Skatteregler Uppdaterat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skatteregler Uppdaterat 2011-03 - 01"

Transkript

1 Uppdaterat Ersätter uppdateringar från Alla uppdateringar i hela dokumentet som är gjorda 2011 är kantmarkerade. Dessutom är större och viktigare uppdateringar skrivna med fetstil. Uppdateringarna berör främst följande avsnitt och områden: 1. Fastighetsavgift och fastighetsskatt 2. Nya regler beträffande räkenskapsår 6. Kompletterande regler gällande julgåvor, minnesgåvor, bostadsförmån för praktikanter, semesterbostad, fri utbildning, terminalglasögon och datorutrustning 8. Komplettering gällande flyttningsersättning 12. Vissa arbetsgivaravgifter och företagsstöd i avsnitt 12.1, förtydligande om personalliggare i avsnitt 12.2, nytt om kortare uppehåll vid utlandstjänst i avsnitt , arbetsgivaravgifter vid utlandstjänst samt ny EU-förordning i avsnitt , nytt om uthyrning av svensk bostad vid utlandstjänst i avsnitt Nytt beträffande moms på vissa trycksaker 15. Komplettering beträffande personligt besök från Skatteverket I övrigt har en del förtydliganden gjorts. Författare: Stig Hilding Sveriges Frikyrkosamråd

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Dokumentet inleds med kortfattade ingresser till de olika avsnitten 1. för allmännyttiga ideella föreningar 4 2. Deklarations- och uppgiftsskyldighet Traktamentsersättningar, kostnader för hemresor m m Allmänt Tjänsteresa i Sverige Tjänsteresa utomlands Tillfälligt arbete Dubbel bosättning Reducering av avdrag när kostförmån erhållits Hemresor Reseersättningar och andra kostnadsersättningar Ersättning för tjänsteresor Ersättning för resor mellan bostad och arbetsplats Annan kostnadsersättning Representationsersättningar Förmåner Allmänt Skattefria förmåner Skattepliktiga förmåner Gåvor Flyttningsersättning Arbetsrum i egen bostad Kurser, studieresor Stipendier Den allmännyttiga föreningen som arbetsgivare Arbetsgivaravgift Personalliggare 47

3 12.3 Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) Skatteavdrag Kontrolluppgifter Speciella regler för utlandsarbetare Sexmånadersregeln och ettårsregeln Kontrolluppgifter vid utlandsarbete Arbetsgivaravgift vid utlandsarbete Uthyrning av svensk bostad vid utlandstjänst Speciella regler för utomlands bosatta personer vid arbete i Sverige Mervärdesskatt Revision och kontroll från Skatteverket Skatteverkets organisation och service Styrelsens ansvar 75

4 Uppdaterat Kortfattade ingresser till olika avsnitt 1. för allmännyttiga ideella föreningar För församlingar gäller förmånligare skatteregler än normalt. Villkoren för dessa regler när det gäller inkomsttaxeringen framgår av avsnitt 1. Där framgår också innebörden av dessa regler, vad som ska beskattas och vad som är skattefritt. Sist i detta avsnitt finns de nya reglerna om kraven på att ha certifierade kassaregister i näringsverksamhet. 2. Deklarations- och uppgiftsskyldighet Om församlingen ska beskattas eller betala särskild löneskatt på pensionskostnader ska inkomstdeklaration lämnas. Finns endast skattefria inkomster ska endast särskild uppgift lämnas. Reglerna framgår av avsnitt Traktamentsersättningar, kostnader för hemresor m m Till anställd som företar tjänsteresa med övernattning kan traktamentsersättning utbetalas upp till vissa takbelopp utan att beskattning sker. Vilka regler som gäller framgår av avsnitt 3. Under delavsnitt 3.1 behandlas några allmänna grundregler. Vad som gäller vid tjänsteresa inom Sverige tas upp under delavsnitt 3.2. De speciella regler som gäller vid tjänsteresa utomlands tas upp under delavsnitt 3.3. En församling utbetalar ibland ersättning för fördyrad kost och småutgifter till någon som har tillfälligt arbete i församlingen, t.ex. en vakanspastor. Sådan ersättning likställs med lön. Mottagaren kan göra avdrag för viss fördyring. Reglerna framgår av avsnitt 3.4. För den som på grund av sitt arbete flyttat till ny bostadsort och som tvingats behålla en bostad på den tidigare bostadsorten har i vissa fall rätt till avdrag för uppkomna ökade levnadskostnader avseende dubbel bosättning. Om ersättning utgår från arbetsgivaren likställs denna med lön. Reglerna framgår av avsnitt 3.5. Har en anställd under tjänsteresa erhållit både kostförmån och traktamente ska schablonavdraget för ökade utgifter för måltider och småutgifter minskas. Reglerna om denna reducering av avdrag när kostförmån erhållits framgår av avsnitt 3.6. Den som arbetar på annan ort än hemorten, t.ex. vakanspastorer, kan få avdrag för kostnaden för hemresor. Om arbetsgivaren utger ersättning för hemresorna likställs denna med lön. Reglerna framgår av avsnitt Reseersättningar Tjänsteresor med egen bil kan av arbetsgivaren ersättas med ett visst takbelopp per mil. Resor med allmänna kommunikationsmedel och taxi kan ersättas med verkliga kostnader. Ersättning härutöver betecknas som lön och beskattas. Se avsnitt 4. Här finns också reglerna om reseräkningens utformning och om trängselskatt. 1

5 5. Representationsersättningar Representationsersättning kan utbetalas motsvarande den anställdes kostnader för representation. Ersättning härutöver betraktas som lön. Reglerna framgår av avsnitt Förmåner Alla förmåner, som en anställd får i tjänsten, är i princip skattepliktiga. Det finns dock vissa undantag från denna huvudregel. Allmänna regler om förmåner framgår av avsnitt 6.1. Under avsnitt 6.2 finns en uppräkning av ett antal skattefria förmåner och under vilka villkor skattefriheten gäller. Under avsnitt 6.3 finns en uppräkning och beskrivning av några vanliga skattepliktiga förmåner. 7. Gåvor Gåva som ges utan krav på motprestation är skattefri för mottagaren vid inkomsttaxeringen medan gåva som egentligen utgör ersättning för utfört arbete eller tjänst är skattepliktig. Reglerna framgår av avsnitt Flyttningsersättning Flyttningsersättning till den som bytt tjänst och flyttat till ny verksamhetsort är normalt skattefri. Den som inte erhåller sådan ersättning medges normalt inte avdrag för flyttkostnaderna i sin deklaration. Se avsnitt Arbetsrum i egen bostad Skattepraxis är mycket restriktiv när det gäller att medge avdrag för arbetsrum i egen bostad. Utgiven ersättning från arbetsgivaren kan därför bli betraktad som lön. Vilka krav som ska vara uppfyllda för att avdrag ska medges framgår av avsnitt Kurser, studieresor Av arbetsgivaren bekostade kurser eller studieresor avseende tjänsten är normalt skattefria. Det finns dock gränsfall där hela eller delar av dessa kostnader kan bli betraktade som löneförmån. Se avsnitt Stipendier Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Det krävs dock att stipendiet inte betalas ut periodiskt. Stipendier som utgör ersättning för ett arbete som har utförts eller som kommer att utföras är skattepliktigt. Se avsnitt 11. 2

6 12. Den allmännyttiga föreningen som arbetsgivare Det längre avsnittet 12 tar upp de olika regler inom skatte- och avgiftsområdet, som föreningen/församlingen har att följa. Arbetsgivaravgift behandlas i delavsnitt Reglerna om att föra personalliggare för den som bedriver serveringsverksamhet behandlas i delavsnitt Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) behandlas i delavsnitt Skatteavdrag behandlas i delavsnitt Kontrolluppgifter behandlas i delavsnitt Speciella regler för utlandsarbetare behandlas i delavsnitt Speciella regler för utomlands bosatta personer vid arbete i Sverige behandlas i delavsnitt Mervärdesskatt Församlingar är i de flesta fall undantagna för skattskyldighet till mervärdesskatt (moms). För viss näringsverksamhet föreligger dock skattskyldighet. Reglerna framgår av avsnitt Revision från Skatteverket Skatteverket utför rutinmässigt revisioner och kontroller hos deklarationsoch uppgiftsskyldiga. Vilka regler som gäller och vad den som är föremål för revisionen/kontrollen har att iaktta framgår av avsnitt Skatteförvaltningens organisation Under avsnitt 15 finns information om Skatteverkets organisation och arbetsområden samt information om dess service till allmänheten. 16. Styrelsens ansvar Under avsnitt 16 finns en kortfattad information om styrelsens företrädaransvar inom skatte- och avgiftsområdet. 3

