En av hundra ligger inom autismspektrumet. information om autismspektrumtillstånd och åldrande för social- och hälsovården
|
|
- Christer Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En av hundra ligger inom autismspektrumet information om autismspektrumtillstånd och åldrande för social- och hälsovården Autism- och Aspergerförbundet rf 1
2 En av hundra ligger inom autismspektrumet Varför talar man om autismspektrumet? Syndromen inom autismspektrumet (AST) är neurobiologiska utvecklingsstörningar i det centrala nervsystemet. Spektrumet omfattar ett flertal olika diagnoser. För närvarande ingår autism, Aspergers syndrom, Retts syndrom, desintegrativ störning och genomgripande störning i utvecklingen (s.k. atypisk autism). Diagnostiseringen kommer att förändras år Därefter kommer autismspektrumstörning att användas som en sammanfattande paraplydiagnos. Autismspektrumtillstörning eller autismspektrumtillstånd (AST) förekommer enligt olika studier* hos ungefär en procent av befolkningen och antalet diagnoser ökar. Enligt detta kan man uppskatta att det i Finland finns cirka personer med autismspektrumtillstånd. Befolkningen åldras och det finns idag över en miljon människor som är 65 år eller äldre i Finland. Även av dem har en av hundra statistiskt sett AST. Många har hört orden autism och Aspergers och kanske tänkt sig att det främst handlar om diagnoser för barn och unga. Men så är det inte. Autism är ett tillstånd som varar livet ut och medför varierande grader av funktionsnedsättningar från individ till individ. Många vuxna och äldre personer med AST saknar diagnos. Det kan hända att man aldrig identifierat deras särdrag och att de därför inte fått det stöd och den habilitering de skulle ha behövt. Denna handbok berättar om särdragen som förknippas med autismspektrumtillstånd, om dess förekomst och om hur man ska gå till väga om man i sitt arbete möter en äldre person med AST. I denna handbok används personer med autismspektrumtillstånd (AST) för beskriva samtliga diagnoser inom autismspektrumet. *Autism Europe: 2
3 Kännetecknande drag Autismspektrumtillstånd uttrycker sig mycket individuellt hos varje person, men det går dock att identifiera vissa drag som förekommer hos alla personer med AST. Problemen för dessa personer kan ofta indelas i tre kategorier. De autistiska dragen kommer dock till uttryck på individuella sätt. Vissa kanske lever självständigt, med lite eller inget stöd alls, medan andra kan behöva stöd genom hela livet. Man kan betrakta de synliga särdragen som toppen på isberget. De synliga svårigheterna beror på olika specifika neurokognitiva svårigheter som ligger till grund för beteendet som syns utåt. De specifika svårigheterna kommer till uttryck på olika sätt, och hur de påverkar personens funktionsförmåga är också individuellt. Aspergers syndrom är en av diagnoserna inom autismspektrumet. Personer med Aspergers är vanligen lika eller mer intelligenta än genomsnittet. De har färre talsvårigheter, men kan ha svårt att tolka vad andra säger, ansiktsuttryck eller kroppsspråk. Habilitering har en positiv inverkan på dessa specifika svårigheter och deras effekter i personens liv. 3
4 Alla personer med autismspektrumtillstånd har i olika grad svårigheter med: Social interaktion Det är svårare för personerna att förstå andras känslor och uttrycka sina egna, vilket till exempel kan leda till problem med att skapa vänskapsband eller relationer som behövs i arbetslivet. Personer med AST kan ha svårt att hålla ögonkontakt och ha ett avvikande sätt att reagera med ansiktsuttryck och kroppsspråk. Socialt umgänge kan vara en utmaning i arbets- och studielivet, särskilt under ledig tid utanför själva arbetet. Social kommunikation Personer med AST kan ha olika grader av svårigheter att förstå och producera verbal och icke verbal kommunikation. Många kan tolka tal och skrift mycket bokstavligt och uppfattar till exempel inte sarkasm. Personen kan göra ovanliga miner och gester under en diskussion och ha svårt att hantera eller komma ihåg vad man sagt. Föreställningsförmåga Personer med AST kan ha svårt att föreställa sig olika situationer utanför sin egen erfarenhetssfär. Det gör det svårt anpassa sig till nya situationer och tolka andras beteende och handlingar, sätta sig in i någon annans situation eller förstå hur andra känner. Dessutom förekommer ofta under- och överkänslighet till ljud, dofter, smaker, ljus, färger eller känselintryck. Dessa sinnesrelaterade särdrag har bedömts förekomma hos hela 90 procent av alla personer med AST. Överkänslighet är lättast att upptäcka i fråga om syn och hörsel. Över- och underkänslighet kan även förekomma inom ett och samma sinnesområde och variera kraftigt under livet, rentav från dag till dag. 4
