Dynamik och rörlighet i regionala kluster
|
|
- Karl Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dynamik och rörlighet i regionala kluster En studie av logistiksektorn och maskinindustrin i Örebro län Rapport 2007:06 Fredrik Eliasson Mats Lundmark
2 Dynamik och rörlighet i regionala kluster En studie av logistiksektorn och maskinindustrin i Örebro län Fredrik Eliasson Mats Lundmark Rapport 2007:06 ISBN
3 Förord Under de senaste 30 åren har Örebro län, liksom andra delar av Bergslagsregionen, genomgått omfattande strukturförändringar. Det har första hand drabbat tillverkningsindustrin, där tusentals jobb försvunnit, men det har även i hög grad påverkat övrigt näringsliv. I en allt mer påtaglig global konkurrens gäller det att ha kännedom om de regionala tillväxtförutsättningar, för att kunna stärka dem och göra regionen än mer konkurrenskraftig. Ett allt mer vanligt förekommande begrepp när det gäller att förstå och påverka utvecklingsförutsättningarna i en region är kluster. I denna studie lyfter fram i detta avseende två mycket intressanta branschområden, maskinindustri och logistik. Såväl maskinindustrin som logistiksektorn har i flera sammanhang lyfts fram som starka branscher i länet, med en god tillväxtpotential i den närmaste framtiden. Analyserna har gjorts med hjälp av den longitudinella registerdatabasen BeDa (Bergslagdata), vilken finansierats av Länsstyrelsen i Örebro län och tillhandahållits av Statistiska Centralbyrån. Rapporten har tagits fram som en del i projektet Kunskapsbank Bergslagen, som är ett samarbete mellan Örebro universitet och Regionförbundet Örebro (som har ersatt den tidigare samarbetsaktören Länsstyrelsen i Örebro län), med syfte att skapa större förståelse för tillväxten drivkrafter i Bergslagen som helhet och Örebro län i synnerhet. Rapportens författare har varit Mats Lundmark, professor i kulturgeografi vid Örebro universitet, samt Fredrik Eliasson, omvärldsanalytiker vid Regionförbundet Örebro. Ett tack riktas till Jan Andersson vid SCB som bidragit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Örebro i november
4 4
5 Innehållsförteckning Tabeller, diagram och figurer... 7 Inledning... 9 Material och metod Kluster, innovationssystem och dynamiska arbetsmarknader Kluster och dynamiska arbetsmarknader Rörlighetens betydelse för kompetensförsörjning och kunskapsspridning Några exempel på empiriska studier Avslutning Regionalpolitik och kluster Maskinindustri och logistik i ett nationellt perspektiv Regional specialisering (lokaliseringskvot) Branschens regionala storlek Regional tillväxt Är en hög lokaliseringskvot en nödvändighet för samlokaliseringsfördelar? Logistik i Örebro län Logistik en definition Företagande och sysselsättning Utbildningsnivå och utbildningsinriktning Arbetsställedynamik och arbetskraftens rörlighet Nya och kvarvarande arbetsställen Rörligheten på arbetsmarknaden inom logistiksektorn Rörlighetens omfattning Rörlighet inom och mellan branscher Avslutning Maskinindustri i Örebro län Maskinindustri och andra industribranscher i Örebro län en kort beskrivning Arbetsställedynamik och arbetskraftens rörlighet Nya och kvarvarande arbetsställen Arbetskraftens rörlighet Avslutning Sammanfattande diskussion Tillväxt och specialisering Hålls maskinindustrin respektive logistiksektorn samman av en egen dynamik? Är klustren regionalt avgränsade? Är maskinindustri och logistik att betrakta som regionala kluster? Litteratur- och källförteckning
6 6
7 Tabeller, diagram och figurer Tabeller TABELL 1: THE NUMBERS OF SURVIVORS (HIGHLY EDUCATED AND/OR HIGH EARNING) IN 1995 WHO HAD BEEN MOBILE DURING THE PERIOD: HAD MOVED BETWEEN FIRMS (INTER-FIRM) AND BETWEEN WORKPLACES (INTRA-FIRM). FIGURES ARE PERCENTAGES OF TOTAL EMPLOYMENT IN EACH CATEGORY TABELL 2: FA- REGIONER I DEN ÖVERSTA KVARTILEN INOM BÅDE LOKALISERINGSKVOT OCH BRANSCHSTORLEK, TABELL 3: SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING PER BRANSCHGRUPP INOM LOGISTIKSEKTORN I ÖREBRO LÄN TABELL 4: DE STÖRSTA LOGISTIKFÖRETAGEN MED AVSEENDE PÅ ANTAL ANSTÄLLDA VID ARBETSSTÄLLET, ÖREBRO LÄN TABELL 5: ARBETSKRAFTENS EGENSKAPER I LOGISTIKSEKTORN, ÖREBRO LÄN TABELL 6: UTBILDNINGSINRIKTNING, LOGISTIKSEKTORNS ARBETSKRAFT, TABELL 7: ARBETSSTÄLLEN OCH SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING I KVARVARANDE ARBETSSTÄLLEN , ÖREBRO LÄN TABELL 8: ANDEL ARBETSSTÄLLEBYTARE* MELLAN 1999 OCH 2003, EFTER ÅLDER OCH KÖN, ÖREBRO LÄN TABELL 9: RÖRLIGHETENS FÖRDELNING PÅ DEN EGNA BRANSCHEN (INTERNT), ÖVRIGA LOGISTIKSEKTORN OCH ÖVRIGT NÄRINGSLIV ENDAST INDIVIDER SOM VARIT SYSSELSATTA BÅDE 1999 OCH 2003 I ÖREBRO LÄN TABELL 10: ARBETSSTÄLLELÄN 1999 FÖR DE SOM VAR SYSSELSATTA I ÖREBRO LÄN 2003.**...43 TABELL 11: KARAKTERISTIK ÖVER INDUSTRIBRANSCHERNA I ÖREBRO LÄN TABELL 12: KARAKTÄRISTIK ÖVER MASKININDUSTRI I FYRA BERGSLAGSLÄN ÅR TABELL 13: NYA ARBETSSTÄLLEN I OLIKA INDUSTRIBRANSCHER OCH DERAS ÖVERLEVNAD EFTER TRE ÅR...52 TABELL 14: ARBETSSTÄLLEN OCH SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING I KVARVARANDE ARBETSSTÄLLEN TABELL 15: ANTAL OCH ANDEL SOM BYTT ARBETSSTÄLLE MELLAN 1999 OCH ENDAST INDIVIDER SOM VAR SYSSELSATTA BÅDE 1999 OCH 2003 I ÖREBRO LÄN...55 TABELL 16: RÖRLIGHETENS FÖRDELNING PÅ DEN EGNA BRANSCHEN (INTERNT), ANDRA INDUSTRIBRANSCHER OCH ÖVRIGT NÄRINGSLIV ENDAST INDIVIDER SOM VAR SYSSELSATTA BÅDE 1999 OCH 2003 I ÖREBRO LÄN TABELL 17: REKRYTERING FRÅN ANDRA LÄN AV PERSONER MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING INOM TEKNIK OCH TILLVERKNING TABELL 18: ANTAL PERSONER SOM REKRYTERATS FRÅN HÖGSKOLOR, FOU-INSTITUTIONER OCH TEKNISKA KONSULTFÖRETAG, TILL OLIKA INDUSTRIBRANSCHER I ÖREBRO LÄN MELLAN 1999 OCH Diagram DIAGRAM 1: LOKALISERINGSKVOT OCH ANTAL SYSSELSATTA PER FA-REGION INOM A) LOGISTIK, B) MASKININDUSTRI DIAGRAM 2: ANTAL SYSSELSATTA OCH ARBETSSTÄLLEN , ÖREBRO LÄN...32 DIAGRAM 3: ANDEL SYSSELSATTA EFTER YRKESSTÄLLNING INOM LOGISTIKSEKTORN, ÖREBRO LÄN DIAGRAM 4: RIKTIGT NYA ARBETSSTÄLLEN OCH DERAS ÖVERLEVNAD TRE ÅR EFTER START, LOGISTIK OCH ÖVRIGA BRANSCHER, ÖREBRO LÄN DIAGRAM 5: SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I RIKTIGT NYA SAMT KVARVARANDE FÖRETAG, LOGISTIKSEKTORN, ÖREBRO LÄN...37 DIAGRAM 6: INDUSTRIBRANSCHERNAS ANDEL AV INDUSTRISYSSELSÄTTNINGEN I ÖREBRO LÄN ÅR DIAGRAM 7: ANTAL SYSSELSATTA I SEX VERKSTADSBRANSCHER OCH I SEX KOMMUNER 1993, 1996, 1999 OCH DIAGRAM 8: REKRYTERING AV HÖGSKOLEUTBILDADE TEKNIKER OCH INGENJÖRER FRÅN ANDRA LÄN TILL MASKININDUSTRIN I ÖREBRO LÄN DIAGRAM 9: EXAMENSÅR FÖR PERSONER MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING INOM TEKNIK OCH TILLVERKNING I UTVALDA VERKSTADSBRANSCHER I ÖREBRO LÄN ÅR KUMULATIV ANDEL DIAGRAM 10: BOENDEKOMMUN ÅR 1999 FÖR DE TEKNIKER OCH INGENJÖRER MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING SOM VAR STUDERANDE 1999 OCH SOM ÅR 2003 ARBETADE I MASKININDUSTRIN I ÖREBRO LÄN
8 Figurer FIGUR 3A OCH B. FLÖDEN AV ARBETSKRAFT MELLAN UTVALDA BRANSCHER OCH SEKTORER I ABSOLUTA OCH RELATIVA TAL FIGUR 4: FLÖDEN AV HÖGUTBILDAD ARBETSKRAFT MELLAN DELBRANSCHER INOM VERKSTADSINDUSTRI I ÖREBRO LÄN
