Folkhälsoplan JÄMTLANDS LÄN
|
|
- Emil Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Folkhälsoplan JÄMTLANDS LÄN
2 Förord Arbete och utkomst, goda möjligheter till utbildning, tid för kultur och fritid och tillgång till hälso- och sjukvård när så behövs, är viktiga delar i ett samhälle som kan ge god folkhälsa. Detta fångas i den nya folkhälsoplanens vision; En god hälsa hos länets invånare bidrar till att Jämtlands län är attraktivt och dynamiskt med hög konkurrenskraft och god tillväxt. Visionen förenar betydelsen av en god folkhälsa med länets möjligheter att utvecklas som en attraktiv region. Innehållet i planen spänner därför över många områden som sätter prägel på människors hälsa. Alltifrån vikten av att ha möjlighet och makt att påverka omvärlden till att skapa goda förutsättningar för människor att välja levnadsvanor som främjar och stärker deras hälsa. Varje människa måste ges möjligheter att nå den hälsa som är individuellt möjlig. De som har goda relationer, meningsfullt arbete, goda möjligheter till utbildning och en rik fritid i ett samhälle byggt på framtidstro, kreativitet och delaktighet mår bra. Att främja hälsa är att hushålla väl med mänskliga och ekonomiska resurser. Länets folkhälsoplan vill ge inspiration, stöd och vägledning för en god, jämlik och jämställd hälsa i Jämtlands län. För att skapa förutsättningar för detta krävs samverkan mellan landsting och kommunala verksamheter, myndigheter, organisationer och medborgare. En god samverkan leder då till att delar adderas till en meningsfull helhet. Innehållsförteckning 1 Arbetet med länets folkhälsoplan Projekt Hälsosam länsutveckling Underifrånperspektiv en viktig del i den demokratiska processen Folkhälsovision för Jämtlands län 5 2 Kort om hälsoutvecklingen 6 3 Varför en folkhälsoplan för Jämtlands län? Vad är folkhälsa? Gemensamma mål för folkhälsan och hälsans bestämningsfaktorer 7 4 Den nödvändiga samverkan 8 5 Ett genusperspektiv på folkhälsa 9 6 Ett integrationsperspektiv på folkhälsa 9 7 Ett livsloppsperspektiv på folkhälsa 10 8 Hur är folkhälsoplanen avsedd att användas? Uppföljning av folkhälsomålen 11 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället 12 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet 14 Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 16 Målområde 4 Ökad hälsa i arbetslivet 18 Målområde 5 Sunda och säkra miljöer och produkter 20 Målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 22 Målområde 7 Gott skydd mot smittspridning 24 Målområde 9 Ökad fysisk aktivitet 26 Målområde 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 28 Målområde 10 Goda matvanor och säkra livsmedel 30 Målområde 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 32 Liten folkhälsoordlista, källförteckning 34 Länets folkhälsoplan är resultatet av en process där många människor varit med och bidragit med sin kunskap och sitt engagemang i vad som behövs för att skapa hälsa i ett samhälle. Låt oss nyttja kraften i detta engagemang och tillsammans verka för en god hälsa i Jämtlands län! Harriet Svaleryd ORDFÖRANDE BEREDNING FÖR FOLKHÄLSA, LIVSMILJÖ, KULTUR Charlotte Wäreborn-Schultz LANDSTINGSDIREKTÖR 3
3 FOLKHÄLSOPLAN JÄMTLANDS LÄN Det är visserligen berömvärt att hjälpa de sjuka att bli friska men lika berömvärt att hjälpa de friska att bevara sin hälsa Hippokrates (400 f. Kr) 1 ARBETET MED LÄNETS FOLKHÄLSOPLAN Både inom och utom landet har olika instanser lyft fram att befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling. Internationellt har bland annat flera viktiga FN-organ lyft hälsans betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling, och även inom EU har folkhälsan hög prioritet. Nationellt är det främst arbetet i den parlamentariskt sammansatta statliga utredningen Nationella folkhälsokommittén åren som inspirerat det regionala arbetet med länets folkhälsoplan. Kommitténs arbete lade en viktig grund till de nationella folkhälsomål som regeringen antog våren Projekt Hälsosam länsutveckling I Jämtlands län startades ett utvecklingsarbete år 2000 för att ta fram en gemensam policy för folkhälsa. Det slogs fast att utvecklingsarbetet i hög grad kommer att präglas av ett underifrånperspektiv (1). Det betonades vikten av ett arbete i partnerskap och en styr- och referensgrupp bildades med representanter från länets försäkringskassa, kommunförbund, landsting, länsarbetsnämnd och näringslivet genom Handelskammaren, senare representerat av Solectron Sweden AB samt från Arbetslivsinstitutet och Jämtland- Härjedalens Idrottsförbund. Landstinget åtog sig att leda processen. Inom ramen för länets tillväxtavtal, startades därefter projekt Hälsosam länsutveckling våren Syftet med projektet var att utarbeta mål och strategier för länets folkhälsoarbete som skulle formuleras i en folkhälsoplan för Jämtlands län (2). Projektet Hälsosam länsutveckling utformades med stöd ur Europeiska regionala utvecklingsfonden med landstinget som ansvarig projektägare. Det tidigare bildade partnerskapet fick även fortsättningsvis utgöra projektets styr- och referensgrupp. Sammansättningen av partnerskapet bedömdes som mycket viktig för att markera att hälsa är något som skapas i samhället genom breda och samlade insatser och inget som enbart kommuner eller landsting har ansvar för. En styrelse för projektet utsågs samt fyra arbetsgrupper. Både styrelse och arbetsgrupper har bestått av representanter utsedda av respektive organisation inom partnerskapet, det vill säga personer med särskilda kunskaper inom folkhälsoområdet inom respektive organisation. Arbetsgrupperna svarade för varsin del av befolkningen nämligen barn och ungdomar, vuxna i arbetslivet, vuxna utanför arbetslivet (långtidssjukskrivna och arbetslösa) samt äldre. Gruppernas arbete fokuserades på att fånga upp åsikter om folkhälsa från länets befolkning genom olika former av möten, framtidsverkstäder och enkäter. Detta i ett försök att göra en samlad bild av vad som främjar hälsa och förebygger sjukdom utifrån länets invånares synvinkel. I slutfasen av sitt arbete utformade arbetsgrupperna varsin underlagsrapport som greppade över både önskemål och åsikter om folkhälsa från länets befolkning samt faktabaserade kunskapssammanställningar baserade på nationella, regionala och lokala data. Med utgång från underlagsrapporterna formulerades mål och strategier till den första remissupplagan av länets folkhälsoplan. Formuleringen av remissunderlaget blev en grannlaga uppgift på så sätt att det fanns oerhört många fler förslag till hälsofrämjande mål och åtgärder i arbetsgruppernas underlagsmaterial än vad som var möjligt att 4