5 Speciella sinnesförnimmelser (över- och underkänslighet): SPECIELLA SINNES FÖRNIMMELSER Syn Hörsel Smak Doft Känselintryck (taktila och kinestetiska, dvs. yt- och djupkänsel) Rörelse och balans ÖVERKÄNSLIGHET (exempel) Undviker starka blinkande ljus. Vimmel av färger eller föremål orsakar ångest. Rädsla för föremål eller annat som rör sig mot personen. Vissa ljudfrekvenser kan kännas obehagliga: borrar, maskiner och lysrör; ljud som människor gör (gnissel, brus, prassel); plötsliga höga ljud (hundskall, barn som gråter, applåder) eller många ljud samtidigt. Undviker syrliga smaker, starka kryddor och främmande smaker. Obs. även matens konsistens, färg och doft är viktiga. Undviker starka lukter och dofter i sin omgivning (människor, mat, djur, natur). Beröring, sömmar i kläder, vissa material, dragkedjor, strumpor, hårvård och duschande kan kännas obehagliga. Låg smärttröskel. Motorisk klumpighet: Undviker höga platser och ojämn terräng, rädsla för rulltrappor och hissar. UNDERKÄNSLIGHET Gillar kraftiga synupplevelser. Gillar starka smakupplevelser (chili, kryddstark mat). Gillar starka dofter (även obehaglig lukt). Gillar kinestetiska känselintryck (djupkänsel), t.ex. att hoppa. Har svårt att identifiera smärta. Gillar ständig rörelse, gungar fram och tillbaka hela tiden. 5
6 Vad orsakas autismspektrumtillstånd av? Autismspektrumtillstånd beror på både genetiska och fysiologiska faktorer. Tillståndet är ofta ärftligt men påverkas även av händelser under fostrets utveckling. AST har ingenting att göra med att föräldrarna skulle ha gjort något fel, dålig uppfostran eller andra motsvarande faktorer. AST är ett bestående tillstånd. Habilitering och en miljö som stödjer funktionsförmågan kan dock förbättra personens liv och förmåga att klara sig självständigt avsevärt. Diagnos Diagnosen ställs vanligen av en arbetsgrupp med specialister inom flera yrkesgrupper och bygger på symtomlistor som används vid utvärdering och screening, strukturerade intervjuer och observationsformulär. De viktigaste faktorerna man bedömer när man ställer diagnos är kommunikation, social interaktion och intressen. Personens hela utvecklingshistoria beaktas när man ställer diagnos. Hur kan man identifiera en äldre person med autismspektrumtillstånd? Diagnoser inom autismspektrumet har blivit vanligare under de senaste årtiondena. Andelen personer med AST var sannolikt lika stor förr som nu, men tidigare blev diagnosen ofta någon form av psykisk störning eller utvecklingsstörning utifrån vilka symtom de uppvisade. Fel diagnos kan ha lett till fel sorts vård och ineffektiv habilitering. I vissa fall har personer med AST bara uppfattats som lite speciella utan att man sett behov av någon särskild diagnos. Diagnosticeringen har utvecklats mycket under 2000-talet, särskilt när det gäller barn och unga. Bland vuxna och i synnerhet äldre personer saknar många diagnos och får därför inget stöd i vardagen. 6
7 Personer med AST åldras precis som alla andra. Därför är det sannolikt att de redan idag och i framtiden finns inom äldreomsorgen. Autismspektrumet omfattar många människogrupper med olika bakgrunder som alla har sina egna personliga särdrag. Det är svårt att definiera hurdan en typisk äldre person med AST är. Särdragen som förknippas med autismspektrumet är bestående. Samma särdrag som förekommer i barndomen finns kvar när man blir vuxen, även om personen lär sig och anpassar sig. Äldre personer med autismspektrumtillstånd kan vara ovilliga att avvika från invanda rutiner och motsätter sig förändringar mer än normalt. ha ett avvikande sätt att hålla ögonkontakt när man träffar dem. De kan till exempel undvika ögonkontakt eller hålla ögonkontakt ovanligt länge på ett sätt som upplevs som obehagligt. kan ha väldigt varierande motorisk förmåga. De kan vara motoriskt normalbegåvade eller väldigt skickliga på vissa sätt men verka mycket klumpiga på andra. tala mycket skriftspråkligt eller ha en avvikande intonation. undvika eller göra det klart att de inte gillar sociala situationer, särskilt om situationen saknar en tydlig struktur. Särskilt fester där människor går runt och småpratar känns obehagliga. Det har inget att göra med skygghet eller blyghet. tolka saker bokstavligt. Detta märks särskilt om man använder sig av bildliga uttryck eller ordspråk, till exempel bara rulla tummarna eller ha rent mjöl i påsen, och kan vara mycket förvirrande för personer med AST. Många har förstås lärt sig vad uttrycken betyder med åldern, så de kanske inte är lika problematiska som för yngre personer med AST. 7