9 Inledning Liksom andra län som till stor del tillhör Bergslagsregionen, har Örebro drabbats av omfattande strukturförändringar inom industri och övrigt näringsliv, från slutet av talet och framåt. Förändringarna har kanske särskilt gällt basindustrier inom gruv-, ståloch skogsbranscherna i de mindre orterna och kommunerna i länet, med betydande sysselsättningsminskning som ett påtagligt inslag i omvandlingen. De anläggningar som finns kvar är idag starkt specialiserade och personalmässigt vältrimmade. I många fall är de i teknologiskt avseende i framkant av utvecklingen och internationellt konkurrenskraftiga inom sin specifika nisch. Under 2000-talets inledande år har den industriella utvecklingen i länet också påverkats positivt av den starkt ökande efterfrågan på industriprodukter som genereras av stora länder som Kina och Indien. Den gruvnäring som de flesta för bara tio år sedan såg som utraderad för alltid i Bergslagen, andas idag morgonluft och prospekteringar sker på ett stort antal, både nya och gamla, platser runt om i regionen. Den internationella efterfrågan på malmer och metaller får också effekter för den maskinindustri som finns i länet. Maskinutrustning för gruvbrytning har successivt kommit att framstå som en av de branscher i länet som har en stark tillväxtpotential inom den närmaste framtiden. Detta är en av anledningarna till att just maskinindustrin lyfts fram i denna studie. Det finns också andra skäl. Maskinindustrin kan utan tvekan räknas till det som i det regionala tillväxtprogrammet för Örebro län definieras som Avancerad tillverkningsindustri, genom att utbildningsnivån i allmänhet och ingenjörstätheten i synnerhet är hög inom denna bransch. Maskinindustrin i länet domineras också av relativt stora och internationellt slagkraftiga industriföretag, och spelar dessutom en viktig roll för underleverantörer i regionen och på andra håll i landet. Samtidigt sker det en framväxt av nya näringar i länet, och som också pekas ut som kluster med tillväxtpotential i de regionala utvecklingsplanerna. Hit hör t ex Måltid och upplevelse som kan kopplas till den s.k. upplevelseindustrins framväxt. Kultur och upplevelse som faktorer för tillväxt och utveckling har fått uppmärksamhet genom en lång rad projekt. Ett sådant exempel är de satsningar som gjorts på måltid och design i Grythyttan och Hällefors. Företagen inom upplevelseindustrin finns inom ett brett fält, inom såväl tillverkning som service- och tjänstebaserade sektorer, och det finns studier som visar att sysselsättningstillväxten inom denna sektor varit betydande, inte bara i landets storstadsregioner utan också i regioner som Bergslagen. 1 Ett annat område som lyfts fram där Örebro län antas ha en stark ställning är Logistik, transporter och trafiksäkerhet. Örebro har, mycket beroende på det geografiska läget i landet, en lång tradition som transportnod och omlastningsplats för landtransporter, och under de senaste decennierna har detta område vidgats till att också innefatta verksamheter som distributionscentraler och lagerhantering, utveckling av logistiksystem och trafiksäkerhetsfrågor. Att vi här väljer att se närmare på just logistik- och transportområdet beror på att denna sektor sysselsättningsmässigt kommit att spela en allt större roll i regionen, och på att stora investeringar har gjorts, och sannolikt kommer att göras framöver, inom detta område. Logistiksektorn har också en potential att utvecklas till en än mer kunskapsintensiv verksamhet i framtiden, bland annat genom starkare kopplingar till forskning om informationssystem och trafikbeteende. 1 Jakobsson & Lundmark,
10 Syftet med denna rapport är således att närmare studera två av de kluster eller branschgrupperingar som i regionala utvecklingsdokument förs fram som dynamiska och utvecklingsbara i ett länsperspektiv. När vi i denna rapport studerar logistik- och transportsektorn respektive maskinindustrin, gör vi det framför allt utifrån en föreställning om att kunskapsutveckling och kompetensförsörjning är av stor betydelse för en gynnsam näringslivsutveckling i en region eller, som i detta fall, ett län. Det betyder att vi i hög grad fokuserar på det som brukar kallas för humankapitalet; i detta fall med tonvikt på arbetskraftens egenskaper i form av utbildningsnivå-, och inriktning och på hur och i vilken omfattning arbetskraft flödar in och ut ur de två branschgrupperingarna (eller klusterbildningarna ) som studeras. I rapporten diskuteras dock utförligt hur de två verksamhetsområdena kan definieras och hur de är relaterade till andra sektorer. Vi kan givetvis inte heller ge en fullständig bild av de två sektorerna, utan väljer att fokusera på frågor som har att göra med sysselsättning och arbetskraft. Vi har valt att arbeta med ett statistiskt datamaterial som är särskilt lämpat för studier av de människor som är verksamma inom de utvalda näringarna. Den longitudinella databasen ger oss möjlighet att följa förändringar på både arbetsplats- och individnivå över en tioårsperiod, mellan 1993 och Vi har i denna studie avstått från att direkt samla in information från berörda företag och organisationer, t ex genom intervjuer. En mer kvalitativt inriktad undersökning av logistiksektorn och maskinindustrin skulle givetvis komplettera bilden på ett värdefullt sätt. Rapporten inleds med en kort genomgång av innebörden av begrepp som kluster och innovationssystem, och vilka argument som finns för att dynamik och rörlighet kan verka stimulerande för kompetensuppbyggnad och kunskapsspridning i regionalt förankrade system av relaterade och besläktade verksamheter. Därefter diskuteras klustertankarnas starka genomslag i den svenska regionalpolitiken och hur de också genomsyrar Örebro läns tillväxtprogram. Den databas som ligger till grund för analyserna presenteras i det följande avsnittet. Särskilt uppmärksammas den metodik som utvecklats av SCB när det gäller att hantera dynamik och rörlighet på arbetsställeoch individnivå. Därefter följer tre empiriska avsnitt som dels behandlar de två sektorernas sysselsättningsutveckling i ett nationellt och regionalt perspektiv, dels på detaljerad nivå analyserar arbetskraftsflöden inom respektive sektor i Örebro län. Rapporten avslutas med en diskussion av vilka slutsatser som kan dras på grundval av de analyser som genomförts. Material och metod Den empiriska undersökningen är grovt sett uppdelad i tre delar. Den första delen sätter in länets logistiksektor och maskinindustri i ett nationellt perspektiv. Därefter följer en del som behandlar företagsdynamiken, dvs. de faktorer som ligger bakom arbetskraftsrörligheten. Slutligen följer en del som behandlar arbetskraftsrörligheten inom de två branscherna. För samtliga delar av studien är det centrala materialet registerdata som tillhandahålls av SCB. Statistiken är en så kallad longitudinell databas, som i huvudsak beskriver individers sysselsättning, boende, utbildning, familjesituation och inkomst. Databasen, som går under namnet BergslagsData (BeDa), omfattar fyra bergslagslän: Örebro, Värmlands, Dalarna och Västmanlands län. BeDa bygger till största delen på SCB: s 10
