfördelning och försörjningskvot år år 65+ år Försörjningskvot Stockholms län 24,0 Stockholms län 60,6 Kalmar län 23,5 Kalmar län 0,80 Hallands län 23,7 Uppsala län 59,6 Blekinge län 22,8 Södermanlands län 0,80 Jönköpings län 23,6 Västra Götalands län 58,6 Västernorrlands län 22,8 Västernorrlands län 0,80 Södermanlands län 23,0 Skåne län 58,3 Dalarnas län 22,7 Blekinge län 0,80 Uppsala län 23,0 Västerbottens län 58,2 Gotlands län 22,7 Dalarnas län 0,80 Skåne län 22,8 Riket 58,1 Värmlands län 22,6 Hallands län 0,79 Riket 22,8 Östergötlands län 57,7 Gävleborgs län 22,6 Gävleborgs län 0,78 Kronobergs län 22,8 Norrbottens län 57,0 Jämtlands län 22,1 Jämtlands län 0,78 Västra Götalands län 22,7 Örebro län 56,8 Norrbottens län 22,1 Värmlands län 0,78 Örebro län 22,7 Västmanlands län 56,7 Södermanlands län 21,4 Jönköpings län 0,77 Östergötlands län 22,7 Kronobergs län 56,6 Västmanlands län 21,0 Gotlands län 0,77 Västmanlands län 22,4 Gotlands län 56,5 Kronobergs län 20,6 Kronobergs län 0,77 Västerbottens län 22,0 Jönköpings län 56,4 Örebro län 20,6 Västmanlands län 0,76 Västernorrlands län 21,7 Värmlands län 56,3 Hallands län 20,5 Örebro län 0,76 Jämtlands län 21,6 Jämtlands län 56,2 Jönköpings län 20,1 Norrbottens län 0,75 Dalarnas län 21,6 Gävleborgs län 56,0 Västerbottens län 19,8 Östergötlands län 0,73 Blekinge län 21,6 Hallands län 55,9 Östergötlands län 19,7 Riket 0,72 Gävleborgs län 21,4 Dalarnas län 55,7 Riket 19,1 Västerbottens län 0,72 Värmlands län 21,1 Blekinge län 55,6 Skåne län 18,9 Skåne län 0,72 Kalmar län 21,0 Västernorrlands län 55,6 Västra Götalands län 18,6 Västra Götalands län 0,71 Norrbottens län 20,9 Södermanlands län 55,5 Uppsala län 17,4 Uppsala län 0,68 Gotlands län 20,8 Kalmar län 55,5 Stockholms län 15,4 Stockholms län 0,65 Hylte 23,5 Hylte 54,8 Hylte 21,8 Hylte 0,83 Halmstad 22,1 Halmstad 57,9 Halmstad 20,0 Halmstad 0,73 Laholm 21,7 Laholm 55,1 Laholm 23,2 Laholm 0,81 Falkenberg 22,8 Falkenberg 54,7 Falkenberg 22,6 Falkenberg 0,83 Varberg 22,8 Varberg 55,9 Varberg 21,3 Varberg 0,79 Kungsbacka 27,3 Kungsbacka 54,4 Kungsbacka 18,3 Kungsbacka 0,84 Källa: SCB, raps-ris och egna beräkningar 3 WSP Analys & Strategi, Befolkningsprognos till år 2030 för kommunerna i Region Halland. 10 utmaningar utmaningar 11

7 Foto: Andreas Adde Andersson Försörjningskvot 2012 och Hylte 0,83 1,01 Halmstad 0,73 0,88 Laholm 0,81 0,98 Falkenberg 0,83 0,97 Varberg 0,79 0,93 Kungsbacka 0,84 0,94 Halland 0,79 0,93 Källa: SCB och egna beräkningar Ekonomisk försörjningskvot 2011 Skåne län 1,30 Blekinge län 1,28 Värmlands län 1,27 Södermanlands län 1,26 Östergötlands län 1,24 Gävleborgs län 1,23 Västmanlands län 1,23 Västernorrlands län 1,22 Örebro län 1,22 Dalarnas län 1,20 Kalmar län 1,19 Riket 1,16 Norrbottens län 1,15 Västra Götalands län 1,14 Gotlands län 1,13 Jämtlands län 1,13 Västerbottens län 1,13 Kronobergs län 1,13 Uppsala län 1,12 Hallands län 1,10 Jönköpings län 1,10 Hallands försörjningskvot beräknas till 2030 öka från dagens 0,79 till 0,93. Två kommuner avviker tydligt från det halländska genomsnittet. Det är Halmstad, som förväntas få den lägsta försörjningskvoten år 2030 (0,88), och Hylte kommun där försörjningskvoten beräknas till 1,01. Ekonomisk försörjningskvot Föregående sidas sätt att beräkna försörjningskvoten, utifrån enbart demografiska förhållanden, blir inte helt rättvisande eftersom alla i åldersgruppen år inte förvärvsarbetar. Ett alternativ är att dividera summan av unga, äldre och ej förvärvsarbetande med antalet sysselsatta. Detta innebär att stora grupper som står utanför arbetsmarknaden, som heltidsstuderande, arbetslösa och sjukskrivna, tas med i beräkningen. Det här sättet att räkna kallas ekonomisk försörjningskvot och ger en annan bild av försörjningskvoten i Halland. Beräknat enbart på befolkningens ålderstruktur tillhör Halland de län som har högst försörjningskvot. Beräknas kvoten däremot som andelen ej förvärvsarbetande i förhållande till de som förvärvsarbetar visar det sig att försörjningskvoten i Halland är lägre än i flertalet andra län. Räknat på det här sättet ligger samtliga kommuner i Halland på eller lägre än riksgenomsnittet. Hälsa och social hållbarhet En god hälsa i befolkningen är en avgörande resurs för tillväxt, välfärd och social hållbarhet. De faktorer som påverkar vår hälsa kan hänföras till de flesta områden i våra liv. Därför är det viktigt att integrera folkhälsoperspektivet i alla områden, såsom hälso- och sjukvård, boendemiljö, arbetsmarknad, utbildning och kultur. Region Halland behöver påverka så att insatser genomförs på alla dessa områden, genom samverkan med andra samhällsaktörer. Den positiva genomsnittliga hälsoutvecklingen visar att de satsningar som gjorts inom välfärdssektorn i kommuner, landsting och regioner har gett resultat. Samtidigt har inte skillnader i hälsa minskat. Hälsogapet mellan olika grupper i befolkningen har tvärtom ökat. Arbetet med att minska skillnader i hälsa är nära kopplat till arbetet för social hållbarhet. Utjämning av hälsoklyftorna är grundläggande på alla styrnivåer; i hälso- och sjukvårdens lagstiftning, i de nationella och regionala folkhälsomålen och i Europa 2020-strategin. Att utjämna skillnader i hälsa handlar inte om att göra lika till alla, utan om att faktiskt göra skillnad och att insatserna anpassas utifrån de grupper som har störst behov. I den nationella satsningen Samling för social hållbarhet fastslogs fem rekommendationer till landsting och regioner för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnader i hälsa: 4 Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i styrning och ledning Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder Ge alla barn och unga en bra start i livet Ge alla förutsättningar till egen försörjning Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen,, Att öka sysselsättningen, och helst också att höja sysselsättningsgraden, är viktigt för en långsiktig hållbar välfärd och kanske den mest brännande frågan i svensk politik. Stockholms län 1,05 Hylte 1,14 Halmstad 1,16 Laholm 1,13 Falkenberg 1,12 Varberg 1,05 Kungsbacka 1,06 Källa: SCB och egna beräkningar Det som förklarar den bättre ekonomiska försörjningskvoten är att Halland har haft och har en bättre sysselsättningsutveckling. Att öka sysselsättningen, och helst också att höja sysselsättningsgraden, är viktigt för en långsiktig hållbar välfärd och kanske den mest brännande frågan i svensk politik. Det handlar om att skapa tillväxt i ekonomin så att sysselsättningen ökar och att den grupp som står utanför arbetsmarknaden minskar. 4 Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. SKL, utmaningar utmaningar 13

8 Ohälsosamma levnadsvanor fördelar sig ojämlikt Ohälsosamma levnadsvanor fördelar sig ojämlikt och påverkas också av exempelvis utbildnings- och inkomstnivå. Tidigare regionala rapporter har visat att rökning i Halland är vanligast bland personer med låg utbildning och låg inkomst. Det är en bild som stämmer med övriga Sverige 5. En kartläggning som FoUU Region Halland har gjort visar dessutom att sambanden utvecklas tidigt 6. Kartbilden nedan illustrerar hur andelen familjer med låg köpkraft varierar mellan olika församlingar. Andel familjer med låg köpkraft (%) < Köpkraften har sedan kopplats samman med hur stor andel unga som börjar röka redan vid 16 års ålder, och hur det utvecklas fram till 19 års ålder. Det är, som bilden nedan visar, inte bara fler ungdomar som röker i områden med låg köpkraft de börjar också i större utsträckning tidigt 7. Andel som röker/snusar 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% <10% 10-20% Vid 16 års ålder Börjar senare t.o.m. 19 år 20-30% 30-40% Andel familjer med låg köpkraft (%),, En beräkning från Statens Folkhälsoinstitut uppskattade år 2009 de samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa till minst 120 miljarder per år. En stor del av kostnaderna berodde på ohälsosamma levnadsvanor. Samhällsekonomiska kostnader för ohälsa, och skillnader i hälsa En beräkning från Statens Folkhälsoinstitut uppskattade år 2009 de samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa till minst 120 miljarder per år. En stor del av kostnaderna berodde på ohälsosamma levnadsvanor. Kostnader för samhället, som följd av socioekonomisk ojämlikhet i hälsa, har beräknats i bland annat Västra Götaland (2011), i termer av produktionsbortfall och förlorad nytta. Ojämlikhet i hälsa gav enligt beräkningen upphov till cirka 1600 dödsfall, omkring förlorade levnadsår, ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor och en förlust i hälsa motsvarande 13,9 miljarder kronor. En liknande beräkning ska tas fram för Region Halland i samband med framtagandet av en ny strategi för en god och jämlik hälsa på lika villkor. Jämlik hälso- och sjukvård? Det finns också skillnader i den hälso- och sjukvård som ges i Sverige 8. Detta konstateras av bland annat Patientmaktsutredningen 9. På samma sätt som hälsan är ojämnt fördelad mellan olika grupper, finns skillnader i den hälso- och sjukvård som ges. Det finns exempelvis skillnader mellan olika regioner i Sverige vad gäller överlevnad i vissa cancersjukdomar. Skillnader hittas också mellan olika grupper i samhället när 5-årsöverlevnaden för all cancer undersöks: det finns en mycket tydlig skillnad i överlevnad mellan den högsta socioekonomiska gruppen och den lägsta Se exempelvis Hur mår hallänningen 2010 och Behovskartläggningen Region Halland. 7 ibid. 14 utmaningar 6 Holmén, A. Strömberg, U. Magnusson, K. Twetman, S; Tobacco use and caries risk among adolescents a 8 Vård på (o)lika villkor en kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård. Sveriges utmaningar 15 longitudinal study in Sweden. BMC Oral health, 2013;13 kommuner och landsting (SKL) Ansvarsfull hälso- och sjukvård. SOU 2013: Cancerfondsrapporten 2012.

