Samverkansavtal Tjänster och hjälpmedel år mellan... kommun och LD Hjälpmedel K- LDH Dnr LD13100

Transkript

1 Samverkansavtal Tjänster och hjälpmedel år 2013 mellan... kommun och LD Hjälpmedel K- LDH Dnr LD

2 INNEHALLSFÖRTECKNING ALLMANT AVTAL OCH AVTALSTID PARTER KONTAKTPERSONER STYRANDE DOKUMENT OMFATTNING Volymer och tjänster..,......, PERSONAL OCH LEDNING TILLGÄNGLIGHET FÖRSKRIVNINGS OCH BESTÄLLNINGSRÄTT KUNDENS ÅTAGANDE SAMVERKANSFORMER Awikelsehantering Sortimentsgrupper Produk1grupper Samverkan mellan landstinget och kommunerna, LOK gruppen LOKALER UTFÖRDA TJÄNSTER OCH KVAUTET KUNDENS OCH PATIENTERNAS STÄLLNING TOLK GARANTI STATiSTIK PRiSER Bastjansler Övriga ljanster och hjalpmedel Resekostnader AkutJeverans/- hämtning Akut hjälpmedelskonsulentinsats Besök som ej avbokas Fel kundnummer vid beställning PRISJUSTERING INTÄKTER FRÅN PATIENTEN ÅTERBETALNING Retursortiment vuxna (RV) Generell ålerbelalning BESTÄLLNING LEVERANSVILLKOR LEVERANSBESTÄMMELSER FAKTURERING Bastjansler Tjänster och hjälpmedel (hyreshjälpmedel samt retur- och försäljningssortiment) Betalningsvillkor Förändringar I avtalet Avtalsförlängning Ändringar eller li11ägg till avtalet OMFÖRHANDLING AV AVTALET GEMENSAMMA ÅTAGANDEN TVIST Bilagor Avtalsexemplar OnrLD1 31OO

3 ... kommun och SAMVERKANSA VT AL LO Hjälpmedel- Hjälpmedelscenlralen TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 1 (12) 1. ALLMÄNT Kommunema ansvarar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel t o m sjuksköterskenivå (ej läkarinsatser) vilket även inkluderar arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Ansvaret regleras i HSL 18. I särskild överenskommelse och anvisning "Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalamas län" finns förtydliganden när det gäller arbetsterapi, sjukgymnastik och hjälpmedel (bilaga 1). I praktiska anvisningar till Hemsjukvårdsavtalet " Kommunalisering av hemsjukvården avseende hembesök och hemsjukvård" finns förtydligande angående leg sjuksköterskors ansvarsområde (bilaga 2). Dokumentet "Hantering av kostnader för Hjälpmedel" underlättar för berörda att hantera ansvars och kostnadsfrågor rörande förskrivning av hjälpmedel (bilaga 3) 2. AVTAL OCH AVTALSTID 3. PARTER Detta avtal reglerar tjänster och hjälpmedel som tillhandahålls av LO Hjälpmedel(LDH). Avtalet avser perioden 2013-oHJ Avisering om förlängning sker senast tre (3) månader före avtalsperiodens utgång. Hyra av hjälpmedel löper så länge kunden har hyreshjälpmedel, se bilaga 4, punkt 3 Försäljning och uthyming. Om Samverkansavtal inte förlängs och kunden önskar behålla hyreshjälpmedel tecknas separat hyresavtal. Detta avtal är tecknat mellan.... kommun org. nr nedan kallad kunden. och LO Hjälpmedel org. nr nedan kallad LDH. Om avtalets prissättning även skall omfatta annan verksamhet, som har avtal med kommunen om att driva verksamhet tör kommunens räkning, skall dessa verksamheter anges i bilaga 5 Verksamhet som omfattas av detta avtal. 4. KONTAKTPERSONER Vardera parten utser en kontaktperson med ansvar för detta avtal. Personer anges i bilaga 6 Kontaktpersoner. Byte av kontaktperson skall omedelbart meddelas den andra parten. Dnr L

4 ... kommun och o O Q;~lRKANSAVTAL LO Hjälpmedel - Hjälpmedelscentralen TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 2(12) STYRANDE DOKUMENT 5. OMFATINING Förfaltningar inom hälso- och sjukvårdens område varvid bl a kan nämnas hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicintekniska produkter Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län (leg arbetsterapeuters och leg sjukgymnasters ansvar för hjälpmedel) Kommunalisering av hemsjukvård avseende hembesök och hemsjukvård (leg sjuksköterskors ansvarsområde) Hantering av kostnader för Hjälpmedel Svenska kommunförbundets och Landstingsförbundets cirkulär 2003:82 gällande hälso- och sjukvårdsansvaret i boendefonm eller bostad enligt Sol, LSS m.m. Hälso- och sjukvårdslagen 3 och 18 samt Socialstyrelsens föreskrift gällande samordning av insatser för habilitering och rehabilitering SOSFS 2008:20 ger en möjlighet för landsting och kommun alt samverka inom hälso- och sjukvård i syfte alt samordna den enskildes habilitering och rehabilitering. Personliga hjälpmedel för personer med funktionsnedsältning är en del i omvårdnad, habilitering och rehabilitering. En effektivare användning av tillgängliga resurser kan åstadkommas genom alt LDH upphandlar elt gemensamt bassortiment av personliga hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar och att kommunen har möjlighet alt göra avrop. På uppdrag av kundens förskrivare! beställare skall LDH tillhandahålla tjänster och hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdsansvaret finns i vård kedjan d v s i den kommunala verksamheten. 6.1 Volymer och tjänster Avtalet innebär inte någon utfästelse från kunden om bestämda volymer av tjänster och hjälpmedel. LDH åtar sig alt tillhandahålla följande tjänster Bastjänster Konsultation Försäljning och uthyming Teknisk service på hjälpmedel som ägs av LDH Utbildning IT-stöd För ytterligare infonmation, se bilaga 4 Beskrivning av tjänster och hur dessa betalas. Teknisk service på hjälpmedel som ägs av kommunen, se bilaga 7. Om l013/