11 databas LOUISE, men är även kompletterad med variabler från andra register. BeDa ger i flera avseenden en bättre beskrivning av arbetsmarknaden och människors relation till arbetslivet jämfört med den traditionella arbetsmarknadsstatistiken. Till skillnad från de ögonblicksbilder av tvärsnittsdata som annan arbetsmarknadsstatistik visar, ger BeDa möjlighet att följa individer från år till år. BeDa inkluderar individer 16 år och äldre som något av åren , 1996, 1999, 2002 eller 2003 varit bosatta eller arbetat i något av de fyra bergslagslänen. Databasen ger således ett mycket stort underlag att dra slutsatser från. Då BeDa endast sträcker sig fram till och med 2003, har vi i vissa avseenden kompletterat med siffror från 2005 från SCB: s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Den första delen av studien är en statistisk nationell jämförelse. Här är de ögonblicksbilder som ges med utgångspunkt i RAMS tillräckliga. I den andra och den tredje delen studeras sysselsättningsförändringar relaterade till kvarvarande, nyetablerade och nedlagda arbetsställen, liksom arbetstagarnas byten av arbetsplatser. Metoden kräver här att vi har tillgång till detaljerade uppgifter om arbetsställen och individer i verksamhetssystemet. Med utgångspunkt i BeDa har vi möjlighet att följa arbetsställena och individerna från år till år. I mer traditionella databaser har företags och arbetsställens identitet ofta varit synonym med deras organisationsnummer eller arbetsställenummer. Det innebär att företags och arbetsställens identitet förändras i samband med omorganisationer och ägarbyten eller andra typer av större förändringar. Om ett företag exempelvis ändrat juridisk form så har företaget fått ett nytt organisationsnummer. En sådan databas har emellertid stora svagheter om man vill studera arbetskraftens rörlighet. I det nyss nämnda exemplet skulle det förefalla som att samtliga arbetstagare vid ett företag har slutat och börjat på ett nytt företag. Okorrigerat riskerar detta att överdriva den faktiska arbetskraftsrörligheten. För att bättre hantera detta problem har vi i denna studie kunnat dra nytta av den metod som SCB utvecklat för att klassificera arbetsställen och företag som kvarvarande, nedlagda och nyetablerade, oavsett om företags- eller arbetsställenummer ändrats eller ej (den s.k. FAD-metoden). Mycket förenklat kan man säga att FAD-metoden går ut på att identifiera företagen och arbetsställena med utgångspunkt i individernas koppling till dem. Metoden kan illustreras med följande exempel: En bestämd grupp personer utgör en majoritet av de sysselsatta vid ett företag ett år. Samma grupp personer utgör en majoritet på ett företag även året därpå, men de båda företagen har olika organisationsnummer. I FAD betraktas detta som samma företag även om organisationsnumret ändrats mellan åren. Med all sannolikhet är det fråga om ett och samma företag som av någon anledning bytt organisationsnummer. (Andersson & Arvidson, 2004). Genom att nyttja FAD-klassificeringen har således vi i denna studie kunnat ha kontroll över befintliga företag och arbetsställen liksom över nybildningar, nedläggningar, hopslagningar och uppdelningar. Detta har varit nödvändigt för att på ett så korrekt sätt som möjligt kunna beskriva dels företagens dynamik, dels arbetskraftens rörlighet. 11
12 Kluster, innovationssystem och dynamiska arbetsmarknader Klusterbegreppet har sedan början av 1990-talet kommit att prägla diskussionen, både inom den akademiska världen och inom näringspolitiken, om lokal och regional tillväxt och näringslivsutveckling. Begreppet har sitt ursprung i Michael Porters texter från tidigt 90-tal (Porter 1990, 1998), men det har utvecklats i olika riktningar av en lång rad andra forskare inom det ekonomisk-geografiska fältet (se t ex Malmberg 2002, Malmberg & Power 2006, Sölvell 2004). Tankegångarna har också fått stort genomslag i policyinriktade initiativ såväl internationellt (bland annat inom OECD och EU) som nationellt (genom näringslivspolitiska myndigheter som NUTEK, Vinnova och ITPS). Klustertankarna präglar också i hög grad de regionala tillväxtprogrammen och den regionala utvecklingspolitiken i Sverige (se vidare nästa avsnitt). En grundläggande utgångspunkt i den teoretiska utvecklingen av klusterbegreppet är att företags internationella konkurrenskraft och överlevnadsförmåga på lång sikt är beroende av deras förmåga till förnyelse, ständiga lärande och en kontinuerlig uppgradering av företagets olika verksamhetsområden. Därför lyfts också kunskap och kompetens fram som centrala faktorer bakom företags framgångar. Denna innovationsförmåga gäller inte bara produkt- eller produktionstekniska framsteg, utan kan också handla om förändringar i företagsorganisation, nya sätt att agera på marknaden eller förbättrade distributionssystem. Inom klusterforskningen betonas också att företagens strävan att följa med i, eller till och med leda, kunskapsutvecklingen inom sitt område i hög grad sker genom samverkan med andra företag och/eller organisationer. Det handlar givetvis om samspelet med kunder och leverantörer, men också om kopplingar och relationer till FoU-verksamheter och andra kunskapsgenererande aktörer, konkurrenter, branschorganisationer, institutioner på arbetsmarknaden, näringslivsorganisationer etc. Därför finns det, enligt klusterforskningen, skäl att fokusera på system av ömsesidigt beroende och relaterade företag och organisationer, snarare än det enskilda företaget i sig. Dessa grupperingar av relaterade verksamheter kan mycket väl gå på tvärs mot eller överskrida vanliga indelningar, t ex i branscher, eller uppdelningar mellan små och stora företag, varu- och tjänsteproducerande företag etc. Det närliggande begreppet innovationssystem har tydliga beröringspunkter med klusterbegreppet, framför allt genom det systemperspektiv som präglar de två synsätten. Ett innovationssystem utgörs av det nätverk av organisationer, institutioner, regelverk, företag och individer som medverkar till att innovationer initieras, utvecklas och sprids, framför allt på den nationella arenan men även i detta fall efterhand med allt större fokus på den regionala nivån. Även om forskningen om innovationssystem i högre grad än klusterforskningen lägger tonvikten vid samhällets roll i organiseringen av olika stödformer för kunskapsutveckling och FoU-verksamhet, finns det slående likheter mellan de båda inriktningarna. Förutom ett utpräglat systemperspektiv förenas de två ansatserna av en betoning på kunskap, förnyelse och lärande i näringsliv och samhälle, och dessutom tillmäts den geografiska arenan (platser, regioner och nationer) och geografisk närhet en nyckelroll när det gäller att underlätta för lärande och kunskapsuppbyggnad. 12