9 Foto: Andreas Adde Andersson Det finns enligt flera studier också olikheter på individnivå. Resultatet av det personliga mötet mellan patienten och den professionelle kan variera utifrån medicinskt omotiverade faktorer som utbildningsnivå, kön och födelseland 11. Kravet på jämlik hälsa och vård ställs tydligt redan i andra paragrafen i hälso- och sjukvårdslagen 12. En jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Prioriteringar ska ske utifrån vem som har det största behovet av hälso- och sjukvård. Kompetensförsörjningen i arbetslivet Ökad internationell konkurrens och teknisk utveckling höjer arbetslivets krav på kompetens. Detta får långtgående konskevenser för enskilda individer, organisationer och företag. Att kunskap och kompetens blir allt mer centrala för en fungerande arbetsmarknad och en tillväxtkraftig region är en stor utmaning för samhället att hantera. Frågan är mångbottnad ur flera perspektiv: Ur ett individperspektiv är skola och utbildning en avgörande faktor för att få jobb och för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Ur ett näringslivsperspektiv är tillgången till kunskap och kompetens avgörande för innovation, konkurrenskraft och tillväxt. Ur ett Region Halland-perspektiv är hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning en stor utmaning. Utbildningsnivå Skolresultat är av stor betydelse för individers förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Halland har som helhet en något högre andel med endast förgymnasial utbildning än riket i genomsnitt, och en något lägre andel med eftergymnasial utbildning. Betydande skillnader återfinns mellan kommunerna. De flesta kommunerna ligger kring genomsnittet i riket vad gäller betygspoäng och andel behöriga till högskolestudier, förutom Hylte som ligger en bra bit under. Ingen av kommunerna har riktigt höga betygspoäng. Sammanfattningsvis har Halland en i jämförelse med riket genomsnittlig position när det gäller befolkningens utbildningsnivå och skolresultat. Individer som inte blir behöriga till gymnasiet är dåligt rustade för att möta arbetsmarknadens krav, vilket är en grogrund för sociala problem. Halland skulle gynnas av en generellt högre utbildningsnivå i länet. I sammanhanget är också en konkurrenskraftig högre utbildning och yrkesutbildning viktig. För att stärka näringslivets konkurrenskraft är Högskolan i Halmstad och Campus Varberg viktiga tillgångar för regionen. Utmaningen är att arbeta med matchningen mellan efterfrågan på arbetskraft och utbudet av utbildning. Kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv och kunskapskrävande organisation. För att möjliggöra en verksamhet som motsvarar målen i hälso- och sjukvårdslagen krävs en gedigen yrkeskompetens hos all personal. Medarbetarnas kompetens är således av avgörande betydelse för att verksamheterna inom hälso- och sjukvården ska klara sina uppdrag. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste bedömning råder nationell brist på grund- och specialistutbildad personal och erfarna läkare 13. Under den kommande tioårsperioden kommer 28 procent av sjuksköterskorna i Region Halland att gå i pension. Detta ligger i linje med riket i övrigt. Socialstyrelsen har konstaterat att återväxten fram till 2025 vad gäller sjuksköterskor är runt åtta procent 14. Det finns därför uppenbara utmaningar vad gäller personalrekrytering de kommande åren. Inte minst gäller det specialiserade sjuksköterskor, framförallt inom psykiatri-, anestesi- och intensivvård 15.,, Det finns därför uppenbara utmaningar vad gäller personalrekrytering de kommande åren. Inte minst gäller det specialiserade sjuksköterskor. Andel av befolkningen med högst grundskola Utbildningsnivå 2011 Andel av befolkningen med högskoleutbildning Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Hallands län 43,8 35,4 39,6 Hallands län 29,8 39,3 34,5 Västra Götalands län 41,8 34,6 38,2 Västra Götalands län 33,0 41,8 37,3 Efterfrågan på specialistläkare inom vissa specialiteter förväntas också överstiga tillgången 16. Inom allmänmedicin och psykiatri finns den största andelen läkare som är 55 år och äldre. Bland specialisterna i allmänmedicin är hälften 56 år och äldre 17. Det innebär att vi kan vänta oss stora pensionsavgångar inom några års framtid. Det är redan idag svårt för primärvården att upprätthålla en kontinuitet i läkarkontakten. Dessa svårigheter riskerar att öka. Stockholms län 35,4 30,1 32,7 Stockholms län 42,2 48,8 45,5 Skåne län 41,4 34,5 38,0 Skåne län 34,6 42,9 38,7 Riket 42,0 34,9 38,5 Riket 33,1 42,0 37,5 Hylte 60,4 49,7 55,3 Kungsbacka 37,7 44,7 41,3 Laholm 54,8 42,6 48,8 Halmstad 33,9 42,1 38,0 Falkenberg 51,3 42,3 46,9 Varberg 26,2 39,2 32,7 Varberg 45,7 36,3 41,0 Falkenberg 20,4 30,8 25,5 Halmstad 40,6 33,7 37,2 Laholm 20,1 30,7 25,3 Kungsbacka 36,3 29,2 32,7 Hylte 14,8 25,6 20,0 Hallands sjukhus har redan idag svårt att rekrytera sjuksköterskor, vilket skapar stora svårigheter i den dagliga verksamheten. Under innevarande år har personalomsättningen vad gäller sjuksköterskor ökat. Det finns flera förklaringar till det, exempelvis att yrkesgruppen söker sig till andra arbetsgivare som kan erbjuda en högre lön än vad Region Halland gör. Dessutom är pensionsavgångarna i de kommunala verksamheterna betydande under de kommande åren, vilket gör dessa verksamheter till en av de största konkurrenterna när det gäller rekrytering av sjuksköterskor och undersköterskor. 11 Ojämna villkor för hälsa och vård. Jämlikhetsperspektiv på hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen 2011, och 13 Arbetskraftsbarometern 12. Utsikterna på arbetsmarknaden för 52 utbildningar. Report No.:2012:2. 16 utmaningar Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport Socialstyrelsen Statistiska centralbyrån; utmaningar Hälso- och sjukvårdslag 1982: Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården åren Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare. Socialstyrelsen ibid. 16 ibid. 17 Nationella planeringsstödet Socialstyrelsen 2013.