4 inkludera i en regional folkhälsoplan. Hösten 2002 skickades den första upplagan av folkhälsoplanen ut på remiss i länet till kommuner, landsting, frivilligorganisationer och andra aktörer. Remisstiden pågick fram till april 2003 för att ge möjlighet till god förankring och delaktighet. Närmare 40-talet svar kom in, och dessa har sedan legat till grund för det fortsatta utformandet av folkhälsoplanen. 1.2 Underifrånperspektiv en viktig del i den demokratiska processen Underifrånperspektivet att lyssna på folket, har varit en mycket viktig del i processen med folkhälsoplanen, och ett sätt att försöka ha ett demokratiskt arbetssätt i kontakterna med länsinvånarna. Arbetet med att förankra folkhälsoplanen har tagit sig många olika uttryck. Dels i form av presentationer i samtliga kommuner på kommunstyrelse- och/eller kommunfullmäktigesammanträden, på landstingsfullmäktige, vid olika LAKO-möten (rådgivande länsorgan av landstings- och kommunpolitiker) och i andra sammanhang (föreläsningar, utbildningar, konferenser mm) där projektet bjudits in till information och diskussion. I samband med att remissunderlaget sändes ut gjordes en kommunturné till länets samtliga kommuner, där planens olika målområden presenterades för såväl förtroendevalda, tjänstemän samt länsinvånare. Presentationerna hölls på såväl dag- som kvällstid i alla kommuner och annonserades bland annat i dagspressen. Därtill utformades och genomfördes de i samarbete med kulturarbetare i länet, för att samtidigt visa kulturens betydelse för en god folkhälsa. Arbetet med ett underifrånperspektiv syns också med stor tydlighet i de exempel på olika insatser som följer med varje specifikt länsmål och som växt fram ur kontakterna med profession och länsinvånare. Denna mängd av exempel är viktig och nödvändig. Exemplen gör det möjligt för de instanser i samhället som skall prioritera insatser som stärker folkhälsan i länet, att utforma egna handlingsplaner utifrån de målområden och länsmål som man bedömer mest angelägna för tillfället. Ytterligare stöd till arbetet med lokala handlingsplaner, går bland annat att finna i de underlagsrapporter som arbetsgrupperna i projekt Hälsosam länsutveckling tagit fram. Dessa går att få via Enheten för samhällsmedicin och folkhälsa, Jämtlands läns landsting. Exemplen skall alltså ses som en sammanställning som det går att välja delar ur, eller till och med lägga till nya egna insatser som bedöms viktiga. Detta ger därmed kommuner och landsting såväl som övriga aktörer en möjlighet att fokusera på olika målområden under olika perioder. 1.3 Folkhälsovision för Jämtlands län Under arbetet med länets folkhälsoplan framkom önskemål om en gemensam folkhälsovision för länet, som inte bara lyfter betydelsen av god hälsa och positiv livsmiljö. Många aktörer har påtalat vikten av att länet ses som attraktivt och dynamiskt med hög konkurrenskraft och god tillväxt. Länets folkhälsovision sammanför därför betydelsen av en god folkhälsa med länets möjligheter att utvecklas som en attraktiv region. Visionen har fått följande utformning: En god hälsa hos länets invånare bidrar till att Jämtlands län är attraktivt och dynamiskt med hög konkurrenskraft och god tillväxt. 5
5 2 KORT OM HÄLSOUTVECKLINGEN Många svenskar upplever att de mår rätt så bra. Medellivslängden ökar sedan länge i den svenska befolkningen och det är minskad dödlighet i skador och hjärt-kärlsjukdomar som framför allt bidrar till detta (3). Även i den befolkningsenkät som landstinget gör med jämna mellanrum framkommer att många länsinvånare upplever sin hälsa som god eller till och med mycket god (4). Men samtidigt syns en trend som visar att en del grupper i samhället tvärtom har en sämre hälsoutveckling. Bland yngre personer ökar allergi och annan överkänslighet, besvär i rörelseorganen samt psykiska besvär. Unga ensamstående kvinnor med barn löper särskilt stor risk att drabbas av ohälsa. Detsamma gäller deras barn. Alkohol och droganvändningen bland ungdomar ökar åter. Psykisk svikt i form av s.k. utbrändhet har ökat påtagligt i de arbetsföra åldersgrupperna (3). Dessutom blir länets invånare allt tyngre vilket på sikt är ett tilltagande folkhälsoproblem. Ett flertal studier från olika delar av Sverige visar att andelen överviktiga stadigt ökar. Särskilt oroväckande är det att denna trend även syns bland skolbarnen. Övervikt är en betydande riskfaktor för dåligt allmäntillstånd, sjuklighet och ökad dödlighet, med konsekvenser för såväl individen som för samhället i stort. 3 VARFÖR EN FOLKHÄLSOPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN? Det främjande och förebyggande folkhälsoarbetet handlar om att undvika framtida ohälsa det vill säga sådant som ännu inte hänt (5). Framför allt i tider med krympande resurser, (då ju ofta ökade vårdbehov uppträder, t ex vårdköer, bristande kvalitet i vård och omsorg m m), är det inte alltid lätt att motivera fördelning av resurser till sådant som ännu inte utgör ett direkt hälsoproblem. Situationen med krympande resurser är ett tillstånd som pekar på och understryker behovet av förebyggande insatser. Om vi inte satsar på och lyckas förebygga ohälsa blir sannolikt vårdbehoven ännu större och därmed vårdresurserna ännu mer otillräckliga. Under arbetet med länets folkhälsoplan har många frågeställningar diskuterats, några av de viktigaste finns redovisade nedan; Vad kan göras för att förbättra hälsan hos befolkningen i allmänhet och för de mest utsatta grupperna i synnerhet? Kan vi samlas och nyttja våra gemensamma resurser i länet ännu bättre för att skapa god hälsa och hållbar utveckling? Vad tycker länets invånare är viktiga förutsättningar för en god hälsoutveckling i länet? Frågeställningarna har funnits med när länets folkhälsoplan växt fram i brett samarbete med många olika aktörer i Jämtlands län inte minst länsinvånarna själva, som via möten och diskussioner lämnat sin syn på vad som är viktigt för en god folkhälsa. Landstinget ses av många som den aktör som har främsta ansvaret i arbetet för befolkningens hälsa, främst genom att erbjuda en god hälso- och sjukvård. De flesta faktorer som påverkar hälsan befinner sig dock utanför det medicinska kompetens- och kunskapsfältet. När det gäller exempelvis att påverka arbetslöshet, social trygghet och alkoholvanor så spelar beslut i kommunala församlingar och andra demokratiska organ mycket större roll än sjukvårdens insatser (6). Därför har arbetet med länsplanen följt det nationella framtagandet av gemensamma mål för folkhälsan, som haft sin utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer. Innehållet i folkhälsoplanen har även koppling till andra insatser i länet för att skapa en god och hållbar utveckling. Exempelvis arbetet med regionala miljömål, länets jämställdhetsstrategi samt, i kommuner och landsting, utveckling av välfärds- eller hälsobokslut. 6
6 3.1 Vad är folkhälsa? I Folkhälsovetenskapligt lexikon (7) finns följande definition av ordet folkhälsa; folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, hälsorisker och skyddsfaktorer för hälsa i olika befolkningsgrupper. Begreppet innefattar inte bara summan av individernas hälsa utan även mönster av större eller mindre olikheter i hälsa som råder mellan olika grupper inom befolkningen. Ytterst handlar folkhälsa om i vilket samhälle vi vill leva. Det finns ett nära samband mellan demokrati, delaktighet, jämlikhet och social trygghet å ena sidan och en bra folkhälsa å den andra (6). I Sverige har medellivslängden ökat med omkring 25 år under 1900-talet. En mindre del av denna ökning hänger samman med bättre behandlingsmetoder inom sjukvården, nya läkemedel, bättre operationsmetoder och nya metoder för att ställa diagnos. Huvuddelen av förbättringen i hälsa sammanhänger med bättre hygien, bättre kost, bättre bostäder och mindre riskabla arbetsförhållanden, det vill säga faktorer som kan påverkas genom politiska beslut och samhällsinriktat förebyggande arbete(6). 3.2 Gemensamma mål för folkhälsan och hälsans bestämningsfaktorer I april 2003 biföll riksdagen regeringens proposition Mål för folkhälsan (8). Detta innebär att Sverige nu har en nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Där fastslås också att det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Arbetet med nationella folkhälsomål mynnade ut i elva målområden. Men istället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem när man skulle formulera mål för arbetet valde man hälsans bestämningsfaktorer det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människornas levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. De elva målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska hälsan. Elva målområden för folkhälsoarbetet 1 Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomisk och social trygghet 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 4 Ökad hälsa i arbetslivet 5 Sunda och säkra miljöer och produkter 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Gott skydd mot smittspridning 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9 Ökad fysisk aktivitet 10 Goda matvanor och säkra livsmedel 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande De första sex målen handlar om vad man brukar beteckna som strukturella faktorer, det vill säga förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målen rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll (6). 7