7 1 för allmännyttiga ideella föreningar Ideella föreningar med ett allmännyttigt ändamål kallas nedan för allmännyttiga föreningar. Till dessa räknas de flesta religiösa föreningar och församlingar samt registrerade trossamfund i Sverige. Övriga ideella föreningar är obegränsat skattskyldiga och beskattas enligt vanliga regler. En ideell förening, som har ett allmännyttigt ändamål och dessutom uppfyller vissa villkor på öppenhet, inkomstanvändning m.m. beskattas inte för löpande kapitalavkastning (t.ex. räntor och utdelningar) eller för kapitalvinster, inte heller för vissa fastighets- och rörelseinkomster. Även för registrerade trossamfund, däribland Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar, som uppfyller dessa villkor, gäller denna begränsning i skattskyldigheten. Enligt en övergångsregel gäller dessutom att prästlönetillgångarna (prästlönefastigheter och prästlönefonder) ska vara befriade från inkomstskatt vid års taxeringar. Lagstiftningens utformning Motivet till att dessa föreningar behandlas förmånligare än andra juridiska personer är bl.a. att föreningarnas inkomster regelmässigt används för att främja ett allmännyttigt ändamål och att ett skatteuttag skulle drabba föreningens verksamhet. Hänsyn har tagits till att föreningar, som vid sidan av den ideella verksamheten bedriver någon form av näringsverksamhet, bör konkurrera på samma villkor som övriga näringsidkare. Villkor för förmånliga skatteregler För att en ideell förening ska komma i åtnjutande av dessa förmånliga skatteregler krävs att föreningen uppfyller fyra villkor. Föreningen får dessutom inte verka för ekonomiska intressen. Ändamålskravet Föreningen ska enligt stadgarna ha till huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål. Av lagtexten framgår, att bland annat följande ändamål ansetts som allmännyttiga: religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ändamål. Med huvudsakligt menas att cirka 75 % av verksamheten är inriktad på det huvudsakliga ändamålet. Verksamhetskravet Den faktiskt bedrivna verksamheten måste stämma överens med stadgarnas innehåll. Detta innebär, att verksamheten uteslutande eller så gott som uteslutande måste tillgodose det allmännyttiga ändamålet. Förening kan således inte i mer än ringa omfattning (5 10 %) gå vid sidan av detta ändamål. Om så sker kommer föreningen inte i åtnjutande av de förmånligare skattereglerna. Öppenhetskravet Föreningen måste vara öppen. Detta innebär, att föreningen inte får vägra 4

8 någon inträde eller utesluta någon som delar föreningens målsättning och är beredd att följa dess stadgar. Verksamhetens art eller omfattning kan dock i vissa fall göra ett begränsat medlemskap naturligt, t.ex. en viss minimiålder. Kravet på öppenhet är uppfyllt även för regionala föreningar eller förbund och samarbetsorgan, vars medlemmar utgörs av öppna föreningar. Fullföljdskravet Föreningens inkomster ska aktivt användas i den ideella verksamheten. Föreningen ska alltså fullfölja sitt ändamål. Det sista villkoret innebär att förmånsbehandlingen går förlorad om föreningen använder sina inkomster för främmande ändamål eller fonderar medel i för stor utsträckning. Kapitalvinster (s.k. realisationsvinster) och beskattade fastighets- och rörelseinkomster behöver dock inte medräknas vid bedömningen av om villkoret är uppfyllt, utan kan utnyttjas för andra ändamål eller fonderas. De inkomster som avses och som måste användas i den ideella verksamheten är kapitalinkomster (räntor, utdelningar etc.) och sådana fastighets- och rörelseinkomster som är skattefria för en allmännyttig förening. Från dessa inkomster får man först dra av de kostnader som skulle ha varit avdragsgilla om inkomsterna varit skattepliktiga. Till de inkomster som måste användas räknas dessutom sådana som är avsedda att täcka föreningens löpande utgifter, t.ex. medlemsavgifter, gåvor från enskilda samt allmänna bidrag från stat och kommun. För att kravet på inkomstanvändning ska anses uppfyllt måste minst 80 % av inkomsterna enligt ovannämnda beräkningssätt användas för den allmännyttiga verksamheten. Att föreningen ett enskilt år inte uppnått detta medför dock inte att skatteförmånerna går förlorade. Om i genomsnitt minst 80 % av inkomsterna, räknat över en period om cirka fem år, används i den allmännyttiga verksamheten anses kravet på inkomstanvändning uppfyllt. Exempel: Inkomstanvändning Inkomster Offer och gåvor Statsbidrag Fastighet, netto Kapitalvinst, fastighet Utgifter Överskott för året Kapitalvinst vid försäljning av fastighet, kr, får sparas. Utgifterna överstiger 80 % av övriga inkomster enligt nedan. Offer och gåvor Statsbidrag

9 Fastighet, netto % av Utgifter Utgifterna överstiger 80 % av kronor och kravet på inkomstanvändning har således uppfyllts. Bidrag och gåvor, som används till församlingens löpande verksamhet får inte undantas vid jämförelse enligt ovan. Öronmärkta gåvor och bidrag, som givits för att användas till något speciellt ändamål och således inte är avsedda för den löpande verksamheten, behöver inte tas med vid jämförelsen. Då finns heller inget på utgiftssidan som motsvarar denna inkomst. Kravet på inkomstanvändning innebär en begränsning av föreningens möjligheter att med bibehållna förmåner vid beskattningen bygga upp ett eget kapital. Förening, som avser att anskaffa fastighet eller annan anläggning för den ideella verksamheten eller genomföra omfattande byggnads-, reparationseller anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen, kan emellertid efter ansökan hos Skatteverket medges dispens från kravet på inkomstanvändning. Dispenstiden är vanligtvis fem år. Beslut om dispens kan förenas med vissa villkor, t ex att sparade medel ska placeras på spärrad bankräkning. Föreningen ska i princip genomföra investeringen inom den angivna dispenstiden. Följden kan annars bli att föreningen efterbeskattas för år som dispensen avsett. Med hänsyn till att kravet på inkomstanvändning inte är knutet till varje enskilt beskattningsår, utan kan bedömas med hänsyn till utvecklingen under en flerårsperiod, torde föreningarnas behov av att söka dispens vara ganska litet. De föreningar som uppfyller ovannämnda fyra krav eller som uppfyller de tre första och medges dispens beträffande det fjärde kommer således i åtnjutande av de förmånliga beskattningsreglerna. De allra flesta frikyrkoförsamlingar torde uppfylla nämnda krav. Föreningar som uppfyller kraven kallas i den fortsatta redogörelsen för allmännyttiga föreningar. Förmånsbehandlingens innebörd Förmånsbehandlingen innebär, att de allmännyttiga föreningarna är skattskyldiga endast för vissa rörelse- och fastighetsinkomster och att man är helt befriad från skattskyldighet beträffande inkomst av kapital, såsom räntor, utdelningar och kapitalvinster. Fastighets- och rörelseinkomster beskattas inte om de till huvudsaklig del (ca 75 %) kommer från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjats som finansieringskälla för det ideella arbetet. För fastighet krävs att den ägs av föreningen och att den är avsedd för den ideella verksamheten och används i denna verksamhet. (Se rörelse respektive fastighet nedan.) 6

10 Exempel på inkomster som har naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål är: entréavgifter till samlingar inom ramen för den ideella verksamheten, inkomster från verksamhet som syftar till att göra föreningen känd såsom försäljning av böcker, tidningar, affischer, märken m.m., inkomster från serveringar i anslutning till föreningens aktiviteter, upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål. Det senare gäller föreningar, som har till ändamål att upplåta samlingslokaler. Till verksamhet som av hävd utnyttjats för att finansiera ideellt arbete kan nämnas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljningsoch insamlingskampanjer m.m. Rörelseinkomster som har ett direkt samband med den ideella verksamheten beskattas således inte. Inkomster som härrör från en kommersiellt bedriven verksamhet ska däremot normalt beskattas. En förening som stadigvarande driver rörelse under liknande former som normal näringsverksamhet beskattas således på vanligt sätt för dessa inkomster. Så är t ex fallet om en allmännyttig förening driver bokhandel, serveringsrörelse eller kiosk. Från senare år finns några rättsfall, där olika verksamheter, som bedrivits av ideella föreningar, inte har beskattats. Rättsfallen gäller bl a serveringsverksamhet på frikyrkoförsamlingars sommargårdar i vissa fall, idrottsföreningars festplatsverksamhet samt skogsplantering eller insamling av returpapper som ideella föreningar åtagit sig att utföra. Skälen för skattefrihet har bl a varit, att en verksamhet på grund av begränsad omfattning inte har ansetts vara rörelse eller att den varit av tillfällig natur. I några fall har verksamheten ansetts vara en hävdvunnen finansieringskälla, bl.a. på grund av starka ideella inslag, som att den skötts av oavlönade personer eller att varor har skänkts till den. Inkomst från second hand-butiker som bedrivs av allmännyttiga ideella föreningar har av skatteverket betraktats som skattefri under bl. a. följande förutsättningar: begränsad konkurrens i form av begränsat öppethållande, frivillig ideell arbetskraft, försäljning endast av skänkta varor, överskottet från butiken används i humanitär verksamhet. Någon enstaka anställd som ansvarig för verksamheten har dock godtagits. För jordbruksfastighet gäller, att den allmännyttiga föreningen inte beskattas för inkomst från denna om jordbruksfastigheten huvudsakligen (ca 75 %) används i föreningens ideella verksamhet. Används en mindre del i sådan verksamhet beskattas hela jordbruksfastigheten. För annan fastighet än jordbruksfastighet gäller, att föreningen inte beskattas för inkomst av denna om fastigheten ägs av föreningen och till övervägande del (mer än 50 %) används i föreningens ideella verksamhet. Om t. ex sådan fastighet till mer än 50 % används som gudstjänstlokal, men i övrigt uthyrs till bostäder eller affärslokaler, blir hela fastigheten skattefri. Å andra sidan beskattas hela fastigheten om minst hälften av den uthyrs till bostäder eller affärslokaler. Vid sådant förhållande beskattas således även en gudstjänstlokal. Man måste då beräkna ett hyresvärde för eget bruk avseende den del av fastigheten som används i föreningens verksamhet. 7