10 ,, Denna utveckling ökar behovet av att näringslivet, genom kunskap och innovation, utvecklar sin konkurrenskraft. Näringslivet kan inte göra detta på egen hand, utan samhället behöver hjälpa till och stödja de faktorer som driver konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Det mest kritiska området är nattbemanning för sjuksköterskor. På Hallands sjukhus finns idag (oktober 2013) 36 vakanta nattjänster. Det är få eller inga sökanden till dessa vakanser. Flera enheter lyckas inte lösa bemanningen med hjälp av befintlig personal, utan tvingas anlita bemanningsföretag för att klara verksamhetskraven. Att anlita personal från bemanningsföretag är ungefär dubbelt så dyrt som egen anställd personal. För Psykiatri Halland är situationen likartad, med svårigheter att rekrytera främst till de södra delarna av länet och till mindre orter. Inom psykiatrin är det också svårt att rekrytera läkare. För att klara läkarbemanningen tvingas verksamheten att anlita bemanningsföretag. Det anses som nödvändigt för att klara verksamhetskraven men också för att inte öka belastningen ytterligare på befintliga läkare. Näringslivets internationella konkurrenskraft Om det ska finnas resurser att utveckla välfärden i Halland behöver det finnas fler företag i det halländska och sydvästsvenska näringslivet som är internationellt konkurrenskraftiga. Detta är en växande utmaning eftersom den globala konkurrensen skärps i takt med att stora tillväxtekonomier ställer om från att vara produktionscentra till att bli ledande innovationscentra 18. Denna utveckling ökar behovet av att näringslivet, genom kunskap och innovation, utvecklar sin konkurrenskraft. Näringslivet kan inte göra detta på egen hand, utan samhället behöver hjälpa till och stödja de faktorer som driver konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Vad driver då konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt? Den ekonomiskpolitiska debatten kretsar i hög utsträckning kring variationer i arbetslöshet och räntor, eller kring jämförelser mellan länder när det gäller skatter och regleringar. Debatten skymmer delvis sikten för de faktorer som långsiktigt utvecklar konkurrensfördelar, som gör att företag kan dra fördel av en globaliserad ekonomi. Dessa faktorer finner vi inte i första hand i skattepolitik eller regleringar, utan snarare i hur väl regionala och lokala miljöer stödjer samarbete, entreprenörskap, innovation och kompetensförsörjning 19. En allt tuffare internationell konkurrens ökar kraven på specialisering. Det gör att gynnsamma förutsättningar för konkurrenskraft endast uppstår för ett fåtal sektorer i en region. Ofta är sådana sektorer inte särskilt sysselsättningsintensiva, men de driver ekonomisk tillväxt då deras produktivitet utvecklas, vilket skapar utrymme för löneökningar. Det ökar i sin tur efterfrågan på tjänster som produceras och konsumeras lokalt, exempelvis handel, restaurang- och byggverksamhet. Resultatet av att det finns ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv är alltså att det också skapas en expanderande tjänstesektor som tjänar en lokal marknad. Detta möjliggör en sysselsättningsutveckling inom olika delar av arbetsmarknaden 20. De politiska konsekvenserna av detta är att tillväxtarbetet i hög utsträckning bör fokuseras till kunskaps- och innovationsutveckling i företag med en internationell marknad. Då skillnaden mellan regionala och lokala miljöer är stor blir utvecklingen geografiskt ojämn. Vi ser detta både i ett nationellt och ett regionalt perspektiv. Nationellt koncentreras Sveriges befolkning allt mer till områdena Uppsala-Stockholm-Mälardalen och till sydvästsverige. I ett regionalt perspektiv växer Hallands befolkning starkast nära Göteborg. Hallands förutsättningar som regional miljö Platser med svagt utvecklade regionala och lokala miljöer, eller som är svagt integrerade med mer utvecklade platser, har problem. Om inte tillräckligt många företag med internationell konkurrenskraft utvecklas i Halland och Sydvästsverige kommer inte välfärdens utmaningar avseende finansiering att kunna hanteras på lång sikt. Hallands förutsättningar att utveckla internationell konkurrenskraft är beroende av att interaktionen med närliggande växande regioner fortsätter att utvecklas. Det är av central vikt för hela Hallands utveckling att arbetsmarknaderna i Skåne och Västra Götaland integreras med Hallands. Lika viktigt är att det halländska näringslivets innovationsförmåga stärks. Det är en utmaning att utbildningsnivån i det halländska näringslivet är låg, liksom att det halländska näringslivet investerar relativt lite i forskning och utveckling. Foto: Andreas Adde Andersson Hur behöver då regionala och lokala miljöer stödja företag? Tre saker är särskilt viktiga: En god tillgång till kompetens. Arbetsmarknadens storlek, befolkningens kreativitet och utbildning, samt tillgången till spetskompetens är betydelsefulla faktorer. Ett välfungerande stödsystem. Nya och befintliga företags tillgång till rådgivning, kapital och andra tjänster och stöd i sitt entreprenörskap. En god kunskapsspridning. Idéer uppstår inte i ett vakuum, utan genom att kunskap sprids mellan människor, företag och organisationer. Kunskap sprids där det finns ett öppet samhälle med en kultur för samarbete och stödjande strukturer för gemensam kunskapsutveckling. Relaterat till näringslivets innovationsförmåga behöver särskilt Halmstad stärkas som innovationscentrum. Det är en viktig regional fråga eftersom Halmstad, liksom Sydhalland generellt, inte i samma utsträckning som norra Halland kan dra nytta av Göteborgs utveckling. Halmstad behöver i högre grad stå på egna ben när det gäller att skapa konkurrenskraft. Högskolan i Halmstad är en viktig förutsättning för detta arbete Kunskapsplattform för Halland, Karios Future, 2013 Moretti, Enrico; The New Geography of Jobs, utmaningar 19 Brulin, Göran; Faktor X, 2010 utmaningar 19

11 Foto: Stina Olsson 2. Ny nationell och europeisk styrning Detta kapitel beskriver pågående utredningar om förändrad kommunallag och patientens ställning i hälso- och sjukvård. Det lyfter också behovet av att använda EU-program som effektiva verktyg i den regionala tillväxtpolitiken. Ökad insyn för att stärka patientmakten För närvarande pågår flera utredningar som påverkar hälso- och sjukvårdsområdet. Dels handlar det en förändrad kommunallag 21, dels om att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården 22. I de betänkanden som utredningen om framtidens kommunallag lämnat, betonas det kommunala huvudmannaskapet för privata utförare. Det innebär att regionen, landstinget eller kommunen alltid har det yttersta ansvaret för verksamheten i förhållande till medborgarna. I utredningen efterfrågas ett mer strategiskt förhållningssätt, som omfattar vilka mål och riktlinjer som ska gälla för den upphandlade verksamheten, liksom hur uppföljningen ska genomföras. Dessutom ska regleringen omfatta hur allmänhetens insyn beaktas. Ett utvecklingsarbete, som handlar om att tillförsäkra sig möjligheten att följa upp verksamheten på ett mer systematiskt sätt, är avgörande för att stärka patientmakten. Medborgar- och skattebetalarperspektiv Ur ett förtroende- och demokratiperspektiv är det mycket viktigt att medborgarna kan få kunskap om hur skatteintäkterna används. Utredningen om framtidens kommunallag konstaterar att allmänhetens möjlighet till insyn i utförarverksamheterna är viktig att beakta, och att möjligheterna idag varierar mellan landstingen/regionerna. Att tillförsäkra invånarna information om hur verksamheten utförs ska inte bara vara en målsättning, utan snarast ett krav som ställs i upphandlingen. Patientens delaktighet i fokus I Region Halland införs vårdval inom specialiserad vård från och med Tanken med att kunna välja utförare är att öka patienternas delaktighet i vården, och att kvaliteten, i och med konkurrensutsättningen, ska utvecklas i än mer positiv riktning. För att öka patienternas delaktighet i vården, och möjlighet att själv påverka och engagera sig i sin egen hälsa, krävs satsningar på e-hälsoområdet. CeHIS (Center för ehälsa i samverkan) har formulerat en målbild för utvecklingen av ehälsotjänster 25. Målbilden riktar sig mot individer, medarbetare och beslutsfattare. Målen kan sammanfattas enligt nedan 26 : Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg. Som medarbetare i vården har man tillgång till samtliga uppgifter som krävs för att kunna ge en högkvalitativ vård och omsorg. Som beslutsfattare på olika nivåer har man tillgång till bra underlag för faktabaserade beslut. Om dessa mål uppnås kan det också få positiva konskevenser för patientsäkerhetsarbetet och för en jämlik hälso- och sjukvård. Fortsatt utveckling inom ehälsoområdet är en förutsättning för gränsöverskridande och sammanhållna vårdprocesser. Detta är viktigt när vården utvecklas i riktning mot ökad mångfald, där patienten kan få hälso- och sjukvård av flera olika aktörer. EU-program, verktyg i regional tillväxtpolitik För att kunna hantera utmaningarna från föregående kapitel behöver den regionala tillväxtpolitiken använda EU-program som verktyg. För att uppnå goda resultat är det väsentligt att använda EU-programmen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Denna fråga är särskilt aktuell eftersom EU:s nya programperiod startar under I detta avsnitt lyfts fyra delar, som alla är relevanta för Region Halland att agera utifrån. Flernivåstyrning i regional tillväxtpolitik Sedan ett decennium tillbaka har det pågått en regionalisering inom EU. I de allra flesta medlemsstater har den regionala självbestämmanderätten ökat, särskilt inom tillväxtområdet 27. Att Region Halland fick det regionala utvecklingsansvaret 