Mellbyförsöken
|
|
- Barbro Jonasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mellbyförsöken
2 Mellbyförsöken Mellbyförsöken utgörs av ett antal samarbetsprojekt med Hushållningssällskapet och avdelningen för Vattenvårdslära vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som huvudmän. Det vetenskapliga samarbetet omfattar även avdelningarna för jordbearbetning och växtnäringslära vid SLU och Jordbrukstekniska Institutet (JTI). Hushållningssällskapet ansvarar för försöksutförandet i fält, vilket förutom den vanliga skötseln inkluderar ett omfattande provtagningsprogram. SLU ansvarar för utlakningsstudier, analys och utvärdering av data om skörd, växt- och jordprover. Upprättande av försöksplaner och vetenskaplig utvärdering görs gemensamt. Försöksplatsen har sedan starten 1983 starkt förändrats. Antalet försök har ökat och i takt med ny kunskap och nya frågor har försöksplanerna för de ursprungliga utlakningsförsöken reviderats. På försöksplatsen finns i dag 50 försöksrutor med separata dräneringssystem, 16 lysimetrar samt 144 nergrävda sugceller. Den geografiska placeringen i en bygd med intensivt jordbruk vid Laholmsbukten medför att resultaten från Mellbyförsöken röner stort intresse. Under årens lopp har det även kommit allt fler utländska besökare. Syftet med studierna är, att så tydligt som möjligt påvisa effekter av olika åtgärder på lätt jord där djurhållningen sedan lång tid har varit omfattande. Detta innebär att resultaten från Mellby är relativt generella, men att nivåerna inte går att överföra till andra typer av jordar i övriga delar av Sverige. Avsikten med broschyren är att ge läsaren en kortfattad beskrivning av försöksresultaten under åren Vi hoppas att resultaten sätts in i sitt rätta sammanhang och att de ger en inblick i de naturlagar som jordbruket lyder under. Hushållningssällskapet Halland Erik Ekre Magnus Håkansson Sara Bergström SLU, avd för Vattenvårdslära Gunnar Torstensson Helena Aronsson Arne Gustafson SLU, avd för Växtnäringslära Börje Lindén SLU, avd för Jordbearbetning Tomas Rydberg Maria Stenberg Åsa Myrbäck Mål Utveckla resurssnåla och uthålliga odlingssystem i balans med den yttre miljön och ställa höga krav på avkastning och skördeproduktens kvalitet. 2
3 Miljöanpassad flytgödselanvändning och fånggrödor Miljöanpassad stallgödselanvändning i två odlingssystem; Spridningsförluster Jordbearbetning kväveutlakning Jordbearbetning kväveutlakning, en jämförelse i två odlingssystem Kväveutlakning i frilandsodling av sallat Ekologisk odling, utlakningsförsök utan djurhållning Ekologisk odling, utlakningsförsök med djurhållning Sida
4 Odlingsplatsen Försöksfälten arrenderas av Forslunds gård och Elofsfälts gård. De ligger ca 5 km sydväst om Laholm. Jordarten i matjorden är måttligt mullhaltig och lerig, sandig grovmo. I alven är jordarten sandig grovmo som är så gott som mull- och lerfri. Vid cirka en meters djup övergår alven i mellanlera. Före försöksstarten 1983 har fälten regelbundet tillförts stallgödsel. Jordart: måttligt mullhaltig, lerig, sandig grovmo ph: 5,76,4 Fosfor: klass V Kalium: klass IIIII Nederbörd och avrinning Kväveutlakningen från ett fält styrs av flera faktorer. Två viktiga faktorer är temperatur och nederbörd. Nederbörd under odlingssäsongen tas till största delen upp av grödan, medan nederbörd under höst, vinter och tidig vår kan rinna igenom markprofilen och därmed ta med sig växtnäringsämnen från fältet. Regnrika milda vintrar utan tjäle ökar risken för utlakning. Nederbörd och avrinning varierar dock mellan åren. Nederbörd, avrinning och temperatur på Mellby Genomsnittlig fördelning av nederbörd, avrinning och temperatur under året på Mellby Nederbörd och avrinning mäts per agrohydrologiskt år: från 1 juli till 30 juni. 4
