Kvalitetsredovisning. Viktoriaskolan F-9

Transkript

1 Örebro Kvalitetsredovisning läsåret för Viktoriaskolan F-9 SaSammanställd av rektor Lena Boström

2 2 Innehåll Förutsättning/organisation 3 Den fysiska miljön 4 Kunskapssyn och syn på lärande 5 Nya satsningar Mål-resultat-bedömning 7 Elevinflytande 8 Tydlighet i bedömning 16 IT-satsning, omdefinierat lärande 19 Nationella prov/betygsstatistik 21 Slutsatser 25 22

3 3 Förutsättning/ organisation En inledande presentation Viktoriaskolan, ligger i Brickebacken i Örebro och drivs av Brickebergskyrkans skolstiftelse. Skolan utgår ifrån Brickebergskyrkans församling. Skolstiftelsen driver en förskola sedan 1989 och skola sedan Skolstiftelsen leds av en styrelse som utser rektor/skolchef. Skolchefen har det verkställande ansvaret vad gäller pedagogik, ekonomi och personal. Viktoriaskolans inre ledning består av arbetslagsledare från skolan och förskolan, skolkanslist, bitr. rektor och rektor, kallad skolchef. Ledningsgruppen består av sju personer. I en utökad ledningsgrupp ingår även skolans utvecklingspedagoger, de är idag två personer och arbetar med IT och kultur. Den sammanlagda personalstyrkan på förskolan och skolan består av 52 personer. På förskolan och skolan går sammanlagt 262 barn. På förskolan finns 37 barn och 8 vuxna, 6,1% tjänst, fördelat på förskollärare och barnskötare. Det ger en personaltäthet på 16,5 heltidsanställd per 100 barn. Skolan är en f-9 läsåret har vi från f-9, 225 elever och 35 pedagoger, lärare och fritidspedagoger, Det ger en personaltäthet i undervisning på 9,3 heltidsanställd per 100 elever. Motsvarande siffra för läsåret var 9,4 heltidsanställd per 100 elever. Förutom klasslärare/mentorer har skolan flera anställda lärare och fritidspedagoger, resurser, specialpedagog och speciallärare den totala personaltätheten blir då 11,5 heltidsanställda per 100 barn. Klass Elever F-klass 25 År 1 23 År 2 25 År 3 22 År 4 25 År 5 23 År 6 18 År 7 17 År 8 22 År 9 25 Summa 225 Skolan erbjuder också skolbarnsomsorg för elever i skolår f-3, lovplats och plats på grund av särskilda skäl till elever skolår 4-6. Under läsåret har 82 elever varit inskrivna på fritids. Skolan och förskolan ligger i ett mångkulturellt bostadsområde i stadsdelen Brickebacken i Örebro. Skolan har under detta år 42%, dvs. 94 elever från 16 olika språkgrupper att jämföra med föregåense läsår då vi hade 33% med annat modersmål än svenska. Av dessa elever har 55 valt modersmålsundervisning enligt följande. Modersmålundervisning har under året som gått erbjudits från skolår

4 4 Språk Elevantal Albanska 1 Arabiska 4 Bosniska 1 Engelska 4 Finska 1 Franska 1 Kantonesiska 1 Nordkurdiska 9 Persiska 1 Polska 1 Syrianska 32 Den fysiska miljön Viktoriaskolan ligger på en mycket vacker skogstomt med lekmöjligheter i skogen och två stora skolgårdar. Skolan består av tre separata skolbyggnader och en idrottshall. I en byggnad finns f-klass och skolår 1-2 och där är också fritidshemsverksamheten för f-1 integrerad i skolans lokaler. I denna fastighet finns även förskola (förskolan Pärlan). Pärlan drivs av samma huvudman som Viktoriaskolan. I det stora skolhuset finns skolår 3-5 på nedre botten och även här är fritidsverksamheten integrerad i skolans lokaler. På övervåningen går idag skolår 6-9 och där finns även skolans elevcafé och textilslöjdsal. I den sista byggnaden på skolan finns musiksal, NO/bildsal och skolhälsan. Idrottshallen togs i bruk i februari Den totala lokalytan på skolan är 2678 m 2, vilket motsvarar c:a 11,8 m 2 / elev. Lokalerna motsvarar skolans behov idag. Ekonomi Örebro kommun har under budgetåret 2011 givit bidrag till förskola, skola, extra resurs, fritids och f-klass. Det totala bidraget har varit: Föräldraavgifter förskola/fritids 704 Övriga intäkter 321 Summa intäkter: Skolstiftelsens totala kostnader Ränteintäkter och räntekostnader -707 Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat 2011 års resultat efter finansiella poster 219 Vi har under året valt att i första hand satsa de ekonomiska medel vi fått på undervisning och pedagogisk personal. Efter ett tufft år 2010 med underskott har vi nu lyckats med att ställa om verksamheten efter rådande bidragsnivå vilket under budget året 2011 gett ett litet överskott. 44