7 Hälsans bestämningsfaktorer Boende Fritt efter Haglund, Svanström m.fl. Trafik Alkohol Tobak Narkotika Grundläggande värden Miljö/Samhällsekonomi Arbetsmiljö Arbetslöshet Utbildning Socialt stöd Ålder Matvanor Sociala nätverk Individ Familj Kön Fritid Kultur Motion Sex och samlevnad Barns vuxenkontakter Arv Jordbruk Livsmedel Socialförsäkring Socialtjänst Sömnvanor m.m. Hälso-, sjuk och tandvård m.m. Påverkbart Ej påverkbart Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika typer av insatser i samhället. Ställer man upp mål i sjukdomstermer, exempelvis att minska antalet hjärtinfarkter, ger inte målet någon vägledning om vilka insatser som är effektiva för att uppnå det. Minskar hjärtinfarkterna är det inte möjligt att säga om det beror på förbättrat folkhälsoarbete eller har andra orsaker (6). Det är viktigt att klargöra hur en bestämningsfaktor påverkar hälsan. Det finns ett samband mellan ökad ekonomisk ojämlikhet och försämrad folkhälsa, men mekanismerna bakom detta samband är inte särskilt väl klarlagda. Detta innebär i sin tur att folkhälsoargument inte väger lika tungt i samhällsdebatten som exempelvis ekonomiska argument. Att formulera folkhälsomål i termer av hälsans bestämningsfaktorer ställer stora krav på att folkhälsoarbetet skall vara kunskapsbaserat (6). 4 DEN NÖDVÄNDIGA SAMVERKAN I och med att Sverige fick nationella mål för folkhälsan, slogs också fast att kommuner, landsting, frivilligorganisationer och andra aktörer kan använda de elva folkhälsomålen i den egna verksamheten för att nå det övergripande målet för Sveriges folkhälsopolitik att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (8). Folkhälsoarbetet fokuseras på de faktorer som påverkar folkhälsan, det vill säga livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Ansvaret för dessa är fördelade mellan olika sektorer och nivåer i samhället. Detta återspeglas också i länets folkhälsoplan. Även länets folkhälsoplan omfattar de elva nationella målområdena. Många av de ingående länsmålen i vart och ett av dessa målområden, ställer krav på en mycket god och bred samverkan i länet mellan en rad olika aktörer för att det regionala och lokala folkhälsoarbetet skall blir framgångsrikt. Ofta är det dock kanske bara en eller två olika samhällsaktörer som via lagar, regler eller förordningar bär huvudansvaret för den verksamhet som berörs. Till exempel när det handlar om en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6), är det främst landstinget som är ansvarigt medan trygga och goda uppväxtvillkor (målområde 3) vidrör insatser där såväl landstinget som kommunerna är berörda. I grunden är det dock oerhört viktigt med en fortsatt bred och god samverkan på alla nivåer för att åstadkomma en god hälsoutveckling och tillväxt i Jämtlands län. Försäkringskassan, Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund, länsarbetsnämnden, kyrkan, 8
8 näringslivet, högskolan, frivilligorganisationer listan kan göras längre än så alla har en viktig roll i det framtida folkhälsoarbetet. Därför finns under alla länsmål även förslag på tänkbara aktörer som behövs för att nå framgång med den föreslagna insatsen. 5 ETT GENUSPERSPEKTIV PÅ FOLKHÄLSA Nedanstående är direkt citerat ur Den nya folkhälsopolitiken (6). Genus eller kön är en mycket viktig bestämningsfaktor för hälsa och har i sin tur samband med andra faktorer, i första hand materiella och kulturella resurser. För att förstå relationen mellan genus och hälsa är det nödvändigt att se hur makt och ekonomiska tillgångar är fördelade i samhället. Förhållandena i arbetslivet är av mycket stor betydelse. Genus är ett begrepp som vi använder när vi vill beskriva socialt och kulturellt bestämda skillnader mellan män och kvinnor. Det är detta som har betydelse när vi vill påverka folkhälsan och kan stå i viss motsättning till den forskningsinriktning där man i första hand sysslar med biologiska könsskillnader. Att kvinnor lever längre än män har sannolikt till stor del biologiska orsaker. Yngre och medelålders kvinnor har exempelvis en klart lägre risk att råka ut för hjärt-kärlsjukdomar än män i motsvarande åldersgrupper vilket sannolikt hänger samman med biologiska skyddsfaktorer. Skillnaden försvinner dock i högre åldrar. Kvinnor drabbas däremot i långt högre grad av ohälsa än män vilket sammanhänger med samhällsförhållanden. Förhållandena på arbetsmarknaden spelar stor roll. Kvinnor är överrepresenterade i jobb med hög belastning och lågt inflytande och tvingas oftare dubbelarbeta. Kvinnor är dubbelt så ofta långvarigt sjukskrivna som män. Olikheter i makt och inflytande medverkar till att kvinnor har sämre tillgång till kvalificerade resurser när det gäller vård och rehabilitering. Kvinnor tjänar mindre än män, också om man tar hänsyn till typ av arbete och utbildning. Kvinnor är överrepresenterade bland de grupper som har dålig ekonomi och utsätts för hälsorisker av denna anledning. En ökad jämlikhet och en minskad betoning på specifikt kvinnliga och manliga könsroller skulle sannolikt vara till fördel för båda könen. Många hälsorisker, exempelvis skador genom våld och olyckshändelser, är starkt knutna till manliga beteenden och till den högre manliga alkoholkonsumtionen. Det skulle vara till fördel för många barn om fäder engagerade sig mer i uppfostran och hemarbete. Äldre kvinnor får ofta engagera sig i vård av män, men har ofta svårt att själva få den omvårdnad som de behöver. Ett genusperspektiv där man utgår från kvinnors och mäns olika sociala situation och olika grad av makt och inflytande måste genomsyra den samlade folkhälsopolitiken. 6 ETT INTEGRATIONSPERSPEKTIV PÅ FOLKHÄLSA Under senare decennier har den sociala och etniska boendesegregationen ökat påtagligt (9). Det gäller såväl i glesbygd som i storstäderna. Det är ett hot mot en jämlik hälsoutveckling. Människor som bor i områden där många har sociala och ekonomiska problem, har svårare att ge varandra ett positivt stöd. Att ha tillgång till goda sociala nätverk, är en viktig förutsättning för att vi som individer skall klara påfrestningar i livet. Barn blir särskilt utsatta, eftersom det finns färre vuxna som positivt kan stödja barnet. Diskriminering och utanförskap är tydliga riskfaktorer för ohälsa. Invandrares levnadsvillkor efter inflyttningen till Sverige har stor betydelse för utvecklingen av hälsan (10). Möjligheterna att få arbete och försörjning har en avgörande betydelse för förankring i det nya landet. Det ger förutom en ordnad ekonomi också kontaktytor och förstärkt identitet. Det är därför av stor vikt att även det lokala folkhälsoarbetet genomsyras av ett integrationsperspektiv. Detta för att möjliggöra en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund är delaktiga i och medansvariga för. 9