13 Även om Porters tidiga formuleringar av klusterteorin inte var särskilt tydliga när det gäller klustrens geografiska utsträckning, har såväl Porter själv som en lång rad andra forskare efterhand kommit att betona de fördelar som ett industriellt kluster, eller ett system av relaterade verksamheter, har av geografisk närhet mellan de ingående aktörerna. Det finns med andra ord goda argument för att fysisk närhet underlättar kontakter och olika typer av flöden mellan aktörer i ett industriellt kluster. Det gäller inte minst flöden av information och kunskap som genereras i kontakterna mellan olika verksamheter. Samtidigt är det viktigt att påpeka att internationellt konkurrenskraftiga kluster inte på något sätt är begränsade i sin verksamhet till den närmaste omgivningen. De centrala aktörerna i kluster (ofta kallade klustermotorer) har vanligtvis sina största marknader och kunder i andra länder, ofta i andra delar av världen. De är naturligtvis också beroende av att vara länkade till viktiga kunskapskällor på långt avstånd från den egna regionen. Det är, med andra ord, viktigt att geografiska kluster inte är enbart självcentrerade, utan samtidigt öppna för influenser utifrån. På ett område måste emellertid geografisk koncentrerade kluster i mycket stor utsträckning förlita sig på den omgivande regionen, nämligen när det gäller den specialiserade arbetskraft som man är beroende av. Medan rörligheten för faktorer som kapital, varor och information ökat i snabb takt, inte minst genom den moderna informations- och kommunikationstekniken och genom effektivare transport- och distributionssystem, är människor fortfarande relativt trögrörliga. Av både biologiska och sociala skäl kan vi inte heller förvänta oss en drastiskt ökad geografisk omflyttning av människor i framtiden. Det betyder att geografiskt koncentrerade kluster, eller agglomerationer av relaterade företag och verksamheter, fortsatt kommer att vara bundna till sina regioner via den arbetskraft man behöver. Kluster och dynamiska arbetsmarknader Ett grundläggande argument i denna rapport är att individers byten av arbetsgivare och arbetsplatser kan bidra på ett positivt sätt till kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning mellan företag och organisationer inom en region, och därmed också till ökad konkurrenskraft och tillväxt. Individer som byter arbetsgivare och jobb är en del av en matchningsprocess mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Denna matchningsprocess sker idag allt oftare inom ramen för en segmenterad arbetsmarknad, dvs. det finns ett stort antal delarbetsmarknader inom vilka utbud och efterfrågan på arbetskraft bestäms (se t ex Martin & Morrison 2003). Dessa delmarknader är skilda från varandra såtillvida att rörligheten mellan dem är väsentligt lägre än inom dem. Många menar att framväxten av en segmenterad arbetsmarknad hänger samman med en trendmässig förskjutning i riktning mot ett mer utpräglat informations- och kunskapssamhälle, där specialistkompetens blir allt viktigare och där arbetskraft med mer generell kompetens minskar i betydelse. Denna utveckling är särskilt tydlig i de större städerna och på de största och bredaste arbetsmarknaderna (Edvardsson m fl 2000). Det är uppenbart att rörlighetens nivå hänger samman med konjunktursvängningarna. Rörligheten, i meningen byte av arbetsgivare, var märkbart låg (ca 8 % bytte årligen arbetsgivare) under den kraftiga lågkonjunktur som präglade det tidiga 1990-talet. Andelen av de sysselsatta som bytte arbetsgivare steg sedan successivt under talets andra halva, och låg vid år 2000 på cirka 13 % för både män och kvinnor i landet 13
14 som helhet. Den svagare konjunkturen de första åren på 2000-talet innebar därefter en viss nedgång (Andersson och Tegsjö, 2006:32, se också Furåker 2004). Men det finns också andra faktorer som långsiktigt påverkar rörligheten (Israelsson m fl 2003). Eftersom arbetskraftens rörlighet generellt sett är större i de yngre åldrarna, medför en långsiktigt åldrande befolkning troligen att jobbrörligheten trendmässigt minskar över tiden (Jansson 1997). Vidare kan institutionella faktorer, som en sammanpressad lönestruktur och ett starkt progressivt skattesystem, minska rörligheten. 2 Rörligheten påverkas också av det regelverk som gäller på arbetsmarknaden, de arbetsmarknadspolitiska åtgärdernas utformning och arbetslöshetsförsäkringens utformning. En aktiv arbetsförmedling och flyttbidrag/starta-eget-kampanjer tenderar att öka den geografiska rörligheten, medan arbetsmarknadsutbildningar och beredskapsarbeten normalt sett har den motsatta effekten (Nutek R 2000:15, s ). I detta sammanhang har också begreppet regionförstoring kommit att bli ett allt vanligare policyinstrument i regional utvecklingspolitik (se t ex Dahl m fl 2003), dvs. insatser inom framför allt infrastruktur- och kommunikationsområdet i syfte att öka pendlingsmöjligheterna inom en region. Den lokala eller regionala arbetsmarknadens storlek påverkar också graden av rörlighet (Andersson och Tegsjö, 2006:34). En stor och diversifierad arbetsmarknad innebär goda möjligheter att finna karriärvägar framför allt för den högutbildade arbetskraften. En stor arbetsmarknad underlättar också för båda makarna i ett hushåll att finna lämpliga arbetstillfällen. Generellt sett kan man säga att den interna rörligheten (dvs. byten av arbetsställe och arbetsgivare inom den lokala arbetsmarknaden) är högre ju större arbetsmarknadsregion, medan den externa rörligheten (dvs. på arbetsmarknaden nyinträdd och inflyttad arbetskraft) är högre i mindre regioner. Rörlighetens betydelse för kompetensförsörjning och kunskapsspridning En hög rörlighet på arbetsmarknaden är önskvärd av flera skäl. Rörligheten fungerar, som redan nämnts, som ett slags smörjmedel för strukturomvandlingen mellan tillbakagående och expanderande sektorer och företag. Ett klassiskt exempel på detta är den s k solidariska lönepolitiken. I det följande avsnittet lyfter vi fram en annan, och mer sällan studerad, tänkbar effekt av arbetskraftens rörlighet, nämligen dess betydelse för kompetensuppbyggnad, kunskapsspridning och nätverksbyggande i ett regionalt förankrat näringsliv. Idén om den lokala arbetsmarknadens betydelse för framväxten av, och uthålligheten i, branschmässiga koncentrationer i enskilda regioner är förvisso gammal. Detta är ett av de tre huvudskäl som Alfred Marshall anför till uppkomsten av geografiskt koncentrerade lokaliseringsmönster inom enskilda branscher (Marshall 1920). Denna tankegång behandlades också av Alfred Weber i hans klassiska lokaliseringsteori för industrin i början av 1900-talet (Weber 1909). Det är fortsatt en viktig aspekt i de modernare teorier om dagens internationellt konkurrenskraftiga kluster, som diskuterats ovan. Grundtanken är att specialiserade kluster och agglomerationer förutsätter en 2 De, i internationell jämförelse, relativt sett små löneskillnader som präglar den svenska arbetsmarknaden framförs ofta som en orsak till att jobbmobiliteten är lägre i Sverige. Sociologen Mikael Thålin menar dock att det finns teoretiska skäl att ifrågasätta ett sådant samband mellan lönestruktur och mobilitet. I sina analyser av svenska data (lönestatistik från LO/SAF och Arbetskraftsundersökningarna) finner han också empiriskt stöd för en sådan slutsats (Thålin 2002). Dessutom refererar han till studier som visar att den svenska arbetsmarknaden generellt sett inte präglas av en väsentligt lägre rörlighet i jämförelse med andra länder (se t ex van Ours 1990 och DiPrete m fl 1997). 14