5 5 Vision Viktoriaskolans vision är att vara en skola för hela människan nu och i framtiden i en miljö där eleverna är trygga, tar ansvar och är kreativa. På Viktoriaskolan vill vi erbjuda en miljö som kännetecknas av ömsesidig respekt, omtanke, lyhördhet och där eleverna har arbetsro, kan samtala om och utveckla redskap att bearbeta existentiella frågor. Eleverna utmanas och uppmuntras ständigt att reflektera över sitt lärande och ta ansvar för sitt handlande. Eleverna uppmuntras att lära för nuet och framtiden i ett lärande med hela sin kropp (MI). Viktoriaskolan vilar på en kristen grund detta märks som det beskrivs i följande stycke. Den kristna grunden Viktoriaskolan bygger på en kristen värdegrund såsom vårt samhälle gjort i mer än tusen år. Den kristna trons syn om alla människors lika värde uttrycks i den gyllene regeln: Allt vad ni vill att människorna skall göra mot er ska ni också göra mot dem. Den gyllene regeln ska genomsyra all verksamhet i skolan. Skolan avsätter tid tillsammans med eleverna för samtal om livsfrågor och fördjupad kunskap om den kristna tron. Målet är att varje elev ska känna sig värdefull och som en viktig del av hela skapelsen. Viktoriaskolan välkomnar alla elever oavsett etnisk, kulturell och religiös bakgrund. Mångfalden berikar undervisning och social samvaro. Profil I linje med skolans vision har skolan en kulturprofil. Vi tror att kultur, det estetiska lärandet bidrar till en positiv utveckling för hela människan och också samverkar med och underlättar det teoretiska lärandet. Skolans profilområde kultur innefattar bild, dans, drama och musik, där alla elever upp till skolår 6 ges möjlighet att prova på de olika delarna i kulturprofilen och elever i skolår 7-9 får möjlighet till fördjupning. Viktoriaskolan lägger stor vikt vid att varje elev ska utvecklas emotionellt via kulturen och hitta nya uttrycksformer samt att det estetiska lärandet ska samverka med och underlätta det teoretiska lärandet. Vi vill dessutom ge våra elever kunskap om och upplevelser av kultur för att de ska kunna uppskatta och använda kulturens olika uttryckssätt i livets olika skeenden. Det gör vi genom att de får möjlighet ta del av konserter, konstutställningar, teaterföreställningar och dansuppvisningar. Kulturprofilen, det estetiska lärandet ger eleverna möjlighet att i än högre grad nå kunskapskraven och få en större helhetssyn i många skolämnen. Dessutom är vi noga med att lyfta fram det svenska kulturarvet i form av högtider, sånger m.m. Kunskapssyn och syn på lärande Viktoriaskolans kunskapssyn betonar vikten av att se tillägnandet av kunskap som en process. Kunskap kommer i olika skeden till uttryck i form av fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet. Viktoriaskolan har en demokratisk syn på kunskap vilket bland annat innebär att eleverna är med och samtalar om och tillsammans med lärarna formulerar innehållet i de olika ämnesområdena. Lärande sker i skiftande situationer och i möten med andra människor under hela livet. Estetiskt och teoretiskt lärande skapar tillsammans förutsättningar för en utveckling av hela människan. Viktoriaskolan vill skapa en trivsam, inspirerande och lustfylld miljö för lärande där utgångspunkten är elevernas intressen, erfarenheter och motivation att söka kunskap. Skolan vill arbeta för att alla elever får det stöd de behöver. Skolan har utifrån teorin om de multipla intelligenserna (MI) ett förhållnings- och arbetssätt där alla elever får möjlighet att lära och utvecklas på olika sätt. Varje elev ska få möjlighet att lära utifrån sina förutsättningar och bli medvetna om sitt lärande. Med utgångspunkt i våra styrdokument vill vi på Viktoriaskolan skapa de allra bästa förutsättningar för lärande och ge våra elever möjlighet att utveckla kunskaper som behövs för framtiden. Vi vill ge möjlighet till ett lärande där elevernas motivation och intressen att söka kunskap är utgångspunkten. Vi vill ge eleverna förståelse för och en tydlighet i vad de förväntas uppnå med sina studier. Vi vill också öppna upp möjligheterna för eleverna att i högre grad påverka hur de kan visa sina kunskaper. 55

6 Värdegrund och värdegrundsord Vi har valt att arbeta med värdegrundsrelaterade ord, för att genom dessa ord kunna sammanfatta intentionerna i Lgr -11 och skolplanen när det gäller värdegrunden. Orden beskriver vilka attityder och vilket förhållningssätt vi vill att personal och elever på Viktoriaskolan skall ha mot varandra och de olika situationer vi möter. Värdegrundsorden läsåret har varit: TRYGGHET ANSVAR KREATIVITET 6 Viktoriaskolans styrdokument Viktoriaskolans viktigaste styrdokument är läroplanen för grundskolan (Lgr 11) och Viktoriaskolans skolplan. För att kunna förverkliga intentionerna i dessa båda styrdokument har vi: lokala pedagogiska planeringar, LPP gemensam linje i underlagen för IUP och de skriftliga omdömena handlingsplaner för elever, personal gemensamma värdegrundsord från förskola till skolår 9 prioriterade arbetsområden en tydlig pedagogisk linje Nya satsningar läsåret Hösten 2011 valde Viktoriaskolan att satsa på att ge varje elev i skolår 7-9 en egen MacBook (bärbar dator) att använda i sitt skolarbete. Då alla elever har tillgång till en egen dator på lektionen, går det att arbeta på många nya sätt. Datorn blir som (förslag till ändring: fungerar som) elevens egen under tiden på Viktoriaskolan och kan användas både i skolan och på fritiden. Med detta blev Viktoriaskolan en av de första skolorna i Örebro som satsade på att utveckla ett omdefinierat lärande utifrån "en-till-en". Våren 2012 köptes ipads in till eleverna i skolår f-6. Ipadsen används för lärande i skolan och på fritids. På Viktoriaskolan har alla pedagoger under våren 2012 arbetat fram en treårsplan där pedagogerna kommer att arbeta med att tydliggöra syfte och kunskapskrav, skapa ett omdefinierat lärande, arbeta ämnesövergripande, utveckla entreprenörskap, bevara viljan att lära för egen del, använda all tillgänglig teknik för att skapa en skolan där: samtliga elever har kännedom om kunskapskraven eleverna har möjlighet att påverka hur de ska nå målen och hur de vill redovisa sina kunskaper. viljan att lära är bibehållen för alla i organisationen vi arbetar utifrån ett omdefinierat lärande för framtida kompetenser, tänker nytt, tänker om vi har en organisation där lärandet utgår från en helhetssyn på kunskap på kunskap utifrån kunskapskraven i de olika ämnena och där kulturen bidrar till elevernas måluppfyllelse lärandet är organiserat så att det främjar och utvecklar entreprenörskap och kreativitet all tillgänglig teknik används både inom och utanför skolans väggar för kommunikation och kunskapande 66

7 7 2. Mål resultat bedömning De prioriterade områden vi satte upp inför läsåret var att skapa möjlighet till ökad måluppfyllelse för samtliga elever genom att fortsätta utveckla Elevinflytande Trygghetsarbete It-utveckling Fortsatt fortbildning för personalen i de nya styrdokumenten De områden vi valt att titta närmare på i kvalitetsredovisningen är Elevinflytande, IT utvecklingen och elevernas måluppfyllelse och betygsresultat. Trygghetsarbetet kommer att redovisas i Viktoriaskolans trygghetsplan. Kvalitetsredovisningen innehåller en beskrivning av skolans arbete för ökat elevinflytande, samt arbetet med att samtliga elever ska nå ökad måluppfyllelse. Vi kommer även att redovisa resultaten för nationella proven i skolår 3, 5 och 9, samt betygsresultat och måluppfyllelse i ämnena musik och NO, (fysik/kemi/biologi) i samtliga skolår. Vi redovisar även elevernas gymnasiebehörighet och samlade meritvärde i slutbetyget år 9. Inom de olika områdena kommer det att beskrivas hur skolan valt att fortbilda pedagogerna i att tolka och förstå sitt uppdrag. Vi inleder med elevinflytande går sen över till att beskriva hur skolan valt att skapa en tydlighet i syfte och kunskapskrav inom varje ämne och avslutar med elevernas resultat. 77