9 7 ETT LIVSLOPPSPERSPEKTIV PÅ FOLKHÄLSA Nedanstående är direkt citerat ur Den nya folkhälsopolitiken (6). Det är viktigt att se hälsoproblem i ett helt livsperspektiv. Vi påverkas inte bara av hälsans bestämningsfaktorer i nutid. Vi bär också med oss vår tidigare historia. Särskilt påverkbara är vi under barn- och ungdomsåren. Till och med händelser som inträffat före förlossningen kan påverka vår framtida hälsa. Låg födelsevikt, som i en del fall kan vara ett tecken på problematiska förhållanden under graviditeten, har ett samband med ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder. Hur barn anknyter till föräldrarna har stor betydelse för deras utveckling och psykiska hälsa. Ett utbyggt föräldrastöd, insatser för att öka småbarnsföräldrars självförtroende och åtgärder för att förstärka den pedagogiska kompetensen i förskolan har betydligt större betydelse för att förebygga psykisk ohälsa än senare insatta förebyggande eller behandlande insatser. Fysisk aktivitet och bra kost under uppväxtåren har mycket stor betydelse när det gäller att förebygga övervikt, åldersdiabetes och benskörhet betydligt senare under livet. En stor del av den sociala ojämlikheten i hälsa grundläggs redan under uppväxtåren. Ett livsloppsperspektiv innebär inte att förebyggande åtgärder senare under livet är meningslösa. Tvärtom är ett bra folkhälsoarbete särskilt viktigt bland äldre. Man kan se en klart positiv effekt av fysisk aktivitet och en bra social miljö även bland mycket gamla. Förebyggande insatser bland äldre har försummats. I takt med en försämrad kommunal ekonomi och huvudmannaskapsförändringar har samhällets insatser för äldre koncentrerats på vård och omsorg. En ökad satsning på förebyggande och hälsofrämjande insatser bland äldre skulle kunna ge mycket stora hälsovinster och bidra till att minska framtida vård- och omsorgsbehov. 8 HUR ÄR FOLKHÄLSOPLANEN AVSEDD ATT ANVÄNDAS En folkhälsoplan med elva målområden som alla innehåller bestämningsfaktorer av stor betydelse för folkhälsan, kan i sig uppfattas som stor och alltför omfattande. Regeringen konstaterar även den att de första sex områdena handlar om förhållanden som i första hand påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De sista fem områdena rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där den sociala miljön och den kan i sig påverkas av politiska beslut spelar stor roll. Länets folkhälsoplan har fått följande utformning: elva målområden en övergripande länsvision för hela folkhälsoplanen en länsvision för vart och ett av de elva målområdena samt ett antal länsmål inom vart och ett av målområdena Under varje länsmål finns dessutom ett eller flera exempel på åtgärder och insatser för att nå målet. Många av dessa exempel på åtgärder och insatser har kommit fram under processen fram till den färdiga folkhälsoplanen, i kontakter med såväl länsinvånare som profession, vilket gör dem extra värdefulla. Exempelsamlingen gör inte på något sätt anspråk på att vara komplett, utan bör med fördel gå att utveckla och variera utifrån lokala behov, idéer och förutsättningar. Förhoppningsvis skall dock dessa exempel på insatser ge stöd och inspiration i det lokala arbetet, oavsett om det är landstinget, kommunerna eller någon annan aktör som är den som använder sig av folkhälsoplanen. Hur sambandet är mellan varje målområde och hälsans bestämningsfaktorer finns också med i folkhälsoplanen. Istället för att formulera om detta som redan är väl och 10
10 tydligt uttryckt i skriften Den nya folkhälsopolitiken (6), har vi efter tillstånd från Statens folkhälsoinstitut valt att direkt citera från denna skrift. Vill man ändra människors beteenden måste detta ske i samklang med att man också bidrar till att skapa de sociala betingelserna för en förändring (6). Arbetet med folkhälsoplanen har försökt att konkretisera länsmål som skulle bidra till en god folkhälsoutveckling i länet. Utmaningen ligger dock inte i att göra allt som står i folkhälsoplanen på en och samma gång. Utmaningen ligger i att kunna prioritera och göra olika satsningar som just under en viss period bedöms viktiga för att leda till en god hälsoutveckling. Vissa på kort sikt och andra på lång sikt. 8.1 Uppföljning av folkhälsomålen Mål blir intetsägande om de inte konkretiseras och följs upp. Regeringen konstaterar i folkhälsopropositionen att uppföljning och utvärdering också bör ske ur ett klass- och könsperspektiv samt etniskt perspektiv. Arbetet med välfärds- eller hälsobokslut i landstinget och kommunerna blir därför viktiga instrument för att mäta hur hälsan utvecklas i olika åldrar och befolkningsgrupper. Statens folkhälsoinstitut har inlett ett arbete i samarbete med berörda myndigheter för att vidareutveckla mått för hälsans bestämningsfaktorer (8). Tyvärr är det som man vill veta om folkhälsan inte alltid möjligt att ta reda på. I dagsläget är det enklare och mer etablerat att mäta sjuklighet, dödlighet, registrering av dödlighet och dödsorsaker. Mått på positiv hälsa, s k friskfaktorer är svårare. Ofta blir det i form av enkätstudier där frågor återfinns kring självupplevd hälsa. Det kommer att vara en viktig uppgift i landstingets framtida arbete att samverka med olika aktörer för att ta fram och presentera uppgifter som följer och speglar hälsoutvecklingen i länet. 11
11 Delaktighet och inflytande i samhället Alla invånare i Jämtlands län känner delaktighet i samhällslivet och inflytande över sin egen livssituation. VISION Delaktighet och inflytande i samhället och hälsans bestämningsfaktorer Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. Samhällen med lågt valdeltagande, där få människor känner att det är någon idé att delta i föreningsliv eller att försöka påverka utvecklingen, utmärks också av allvarliga hälsoproblem. Att öka människors delaktighet i samhällslivet är därför ett av de viktigaste nationella folkhälsomålen. På individuell nivå är sambandet mellan inflytande och hälsa mycket starkt. Brist på inflytande i kombination med hög arbetsbelastning leder till förändringar i den hormonella balansen och till en ökad risk för hjärtinfarkt och andra sjukdomar. Man finner ett samband mellan litet beslutsutrymme och sjukskrivning. Det förefaller som om särskilt långtidsfrånvaro förvärras av brist på inflytande. Delaktighet i arbetet verkar förbättra den psykiska hälsan. På samhällsnivå är det svårare att belägga demokratins positiva effekter på hälsa. Det finns ett samband mellan högt valdeltagande och högt förtroende för myndigheter och god hälsa, men det är svårt att veta vad som sammanhänger med graden av inflytande och vad som exempelvis har samband med ekonomiska faktorer. Diskriminering, att beröva grupper av människor möjligheter till inflytande, har definitivt en negativ inverkan på hälsan. Detta kan förklara den betydligt sämre hälsan hos en rad invandrargrupper. Den försämrade hälsan hos långvarigt arbetslösa kan till en del sammanhänga med minskade möjligheter till påverkan. Sannolikt leder minskat inflytande också till minskade möjligheter att välja någorlunda hälsosamma levnadsvanor, vilket inkluderar fysisk aktivitet, kost samt alkohol och andra droger. I folkhälsopropositionen betonas att arbetet med att stärka demokratin och försvaret av de mänskliga rättigheterna också stärker den känsla av samhörighet i hela samhället och den tillit mellan människor som främjar en bra hälsa. Man betonar också mediepolitikens och informationens betydelse och vikten av att den når ut till alla grupper. Arbetsmarknadspolitiken, jämställdhetsarbetet, integrations- och handikappolitiken tillhör de områden som har särskilt stor betydelse för att göra alla medborgare delaktiga i samhällets styrning och utveckling. Kultur, folkrörelser, ungdomspolitik, insatser för att stärka utsatta storstadsområden är andra exempel på verksamheter som stärker människors inflytande. CITERAT FRÅN Den nya folkhälsopolitiken (6). 12