11 För att kunna avgöra om en fastighet till övervägande del används i den allmännyttiga verksamheten bör man veta vad som ska utgöra jämförelsegrund. Det finns ingen generell regel för detta. Vid såväl inkomsttaxering som vid fastighetstaxering utgår man vanligen från en eller flera av följande faktorer: golvytan, volymen, hyresvärdet, byggkostnaden och nyttjandetiden vid blandad användning. Golvytan och hyresvärdet är de faktorer som vanligtvis väger tyngst vid bedömningen. Dessa faktorer får ofta sammanvägas. Om lokalerna har mycket hög takhöjd kan volymen ha betydelse. Vid inkomsttaxeringen klassificeras en fastighet antingen som privatbostadsfastighet eller som näringsfastighet. Privatbostäder kan endast ägas av privatpersoner (och i vissa fall dödsbon). En uthyrd villa som ägs av en församling/förening utgör därmed näringsfastighet. Även en bostadsrätt klassificeras antingen som privatbostadsrätt eller som näringsbostadsrätt. Även här gäller att privatbostadsrätter endast kan ägas av privatpersoner. En uthyrd lägenhet i bostadsrätt som ägs av en församling/förening betraktas således som näringsbostadsrätt och utgör därmed näringsverksamhet. Detta gäller således om bostadsrättslägenheten inte används i den ideella verksamheten. Inkomst av rörelse, jordbruksfastighet och näringsfastighet (hyreshus och liknande) och av uthyrd bostadsrättslägenhet utgör ett enda inkomstslag, benämnt inkomst av näringsverksamhet. Alla fastigheter, även villor, som en förening innehar, med undantag av dem som används i den ideella verksamheten i större omfattning än vad som ovan angetts, betraktas som näringsfastigheter. Uthyrning av en villa/bostadsrättslägenhet utgör näringsverksamhet oavsett om uthyrningen sker till personal eller till någon annan. I deklarationen ska intäkter och kostnader för dessa redovisas under inkomst av näringsverksamhet. Beträffande uthyrd bostadsrätt medges inte avdrag för den del av församlingens/föreningens utgivna hyra/avgift som avser kapitaltillskott. Uppkommen nettointäkt av näringsverksamheten beskattas. Någon uppdelning av en rörelses respektive fastighets inkomster i en skattefri och en skattepliktig del ska inte ske. Antingen anses hela rörelsen respektive fastigheten skattefri eller också beskattas hela. Inkomster från fastigheter som ägs i rent kapitalplaceringssyfte eller för att finansiera den ideella verksamheten är skattepliktiga. Vid avgörande huruvida skatteplikt föreligger eller inte bedöms varje rörelse och varje fastighet för sig. Vissa av en allmännyttig förenings fastigheter kan således vara skattefria, medan andra är skattepliktiga. Samma gäller beträffande rörelser. Beträffande fastigheter bedöms i regel varje taxeringsenhet för sig. Underskott av skattefri verksamhet får inte kvittas mot överskott av skattepliktig verksamhet. I redovisningen bör man därför hålla isär intäkter och kostnader i skattefri och skattepliktig verksamhet. Finns både skattefria och skattepliktiga inkomster av näringsverksamhet som härrör från verksamheter som bedrivs med ideella arbetsinsatser, ska beskattningen av dessa verksamheter avgöras på grundval av en huvudsaklighetsbedömning. Näringsverksamheten ska i sin helhet beskattas 8

12 eller i sin helhet undantas från beskattning. För skattefrihet gäller att verksamhetens inkomster till huvudsaklig del (ca 75 %) härrör från den skattefria delen (hävd och/eller naturlig anknytning). Är den skattefria delen mindre blir hela näringsverksamheten beskattad. Ideella föreningar beskattas endast vid den statliga taxeringen. Skattesatsen är från 2009 sänkt till 26,3 %. En ideell förening som äger skattepliktig fastighet skall betala kommunal fastighetsavgift eller statlig fastighetsskatt. Från och med inkomståret 2008 (deklarationen 2009) får alla bostäder i småhus och hyreshus i Sverige betala en kommunal fastighetsavgift i stället för statlig fastighetsskatt. För inkomståret 2010 (deklarationen 2011) gäller detta bostäder som vid fastighetstaxeringen betecknas som följande typer av taxeringsenheter: småhusenhet lantbruksenhet med bostadsbyggnad och tomtmark ägarlägenhetsenhet hyreshusenhet. Från och med inkomståret 2010 (deklarationen 2011) får även småhus på ofri grund, och tomtmarken som den står på, kommunal fastighetsavgift i stället för statlig fastighetsskatt. I dessa fall halveras fastighetsavgiften. För inkomståret 2008 (deklarationen 2009), när regeln infördes, var avgiften för varje färdigbyggt småhus kr, dock högst 0,75 % av taxerat värde för byggnaden och värderingsenhet för tillhörande tomtmark. För varje färdigbyggt hyreshus var avgiften kr per bostadslägenhet, dock högst 0,4 % av taxerat värde för bostadsbyggnaden och tillhörande bostadsmark. Därefter är avgiften indexerad och ska varje år följa förändringen av inkomstbasbeloppet i jämförelse med För inkomståret 2010 (deklarationen 2011) är den kommunala avgiften för småhus kr eller högst 0,75 % av taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift, och för hyreshus kr per bostadslägenhet eller högst 0,4 % av taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift. För inkomståret 2011 (deklarationen 2012) är den kommunala avgiften för småhus kr eller högst 0,75 % av taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift, och för hyreshus kr per bostadslägenhet eller högst 0,4 % av taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift. För inkomståret 2010 (deklarationen 2011) är den kommunala avgiften för småhus på ofri grund maximalt kr, dock högst 0,75 % av taxerat byggnadsvärde. För en arrendetomt eller liknande som är bebyggd enbart med småhus på ofri grund, är avgiften maximalt kr, dock högst 0,75 % av taxerat tomtmarksvärde. En sådan tomt kan få fastighetsavgift även om småhuset på ofri grund saknar taxerat byggnadsvärde. För inkomståret 2011 (deklarationen 2012) är den kommunala avgiften för småhus på ofri grund maximalt kr, dock högst 0,75 % av 9

13 taxerat byggnadsvärde. För en arrendetomt eller liknande som är bebyggd enbart med småhus på ofri grund, är avgiften maximalt kr, dock högst 0,75 % av taxerat tomtmarksvärde. En sådan tomt kan få fastighetsavgift även om småhuset på ofri grund saknar taxerat byggnadsvärde. Fysiska eller juridiska personer (såsom församlingar och andra ideella föreningar) som är ägare till en fastighet den 1 januari inkomståret ska betala fastighetsavgift för hela kalenderåret. Nybyggda småhus, ägarlägenheter och bostadshyreshus i Sverige är befriade från kommunal fastighetsavgift de första fem åren, och får halv avgift de därpå följande fem åren. Avgiftslättnaden börjar inkomståret efter nybyggnadsåret förutsatt att huset då har blivit taxerat och fått ett värdeår (= nybyggnadsåret) vid fastighetstaxeringen. Den fastighet som vid införandet av de nya reglerna 2009 redan befinner sig i den tioåriga lättnadsperioden som gällt för fastighetsskatten, får fortsatt minskning av den nya fastighetsavgiften. Fastighet som till mer än 50 % används i den ideella verksamheten ska normalt inte ha åsatts något taxeringsvärde. För församlingar/föreningar innebär detta att fastighetsavgift ska betalas för de fastigheter för vilka taxeringsvärde finns åsatt. En annan fastighet än jordbruksfastighet, som till mer än 50 % används i den ideella verksamheten, beskattas således inte. Församlingsägda fastigheter som drabbas av fastighetsavgift är främst småhus (personalbostäder för pastorer, vaktmästare m.fl. eller som är uthyrda till annan), fastigheter som endast upp till 50 % används i den ideella verksamheten och i övrigt uthyrs t.ex. till bostäder, kontor m.m. eller används av församlingen/föreningen i skattepliktig rörelse samt småhus på jordbruksfastigheter. Reglerna gäller även för registrerade trossamfund. Beträffande prästlönetillgångar (prästlönefastigheter och prästlönefonder) gäller att dessa är helt befriade från fastighetsavgift om fastigheten används för ändamål som kan inrymmas i kyrkans religiösa verksamhet. Fastighetsavgiften för näringsfastigheter är avdragsgill under inkomst av näringsverksamhet. Även fastighetsavgift för småhus (villor) som räknas som näringsfastighet är avdragsgill. Avdrag medges för det beskattningsår på vilket skatten belöper. Kvar i det gamla systemet med statlig fastighetsskatt är obebyggd tomtmark småhus, ägarlägenhet och bostadshyreshus under uppförande med tillhörande tomtmark tomtmark som är bebyggd med enbart ägarlägenhet eller bostadshyreshus som har annan ägare ( t.ex. arrendetomter) tomtmark som är bebyggd med enbart ägarlägenhet eller bostadshyreshus som saknar byggnadsvärde (för att byggnadsvärdet inte blir minst kr) hyreshusenhet med lokaler, industrienheter och elproduktionsenheter. Taxeringsvärdet utgör underlag för fastighetsskatten. 10