2011 är ett led i denna process 28. Trots detta är den regionala tillväxtpolitiken underställd både en europeisk och nationell styrning, som sätter ramarna för Region Halland när politiken formuleras och genomförs. Detta har lett fram till en situation av flernivåstyre, som kännetecknas av en maktförskjutning från central till regional nivå.,, Fortsatt utveckling inom ehälsoområdet är en förutsättning för gränsöverskridande och sammanhållna vårdprocesser. Detta är viktigt när vården utvecklas i riktning mot ökad mångfald, där patienten kan få hälso- och sjukvård av flera olika aktörer. Patientmaktsutredningen 23 har haft i uppdrag att föreslå hur patientens ställning i, och inflytande över, hälso- och sjukvården ska stärkas. I ett delbetänkande 24 föreslås att informationspliktens omfattning och innehåll förtydligas i lagstiftningen. Det handlar bl.a. om att informera om olika alternativa behandlingsmetoder och olika vårdgivare och utförare. Dessutom föreslår utredningen att patienter ska ha möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård över hela landet. Flernivåstyrning innebär inte endast att regional nivå tittar uppåt och rättar in sig i ledet. Utmärkande för flernivåstyret är även att regional nivå getts mandat att påverka hur EU:s politik utformas och genomförs. Påverkan kan ske genom att delta i utformandet av EU-program, i samverkan med andra regioner och myndigheter, och genom att medverka i EU-programs beslutsgrupper Delbetänkande av Utredningen om en kommunallag för framtiden. SOU 2013:53. Handlingsplan Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet. CeHIS 20 ny nationell och 22 Ansvarsfull hälso- och sjukvård. SOU 2013: ny nationell och 21 europeisk styrning europeisk styrning Ibid. ibid. s Patientlag. Delbetänkande av Patientmaktsutredningen. SOU 2013:2. Flernivåstyrning framgångsfaktorer för kommuner, regioner och staten 28 Se Regeringens proposition 2009/10:156 Regionalt utvecklingsansvar i vissa län 29 Flernivåstyrning framgångsfaktorer för kommuner, regioner och staten

12 ,, Det finns stora möjligheter att få extern finansiering, inte bara från de regionala strukturfondsprogrammen utan även från sektorsprogram, givet att den regionala tillväxtpolitiken aktivt förhåller sig till Europa 2020-strategins inriktning. Flernivåstyrningen inom regional tillväxtpolitik, där politiskt deltagande i EU-programmens beslutsorgan är en bärande del, formar en ganska komplex struktur. Flernivåstyret innebär att det regionala ledarskapet delvis behöver utövas på andra politiska arenor än den egna för att ge politiken genomförandekraft. Region Hallands politiska deltagande i EU-programmens beslutsprocesser Att använda EU-program som verktyg för den regionala tillväxtpolitiken innebär att arbeta i partnerskap med aktörer från andra delar av Sverige eller Europa. Deltagandet i EU-programarbetet innebär att inflytande kan utövas över programmens prioriteringar, och öppnar upp möjligheter att initiera strategiska och operativa samarbeten över läns- och nationsgränser i frågor som är centrala för Hallands utveckling. Framgångsfaktorer i ett flernivåstyre är: Tydliga regionala prioriteringar Beredskap för medfinansiering Starka projektägare Välutvecklade partnerskap - regionalt, nationellt och internationellt. Nya EU-program, nya strategiska förutsättningar för tillväxtpolitiken Från 2014 gäller ny europeisk och nationell styrning. Den innebär möjligheter för alla Region Hallands politikområden, men har störst direkt påverkan på den regionala tillväxtpolitiken. För att ge en bakgrund har det under 2013 bedrivits förhandlingar mellan medlemstater och EU-institutioner avseende EU:s långtidsbudget för perioden Parallellt har ett arbete pågått med att ta fram nya EU-program runt om i Europa, där Region Halland har medverkat i utformningen av flera 30. Programmen utgör en betydande del av långtidsbudgeten och är verktyg för att genomföra stora delar av EU:s politik, i synnerhet Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning. Vad innebär då de nya förutsättningarna? Jämfört med föregående programperiod kommer de nya programmen att ta sin utgångspunkt i Europa 2020-strategin. Ambitionen är ett mer fokuserat genomförande, med färre och mer spetsiga prioriteringar i programmen. Hur stort genomslag det får i det faktiska genomförandet beror i stor utsträckning på vilka strategiska vägval den regionala nivån väljer. Klart är att det finns stora möjligheter att få extern finansiering, inte bara från de regionala strukturfondsprogrammen utan även från sektorsprogram, givet att den regionala tillväxtpolitiken aktivt förhåller sig till Europa 2020-strategins inriktning. Att aktivt förhålla sig till Europa 2020-strategins inriktning innebär att i regionala strategier arbeta med smart specialisering och att använda samhällsutmaningar som drivkraft för innovation. Smart specialisering är en metod som EU tagit fram för att regionala strategier ska koncentrera resurser till färre och mer spetsiga prioriteringar. Prioriteringarna kan med fördel ha en avgränsad koppling till samhällsutmaningar, exempelvis en åldrande befolkning, klimatförändringen och en ökad global konkurrens om resurser. Mobilisera för genomförandekraft För att EU-program ska utgöra effektiva verktyg för den regionala tillväxtpolitiken och bidra till genomförandekraft behöver Region Halland förbereda sig inför den nya programperioden En pusselbit är frågan om gemensam medfinansiering. Då EU-projekt ofta kräver medfinansiering om upptill 60 procent, underlättar en överenskommelse om gemensam medfinansiering att Halland får ta del av den finansiering som programmen erbjuder. Ytterligare en pusselbit är att Region Halland behöver tydliggöra sina strategiska prioriteringar och hur EU-programmen bäst kan användas som verktyg för genomförandet. För att säkra kopplingen mellan EU-program och regionala strategier behövs även tydliga bedömningskriterier för vilka projekt som ska beviljas medfinansiering. Det är också viktigt att kommunicera utåt varför EU-program är så viktiga verktyg för genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken, och aktivt arbeta för att formera starka partnerskap med aktörer i Halland, nationellt och internationellt. 30 Region Halland har i varierande utsträckning deltagit i framtagandet av: Det regionala strukturfondsprogrammet 22 ny nationell och i Västsverige för investeringar i tillväxt och sysselsättning, den regionala socialfondsplanen för ny nationell och 23 europeisk styrning Västsverige, Öresund-Kattegatt-Skagerack-programmet, Nordsjöprogrammet samt Östersjöprogrammet. europeisk styrning

13 ,, Inte sällan präglas regional politik av intresse- och målkonflikter mellan kommunal och regional nivå. För att uppnå goda resultat behöver styrdokument ta hänsyn till detta och tydliggöra det regionala i förhållande till det kommunala. 3. Behov och utmaningar för det regionala ledarskapet Region Halland har ansvar för områden där resultat behöver uppstå utanför den egna organisationen. Det gäller till exempel en god hälsa hos invånarna och en hållbar tillväxt. Grundläggande för regionalt ledarskap är tydlighet i vad som är regionalt och vad den regionala politiken ska resultera i. Denna tydlighet behöver återspeglas i kommunicerbara och budgetsatta styrdokument och strategier. Inte sällan präglas regional politik av intresse- och målkonflikter mellan kommunal och regional nivå. För att uppnå goda resultat behöver styrdokument ta hänsyn till detta och tydliggöra det regionala i förhållande till det kommunala. Styrdokument behöver kommunicera den regionala politikens innehåll och dess förväntade resultat. För att veta att rätt saker görs, både utifrån resultat och kostnadseffektivitet, behöver insatser följas upp och utvärderas. Det krävs att styrdokumenten är verktyg för uppföljning, utvärdering och lärande. Detta kapitel belyser behov och utmaningar för Region Halland när det gäller att åstadkomma goda resultat och är uppdelat i två delar. Den första delen beskriver utvecklingstendenser inom hälso- och sjukvård, den andra inom regional tillväxt. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården delas vanligtvis in i primärvård (närsjukvård), specialiserad vård och högspecialiserad vård. Med primärvård avses den hälso- och sjukvårdsverksamhet som svarar för befolkningens grundläggande hälso- och sjukvård, utan avgränsning för olika sjukdomar. Till specialiserad vård räknas hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård. Hit hör alltså sådan behandling som ges av läkare som är specialistläkare inom andra områden än allmänmedicin. Den högspecialiserade vården är sådan som krävs för sjukdomstillstånd som uppträder så sällan att man på länsnivå inte har erfarenhet av den vård och behandling som krävs. Åtgärderna kräver samverkan mellan högt utbildade specialister och särskild utrustning. Den högspecialiserade vården är i stor utsträckning samlad till ett fåtal sjukhus i Sverige (s.k. rikssjukvård och regionvård) 31. Idag talas ofta om subspecialisering inom hälso- och sjukvården. Subspecialisering innebär att det sker ytterligare specialiseringar inom specialiteterna, exempelvis neuropsykiatri inom den psykiatriska verksamheten, eller en- dokrinologi (hormonsjukdomar) inom den internmedicinska specialiteten. Inom dessa subspecialiteter kan ytterligaren specialiseringar utvecklas. Detta innebär att verksamheten inte klarar sig utan dessa specialister. Ju mer specialiserad och kunskapsintensiv sjukvården blir, desto större befolkningsunderlag krävs för att upprätthålla kompetens och kvalitet. I klarspråk: om uppgifterna inte utförs i tillräcklig mängd, blir det svårt att underhålla och utveckla