5 Teknisk beskrivning Beskrivning av dräneringssystemet på Mellby Försöksrutorna är separat dränerade på ca 1 meters djup. Markvattnet leds till en mätstation där provtagning sker. Provtagningen är flödesrelaterad och sker automatiskt. På Mellby finns även flera klimatstationer som mäter temperatur, nederbörd, solinstrålning och vindhastighet. 5
6 Miljöanpassad flytgödselanvändning och fånggrödor Syftet är att belysa de långsiktiga effekterna på mark och miljö vid årlig användning av fånggröda samt tillförsel av flytgödsel på våren före sådd eller tidigt på hösten i växande fånggröda. Fånggrödan är engelskt rajgräs (med undantag för 1989/90 då italienskt rajgräs användes). Försöket är en fortsättning på de äldsta Mellbyförsöket ( ) som huvudsakligen handlade om stallgödsel. De olika leden har, om möjligt, fått ligga kvar på de rutor där motsvarande eller jämförbara led låg under den tidigare perioden. Den ogödslade rutan utan fånggröda har t ex varit lika behandlad sedan Resultat När grödan inte kvävegödslades (A) blev skörden en tredjedel och utlakningen halverad jämfört med handelsgödslad gröda utan fånggröda (led C). Dubbla flytgödselgivor på våren kompletterat med halv handelsgödselgiva (led I och J) resulterade i högre kvävehalter i kärna, men ej i ökade skördar. Det berodde bl a på ökad vegetativ tillväxt med liggsädesbildning som följd. Kväveöverskottet som uppstod vid överoptimala givor av flytgödsel hade liten betydelse för skörden, men desto större för kväveutlakningen. Fånggrödan klarade ej att ta upp all extra kväve med ökad kväveutlakning som följd (led J). När flytgödsel tillfördes på hösten (led E och F) var skördarna och kvävehalterna i kärna lägre än i motsvarande vårgödslade led (H och J). Dubbel flytgödselgiva gav kraftigt ökad utlakning. Nedbrukning av fånggröda på våren medförde en ökad mineralisering under säsongen. En mindre skördesänkning vissa år berodde främst på att mängden mineralkväve i marken på våren var liten där fånggrödan hade vuxit. Användning av fånggrödor tillsammans med vårplöjning mer än halverar utlakningen jämfört med skiften utan fånggröda som bearbetas tidigt på hösten. En sen höstbearbetning kan minska kväveutlakningen med ca 17 kg N/ha jämfört med en tidig höstbearbetning. Användning av fånggröda och vårplöjning är ett effektivt sätt att minska kväveutlakningen. Genom detta kan kväveutlakningen minska med ca 30 kg N/ha jämfört med ett fält som bearbetats tidigt på hösten (led C jämfört med D och G jämfört med H). Odling av fånggröda och tillförsel av stallgödsel ökar långsamt markens bördighet. Grödor i försöket 1990 Vårvete 1991 Korn 1992 Potatis 1993 Korn 1994 Havre 1995 Vårraps 1996 Vårvete 1997 Korn 1998 Havre 1999 Vårvete Förklaringar 1 N = 90 kg N till havre och korn = 110 kg N till vårvete, potatis, vårraps Flytgödsel = givans storlek bestäms utifrån innehåll av totalkväve Sen höst = november 6
7 Genomsnittlig kväveskörd och utlakning, Fånggröda x x x x x x Handelsgödsel 1 N 1 N 0,5 N 0,5 N 0,5 N 0,5 N 0,5 N 0,5 N Stallgödsel spridningstidp. 1 N tidig höst 2 N tidig höst 1 N vår 1 N vår 2 N vår 2 N vår Stubbearbetn. september x x x x Plöjning nov apr nov apr apr apr nov apr nov apr Exempel på intressanta jämförelser A och B: Effekt av fånggröda på ogödslade system. A och D: Jämförelse av utlakning mellan ogödslat system utan fånggröda och gödslat system med fånggröda. C och D, respektive G och H: Effekt av fånggröda på normalt handelsgödslat system respektive stallgödslat system kompletterat med handelsgödsel. F och I, J: Effekt av dubbla gödselgivor på höst eller vår, med eller utan fånggröda. 7
8 8 Försöket utvidgades 1998 och har sedan dess två extra led. De nya leden bearbetas sent på hösten och ett av dem har fånggröda. I diagrammet kan effekten av tidpunkt för bearbetning och användning av fånggröda studeras.