5 ... kommun och O O O 2s'1..~ERKANSAVTAL 3(12) LD Hjälpmedel- Hjälpmedelscentralen TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 6. PERSONAL OCH LEDNING LDH skall ha tillgång till personal i den omfattning detta avtal kräver. Yrkeskategorier: Hjälpmedelskonsulent (arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska, logoped) Ingenjör (rehabiliteringsingenjör m. fl.) Tekniker Reparatör Upphandlare Förrådspersonal Administrativ personal LDH arbetar processorienterat för att identifiera, kartlägga, styra och förbättra processerna. 7. TILLGÄNGLIGHET För öppet- och väntetider, se bilaga FÖRSKRIVNINGS- OCH BESTÄLLNINGSRÄTT Kunden beslutar om vem som kan förskriva och beställa. Kunden har fullt kostnadsansvar för vad dessa förskriverl beställer. 9. KUNDENS ATAGANDE att anlita LDH för tjänster och hjälpmedel enligt detta avtal att följa styrande dokumentet som anges i detta avtal att skicka tillbaka återlämnade returhjälpmedel (RV, RB) till LDH, Borlänge som skall repareras och rekonditioneras att skicka tillbaka överlager av åte~ämnade hjälpmedel (RB, RV) till LDH att registrera antal retumerade återanvändningsbara hjälpmedel som ingår i retursortiment RV (utgående modeller registreras ej) enligt anvisning från LDH att registrera i websesam eller meddela Kundservice, Bortänge när hy reshjälpmedel flyttas till annan uppställningsplats 10. SAMVERKANSFORMER Kunden och LDH skall verka för att hjälpmedel är en integrerad del av hälso- och sjukvårdens insatser samt att hjälpmedel är säkra för patient, närstående, personal och miljö. Kunden och LDH skall använda rekonditionerade hjälpmedel så långt det är möjligt. Hanteringen skall vara enkel, lättadministrerad och kostnadselfektiv. OnrlD131OO 201~01 22

6 ... kommun och O O O ~i:rkansavtal 4(12) LD Hjälpmedel- Hjälpmedelscentralen TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL Kundens förskrivare fonmulerar tydliga uppdrag som berör enskild patient och delger LDH nödvändig information så att LDH kan utföra sina uppd rag effektivt och bemöta patienten på rätt sätt. Kunden respektive LDH rapporterar awikelser med tjänster och hjälpmedel enligt respektive verksamhets rutin för avvikelsehantering. Om kundenl LDH upptäcker en awikelse med ljänst eller hjälpmedel som omfattas av detta avtal rapporteras awikelsen till motparten Avvikelsehantering LDH ansvarar för awikelser med utförda tjänster, som utförts av egen personal eller av LDH anlitad underleverantör, samt för medicintekniska produkter (hjälpmedel) som ägs av LDH. LDH kan vara support till kunden och ingå i dennes verksamhets analysteam när det gäller awikelser med medicintekniska produkter (hjälpmedel) som kan ha orsakat eller varit del i orsaken i en negativ händelse. I dessa fall -ägs avvikelsen av kunden Sortimentsgrupper Sortimentsgrupper finns etablerade mellan landstinget och kommunerna. Grupperna har ett länsmandat och deras uppdrag är att beskriva brukarnas behovl upprätta ev underlag till kravspecifikationer inför upphandling och att utvärdera nya produkter. Sortimentsgruppens arbete bidrar till att vi i länet har ett väl tungerande sortiment avseende hjälpmedlens funktion, teknik, säkerhet, miljöpåverkan och som är ekonomiskt försvarbart, så att den enskilde brukaren får tillgång till säkra och lämpliga produkter av god kvalitet. LDH tillsammans med kunden utser ledamöter och är sammankallande. Bassortiment av hjälpmedel presenteras i websesam. HMC infonmerar om sortimentsändringar. Sortimentsgrupperna träffas vid behov 1-4 gångerl år. LDH svarar för förberedelse, genomförande, uppföljning samt dokumentation av respektive grupps arbete. LDH:s arbete i Sortimentsgrupperna ingår i avtal om bastjänster Produktgrupper Produktgrupper finns etablerade mellan landstinget och kommunerna. Gruppemas uppdrag är att, i ett länsperspektiv, utarbeta förslag om riktlinjer för hjälpmedel samt beskriva ny teknik med konsekvenser för hälso- och sjukvården. Introduktion av nya personliga hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning förankras i LOK-gruppen. Fastställda riktlinjer presenteras i Regelverket. Onr LD1 31OO 20 1 ~ 1-22

7 ... kommun och SAMVERKANSAVTAL LO Hjälpmedel - Hjälpmedelscentralen TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL (12) LDH är sammankallande. Produktgruppema träffas beroende på uppdrag 1-4 gångerl år. LDH svarar för förberedetse, genomförande, uppföljning samt dokumentation av respektive grupps arbete. LDH :s arbete i Produktgrupperna ingår i avtal om bastjänster Samverkan mellan landstinget och kommunerna, LOK gruppen 11. LOKALER För samverkan mellan landstinget och kommunerna finns en tjänstemannagrupp med representanter från kommunerna, hälso- och sjukvården i Dalama och LD Hjälpmedel. Gruppens uppdrag är att samverka för en effektiv hjälpmedelsverksamhet. Va~e kommun och landstinget erbjuds att deltaga. LDH:s arbete i LOK..gruppen ingår i avtal om bastjänster. LDH:s lokaler tör visning, utprovning och service skall vara tillgängliga tör patienterl brukare. LDH skall i god tid informera kunden om eventuella geografiska lokaiförändringar. 12. UTFÖRDA TJÄNSTER OCH KVALITET Kunden äger rätt att genomföra kontroll och uppföljning av det kvalitetsarbete som LDH genomför. 13.KUNDENS OCH PATIENTERNAS STÄLLNING 14.TOLK LDH skall på ett systematiskt sätt ta tillvara ku ndens och patientens synpunkter på hur verksamheten fungerar samt önskemål om förbättringar. Kunden skall vid behov av tolk (språktolk) för patientens räkning anlita tolkförmedling. Kunden svarar för kostnaden. OnrL0131OO

8 kommun och SAMVERKANSAVTAL LO Hjälpmedel - Hjälpmedelscentralen TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 6(12) 1S.GARANTI 16. STATISTIK 17. PRISER LDH lämnar garanti på såväl nya som rekonditionerade hjälpmedel och på utfört arbete. Det åligger LDH att under garantitiden snarast möjligt avhjälpa eventuella fel eller brister i material eller funktion hos produkten, oavsett om reklamationen sker från patienten eller kunden. Nya hjälpmedel: För nya hjälpmedel gäller leverantörens garantiåtaganden. Rekonditionerade hjälpmedel: På rekonditionerade hjälpmedel lämnar LDH ett (1) års garanti. Förebvogande och avhjälpande underhåll: LDH lämnar tre (3) mån garanti på den tekniska insatsens utförande I övrigt gäller garantivillkor enligt ALOS OS LDH lämnar grundläggande statistik över fakturerade tjänster och hjälpmedel- tota~. per kundnummer. Efter överenskommelse kan vid behov mer specifik statistik tas fram. Kostnader för grundläggande statistik är inräknad i LDH:s hyres- och försäljningspris. LDH är intäktsfinansierad och verksamheten skall baseras på efterfrågan. LDH:s ekonomiska uppdrag är att bedriva verksamheten med nollresultat Bastjänste, För LDH:s bastjänster betalar kunden ett fast årspris baserat på 4 kronor per kommuninvånare beräknat på antalet invånare den 30 september året innan. Befolkningsstatistik hämtas från Statistiska centralbyrån. Fast årspris under avtalsperioden innebär oförändrade volymer och innehåll. För 2013 betalar kunden 4 kronor per kommuninvånare exkl moms. OnrLD1 31OO