15 arbetsmarknad med en specialiserad och yrkesskicklig arbetskraft, som bidrar till att stärka och upprätthålla en hög nivå av kompetens och kunskap i det lokala näringslivet. Geografisk närhet mellan företag i klusterformationer eller branschagglomerationer underlättar givetvis en rörlighet av arbetskraft mellan företagen. En sådan rörlighet kan också antas medverka till en kunskapsspridning mellan företag, särskilt när det gäller de individer som har en nyckelroll i kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling i företagen, t ex högutbildade specialister, tekniker, ingenjörer och forskare. Denna aspekt av den lokala arbetsmarknadens betydelse för näringslivets konkurrenskraft och dynamik har i mindre utsträckning uppmärksammats i forskningen. Av särskild betydelse, menar en del forskare, är den typ av kunskap som inte är kodifierad och standardiserad, och som därmed inte kan överföras mellan företag i form av skrivna dokument eller via andra typer av medier. Denna s. k. tysta kunskap (eng. tacit knowledge) följer med de individer som byter från en arbetsgivare till en annan, och en hypotes är att denna kunskapsspridning är av stor betydelse, inte bara i högteknologiska branscher och företag, för att upprätthålla en hög innovationsnivå och utvecklingstakt. Betydelsen av denna kunskapsöverföring mellan företag (och givetvis också mellan företag och andra organisationer, som t ex universitet och forskningsinstitut) har inte uppmärksammats i särskilt stor utsträckning i den litteratur som behandlar frågor kring kunskapsflöden och lärande i industriella kluster. Ytterligare en aspekt av kunskapsspridning genom arbetskraftsrörlighet är de möjligheter till nya kombinationer av kunskap som skapas i den enskilda organisationen eller företaget. Ett kontinuerligt inflöde av ny kunskap och kompetens kan antas ge upphov till en större grad av variation och stimulans över tiden i företagets interna kunskapsproduktion och lärande. Kunskapsspridning genom arbetskraftens rörlighet kan också medverka till att länka samman företag och verksamheter via de personer som har erfarenhet från flera arbetsplatser (Basant, 2002), dvs. genom flöden av arbetskraft på en lokal arbetsmarknad knyts i många fall nya företagskontakter och potentiella samarbetspartners kan lättare identifieras i den lokala miljön. Flöden av individer mellan företag och organisationer i en region kan med andra ord också fylla en klustereller nätverksbyggande funktion. Några exempel på empiriska studier Som tidigare nämnts finns det inte många empiriska studier som explicit försökt analysera omfattningen och betydelsen av arbetskraftens rörlighet i kluster. 3 Ett exempel på en sådan studie är dock Henry & Pinch s (2000) studie av vad som kommit att kallas Motor Sport Valley i södra England. Regionen, som sträcker sig mellan London och Birmingham (med de flesta företagen inom en radie på 50 miles från Oxford) sysselsatte i slutet av 1990-talet ca tekniker och ingenjörer inom sportbilsproduktion. Klustret domineras av små och medelstora företag och 3 Vid Uppsala universitet har dock ett antal empiriskt baserade studier av arbetskraftsrörlighetens betydelse för dynamik och konkurrenskraft i olika kluster och branschagglomerationer (t ex Biotechklustret i Uppsala och Internetbranschen i Stockholms innerstad) utförts inom ramen för CIND s verksamhet (Centrum för studier av innovationer och näringslivsomvandling). I en studie (Bienkowska, 2007) analyseras i detalj rörlighet i IT-klustren i Kista i Stockholm och Mjärdevi i Linköping. 15
16 underleverantörer i motorsportbranschen, men här finns också de stora biltillverkarna i världen representerade (t ex Ford, Nissan, Subaru, Mercedes-Benz, Volvo och GM). I studien kartläggs enskilda individers (framför allt chefsingenjörer, designers och företagsledare) förflyttningar mellan olika företag och stall. Genom intervjuer med olika företagsledningar växte successivt en bild av hur teknikutveckling och nya framsteg sprids mellan olika aktörer i regionen (men också till andra motorsport-centra i världen). Författarna konstaterar att rörlighet är en av de viktigaste formerna för kunskapsöverföring mellan företag i regionen: One of the most important ways in which knowledge is spread within the motor sport industry is by the rapid and continual transfer of staff between the companies within the industry. [ ] Motor Sport Valley acts as the epicentre of a global, yet highly spatially defined, labour market. In particular, whilst moves occur on an international scale into, and out of, the Valley, overall, the largest number of moves occur within the Valley. Moreover, international moves out are invariably followed in quick succession by a return to the Valley (Henry & Pinch, 2000, p. 128) In summary, the evidence above highlights that a key characteristic of the industrial organisation and labour market of motor sport are a set of processes leading to the continual churning of people and ideas. Fundamental to the argument of this chapter is the fact that this process of churning is centred on, and within, Motor Sport Valley. In addition, this churning is a process of circulating and producing knowledge within the knowledge community and regional production centre of Motor Sport Valley. For example, as personnel move they bring with them knowledge and ideas about how things are done in other firms helping to raise knowledge throughout the industry. (ibid, p. 139) Den kunskap som finns samlad i Motor Sport Valley är, enligt författarna, i hög grad förankrad och förkroppsligad i personer och företag i regionen, och deras sätt att arbeta. Det gör också att det inte är enkelt, om ens möjligt, att flytta eller överföra denna kunskap till andra regioner i andra delar av världen. I en svensk studie (Power & Lundmark, 2004) av arbetskraftens rörlighet används, liksom i denna rapport, ett longitudinellt, individbaserat registerdatamaterial för att undersöka rörligheten mellan olika delar av informations- och kommunikationsbranscherna (ICT-klustret) och andra sektorer/branscher inom Stockholms arbetsmarknadsregion. Tre delkomponenter i ICT-klustret identifierades: tillverkningsföretag inom data- och elektronikbranscherna (ICT manufacturing), handel och återförsäljning av elektronik- och datautrustning (ICT trade) samt datakonsulter och programvaruproducenter (ICT service). I Tabell 1 ställs ICT-sektorernas rörlighet i relation till jämförbara sektorer på Stockholms lokala arbetsmarknad, inom tillverkning, handel och företagsservice. Den rörlighet som analyseras avser både byten av arbetsgivare (inter-firm mobility) och byten av arbetsställe inom samma företag (intra-firm mobility). Eftersom individers rörlighet allmänt sett är starkt åldersberoende, tas i tabellen också hänsyn till rörligheten inom olika åldersgrupper. Vidare skiljer tabellen på rörlighet internt inom respektive 16