12 LÄNSMÅL Barn och ungdomars åsikter tas tillvara Barnkonventionen omsätts i praktiken genom bland annat ungdomsråd och ungdomsting Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget, Rädda barnen, Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund, föräldrar med flera Resurspersoner inom förskola/skola som inspirerar till demokratiarbete utbildas/anställs Elevinflytandet ökar Förslag till aktörer: kommunerna Former för att ta tillvara barnens åsikter utvecklas Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget, Rädda barnen med flera Mötesplatser för samhällsservice finns i alla kommuner Mötesplatser utvecklas i kommunerna, modell servicekontor/bykontor där medborgarna enkelt träffar företrädare från försäkringskassan, arbetsförmedlingen, kommunen, landstinget, frivilligorganisationer exvis idrottsrörelsen Förslag till aktörer: kommunerna, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, landstinget, Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund med flera Äldre känner mer delaktighet i samhällsfrågor Tillräcklig remisstid avsätts för kommunernas och landstingets pensionärsråd (KPR och LPR) för möjliggörande till ökad delaktighet samt tillvaratagande av äldres kompetens och erfarenhet Förslag till aktörer: politiska företrädare inom landstinget och kommunerna, pensionärsorganisationer Rättigheterna för människor i behov av särskilt stöd fungerar väl i praktiken Kunskap i lagstiftning och bemötandefrågor för olika yrkesgrupper ökar Kunskap/synpunkter från patientföreningar, handikapporganisationer inhämtas och nyttjas Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget, idrottsrörelsen, patientföreningar, handikapporganisationer Självkänslan hos alla individer stärks I samhället pågår ett ständigt arbete som lyfter fram frågor om värdegrund med fokus på etik och moral i ett mänskligt/humanistiskt perspektiv Förslag till aktörer: gemensamt ansvar 13
13 Ekonomisk och social trygghet Alla invånare i Jämtlands län har rätt till ett liv i harmoni och lugn vad gäller en ekonomisk och social trygghet. VISION Ekonomisk och social trygghet och hälsans bestämningsfaktorer Ekonomi och hälsa hör samman. Fattigdom och dålig hälsa följs åt. Omvänt har höginkomsttagare en bättre hälsa än genomsnittligt. Ekonomiska faktorer är sannolikt viktiga orsaker till de stora regionala och geografiska skillnader som finns i hälsa. Det finns exempelvis mycket stora skillnader i både medellivslängd och ohälsotal mellan rika och mindre välmående kommuner i Sverige. Internationellt är sambandet ännu starkare. Rika länder har som man kan vänta genomsnittligt en bättre folkhälsa än fattiga. Över en viss inkomstnivå blir dock sambandet mellan ekonomi och hälsa svagare. En viktig fråga är vad som orsakar ekonomiskt relaterade hälsoskillnader. Fattigdom och brist på resurser kan leda till otrygghet och en form av ekonomisk stress. Det kan också leda till sämre tillgång på basal sjukvård och andra sociala resurser. En viktig fråga är i vilken grad inkomstklyftornas storlek också påverkar det genomsnittliga hälsotillståndet. Mycket talar för att samhällen med små inkomstskillnader är hälsosammare att leva i än samhällen med stora sociala klyftor, som också kan bidra till ökad kriminalitet och ökad rädsla hos människor för att bli utsatta för brott. I folkhälsopropositionen betonas dels att en hållbar ekonomisk tillväxt är en förutsättning för välfärdspolitiken, dels att inkomstklyftor i sig kan vara en riskfaktor för ohälsa. Den sociala trygghetens stora betydelse för att förebygga ekonomisk stress framhålls och ses som särskilt viktig när det gäller att motverka psykisk ohälsa. När det gäller trygghetssystemet framförs särskilt stödet till barnfamiljerna, till de äldre, sjukförsäkringen och bostadspolitiken som viktiga. Arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken är också viktiga, liksom åtgärder för att göra hälso- och sjukvården tillgänglig även för mindre prioriterade grupper. Socialtjänst och rättsväsende och kriminalpolitik är exempel på samhällsområden som är särskilt viktiga för socialt utsatta grupper. CITERAT FRÅN Den nya folkhälsopolitiken (6). 14
14 LÄNSMÅL Trygghet främjas i det småskaliga samhället Byalagsbyggande uppmuntras Förslag till aktörer: kommuner Allmänna färdmedel anpassas till alla Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget Försöksverksamhet med volontärer i form av exvis frivilligcentraler/resurscentra stimuleras och stöds Förslag till aktörer: Röda Korset, kyrkan, kommunerna, landstinget med flera Samverkansformerna för att förbättra förutsättningar för arbetslösa och sjukskrivna utvecklas Förslag till aktörer: försäkringskassan, arbetsförmedling, arbetsgivare med flera Närpolis återinförs Skolutveckling med hög kvalitet och goda resultat främjas Förslag till aktörer: kommunerna, polisen med flera Integreringen mellan olika åldersgrupper i samhället ökar Äldres kunskap och engagemang i exempelvis barnomsorg, skola, arbetsliv och föreningsliv tas tillvara Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget, arbetsgivare, pensionärsorganisationer, frivilligorganisationer. Möjligheter till distansoberoende lärande för alla med hjälp av modern teknik Satsning och samverkan mellan utbildningsinstanser, arbetsförmedling, kommunerna, näringsliv på utbyggnad av lokala utbildningsmöjligheter. Förslag till aktörer: Regionala kompetensrådet, kommunerna, arbetsförmedlingen, utbildningsanordnare, näringsliv, studieförbund Det allmänna utbudet av kultur och fritid blir tillgängligt för alla Nivån på föreningsstöd synliggörs och behålls Förslag till aktörer: landstinget, kommunerna Samarbete med organisationer som arbetar hälsofrämjande och i sin verksamhet beaktar jämställdhetsaspekten prioriteras Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget Att kultur, idrottsaktiviteter, upplevelsebaserade aktiviteter med mera görs tillgängligt för alla stimuleras Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget, idrottsrörelsen, kyrkan, studieförbunden med flera Antalet korta kurser med fritidsinriktning vid Birka folkhögskola ökas Förslag till ansvarig: landstinget Satsning på kultur i vården för äldre och för äldrevårdens personal ökar Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget, studieförbund med flera Människor stimuleras att själva ta tillvara på de möjligheter till aktiviteter som den yttre miljön tillsammans med allemansrätten, erbjuder. Förslag till aktörer: Gemensamt ansvar 15