9 ... kommun och O O O 2 ~ilverkansa VT AL 7(12) LO Hjälpmedel- Hjälpmedelscentralen TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 18.2 Övriga tjänster och hjälpmedel Tecknat avtal innebär att kunden erhåller rabatt och betalar enligt "avtalskund". Kunden köper tjänster från LDH på löpande rakning. För priser, se bifogad prislista, bilaga 10. För aktuella priser på hjälpmedel se websesaml Kunden erhåller återbetalning för retursortiment RV (retursortiment vuxna). För återbetalning se punkt 21.1 Retursortiment. Enligt Landstingsstyrelsens beslut , 24 skall hyreshjälpmedellånefinansieras och hyreskostnaden skall baseras på självkostnaden. Hyrespriset baseras på kostnaden för: Inköp Ankomstkontroll och registrering i inventariesystem Ränta och avskrivningar Rådgivning vid beställning Inställning av manuell rullstol enligt guide i samband med beställning. Besiktning enligt krav från myndighet Avhjälpande underhåll och i förekommande fall förebyggande underhåll inkl reservdelar enligt servicegrad. bilaga 11 Resekostnader i samband med åtaganden entigt servicegrad Lagerhållning och inkurans Restvärde för förskrivet hjälpmedel som brukaren tagit med sig vid flytt från länet och där uppgörelse inte kunnat träffas med den nya sjukvårdshuvudmannen eller att hjälpmedlet inte kan återfås t ex vid flytt till utlandet. Förskrivet hjälpmedel som tappats bort! stulits! förstörts ersätts av brukaren enligt villkor som finns beslutade av landstinget. Hjälpmedlets ekonomiska restvärde är i de flesta fall större än det belopp brukaren betalar enligt lånevillkoren och denna ekonomiska mellanskillnad finansieras i hyrespriset. Kunden kan begära att LDH avslutar hyra för hjälpmedel, med undantag för ovanstående två sista punkterna. som inte längre finns tillgängliga! innehas av brukaren trots att hjälpmedtet inte återlämnats till LDH. I dessa fall åtar sig kunden att betala det ekonomiska restvärdet. Finns inget ekonomiskt restvärde avregistreras hjälpmedlet utan debitering. Om hjälpmedlet senare återfinns registreras hjälpmedlet som avskrivet och hjälpmedlet ingår ånyo i LDH :s hyressortiment. Hyrespriset reduceras per månad under avskrivningstiden som är 3 eller 5 år. Efter avskrivningstiden motsvarar hyrespriset kostnader enligt ovan med undantag för de tre första punkterna. Dnr LD1 3/

10 ... kommun och O O O 2 "&VERKANSAVTAL 8(12) LD Hjälpmedel- Hjälpmedel,cenlralen TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL Hyran baseras på dagshyra och lägsta kostnad är en (I) månadshyra. Undantag vid byte av betalare. Då gäller registreringsdagens datum efter godkännande av den nya betalaren. Om godkännande inte sker innan månadsbryt betalar ursprungliga betalaren hela månaden. Hjälpmedelstekniker beslutar när hjälpmedlet skall tas ur drift. I hyrespriser ingår inte inställning (undantag är inställning av manuell rullstol enligt guide som ingår i hyrespriset), anpassning, förbrukningsartiklar, handhavandeinfonmation, utbildning och resekostnader i samband med dessa åtaganden. Kostnaderna debiteras beställande enhet enligt prislista, bilaga Resekostnader Resekostnad debiteras utifrån den ort var LDH:s medarbetare är stationerad Akutleverans/- hämtning När kunden önskar akut leverans eller akut hämtning av hjälpmedel debiteras extra kostnad enligt prislista, bilaga 10. Gäller vid: Leveransl hämtning samma arbetsdag som beställning inkommer. Installation/ demontering av hjälpmedel inom 4 arbetsdagar då tekn~ kerbehövs Akut hjälpmedelskonsulentinsats För akutinsatser utöver prioriterade områden, se bilaga 8 - Tillgänglighet under rubriken Väntetid - Utprovning/utredning, debiteras extra kostnad enligt prislista, bilaga 10. Om kunden avbeställer akutinsats debiteras extra kostnad enligt ovan stycke och ev. kostnad för förarbete Besök som ej avbokas I de fall kundens personal bokat tid med LDH för utprovning och uteblir från besöket utan att meddela återbud debiteras kunden extra kostnad enligt prislista, bilaga Fel kundnummer vid beställning I de fall kunden vid beställning till LDH anger fel kundnummer inom sin kommun får kunden internt lösa ev omfördelning av kostnad. DnrLD

11 ... kommun och SAMVERKANSAVfAL LO Hjälpmedel- Hjälpmedelscentralen TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 9(12) 18. PRISJUSTERING Om LDH:s kostnader för tjänster, som omfattas av detta avtal, påverkas av ändrade löne- och resekostnader jämfört med kostnaderna under offertmånaden äger LOH rätt att justera priset med motsvarande belopp. Retroaktiva prishöjningar får inte ske. Prishöjning skall aviseras senast 4 veckor före den dag fr o m vilken det justerade priset skall gälla. Kunden har i samband hänned rätt att erhålla dokumentation som verifierar prisjusteringen. Om kunden inte godkänner prisjusteringen skall invändning härom vara LOH tillhanda senast 5 arbetsdagar före planerat ikraftträdande för att kunna göras gällande. Priset skall efter sådan invändning förhandlas särskilt mellan parterna. Det pris som gällde den dag kunden beställde en tjänsll hjälpmedel gäller som betalning. Pris för bastjänster är fast under avtalstiden. Fast pris innebär oförändrade volymer och innehåll. 19. INTÄKTER FRÅN PATIENTEN Besöksavgifter tillfaller LOH. 2o.ATERBETALNING 21.1 Retursortlment vuxna (RV) Aterbetalning sker när kunden skickar in statistik över returnerade hjälpmedel (RV) som är återanvändningsbara. För utgående modeller utgår ingen återbetalning. Blankett "Månadsstatistik - Retursortiment vuxna" används, bilaga 9. Vid ingången av va~e kalenderår fastställs medelpris för va~e hjälpmedelsgrupp, se bilaga 9, Prislista återbetalning RV. Aterköpspriset baseras på återanvändningsmöjlighet, rekonditionerings- och hanteringskostnad. Kunden erhåller återbetalning per månad i efterskott Generell återbetalning Eventuellt överskott återbetalas till kunden i procent på det belopp som fakturerats kunden. OnrL013100