14 För fullständiga upplysningar om den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten hänvisas till Skatteverkets information Fastighetsskatt och fastighetsavgift, Deklarationen 2011 och framåt (SKV 296, utgåva 19). En allmännyttig förening, som är skattskyldig för inkomst får vid taxeringen ett grundavdrag med kr. Skattepliktiga rörelse- och fastighetsinkomster inom ramen för nämnda avdrag föranleder således inte någon inkomstskatt. Kassaregister Från och med 1 januari 2010 har en ny lag, kassaregisterlagen, trätt i kraft. Lagen innebär att från nämnda datum måste de flesta företag som säljer varor och tjänster mot kontant betalning eller kontokortsbetalning ha certifierade kassaregister och kunna erbjuda kunden ett kvitto. Syftet är att skydda seriösa företagare mot illojal konkurrens. Den nya lagen gäller även församlingar och andra allmännyttiga ideella föreningar som driver skattepliktig försäljning av varor och tjänster, t ex serveringsverksamhet, bokaffärer m.m. Vissa verksamheter är undantagna och behöver inte ha certifierade kassaregister, bl a sådan försäljning av varor och tjänster som är skattebefriad enligt inkomstskattelagen. Bland undantagen finns också verksamhet med obetydlig omfattning. Här avses försäljning inklusive moms som understiger fyra prisbasbelopp under ett räkenskapsår på tolv månader. För 2011 innebär detta kr. Om försäljning sker endast under en del av ett kalenderår ska den omräknas till försäljning på årsbasis. Sådan omräkning behöver dock inte göras om försäljning sker under högst 30 dagar under ett kalenderår. Församlingar/föreningar som har icke skattepliktig försäljning samt de som har skattepliktig försäljning understigande nämnda gränsvärde behöver således inte ha certifierat kassaregister. Ingen ansökan om undantag krävs för dessa verksamheter. Lagen kräver således att kassaregister ska vara certifierade. Kassaregister är certifierade om de har en tillverkardeklaration som tillverkaren har utfärdat och de är anslutna till en certifierad kontrollenhet. Kontrollenheter certifieras av företag som är utsedda av SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). Kontrollenheten läser av de registreringar som sker i kassaregistret och skapar en kontrollkod som skrivs ut på kassakvittot. Den som driver försäljningsverksamheten måste anmäla sina kassaregister till Skatteverket inom en vecka efter att man tagit emot dem. Även förändringar och eventuella fel ska anmälas inom en vecka. Anmälan görs via en e-tjänst på Skatteverkets webbplats. Med en fullmakt kan även ett ombud (t.ex. en kassaregisterleverantör) anmäla kassaregister via e-tjänsten. Vissa företag kan söka undantag från skyldigheten att ha certifierade kassaregister om de kan visa Skatteverket ett tillförlitligt underlag för skattekontroll på något annat sätt. De som kan få undantag är främst större företag med god intern kontroll. 11

15 Tillsyn och kontroll sker från Skatteverket, som bl a kommer att göra tillsynsbesök utan att anmäla det i förväg. Syftet är att kontrollera att det finns kassaregister som uppfyller lagens krav. Man är då skyldig att lämna de upplysningar som Skatteverket behöver. Skatteverket kan också göra andra oanmälda kontrollåtgärder som att räkna kunder, göra kontrollköp, göra kvittokontroller, inventera kassor och begära uppgifter från kassaregister. Om lagen inte följs får Skatteverket ta ut en avgift på kr om certifierade kassaregister saknas eller om kassaregister används som inte uppfyller lagens krav. Avgift får också tas ut om skatteregistren inte har anmälts till Skatteverket i tid, om uppgifter från kassaregister inte har sparats, om försäljningsbelopp inte har slagits in och om kunden inte erbjuds något kvitto. Om brott mot lagen sker en gång till under samma år får Skatteverket ta ut en avgift på kr. För fullständig information om vad kassaregisterlagen innebär hänvisas till Skatteverkets webbplats Det går också att ställa frågor på eller genom att ringa Skatteupplysningen på telefon Sammanfattning av skattereglerna för allmännyttiga ideella föreningar Inkomst av kapital (räntor, utdelningar, kapitalvinster vid försäljning av fastigheter, aktier, obligationer m.m.): Är alltid skattefri. Inkomst av näringsverksamhet: Fastighet: Är skattefri om fastigheten ägs av föreningen och till mer än 50 % används i föreningens ideella verksamhet. I annat fall beskattas hela inkomsten av fastigheten. inkomsten huvudsakligen (ca 75 %) kommer från verksamhet som har naturlig anknytning till den ideella verksamheten eller av hävd utnyttjats som finansieringskälla för det ideella arbetet. Jordbruksfastighet: Är skattefri om jordbruksfastigheten huvudsakligen (ca 75) används i föreningens ideella verksamhet. I annat fall beskattas hela inkomsten av jordbruksfastigheten. Rörelse: Är skattefri om inkomsten huvudsakligen (ca 75 %) kommer från verksamhet som har naturlig anknytning till den ideella verksamheten eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för det ideella arbetet. 12

16 Fastighetsavgift/fastighetsskatt: erläggs endast om fastigheten åsatts taxeringsvärde. Fastighetsavgiften för 2008 (deklarationen 2009), då reglerna om kommunal fastighetsavgift tillkom, var för varje färdigbyggt småhus kr, dock högst 0,75 % av taxerat värde för småhuset med tillhörande tomtmark. För varje färdigbyggt hyreshus var avgiften kr per bostadslägenhet, dock högst 0,4 % av taxerat värde för bostadshuset med tillhörande bostadsmark. Därefter är avgiften indexerad och ska varje år följa förändringen av inkomstbasbeloppet i jämförelse med För vissa småhus- och hyreshusenheter erläggs i stället statlig fastighetsskatt. Vissa kompletterande regler finns. Skattskyldighet kan således föreligga för vissa rörelse- och fastighetsinkomster under inkomst av näringsverksamhet. Dessutom kan förutsättningar för fastighetsavgift/fastighetsskatt föreligga. Från belopp att taxera till statlig inkomstskatt avräknas ett grundavdrag på kr. Statlig inkomstskatt tas ut med 26,3 % på återstående belopp. 2 Deklarations- och uppgiftsskyldighet Allmännyttiga föreningar ska lämna särskild självdeklaration (sidan 1 och 2 på Inkomstdeklaration 3) om föreningen har skattepliktiga bruttoinkomster som överstiger kr, om föreningen ska erlägga fastighetsavgift eller fastighetsskatt, om föreningen ska erlägga särskild löneskatt på pensionskostnader (se avsnitt 12.2) och/eller avkastningsskatt på pensionsmedel. För andra föreningar än de allmännyttiga gäller - i stället för ovan nämnda gräns på kr - att självdeklaration ska lämnas om de skattepliktiga bruttointäkterna har uppgått till minst 100 kr. Om föreningen har skattepliktig inkomst av rörelse eller fastighet ska räkenskapsschema lämnas. På räkenskapsschemat redovisas då samtliga intäkter och kostnader, inklusive ideell verksamhet och kapitalförvaltning. Efter skattemässiga justeringar återstår därefter det överskott eller underskott som ska tas upp till beskattning. Särskild uppgift (sidan 4 i inkomstdeklaration 3) ska lämnas av föreningar, som helt eller delvis är undantagna från skattskyldighet. I den särskilda uppgiften redovisas skattefri verksamhet. Kryssmarkeringar och andra uppgifter för Skatteverkets bedömning av om de särskilda villkoren för skattefrihet är uppfyllda ska fyllas i och besvaras. Första gången särskild uppgift lämnas bör även föreningens stadgar bifogas. Fortsättningsvis behöver endast eventuella stadgeändringar meddelas. Om föreningen har både skattepliktiga och skattefria inkomster ska både räkenskapsschemat och den särskilda uppgiften fyllas i. Räkenskapsschemat 13

17 ska omfatta all verksamhet, såväl skattepliktig som skattefri. I räkenskapsschemats högerspalt redovisas skattepliktiga intäkter och avdragsgilla kostnader. Man ska dessutom också fylla i uppställningen i den särskilda uppgiften för den skattefria delen av verksamheten. Allmännyttiga föreningar, som inte har några skattepliktiga inkomster, kan efter ansökan medges befrielse för viss tid från skyldigheten att lämna särskild uppgift. Ansökan kan göras på blanketten Ansökan om befrielse avseende särskild uppgift (SKV 2501) som finns på Till sådan ansökan ska bifogas gällande stadgar, senaste resultat- och balansräkning (eller motsvarande specifikation över inkomster/utgifter och tillgångar/skulder), och senaste verksamhetsberättelse (om sådan finns). Om ansökan avser befrielse fr.o.m. innevarande taxeringsår, bör ansökan lämnas senast fyra veckor före den dag särskild uppgift ska vara inlämnad. Befrielse lämnas normalt för en tid av fem år. När tiden gått ut får ny ansökan göras. Deklarationsskyldigheten för skattepliktiga inkomster enligt de tre punkterna ovan kvarstår även om sådan befrielse medgetts. Skatteverkets beslut kan överklagas. Självdeklaration och/eller särskild uppgift lämnas på inkomstdeklaration 3 senast den 2 maj. Den som inte lämnar självdeklaration eller särskild uppgift inom föreskriven tid kan bli påförd förseningsavgift. Självdeklaration och särskild uppgift ska lämnas enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att redovisning ska ske för inkomster och utgifter som hör till räkenskapsåret, oavsett om betalning erhållits respektive erlagts. Detta gäller även om föreningen inte är bokföringsskyldig. Ideell förening som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen får ha annat räkenskapsår än kalenderår. T o m december 2010 har räkenskapsåret enligt bokföringslagen fått vara någon av följande perioder: 1 maj 30 april 1 juli 30 juni 1 september 31 augusti. Fr.o.m har begränsningen till dessa tre fasta perioder för brutna räkenskapsår slopats. I stället får brutna räkenskapsår påbörjas den första dagen i valfri kalendermånad. Räkenskapsåret ska dock fortfarande omfatta 12 månader. Det kommer därmed att finnas tolv olika räkenskapsår att välja på i stället för fyra. Räkenskapsåret får dock inte ändras från kalenderår till något av de andra räkenskapsåren utan tillstånd från Skatteverket. Beskattningsår är det räkenskapsår som avslutas närmast före taxeringsåret. Om föreningen inte är bokföringsskyldig ska beskattningsåret vara kalenderår. Fullständiga upplysningar om hur inkomstdeklaration 3 fylls i finns i Skatteverkets broschyr för ideella föreningar och stiftelser, SKV Traktamentsersättningar, kostnader för hemresor m.m. 14