17 kategori/sektor och generell rörlighet. Siffrorna avser endast personer med en hög utbildningsnivå och/eller hög inkomstnivå. Tabell 1: The numbers of survivors (highly educated and/or high earning) in 1995 who had been mobile during the period: had moved between firms (inter-firm) and between workplaces (intra-firm). Figures are percentages of total employment in each category. Category All age groups Up to 35 years Between 36 and 55 years Intrafirm Intrafirm Intrafirm Older than 56 years Interfirm Interfirm Interfirm Interfirm Intrafirm All individuals ICT manufacturing Other manufacturing ICT trade Other trade ICT service Other business services Rest of labour market Individuals who only worked within one category Mobility within ICT cluster* Mobility within other sectors** Mob. within ICT manufacturing Mob. within Other manufacturing Mob. within ICT trade Mob. within Other trade Mob. within ICT service Mob. within Other business services Mob. within rest of LLM *Mobility between firms and workplaces classified to the ICT cluster by individuals who were active both in 1990 and **Mobility between firms and workplaces outside the ICT cluster by individuals who were active both in 1990 and Source: GEOMETRO. Från Power & Lundmark, 2004, s Det mönster som framträder i tabellen är förbluffande stabilt och entydigt. När det gäller arbetsgivarbyten uppvisar i stort sett samtliga delar av ICT-klustret (med visst undantag för handel med elektronik- och dataprodukter) en högre grad av rörlighet än övriga sektorer på den lokala arbetsmarknaden. Detta mönster går igen i samtliga åldersgrupper, oavsett om det handlar om sektorsintern rörlighet eller ej. När det gäller rörlighet inom företaget (intra-firm mobility) är bilden mer splittrad, något som delvis kan hänga samman med skillnader i företagens storleksstruktur inom de olika sektorerna, men i de flesta fall är också den företagsinterna rörligheten större i ICTbranscherna. Det saknas i stort sett studier som specifikt tar upp frågan vilken påverkan som arbetskraftens rörlighet kan ha på företags prestationer. Ett av få undantag är en nyligen publicerad svensk avhandling (Wictorin 2007), där sambandet mellan branschkoncentrationer och företagens arbetsproduktivitet analyseras för tre industribranscher; databranschen, maskinindustrin och gummiindustrin. I undersökningen prövas ett antal hypoteser härledda ur framför allt klusterteorin, som har att göra med graden av geografisk koncentration av företagen i branscherna, deras lokalisering i anslutning till en specialiserad arbetskraft och betydelsen av arbetskraftens rörlighet mellan företag i branschkoncentrationen. Flertalet av de 17
18 hypoteser som prövas får inte stöd av den empiriska undersökningen, analyserna kunde t ex inte styrka ett samband mellan geografisk koncentration av likartade verksamheter och arbetsproduktivitet, inte heller mellan tillgången på specialiserad arbetskraft och företagens produktivitet. Däremot visar studien på ett starkt samband mellan den specialiserade, högutbildade arbetskraftens rörlighet och arbetsproduktivitet inom en av de undersökta branscherna; databranschen. Varken för maskinindustrin eller gummiindustrin kunde dock hypotesen bekräftas. Författarens tolkning är att rörligheten spelar störst roll för företag beroende av kvalificerad arbetskraft inom näringar där humankapitalet utgör den viktigaste tillgången, t ex databranschen. För branscher som maskinindustri och gummiindustri förefaller arbetsproduktiviteten vara förknippad med graden av investeringar i maskiner och anläggningstillgångar, dvs. en hög kapitalintensitet. Avslutning Det finns således visst empiriskt stöd för idén att internationellt konkurrenskraftiga kluster utmärks av en hög grad av dynamik och rörlighet på den arbetsmarknad där de är verksamma. Samtidigt är det viktigt att påpeka att en överdrivet hög rörlighet av olika skäl inte är önskvärd, och att i princip alla former av rörlighet har ett pris. I Wictorins (2007) ovan refererade studie tolkas denna insikt som en upp- och nedvänd u-kurva, där det teoretiskt sett skulle vara möjligt att identifiera en optimal nivå på arbetskraftens rörlighet, och där för låg respektive för hög rörlighet är skadlig för företagens prestationer. För företagen innebär en hög personalomsättning inte bara att ny kompetens tillförs och nya idéer kommer in i företaget; det handlar givetvis också om en betydande investeringskostnad för rekryteringsprocessen, en inlärningsperiod för den nyanställde, och kanske också utbildningsinsatser för de nytillkomna. Givetvis har även utflödet sitt pris. Den som lämnar sitt tidigare företag tar med sig sin specifika kompetens och erfarenhet, och ibland också unika konkurrensfördelar förknippade med den personen, ut ur företaget. I vissa fall medföljer också viktiga kundkontakter och företagsrelationer den individ som byter arbetsgivare. Känsligheten är givetvis större i små företag, där enskilda individer kan vara helt avgörande för företagets verksamhet. Rörlighet bland personalen, framför allt när det gäller nyckelpersoner, handlar därför i hög grad om att gå en balansgång mellan stimulans, förnyelse och lärande å ena sidan, och risken att förlora kompetens och upparbetade kontakter å den andra. Rörligheten är viktig ur individens synvinkel, genom att karriärmöjligheterna är större och inkomstutvecklingen mer gynnsam om man är beredd att byta arbetsplats och arbetsgivare. Men det är samtidigt viktigt att påminna om att rörligheten också har sitt pris för individen. Vi har redan nämnt individernas kostnader för att bryta upp och byta bostadsort, men även ett byte av arbetsgivare eller arbetsplats (utan förändrat boende) innebär givetvis en ansträngning genom att gamla investeringar i sociala relationer överges och nya måste byggas upp. Att byta jobb innebär också i de flesta fall att individen måste göra uppoffringar för komma in i de nya arbetsuppgifterna. Slutligen är det viktigt att påpeka att kunskapsspridning mellan företag, eller för den delen andra former av lärande och kunskapsuppbyggnad, inte på något sätt är begränsad till den lokala eller regionala arenan. Den teknologiska utvecklingen och forskningen blir allt mer internationaliserad och kunskapstillväxten sker ofta i en global kontext. Därför är också företag och organisationer beroende av att ständigt föra in ny kunskap 18
19 från olika delar av världen. Uppköp, allianser och samarbeten mellan företag syftar inte sällan till att få tillgång till kunskap utvecklad i andra länder. Rörlighet bland, och rekrytering av, framför allt forskare, tekniker och experter av olika slag mellan olika länder är givetvis också ett viktigt sätt att få tillgång till forskningsfronten inom olika teknikområden. Avslutningsvis kan vi konstatera att det finns en rad argument för att rörligheten på arbetsmarknaden spelar en vital roll för kunskapsspridning inom kluster, och att det också finns empiriska studier som stöder antagandet att en hög rörlighet kan förknippas med utvecklingen inom växande och dynamiska kluster. Oavsett på vilket sätt rörligheten sker - som geografisk rörlighet från en lokal arbetsmarknadsregion till en annan, genom byte av jobb inom en och samma lokala arbetsmarknadsregion, nytt jobb och nya arbetsuppgifter inom samma företag eller organisation, genom frivilligt byte av jobb eller framtvingat genom omorganisering eller personalneddragningar medför rörligheten potentiellt en överföring av kunskap och erfarenheter från en plats till en annan i ekonomin. 19