12 000 kommun och SAMVERKANSAVTAL LD Hjälpmedel - Hjälpmedelscenlralen TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 10(12) 21. BESTÄLLNING Förskrivareni beställaren gör i försla hand beställning i websesam och i andra hand skriftligl muntlig beställning till LDH. 22. LEVERANSVILLKOR Leverans! återtagande med turbil till fast leveransadress enligt turbilsschema fraktfritt (betalas genom påslag på produkterna). För turbilsschema se bilaga 12. För övriga leveranseri återtagande betalar kunden fraktkostnad enligt prislista. Om arbetet måste utföras av LDH :s personal betalar kunden enligt prislista, bilaga LEVERANSBESTÄMMELSER Leveransbestämmelser ALOS 05 gäller. 24. FAKTURERING LDH fakturerar kunden månadsvis i efterskott för utförda tjänster och levererade hjälpmedel. Eventuell referensld som anges av beställaren skall framgå på faktural fakturaunderlag. 25,1 Bastjänster Fakturamottagare enligt överenskommelse. Fakturerings- ochleller expeditionsavgift debiteras ej. LDH fakturerar kunden angivet belopp enligt punkt 18.1 i mars månad Tjänster och hjälpmedel (hyreshjälpmedel samt retur- och försäljningssortiment) Fakturaunderlaget skall innehålla kund och betalare med adress, och uppgifter som ordemummer, orderdatum, artikel, beställare, leveransdatum, patientensl brukarens namn och personnummer, A-pris, rabatt och belopp. 25. BETALNINGSVILLKOR 30 dagar efter fakturans ankomstdag. Dröjsmålsränta vid försenad likvid utgår enligt räntelagens bestämmelser. Onr l01 3iOO

13 ... kommun och SAMVERKANSAVTAL LO Hjälpmedel- Hjälpmedelscentralen TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 11 (12) 26. FÖRÄNDRINGAR I AVTALET 27.1 Avtalsförlängning Partema förbinder sig att senast fyra (4) månader före avtalstidens utgång uppta förhandlingar om avtal för följande period. alternativt säga upp avtalet. LDH kontaktar kunden. Eventuell avtalsförlängning skall vara skriftlig Ändringar eller tillägg till avtalet Ändringar i och tillägg till detta avtal skall för att vara gällande göras i fonn av skriftliga tilläggsavtal mellan LDH och kunden. 27.0MFÖRHANDLlNG AV AVTALET Partema har rätt att uppta förhandlingar om avtalet om väsentliga förändringar i förutsättningama för avtalet inträffar under avtalstiden. 28. GEMENSAMMA ATAGANDEN 29. TVIST Partema är ömsesidigt skyldiga att infannerai samråda med varandra så snart en förändring av betydelse blir aktuell för den andra parten. Eventuell tvist angående tolkning eller tillämpning av ingånget avtal skall i första hand avgöras av avtalsparterna och därefter av svensk domstol med tillämpning av svensk rätt. 30. BILAGOR 1. Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i dalarnas län 2. Kommunalisering av hemsjukvård avseende hembesök och hemsjukvård 3. Hantering av kostnader för hjälpmedel 4. Beskrivning av tjänster och hur dessa betalas 5. Verksamhet som omfattas av detta avtal 6. Kontaktpersoner 7. Service av kommunägda hjälpmedel 8. Tillgänglighet 9. Prislista återbetalning RV, år Prislista Idh, år Servicegrader 12. Turbilsschema DnrL

14 ... kommun och LD Hjälpmedel- Hjälpmedelscentralen SAMVERKANSAVTAL T JANSTER & HJALPMEDEL 12(12) 31.AVTALSEXEMPLAR Detta avtal har upprättats i två exemplar, varav parterna tagit varsitt. För... kommun För LD Hjälpmedel Ort och datum Ort och datum Arne Thureson Chef LD Hjälpmedel DnrLD

15 U~I seujelea Ilapawdl~rl.l BUIJalluqel.l 'Bu IJallllqel.lal::l VGzooo

16 l BAKGRUND STYRANDE OCH STÖDJANDE DEFINITIONER REHABILITERING- OCH HA81LnERINGSPROCESS , FuNKTIQNSNEOSÄTl'NING SPECIFIK REHAB1LnERING OCH HABILrTCRlNG VARDAGSREHABILmRING HEMREHABILITER~G, DAGREHABILITERlNG, DAGLIG VERKSAMHET, DAGVERKSAMHET HJÄLPMEDEL FÖRSKRIVAREAV fuälpmedel UPPFÖUNlNGSANSVAR... " YRKESANSVAR ARBETSTERAPEUTENS OCH SJUKGYMNASTENS YRKESANSVAR ÖVRIGA AK"TORER I REHABILITERINGSPROCESSEN SAMVERKAN OCH SAMARBETE MÖlESPLATSER FOR SAMVERKAN CENTRAL SAMVERKAN LoKAL SAMVERKAN SAMVERKAN VID IN- OCH litskrivning AV PATIENTER I SLUTENVÅRD ÖVERRAPPORTERlNGlINFORMATION REHABILITERING OCH HABILITERING I DALARNAS LÄN... 9 REHABILfTERlNG... 9 HABILmRING REHABILITERINGSNIVÅER EGENvARDSNIVA PRIMÄRVÅRDSNIVA KOMMUNAL REHABILITERING... J I VÅRDCENTRALERS REHABILrrERING... J l SPEeIALlSTVÅRDSNIVA... II 6 HJÄLPMEDEL HJÄLPMEDELSANSVAR... J FÖRSKRIVNINGSPROCESS KOSTNADSANSVAR SPEClALlSl"SJUKVÅRD HJÄLPMEDELSHANTERJNG DÄR SPECIALlSTSJUKV AROENS ARBETSTERAPEUT Eu.ER SJUKGYMNAST INTE ÅR INKOPPLAD..... J HJÄLPMEDELSHANTERING VID LÄNGRE REHABILITERINGSPROCESS pa SJUKHUS... J VÅROCEl'rlltAL KOMMUN EGET ANSVAR METOD OCH KOMPETENS METODtrTVECKLINGSPLAN KOMPcn:;NSUTVECKLINGSPLAN REFERENSER

17 Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län - särskild överenskommelse och anvisning Denna särskilda överenskommelse och anvisning berör i första hand områdena arbetsterapi, sjukgymnastik samt hjälpmedel och utgår från "AVIalom övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunema i Dalarnas län" i kapitel 6.4. Text i rutor är direkt kopierade från det avialet. 1 Bakgrund I Dalarna har det sen 1999 funnits ett avlal mellan landstinget och kommunerna "Alla Vinner 2" som har reglerat ansvaret inklusive kostnader för hjälpmedel. I och med det pågående arbetet med kommunaliseringen av hemsjukvården i Dalarna ska detta dokument ses som ersättning för det gamla avtalet. Innehållet tydliggör det gemensamma ansvaret för re/habilitering och hjälpmedel samt anvisning för genomförande. Uppdraget har getts av projektledningen för arbetet med kommunaliseringen av hemsjukvården i Dalarna. Arbetsgruppen har utsetts av den gemensamma LOKgruppen (landsting och kommuner i samverkan). Deltagare: Eva Krifors, enhetschef Ludvika kommun Moa Nordlund, medicinsk ansvarig för rehabilitering Falu kommun Lars Bergquist, distriktsarbetsterapeut primärvårdsrehab Borlänge Annelie Haglind, bitr enhetschef/ Carina Anteskog enhetschef LD Hjälpmedel Gunilla Lillhager, verksamhetschef Arbetsterapi och kuratorsenhet Falun, Ludvika, Mora Anvisningen bör följas upp i slutet av 2013 och om behov finns revideras. Därefter behövs regelbunden uppföljning vart annat år. En utsedd gemensam grupp ansvarar för detta. Awikelser från denna överenskommelse hanteras inom sedvanlig awikelsehantering för respektive huvudman i awaktan på övergripande anvisning från Region Dalarna. Anvisningen är till för att tydliggöra ansvarsfördelning gällande re/habilitering och hjälpmedel, när en patient rör sig mellan landstingets och kommunernas ansvarsområde. Den är avsedd att användas av samtliga vårdgivare och deras rehabiliteringspersonal så att personer med behov av re/habilitering och hjälpmedel får detta utan onödiga avbrott. 3

18 Styrande och stödjande definitioner 2.1 Rehabilitering- och habiliterings process Både rehabilitering och habilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter samt gäller alla åldrar. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk. pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art. Dessa kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering. genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår. (1) Med rehabifitering avses insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.(2) Habilitering är insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (2) Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del i hälso- och Sjukvårdens processer och kan vara en av flera insatser för att uppnå uppsatta mål i en rehabiliteringshabiliterings- eller vårdplan. 2.2 Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning avses nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. 2.3 Specifik rehabilitering och habilitering Specifik rehabilitering innebär riktad träning som utförs av arbetsterapeut och sjukgymnast med flera. De specifika rehabiliteringsinsatserna är målinriktade och tidsbestämda och skiljer sig från ett generellt, individstärkande arbetssätt som ges oavsett sjukdom eller funktionsnedsättning.(3) Specifik habilitering innebär återkommande stöd av arbetsterapeut och sjukgymnast med flera över tid, till personer med medfödda sjukdomar/skador och deras närstående där övrig hälsooch sjukvårds habiliterande åtgärder är otillräckliga. 2.4 Vardagsrehabilitering Det finns en mängd olika begrepp som beskriver stödjande och uppehållande insatser som ges till individer men ingen konsensus om ett enhetligt begrepp. Exempel på detta är vardagsrehabilitering, rehabiliterande förhållningssätt, aktiverande, stärkande eller funktionsbevarande arbetssätt med flera. För att 4

19 specifik rehabilitering ska kunna genomföras måste man ta tillvara individers egna resurser och aktivt stödja dem i vardagssituationer, det vill säga, ett hälsofrämjande/resursstärkande arbetssätt. Likaså måste kompetens och handledning av arbetsterapeut och sjukgymnast finnas tillgänglig för att ett hälsofrämjande arbetssätt ska kunna bedrivas. Då begreppet vardagsrehabilitering är mest brukligt i länet används det i detta dokument. (3) 2.5 Hemrehabilitering, dagrehabilitering, daglig verksamhet, dagverksamhet Inom specialistsjukvård finns på några orter specialiserade team för hemrehabilitering främst för personer med stroke, samt dagrehabilitering vid länets sjukhus. Inom kommuner finns daglig verksamhet enligt LSS och dagverksamhet enligt socialtjänstlagen för äldre och funktionshindrade. Orden beskriver plats och miljö där rehabilitering eller daglig sysselsättning utförs. 2.6 Hjälpmedel Med personliga hjälpmedel avses de produkter som kräver hälso- och sjukvårdens kompetens för bedömning och/eller utprovning och som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning. Här ingår även inkontinenshjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. 2.7 Förskrivare av hjälpmedel Förskrivare är den hälso- och sjukvårdspersonal som i samverkan med patient och eventuellt anhörig/närstående mot bakgrund av genomförd behovsbedömning väljer lämplig specifik produkt. En förskrivare utses av verksamhetschefen som också ansvarar för att förskrivaren har den kompetens som behövs för att utföra uppgiften. Av lokala regelverk kan det framgå vilka yrkesgrupper som har möjlighet att förskriva hjälpmedel och om verksamhetschefen kan besluta om personlig förskrivningsrätt utöver dessa yrkesgrupper. 2.8 Uppföljningsansvar I slutrapporten om hemsjukvårdens innehåll beskrivs uppföljningsansvaret sålunda: Uppföljningsansvar ingår i hälso- och sjukvårdsuppdraget och innebär uppföljning av insatt behandling, rehabilitering samt förskrivna hjälpmedel. Uppföljningsansvaret kan via överrapportering och bekräftelse av övertagande övergå till annan ansvarig vårdgivare. 5

20 Yrkesansvar Enligt Socialstyrelsen är rehabilitering tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Här ingår även hjälpmedelsförskrivning. 3.1 Arbetsterapeutens och sjukgymnastens yrkesansvar Patientsäkerhetslagen (4)är den grundläggande lagstiftning som styr personal inom hälso och sjukvård. Där framgår att både arbetsterapeuter och sjukgymnaster är legitimerad personal. Med utgångspunkt från etiska principer i hälso och sjukvårdslagen samt vetenskap och beprövad erfarenhet inom sitt yrkesområde ska arbetsterapeut och sjukgymnast genomföra yrkesspecifika åtgärder utifrån sitt yrkesansvar. Se socialstyrelsens kompetensbeskrivningar för leg arbetsterapeut (5) och leg sjukgymnast (6). Yrkesansvaret innebär att de undersöker, bedömer behov av åtgärd, planerar/genomför åtgärd och utvärderar. utför specifik rehabilitering/habilitering, som i vissa fall kan överlåtas enligt ordination och/eller delegering till annan personal. instruerar i egenvård handleder ivardagsrehabilitering utvecklar kompetens och metoder samt medverkar till att utarbeta rutiner för kvalitet och patientsäkerhet Medverkan i framtagandet av rutiner skapar förutsättningar för att patientens rehabilitering/habilitering sätts i fokus och inte ansvarsgränserna mellan huvudmännen. Kommunema kan även välja att använda arbetsterapeut eller sjukgymnast i frågor/uppdrag kopplat till ytterligare lagrum än Hälso och sjukvårdslagen (7) och Patientsäkerhetslagen (4), t.ex. Socialtjänstlagen (8) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshinder, LSS (9). Patient och dennes anhöriga samt personal kan kontakta arbetsterapeut och sjukgymnast på egen hand både i primärvård och i Dalarnas kommuner, ingen remiss krävs. 3.2 Övriga aktörer i rehabiliteringsprocessen Biståndshandläggare fattar beslut enligt socialtjänstlagen och LSS. Enhetschefer inom äldre och handikappomsorg verkställer beslutet. Vårdpersonal inom hemtjänst, korttidsboende och särskilt boende utför insatser beslutade enligt socialtjänstlagen, LSS samt delegerade uppgifter enligt hälso och sjukvårdslagen och har en viktig roll ivardagsrehabilitering. 6

21 0003no lomvårdnadsansvaret inom den specialiserade slutna och öppna vården, inom primäovård och kommunens hälso- och sjukvård ingår för sjuksköterska/distriktssköterska också förskrivning av personliga hjälpmedel t.ex. inkontinenshjälpmedel och antidecubitusmadrasser. Ansvarig läkare har ett övergripande medicinskt ansvar vilket också innebär förskrivning av läkemedel och medicinska behandlingshjälpmedel. LD Hjälpmedels personal skall genom att tillhandahålla varor och tjänster vara ett stöd till hälso- och sjukvården oavsett var patienten befinner sig i vårdkedjan. Det finns fler aktörer än de som är beskrivna ovan, som har en roll i en patients rehabiliteringsprocess. Många gånger är teamsamverkan och inte enskild yrkesutövares insatser, den evidensbaserade metoden för rehabilitering, exempelvis multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta samt strokerehabilitering. Att koordinera alla inblandade aktörer är en stor utmaning som kräver dialog och en förståelse för och kunskap om helheten i rehabiliteringsarbetet runt patienten. 4 Samverkan och samarbete De äldre vilka är svårast sjuka och har ett omfattande omvårdnadsbehov skall erbjudas en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg. Det ställer stora krav på samarbete mellan vårdenheter och vårdgivare. Den dagliga vården och omsorgen ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som kan leda till onödig inläggning i slutenvård. Kommunerna, slutenvården och primärvården ska utveckla samverkan för ah följa upp konsekvenserna av huvudmannaskapsförändringen. Politiskt ansvar för fortsatt samverkan mellan huvudmännen inom vård- och omsorgssektorn är Region Dalarnas Välfärdsberedning. Vårdprocessen för individers rehabilitering ska styras via tydliga rutiner och kommunikationsvägar, där vårdplanering och kollegial dialog är två viktiga verktyg. Dessutom krävs samverkan med stöd av dessa rutiner och kommunikationsvägar. Men vad är samverkan? Samverkan kan betyda eller tolkas som att handla eller fungera gemensamt för ett visst syfte icke hierarkiska aktiviteter där aktörer möts på lika villkor och med gemensamt syfte aktiviteter som överskrider gränser inom eller mellan organisationer I Socialstyrelsens skrift "Samverkan i re/habilitering - en vägledning" finns ytterligare bra beskrivet kring bl. a. vikten av samverkan och samarbete inom rehabiliteringsområdet. (t O) 7

22 En gemensam överenskommelse är framtaget av Region Dalama och Landstinget Dalarna "Rikllinjer för samordning av insatser för habilitering och rehabilitering mellan kommunerna och landslinget i Dalarnas län". (14) 4.1 Mötesplatser för samverkan För att förbereda övergången samt genomförandet av kommunaliseringen av hälso- och sjukvårdsansvaret från landstinget till kommunerna föreslås att ett genomförandestöd utformas. Syftet är även att hjälpa till med tolkningar av den överenskommelse som nåtts liksom att ta fram kompletterande avtal och rutiner/riktlinjer på länsnivå. Ansvaret för genomförandestödet bör ligga på Region Dalarna. ( enl slutrapport från arbetsgrupp Hemsjukvårdens innehåll ) Central samverkan För att arbeta vidare med rehabiliterings och hjälpmedelsfrågor anser arbetsgruppen att det behövs en länsövergripande grupp med det ansvaret. Förslag till uppdrag kan vara: Formulera samsyn kring gränssnitt inom rehabiliterings och hjälpmedelsområdet Ta fram gemensam struktur för metod och kompetensutveckling (se kapitel 7) Ta fram gemensamma rikllinjer för hjälpmedelsförskrivning Uppföljning och vid behov revidera detta dokument I dag finns LOK'gruppen där tjänstemän inom kommun och landsting samverkar kring hjälpmedelsfrågor Lokal samverkan Lokal samverkan underlättas av fasla och strukturerade mötesplatser för verksamhets och yrkesutveckling samt för kollegial dialog i enskilda patientärenden. Chefer och medarbetare hos båda huvudmännen har ett gemensamt ansvar för att skapa lämpliga mötesplatser för lokal samverkan. Den lokala samverkan sker utifrån lokala och geografiska förutsättningar och med stöd av överenskomna övergripande riktlinjer. 4.2 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård Vårdplanering regleras i Betalningsansvarslagen samt Socialstyrelsens föreskrift "Samverkan vid in och utskrivning av patienter i sluten vård". SOSFS:27 En rutin för hur detta ska gå till i Dalarna finns framtagen: "Samordnad vårdplanering - rutiner för samverkan mellan kommunema och landstinget i Dalama kring utskrivningsklara patienter" reviderad (13) Överrapporteringiinformation Adekvat information skall framkomma vid vårdplaneringen samt vid kollegial överrapportering utifrån professionens bedömning av funktions och aktivitetsnivå. 8

23 I de fall arbetsterapeuvsjukgymnast inom specialistsjukvården är involverad i patientens vård och behov av dialogiöverrapportering finns utöver den information som framkommer vid vårdplaneringen, ansvarar man för att överrapportera om fortsatta åtgärder/uppföljning till kommunens och i förekommande fall vårdcentralens arbetsterapeuvsjukgymnast. Ett behov av dialog för tidig information kan finnas innan vårdplaneringen har påbörjats, lokala rutiner kan förekomma. 5 Rehabilitering och habilitering i Dalarnas län Såväl rehabilitering som habilitering är målinriktade insatser som förutsätter att individens möjligheter till inflytande beaktas och säkras. Det gäller såväl vid planering som vid genomförande och uppföljning. Bland annat Socialstyrelsens föreskrifter om samordning av habilitering och rehabilitering mellan kommunerna och landstinget ger vägledning(2). Rehabilitering Kommunens ansvar Rehabiliteringsinsatser som utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster i såväl ordinärt som särskilda boenden, bostäder med särskild service samt dagverksamhet och daglig verksamhet. Avser alla åldrar. Kommunen ansvarar även för insatser i samband med utfärdande av medicinskt intyg för bostadsanpassning. Landstingets ansvar Rehabilitering för inneliggande patienter på sjukhus samt rehabilitering på enheter/mottagningar och vårdcentraler. LandstingeVvårdcentralen ansvarar för bedömning av funktionsförmågan hos patienter anslutna till vårdcentralens rehabiliteringsteam tör sjukskrivna. Landstinget ansvarar även för specialiserade rehabiliteringsinsatser från syncentral och/eller hörcentral. Ett nära samarbete behöver även fortsättningsvis!tableras mellan huvudmännen i enlighet med de vårdproaram som utarbetats (t.ex. demens, stroke) Habilitering Habilitering är att betrakta som en plusresurs till den övriga hälso- och sjukvården oavsett vilken huvudman som driver den. Den grupp som kan komma att få del av Habiliteringsverksamhetens insatser skall i första hand få sina behov tillgodosedda på samma sätt som befolkningen i övrig!. Men om dessa insatser är otillräckliga skall man erbjudas att få del av Habiliteringsverksamhetens insatser. Habiliteringen ingår i specialiserad hälso- och sjukvård. Kommunens ansvar: Kommunen ansvarar även fortsättningsvis för habiliteringsinsatser inom särskilda boendeformer samt dagverksamhet (sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast). I ovanstående inkluderas utprovning, förskrivning och kostnader för hjälpmedel. Landstingets ansvar. Landstinget ska även fortsättningsvis ansvara för habiliteringsinsatser i ordinärt boende. Landstinget ansvarar för dessa habiliteringsinsatser i alla åldrar. I insatserna inkluderas utprovning, förskrivning och kostnader för hjälpmedel. 9

24 Arbetsterapeuter och sjukgymnaster med habiliterande arbetsuppgifter från både landstingets habiliteringsverksamhet och kommunemas habilitering har alltid möjlighet att konsultera varandra vid komplexa frågeställningar. Frågeställaren äger alltid ärendet och ansvarar för joumalföring och för eventuella hjalpmedelskostnader som kan uppstå som följd av konsultationen. För särskilda konsultationsinsatser vid ortopediska frågeställningar som härrör från funktionsnedsättningen finns en överenskommelse meltan landstingets habiliteringsverksamhet och kommunernas representanter som uppdateras årligen. 5.1 Rehabiliteringsnivåer Hälso och sjukvård inkluderat rehabilitering, u!förs på olika vårdnivåer oavsett huvudman; 'egenvårdsnivå 'primärvårdsnivå (kommunilandsting/privat) 'specialistsjukvård (lasarettens sluten- och öppenvård inklusive psykiatri samt specialiserad palliativ vård) *regionvårdsnivå 'nationell nivå (vissa nationella centra är under uppbyggnad t ex för cancersjukdomar, hjärttransplantationer m.!l.) Rehabilitering i Dalarnas län bedrivs i huvudsak på de tre första nivåerna samt inom rättspsykiatri som finns på regionvårdsnivå. Primärvårdsnivån innefattar kommunens rehabiliteringsansvar och landstingets ansvar för vårdcentralens rehabilitering. Här ingår också privata vårdcentraler och privata sjukgymnastikmottagningar. Vårdnivåer ska inte blandas ihop med specialistkompetens för arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Deras specialistkompetens kan finnas på alla vårdnivåer. Arbetsterapeuternas och sjukgymnastemas yrkesansvar inkluderat samverkan skapar förutsättningar för att patientens rehabilitering sätts i fokus och inte ansvarsgränserna mellan huvudmännen. Den enskilde kan få sin rehabilitering på olika vårdnivåeriansvarsområden parallellt. En patient kan t.ex. genomföra rehabilitering både inom primärvårdsrehabilitering och inom kommunens rehabilitering i hemmet parallellt Egenvårdsnivå Egenvårdsnivån innefattar dels de åtgärder den enskilde själv kan vidta vid enkla och vanliga sjukdomar och skador och dels de hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimerad personal bedömer att en patient själv kan u!föra. (12) Primärvårdsnivå Primärvårdsnivån innefattar kommunal hälso- och sjukvård samt hälso- och sjukvård på vårdcentraler. 10

25 Kommunal rehabilitering Kommunen som vårdgivare ansvarar tör rehabiliteringsinsatser som utförs av arbetsterapeut och sjukgymnaster i hemmet, oavsett boendeform, samt i dagverksamhet och daglig verksamhet. Ansvaret innebär också stöd i vardagsrehabilitering oavsett boendeform samt insatser i samband med medicinska intyg för bostadsanpassning. Här gäller inte enbart tröskelprincipen utan också att när bedömning/träning av rehabiliteringsbehov inklusive hjälpmedel behöver ske i hemmet ska det göras av kommunens rehabiliteringspersonal. T.ex. kan det gälla bedömning/träning av gångförmåga där åtgärden bl. a. kan bli förskrivning av rollator. Detta bör ske i hemmet med tanke på bostadens/närmiljöns utformning och fallrisk. Kommunen övertar rehabiliteringsansvar samt uppföljning efter utskrivning från specialistsjukvårdens olika vårdformer enligt överrapportering och/eller vårdplanering. 5.1,2.2. Vårdcentralers rehabilitering Landstinget som vårdgivare ansvarar för rehabiliteringsinsatser av arbetsterapeut och sjukgymnast vid länets vårdcentraler och privata sjukgymnastikmottagningar. T.ex. kan detta gälla: ansvar för bedömning av funktionsförmågan hos patienter anslutna till vårdcentralens rehabiliteringsteam för sjukskrivna, teambaserad multi modal rehabilitering, poliklinisk utredning och behandling inom rörelse-stödje området inklusive handskador, basal utredning och behandling av minnesproblematik mm. I undantagsfall kan enstaka insatser göras i hemmet av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast i de fall det är medicinskt motiverat för att bättre kunna belysa det enskilda fallet. Övertagande av rehabiliteringsansvar sker efter utskrivning från specialistsjukvårdens olika vårdformer enligt överrapportering och/eller vårdplanering. Privata vårdcentraler har samma ansvar som landstingsdrivna avseende hälsoval. 5.1_3Speclalisfvårdsnivå Lasarettens olika kliniker och mottagningar inom somatisk och psykiatrisk vård utgör specialistnivån i Landtinget Dalarna. Här ingår också specialiserad palliativ vård, samt specialiserad rehabilitering för syn- och hörselskadade samt Habiliteringen. Sjukhusen ser olika ut i fråga om antalet vårdplatser och verksamheter. Landstinget som vårdgivare ansvarar tör rehabiliteringsinsatser för de patienter som är inneliggande på lasarettens slutenvård samt för de som går på klinikernas öppenvårdsmottagningar samt de som vårdas inom specialiserade palliativa team. Specialiserade insatser kan också ges i hemmet av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast i de fall det är medicinsk motiverat. Vid utskrivning överlämnas i förekommande fall rehabiliterings- och eller uppföljningsansvaret till annan vårdgivare. 11