specialistkompetensen. Vidareutbildad personal innebär inte automatiskt att kvaliteten ökar. Kompetensutveckling behöver omfatta övningar och återkoppling, och integreras i det ordinarie arbetet 32. Detta ställer krav på att sjukvårdsorganisationer inte bara kan rekrytera rätt kompetens, utan också vidmakthålla och utveckla den. Rätt antal medarbetare med rätt kompetens blir en avgörande faktor för att upprätthålla kunskap och kvalitet. Det är i dagsläget förhållandevis få arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården som i reglering är reserverade för specifika yrkeskategorier. Verksamhetsansvariga har därför handlingsutrymme att använda personalen på ett mer flexibelt och effektivt sätt, exempelvis genom att bredda olika yrkesroller. Ett sådant exempel är sjuksköterskeledda mottagningar för kroniska sjukdomar, som diabetes och astma 33. Det är viktigt att fokusera på ett fåtal uppgifter och processer så att läkare kan öka sin skicklighet. Samtidigt kan sjuksköterskor lära sig en del av det arbete som traditionellt lämnats åt enbart läkaren, vilket kan frigöra mer tid för läkarna till kvalificerade uppgifter 34. Kanske kan också vissa arbetsuppgifter, som inte kräver sjuksköterskekompetens, utföras av annan personal. Hög utvecklingstakt ställer krav på en effektiv organisation Utvecklingen inom hälso- och sjukvården går snabbt framåt på flera områden. Den långtgående specialiseringen är ett tydligt exempel på det. Andra stora utvecklingsområden är läkemedel och medicinsk teknik. Det kommer i framtiden att finnas stora möjligheter att bota fler sjukdomstillstånd och öka livskvalitén för många grupper. Läkemedelsverket bedömer att betydligt fler läkemedel än tidigare kommer att nå den svenska marknaden under kommande år, bland annat läkemedel som kan behandla sjukdomar som tidigare inte kunnat behandlas. Detta kommer att ställa stora krav på en fungerande organisation för värdering, prioritering och uppföljning ur ett hälsoekonomiskt perspektiv 35. Även utvecklingen på det medicintekniska området möjliggör diagnos och behandling av allt fler och allt svårare sjukdomstillstånd. Samtidigt kan nya medicintekniska produkter innebära ökade kostnader. Rätt använt kan dock utvecklingen av medicintekniska produkter bidra till både kostnadseffektivitet och ökad kvalitet. Exempelvis kan nya former av diagnostik korta ledtiderna i vårdprocesserna 36. Ett framgångsrikt innovativt exempel inom e-hälsoområdet är s.k. mobil teledermatoskopi, som innebär en snabbare och bättre prioritering av,, Ju mer specialiserad och kunskapsintensiv sjukvården blir, desto större befolkningsunderlag krävs för att upprätthålla kompetens och kvalitet Definitionerna av de olika vårdnivåerna är hämtade från Socialstyrelsens termbank behov och utmaningar för 33 Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport Socialstyrelsen behov och utmaningar för 25 det regionala ledarskapet 34 det regionala ledarskapet Sanandaji, N. Den innovativa vården. Vinnova rapport. VR 2012:10. Stockholms läns landsting. 35 Hälso- och sjukvårdsrapport 2009, Socialstyrelsen. 36 Framtidens hälso- och sjukvård. Läkemedel och medicinteknik nuläge och prognos. Långtidsutredning om sjukvården i Stockholms läns landsting Delrapport 5.

14 ,, Framtidens sjukvårdsorganisation måste, utifrån ett regionalt perspektiv, ha förmåga att ständigt ompröva, prioritera, utrangera och utveckla hälsooch sjukvårdsverksamheten med resultatet för patienten som måttstock. patienter med misstänkta hudtumörer 37. Med hjälp av en smartphone och ett särskilt bildverktyg tar allmänläkaren bilder på patientens misstänkta fläck. Bilderna skickas sedan via en app i mobilen till en hudläkare för bedömning. Projektet, som bedrivs vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, har förkortat väntetiden till operation från 46 dagar till 14 dagar. Vem gör vad? Den snabba utvecklingen vad gäller kunskapsspecialisering, läkemedel och medicinsk teknik måste tas tillvara på ett effektivt sätt. Det kräver organisationer som ekonomiskt förmår att bära de kostnader som den snabba utvecklingen för med sig. Det kräver också organisationer som snabbt förmår introducera och implementera nya metoder och tekniker i verksamheten, och inte ser ett egenvärde i befintliga strukturer. Framtidens sjukvårdsorganisation måste, utifrån ett regionalt perspektiv, ha förmåga att ständigt ompröva, prioritera, utrangera och utveckla hälso- och sjukvårdsverksamheten med resultatet för patienten som måttstock. Det innebär att man organiserar hälso- och sjukvården i ett system, där varje åtgärd utförs på bästa möjliga sätt. Systemet byggs i första hand utifrån behandlingskvalitet och patientsäkerhet, i andra hand för förbättrad bekvämlighet, regional sysselsättning och ekonomi. Det handlar alltså om planeringen av var och av vem utredning, diagnostisering och behandling ska ske 38. Utifrån utgångspunkten att varje åtgärd ska utföras på bästa möjliga sätt, med bästa möjliga resultat, blir det också viktigt att se över hur man på ett ändamålsenligt sätt kan samla och koncentrera processerna. Ett exempel är det som redan genomförts i Region Halland för pci-behandlingar (ballongvidgningar i hjärtats kranskärl), nämligen att samla dem på ett och samma sjukhus. Patientunderlaget styr vilken volym som verksamheten kan ha, exempelvis i termer av hur många behandlingar av ett visst slag som det finns behov av att utföra varje år. För att ha en tillräcklig kunskapsutveckling och patientsäkerhet måste varje klinik ha ett tillräckligt patientunderlag, dvs. en tillräckligt stor kritisk massa för att kunna ställa säkra diagnoser och utföra säkra behandlingar. Det krävs för att professionerna ska kunna vidmakthålla och utveckla sin specialistkompetens, och för att göra det resurseffektivt att dra nytta av modern medicinsk teknik. Region Halland har investerat i medicintekniska produkter som inte används, p.g.a. att patientunderlaget inte är tillräckligt stort. Att på många olika ställen hantera sällan-förekommande fall (diagnosticering, behandling och medicinsk teknik) innebär stora risker för patienterna. Istället bör den specialiserade vården koncentreras till specialiserade team. Det finns ett stort vetenskapligt underlag, exempelvis för en mängd olika typer av kirurgi, som visar att volymen är avgörande för patientsäkerhet och kvalitet 40. Samlade vårdprocesser för specialiserad och högspecialiserad vård exempel från cancervården Processorientering är en förutsättning för att arbeta med ständiga förbättringar och på det sättet kontinuerligt utveckla vården utifrån bästa tillgängliga kunskap. I Cancerfondsrapporten 2011 beskrivs mycket utförligt att överlevnaden vid operationer av exempelvis bukspottskörtelcancer och äggstockscancer är kraftigt beroende av hur många operationer de kirurgiska teamen genomför per år. Motsvarande samband mellan kritisk massa och överlevnad gäller i stort sett för alla typer av cancerkirurgi. Trots detta görs hundratals operationer av sällsynta och komplicerade cancertyper varje år på kliniker som har för litet patientunderlag 41. Rapporten beskriver det faktum att samlade och centraliserade cancerprocesser i betydande utsträckning ökar överlevnaden i olika cancersjukdomar. Foto: Stina Olsson Det bör också innebära att tillgänglig kompetens utnyttjas på det mest effektiva sättet utifrån patientnytta. En anpassad organisation och flexibla arbetssätt är en förutsättning för att kunna tillgodose även morgondagens patientbehov. Närhetsprincipen, i termer av geografiskt korta avstånd, är ofta en målsättning i organiseringen av hälso- och sjukvården. Många mindre enheter på många ställen har dock inte kapacitet eller patientunderlag nog för att upprätthålla kvalitet och goda medicinska resultat. Det finns redan idag i Region Halland svårigheter för vissa mindre specialiteter att fullt ut upprätthålla tillräcklig kompetens vid två sjukhus, såsom att bemanna jour- och beredskap. Exempel på detta är akutberedskap vad gäller specialiteterna öron-näsa hals och ögon. Vidare bedöms en koncentration av intensiv- och hjärtintensivvård kunna medföra bättre verksamhetsutveckling, kompetenssäkring och kvalitet 39. En av de absolut mest betydelsefulla faktorerna att ta hänsyn till när man diskuterar struktur- och organisationsanpassningar är patientunderlaget. Sambandet mellan kvalitet och volym gäller inte bara cancersjukvården. Dessa samband ses inom flera specialiteter och subspecialiteter, och åtgärder har vidtagits på vissa områden i den halländska sjukvården för att kunna upprätthålla kvalitet och kompetens. Exempel på det är urologiska behandlingar, liksom pci-behandlingar som beskrivits tidigare. Detta är ett arbete som måste fortgå inom andra områden. e-hälsa en förutsättning för effektivitet och kvalitet IT-utvecklingen ger oss värdefulla verktyg för att effektivisera vårdens processer och förändra arbetssätten inom hälso- och sjukvården. Att använda dessa verktyg har stor betydelse för att klara framtidens hälso- och sjukvård. För att stärka patientens ställning i vården och öka möjligheterna till delaktighet måste organisationen ha beredskap för den utveckling som pågår inom e-hälsoområdet. Det är av strategisk vikt att utvecklingen inom ehälsoområdet drivs gemensamt med andra regioner, landsting och kommuner. Det regionala ledarskapet kan utgöra en kraft i att leda och samla aktörerna för ett gemensamt strategiskt arbete, i enlighet med de mål som anges av CeHis (131105) 26 behov och utmaningar för Cancerfondsrapporten 2011 Cancerfondsrapporten 2011 behov och utmaningar för 27 det regionala ledarskapet 39 det regionala ledarskapet Mål och budget 2014, med ekonomisk plan för Region Halland.