9 Miljöanpassad stallgödselanvändning och odling i två odlingssystem Syftet är att undersöka möjligheterna att minimera utlakningen i två konventionella växtodlingssystem. Genom vallodling respektive höstsådda grödor och fånggrödor får vi en 100 % vintergrön mark. Flytgödsel sprids med släpslangsteknik före sådd samt i växande gröda. Under senare år har spridningsförluster i form av ammoniak uppmätts. Försöket har förändrats sedan starten och 1995 genomfördes en uppdelning, anpassad till två odlingssystem med mjölk- respektive svinproduktion. Tidigare erfarenheter: Potatisodling och vallbrott tidigt på hösten medför risk för stor kväveutlakning. Flytgödselspridning i växande gröda kan ge fördröjd kväveeffekt, vilket i sin tur kan ge ökad kväveutlakning. Välutvecklade grödor och anpassad kvävegödsling medför liten risk för hög kväveutlakning. Resultat från odlingssystem: mjölkproduktion Växande vall och vårplöjd vall, följt av grönfoder med insådd, ger låg kväveutlakning. Spridning av flytgödsel sent på hösten till vall eller grönträda orsakar endast mindre ökning av kväveutlakningen. Resultat från odlingssystem: svinproduktion Höstsådderna har haft obetydlig utlakningsbegränsande effekt. Orsaken är den tidiga bearbetningen som föregår sådden. Vårplöjd gröngödsling/träda som följs av gröda med kort växtsäsong och därefter en tidig höstbearbetning riskerar att ge betydande kväveförluster. Växtföljd och skördenivå mjölkgård Grönfoder: 7,6 ton ts/ha Vall I: 9,5 ton ts/ha Vall II: 9,6 ton ts/ha Växtföljd och skördenivå svingård Korn + insådd: 4,8 ton/ha EU-träda: Vårraps: 2,5 ton/ha Höstvete: 5,1 ton/ha Rågvete + fånggröda: 5,0 ton/ha Potatis: 44 ton/ha 9
10 Kväveskörd, markkväve och kväveutlakning på en konventionell svingård, Höstgröda H-raps H-korn Fånggr. (H-råg) Insådd H-vete R-vete Fånggr. (H-råg) Svinflytg. Tidpunkt april maj maj juni april nov april april + nov Tot-N NH4-N Hgm N Plöjn.tidpunkt (efter grödan) sept sept april april apr sept sept april april 10
11 Kväveskörd, mineralkväve i marken och kväveutlakning på en konventionell mjölkgård, Nötflytg. tidpunkt april + nov juni + nov juni Tot-N NH4-N Hg N Plöjn.tid (efter grödan) tidig vår Exempel på intressanta jämförelser Kopplingen mellan lågt innehåll av mineralkväve i marken och kväveutlakning 11
12 Spridningsförluster av ammoniak Syftet med undersökningen är att studera ammoniakförlusternas storlek i två konventionella odlingssystem med nöt- respektive svinflytgödsel. Resultat Spridningsförlusten av ammoniak beror på: Gödselns nedträngning i marken. Det är viktigt att gödseln får god jordkontakt och inte hamnar på vegetationen. Lägst ammoniakförluster uppstår vid snabb nedmyllning. Markytans temperatur. Hög marktemperatur ökar förlusten av ammoniak. En solig dag kan markytan bli betydligt varmare än luften. Gödselns ph vid spridningstillfället. Ett högt ph ger en större förlust av ammoniak än ett lågt. Vid spridning hade nötflytgödseln högre ph än svinflytgödseln. Spridningssätt. Bandspridning ger en mindre gödseltäckt yta jämfört med bredspridning. Torrsubstans. Gödsel med låg torrsubstans tränger bättre ned i jorden och medför lägre gasavgång jämfört med gödsel med högre torrsubstans. 12
13 Spridningsförluster av ammoniak från svinflytgödsel, Spridningsförluster av ammoniak från nötflytgödsel,
14 Jordbearbetning kväveutlakning Syftet är att studera plöjningstidens och halmnedbrukningens betydelse för halten mineralkväve i marken vid olika tidpunkter samt kväveutlakningen. Dessutom studeras höstplöjning av fånggröda. Utlakningsstudierna genomförs i detta försök med sugcellsteknik. Resultat Nedbrukning av halm har hittills inte påverkat halten mineralkväve i marken eller utlakningen av kväve varför leden med och utan halm sammanslagits i figurerna. I tidigt höstbearbetade led har marken ett högt innehåll av mineralkväve under senhösten. På våren har innehållet minskat vilket tyder på att kväve har lakats ut. Tidig bearbetning på hösten har i medeltal givit ca 7 kg större kväveutlakning per hektar än sen höstbearbetning och ca 13 kg större än vårplöjning. Användning av en fånggröda som brukas ned sent på hösten har minskat kväveutlakningen med ca 4 kg N/ha jämfört med motsvarande led utan fånggröda. Kvickrotsangrepp och fågelskador har bidragit till den låga skörden vid den tidiga vårsådden. Grödor Vårkorn Vårvete Havre 14