8 3. Elevinflytande, ansvar för sitt lärande Mål Målkriterier Arbetssätt Eleverna är delaktiga i Eleverna är medvetna om sitt ansvar för sig själva och sitt eget ansvar i olika situationer. lärande. Eleverna reflekterar över sitt lärande, sin metakognition. Eleverna har inflytande över sitt lärande Eleverna har kunskap om demokratins principer och har utvecklat sin förmåga att arbeta i demokratiska former Eleverna är delaktiga i ansvaret för material och miljö. 8 Eleverna är delaktiga i planering och utvärdering av skolarbetet Eleverna är med i planering och beslutsfattande enligt demokratiska principer både vad gäller lärande och praktiska frågor. Eleverna förstår att man inte alltid får sin vilja igenom. Ingen förstörelse på skolan och dess närmiljö, annat än genom slitage. Portfolio * Egna uppnåendemål för eleverna utifrån läroplanen. * Redovisning, kvitto på att målet är uppnått. * Utvärdering av eleven själv. Gardners teori om de multipla intelligenserna * Skapa lärtillfällen för de olika intelligenserna i klassrummen. *Ha en medveten hållning att alla elever skall få utvecklas inom alla olika lärstilar och hjälp till att hitta sin starka sida * Medvetenhet hos pedagogerna att variera undervisningen i varje ämne utifrån teorierna om de multipla intelligenserna Personalen presenterar regelbundet målen för ämnet och låter eleverna vara delaktiga i planering och utvärdering. Genom bl.a. klassråd, elevråd träna på de demokratiska principer som råder i samhället Genom bl.a. klassråd, elevråd och gemensamma städdagar göra eleverna delaktiga och medansvariga för vår inne- och utemiljö. Alla blir ersättningsansvariga vid medveten skadegörelse. 88

9 9 Process/tillvägagångssätt Skolans olika arbetslag har gjort en beskrivning av hur de arbetat under läsåret för att nå de planerade förbättringsområdena som identifierades efter föregående läsår. Arbetet syftar till att öka elevernas delaktighet och inflytande. Nedan följer beskrivningar av arbetet efter varje förbättringspunkt (i fet kursiverad stil). Arbeta för att ge eleverna fortsatt möjlighet till inflytande över och ansvar för sitt lärande genom att pedagogerna utvecklar IUP med skriftliga omdömen, och LPP med matriser i vår lärplattform Unikum I arbetslag f-3 har man arbetat med att ta fram matriser till de LPP:er som skrevs under föregående läsår. Man har också tränat sig i att presentera LPP:erna och matriserna för eleverna/klasserna och hålla det levande genom att återkomma till LPP:er och matriserna i koppling till det aktuella arbetet. Man har vid flera tillfällen tagit med eleverna i planering för undervisningen (Hur vi ska arbeta med det LPP:n tar upp) och återkommit till centralt innehåll och bedömning/kunskapskrav tillsammans med eleverna. Här kan vi utvecklas så att detta görs till samtliga arbetsområden/ LPP:er vi arbetar med. Arbetslag 4-6. Ambitionen har under detta läsår varit att skriva LPP:er i Unikum. Där har vi inte nått ända fram. En av klasserna har haft de allra flesta LPP:erna liggande i Unikum och eleverna har fått vara delaktiga i dess utformning. Den klassen har också valt att gemensamt med lärare skapa enkla formuleringar som är mer lättfattade för eleverna. I andra klasser har en del av LPP:erna hamnat i Unikum och andra på klassens hemsida samt i pappersformat. Gemensamt för alla klasserna har varit att vi presenterat ett nytt arbetsområde genom att gå igenom LPP:en med eleverna och samtalat om vad det innebär. Eleverna har även fått komma med konkreta idéer om hur klassen/den enskilde eleven kan arbeta för att förbättra sina förmågor. Vi ser att vi har kommit en bit på väg, men att vi också har en bit kvar att gå för att nå det optimala sättet att skriva tydliga och konkreta LPP:er som ger elever och föräldrar den information som de har rätt att få. Det som vi ser som vår största utmaning är att konkretisera de olika förmågorna i A, C eller E-nivå i någon sorts matrisform. Den kontinuerliga formativa bedömningen har skett på lite olika sätt beroende av arbetsmoment. Eleverna har oftast fått muntlig respons på det arbete/förmåga som vi sett. Till viss del har vi kunnat använda oss av Googledoc vid skriftliga arbeten för att ge respons direkt i det delade dokumentet mellan elev och lärare. Här kommer vi att arbeta vidare på hur vi på bästa sätt ger eleverna tydliga formativa bedömningar som inte glöms bort av elev eller lärare. De skriftliga omdömena har skett i Unikum och därefter har IUP-mål satts upp tillsammans med elev och förälder på utvecklingsamtalet. Eleverna har fått möjlighet att själva påverka hur de kan öva och utvärdera målen. Arbetslag 7-9 valde att göra en halvårsavstämning och sedan utvärdera efter hela läsåret därför är deras process uppdelad i två avsnitt och man kan på så sätt följa deras arbete med frågorna i laget. HT-11: Vi skriver inte kontinuerligt i Unikum om eleverna, men vi ska arbeta med detta mer, aktivt under våren. Däremot skrev vi om alla elever inför höstens utvecklingssamtal. Det vore bra om vi kunde utveckla en ord/uttrycksbank för att få en likvärdighet i uttryckssätt. Vi skriver LPP:er som vi delar med eleverna i Unikum, men vi pratar inte med eleverna om det så att det blir tydligt för dem. Däremot har vi arbetsbeskrivningar som eleverna får. Unikum har inte varit så tacksamt att arbeta med när vi har gått igenom google.docs, men nu när vi har kommit igång med google.doc ska vi hjälpa eleverna att komma in i arbetet med Unikum också. Utvärdering arbetslag 7-9 efter hela läsåret: Vi har lärt oss att använda ett gemensamt språk, vilket gör omdömena tydligare. Den formativa bedömningen sker inte så ofta i unikum, utan genom googledocs, muntliga diskussioner, anteckningar i läroböcker och arbetsböcker. Samtliga elever är positiva till google doc. 99