15 Foto: Andreas Adde Andersson Framtiden kräver handling Precis som alla andra hälso- och sjukvårdsverksamheter påverkas även den halländska hälso- och sjukvården av en dynamisk omvärld. Ny kunskap, ny teknik och nya behandlingsmetoder innebär stora möjligheter men samtidigt utmaningar Region Halland inte kan bortse ifrån. Att proaktivt möta omvärlden, och så långt möjligt själva styra hur förändringarna ska påverka oss, är betydelsefullt för att vidmakthålla och utveckla den halländska hälso- och sjukvården. För att möta framtiden på våra villkor krävs ett regionalt ledarskap, som utifrån långsiktiga strategier leder i rätt riktning mot tydliga mål. Såsom tidigare beskrivits är de ekonomiska ramarna inte tillräckliga i förhållande till den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs. Socialstyrelsen prognostiserar att dessa svårigheter kommer att kvarstå, om man förutsätter oförändrade kostnader per åldersgrupp, oförändrad servicenivå och oförändrad vårdstruktur 42. Om vårdkostnaderna ökar under kommande år, och vårdstruktur och servicenivå är oförändrade, finns mycket stor risk för att finansieringsproblemen inom hälso- och sjukvården blir ohållbara 43. Hur allvarligt detta blir beror till stor del på hur effektivt hälso- och sjukvården lyckas utnyttja de resurser man faktiskt har, och på hur skatteunderlaget utvecklas. Därför är det högst väsentligt att agera utifrån ett regionalt perspektiv som präglas av långsiktighet. För att även under kommande år nå målen om en god och jämlik vård och hälsa är det av avgörande betydelse att utveckla strategier som stödjer målen och som hanterar de utmaningar vi står inför. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete För att även i framtiden kunna bedriva en offentligt finansierad hälso- och sjukvård med god kvalitet krävs ett förändrat perspektiv på hälsa och sjukdomar. Verksamheten måste ha ett mycket större fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, för att motivera och stödja människor att hålla sig friska. Att fler personer kan behålla sin funktionsförmåga under längre tid gör att fler personer kan arbeta, vilket har en direkt inverkan på ekonomin. Hållbar hälsa Vad gäller sjukligheten hos befolkningen finns ingen absolut samstämmighet i kunskapsläget. Vi vet att risken för att utveckla exempelvis hjärtkärlsjukdom och diabetes fortfarande har ett samband med socioekonomiska faktorer 44. Det finns också indikationer på att minskningarna vad gäller högt blodtryck och höga blodfetter nu planar ut. En fortsatt ökning av övervikt och fetma ses också, framförallt i de yngre åldersgrupperna 45. Detta kan påverka förekomsten av bl.a. diabetessjukdomar 46. I litteraturen refereras diabetes ofta som en världsepidemi. Det finns studier som pekar på att förekomsten av diabetes i västvärlden kommer att öka med 20 procent fram till Detta kommer givetvis att variera mellan olika länder och inte minst mellan olika grupper i samhället. Ännu har vi i Sverige inte sett en dramatisk ökning av sjukdomen. I USA syns däremot en ökning av både diabetes och hjärt-kärlsjukdomar 48. USA ligger ungefär tio år före Sverige vad gäller viktökningstrenden. Det kan vara så att sjukdomar kopplade till en ökande andel övervikt och fetma ännu inte har manifesterats i Sverige 49. Socialstyrelsen konstaterar att ohälsosamma levnadsvanor hos patienter med exempelvis hjärt- och kärlsjukdom eller diabetes är fortsatt vanliga. Det är bra att hälso- och sjukvårdens arbete med sjukdomsförebyggande metoder fortsätter att öka, men arbetet är ännu inte tillräckligt 50. Vad händer om vi minskar förekomsten av riskfaktorer för sjukdom? Befolkningens levnadsvanor påverkar alltså sjukligheten i stor utsträckning. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom, 90 procent av all diabetes typ 2 och 30 procent av all cancer. Modellen Riskfaktorer, hälsa och samhällskostnader (RHS-modellen) 51 gör det möjligt att illustrera vilka effekter som kan förväntas om våra levnadsvanor förbättras, och hur det i så fall kan påverka hälso- och sjukvårdens kostnader 52. Beräkningen har gjorts utifrån scenariot att vi om fem år, 2018, lyckats reducera förekomsten av respektive riskfaktor med 1-3 procent. De beräknade minskningarna i hälso- och sjukvårdskostnader år 2018 är störst relaterade till daglig rökning; 11,4 miljoner kronor. Kraftig övervikt (fetma) Daglig rökning Fysisk inaktivitet Riskbruk av alkohol Skattad förändring i hälso- och sjukvårdskostnader i Halland år 2018 om scenariot uppfylls. 3,4 miljoner kronor 11,4 miljoner kronor 3,6 miljoner kronor 2,7 miljoner kronor De beräkningar som redovisats visar att det genom relativt blygsamma förbättringar i befolkningens levnadsvanor kan uppstå betydande förändringar i framtida sjuklighet, och därmed besparingar i form av hälso- och sjukvårdskostnader. Hälso- och sjukvården kan alltså frigöra resurser genom satsningar på ett effektivt sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete. De kostnader som redovisas är bara relaterade till hälso- och sjukvården. Andra samhällskostnader som uppstår vid exempelvis sjukskrivning är inte inräknade, och inte heller förlusten av skatteintäkter. Det innebär att de resurser som faktiskt frigörs troligen är större än de som redovisas i exemplet.,, Hälso- och sjukvården kan alltså frigöra resurser genom satsningar på ett effektivt sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete Hälso- och sjukvårdsrapport 2009, Socialstyrelsen. Norberg, M. Danielsson; Overweight, cardiovascular diseases and diabetes: Health in Sweden: The National 28 behov och utmaningar för 43 ibid. Public Health Report Chapter 7;, M. Scand J Public Health, 2012;40. behov och utmaningar för 29 det regionala ledarskapet det regionala ledarskapet Norberg, M. Danielsson; Overweight, cardiovascular diseases and diabetes: Health in Sweden: The National ibid. 50 Public Health Report Chapter 7;, M. Scand J Public Health, 2012;40. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport Socialstyrelsen ibid (Lunds universitet) 47 Shaw, J.D. Sicre, R.A. Zimmet, P.Z. Global estimates of the prevalence of diabetes for 2010 and Diabetes Research and Clinical Practice 87 (2010) RHS-modellen baseras på orsakssamband mellan riskfaktorer och incidens i ett antal sjukdomar, så att förändringar i riskfaktorers förekomst i befolkningen leder till förändringar i antal nyinsjuknande personer i framtiden. 52 Feldman, I., Johansson, P. Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård, 2012.