15 Skörd, mineralkväve i marken och kväveutlakning vid olika tidpunkter för bearbetning, Plöjn/Stubbbearbetningstidpunkt sept nov nov stubbearb. sept plöjn. nov mars Fånggröda x Vårsådd april april april april mars 15
16 Jordbearbetning kväveutlakning, en jämförelse av kväveomsättningen i två odlingssystem Syftet är att studera kväveomsättningen i två olika odlingssystem i en sexårig växtföljd. Det ena systemet är utformat enligt de brukningsmetoder som generellt tillämpas i området medan det andra systemet är utformat som en tillämpning av de senaste forskningsrönen om kväveutlakning. Bland annat innebär detta reducerad bearbetning, insådd av fånggrödor och tidig vårsådd. I försöket mäts halten mineralkväve i marken vid olika tidpunkter samt utlakningen av nitratkväve. Resultat Utlakningen har under försökets första år varit 11 kg lägre i det kväveeffektiva systemet. Mätningarna av mineralkväveinnehållet i marken är ännu för få för att några slutsatser skall kunna dras från resultaten. Skillnaderna i skörd mellan de två försöksleden har varit mycket små för vårraps och höstvete. Det finns dock en tendens till högre skördar i det kväveeffektiva systemet. Försöksplan År Gröda A. Konventionellt jordbearbetningssystem B. Kväveeffektivt jordbearbetningssystem 1 Våroljeväxter Plöjning genast efter skörd. Sådd av höstvete sent i september. 2 Höstvete Stubbearbetning ca 1/9. Sen höstplöjning, ca 20/10. Direktsådd av höstvete tidigt i september. Insådd av fånggröda i höstsäden. Vårplöjning med tiltpackare nästa år. 3 Vårkorn med insådd Normal såtid. Tidig sådd. 4 Gröngödsling Brytning samtidigt som led B. Sådd av höstvete sent i september. 5 Höstvete (rågvete) Stubbearbetning ca 1/9. Sen höstplöjning, ca 20/10. 6 Vårkorn med insådd Normal såtid. Plöjning 20/10. Brytning: plöjning en vecka före sådd av höstvete. Sådd i slutet av augusti. Insådd av fånggröda i höstsäden. Vårplöjning med tiltpackare nästa år. Tidig sådd efter vårplöjning. Vårplöjning med tiltpackare nästa år. 16
17 Kärnskörd, mineralkväve i marken och kväveutlakning i två olika odlingssystem Skillnaden i skörd är ej signifikant. Mätningarna av mineralkväve är gjorda i vårraps. Mätningen av utlakningen från höstvetet var ej avslutad när broschyren trycktes. 17
18 Kväveutlakning i frilandsodling av sallat Syftet är att reducera kväveutlakningen vid odling av isbergssallat med hjälp av en praktiskt användbar metod för styrning av kvävegödslingen i enlighet med grödans behov, så kallade börvärden. Mängden tillförd kväve beror därför på markens innehåll av mineralkväve, som bestäms genom jordprovtagning. Resultat Den behovsanpassade gödslingen har medfört en sänkning av total kvävetillförsel med i snitt 120 kg N/ha och år jämfört med konventionell gödsling (ca 240 kg N/ha och år). Detta kunde genomföras utan negativ påverkan på skörden. Kväveutlakningen är mycket hög trots den behovsanpassade gödslingen. En enkel form av behovsanpassad gödsling är nödvändig om kvävebelastningen i distrikt med sallatsodling skall kunna reduceras. En eftersådd fånggröda kan vara ett ytterligare komplement, men blir verksam först då de efterlämnade restkvävemängderna har minskats till en lägre nivå. 18
19 Skörd och kväveutlakning i frilandsodling av sallat Skillnaden i skörd är ej signifikant. Fånggröda Nej Nej Nej Ja Rel. N-nivå (%) Börvärde, kult. 1 (kg N/ha) Börvärde, kult. 2 (kg N/ha)