10 10 Att ge elever möjlighet till inflytande och delaktighet i lärandets och undervisningens planering och utvärdering Arbetslag F-3. Eleverna är med i planering för skrivprojekten samt i planering för undervisningen (Hur vi ska arbeta med det LPP:n tar upp). Exempel på inflytande och delaktighet i planering och utvärdering: 1:an - utvärderar någon gång/några gånger varje vecka t.ex. i jag lär-dagboken och i samtal i grupp; några elever har hunnit vara med och planera skrivprojekt. 2:an - utvärderar någon gång/några gånger varje vecka t.ex. i jag lär-dagboken och i samtal i grupp; varje elev har en gång under läsåret i grupp deltagit vid planering av skrivprojekt. 2-3:an - välja land och redovisningsform i arbete i SO. Fritids för yngre barn (f-1) planerar att en gång i månaden ha fritidsråd. Fritidsråden har kommit igång för 2-3 fritids. Arbetslag 4-6. Eleverna i alla tre åren har varit delaktiga i planeringen genom att de fått vara med och säga i LPP:en hur de kan arbeta. Eleverna i en klass har påtalat att det är så mycket nytt med nya läroplaner, ny bedömning/matriser, utvecklade sätt att lära och dokumentera genom MI, men också nya sätt att lära med hjälp av it, (google.doc, google.ppt, spela in och skicka muntliga prov, spela in och skicka filmfiler, olika sätt att arbeta med ipad) att de ibland velat arbeta på ett återkommande/känt sätt i framför allt engelska och historia. Eleverna har även fått vara med och bestämma hur olika former av kunskapskontroller ska utformas (glosförhör, prov, muntligt, dokumentation mm.). Utvärdering har skett dels genom att på klassråd få utvärdera sin egen arbetsinsats inom ett visst arbetsområde och även hur arbetsmiljön varit i klassen. Utvärdering av undervisningen har skett vid t.ex. lektionsslut - med frågorna Vad har du lärt dig? eller Hur tyckte du att detta sätt att lära var? Vi har också använt oss av ipad till utvärdering: Filma/prata in vad du lärt dig och hur du tycker att detta arbetsområde varit. Något som vi ser som ett ytterligare steg är att kunna knyta samman utvärderingen med hur vi kan arbeta nästa gång på ett tydligare sätt. Arbetslag 7-9. Ht-11: Utifrån vårt nya sätt att göra öppna arbeten är eleverna till viss del med och formulerar frågeställningar som de arbetar med utifrån intresse. Vi lärare har en ambition att låta eleverna vara delaktiga, men om eleverna upplever att de är med är inte alltid klart för oss. Utvärdering efter hela läsåret: De öppna frågorna är bra, men tar mer tid att genomföra. Både lärare och elever behöver lära sig arbetssättet bättre för att få ett bättre flyt i arbetsområderna. Vi tycker ändå att det är ett väldigt bra sätt att arbeta som skapar engagemang och helheter för både pedagoger och elever. Att ge eleverna möjlighet att vara med och bestämma om skolans regler Arbetslag F-3. Laget tog upp reglerna vid starten av läsåret och tog då in eventuella önskemål om förändringar i skolans gemensamma trivselregler. Olika regler har sedan kommit upp i samband med aktuella situationer och då kunnat lyftas vid samlingar och klassråd för att samtala om tillämpningar. Arbetslag 4-6. Laget lyfte skolans trivselregler med alla klasser i början av läsåret. Eleverna upplevde det som positivt att de fick vara med och tycka till kring skolans regler. Något som dock framkommit under senare delen av året är t ex möss/kepsregeln som irriterat flera elever. De tänkte inte på att ifrågasätta den i början av läsåret och därav fanns den kvar. Det är viktigt att de regler som finns verkligen har relevans för att lättare kunna motivera eleverna att följa reglerna. 10

11 Arbetslag 7-9. Ht-11: Eleverna har fått vara med och tycka till om vad vi ska ha för regler. Sedan har det diskuterats i ledningsgruppen och återkopplats till eleverna. Utvärdering efter läsåret: Inga större förändringar har märkts. Men vi upplever att det har blivit skräpigare och mer klotter under vårterminen. Att utveckla struktur och innehåll i de forum där de demokratiska grundprinciperna tränas som tex. klassråd och elevråd mm. Arbetslag F-3. Vi har använt den struktur vi kommit överens om förra läsåret och som gäller olika typer av ärenden. Det har fungerat bra, men vi skulle kunna utveckla system så att eleverna på ett tydligare sätt får med sig frågorna till elevrådet (t.ex. genom dokument i google). Arbetslag 4-6. Vi har haft kontinuerliga klassråd där eleverna haft några stående punkter i dagordningen. Utöver det har eleverna fått komma med egna frågor - antingen under mötets gång eller genom att i förväg avisera frågan. Eleverna har fått turas om att vara ordförande, sekreterare och justerare under klassråden. Till viss del har det varit svårt för eleverna att se hur de kan påverka i stort - då deras frågor ofta rör det som är närmast klassen. Vi ser detta som en ytterligare utmaning. Vi upplever det som positivt med stadieindelade elevråd. Kanske skulle de vara indelade efter hus istället, t.ex. 3-6 eftersom dessa elevers handlande kan beröra varandra mer. Arbetslag 7-9. Ht-11: Klassråden går bra. Elever är ordförande och sekreterare. Man arbetar med att den som har ordet får prata. Demokratiskt fungerar det bra, men det finns invanda roller utifrån vem som bestämmer och tar ordet. Detta bör vi arbeta vidare med. Utvärdering efter läsårets: Klassråden varit röriga. Vissa klasser har bytt ordförande och sekreterare varje möte. Det är bra att alla elever får träna på att leda, men alla elever har inte så lätt att axla ledarrollen i klassen. Inför höstterminen kommer vi att genomföra en riktig genomgång med all personal och i alla klasser hur man arbetar med en dagordning och protokollskrivande. Elevrådet Elevrådet består av två elevrepresentanter från varje klass och rektor samt vid något tillfälle lärarrepresentanter. Även detta läsår har elevrådet varit uppdelat i yngre f-6, och äldre elever 7-9. Vi har även under våren provat på att dela elevrådet ytterligare f-3, 4-6 och 7-9. Detta har fallit väl ut eftersom det skiljer ganska mycket i frågeställningar som elever har behov av att samtala om. Vid något tillfälle har gemensamt elevråd f-9 hållits. De stora frågorna som samtalats om på elevrådet har varit skolans upplägg av och innehållet i våra friluftsdagar och den årliga Talangen som elevrådet ansvarar för. De yngre barnen lyfter gärna frågor som utemiljön men rådet har även under året kommit in på undervisningsformer. Bland de äldre eleverna samtalas mycket om delaktighet i lärandet, faktorer som gynnar lärande, undervisningens innehåll och utformning, samt arbetsmiljöfrågor. Under föregående läsår diskuterades det mycket kring skolans kulturprofil och eleverna har kommit med flera förslag som tex. att elever ska finnas med i planerandet av teman och redovisningar mm. Det resulterade i att eleverna utsåg en kulturambassadör från varje kulturämne. Dessa har under året funnits med i ett råd med de kulturansvariga lärarna. Det har varit otroligt positivt för utvecklingen av skolans kulturprofil. Elevskyddsombud Eleverna i skolår 7-9 har utsett ett elevskyddsombud per klass. Dessa sitter med i skolan arbetsmiljöråd och har till uppgift att föra elevernas talan i arbetsmiljöfrågor. De frågor som lyfts under året har varit klassrummens utformning och storlek, en lugn arbetsmiljö, mm. Elevernas synpunkter tas tillvara och bearbetas på motsvarande sätt som personalens arbetsmiljösynpunkter. 11 Matråd Elevrepresentanter från varje arbetslag sitter med i rådet tillsammans med skolmåltidspersonal och några lärarrepresentanter. Deras uppgift är att välja ut lämplig mat för skolan och förskolans elever/barn. 11