18 3.1. Allmänt Erhållna traktamenten och andra kostnadsersättningar är skattepliktiga. Den skattskyldige har rätt till helt schablonavdrag för måltider och småutgifter för varje hel dag även om arbetsgivaren har betalat ut traktamente med ett lägre belopp. Schablonavdraget för måltider och småutgifter under tjänsteresa är detsamma oavsett om traktamente har betalats ut eller inte. Olika avdragsregler gäller vid inrikes respektive utrikes tjänsteresa. Ett villkor för att avdrag ska få åtnjutas är att det är fråga om tjänsteresa och att utbetalda belopp därmed utgör traktamente, dvs. ersättning som arbetsgivaren, vid sidan av lön och arvode, utbetalat till den anställdes ökade levnadskostnader under tjänsteresa. Att belopp som i verkligheten är lön eller arvode av skatteskäl betecknas som traktamente, medför inte rätt till avdrag. Om t. ex en församlingsanställd under tjänsteresa erhåller fri kost och fritt logi genom församlingens/föreningens försorg, kan han inte dessutom erhålla skattefritt traktamente. Om sådan ersättning ändå utbetalas betraktas den som lön. Dessutom kan kostförmån komma ifråga. Belopp som arbetsgivaren utbetalar utöver vad som är avdragsgillt i deklarationen betraktas som lön, och ska räknas in i underlaget för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Som underlag för utbetalning av traktamenten bör finnas en speciell reseoch traktamentsräkning. Vilka krav som bör ställas på en sådan framgår av avsnitt 4.1 Ersättning för tjänsteresor. Utbetalning av traktamentsersättning med ett fast belopp per månad eller med en viss procent av lönen är inte lämpligt, eftersom arbetsgivaren löpande för varje månad måste redovisa arbetsgivaravgifter och källskatt på de ersättningar under månaden som överstiger schablonbeloppen för de verkliga förrättningarna. Det är således bäst för arbetsgivaren att löpande betala ut ersättningar för de förrättningar som görs. Beträffande reglerna för hur traktamentsersättningen ska anges på kontrolluppgiften, se avsnitt Närmare upplysningar om de områden som behandlas i detta avsnitt 3 (reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader, kostnader för hemresor m.m.) finns i Skatteverkets häfte "Traktamenten och andra kostnadsersättningar" (SKV 354) Tjänsteresa i Sverige Avdrag för ökade levnadskostnader vid inrikes tjänsteresa medges endast om tjänsteresan varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Med tjänsteresa avses en resa som den anställde har gjort 15

19 i sin tjänst. Det är därmed fråga om en resa som har beordrats av arbetsgivaren. Ersättning som utbetalas vid förrättning som inte varit förenad med övernattning eller vid förrättning inom den vanliga verksamhetsorten jämställs med lön, även om ersättningen utbetalas enligt avtal och kallas traktamente. Om ersättningar utbetalas som överstiger gällande schablonbelopp eller normalbelopp ska den överskjutande delen jämställas med lön. Den vanliga verksamhetsorten omfattar ett område vars yttre gräns ligger på ett avstånd av 50 kilometer dels från den anställdes tjänsteställe, dels från bostaden. Avståndet ska beräknas för närmaste färdväg. Ofta har en anställd två vanliga verksamhetsorter, tjänstestället och bostaden, som delvis kan sammanfalla. Tjänstestället är den plats där den anställde utför huvuddelen av sitt arbete. Tjänsteresan anses påbörjad respektive avslutad vid den anställdes tjänsteställe eller bostad beroende på var den faktiskt har påbörjats eller avslutats. En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos samme arbetsgivare även om han stadigvarande arbetar på två olika orter. Tjänstestället är den plats där den anställde normalt arbetat flest dagar. Frilansande musiker som tar tillfälliga speluppdrag (högst en vecka på samma plats) anses ha sitt tjänsteställe i replokalen, alternativt i bostaden, om huvuddelen av förberedelser och annat arbete för uppdragen utförs där. Tjänsteresa under högst tre månader För tjänsteresor som pågår längst tre månader gäller följande. Om arbetsgivaren har betalat ut ersättning för ökade utgifter för måltider och småutgifter (dagtraktamente) med maximibeloppen nedan ska den anställde inte ta upp traktamentsersättningen som intäkt och inte heller göra något avdrag i sin inkomstdeklaration (s.k. tyst kvittning). Maximibeloppet för hel dag utgör 0,5 % av basbeloppet, avrundat till närmaste 10-tal kronor. För år 2011 är maximibeloppet för hel dag oförändrat, 210 kr. Beloppet avser kostnadsökning för måltider och småutgifter under varje hel dag som tagits i anspråk för förrättningen. Som hel dag räknas även avresedag, om resan påbörjats före kl och hemkomstdag om resan avslutas efter kl I annat fall medges avdrag med högst ett halvt maximibelopp 105 kr, för avrese- respektive ankomstdagen. I vissa fall ska reducering av dessa schablonbelopp ske, se avsnitt 3.6. I dessa fall kan det även bli fråga om beskattning av fri kost. Se avsnitt 6.3. Avdrag för logikostnad medges i första hand med belopp motsvarande den anställdes faktiska utgift. I de fall logikostnaden inte kan styrkas med kvitto eller liknande, men den anställde har övernattat utanför hemmet, medges ett schablonmässigt avdrag med 105 kr (ett halvt maximibelopp). En förutsättning för att avdrag ska medges enligt schablon är att den skattskyldige gör sannolikt att han haft kostnad för övernattning. Om arbetsgivaren har betalat logikostnaden medges inget avdrag. I vissa fall kan arbetsgivaren ha en överenskommelse med den anställde om att denne betalar t.ex. logikostnad och efter överlämnande av kvitto återfår 16

20 utlägget från arbetsgivaren. Om verifikationen kan anses utgöra arbetsgivarens verifikation i enlighet med bokföringslagens krav på hur en verifikation ska vara utformad, är utgiften att betrakta som arbetsgivarens och inte den anställdes. Detta gäller även då den anställde har använt arbetsgivarens kontokort. Har arbetsgivaren betalat ut dagtraktamente som överstiger schablonbeloppen (210 respektive 105 kr) ska den överskjutande delen behandlas som lön. Detsamma gäller nattraktamente som överstiger 105 kr, om den anställde inte styrkt att logiutgifterna varit högre. Om den anställde erhållit både kostförmån och traktamente ska kostförmånen tas upp till beskattning och avdraget reduceras enligt avsnitt 3.6 nedan. I samband med tjänsteresa är fri kost på allmänna transportmedel och fri frukost vid övernattning på hotell inte en skattepliktig förmån om kosten obligatoriskt ingår i priset för resan eller hotellrummet. Traktamentsavdraget ska reduceras på grund av hotellfrukosten men inte på grund av kost på transportmedel. Ovannämnda avdragsbestämmelser kan ligga till grund för församlingar/ föreningar vid utbetalning av traktamente till anställda vid tjänsteresor inom Sverige. Konsekvenserna av reglerna om traktamenten och kostförmån blir att det oftast är bäst att arbetsgivaren betalar fullt traktamente och att den anställde själv betalar alla måltider under förrättningen. Om den anställde visar att den sammanlagda kostnadsökningen under samtliga tjänsteresor i Sverige under inkomståret i en och samma anställning har varit större än det sammanlagda schablonavdraget, kan avdrag i deklarationen i stället göras med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen. Detta gäller oavsett om den anställde fått dagtraktamente eller inte eller med vilket belopp. Erhållna traktamenten ska då deklareras. Om den anställde har fått dagtraktamente som är lägre än schablonbeloppen vid tjänsteresa som understiger tre månader har han ändå rätt att göra schablonavdrag med 210 kr för hel dag och med 105 kr för halv dag. I detta fall ska den anställde ta upp den erhållna traktamentsersättningen till beskattning i deklarationen. Om den anställde inte har fått dagtraktamente vid tjänsteresa som understiger tre månader men han gör sannolikt att han haft ökade utgifter för måltider och småutgifter, har han ändå rätt till ett schablonavdrag med 210 kr för hel dag och med 105 kr för halv dag. Tillfredsställande utredning bör lämnas om datum för förrättningarna, syftet med dessa, tidpunkter för avresa och hemkomst samt förrättningsorter. För logikostnad medges avdrag med styrkt, faktisk kostnad som den anställde själv har betalat. Om logikostnaden inte kan styrkas vid övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten, men denna kostnad är sannolik, medges avdrag med 105 kr/natt. Om arbetsgivaren stått för logikostnaden medges naturligtvis inget avdrag. Har kostförmån erhållits ska denna tas upp till beskattning. Tjänsteresa längre tid än tre månader För att vid tjänsteresa få avdrag för tid överstigande tre månader på en och samma ort måste även förutsättningarna för avdrag vid tillfälligt arbete vara 17