8 ha en tendens att komma överens eller trivas bättre med människor utanför sin egen grupp, till exempel jämnåriga eller kollegor. ha större behov av att vara för sig själv, mer än vid vanlig blyghet eller tillbakadragenhet. ha bristande social kompetens. Detta kan uttrycka sig till exempel i att personen inte svarar på hälsningar, vilket ofta uppfattas som oartighet. Däremot kan personen i mer strukturerade sammanhang, till exempel möten eller olika intervjuer uppvisa mycket bättre kommunikationsförmåga. i allmänhet vara väldigt insatta i saker som de flesta inte är särskilt intresserade av. Det kan till exempel handla om repetitiva uppgifter eller välstrukturerade möten. Däremot undviker personen ofta sociala situationer med fri samvaro, till exempel fester och liknande evenemang. ha något specialintresse som de vill ägna all sin uppmärksamhet åt. Ibland kan detta intresse verka egendomligt för andra. ha väldigt bra minne för datum och tidigare händelser, till exempel vad folk har sagt eller historiska detaljer etc. 8
9 Mot en mer autismvänlig vård Autismvänliga tjänster förutsätter att man förstår de speciella kraven som personer med autismspektrumtillstånd har i fråga om social interaktion, faktorer i omgivningen och kommunikation. Små förändringar som inriktas på rätt saker kan få en positiv effekt och höja funktionsförmågan. Tillgänglighet inom vården omfattar även autismvänliga tjänster. Vad betyder tillgänglighet i samband med AST? Det betyder till exempel: Hänsyn till individen och att acceptera olikhet alla människor är olika. Hänsyn till avvikande sinnesförnimmelser. Sinnena fungerar ofta på ett annorlunda sätt hos personer med AST. De kan exempelvis vara överkänsliga för t.ex. ljud eller dofter. Att använda kommunikationsmetoder som stödjer eller ersätter tal. Personer med AST kan ibland behöva bilder till stöd för sin kommunikation. Strukturer dagsscheman med bilder eller text gör vardagen mer lätthanterlig. Tillgänglighet betyder också att alla ska ha lika möjligheter och kunna delta på lika villkor. Eftersom det handlar om individer betyder inte tillgänglighet samma sak för alla personer med AST. 9
10 Tips för att skapa en autismvänlig miljö i gruppboenden De flesta av oss trivs in en lugn boendemiljö med ordning och reda. För en person med AST är lugn och ro mycket mer än bara en trivselfråga, det är snarare en absolut nödvändighet. Miljöer med mycket ljud är särskilt problematiska. Att anpassa boendemiljön och ta hänsyn till sinnesintrycken är mycket viktigt för att en person med AST ska må bra. Gruppboenden, äldreboenden etc. Det viktigaste när man ska skapa och anpassa ett autismvänligt boende är att minimera belastningen på sinnena. De flesta människor vill att deras hem ska vara en lugn plats med ordning och reda, men för personer med AST är det ännu viktigare med ett lugnt boende utan störningsmoment. Mycket ljud i boendemiljön kan utgöra en enorm påfrestning. Att göra miljön så lugn och välstrukturerad som möjligt är det bästa stöd man kan ge en person med AST. Autismvänlighet i vardagen Personer med AST kan bli stressade av förändringar i deras boendemiljö. Till exempel att byta ut textilier i samband med vår- och julstädning kan orsaka ångest och stress. Om man ska göra ändringar på boendet är det bäst att komma överens om det på förhand med personen. Personer med AST har ett större behov av att vara för sig själva de kan vilja delta i gemensamma aktiviteter ibland, men ibland hellre avstå och vara för sig själva. Det kan till exempel räcka med att titta på gemensamma aktiviteter genom dörren från ett annat rum. Personer med AST mår bättre om de får gå in på sitt eget rum när de behöver det eller överlag gå någon annanstans om de upplever att ljudnivån är för hög. 10