16 Foto: Andreas Adde Andersson Arenor för att främja hälsa För att åstadkomma resultat är det betydelsefullt att förstärka arbetet i verksamheter som har särskilt goda förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, exempelvis mödra- och barnhälsovård och ungdomsmottagningar 53. Det behövs även en ökad styrning av resurser för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i såväl närsjukvård som specialiserad vård, kopplat till en skarpare uppföljning. Hur resultatet blir beror naturligtvis också på andra samhällsaktörer. Därför är gemensamma strategier och en stark samverkan mellan Region Halland och länets kommuner av största vikt för att nå framgång. Regional tillväxtpolitik en halländsk strategi för innovation och tillväxt Tillväxtekonomiers omvandling från produktionscentra till innovationscentra understryker behovet av ett näringsliv som utvecklar konkurrenskraft med kunskap och innovation. Att bidra till detta är en central uppgift för den regionala tillväxtpolitiken, men det är samtidigt inget som Region Halland kan göra på egen hand. Politiken behöver genomföras i samverkan med externa aktörer. Region Hallands förmåga att leda och organisera det gemensamma tillväxtarbetet är avgörande. För att styra självständiga aktörer behövs en gemensam bild av vad regional tillväxtpolitik är, och vad den ska uppnå. Därför behövs en halländsk strategi för innovation och tillväxt. Strategins kommer att tas fram under vintern och våren I detta avsnitt lyfts ett antal utvalda behov och utmaningar, som är centrala för att strategin ska stödja näringslivets möjlighet att konkurrera med kunskap och innovation. Avsnittet ger en bild av viktiga områden som Region Halland bör prioritera de närmsta åren: Kärnan i strategin är att stärka en ekonomisk tillväxt i Halland, som baseras på kunskap och innovation. Tillväxten ska vara ekologiskt och socialt hållbar. En metod för att strategin ska leda till en hållbar tillväxt är att använda samhällsutmaningar som en drivkraft för näringslivs- och innovationsutveckling. Exempel på detta är den demografiska utmaningen eller att öka användningen av förnyelsebar energi. Dessa skapar en global efterfrågan på nya produkter, tjänster och lösningar. Hälsoinnovation och bioekonomi är exempel på innovationsarbete som baseras på denna logik. Ytterligare ett sätt att få strategin att leda till en hållbar tillväxt är stödja synergier mellan social och ekonomisk utveckling. Särskilt tydligt är detta i kompetens- och utbildningsfrågor. Individer behöver rustas för att möta arbetsmarknadens ökande krav på kompetens. Det är av betydelse för både arbetslivets kompetensförsörjning och för att individer inte ska bli exkluderade från arbetsmarknaden. Att stödja individers kompetens på olika sätt är ett tvärsektoriellt arbete, där kopplingar finns till arbetsmarknads-, utbildnings-, närings-, och kulturpolitik. En modell för långsiktig basfinansiering Det regionala innovationssystemet består av företag och aktörer inom forskning och utbildning samt av finansiering och rådgivning. För att innovationssystemet långsiktigt ska bidra till näringslivets konkurrenskraft behövs också en långsiktig finansiering av systemets aktörer. Avsaknaden av en sådan finansieringslösning gör många innovationsstödjande aktörer beroende av utvecklingsprojekt för sin drift. Kortsiktigheten försvårar ett processinriktat arbetssätt där långsiktiga resultat kan tas tillvara. En basfinansiering skulle stärka Region Hallands inflytande över aktörer och skapa förutsättningar för ett mer samordnat, sammanhållet och fokuserat regionalt innovationssystem, som långsiktigt stärker näringslivets innovationsförmåga.,, Samarbete behövs med aktörer utanför regionen, både för att stärka möjligheterna för företag att nå nya marknader och för att företag ska kunna dra nytta av kompetens i andra regioner. En hållbar tillväxt och utveckling En modell för långsiktig basfinansiering Att stödja internationalisering Att stödja fler företag till förnyelse och innovation Att stödja kompetensförsörjning Entreprenörskap och nyföretagande Innovation med samhällsutmaningar som en drivkraft En hållbar tillväxt och utveckling En halländsk strategi för innovation och tillväxt behöver baseras på Hallands förutsättningar och behov för tillväxt och konkurrenskraft. Samtidigt behöver Region Hallands statliga uppdrag om en hållbar tillväxt och utveckling beaktas. Hållbarhetsperspektiv finns även i Europa 2020-strategin, EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning, och i den regionala utvecklingsstrategin, Halland Bästa livsplatsen. Att stödja internationalisering För ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning behöver det finnas företag som är globalt konkurrenskraftiga. Samtidigt är det regionala innovationssystemet outvecklat när det gäller stöd till internationalisering. Samarbete behövs med aktörer utanför regionen, både för att stärka möjligheterna för företag att nå nya marknader och för att företag ska kunna dra nytta av kompetens i andra regioner. Högskolan i Halmstad är en central aktör i sammanhanget, eftersom den utgör en internationell miljö med stor potential att bidra till näringslivets internationalisering. Att stödja fler företag till förnyelse och innovation En brist i det halländska innovationssystemet är oförmågan att nå ut till etablerade företag och engagera dessa i skarpa utvecklingsprojekt. Till detta finns flera orsaker. Halland har få kluster av innovativa företag, där aktörer enkelt kan etablera kontakter, som exempelvis med Chalmers Innovation och Innovatum i Västra Götaland. Vidare har företag ingen 53 Behovskartläggning 2013, samt Socialstyrelsens promemoria om utveckling av Öppna jämförelser. 30 behov och utmaningar för det regionala ledarskapet behov och utmaningar för det regionala ledarskapet 31

17 ,, Ett allmänt problem är att de innovationsstödjande resurserna i regionen är riktade mot att stödja företag i tidiga utvecklingsskeden. Stödet i tillväxtfasen, affärsutveckling, internationalisering och kapital, är inte lika utvecklat. tradition av att samverka med universitet och högskolor. Den relativt långsamma kunskapsproduktionen matchar inte alltid företagens behov. Näringslivets kapacitet för att delta i forsknings- och utvecklingsprojekt, examensarbeten och att ta emot praktikanter är också ofta begränsad. Näringslivets långsiktiga konkurrenskraft är beroende av hur väl kunskap sprids och nyttiggörs i företagen. Förmågan hos akademin och näringslivet till gemensam kunskapsutveckling och nyttiggörande är avgörande för internationell konkurrenskraft. Därför behövs uthålliga satsningar på att bygga upp innovationssystemet, så det når fler företag och leder till förnyelse och innovation i näringslivet. Att stödja kompetensförsörjning Ur ett innovationsperspektiv är kompetensförsörjning en nyckelfråga för näringslivets konkurrenskraft. Individer behöver relevant kompetens, utifrån näringslivets behov på kort och lång sikt, för att inte exkluderas från arbetsmarknaden. I sammanhanget är det ett problem att det halländska näringslivet i för liten utsträckning anställer högutbildade. Det finns positiva kopplingar mellan utbildningsnivån hos de anställda och företagens produktivitet och exportförmåga. Dessa kopplingar gäller särskilt tjänstesektorn 54. Högskolan i Halmstad behöver stärka sin roll som motor för kompetensförsörjning i Halland. Att Högskolan är ett attraktivt och samverkansorienterat lärosäte, med hög relevans för det regionala näringslivet, bidrar till tillgången till kompetens för företag och organisationer. Det genererar dessutom ett värdefullt inflöde av studenter och forskare, som stärker förutsättningarna för kunskapsspridning och innovativt entreprenörskap. Samhällsutmaningar som en drivkraft för innovation Europa 2020-strategin betonar vikten av ett innovationsarbete som möter globala samhällsutmaningar. Region Halland driver ett sådant arbete genom att arbeta med hälsoinnovation och bioekonomi. Detta är två områden där det finns goda halländska förutsättningar när det gäller företagande, forskning och stödjande strukturer för att utveckla internationell konkurrenskraft och där samhällsutmaningar skapar en stor och växande marknad. Utmaningar och behov för dessa två områden lyfts nedan. Rörande hälsoinnovation är innovationsförmågan i offentlig sektor en flaskhals både för ekonomisk tillväxt och för ökad kvalitet i offentlig sektor. Innovationsförmågan är direkt avgörande för att företag, som tar fram vård- och hälsorelaterade produkter, tjänster och lösningar, ska kunna utveckla konkurrenskraft. Därför behöver Region Halland arbeta aktivt för att den offentliga sektorn i allmänhet, och hälso- och sjukvården i synnerhet, ska utvecklas till en integrerad del av det regionala innovationssystemet. Att öppna upp för innovation innebär möjligheter för