Traktamenten och andra kostnadsersättningar

Traktamenten och andra kostnadsersättningar Traktamenten och andra kostnadsersättningar Inkomståret 2004 SKV 354 utgåva 13 Traktamenten och andra kostnadsersättningar är skattepliktiga. Den skattskyldige har rätt till helt schablonavdrag för måltider

Läs mer

Traktamenten och andra kostnadsersättningar

Traktamenten och andra kostnadsersättningar Traktamenten och andra kostnadsersättningar Från och med inkomståret 2006 SKV 354 utgåva 16 I den här broschyren kan du läsa om traktamenten vid tjänsteresor och andra vanliga kostnadsersättningar som

Läs mer

Traktamenten och andra kostnadsersättningar

Traktamenten och andra kostnadsersättningar SKV 354 utgåva 21 Traktamenten och andra kostnadsersättningar Från och med inkomståret 2011 I den här broschyren kan du läsa om traktamenten vid tjänsteresor och andra vanliga kostnadsersättningar som

Läs mer

Traktamenten och andra kostnadsersättningar

Traktamenten och andra kostnadsersättningar Traktamenten och andra kostnadsersättningar Från och med inkomståret 2014 I den här broschyren kan du läsa om traktamenten vid tjänsteresor och andra vanliga kostnadsersättningar som arbetsgivare betalar

Läs mer

Traktamenten och andra kostnadsersättningar

Traktamenten och andra kostnadsersättningar Traktamenten och andra kostnadsersättningar Från och med 2005 SKV 354 utgåva 14 I den här broschyren kan du läsa om traktamenten vid tjänsteresor och andra vanliga kostnadsersättningar som arbetsgivare

Läs mer

Resor i tjänsten 1 INLEDNING 2 INRIKES TJÄNSTERESA 2014-01-08

Resor i tjänsten 1 INLEDNING 2 INRIKES TJÄNSTERESA 2014-01-08 2014-01-08 1 Resor i tjänsten 1 INLEDNING Vid tjänsteresa och förrättning har en arbetstagare rätt till resekostnadsersättning och traktamente m.m. enligt bestämmelserna i Villkorsavtalet/ Villkorsavtalet-T,

Läs mer

Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands

Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands Centrala avtal 2005:5 2005-05 - 05 Innehåll 1 Innehåll Förord 3 Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands 5 Tillämpningsområde

Läs mer

Deklarationsupplysningar

Deklarationsupplysningar Deklarationsupplysningar För dig som arbetar i Danmark och ska betala skatt i Sverige Taxeringsåret 2012 (inkomståret 2011) 2 Allmän information Skatteverket har sammanställt dessa deklarationsupplysningar

Läs mer

Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning

Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning Lisa Bergström är författare och har inkomst av tjänst som författare, dramaturg, regissör, översättare och lärare. Utöver dessa inkomster har hon royaltyersättningar

Läs mer

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Senast den 4 maj 2015 ska deklarationen finnas hos Skatteverket. Namn och adress är keramiker och hälftenägare till en keramisk verkstad som drivs i handelsbolagsform.

Läs mer

LOKALT RESEAVTAL VID HÖGSKOLAN I GÄVLE

LOKALT RESEAVTAL VID HÖGSKOLAN I GÄVLE LOKALT RESEAVTAL VID HÖGSKOLAN I GÄVLE 1 Avtalets parter Avtalet tecknas mellan Högskolan i Gävle och arbetstagarorganisationerna Saco-S, OFR- Lärarförbundet och OFR-ST med stöd ALFA och ALFA-T kapitel

Läs mer

Personalavdelningen 19 juni 2000 Dnr Mahr 49-2000/562

Personalavdelningen 19 juni 2000 Dnr Mahr 49-2000/562 MALMÖ HÖGSKOLA LOKALT AVTAL Personalavdelningen 19 juni 2000 Dnr Mahr 49-2000/562 Parter: Malmö högskola SACO-S OFR-S SEKO-civil Skåne Lokalt kollektivavtal vid Malmö högskola om ersättning vid tjänsteresa

Läs mer

Beskattning av utländsk personal. 19 september 2013

Beskattning av utländsk personal. 19 september 2013 Beskattning av utländsk personal 19 september 2013 Innehåll Skatteverket Personal som är bosatt utomlands Allmänna regler Skattskyldig Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK Skattefria ersättningar

Läs mer

För beräkning av skatteavdrag för år 2015 Skattetabell 29-40

För beräkning av skatteavdrag för år 2015 Skattetabell 29-40 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-40 % För beräkning av skatteavdrag för år 2015 Skattetabell 29-40 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Med chef avses: För förbundsstyrelsen förbundsordföranden. För kansliet generalsekreteraren. För föreningar styrelseordföranden.

Med chef avses: För förbundsstyrelsen förbundsordföranden. För kansliet generalsekreteraren. För föreningar styrelseordföranden. Sida 17 (24) 10 Resepolicy Omfattning Dessa bestämmelser gäller förtroendevalda, anställda och funktionärer vid Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna (SVF), vars resor och möten sker på SVF uppdrag och

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om traktamente, resetillägg m.m.

Lokalt kollektivavtal om traktamente, resetillägg m.m. Regionkansliet, Personalstrategiska avdelningen Lokalt kollektivavtal om traktamente, resetillägg m.m. Originaldokumentets diarienummer: 16/99, reviderad 2012-01-01 Du som är anställd och har frågor om

Läs mer

13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt

13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt, Avsnitt 13 1 13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt SINK A-SINK SFL Övergångsbestämmelser 13.1 Inledning Bestämmelser om redovisning och

Läs mer

Reklamskatt ska betalas på annonser och reklam enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (reklamskattelagen).

Reklamskatt ska betalas på annonser och reklam enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (reklamskattelagen). Punktskatter - Reklamskatt Vi är en ideell förening som inte betalar några andra skatter, kan vi vara skattskyldiga för reklamskatt ändå? Ja, skattskyldig för reklamskatt är den som i yrkesmässig verksamhet

Läs mer

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Ideella föreningar Vad är en ideell förening? En förening är en sammanslutning av ett antal personer för ett gemensamt ändamål. Det finns två huvudtyper

Läs mer

För beräkning av skatteavdrag för år 2014 Skattetabell 29-37

För beräkning av skatteavdrag för år 2014 Skattetabell 29-37 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2014 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt. Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl.

Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt. Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. SKV 0 utgåva F- och SA-skatt Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt Preliminär inkomstdeklaration Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. Beskattningsår Person-/Organisationsnummer

Läs mer

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

Fastighetsskatt och fastighetsavgift SKV 296 utgåva 19 Fastighetsskatt och fastighetsavgift Deklarationen 2011 och framåt Nyheter Kommunal fastighetsavgift Fler småhus och tomter får en kommunal fastighetsavgift från och med deklarationen

Läs mer

För beräkning av skatteavdrag för år 2012. Skattetabell 29-37

För beräkning av skatteavdrag för år 2012. Skattetabell 29-37 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2012 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

15 Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst

15 Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst, Avsnitt 15 1 15 Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst Övergångsbestämmelser 15.1 Innehåll Regler om kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget

Läs mer

Löne- och anställningsrekommendationer för pingstförsamlingar

Löne- och anställningsrekommendationer för pingstförsamlingar Löne- och anställningsrekommendationer för pingstförsamlingar Detta är partgemensamma rekommendationer från SKTF ekumeniska pingstsektion och Pingst-fria församlingar i samverkan. Stig Hilding har på ett

Läs mer

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

Fastighetsskatt och fastighetsavgift SKV 296 utgåva 20 Fastighetsskatt och fastighetsavgift Deklarationen 2012 och framåt Sammanfattning Kommunal fastighetsavgift Avgiftspliktiga fastigheter med bostäder som är uppförda, dvs. färdigbyggda

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

Fastighetsskatt och fastighetsavgift Fastighetsskatt och fastighetsavgift Deklarationen 2014 och framåt Innehåll Sammanfattning 2 Fastighetsskatt eller fastighetsavgift? 2 Vem ska betala fastighetsskatten eller fastighetsavgiften? 3 Småhus

Läs mer

Preliminär självdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. Inkomstår

Preliminär självdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. Inkomstår Preliminär självdeklaration Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. Inkomstår Denna blankett används för ändrad beräkning av debiterad preliminär skatt, dvs. F-skatt och särskild A-skatt.