15 Trygga och goda uppväxtvillkor VISION Alla barn och ungdomar i Jämtlands län har en hälsosam start i livet. Trygga och goda uppväxtvillkor och hälsans bestämningsfaktorer En sammanställning av socialt betingade skillnader när det gäller barns och ungdomars hälsa har nyligen gjorts av docent Sven Bremberg på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Studien visar att det finns en mycket påtaglig ojämlikhet också när det gäller barns hälsa. När det gäller fysiska hälsoproblem är dessa i genomsnitt 60 procent vanligare bland socialt mindre gynnade barn. När det gäller psykiska problem är dessa 70 procent vanligare. När det gäller vissa typer av hälsoproblem har man en ännu starkare social gradient. Plötslig spädbarnsdöd är mellan 3 och 4 gånger vanligare i mer utsatta sociala miljöer och självmordsförsök och självtillfogat våld är mycket vanligare bland ungdomar som är mindre socialt gynnade. Rökning, fysisk inaktivitet och alkohol tillhör de riskfaktorer för sjukdom som i hög grad påverkas av den sociala miljön. Man kan också se en variation på områdesnivå när det gäller barns hälsa. Den stora ojämlikheten när det gäller barns hälsa är av särskild betydelse, eftersom det visat sig att hälsan under de första levnadsåren sannolikt har stor betydelse för hälsoutvecklingen senare under livet. Låg födelsevikt ökar exempelvis risken för att råka ut för hjärtsjukdomar i vuxen ålder. Ett förebyggande arbete när det gäller barn och ungdomar måste koncentreras på att förbättra de sociala villkoren för barnfamiljer, förstärka barnomsorgen och utveckla hälsofrämjande skolor. Ett direkt stöd till småbarnsfamiljer, utbyggd föräldrautbildning och riktade förebyggande insatser under förskoleåldern är viktiga åtgärder för att bryta utvecklingen mot en försämrad psykisk hälsa. Propositionen konstaterar att det finns ett mycket starkt samband mellan barns uppväxtvillkor och vuxnas ekonomiska och sociala trygghet samt inflytande och delaktighet. Det som är viktigast för barns hälsa uppfattar man vara familjeförhållanden, skola och fritid. Man betonar att det finns barn som lever under långt sämre förhållanden än andra, exempelvis barn till missbrukare och barn till flyktingar. Analysen leder fram till att den ekonomiska familjepolitiken, socialförsäkringssystemet och socialtjänsten har nyckelroller när det allmänt gäller att stärka barnfamiljernas ställning. I övrigt hänvisar man till samma politikområden som när det gäller de två tidigare målområden. CITERAT FRÅN Den nya folkhälsopolitiken (6). 16
16 LÄNSMÅL Barnkonventionen genomsyrar alla verksamheter och fungerar i praktiken Barn och ungdomar ges möjlighet att påverka samhällsplaneringen Kompetensen om barn och ungdomars behov ökar hos yrkesgrupper som arbetar för/har beröring med barn och ungdomar Kompetensen om barn och ungdomars behov ökar hos alla medverkande i samhällsplaneringsprocessen Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget Alla barn ges en hälsosam start i livet och en trygg anknytning till föräldrarna Stödet i föräldraskapet utvecklas Förslag till aktörer: landstinget, kommunerna, familjecentraler, elevhälsan, ungdomsmottagningar Männens andel av utbetalda föräldrapenningdagar ökar Förslag till aktörer: arbetsgivare, försäkringskassan, arbetsgivarorganisationer med flera Jämtland är ett bra län för barn, ungdomar och barnfamiljer att bo i Form av öppen förskola finns inom alla kommuner Ett rikt fritids- och kulturliv i drogfria miljöer som utgår från barn- och ungdomars egna behov arbetas för Förslag till aktörer: kommunerna, kyrkan, idrottsrörelsen, landstinget med flera Flera vuxna finns i skolan Förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och ungdomar beaktas Vikten av förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och ungdomar framhålls och sammanfattas i ett gemensamt utvecklingsprogram för länet Förslag till aktörer: landstinget, kommunerna, idrottsrörelsen med flera Förskolan/öppna förskolan och skolan är hälsofrämjande Samverkan mellan skolan och övriga samhällsaktörer utökas genom bland annat lokala och regionala samverkansteam Satsning på en samlad medicinsk och psykosocial elevhälsa Den fysiska och psykosociala miljön i skolan förbättras Aktiva handlingsplaner mot all slags mobbning, inklusive könsmobbning finns på alla skolor Fritidsverksamhet för alla upp till 12 år och fritidsklubbar från årskurs 7 främjas Livskunskap införs i skolan som ämne Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget, frivilligorganisationer, idrottsrörelsen med flera En pedagogik som motverkar traditionella könsmönster och könsroller bedrivs Flickor och pojkar ges möjligheter och förutsättningar att prova och utveckla förmågor utifrån sina individuella förutsättningar och intressen. Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget, föräldrar, personal inom förskola/skola, idrottsledare med flera Barnomsorg, förskola, skola, kommunens socialtjänst, pensionärsorganisationer och frivilligorganisationer samarbetar för att ta tillvara äldre som extra resurs. Förslag till aktörer: kommunerna, pensionärsorganisationer, frivilligorganisationer, fackliga organisationer, arbetsförmedlingen 17
17 Ökad hälsa i arbetslivet Arbetsplatserna i Jämtlands län har ett långsiktigt hälsotänkande där arbetsgivaren lägger stor vikt vid personalens välbefinnande. Ökad hälsa i arbetslivet och hälsans bestämningsfaktorer VISION Arbetslivet har en avgörande betydelse för folkhälsan. Människors arbete är den viktigaste bestämningsfaktorn till de mycket stora hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper. Personer med arbetaryrken har betydlig högre dödlighet och högre ohälsotal än tjänstemän i ledande ställning. De allra största hälsoriskerna finner man bland personer som står utanför arbetsmarknaden. Det finns en rad direkta kopplingar mellan människors arbetsmiljö och olika hälsoutfall. Negativ stress det vill säga höga arbetskrav tillsammans med lågt inflytande över arbetet ger en kraftig överrisk såväl för hjärt-kärlsjukdomar som psykiska besvär, exempelvis depression och sömnsvårigheter. Ensidig belastning på arbetet har ett starkt samband med smärtor från rörelseorganen som är en ledande sjukskrivningsorsak. Den negativa utvecklingen inom arbetslivet har i högre grad drabbat kvinnor än män. Kvinnor är i allmänhet överrepresenterade inom riskyrken både när det gäller negativ stress och ensidig muskelbelastning. Arbetsmiljöarbetet måste därför vara en central och prioriterad del av folkhälsoarbetet. Detta visas inte minst av den nuvarande utvecklingen av arbetsrelaterad ohälsa med omkring människor i produktiv ålder som befinner sig utanför arbetslivet antingen på grund av långvarig sjukskrivning eller förtidspensionering. Kostnaderna för sjukfrånvaron ligger i storleksordningen 120 miljarder kr per år och hotar både budgetbalans och den sociala välfärdens fortsatta utbyggnad. Utvecklingen är också ett direkt hot mot folkhälsan, eftersom långvarig sjukskrivning leder till att människor avskärs från sociala kontakter och kan hamna i en passiv sjukroll. För att bryta denna utveckling krävs bland annat en satsning på hälsosamma arbetsplatser där bra arbetsförhållanden kombineras med ett reellt inflytande och där man ger möjlighet till fysisk aktivitet under arbetstid. Det är också mycket viktigt att se över sjukvårdens roll i relation till arbetslivet. Det finns ett stort behov av yrkesmedicinsk kompetens och en förstärkt roll för företagshälsovården. Arbetsmiljöverket har en nyckelfunktion när det gäller att utveckla krav både på den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. I folkhälsopropositionen framhålls arbetslivspolitikens centrala roll och att ett bra och väl fungerande arbetsliv är den avgörande förutsättningen för att bryta den negativa utvecklingen. Man betonar särskilt vikten av att uppmärksamma kvinnors hälsa och de mål som ställs upp inom jämställdhetspolitik, integrationspolitik och handikappolitik. CITERAT UR Den nya folkhälsopolitiken (6). 18