20 Regionalpolitik och kluster I den svenska regionalpolitiken har fokus alltmer kommit att förskjutas från en regional fördelningspolitik till en regional tillväxtpolitik. Där politiken tidigare syftade till att skapa en regional likhet, lyfts nu istället regional olikhet och specialisering fram. Detta innebär också att fokus kommit att flyttas från branscher och företag till mer komplexa industriella system och kluster (Sölvell 2004). Detta har i sin tur ökat engagemanget och intresset för tillväxtfrågor utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv. Under de senaste 20 åren har de svenska kommunerna blivit alltmer aktiva inom det näringslivspolitiska området. Den regionalpolitiska propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet ger också mycket tydligt uttryck för en faktisk ansvarsförskjutning inom regionalpolitiken (Regeringens prop 2001/02:4). Denna proposition ger uttryck för att tillväxt till stor del skapas på regional nivå, och att det regionala utvecklingsarbetet därmed ska vara decentraliserat. De regionala tillväxtprogrammen tillsammans med EU:s strukturfonder utgör basen för genomförandet av denna politik. Det är påtagligt att denna förskjutning i regionalpolitiken inneburit att man på lokal och regional nivå sett ett större behov att kraftsamla de regionala aktörerna för att skapa bästa möjliga konkurrenskraft för regionen. I detta regionala utvecklingsarbete har fokus på kluster och innovationssystem kommit att bli en mycket central del. Satsningar på kluster, innovationssystem och lärande regioner har betraktats som lämpliga ramar för långsiktiga strategiska strävanden när det gäller att sätta igång förändringsprocesser i näringslivet (Asheim 2005). Det framstår således med tydlighet att såväl inom politik kring näringslivsutveckling som inom ekonomisk forskning har fokus flyttats till frågor som har att göra med hur lärande och innovation uppstår i system av relaterade ekonomiska aktiviteter. Idag är kluster och innovationssystem en central utgångspunkt för näringspolitiska myndigheter, såsom VINNOVA som arbetar med innovationer kopplade till forskning och utveckling, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och Invest in Sweden Agency (ISA). Det finns också betydande inslag av dessa idéer i de regionala tillväxtprogrammen. Även om denna studie inte specifikt tar upp detta är det ändå relevant att lyfta fram hur samspelet mellan klustret och den regionala politiken kan fungera. En regional styrning av klustret kan innebära att exempelvis en offentlig aktör verkar för att framkalla starkare relationer mellan företag och regionens kunskapsinfrastruktur. Klusterinitiativen är ofta organiserade i regionalt avgränsade projekt vilka syftar till att höja näringslivets internationella konkurrenskraft. Det är inte ovanligt att projekten involverar såväl klusterföretag, myndigheter och universitetsvärlden. Klusterbegreppets varande inom regionalpolitiken är emellertid inte helt problemfritt. Den ökade användningen av klusterbegreppet inom regionala strategier och policydokument har skapat en hel del begreppsförvirring. Malmberg (2002) menar att klusterbegreppet efter hand fått så många innebörder att det ibland kan förefalla tveksamt om det längre alls är användbart som instrument för analyser och politikinsatser inom näringslivs- och regionområdet. En inte alltför ovanlig föreställning 20
21 inom regionalpolitiken är att det går att skapa dynamiska kluster i varje region. Mycket tyder emellertid på att kluster inte kan skapas genom väl genomtänkta strategier av enskilda aktörer. De geografiska kluster som idag existerar har oftast vuxit fram över lång tid, och är sällan eller aldrig ett resultat av en regional strategi. Malmberg menar vidare att klusterpolitik långt ifrån alltid är den bästa lösningen på lokala eller regionala näringslivsproblem, även om det ofta används som en universalmedicin för ökad tillväxt. Om vi då ser till hur klusterbegreppet framträder mer specifikt i Örebro län i regionala strategier och policyprogram, kan vi se att det utgör en central del i såväl strukturfondsprogram som regionalt tillväxtprogram, om än på olika nivåer. I EU:s regionala strukturfondsprogram Mål 2 Västra, som under åren omfattade delar av Örebro län fanns en särskild åtgärd som syftade till att stödja och utveckla innovativa miljöer, förstärka nätverksbyggande mellan företag och mellan företag och forskning samt att underlätta teknikspridning (Programkomplement Mål 2 Västra, ). Inom det regionala tillväxtprogrammet, som löper mellan åren 2004 till och med 2007, är klusterperspektivet lika framträdande. Till skillnad från i strukturfondsprogrammet pekas fyra klusterområden i länet ut i det regionala tillväxtprogrammet (Regionalt tillväxtprogram för Örebro län, ). Dessa områden är: Logistik, transporter och trafiksäkerhet Miljöteknik Avancerad tillverkningsindustri (t ex robotik, stål- och metallbearbetning) Måltid och upplevelse Intressant är att samliga dessa områden också lyfts fram i andra tillväxtprogram i andra Mälardalslän. Exempelvis lyfts logistik fram även i Södermanlands tillväxtprogram, medan robotik tas upp som klusterområde i såväl Västmanland som Södermanland. Utöver dessa lämnas även öppet för ytterligare potentiella klusterområden. Inom samtliga av de fyra klusterområdena har det bedrivits mer eller mindre organiserad verksamhet, i form av nätverksprojekt eller liknande. Som vi tidigare varit inne på är det knappast okomplicerat att identifiera ett regionalt kluster, och det finns ingen given metod för hur detta görs på bästa sätt. Metodvalet kan dock i hög grad påverka vad man kommer fram till. Att såsom i det regionala tillväxtprogrammet specificera klusterområden innebär att man lyfter fram vissa delar av näringslivet som särskilt viktiga att stödja. Därav är det viktigt att följa utvecklingen inom de utpekade klusterområdena. Inför framtagandet av det Regionala tillväxtprogrammet genomfördes en klusteranalys för Örebro län på uppdrag av länets partnerskap Utvecklingsrådet. Denna studie menar att Transport, logistik och trafiksäkerhet är ett kluster som är starkt förknippat med Örebroregionen. Det framhålls vidare att klustret har en unik styrka i Örebro, som ingen annan region kan uppvisa. Jämförelser görs med Västmanlands, Uppsala, Södermanlands och Stockholms län. Maskinindustrin lyfts inte fram som ett eget kluster i denna studie, men väl som ett område med hög grad av regional specialisering. Analysen identifierar tänkbara kluster med utgångspunkt i ett specialiseringsindex, som baseras på antal företag, företagens omsättning samt antal sysselsatta. Analysen lyfter 21
2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling
2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet
Läs merRegionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial
Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Disposition Inledning Revideringen. Regionförbundets samordningsuppdrag Erfarenheter från RTP hittills. Sammanfattande analys. Strategisk
Läs merKluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin
Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Det är uppenbart att: människor och företag (i en tilltagande grad) är koncentrerade till vissa platser företag inom vissa branscher är mer koncentrerade till
Läs merUtdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra
Läs merMULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY
MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca
Läs merNuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen
Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merPlaneringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,
Läs merNationella kluster konferensen
Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen
Läs merVad betyder en ny stadsdel?
Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merOmklassificeringar. Statistiska centralbyrån 29
Industrins sysselsättningsutveckling Jan Andersson 6 Håkan Sjöberg 6 Fredrik W Andersson 7 Claes-Håkan Gustafson 7 Ett av de mest utmärkande dragen i de senaste 2 årens strukturella utveckling i näringslivet
Läs merHälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society
1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013
Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska
Läs merHelena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06
Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merBusiness Region Göteborg
Business Region Göteborg Business Region Göteborg är Göteborgs Stads näringslivskontor och arbetar med näringslivsutvecklingen i Göteborgsregionen. Stadshus AB Business Region Göteborg BRG 12,25% Lindholmen
Läs merINNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson
INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen
Läs merUtländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017
Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017 Frågeställningar Vilka effekter har utländska uppköp på produktivitet, sysselsättning
Läs merStorstadens tillväxt och samspel med andra regioner
Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag
Läs mer1. Varselvågen i Kalmar län
1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4
Läs merRegional tillväxt 2015
Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö
Läs merArbetskraftflöden 2012
FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot
Läs merOECD Territorial review
OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Läs merDen tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs Mars 2010 Arbetsvetenskap
Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden Föreläsning Lena Gonäs Mars 2010 Arbetsvetenskap Uppläggning av föreläsningen Begrepp och grundläggande fakta Den tredje industriella
Läs merLivsmedelssektorn i Halland
Livsmedelssektorn i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska livsmedelsindustrin Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB
Läs mer2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?
2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till
Läs merReviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013
Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs mer2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.
2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till
Läs merGlobaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige
Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige Globalisering innefattar en rad utvecklingsprocesser som påverkar världens länder och utvecklingen inom länder. Ökad rörlighet över nationsgränserna
Läs merUppländsk Drivkraft 3.0
Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag
Läs mer2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.
2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till
Läs merVINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen
VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter
Läs merSvensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data
Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008
Läs merInternationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer
Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för
Läs mer2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013
Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merTjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?
Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som
Läs merREGLAB. Ett forum för regional utveckling
REGLAB Ett forum för regional utveckling Lärprojektet Industrins förnyelse - syfte Att öka kunskapen om de strukturella förändringarna i tillverkningsindustrin och hur dessa påverkar de svenska regionerna,
Läs mer2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
Läs merArbetskraftflöden 2011
FS 2013:2 2013-02-08 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2011 Under året började 4 140 personer förvärvsarbeta samtidigt som 3 410 slutade förvärvsarbeta Nästan 3 500 Norrköpingsbor bytte arbetsplats till
Läs merVARUMÄRKESPLATTFORM 2010
VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer
Läs merHur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merArbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Läs merI termer av förädlingsvärde är den privata tjänsteandelen c:a 51 procent av totalen.
Svensk industri med stort tjänsteinnehåll Från tid till annan framförs uppfattningar att industrin spelar en krympande roll i den svenska ekonomin. Det intrycket får man lätt av att följa det traditionella
Läs merTillväxt och utveckling i Fyrbodal
Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merVästra Götalands län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde
Västra Götalands län Introduktion I Västra Götaland är den regionala utvecklingsstrategin vägledande för allt utvecklingsarbete. Tillväxtavtalet, som utgör ett av de viktiga verktygen i denna strategi,
Läs merKommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,
Läs merStatligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien
I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch
Läs merFramtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström
Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om
Läs merBranschöverskridande kompetensknippen Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur
Branschöverskridande kompetensknippen Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur Göteborg, mars 2013 Martin Henning Ljubica Nedelkoska Regionen som arena för ekonomisk utveckling Människors dagliga
Läs merStockholmskonjunkturen hösten 2004
Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.
Läs merAlternativa regionbildningar
Alternativa regionbildningar Några utgångspunkter för en i Svealandsområdet Januari 2008 Fredrik Eliasson Agneta Stål 2 Förord Att av dagens befintliga bilda större och regionkommuner är en synnerligen
Läs merSå bygger du en ledande FOI-miljö
Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på
Läs mer2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Läs merInternationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och
Läs merMALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Läs merSysselsättningen i Kronobergs län 2017
Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...
Läs merInternationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Läs merRegionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013
Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål
Läs merGlobalisering och svensk arbetsmarknad
Globalisering och svensk arbetsmarknad Fredrik Heyman (IFN och Lunds universitet) Fredrik Sjöholm (Lunds universitet och IFN) SNS, 5 juni 2018 Bakgrund Globaliseringen har ökat kraftigt under de senaste
Läs merLIFE SCIENCE. Utveckling i Västra Götaland
LIFE SCIENCE Utveckling i Västra Götaland Inledning: Uppgifterna i denna rapport bygger på två huvudsakliga källor. Dels statistik från SCB där life science sektorn definieras utifrån s.k. SNI-koder (SNI
Läs merStatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se
Läs merLuleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
Läs merFramtiden för landsbygden?
Framtiden för landsbygden? - en glimt av Tillväxtanalys beskrivningar av landet utanför staden Martin Olauzon, avdelningschef Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Vår bakgrund Vårt
Läs merTillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län
Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Varför är innovationer viktiga? Innovationer ger teknologisk utveckling som leder till ökad
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merDen tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap
Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Uppläggning av föreläsningen Begrepp och grundläggande fakta Den tredje industriella
Läs merDär kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt
Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att
Läs merLernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare
Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL
Läs merVilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?
Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling
Läs merTillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad
Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer
Läs merInformations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003
Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003 Utveckling av antal företag i Kronobergs län fördelat över bransch 1998 2002 Index 1998 = 100 250 200 150 100 Telekommunikation
Läs merPartssamverkan för effektiva produktionssystem
Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen
Läs merEast Sweden Business Solutions. Effektiv logistik
East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken
Läs merRegionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken
Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Daniel Gustafsson 08-681 94 95 daniel.gustafsson@nutek.se 1. Yttre förutsättningar 2. Vad är vi bra på? 3. Tillgänglighet 4. Attraktivitet
Läs merNordisk pendlingskarta 2001
FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Nordisk pendlingskarta Nordisk pendlingskarta 2001 Carl-Gunnar Hanaeus 21 Mer än 55 600 personer boende i Sverige hade löneinkomst i ett annat nordiskt grannland under
Läs merLandsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier
Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata
Läs merInriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)
1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.
Läs merGenus och innovation Trender, Teori, Tillväxt
Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt 15 nov 2012 Malin Lindberg, forskare vid Luleå tekniska universitet Ny politik för tillväxt & innovation Globalt (OECD) Europa (EU2020) Sverige (SNIS) Regionalt
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom
Läs merTillväxt och utveckling i Sjuhärad
Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever
Läs merUtvecklingen av det Sydsvenska näringslivet. Pia Kinhult. Hjärntrustens frukostseminarium 28/10
Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet Pia Kinhult Hjärntrustens frukostseminarium 28/10 Skånes andel av Sveriges BNP ligger stabilt runt 12 procent för perioden 1980-2005 1985 1987 1989 1991 1993
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs mer2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna
2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna
Läs merKultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012
Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande
Läs merArbetsmarknadsutsikterna Örebro län
Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2016 och 2017 2016-06-08 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Intervjuundersökning två gånger om året
Läs merUtveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Läs merIdéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.
1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt
Läs merTIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt
TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt Delprojekt 2: Platsbunden innovationsförmåga och arbetskraftens sammansättning Syftet med delprojektet är att belysa hur arbetsmarknadsrelaterade
Läs merTJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige
TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige November 2014 2 Bakgrund Sedan 1990-talet och framåt har industrins produkter i allt högre grad producerats med hjälp av tjänster,
Läs mer