11 Vissa färger kan upplevas som neutrala, lugnande, störande eller stimulerande. Färger kan till exempel användas för att markera utrymmen som allmänna eller privata. Personen ska i möjligaste mån själv få välja vilka färger som finns i sitt eget rum. Valet av ytmaterial har stor betydelse när man vill skapa en autismvänlig boendemiljö. Ekon, skarpa ljud och skrammel kan vara mycket mer störande för personer med AST än man skulle kunna tro. Även små störande ljud (t.ex. knarrande dörrar) ska helst åtgärdas så fort som möjligt. Glänsande och reflekterande föremål som lampor, speglar, glas etc. kan upplevas som störande. Även här kan man göra förändringar och välja andra material så länge det inte äventyrar säkerheten. Vissa personer med AST kan vara lite oförsiktiga med hur de hanterar föremål i sin omgivning. Välj helst hållfasta och slitstarka föremål och material. Bra tips om tillgänglighet och om att skapa autismvänliga boendemiljöer finns i en checklista (på finska) som tagits fram vid Satakunta yrkeshögskola (SAMK): Tilojen esteettömyyskartoitus aistit huomioiden Tarkistuslista avuksesi esteettomyyden_tarkistuslista.pdf?sequence=6 11
12 Boenderutiner Att händelser är förutsägbara är särskilt viktigt för personer med autismspektrumtillstånd. Ändringar i dagliga rutiner kan orsaka ångest, till exempel ändrade måltidstider eller förändringar i matsalen. Om man vet att sådana förändringar kommer att ske är det bäst att ge personen tid att förbereda sig och komma överens om förändringarna tillsammans på förhand. För en person med AST kan det till exempel vara mycket viktigt att få sitta på en särskild stol eller plats eller att få använda samma eller samma typ av kläder. Det är bäst att respektera och ta hänsyn till sådana specialbehov förutsatt att det är möjligt utan att äventyra hälsa och säkerhet. Även här kan det vara klokt att diskutera saken i förväg för att göra det lättare för personen att anpassa sig till förändringar. Att berätta om AST för andra på boendet är också viktigt för personens välbefinnande. Att boendepersonalen och de som ansvarar för habiliteringen känner till och vet hur de ska bemöta personen räcker inte alltid, till exempel om de övriga på boendet utgår från att de kan ha ett normalt socialt umgänge med personen och inte förstår personens särdrag när det gäller bland annat sinnesintryck och rutinmässighet. Det är bra att berätta för andra om specialbehoven, men det måste ske i samförstånd med personen och på personens villkor. Många personer med AST gillar olika typer av repetitiva uppgifter. Om det finns någon sådan regelbunden vardagssyssla som personen utan risker kan utföra ska man absolut ge möjlighet till det. Det kan göra det lättare för personen att känna sig delaktig. 12
13 Privata hem Mycket av det som togs upp i det föregående avsnittet gäller också för personer med AST som bor i privata hem. Ett privat hem är vanligen färdigt uppbyggt och möblerat enligt egna preferenser. Då kan det till exempel kännas tungt för en person med AST att slänga ett trasigt föremål eller att acceptera förändringar som ska öka tryggheten i bostaden. Även här gäller det att i god tid hitta motiveringar som personen själv kan godkänna för att underlätta anpassningen till förändringarna. Personer som bor hemma kan ibland tvingas acceptera utomstående hjälp (hemservice, hemsjukvård, städning) för att klara vardagen. Det innebär ofta att man måste träffa främmande människor och kanske olika personer från gång till gång. Att träna sociala färdigheter och utbilda hjälppersonalen om specialbehoven hos personer med AST är mycket viktigt för att allt ska fungera. Bra tips finns bland annat i Boendestödsboken vuxna med autismspektrumtillstånd. BOENDESTÖDSBOKEN VUXNA MED AUTISMSPEKTRUMTILL STÅND av Anna Sjölund och Susanne Bejerot. Riksföreningen Autism 2009 (finsk översättning utgiven av Autism- och Aspergerförbundet rf, 2014). 13
14 Här finns information om autismspektrumtillstånd för olika yrkesgrupper inom hälsovården (t.ex. läkare, sjukskötare, ambulanssjukvårdare, tandläkare och tandskötare, optiker). Informationen är avsedd att underlätta bemötandet av personer med autismspektrumtillstånd. Informationen kan också vara till nytta för avdelningsläkare och skötare. På mottagningen När en person med autismspektrumtillstånd bokar tid är det bäst att välja dagens första eller sista mottagningstid. Tiden i väntrummet kan vara en stor utmaning. En så kort väntetid som möjligt brukar underlätta själva undersökningen eller behandlingen. Att vänta ute i korridoren på sjukhuset eller hälsovårdscentralen höjer stressnivån för en person med AST. Det kan bero på överstimulering av sinnena eller att tidtabeller inte håller etc. Om det inte går att undvika väntetid bör man försöka hitta ett så lugnt utrymme som möjligt att vänta i för att minska stressen. Om inget av detta är möjligt kan man föreslå att personen (eventuellt med ledsagare) kan vänta någon annanstans, till exempel i bilen eller ute på gården, och be dem komma in precis innan den beräknade mottagningstiden. Innan själva mottagningsbesöket är det en fördel om någon gått genom situationen med personen, till exempel med hjälp av pictobilder. Personen kan ha med sig ett kommunikationspass till mottagningen (som berättar hur personen kommunicerar) och information om hur personen reagerar på beröring och smärta (över- och underkänslighet), hur personen uttrycker smärta samt vilka saker som orsakar ångest för personen. 14
15 Att förklara vårdåtgärder för personer med autismspektrumtillstånd Berätta alltid vem du är, vad du ska göra och varför. Visa med en eller flera bilder vad som kommer att ske under besöket. Du kan även använda föremål, dockor eller andra personer som hjälp (personens ledsagare hjälper gärna till med detta). Använd tydligt och enkelt språk. Tala i korta meningar. Personer med autismspektrumtillstånd tolkar ofta det som sägs väldigt bokstavligt och kan ha svårt att förstå om man till exempel säger det lättar snart eller det gör bara ont en liten stund. Då förväntar sig personen att smärtan verkligen ska gå över direkt. Undvik otydliga uttryck och tala väldigt konkret, t.ex. När jag sticker gör det ont en gång, inte fler. Uttryck uppmaningar direkt och tydligt. Säg hellre stå upp och sätt dig i stället för säga kan du vara vänlig eller vill du sätta dig. Personen kanske talar klart och tydligt, men kan ändå ha problem att uppfatta det du säger. Undvik kroppsspråk och gester utan någon verbal uppmaning, eftersom personen kan ha svårt att förstå det. Se till att du får all information du behöver. Personer med autismspektrumtillstånd berättar inte nödvändigtvis saker för dig om du inte uttryckligen frågar. Anta inte att personen ska komma med information ställ frågor! 15
16 Undersökningar och behandlingar Undersökningar och behandlingar kan vara mycket stressiga för personer med AST. Dessa situationer innebär att man kommer mycket nära en obekant person och kan bli utsatt för obehagliga sinnesintryck. Olika ingrepp och sjukhusbesök orsakar ofta mycket mindre stress om en anhörig eller närstående finns med som stöd. Berätta alltid vem du är, vad du ska göra och varför. Om personen har en ledsagare kan du be om hjälp, särskilt om personen använder sig av andra kommunikationsformer till stöd för eller i stället för tal. Förvänta dig inte och sök inte ögonkontakt, särskilt om patienten verkar ängslig. Bara för att patienten inte håller ögonkontakt betyder inte nödvändigtvis att personen inte lyssnar. Vissa personer med AST kan koncentrera sig bättre om de inte behöver lyssna och se på dig samtidigt. Ge patienten tid att bearbeta det du säger. Personen kan förstå dig även om han eller hon inte kommunicerar verbalt. Personer med AST kan ha svårt att sätta sig själv i någon annans situation. Personen förstår inte nödvändigtvis vad andra kommer att göra, men kan ändå ta för givet att andra förstår hur han eller hon tänker. Personer med AST förstår inte alltid behovet av personligt utrymme. Personen kan komma för nära andra även om de samtidigt själva behöver ett lite större personligt utrymme än de flesta. Det är något personer med AST ofta behöver hjälp med. Håll inte fast personen t.ex. när du ska ta blodprov. Även om situationen är spännande kan personer med AST lära sig att lita på människor så länge man inte överraskar eller tvingar dem. Ge personen tid och jäkta inte. Vissa personer med AST är särskilt känsliga för ljus. Särskilt flimrande lysrör kan vara påfrestande för sinnena. Hos vissa kan ljus även utlösa epilepsianfall. 16
17 Överbelastning av sinnena Personer med AST kan lätt bli överbelastade av för många sinnesintryck. På mottagningen kan till exempel olika ljud, ljus, dofter och vimlet av människor orsaka överbelastning. Om sinnena blir överbelastade försöker personen själv minska belastningen genom att stänga ute intryck, söka sig till en lugnare plats eller lugna ner sig på något eget sätt (s.k. stimming, självstimulering), till exempel genom att hoppa, flaxa med armarna, pilla på föremål eller gunga fram och tillbaka. Allt detta är ett sätt för personen att reglera belastningen på sinnena och det bör inte förhindras om det inte är absolut nödvändigt. Smärta Personer med AST kan ha mycket hög smärttröskel, och kan till exempel ha benbrott eller allvarlig inflammation utan att visa några yttre tecken på smärta. Personen kan också ha ett avvikande sätt att reagera på smärta (t.ex. skratta, sjunga, klä av sig). Rastlöshet och annat för personen avvikande beteende kan vara det enda tecknet på att det gör ont. Sprutor (vaccination, blodprover etc.) Börja med att så tydligt som möjligt förklara vad du ska göra och varför. Bilder eller föremål kan vara ett bra stöd när du kommunicerar. Personer med AST kan ha ovanligt hög eller låg smärttröskel. Vissa kan vara väldigt känsliga för smärta, medan andra inte verkar reagera alls. Därför rekommenderar man smärtlindring för säkerhets skull, till exempel med smärtstillande plåster. Fråga personen själv eller personens ledsagare hur du ska gå till väga. 17
18 Tandvård, optiker, röntgen etc. Hos tandläkaren kan till exempel starka lampor, ljudet från instrumenten eller hur instrumenten eller medlen som används smakar eller känns överstimulera sinnena. Hos optikern kan också instrumenten som används vid synkontroller orsaka överstimulering av sinnena. Samma problem kan förekomma i samband med röntgenundersökningar. Om det är möjligt att låta personen komma in och bekanta sig med platsen i förväg och avsätta tillräckligt med tid för besöket brukar allt gå bra. Sammanfattning Mottagningsbesök kan orsaka mycket stress och överbelastning av sinnena för personer med AST och påverka deras beteende negativt. Situationen blir enklare att hantera om man läser in sig på hur personer med AST beter sig och uppfattar världen. Fråga alltid personen själv eller en eventuell ledsagare om vilka individuella behov personen har inför mottagningsbesöket. Alla har enligt lagstiftningen rätt att bestämma över sin egen vård enligt sin förmåga till självbestämmande. 18
19 Text: Elina Havukainen MER INFORMATION: Ayris E (red.) Ageing With Autism A handbook for care and support professionals. National Autistic Society 2013 Jansson M, Nylander L. Äldre med autism. Autism- och Aspergerförbundet 2015 Sims P. Aging with Autism A guide for clinicians and health professionals. National Autistic Society Autism- och Aspergerförbundet rf Klubbekrigarvägen 3 B, Helsingfors facebook.com/autismiliitto twitter.com/autismiliitto Första utgåvan (4/2015)
20 Personer med autismspektrumtillstånd: kan vara över- eller underkänsliga för ljus, ljud, smärta, beröring och dofter. kan tolka språket väldigt bokstavligt. kan ha svårt med öppna frågor. kan behöva mer tid för att svara på frågor. kan reagera väldigt individuellt på läkemedel. kan få ångest av att man flyttar en överenskommen träff. Varje person är unik, men du kan underlätta för personer med AST genom att: ställa tydliga, konkreta s.k. slutna frågor (t.ex. förstod du den här blanketten). ge personen tillräckligt med tid att svara på din fråga innan du ställer nästa (räkna till tio för dig själv och omformulera inte frågan om inte du blir ombedd). kontrollera att budskapet gick hem. bara prata om en sak åt gången. Även om personen uttrycker sig klart och tydligt betyder inte att han eller hon förstått det du sagt. justera belysningen och ljudnivån för att minska belastningen på sinnena. boka tiden så att väntetiden blir så kort som möjligt. Dessutom: Fråga vad personen själv vill och om personen vill diskutera något. Kom ihåg att alla är individer. Tala lugnt, klart och tydligt, utan att vara nedlåtande. Använd skriftspråk. Undvik slang, sarkasm, bildspråkliga uttryck och ironi. Tvinga inte personen till ögonkontakt. Vissa personer med AST kan uppleva ögonkontakt som hotfullt eller obehagligt. Undvik plötsliga förändringar. Undvik onödig beröring och ska du röra vid personen så säg till innan. 20
Vad menas med autismspektrum?