företag att testa och utveckla produkter, tjänster och lösningar. Det kan även handla om innovationsupphandling. Detta kräver stora förändringar avseende både styrning och attityder inom offentlig sektor. Det andra området, där samhällsutmaningar används som en drivkraft för innovation, är bioekonomi. Hallands resurser gällande skogs-, havs- och jordbruk utgör en stark plattform för innovation inom bioekonomi. De ger goda förutsättningar för minskad klimatpåverkan genom nya lösningar som ökar användning av förnyelsebar energi. Detta är relevant, då en betydande del av de klimatpåverkande utsläppen beror på produktion och användning av energi. Foto: Andreas Adde Andersson Det finns även behov av att arbeta tvärsektoriellt med andra politikområden, särskilt utbildnings- och kulturpolitik, för att främja ett kreativt och entreprenöriellt förhållningssätt och ett gott samarbetsklimat i Halland. Entreprenörskap och nyföretagande Företag är ofta beroende av externa kompetenser för att utvecklas. Innovationssystemet har flera brister avseende vilka tjänster de erbjuder entreprenörer som vill starta eller utveckla företag. Ett allmänt problem är att de innovationsstödjande resurserna i regionen är riktade mot att stödja företag i tidiga utvecklingsskeden. Stödet i tillväxtfasen, affärsutveckling, internationalisering och kapital, är inte lika utvecklat. Kapitalbehovet är störst när det gäller riskkapital och i stadiet före ägarkapital. Vidare är stödet svagt till tjänsteinnovation och utveckling av tjänstebaserade företag. Förmågan att identifiera och stödja sådana affärsidéer behöver vidareutvecklas. Att stötta framväxten av fler företa, som leds och drivs av människor ur grupper som idag är underrepresenterade som företagare, är också väsentligt ur ett tillväxtperspektiv. Regionala insatser inom bioekonomi behöver avgränsas till innovation och entreprenörskap, som tar fram alternativa lösningar för produktion och användning av biomassa. Potentialen och utmaningen ligger framförallt i att öka förädlingsvärdet av biomassa från jord, skog och hav. Efterfrågan på lösningar är global, och det ligger en stor tillväxtpotential i att halländska aktörer aktivt deltar i kunskapsutvecklingen kring biomassa. Avgörande för framgång är en långsiktig regional politisk vilja att stödja området och att det byggs upp kompetens och infrastruktur som gör det möjligt att ta tillvara de gynnsamma förutsättningarna i Halland. Den glesa befolknings- och bebyggelsestrukturen på landsbygden är en begränsande faktor för att kunna ta tillvara bioekonomins möjligheter. Den ställer krav på att både boende och beslutsfattare hittar nya lösningar. Genom kompetensutveckling och innovation kan det skapas goda förutsättningar för företagande, sysselsättning och utveckling av attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Detta skulle i sin tur stärka landsbygdens potential att bidra till hela Hallands konkurrenskraft. 54 Från Arjeplog till Heilongjiang svensk innovationskraft i en global verklighet, Tillväxtfakta 2011, 32 behov och utmaningar för Tillväxtverket & Tillväxtanalys behov och utmaningar för 33 det regionala ledarskapet det regionala ledarskapet

18 4. Summering Det behövs kraftiga åtgärder för att få Region Hallands ekonomi i balans. De åtgärderna behöver komma igång omgående. Det finns ett stort behov av nödvändiga investeringar som inte kan vänta. Detta är utgångspunkten. En hög sysselsättning är en förutsättning för att kunna hantera den demografiska utvecklingen. En nyckel är ett näringsliv som anpassar sig när tillväxtekonomierna omvandlas från produktionscentra till innovationscentra. Det behövs uthålliga satsningar för att bygga upp det regionala innovationssystemet i Halland. Det behöver nå fler företag och leda till förnyelse och innovation i det halländska näringslivet. Vi har många utmaningar framför oss: HÖGSKOLAN i Halmstads roll som motor i arbetslivets kompetenförsörjning och innovationsutveckling behöver stärkas. REGION HALLAND behöver ge innovationssystemets aktörer en långsiktig basfinansiering. REGION HALLAND behöver mobilsera resurser för att EU-programmen ska bli ett effektivt verktyg för den regionala tillväxtpolitikens genomförande. För att hantera dessa utmaningar, och de samarbeten som krävs, är ett starkt regionalt ledarskap avgörande. Ett ledarskap som tar fram de strategier som gör att vi även i framtiden kan erbjuda en offentligt finansierad hälso- och sjukvård med god kvalitet och ha ett näringsliv i Halland, som är internationellt konkurrenskraftigt. HÄLSAN och de ohälsosamma levnadsvanorna fördelar sig ojämlikt. UTVECKLINGEN inom områdena specialisering, läkemedel och medicinsk teknik går mycket snabbt. DET råder en nationell brist på grund- och specialistutbildad personal och erfarna läkare, nu och framåt. REDAN idag finns svårigheter för vissa mindre specialiteter att upprätthålla tillräcklig kompetens vid två sjukhus. Befolkningsunderlaget räcker inte till de patientvolymer som krävs för att upprätthålla och utveckla kompetens och kvalitet inom vissa specialiteter. VILKEN vård ska finnas nära, vilken behöver samordnas inom Halland och vilka specialiteter behöver vi samarbeta med andra regioner och landsting om? INNOVATIONSSYSTEMET behöver ge bättre stöd till företag som befinner sig i en tillväxtfas. Här avses bland annat internationalisering och kapitalförsörjning. DET finns en potential i att stötta framväxten av företag, som leds och drivs av människor ur grupper som är underrepresenterade som företagare. INNOVATIONSARBETET behöver användas som verktyg för att hantera samhällsutmaningarna. 34 summering summering 35

19 Referenslista Ekonomirapporten Om kommunernas och landstingens ekonomi oktober 2013, SKL WSP Analys & Strategi, Befolkningsprognos till år 2030 för kommunerna i Region Halland. Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. SKL, Hur mår hallänningen 2010 Behovskartläggningen 2013, Region Halland Holmén, A. Strömberg, U. Magnusson, K. Twetman, S; Tobacco use and caries risk among adolescents a longitudinal study in Sweden. BMC Oral health, 2013;13 Vård på (o)lika villkor en kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård. Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2009 Ansvarsfull hälso- och sjukvård. SOU 2013:44 Cancerfondsrapporten 2012 Ojämna villkor för hälsa och vård. Jämlikhetsperspektiv på hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen 2011 Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport Socialstyrelsen 2013 Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 2 Arbetskraftsbarometern 12. Utsikterna på arbetsmarknaden för 52 utbildningar. Report No.:2012:2. Statistiska centralbyrån; 2012 Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården åren Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare. Socialstyrelsen 2011 Nationella planeringsstödet Socialstyrelsen 2013 Kunskapsplattform för Halland, Karios Future, 2013 Brulin, Göran; Faktor X, 2010 Moretti, Enrico; The New Geography of Jobs, 2013 Delbetänkande av Utredningen om en kommunallag för framtiden. SOU 2013:53. Patientlag. Delbetänkande av Patientmaktsutredningen. SOU 2013:2. Handlingsplan Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet. CeHIS 2012 Flernivåstyrning framgångsfaktorer för kommuner, regioner och staten Regeringens proposition 2009/10:156 Regionalt utvecklingsansvar i vissa län Socialstyrelsens termbank, Sanandaji, N. Den innovativa vården. Vinnova rapport. VR 2012:10. Stockholms läns landsting. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009, Socialstyrelsen Framtidens hälso- och sjukvård. Läkemedel och medicinteknik nuläge och prognos. Långtidsutredning om sjukvården i Stockholms läns landsting Delrapport 5 (131105) Cancerfondsrapporten 2011 Mål och budget 2014, med ekonomisk plan för Region Halland Hälso- och sjukvårdsrapport 2009, Socialstyrelsen Norberg, M. Danielsson; Overweight, cardiovascular diseases and diabetes: Health in Sweden: The National Public Health Report Chapter 7;, M. Scand J Public Health, 2012;40 (Lunds universitet) Shaw, J.D. Sicre, R.A. Zimmet, P.Z. Global estimates of the prevalence of diabetes for 2010 and Diabetes Research and Clinical Practice 87 (2010) 4-14 Feldman, I., Johansson, P. Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård, 2012 Socialstyrelsens promemoria om utveckling av Öppna jämförelser, 2013 Från Arjeplog till Heilongjiang svensk innovationskraft i en global verklighet, Tillväxtfakta 2011, Tillväxtverket & Tillväxtanalys ibid. (Ibidem) är ett latinskt uttryck som betyder på samma ställe. När källhänvisningar från samma ställe kommer två eller flera gånger efter varandra i en text, använder vi ibid. som källhänvisning. 36 referenslista referenslista 37

20 Box 517, Halmstad Produktion: Region Halland, Kommunikationsservice. Tryck: Tryckservice i Ängelholm, november 2013.