12 12 Städansvar Under hela läsåret har samtliga klasser turats om att hålla rent och snyggt på skolgården och i skogen intill vår skola. Resultat Eleverna har genom en enkätundersökning fått svara på om de anser sig ha inflytande över sitt lärande, undervisningen, regler och miljön på skolan. Personalen har svarat på om de anser att eleverna har möjlighet till inflytande över lärandet, undervisningen och miljön på skolan. Vårdnadshavarna har fått svara på frågan kring lärplattformen Unikum. Vår uppfattning är att både personal och elever trivs bra med en webbaserad lärplattform som Unikum, men att det tar lite tid att komma in i ett nytt sätt att dokumentera lärandet. När det gäller elevernas ansvar för inne- och utemiljön har vi genomfört de planerade städdagarna men vi har tyvärr sett att skadegörelse har ökat något på skolan. Något som vi får ta tag i inför hösten Tabeller Nedan följer resultattabeller om elevinflytande i allmänhet. Först kommer elever f-9 och sedan lärare och sist vårdnadshavare. Svarsalternativen varierar mellan 1-4, där 1 betyder att den svarande inte håller med alls och 4 betyder att den svarande håller med helt och fullt. 1=instämmer inte alls 4= instämmer helt Elevinflytande - elever, medeltal år f-3 år 4-6 år 7-9 Jag får vara med och bestämma om skolans regler Jag trivs i mitt klassrum (f-3) / Jag får vara med och bestämma hur klassrummet ska se ut (4-9) Jag vet vad jag ska lära mig i skolan (f-3) / Jag känner till målen vi jobbar mot i de olika ämnena Jag får vara med och bestämma mina mål (för mitt arbete i skolan) Jag får vara med och planera hur vi ska arbeta i skolan Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta i skolan 3,74 3,23 2,06 3,81 3,23 2,21 3,60 3,23 2,69 3,74 3,53 2,84 3,22 3,13 2,22-3,19 2,34 Elevinflytande - personal, medeltal 12

13 13 år f-3 år 4-6 år 7-9 Eleverna har inflytande över sin skolsituation Eleverna får vara med och sätta upp mål för arbetet Eleverna får träna på att ta ansvar för sitt lärande Elevernas egna förslag tas tillvara i skolarbetet Lärare och elever planerar och utvärderar undervisningen tillsammans 3,20 3,17 3,00 3,00 2,67 2,40 3,60 3,33 3,20 3,40 3,17 3,00 3,00 2,67 2,20 Elevinflytande - vårdnadshavare, medeltal Jag har vid flera tillfällen använt mig av unikum för att skaffa mig information om mitt barns lärande och/eller skolsituation Jag har vid flera tillfällen använt mig av unikum för att kommunicera med mitt barns lärare Jag upplever att unikum är ett bra verktyg för information och omdömen 3,29 2,23 2,97 13

14 Bedömning och analys Detta är andra läsåret som skolan genomför en mätning av elevernas upplevelse av inflytande och delaktighet i denna enkät. 14 Resultatet av enkätundersökningen visar att samtliga elever oavsett skolår upplever sig ha störst inflytande över sina egna mål för arbetet. Det är ju positivt eftersom skolan lagt mycket tid på arbetet med att tydliggöra mål/kunskapskrav och att tydliggöra IUP arbetet. De yngre elevernas (f-3) upplevelse av inflytande ligger i genomsnitt på 3,62 i år i jämförelse med 3,47 föregående år. Det som eleverna bedömer lägst är att få vara med och planera hur vi ska arbeta i skolan. Eleverna har skattat frågan i snitt 3,22 jämfört med 3,43 föregående år. Den frågeställning som fått lägst av eleverna de senaste två åren var att få var med och besluta om skolans regler vilket i år av de yngre eleverna fått riktigt bra betyg med 3,74 mot 3,0 förgående år. Lärarna i arbetslag f-3 anser fortfarande att eleverna i ganska hög grad har inflytande över sin skolsituation. De snittar i år på 3,24 jämfört med 2,97 föregående år. Även pedagogerna bedömer frågan om eleverna är delaktiga i planering och utvärdering av undervisningen som lägst. Det får i lärarnas bedömning 3,0 jämfört med 2,71 föregående år. Elevernas delaktighet i ovan nämnda fråga har i lärarnas bedömning ökat men i elevernas bedömning minskat. Vi kan då tydligt konstatera att för f-3 är detta det största utvecklingsområdet inom elevinflytande, dvs. elevernas delaktighet i planering och utvärdering av undervisningen. För eleverna i skolår 4-6 är den sammanlagda bedömningen av inflytande 3,25 alltså nästan identisk med föregående år då det var 3,23. Den fråga som man här har värderat lägst är Jag får vara med och planera hur vi ska arbeta i skolan, som av eleverna fått 3,13 jämfört med 2,96 förgående år. Det eleverna bedömer som lägst är möjligheten att påverka vilka mål de arbetar mot, även här tror jag att det är frågans formulering som vilseleder eleverna de kan påverka hur de ska arbeta men inte med vilket innehåll. Eftersom kunskapskraven eleverna ska arbeta för att nå inte är förhandlingsbara borde vår fråga till eleverna t.ex. vara ställd, Kan du påverka hur du ska arbeta för att nå kunskapskraven? Lärarnas sammanlagda bedömning av elevernas möjlighet till inflytande ligger i år på 3,0 mot 3,1 förgående år. Även lärarnas bedömning är lägst när det gäller elevernas möjlighet till delaktighet vid planering och utvärdering 2,67 i år mot 2,88 föregående år. I arbetslag 4-6 har elever och lärare även i år samma tanke om gemensamt utvecklingsområde: delaktighet och inflytande för eleverna i planering och utvärdering av undervisningen. När det gäller 6-9 är den sammanlagda bedömningen av möjligheten till inflytande och delaktighet från elevernas sida ligger det på 2,39 vilket är en minskning från föregående år, då det låg på 2,53. Den fråga som fått lägst medeltal är Jag får vara med och bestämma om skolans regler med 2,06. Men det är ändå en ökning från föregående år då det var 1,95. Lärarnas sammanlagda bedömning av elevernas möjlighet till inflytande är i år 2,76 mot 3,2 föregående år. Lärarnas bedömning är i år något närmre elevernas bedömning men är fortfarande högre. Det som är tydligt är att elevernas bedömning av sitt inflytande över vad de ska arbeta med har minskat medan hur de ska arbeta är ungefär lika som tidigare år. En möjlig slutsats av det är att frågan är felställd och att eleverna med det tolkar in att det menas möjligheten att välja mål/kunskapskrav. Däremot är det inte bra att elevernas bedömning av möjligheten att vara med i planeringen av ämnesområden minskat från 2,56 till i år 2,22. Lärarnas bedömning är att eleverna i hög grad får träna på att ta ansvar för sitt lärande men att de i låg grad får vara delaktiga i planering och utvärdering av undervisningen. Lärarnas bedömning har på den frågan sjunkit från 3,0 till 2,2. 14