Vad menas med autismspektrum? DIAGNOSERNA INOM AUTISMSPEKTRUMET HAR INKLUDERATS I VÄRLDSHÄLSOORGANISATONENS (WHO) INTERNATIONELLA SJUKDOMSKLASSIFIKATION (ICD). AUTISMSPEKTRUMET OMFATTAR: autism Aspergers
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merAspergers syndrom. Vad är det?
Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga
Läs merSTÖD VID MÖTEN. Om det här materialet
STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett
Läs merRAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale
RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar
Läs merJag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?
Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.
Läs merAtt leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman
Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merAutismspektrumtillstånd AST
Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning
Läs merAutism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier
Läs merLite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården
Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också
Läs merYTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se
YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell
Läs merwww.attention-riks.se
www.attention-riks.se DAGENS AGENDA 1. Om projektet Vägar till jobb 2. Om Aspergers syndrom (AS) 3. Konkreta tips och metoder 4. Stöd och insatser 5. Frågor 6. Vill du boka en projektinformatör/komma i
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merwww.attention-riks.se
www.attention-riks.se DAGENS AGENDA 1. Om projektet Vägar till jobb 2. Om Aspergers syndrom (AS) 3. Konkreta tips och metoder 4. Stöd och insatser 5. Frågor 6. Vill du boka en projektinformatör/komma i
Läs merVuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.
Vuxna med autism Information för närstående och personal Vad är autismspektrumtillstånd? Autism Ett paraplybegrepp Atypisk autism Autistiska drag Autismspektrumstörning Autism i barndomen Aspergers syndrom
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs merPersoner med autism lider ofta av stress
Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med
Läs merJämlika möten i ett samhälle för alla!
Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,
Läs merLisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog
Lisa Brange Skolöverläkare Viktoria Livskog Skolpsykolog Gunilla Karlsson Specialpedagog Nedsatt förmåga att fungera, fysiskt eller psykiskt Medfödd eller förvärvad Fysiska Intellektuella Neuropsykiatriska
Läs merBemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se
Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se Bemötandeguide en vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Ett gott bemötande
Läs merAutism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP
Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER
Läs merAtt möta människor med neuropsykiatrisk diagnos
Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos Kommunikation och samspel med personer som har Aspergers syndrom och AD/HD Ulrica Matthed Iris Hadar AB Lättstörd av yttre stimuli Glömmer överenskommelser
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merAutism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven
Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom
Läs merADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2
1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity
Läs merAdhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen - Del 1 Andreas Svensson 2019-09-11 ADHD Tre olika varianter: 1. Huvudsakligen Uppmärksamhet/koncentration 2. Huvudsakligen Impulskontroll/hyperaktivitet 3. Vanligast är en kombination
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Läs merSynnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger
Läs merBARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED
ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet
Läs merKarolinska Exhaustion Disorder Scale 9
KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret
Läs merHUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen
HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har
Läs merRiktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.
Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merAutismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell
Autismspektrumtillstånd hos vuxna Agneta Hell Autismspektrumtillstånd (AST) Under beteckningen AST samlas bl.a de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande
Läs merSinnesintryck. Informationsprocessen. Sinnesintryck perception. Utföra. Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2. Minnas, bearbeta, planera
Sinnesintryck perception Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2 Sinnesintryck Informationsprocessen Ta in information genom sinnena Minnas, bearbeta, planera Utföra Svårt att filtrera och sortera de
Läs merVad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog
Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller
Läs merAnnorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:
Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2017-01-23 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar.
Läs merANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!
ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merAnnorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:
Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2014-02-27 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar. Olika syn
Läs merMänniskor som kan uppföra sig gör det
Autism Bemötande och Kommunikation 30 nov 2018 Operation Hallands sjukhus Halmstad Människor som kan uppföra sig gör det Bo Hejlskov hämtat från Ross Greene Vad säger diagnosen? Kommunikation och samspel
Läs merVarför stannar bussen när jag inte ska gå av?
Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder
Läs merNPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket
Läs merText & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck
Vad ar Asperger? Det kan gora sa att man blir extra bra pa nagot, som Hampus som kan alla Sveriges kungar utantill. Det kan ocksa gora sa att man inte trivs nar det ar mycket folk, som Tova som hatar att
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merBakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen
Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna
Läs merNeuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d
Läs merHöjd 21 cm. Vad ar ADHD. Jag kan alla svenska kungar sen Olof Skotkonung Hampus, 9 år. Myror i bade brallan och huvudet.