Läs mer

1 Tjänsteinkomster. SNABBFAKTA för företag och privata personer 2015 (2014)

1 Tjänsteinkomster. SNABBFAKTA för företag och privata personer 2015 (2014) SNABBFAKTA för företag och privata personer 2015 (2014) Kortsiktig genomgång av fakta inom skatter och redovisning. Får användas som kortfattad information! Praktisk tillämpning kräver mer omfattande kunskap

Läs mer

3 kap. Kostnadsersättningar m.m.

3 kap. Kostnadsersättningar m.m. 1 (9) 3 kap. Kostnadsersättningar m.m. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning Vissa definitioner 1 Flerdygnsförrättning Förrättning Förrättningsställe IL Tjänsteresa Tjänsteställe Traktamente Vanliga

Läs mer

Ansökan Ändrad beräkning skatteavdrag År (inkomstår)

Ansökan Ändrad beräkning skatteavdrag År (inkomstår) Ansökan Ändrad beräkning skatteavdrag År (inkomstår) Person-/Organisationsnummer Namn och adress Civilstånd 66 Ensamstående (ogift **) Gift * Ogift ** sammanboende som har eller har haft gemensamt barn

Läs mer

Tjänsteinkomster SNABBFAKTA 2015. Marginalskatten har räknats efter allmänna avdrag men före grundavdrag. Skatt inom skiktet

Tjänsteinkomster SNABBFAKTA 2015. Marginalskatten har räknats efter allmänna avdrag men före grundavdrag. Skatt inom skiktet SNABBFAKTA 2015 A Tjänsteinkomster Skatteskalla: löner 2015 2014 Skatt inom skiktet Beskattningsbar inkomst -430100-413200 32% Beskattningsbar inkomst 430200-616100 413300-591600 52% Beskattningsbar inkomst

Läs mer

RESEAVTAL 1 KAPITLET ALLMÄNT

RESEAVTAL 1 KAPITLET ALLMÄNT Reseavtal IL har i 12 kap följande lydelse: "7 Med vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe. Som vanlig verksamhetsort behandlas också ett område inom

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 391 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens eget p-sparkonto Pensionssparavdrag

Läs mer

4 Inkomst av fastighet

4 Inkomst av fastighet 267 4 Inkomst av fastighet 4.1 Allmänt om innehav av bostad utomlands Bostad utomlands kan hänföras till följande tre huvudkategorier. 1. Direktägd fastighet, som i sin tur kan indelas i: a) privatbostadsfastighet,

Läs mer

Hur man deklarerar sin bostad i utlandet

Hur man deklarerar sin bostad i utlandet Hur man deklarerar sin bostad i utlandet Den här broschyren vänder sig till dig som: bor, eller vistas stadigvarande i Sverige direkt eller indirekt äger en bostad utomlands inte är en juridisk person.

Läs mer

Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl.

Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. Beskattningsår Denna blankett används för ändrad beräkning av debiterad preliminär skatt, d.v.s. F-skatt och särskild

Läs mer

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner Denna blankett kan du använda när du begär avräkning av utländsk skatt eller så kan du fylla i uppgifterna på Övriga upplysningar på inkomstdeklaration 1. Du behöver inte fylla i blanketten om du bara

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 373 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för - premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för. - inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

Bakgrund. Inlösen 2015 2

Bakgrund. Inlösen 2015 2 Inlösen 2015 Information till aktieägarna i HiQ International AB (publ) avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande Bakgrund BAKGRUND HiQ International ABs (

Läs mer

Traktamenten m.m. i byggbranschen

Traktamenten m.m. i byggbranschen SKV 353 utgåva 1 Traktamenten m.m. i byggbranschen Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som är arbetsgivare inom bygg- och anläggningsbranschen samt till arbetsgivare i liknande branscher.

Läs mer

Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl.

Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. Beskattningsår Person-/Organisationsnummer Denna blankett används för ändrad beräkning av debiterad preliminär skatt,

Läs mer

Ersättning vid mötesbesök Löne- och anställningsrekommendationer för pingstförsamlingar

Ersättning vid mötesbesök Löne- och anställningsrekommendationer för pingstförsamlingar Gäller 2013-05-01 till och med 2016-09-30 Sid 1 av 5 Ersättning vid mötesbesök Löne- och anställningsrekommendationer för pingstförsamlingar Inledning Detta är partsgemensamma rekommendationer från Vision,

Läs mer

Föreningen behöver inte vara registrerad hos någon myndighet för att ha rättskapacitet.

Föreningen behöver inte vara registrerad hos någon myndighet för att ha rättskapacitet. Ideella föreningar En ideell förening kännetecknas av att ändamålet är ideellt och/eller att dess verksamhet är ideell. En förening som främjar sina medlemmars ekonomiska intressen anses inte ha ett ideellt

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 407 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2013

AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2013 AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2013 Från Företagarnas Revisionsbyrå i Stockholm januari 2013 ARBETSGIVARAVGIFTER OCH EGENAVGIFTER Arbetsgivaravgiften varierar utifrån den anställdes ålder De lagstadgade

Läs mer

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie.

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie. INLÖSEN 2008 information till aktieägarna i hiq international ab (publ) inför årsstämma den 30 april 2008 avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande 1 Bakgrund

Läs mer

KLARA, FÄRDIGA, GÅ! Idrott och skatter

KLARA, FÄRDIGA, GÅ! Idrott och skatter KLARA, FÄRDIGA, GÅ! Idrott och skatter I den här broschyren kan du läsa om hur man startar en idrottsförening och vad som händer de två första åren. Innehåll Det första året 3 Idrottsföreningen bildas

Läs mer

Hur man deklarerar sin bostad i utlandet

Hur man deklarerar sin bostad i utlandet SKV 398 utgåva 14 Hur man deklarerar sin bostad i utlandet Denna broschyr vänder sig till dig som är bosatt i Sverige eller vistas här stadigvarande, och som direkt eller indirekt äger en bostad utomlands.

Läs mer

19 Vad som ska dras av i tjänst

19 Vad som ska dras av i tjänst 305 19 Vad som ska dras av i tjänst Allmänna avdragsregler Speciella avdragsregler Nödvändiga kostnader Sammanfattning I 12 kap. 1 IL stadgas att utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster ska

Läs mer

KLARA, FÄRDIGA, GÅ! Idrott och skatter

KLARA, FÄRDIGA, GÅ! Idrott och skatter KLARA, FÄRDIGA, GÅ! Idrott och skatter I den här broschyren kan du läsa om skatteregler för idrottsföreningar. Innehåll Idrottsföreningen bildas 3 Registrering hos Skatteverket 3 Det första årsmötet 3

Läs mer

Skatt för nyföretagare frågor och svar

Skatt för nyföretagare frågor och svar Skatt för nyföretagare frågor och svar Innehåll Räkenskapsår och bokslutsdatum Fråga 1 Kostnader före start Fråga 2 Flera verksamheter Fråga 3 Gåva Fråga 4 Egen insättning och eget uttag Fråga 5, 6 och

Läs mer

Skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer (Miljö-ROT)

Skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer (Miljö-ROT) SKV 323 utgåva 1 Skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer (Miljö-ROT) Denna information vänder sig till ägare av småhus ägare av lantbruksenhet med småhus Du kan få skattereduktion om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta; SFS 2004:1140 Utkom från trycket den 10 december 2004 utfärdad den 2 december 2004. Enligt riksdagens

Läs mer

Inför deklarationen 2013

Inför deklarationen 2013 Inför deklarationen 2013 för dig som är privatperson och löntagare I detta dokument har vi sammanställt information som kan vara till hjälp när du ska upprätta din inkomstdeklaration. Dokumentet innehåller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Utgiven 2002 av Riksskatteverket Skattemyndigheten informerar Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Ideella föreningar Vad är en ideell förening? En förening är en sammanslutning av ett antal

Läs mer

AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2015

AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2015 AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2015 Från Företagarnas Revisionsbyrå i Stockholm januari 2015 Obs. Med hänsyn till det parlamentariska läget kan vissa av nedanstående belopp komma att ändras, det gäller framför

Läs mer

KLARA, FÄRDIGA, GÅ! Idrott och skatter

KLARA, FÄRDIGA, GÅ! Idrott och skatter KLARA, FÄRDIGA, GÅ! Idrott och skatter I den här broschyren kan du läsa om skatteregler för idrottsföreningar. Innehåll Idrottsföreningen bildas 3 Registrering hos Skatteverket 3 Det första årsmötet 3

Läs mer

Inför deklarationen 2012

Inför deklarationen 2012 Inför deklarationen 2012 för dig som är privatperson och löntagare I detta dokument har vi sammanställt information som kan vara till hjälp när du ska upprätta din inkomstdeklaration. Dokumentet innehåller

Läs mer

Skatteregler för samfälligheter

Skatteregler för samfälligheter SKV 293 utgåva 2 Skatteregler för samfälligheter Broschyren behandlar de skattefrågor som är aktuella för samfälligheter och deras delägare. Här behandlas således, förutom inkomstskattefrågor, även deklarations-

Läs mer

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Med information om Inkomstdeklaration 3 SKV 324 utgåva 16 TAXERINGSÅR 2009 Ideella föreningar Vad är en ideell förening? En förening är en sammanslutning

Läs mer

18 Periodiseringsfonder

18 Periodiseringsfonder 18 Periodiseringsfonder Periodiseringsfonder 1109 30 kap. IL Prop. 1993/94:50, SkU 15 prop. 1993/94:234, SkU 25 prop. 1994/95:25, FiU 1 prop. 1994/95:91, SkU 11 prop. 1996/97:45, SkU 13 prop. 1997/98:150,