18 LÄNSMÅL Jämtland har ett arbetsliv som hälsomässigt ger möjlighet att arbeta ända fram till ålderspensionen Arbetsplatsen har kunskap om sambanden mellan ledarskap, arbetsvillkor, hälsa och produktivitet Möjligheterna till inflytande över sitt arbete ökar Möjligheterna till personlig/individuell styrning av arbetstiden ökar Förslag till aktörer: arbetsgivare, fackliga organisationer Möjligheten att använda arbetsplatsen som arena för arbete med livsstilförändringar utnyttjas och främjas i mycket större utsträckning (tobaksavvänjning, kost och motion, stresshantering etc.) Förslag till aktörer: arbetsgivare, fackliga organisationer Alla har en god fysisk arbetsmiljö Planer för strukturerat miljöarbete (avseende fysisk arbetsmiljö, materiel och produkter) som grund för (lagstadgat) systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) utarbetas Planer inom företagen för upphandling av produkter utarbetas Genusperspektivet beträffande arbetsplatsens fysiska utformning (mått/storlek på redskap, hjälpmedel, belast ningar mm) beaktas Förslag till aktörer: arbetsgivare, fackliga organisationer Äldres erfarenhet och kompetens tas tillvara Mentorskap införs på arbetsplatser och i övrigt tas äldres erfarenheter och kompetens tillvara Förslag till aktörer: arbetsgivare, fackliga organisationer Bra anpassningsmöjligheter inför pensionen finns Arbetsgivaren ger möjlighet till successiv nedtrappning genom förändring av arbetstid och arbetsuppgifter Utbildning ges inför kommande pension i praktiska såväl som psykosociala frågor Förslag till aktörer: arbetsgivare, fackliga organisationer, försäkringskassan, bildningsförbund med flera Skolan som arbetsplats synliggörs Arbetsmiljöpolicy och jämställdhetsplan för elever utformas, med samma dignitet som motsvarande policies och planer för arbetsplatser Förstärkning av elevhälsan övervägs och främjas Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget, elevhälsan med flera Arbetsplatsen har tillgång till företagshälsovård med utrymme för hälsofrämjande och förebyggande insatser Företagshälsovården utvecklas/byggs ut Förslag till aktörer: arbetsgivare, företagshälsovård, Arbetslivsinstitutet, yrkesmedicin, landstinget med flera Arbetsplatsen har fungerande system för uppföljning av hälsa och sjukfrånvaro Hälsoekonomiska bokslut i budgetplanering införs Resultaten av hälsoekonomiska boksluten används i arbetsplatsernas verksamhetsplanering Förslag till aktörer: arbetsgivare, fackliga organisationer, försäkringskassan med flera Arbetet organiseras så att förvärvsarbete med familjeansvar och föräldraskap så långt som möjligt, underlättas Övertidsarbete begränsas/minskas Metoder för att omsätta kunskap och goda erfarenheter från tidigare projekt där arbetslösa, sjukskrivna slussas in en s k kompletterande arbetsmarknad utvecklas Modeller för samarbete mellan myndigheter och länets arbets- och näringsliv för gränsöverskridande samarbete som omfattar såväl ansvarsområden som finansiering utarbetas och provas Nätverk mellan arbetsplatser för frågor som rör hälsofrämjande arbetsvillkor främjas Regionala lösningar för arbetsmiljömärkta arbetsplatser stimuleras Alla arbetsplatser har en fungerande tidig och samordnad rehabiliteringsrutin Pilotprojekt kring hälsofrämjande arbetsplatser igångsättes Pilotprojekt med syfte att utveckla modell för företagshälsovård för arbetslösa startas Modeller för hur man planerar genomför och utvärderar hälsoprojekt inom företag och på arbetsplatser utarbetas och provas 19
19 Sunda och säkra miljöer och produkter Sunda och säkra inne- och utemiljöer samt produkter främjar en god hälsa i Jämtlands län. VISION Sunda och säkra miljöer och produkter och hälsans bestämningsfaktorer Regeringen betonar att kravet på sunda och säkra miljöer skall ses i sammanhang med Sveriges miljökvalitetsmål och kravet på ett ekologiskt hållbart samhälle. Dessa krav på en hållbar miljö berör de flesta politikområden. Det är viktigt att kunskaperna om miljöns påverkan på hälsan ökar och att man tillämpar försiktighetsprincipen när man inför ny teknik. Av de 15 miljökvalitetsmålen är det framför allt målen God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt samt Säker strålmiljö som har betydelse för folkhälsan. Inomhusmiljön har en mycket central betydelse för hälsan. Radon, fukt och mögel tillhör de faktorer som har mycket stor negativ påverkan. I propositionen lyfter man också fram Nationella folkhälsokommitténs krav på tillgång till grönområden i anslutning till boendet, vilket har en stor betydelse för möjligheterna till fysisk aktivitet, rekreation och återhämtning. Särskilt viktigt är det att se till att barn, äldre och funktionshindrade har tillgång till grönområden. Också det skadeförebyggande arbetet ligger under detta målområde. Sverige har nått stora framgångar bland annat när det gäller att förebygga barnolycksfall genom ett systematiskt förebyggande skadearbete. Ett sådant arbete kräver att man involverar den regionala och lokala nivån liksom trafikpolitik och samhällets skydd och beredskap mot olyckor. Också det självmordsförebyggande arbetet är en viktig del. Kravet på en nationell skaderegistrering lyfts fram som särskilt viktigt när det gäller att utveckla det systematiska skadeförebyggande arbetet. Arbetet för säkra produkter kräver att man involverar konsumentpolitiken. Det krävs både en mycket stark kontroll över de produkter som introduceras och en bra information om hälsorisker med de produkter som används. Det är viktigt att riskerna att utveckla allergier eller försämras i sin allergisjukdom lyfts fram. Vägledning och information måste utformas så att också barn och ungdomar skyddas. CITERAT UR Den nya folkhälsopolitiken (6). 20
20 LÄNSMÅL *) Länsmålet Frihet från könsrelaterat våld och sexuella trakasserier är direkt hämtat från länets jämställdhetsstrategi, som utarbetats av länsstyrelsen utifrån regeringsdirektiv och fastställts för åren Det nationella målet lyder Frihet från könsrelaterat våld ska råda. Insatserna som följer målet återfinns i insatsområdet Mäns våld mot kvinnor och barn. God inne- och utemiljö i hem, förskola, skola och för fritiden främjas Tobaksfria miljöer främjas Drogfria miljöer främjas Åtgärder som sänker ljudnivån i förskolor/skolor vidtas Satsningar sker på stimulerande och fräscha skollokaler Flera grönområden, lekmiljöer, spontanidrottsarenor ( naturliga platser för idrott) i barns närhet skapas Förslag till aktörer: kommunerna, idrottsrörelsen, föreningsliv, nykterhetsrörelsen, föräldrar Alla har en trygg och säker miljö utan våld, hot och trakasserier i hemmet, på fritiden, i skolan och på arbetsplatsen Arbete mot mobbning fortsätter Förslag till aktörer: arbetsgivare, skolan/kommunerna, länsstyrelsen, fackliga organisationer, idrottsrörelsen I miljöer där barn och ungdom vistas stimuleras ökat vuxendeltagande Förslag till aktörer: skolan/kommunerna, idrottsrörelsen, polisen, föräldrar I Jämtlands län ska frihet från könsrelaterat våld och sexuella trakasserier råda (Länets jämställdhetsstrategi)* Myndighetssamverkan såväl regionalt som lokalt, där samhället tar ett större ansvar för att motverka våld mot kvinnor och barn. Verka för att myndigheter bedriver frågorna i ordinarie verksamhet efter projektet kvinnofrid avslutas. Inventering av kunskapsbehov övriga yrkeskategorier än de som finns inom ramen för projekt kvinnofrid Synliggöra frågan genom kunskapshöjande insatser om våld mot kvinnor och barn Stärka brottsofferjouren genom att arbeta fram en permanent organisation. Verka för ett inrättande av handlingsplaner i frågan om våld mot kvinnor och barn samt mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering hos arbetsgivare, offentliga privata samt frivilliga organisationer. Samhället ger ökat stöd och resurser för utsatta kvinnor och barn, men även för de män som utför våldet. Synliggöra könsrelaterat våld genom förbättrad information och utbildning Följa upp och uppmärksamma invandrarkvinnors villkor i länet i frågor som rör mäns våld mot kvinnor Ansvariga aktörer för genomförande: kommunerna/kommunförbundet, landstinget, polisen, Mitthögskolan, Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden, länsstyrelsen, företag, Almi Företagspartner AB Den yttre fysiska miljön är trygg och säker Tillgängligheten/användbarheten för äldre och funktionshindrade i ett brett perspektiv, det vill säga för flytta sig, vistas i och bruka den fysiska miljön på samma villkor som andra beaktas Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget Informationsverksamhet om säkerhetsfrämjande/olycksförebyggande åtgärder bedrivs Förslag till aktörer: kommunerna, vägverket, trafiksäkerhetsorganisationer, försäkringsbolag Utbyggnad av cykelbanor i anslutning till skolor prioriteras särskilt Förslag till aktörer: kommunerna En god vinterväghållning för både fordons- och gångtrafikanter (plogning, sandning) främjas Förslag till aktörer: kommunerna Årliga halkkörningsövningar för personer som yrkesmässigt eller privat (ideellt) kör andra genomförs Förslag till aktörer: kommunerna, idrottsrörelsen, pensionärsorganisationer, försäkringsbolag, trafiksäkerhetsorganisationer Regelbunden halkkörningsövning för all personal som kör bil i tjänsten genom förs Förslag till aktörer: arbetsgivare Trafikundervisningen (inkl skoter-) genom hela skoltiden (förskola t o m gymnasium) intensifieras Förslag till aktörer: kommunerna, vägverket, trafiksäkerhetsorganisationer En god miljö i bostäder och offentliga lokaler främjas Material och materialsystem med lägsta möjliga hälso- och miljöbelastning används vid all ny-, om- och tillbyggnad (Regionala miljömål för Jämtlands län, länsmål 4:2, fastställd av Länsstyrelsen 2002) Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget, fastighetsägare, byggbranschen /Svensk Byggindustri Anpassningar görs i bostäder och offentliga lokaler för att minska skaderisker Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget, fastighetsägare, byggherrar Information om hjälpmedel för att minska risken för olyckor i äldres boende sprids Förslag till aktörer: kommunerna, landstinget, pensionärsföreningar, Röda Korset med flera Nätverk och informationssystem för att förbättra informationen kring miljö- och hälsofrågor utvecklas (Regionala miljömål för Jämtlands län, länsmål 4:6, fastställd av Länsstyrelsen 2002) Exempel Länsgrupp för miljö- hälsofrågor (representanter för landstinget, kommunerna, länsstyrelsen, Mitthögskolan med flera) bildas Förslag till aktörer: landstinget, länsstyrelsen, kommunerna, Mitthögskolan, Information om miljö- & hälsofrågor utformas och sprids Förslag till aktörer: landstinget, länsstyrelsen, kommunerna, Mitthögskolan 21
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merOmråden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.
Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merGrön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merFolkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merINLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merFolkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merFolkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric
Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN 2016-2019 Foto: Elin Hedström Handlingsprogram Datum för beslut: 2016-10-31 Kommunledningskontoret Reviderad: 2016 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:
Läs merStrategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Läs merFolkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merFolkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige
STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merPolicy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun
Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en
Läs mermötesplats mitt i Dalarna!
Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.
Läs mer2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Läs merMålarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs merPrioriterade Folkhälsomål
Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella
Läs merFolkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Läs merFolkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun
Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merFolkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merFolkhälsoplan Bergs kommun
Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga
Läs merRiktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merVälfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande
Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merVilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Läs merFOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1
Läs merEtt gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012
Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,
Läs merUngdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner
p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1
Läs merFolkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merANTAGEN KF 2012-06-18 118
ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.
Läs merFolkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Läs merDel 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merMiljömålsarbetet bidrar till folkhälsa
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet
Läs merFör en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Läs merNationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Läs merUtmaningar för en bättre folkhälsa
Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet
Läs merFolkhälsoplan.
Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.
Läs merMål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal
Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland
FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen
Läs merMÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället
MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och
Läs merFolkhälsostrategi
Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15
Läs merHÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?
FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs
Läs merHur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut
Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merRobertsfors folkhälsopolitiskt program
Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige
Läs merHÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Läs merSå verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional
Läs merSocialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige
Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merArbetsmiljöpolicy. Inledning
2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande
Läs merFolkhälsorådet verksamhetsplan 2016
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merFolkhälsoprogram
Styrdokument, program Folkhälsosamordnare 2018-01-16 Helene Hagberg 08-59097173 Dnr Helene.Hagberg@upplandsvasby.se KS/2017:392 Folkhälsoprogram 2018-2020 Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen: Kommunfullmäktige
Läs merPlan för Social hållbarhet
2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN
LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merPresentation för landstingen norra Sverige Anette Levander
Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa
Läs merPolicy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun
Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merBEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott
BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015
Läs mer