Vad ar Asperger/AST? Det kan gora sa att man blir extra bra pa nagot, som Hampus som kan alla Sveriges kungar utantill. Det kan ocksa gora sa att man inte trivs nar det ar mycket folk, som Tova som hatar
Läs merMänniskor som kan uppföra sig gör det
Autism Bemötande och Kommunikation 26 februari 2019 Anestesi, Trelleborgs lasarett Människor som kan uppföra sig gör det Bo Hejlskov hämtat från Ross Greene Vad säger diagnosen? Kommunikation och samspel
Läs merADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST) Syndrom Sjukdom Sömn Separationer Sorg Stress Familje problem Depression Koncentrations svårigheter Övergrepp Mobbning Flykting problematik Relations Problem Förskola/skola
Läs merBemötande och beteendeanalys
Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att
Läs merAUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet
AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och
Läs merKontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen
Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet
Läs merASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi
ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)
Läs merVälkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Läs merAdult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview
Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International
Läs merOm stress och hämtningsstrategier
Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra
Läs merAtt uttrycka sig begripligt
Att uttrycka sig begripligt Jill Rogheden De flesta personer inom autismspektrat har svårigheter med kommunikation på ett eller annat sätt. Det kan vara lätt att missa detta eftersom många är väldigt verbala
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merHandledning: Nu blev det KNAS
Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller
Läs merBarn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck
Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk
Läs merHabiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Läs merDet sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.
Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs merFÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING
FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING Version 1, januari 2017 Att använda Funcas fördjupningsfrågor Funcas fördjupningsfrågor är uppdelade i teman utifrån webbutbildningen. Det finns 7 teman: Maria,
Läs merPedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna
BLANKETT Sida: 1(13) Ver.nr: 1.0 Dnr: Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna Detta formulär är till för att ge kompletterande information till
Läs merPatientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning
Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Specialistarbete, klinisk psykologi Sofia Irnell Inledning Val av
Läs merADHD aktivitets- och uppmärksamhetsstörning
+ ADHD aktivitets- och uppmärksamhetsstörning ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den utmärks av koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet. Kännetecknande för ADHD: svårt
Läs merVad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.
Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter
Läs merPedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna
BLANKETT 1 (13) Godkänt 2019-01-02 Giltigt t.o.m Versionsnummer 1.0 Diarienummer utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna Detta formulär är till för att ge kompletterande information
Läs merHar barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Läs mer-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?
-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? Cecilia Ljungström Specialpedagog fördjupning NPF Centralt skolstöd, Lotsen Cecilia.ljungstrom@ DSM 5/diagnosmanual Autism
Läs merRåd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter
Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merKajsa Igelström, biträdande universitetslektor
Kajsa Igelström, biträdande universitetslektor Vår autismforskning 1. Hjärnforskning Objektiva mätningar 2. Samhällsdialog Subjektiva berättelser Autism i hjärnan en utmaning Hjärnforskning om autism:
Läs merBemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2017-04-26 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8 Diabetes...
Läs merDel 1 Autism + intellektuell funktionsnedsättning/id Mentalisering/Theory of Mind Del 2 Ett anhörigperspektiv. Autism/ASD i DSM-5
Del 1 Autism + intellektuell funktionsnedsättning/id Mentalisering/Theory of Mind Del 2 Ett anhörigperspektiv Lund 21 februari 2019 Lena Nylander, psykiater, med dr, Lund https://www.lenanylander.se/ Autism/ASD
Läs merAtt inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en
Att inte förstå - trots att man intelligens för det - Om Aspergers syndrom en kognitiv funktionsnedsättning Föreläsare: Kerstin Alm Aspergers syndrom En vanlig funktionsnedsättning Fler pojkar än flickor
Läs merBemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder
Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes
Läs merFöreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015
Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi
Läs merFundera på, samtala Fundera på, samtala
2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag
Läs merVälkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum
Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merAtt möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal
Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merLokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merStöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Läs merKognitivt tillgängliga möten checklista och information
Kognitivt tillgängliga möten checklista och information Fotograf: Christina Teuchler, Autism- och Aspergerförbundet. Innehållsförteckning 1 Introduktion... 3 1.1 Kognition och kognitiv tillgänglighet...
Läs merATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception
ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.!
Läs merUtvecklingsstörning och psykisk ohälsa
Projektet Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning Roger Larsson, psykolog, utbildare i projektet kontakt : roger.larsson@vannas.se mobil: 070-264 89 49 Utvecklingsstörning och psykisk
Läs mer