Läs mer

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Med information om Inkomstdeklaration 3 SKV 324 utgåva 17 TAXERINGSÅR 2010 Ideella föreningar Vad är en ideell förening? En förening är en sammanslutning

Läs mer

Svensk Scenkonst PTK. Reseavtal. 2002 01 01 och tillsvidare Reviderat 2006 10 01. vtal

Svensk Scenkonst PTK. Reseavtal. 2002 01 01 och tillsvidare Reviderat 2006 10 01. vtal Svensk Scenkonst PTK Reseavtal 2002 01 01 och tillsvidare Reviderat 2006 10 01 vtal De ursprungliga parterna i avtalet Teatrarnas Riksförbund (TR) och Privattjänstemannakartellen (PTK) heter numera Svensk

Läs mer

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Med information om det nya räkenskapsschemat TAXERINGSÅR 2008 SKV 324 utgåva 15 Ideella föreningar Vad är en ideell förening? En förening är en sammanslutning

Läs mer

Skatt för nyföretagare frågor och svar

Skatt för nyföretagare frågor och svar Skatt för nyföretagare frågor och svar Skatt för nyföretagare frågor och svar Att bli egen företagare innebär......många förändringar. Både som näringsidkare i en enskild firma och som delägare i ett handelsbolag

Läs mer

Traktamenten m.m. i byggbranschen

Traktamenten m.m. i byggbranschen Traktamenten m.m. i byggbranschen 2015 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som är arbets givare inom bygg- och anläggningsbranschen samt till arbets givare i liknande branscher, t.ex.

Läs mer

Traktamenten m.m. i byggbranschen

Traktamenten m.m. i byggbranschen Traktamenten m.m. i byggbranschen 2014 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som är arbets givare inom bygg- och anläggningsbranschen samt till arbets givare i liknande branscher, t.ex.

Läs mer

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas Bostadsbidrag information om bostadskostnad och inkomst Bostadskostnad och bostadsyta Bidragsgrundande bostadskostnad Du söker bostadsbidrag utifrån din bidragsgrundande Den bidragsgrundande bostadskostnaden

Läs mer

Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor

Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor Juni 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 1 Lagförslag...6 1.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

Läs mer

UPPDRAGSREGLEMENTE 1 januari 2015 31 december 2015

UPPDRAGSREGLEMENTE 1 januari 2015 31 december 2015 1(8) UPPDRAGSREGLEMENTE 1 januari 2015 31 december 2015 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE Detta reglemente gäller för avdelningsstyrelsen och vid av avdelningsstyrelsen meddelade uppdrag inklusive fackliga studier,

Läs mer

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder 2010:1 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Inför deklarationen 2011

Inför deklarationen 2011 Inför deklarationen 2011 för dig som är privatperson och löntagare I detta dokument har vi sammanställt information som kan vara till hjälp när du ska upprätta din inkomstdeklaration. Dokumentet innehåller

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Klara, färdiga gå! Idrott och skatter

Klara, färdiga gå! Idrott och skatter Klara, färdiga gå! Idrott och skatter I den här broschyren kan du läsa om skatteregler för idrottsföreningar. Innehåll Idrottsföreningen bildas 3 Registrering hos Skatteverket 3 Det första årsmötet 3 Bokföringsskyldighet

Läs mer

Skatteregler för ideella föreningar

Skatteregler för ideella föreningar Skatteregler för ideella föreningar Med information om Inkomstdeklaration 3 SKV 324 utgåva 20 TAXERINGSÅR 2013 Ideella föreningar Den här broschyren vänder sig till dig som ska fylla i Inkomst deklaration

Läs mer

22 Sjöinkomstavdrag. Sammanfattning. 8 kap. 23 IL 11 kap. 4-5 IL 12 kap. 4 IL 64 kap. IL 65 kap. 11 IL prop. 1995/96:227

22 Sjöinkomstavdrag. Sammanfattning. 8 kap. 23 IL 11 kap. 4-5 IL 12 kap. 4 IL 64 kap. IL 65 kap. 11 IL prop. 1995/96:227 397 22 Sjöinkomstavdrag 8 kap. 23 IL 11 kap. 4-5 IL 12 kap. 4 IL 64 kap. IL 65 kap. 11 IL prop. 1995/96:227 Bakgrund Sjömansskatten har avskaffats Sammanfattning Med sjöinkomst avses i skattelagstiftningen

Läs mer

Deklarationsmall. för Ideella föreningar

Deklarationsmall. för Ideella föreningar Deklarationsmall för Ideella föreningar Denna mall kan du använda förutsatt att din förening INTE: har personal äger fastighet tjänar pengar på verksamhet eller varor som inte har med föreningens aktiviteter

Läs mer

15. Ersättning till förtroendevalda 2014

15. Ersättning till förtroendevalda 2014 Förmiddag, station 2 15. Ersättning till förtroendevalda 2014 Valberedningen har tagit fram ett förslag på ersättningar till förtroendevalda. Valberedningens förslag till beslut: Att anta valberedningens

Läs mer

12 Beräkning av skatten

12 Beräkning av skatten Beräkning av skatten 109 12 Beräkning av skatten prop. 1999/2000:2, del 2 s. 677-683, SOU 1997:2, del II s 500-504. 12.1 Allmänt Skatt avrundas nedåt så att öretal faller bort (23 kap. 1 SBL). 12.2 Fysiska

Läs mer

Skatteuträkningsbroschyren Inkomståret 2014

Skatteuträkningsbroschyren Inkomståret 2014 2015 Skatteuträkningsbroschyren Inkomståret 2014 Den här broschyren vänder sig till löntagare, pensionärer och fysiska personer som har näringsverksamhet samt dödsbon. Innehåll Sid Sid Sid 2 Nyheter 3

Läs mer

23 Pensionssparavdrag

23 Pensionssparavdrag 23 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 1173 59 kapitlet IL prop. 1989/90:110 prop. 1990/91:54 prop. 1990/91:166 prop. 1992/93:187 prop. 1993/94:85 prop. 1993/94:203 prop. 1995/96:231 prop. 1997/98:146

Läs mer

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras.

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Arvs- och gåvoskatt 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Läs mer

Skattereduktion för husarbete som utförs och betalas från och med den 1 juli 2009

Skattereduktion för husarbete som utförs och betalas från och med den 1 juli 2009 SKV 322 utgåva 7 Skattereduktion för husarbete som utförs och betalas från och med den 1 juli 2009 Från och med den 1 juli 2009 får privatpersoner som anlitar någon som utför husarbete skattereduktion

Läs mer

12 Beräkning av skatten

12 Beräkning av skatten Beräkning av skatten, Avsnitt 12 135 12 Beräkning av skatten 65 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 677 683, SOU 1997:2, del II s 500 504 prop. 2004/05:1 prop. 2004/05:19 prop. 2005/06:44 12.1 Allmänt

Läs mer

Skatteregler för ideella föreningar

Skatteregler för ideella föreningar Skatteregler för ideella föreningar Med information om Inkomstdeklaration 3 SKV 324 utgåva 20 TAXERINGSÅR 2013 Ideella föreningar Den här broschyren vänder sig till dig som ska fylla i Inkomst deklaration

Läs mer

Inkomstdeklarera för lokalavdelning

Inkomstdeklarera för lokalavdelning Versin: 2012-05-03 Inkmstdeklarera för lkalavdelning En lkalavdelning sm registrerat sig hs Skatteverket ch fått ett rganisatinsnummer är skyldiga att inkmstdeklarera, avsett art ch strlek på intäkterna

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:11 Diarienr: 2001/0068 Handläggare: Jan Svensson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-01-15 Mottagare: Kommunstyrelsen

Cirkulärnr: 2001:11 Diarienr: 2001/0068 Handläggare: Jan Svensson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-01-15 Mottagare: Kommunstyrelsen Cirkulärnr: 2001:11 Diarienr: 2001/0068 Handläggare: Jan Svensson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-01-15 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/Finans Personalfrågor Rubrik: Kontrolluppgifter

Läs mer

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Bästa företagsformen nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Vanligaste företagsformerna Enskild näringsverksamhet Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Ekonomisk förening Bostadsrättsförening Samarbetsform

Läs mer

Kassalagen, Lag (2007:592) om kassaregister m.m Lag (2007:592) om kassaregister m.m.

Kassalagen, Lag (2007:592) om kassaregister m.m Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Kassalagen, Lag (2007:592) om kassaregister m.m Lag (2007:592) om kassaregister m.m. SFS nr: 2007:592 Departement/myndighet: Finansdepartementet Utfärdad: 2007-06-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2009:852 Registeruppgifter

Läs mer

19 Vad som ska dras av i tjänst

19 Vad som ska dras av i tjänst Vad som ska dras av i tjänst 323 19 Vad som ska dras av i tjänst Allmänna avdragsregler Speciella avdragsregler Nödvändiga kostnader Sammanfattning I 12 kap. 1 IL stadgas att utgifter för att förvärva

Läs mer

Skatteuträkningsbroschyren 2013

Skatteuträkningsbroschyren 2013 Skatteuträkningsbroschyren 2013 Inkomståret 2012 SKV 425 utgåva 19 Den här broschyren vänder sig till löntagare, pensionärer och fysiska personer som har näringsverksamhet samt dödsbon. Innehåll Sid Sid

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer