Så skyddar vi kulturmiljön

Transkript

1 Så skyddar vi kulturmiljön Kulturhistoriska byggnader längs Citybanan fordrar särskild hänsyn att skydda dessa har hög prioritet. Konservatorer och vibrationsexperter är några av de sakkunniga som ser till att minimera riskerna för skadlig påverkan medan vi bygger. Förbesiktning inom 150 meter Alla byggnader inom 150 meter från Citybanans sträckning förbesiktigas i god tid innan sprängningarna börjar. Besiktningen ger oss en bra bild av byggnadens status. När vi kartlägger byggnadens skick provspränger vi också försiktigt. Då får vi reda på hur vibrationerna rör sig i marken och vibrationsexperter kan bedöma hur de påverkar byggnaden och dess interiörer. Bilderna visar altaret i Gustaf Vasa kyrka. 71 kontrollprogram ett för varje byggnad För varje kulturklassad byggnad inom Citybanans besiktningsområde har vi ett byggnadsspecifikt kontrollprogram. I det beskriver konservatorerna behov och skyddsåtgärder som vi följer noga medan vi bygger. Kontrollprogram från nivå A till D Programmen delas in i fyra nivåer där A är enklast och nivå D är det mest omfattande. Nivån bestäms av byggnadens kulturklassning, känslighet och bedömd påverkan från Citybanans arbeten. Ett övergripande kontrollprogram beskriver även hur vi jobbar med riskanalyser, kontroller av vibrationsalstrande arbeten och påverkan på grundvattennivån. Foto: Mikael Ullén

2 Konservatorer på hög höjd Uppdrag: skydda kulturarvet Konservatorer har noggrant undersökt sex av Stockholms kyrkor. Med hjälp av byggnadsställningar, avancerad apparatur och klätterutrustning är deras uppdrag att skydda kulturarvet under bygget av Citybanan. Dammsuger ängelns vingar Statyer och stuckaturer i Gustaf Vasa kyrka i Vasastan kontrolleras inför kommande sprängningar. Ända upp i takkupolen Alpinistutbildade konservatorer hänger i linor ända upp i takkupolen i Gustaf Vasa kyrka för att undersöka fresker och skulpturer. På väg upp mot tornspiran Professionella industriklättare har tagit sig ända upp till Riddarholmskyrkans torn och fäst vibrationsmätare högst upp i tornspiran. Från marken till tornspirans topp är det hela 91,5 meter. Omedelbar återkoppling Så fort en sprängning har skett skickar vibrationsmätare, som är uppsatta i byggnaderna, automatiskt över värden till en centraldator och till byggledarnas mobiltelefoner. Det är ett av sätten att kontrollera hur sprängningen påverkar omgivande byggnader. Unikt avtal med Svenska Kyrkan Svenska kyrkan och Trafikverket har kommit överens om hur tunnlarna ska kunna byggas under kyrkorna samtidigt som dop, bröllop och begravningar pågår inga sprängningar utförs under gudstjänster och förrättningar. Foto: Mikael Ullén och Hans Ekestang

3 Koll på Maria Magdalena kyrka På vägen genom Stockholms innerstad passerar Citybanan sex av stadens kyrkor. Maria Magdalena kyrka på Södermalm är en av dem. Under kyrkobyggnaden har vi förstärkt marken och sedan gjutit en betongtunnel. Samtidigt har konservatorerna säkrat och åtgärdat ner på detaljnivå för att minimera risken för eventuella skador. Säkringsåtgärder i kyrkan Konservatorn sveper in en av statyerna inne i Maria Magdalena kyrka. Om en bit lossnar så fångas den upp av svepningen. Även altaret i kyrkan skyddas av en tillfällig altarduk med screentryck av det verkliga altaret. Vibrationsmätningar vid sprängning Mätningarna visar att de sprängningar som genomförts ligger väl under gränsen för tillåtna vibrationsvärden för Maria Magdalena kyrka. Veckovisa kontroller av arkitekturbunden konst har också visat på små förändringar hittills. Under hösten 2013 börjar vi efterbesiktiga kyrkobyggnaden och interiörerna. Återupptäckta gravvalv under kyrkan Gravvalv från 1760-talet återupptäcktes i samband med tunnelbygget under kyrkan. De har varit omständliga att besiktiga eftersom de ligger under golvet, där de nås via stenluckor. Varje gravvalv är på några kvadratmeter och rymmer vardera flera gravar. Sammantaget är det en hel källarvåning som finns med i gamla ritningar av kyrkan men fram till idag var man osäker på om gravarna fanns kvar. Vad hände efter raset 2011? En 2x2 meter bred grop uppstod på kyrkogården, men varken människor eller kyrkobyggnaden kom till skada. Efter det installerades bland annat ett hydrostatiskt mätsystem, vilket kontinuerligt mäter sättningar med stor noggrannhet. Foto: Hans Ekestang

4 Så jobbar vi med kulturmiljön Ny kunskap om altaret Konservatorerna har kartlagt Gustaf Vasa kyrkas altare. Det består av trä- och stuckkonstruktioner som reagerar olika om de utsätts för vibrationsinducerade rörelser. Därför har det krävts en relevant riskanalys och skräddarsydda skyddsåtgärder för det unika kulturobjektet. Därmed har hittills gömda fakta som går tillbaka till konstruktionen 1731 åter kommit i ljuset tack vare Citybanan. Millimeter-kriterier för puts Konservatorerna har kriterier på 0,1 mm till 0,4 mm när de tittar på hur mycket sprickorna i putsen har rört sig. Rörelserna kan bero på temperatur och luftfuktighet som varierar med årstiderna. Naturliga vittringsprocesser pågår också hela tiden. Sprickrörelser och exempelvis saltvittring är inte nödvändigtvis orsakade av Citybanans arbeten. Här kontrolleras murverk nere i de Anckarströmska hålorna i Wrangelska palatset. Laservibrometer en ny metod Konservatorer och vibrationsexperter provar en laservibrometer en ny metod för att objektivt kunna mäta en exakt förändring i ett s.k. bomparti (när materialet inte har full kontakt med sitt underlag). Mätningen blir ett kompletterande underlag för framtida efterbesiktning. Försök har genomförts bland annat i Riddarholmskyrkan ton på pålar Direkt under Konung Oscar I:s minne (Stiftelsen) gjuts tunneln. Ett nätverk av kraftiga stålbalkar går horisontellt rakt genom källarmurarna och fäster vid stålpålarna som borrats ner till urberget längs med byggnadens ytterväggar. Därigenom har byggnadens last flyttats över på en temporär grund. Vid överföringen av byggnadens laster har sättningskontroller utförts flera gånger per dag med ett automatiskt system. Foto: Mikael Ullén och Hans Ekestang

5 Kulturhistoriska byggnader längs Citybanan TOMTEBODA TOMTEBODA STATION Kulturhistoriska byggnader längs Citybanan Solnabron Norra länken Norra Stationsgatan VASASTADEN Vanadisvägen S:T MATTEUS Frejgatan Surbrunnsgatan Karlbergssjön Pampaslänken Karlbergsvägen KVARTER MED BERGIANSKA TRÄDGÅRDEN Odengatan Vasaparken Dalagatan GUSTAF VASA VEGA 3 VEGA 4 BLÅ TORNET Tegnérlunden STUDENTPALATSET OBSERVATORIET SCHEFFLERSKA PALATSET Tegnérgatan ADOLF FREDRIKS Torsgatan NORRA LATIN ARKITEKT SIGURD LEWERENTZ NORRMALM Sveavägen 99% av tunneln är nu utsprängd. KUNGSHOLMEN Norr Mälarstrand HASSELN 5 OSCARSTEATERN Kungsbroplan CENTRALPOSTHUSET Klara Sjö CENTRALSTATIONEN Stadshuset Sergels torg S:TA CLARA ADELCRANTZSKA PALATSET CENTRALPALATSET GAMLA STAN RIDDARHOLMEN Riddarfjärden Centralbron Ü Söder Mälarstrand Slussen Teckenförklaring Kyrkligt kulturminne Statligt byggnadsminne Byggnadsminne Citybanan Järnväg SÖDERMALM Hornsgatan Krukmakargatan S:TA MARIA MAGDALENA Sankt Paulsgatan CHRISTIAN ERIKSSONS ATELJÉ Götgatan Ringvägen Bakgrundskartor Copyright Stockholms stadsbyggnadskontor Lantmäteriet Fastighetskartan Kartan uppdaterad 2 maj 2013 Tantolunden STIFTELSEN KONUNG OSCAR I:S MINNE Fatbursparken m