15 15 Här finns även för 7-9 ett tydligt utvecklingssområden delaktighet och inflytande för eleverna i planering och utvärdering av undervisningen. Det är även i år relativt låga siffror som eleverna visar på i 7-9. Utifrån det skulle elever och lärare behöva ta tid för samtal kring delaktighet och inflytande. Dels för att få syn på var skillnaden i synsätt finns och hur vi tillsammans med eleverna kan höja deras upplevelse av inflytande och delaktighet. Utvecklingsområde för samtliga arbetslag är att inför varje område låta elever vara med och tycka till om hur man kan nå syfte och kunskapskrav i detta moment och efter varje avslutat arbetsmoment utvärdera den processen tillsammans med eleverna Mycket är positivt men vi kan se att det fortfarande finns en hel del kvar att göra när det gäller elevernas upplevelse av och möjlighet till inflytande över sin skolsituation. Sammanfattningsvis kan vi ju se att områden som skolan måste arbeta vidare med att utveckla är delaktighet och inflytande för eleverna i planering och utvärdering av undervisningen men också tydliggöra syfte och kunskapskrav för eleverna. Att få var med och bestämma om skolans regler som var ett utvecklingsområde under detta läsår har fallit väl ut och samtliga elevgrupper har höjt sin bedömning på det området. Skolans mål var att lärplattformen Unikum skulle vara ett redskap att utveckla elevernas IUP med skriftliga omdömen i vår lärplattform. Genom denna var tanken att tydliggöra lärandet för elev, vårdnadshavare och lärare. Där har vi tagit steget så att alla elevers IUP finns på Unikum och även elevens omdömen i samtliga ämnen med nuläge och nästa steg i utvecklingen inom ämnet. Nu ska även alla LPP:er samt matriser finnas tillgängliga på Unikum. Med hjälp av dessa matriser kan vi närma oss ett ännu mer gemensamt språk i våra omdömen till eleverna. Den kontinuerliga formativa bedömningen kommer dock företrädesvis att ske på annat sätt. (se ovan i lagens beskrivningar) Vårdnadshavarnas bedömning av Unikum som ett redskap för bedömning och kommunikation tycker vi är ganska positiv efter endast två års användande. Den högsta bedömningen 3,29 ger man till möjligheten att skaffa sig information om sitt barns lärande och eller skolsituation även om den bedömning sjunkit något från 3,34. De övriga områdena att använda sig av UNIKUM och att tycka att UNIKUM är ett bra verktyg har höjts något i föräldrabedömningen. Huvudpoängen med lärplattformen är att tydliggöra elevens nuläge i lärande och nästa steg i utvecklingen. Förbättringsområden/åtgärder Vi kommer under läsåret att fortsätta arbetet att göra eleverna mer delaktiga genom att: ge elever möjlighet till inflytande och delaktighet i lärandets och undervisningens planering och utvärdering ge eleverna fortsatt möjlighet till inflytande över och ansvar för sitt lärande genom att tydligt kommunicera ämnesområdenas syfte och kunskapskrav genom LPP:er utveckla kontinuerliga formativa omdömen och även IUP:n med skriftliga omdömen, ge eleverna fortsatt möjlighet att vara med och bestämma om skolans regler utveckla struktur och innehåll i de forum där de demokratiska grundprinciperna tränas som tex. klassråd och elevråd mm. 15

16 16 4. Tydlighet i bedömning, Fortsatt fortbildning för personalen i de nya styrdokumenten Viktoriaskolan har valt att under läsåret till del fortsätta med att vid fortbildningssdagar och gemensamma lärarkonferenser arbeta med tillämpningen av skollag, läroplanen med de nationella kursplanerna i samtliga ämnen. Vi har gjort det genom att: i arbetslagen färdigställa arbetet med att skriva lokala pedagogiska planeringar för olika ämnen samt koppla matriser till samtliga LPP :er samtalat om var och hur den kontinuerliga formativa/summativa bedömningen ska genomföras samtalat om hur elevernas resultat och förmågor måste påverka pedagogerna att planera undervisningen både i grupp och enskilt utifrån elevresultatet låta eleverna vara med och påverka hur de ska arbeta och hur de ska visa sina kunskaper. Under detta läsår har Viktoriaskolan även valt att satsa på lärande med ett nytt och tydligt fokus på framtidskompetenser, detta resulterade bla. i att vi införskaffat datorer till samtliga elever i skolår 7-9 och ipads till klasserna f-6. I linje med denna nya satsning har en hel del fortbildningstid lagts till att tolka och förstå ett nytt sätt att arbeta, ett omdefinierat lärande. Viktoriaskolan mål är att skapa en skola där vi kan ge våra elever de allra bästa förutsättningar för lärande och ge våra elever möjlighet att utveckla kunskaper och kompetenser som behövs för framtiden. Vi vill ge möjlighet till ett lärande där elevernas motivation och intressen att söka kunskap är utgångspunkten. Vi vill ge eleverna förståelse för och en tydlighet i vad de förväntas uppnå med sina studier. Vi vill också öppna upp möjligheterna för eleverna att i högre grad påverka hur de kan visa sina kunskaper. Under våren 2012 har vi därför tillsammans i personalgruppen tagit en vision/handlingsplan för tre år framåt, , där vi kommer att arbeta för en skola där: samtliga elever har kännedom om målen eleverna har möjlighet att påverka hur de ska nå målen och hur de vill redovisa sina kunskaper. viljan att lära är bibehållen för alla i organisationen vi arbetar utifrån ett omdefinierat lärande för framtida kompetenser, tänker nytt, tänker om vi har en organisation där lärandet utgår från en helhetssyn på kunskap på kunskap utifrån kunskapskraven i de olika ämnena och där kulturen bidrar till elevernas måluppfyllelse lärandet är organiserat så att det främjar och utvecklar entreprenörskap och kreativitet all tillgänglig teknik används både inom och utanför skolans väggar för kommunikation och kunskapande De första två målpunkterna i handlingsplanen svarar mot frågeställningen, Att tydliggöra kunskapskrav och bedömning och kommer att fortsätta prioriteras. I kommande års kvalitetsredovisningar kommer vi både bland elever och personal att följa upp även de övriga målen från vår vision/handlingsplan. 16

17 17 Process/tillvägagångssätt Nedan följer nu pedagogernas tolkning av hur vi lyckats med de mål för fortbildning vi satte upp inför detta år. I arbetslag och ämnesgrupper färdigställa arbetet med att skriva lokala pedagogiska planeringar för olika ämnen och moment inom ämnena och inom dessa skapa en röd tråd. F-3. Färdiga med LPP redan föregående läsår - startat en del revideringar (t.ex. tema SO/NO för f-1) Vi har arbetat med detta på Lärarcafétid. Att skriva matriser till samtliga LPP :er. Arbetslag F-3. En timme är avsatt varje vecka för att efterhand som vi tar fram våra LPP:er göra matriser till dessa. Vi har skapat matriser allt eftersom vi arbetat med LPP:erna i elevgrupperna. Några finns kvar att göra (t.ex. teman för kommande läsår i 2-3). Arbetslag 4-6. Vi valde att inte skriva egna matriser till LPP:erna utan använde Skolverkets betygskriterier som matris. Vi anser dock att det blir svårt för både elev och lärare att utifrån den få en så pass klar bild av vad som förväntas av eleven att det räcker. Vi kommer att behöva arbeta vidare med att förtydliga och konkretisera förmågorna på A, C och E-nivå. Arbetslag 7-9. De flesta matriser är klara men vi saknar elevexempel. Vi avvaktar med dessa till skolverket kommer med elevexempel. Att samtala om hur pedagogerna ska kunna planera undervisningen både i grupp och enskilt utifrån elevresultatet. Arbetslag F-3. Samtalat i lärarlag både efter HT och VT vid utvecklingssamtalen och när skriftliga omdömen skrevs. Arbetslag 4-6. Vi har försökt att stämma av kontinuerligt på våra arbetslag hur det fungerar i de olika klasserna resursmässigt och också försökt att i möjligaste mån se vilka ämnen som kräver flest pedagoger och därefter fördelat oss så. Vi har prioriterat hög pedagogtäthet på t.ex. våra matematiklektioner. Detta har resulterat i att vi kunnat dela klassen i mindre grupper, dock inte fasta utan utifrån behov, och därmed kunnat individanpassa bättre. Vi upplever att det har gett eleverna större förutsättningar att klara målen. Något som vi måste arbeta vidare med är att få en tydligare och snabbare bild av var eleverna brister i kunskap för att stämma av med hur vårt arbetssätt är. Till det behövs tid, både enskild och gemensam reflektion/avstämningtid för att bli varse hur mitt undervisningssätt bidrar eller inte bidrar till kunskapsinhämtande. Arbetslag 7-9. Ny struktur på IUP-lektionerna blev bättre för vissa elever. Innan IUPlektionerna fick alla elever fylla i i vilket ämnesrum de skulle vara. Detta kan utvecklas ännu mer. Dokumentation är ett bra redskap för mentorn som stämmer av med eleven vad den jobbar med på IUP-lektionerna. Inför nästa läsår försöker vi schemalägga tillfälle för detta. Samtal förs regelbundet på fredagskonferensen utifrån enskilda elevers specifika behov. För att tillmötesgå dessa har även speciallärare och vid vissa tillfällen specialpedagog varit med i undervisningen. Att låta eleverna utvärdera sina resultat utifrån de lokala/nationella målen för varje skolår. 17

18 Arbetslag F-3. I lärarlaget samtalat om hur och sedan i undervisningen fört in samtal och träning i grupp/klass för att förstå hur arbeten kan utvecklas bl.a. genom kamratrespons om arbeten. Arbetslag 4-6 har varit inne på Unikum och utvärderat sin kunskapsutveckling inför varje utvecklingssamtal samt de IUP-mål som de har kontinuerligt. Utvärdering har också skett i olika arbetsområden, då har eleverna skrivit i anteckningar under matrisen vad de har gjort för något och också om hur de tycker att arbetet gått. T.ex. bildarbete - alla hjärtans dag kort. Arbetslag 7-9. UNIKUM används för detta två ggr/år. Vi lyfter att man kan visa på läroplansmålen inför nytt eller efter avslutat arbetsområde. 18 Bedömning och analys Att vi har valt att arbeta så intensivt med att all personal ska få en djup förståelse av de nya styrdokumenten och sitt totala uppdrag som lärare har gett resultat. Alla undervisande lärare har utvecklat en förståelse för vikten av att tydliggöra syfte och kunskapskrav och att med den kontinuerliga formativa bedömningen hjälpa eleverna att få syn på sitt eget lärande. Vi kan naturligtvis bli ännu bättre på tillämpningen i uppdraget men vi har kommit en bra bit på väg genom att alla i grunden har en förståelse och utmanas att ständigt gå vidare i sitt eget lärande. Förbättringsområden och åtgärder Viktoriaskolan kommer under läsåret att arbeta med de målområden vi har identifierat i vår vision handlingsplan. Vi kommer att göra det genom att: Fortsätta arbetat med att tydliggöra syfte och kunskapskrav och bedömning Starta upp ämnesövergripande arbetssätt med estetiskt lärande 18

19 19 5. IT satsning, omdefinierat lärande med fokus på framtidskompetenser Vi tror att skolan som institution behöver förändras i takt med omvärlden och igen bli ledande när det gäller kunskap och lärande. Vi kommer att arbeta för att göra Viktoriaskolan till den bästa skolan. Där elever lyckas med sina studier, där de har förstått varför de går i skolan, är motiverade till ett lärande men inte sönderstressade. Viktoriaskolan kommer aldrig att ge upp kampen om att skapa den bästa skolan. Inför läsåret beslutade vi på Viktoriaskolan att skapa de allra bästa förutsättningar för lärande och ge våra elever möjlighet att utveckla kunskaper och kompetenser som behövs för framtiden. Vi vill ge eleverna möjlighet att i än högre grad lyckas med sina studier/lärande Vi vill att eleverna ska ha en förståelse av varför de går i skolan Vi vill ge möjlighet till ett lärande där elevernas motivation och intressen att söka kunskap är utgångspunkten. Vi vill ge eleverna förståelse för och en tydlighet i vad de förväntas uppnå med sina studier. Vi vill också öppna upp möjligheterna för eleverna att i högre grad påverka hur de kan visa sina kunskaper. Vi vill skapa utjämning genom att alla har tillgång till datorn som verktyg både i skolan och hemmet Vi vill inte skapa sönderstressade elever Process/tillvägagångssätt Dator i undervisningen Hösten 2011 valde Viktoriaskolan att satsa på att ge varje elev i skolår 7-9 en egen MacBook (bärbar dator) att använda i sitt skolarbete. Då alla elever har tillgång till en egen dator på lektionen, går det att arbeta på många nya sätt. Datorn fungerar som elevens egen under tiden på Viktoriaskolan och kan användas både i skolan och på fritiden. Med detta blev Viktoriaskolan en av de första skolorna i Örebro som satsade på att utveckla ett omdefinierat lärande utifrån "en-till-en". Våren 2012 valde Viktoriaskolan på att köpa in ipads till eleverna i skolår f-6. Ipadsen används för lärande i skolan och på fritids. En-till-en är ett begrepp för skolor som erbjuder en dator per elev. Omdefinierat lärande handlar om att i skolan skapa och utföra uppgifter som utan dagens teknik varit omöjliga att utföra. Omdefinierat lärande beskrivs ofta i en modell som trappsteg (kallad SAMR modellen) och är framtagen av en Amerikansk forskare, Ruben Puentendura. Omdefinierat lärande enligt SAMR modellen 1. Ersättning - datorn ersätter andra skrivverktyg 2. Förbättring - fler funktioner på datorn utvecklas och används, rättstavning-, redigeringoch presentationsprogram. 3. Modifiering (förändring)- Datorn gör det möjligt att förändra stora delar av en uppgift som skall utföras. Den skrivna texten kan nu delas med andra och bearbetas och utvecklas. (Google app) 4. Omdefiniering - lärarna konstruerar uppgifter som förut helt eller delvis varit omöjliga.undervisningen sker på ett nytt sätt, man kan dela med sig och ta till sig information på helt nya sätt. Eleverna kommunicerar med andra utanför skolan. På Viktoriaskolan finns tre pedagoger som fungerar som lärspridare. Deras roll är att hjälpa elever och lärare att använda datorn mot ett omdefinierat lärande. En av lärspridarna arbetar som IT-pedagog och har ett större och övergripande ansvar för det digitala lärandet på hela skolan samt förskolan. ipads Varje klass i årskurs F-6 har tillgång till ett antal ipad klassrummen. Förutom användandet av appar används våra ipads som skrivverktyg, surfplattor, kamera och inspelningsverktyg. Det finns en mängd användbara appar som är tänkta för utbildning i förskola och skola. 19