26 Hjälpmedel Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del i hälso- och sjukvårdens processer, där hjälpmedlet ska kompensera för en persons aktivitetsbegränsningar, underlätta behandling eller förebygga komplikationer. Hjälpmedel ska inte ersätta en rehabiliterings- eller habiliteringsinsats. Kommunens ansvar. Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel (inklusive därtill hörande tjänster som utförs inom LO Hjälpmedel) i såväl ordinära som särskilda boenden, bostäder med särskild service samt i dagverksamhet och i daglig verksamhet. Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel (inklusive därtill hörande tjänster som utförs inom LO Hjälpmedel) till personer inom habiliteringens målgrupp som bor I särskilda boenden, bostäder med särskild service samt i dagverksamhet och i daglig verksamhet. Personliga hjälpmedel som förskrivs inom landstinget och där uppföljningsansvaret (inkl. kostnadsansvaret) övergår till kommunen. Uppföljningsansvar ingår i hälso- och sjukvårdsuppdraget och innebar uppfoljning av t.ex. insatt behandling, rehabilitering samt forskrivna hjälpmedel. Uppföljningsansvaret kan via överrapportering och bekräftelse av övertagande Overgå till annan vårdgivare. Landstingets ansvarar: Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel till patienter på sjukhus, Oppenvårdsmottagningar och vårdcentraler. Personliga hjälpmedel där uppfoljningsansvaret och kostnadsansvaret finns kvar inom landstinget. Alla personliga hjälpmedel som förskrivs av läkare och logoped oavsett boendeform. Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel (inklusive därtill horande tjänster som utförs inom LO Hjälpmedel) till personer inom Habniteringens målgrupp som bor i ordinärt boende. Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel inom den specialiserade vården som bedrivs inom syn- och horcentralens verksamhet. 6.1 Hjälpmedelsansvar Avgränsning Särskilda boenden, korttidsboenden, dagverksamheter, sjukvårdsinrättningar m.!1. oberoende av huvudmannaskap och driflsform, ska vara inredda och utrustade så att miljön motsvarar normala behov för den verksamhet som bedrivs. Grundutrustning bekostas av vårdgivaren eller den som ansvarar för verksamheten. Det finns inget krav på grund utrustning hos person i eget boende med personlig assistans, oavsett vem som är arbetsgivare för assistenterna. Efter bedömning/utprovning förskrivs hjälpmedlen som personliga hjälpmedel. Hjälpmedel, som en person på grund av funktionsnedsättning behöver på sin arbetsplats, bekostas av arbetsgivaren, försäkringskassan eller arbetsförmedlingen. För barn i förskola och elever i grundskola, studerande i gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning, högskola och vid universitet svarar landstinget för de personliga hjälpmedlen och utbildningsansvarig för pedagogiska hjälpmedel, läromedel, lokalanpassning och anpassning av skolans egen utrustning. I skolor där man regelbundet undervisar elever med funktionsnedsättning har skolhuvudmannen ansvar för att miljön utformas och utrustas så att individuell 12

27 hjälpmedelsservice inte behöver ordnas återkommande. Förskolor ska vara inredda och utrustade så att miljön motsvarar behoven för dem som vistas där. Elever som går i statlig specialskola får hjälpmedel för skolbehovet via respektive skola. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för specialpedagogiskt stöd och för utbildning i specialskolan. Frågan om ansvaret för hjälpmedel i skolan är under utredning. 6.2 Förskrivningsprocess Förskrivningsprocessen är generell och ska tillämpas vid förskrivning av olika typer av hjälpmedel eller tjänster. Hjälpmedel som förskrivs är ofta medicintekniska produkter men processen ska tillämpas oavsett om hjälpmedlet är en medicinteknisk produkt eller inte. Förskrivningsprocessen, så som den beskrivs här, följer Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso och sjukvården (16). Viss förändring kan ske om övergripande beslut fattas som möjliggör fritt val av hjälpmedel för patientlbrukar grupper. När ett hjälpmedel förskrivs innebär det att hjälpmedlet ska användas aven namngiven patient, ensam eller med hjälp av någon annan, exempelvis anhörig/närstående eller någon annan person. En god vård förutsätter att patienten och, när det behövs, annan användare är delaktig. Efter behovsbedömningen är faserna i förskrivningsprocessen följande: Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Specialanpassa vid behov - initiera och utfärda anvisning Informera Instruera och träna Följa upp och utvärdera funktion och nytta En namngiven hälso och sjukvårdspersonal, förskrivaren, är ansvarig för att alla faserna i förskrivningsprocessen utförs. Det är dock möjligt att olika hälso och sjukvårdspersonal hos en eller flera vårdgivare eller vårdansvariga verksamheter kan ansvara för en eller flera faser i processen. För att patienten ska få en god och säker vård måste det finnas rutiner i vårdgiva rens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som tydliggör de olika perso nernas ansvar (17). 6.3 Kostnadsansvar Riktlinjen är att den förskrivande verksamheten oavsett huvudman stär för alla hjälpmedelskostnader inklusive tjänster (från t.ex. LD Hjälpmedel) vid förskrivning. Fortsatta kostnader för hyreshjälpmedel efter vårdtidens slut bekostas av den verksamhet som har uppföljningsansvar. Undantag till denna riktlinje gäller när behov av hyreshjälpmedel (inkl tillbehör) bedöms behövas enbart efter specialiserad slutenvårdsperiod, då bekostas de av 13