20 20 Resultat För att ta reda på om satsningen på ett omdefinierat lärande gett några av de önskade effekterna har vi valt att låta elever i skolår 7-9 och personal svara på en enkät. Svarsalternativen är 1-4 där 1= håller inte med alls och 4= håller helt med Jag har fått ökad motivation för skolarbetet. Elev Lärare 1 14% 0% 2 29% 40% 3 43% 60% 4 14% 0% Jag har fått bättre resultat i mitt skolarbete. Elev Lärare 1 14% 0% 2 21% 60% 3 52% 20% 4 12% 20% Jag har som elev fått större frihet att visa mina kunskaper Elev Lärare 1 12% 0% 2 26% 20% 3 45% 20% 4 17% 60% Jag som elev har fått en tydligare bättre feedback / omdöme på mitt skolarbete pga. arbetet på datorn Elev Lärare 1 12% 0% 2 26% 40% 3 60% 20% 4 2% 40% Bedömning och analys I elevernas bedömning går det att tydligt se att de upplever en ökad motivation, bättre resultat, större frihet i att visa sina kunskaper och framför allt upplever de får en tydligare feedback på sitt lärande. Vi har ju inga tidigare resultat att jämföra detta med eftersom det är skolans första år med ett omdefinierat lärande. Men resultatet är ju positivt så här långt. Förbättringsområden och åtgärder Inför läsåret kommer vi att fortsätta arbetet med att utveckla det omdefinierade lärandet enligt SAMR modellen. Vi kommer att göra det genom att: regelbundna inspirationsträffar med personalen kring omdefinierat lärande fortbildning kring de digitala verktygen som skolan använder ta del av utvecklingen utanför vår egen skola 20

21 21 6. Nationella prov / betygsstatistik Vi kommer här att redovisa resultaten för nationella proven i skolår 3, 6 och 9. Elevernas måluppfyllelse i musik och fysik, kemi och biologi i samtliga skolår och betygsresultat för år 8 och 9 samt elevernas behörighet till gymnasiet och samlade meritvärde i slutbetyget år 9. Resultaten i de nationella proven som redovisas nedan för skolår 3, 6 och 9 är genomförda våren Vi redovisar också betygsstatistiken för skolår 9 våren Av 22 elever i klass 3 visade nationella proven i matematik att 18 klarade kravnivån i samtliga sju delprov, 82%. I svenska klarade 14 av de 22 eleverna kravnivån i samtliga åtta delprov, 64%. Nationella prov skolår 3 Matematik Svenska Fyra av de 22 eleverna har inte uppnått kravnivån i ett eller fler av de sju delproven. En av dessa elever har deltagit i fyra av de sju delproven. Åtta av de 22 eleverna har inte uppnått kravnivån i ett eller fler av de åtta delproven. För fem av dessa gäller att de klarat kravnivån i sju av delproven. Det delprov som flest hade svårt med var skrivuppgift (Förr i tiden). Där var det sex elever som inte nådde kravnivån. Av 17 elever i klass 6 visade nationella proven i engelska att 15 klarade kravnivån i samtliga fyra delprov, 88%. I matematik klarade 15 av de 17 eleverna kravnivån i samtliga fyra delprov, 88%. I svenska klarade 16 av de 17 eleverna kravnivån i samtliga fem delprov, 94%. Nationella prov skolår 6 Engelska Matematik Svenska Två av de 17 eleverna har inte uppnått kravnivån i ett eller fler av de fyra proven. Två av de 17 eleverna har inte uppnått kravnivån i ett eller fler av de fyra proven. En av de 17 eleverna har inte uppnått kravnivån i ett eller fler av de fem proven. Av 25 elever i skolår 9 klarade klarade samtliga elever minst godkänt i alla nationella ämnesprov. Samtliga fick minst godkänt i alla fyra ämnen - engelska, matematik, svenska och fysik Nationella prov skolår 9 G VG MVG IG inte deltagit i samtliga delar Engelska Matematik Svenska Fysik Elevresultat i musik, idrott och NO 21

22 22 Måluppfyllelse skolår 1-3 Antal elever som förväntas nå full måluppfyllelse i år 6 utan särskild insats (klass 1-3, 70 elever) idrott 70 musik 68 NO 69 Måluppfyllelse skolår 4-6 Antal elever som nått måluppfyllelse i år 6 resp. förväntas nå full måluppfyllelse i år 6 utan särskild insats (klass 4-6, 66 elever) idrott 65 musik 62 fysik 62 kemi 63 biologi 62 Elevernas resultat i ämnena avenska, engelska, matematik, idrott, musik, fysik, kemi och biologi kommer här att redovisas genom terminsbetyg i skolår 8 och slutbetyg i skolår 9. Av 22 elever i skolår 8 klarade samtliga minst E i kemi och biologi och engelska,21 elever minst E (godkänt), i idrott; svenska och matematik samt 20 elever minst E i musik och fysik. Skolår 8 Antal elever per betygsnivå och ämne A B C D E F Svenska Engelska Matematik Idrott Musik Fysik Kemi Biologi Av 25 elever i skolår 9 klarade 24 minst godkänt i idrott och musik samt alla minst godkänt i samtliga NO-ämnen. 22