20 Ekologisk odling, utlakningsrisker och kväveomsättning Försöket syftar till att belysa utlakningsrisker och kvävemineralisering i två odlingssystem, med och utan djurhållning. Försöket med ekologisk odling med djurhållning är anpassad till en djurtäthet som motsvarar 0,6 djurenheter/ha. Växtföljden förändrades efter några år och höstvetet togs bort eftersom den beräknade foderarealen ej räckte till. I växtföljden som är anpassad till en växtodlingsgård tillförs ingen stallgödsel. I detta system är gröngödslingsvallen en förutsättning för avsalugrödorna. Problemet är att styra frigörandet av det organiskt bundna kvävet i vallen. Resultat Ekologisk odling kan medföra betydande kväveutlakning. Detta gäller speciellt vid tidiga höstvallbrott inför odling av höstsäd. Sent höstvallbrott följt av vårsäd med fånggröda medför bättre kväveutnyttjande och minskar risken för kväveläckage. Putsningen av vall bör genomföras innan det har utvecklats en kraftig växtmassa. Det avslagna materialet riskerar annars att påverka återväxten negativt. Utlakningen från gröngödslingsvallen påverkas av mängden nedplöjd grönmassa. Växtföljd och skördenivå i odlingssystem med djur Vall: 6,6 ton ts/ha Höstvete: 3,1 ton/ha Havre/ärt: 1,9 ton/ha Potatis (färskvikt): 29 ton/ha Korn + insådd: 2,4 ton/ha Ny växtföljd Vall I: 7,7 ton ts/ha Vall II: 7,8 ton ts/ha Havre + fånggröda: 4,3 ton/ha Grönfoder + insådd: 5,5 ton ts/ha Potatis + fånggröda Korn + insådd Växtföljd och skördenivå i odlingssystem utan djur Anläggningsår (havre + insådd): 3,4 ton/ha Grönträda Vårvete + fånggröda: 4,7 ton/ha Havre + insådd Grönträda Potatis + fånggröda (höstråg) Höstråg + insådd 20
21 Ekologisk odling, utlakningsrisker och kväveomsättning. Odlingssystem med djurhållning Stallgödsel, tillförsel (nötflyt) kg NH4N/ha kg tot-n/ha kg P/ha Spridn.tidp. e. 1:a sk. April April e. 1:a sk. April Plöjningstidpunkt (efter grödan) Sept April April April Nov April April 21
22 Ekologisk odling, utlakningsrisker och kväveomsättning. Odlingssystem utan djurhållning Plöjning efter gröda Nov Nov Nov Mars * Anläggningsår Potatis och höstråg+ insådd har ej odlats i försöket ännu, varför resultat saknas. 22
23 Vill du veta mer? Mellbyförsöken Hushållningssällskapet Halland. Lilla Böslid, Eldsberga. Mineralkvävedynamik och växtnäringsutlakningen i handels- och stallgödslade odlingssystem med och utan fånggröda resultat från en grovmojord i södra Halland, perioden Ekohydrologi nr 50, Sveriges lantbruksuniversitet. Inverkan på olika bearbetningstidpunkter på kvävemineraliseringen under vinterhalvåret och på kväveutlakningen i odlingssystem med och utan fånggröda. Meddelande nr 29. Inst. f. markvetenskap. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapporter från jordbearbetningsavdelningen, Jordbearbetningens årsrapport Inst. f. markvetenskap. Sveriges lantbruksuniversitet. Finansiärer och medverkande Statens Jordbruksverk, Sveriges Lantbruksuniversitet, Laholms kommun, Hushållningssällskapet Halland. 23
24 24 Denna broschyr har bekostats av svenska staten och EU. Sammanställning: Sara Bergström och Erik Ekre. Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid, Eldsberga. Tel: Hemsida: Digitalt tryck: KOPIERINGSBOLAGET AB, Halmstad
Mellbyförsöken. Innehåll E D F A
Mellbyförsöken 2-25 Mellbyförsöken Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem. Vid Mellby kan vi studera effekter av olika
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merUTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS
UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar
Läs merMetoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Institutionen för mark och miljö SLU Erik Ekre Växjö 5 december 2012 Lilla Böslid
Läs merUtlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord
Gunnar Torstensson och Helena Aronsson Resultatrapport 11-14 för projektet Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Enheten för biogeofysik
Läs merKUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. Utlakningsförsök i Halland. Resultat från Mellby och Lilla Böslid
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utlakningsförsök i Halland Resultat från Mellby och Lilla Böslid 25-215 Maria Henriksson, Sara Bergström Nilsson, Helena Aronsson och Erik Ekre 216 Förord Utlakningsförsöken
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merRedovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket
Bilaga 1 Åsa Myrbeck 2014-11-07 Jordbearbetning och Hydroteknik, SLU 750 07 Uppsala Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket Projekttitel: Inverkan av olika bearbetningstidpunkter
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merträdgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård
Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merInstitutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Läs merResultat från projektet Utlakningsförsök för långsiktig kontroll av odlingssystem med vintergrön mark under perioden
Helena Aronsson, Gunnar Torstensson, Arne Gustafson, Tomas Rydberg, Börje Lindén och Maria Stenberg Resultat från projektet Utlakningsförsök för långsiktig kontroll av odlingssystem med vintergrön mark
Läs merKväve- och fosforgödsling till majs
Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merVERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Läs merH , Växtodling
Lustgas i dräneringsvatten från åkermark Bakgrund Lustgas (N 2 O) är en av jordbrukets stora miljöutmaningar. Lustgas från mark är den enskilt största källan till jordbruket växthusgasutsläpp och står
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merUtlakning efter spridning av
Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),
Läs merKväveutlakning på sandjord motåtgärder med ny odlingsteknik
Gunnar Torstensson och Erik Ekre Kväveutlakning på sandjord motåtgärder med ny odlingsteknik Miljöanpassad stallgödselanvändning och odling i realistiska odlingssystem Resultat från en grovmojord i södra
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merKväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck
Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, 15-16 januari 2015 Åsa Myrbeck Syfte Att öka kunskapen om olika jordbearbetningsåtgärders påverkan på mineralkvävedynamiken
Läs merOdlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök
Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök Helena Aronsson med flera Institutionen för mark och miljö Hur långa tidsserier i behövs det? År 1 2 3 4 5
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merUtvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns
Läs merOrganiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010
Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristianstad Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merVäxtnäringsutlakning i samband med spridning av flytgödsel till vall på hösten
Gunnar Torstensson, Helena Aronsson och Erik Ekre Växtnäringsutlakning i samband med spridning av flytgödsel till vall på hösten Slutrapport Ekohydrologi 133 Uppsala 2012 Institutionen för Mark och miljö
Läs merKväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
Läs merVäxtnäringsläckage i olika odlingssystem
Växtnäringsläckage i olika odlingssystem Helena Aronsson SLU Introbild Verksamheter vid Avdelningen för vattenvårdslära Normalutlakning av kväve från Sveriges åkermarker beräknade med simuleringsverktyget
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merVarmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Läs merKväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Läs merVarmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Läs merOrganiska gödselmedel till höstvete
Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merBra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling
Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling När man planerar sin gödsling är det viktigt att tänka på vad som är viktigast för gårdens produktion. Är det en djurgård så är stallgödselhantering
Läs merKväveutlakning på sandjord motåtgärder
Gunnar Torstensson och Magnus Håkansson Kväveutlakning på sandjord motåtgärder med ny odlingsteknik Miljöanpassad stallgödselanvändning och odling i realistiska odlingssystem Resultat från en grovmojord
Läs merUtvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2016-10-10/GB/LR) 2018-01-24/GB 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merJämförelser mellan jordbearbetningssystem på lättlera och styv lera Produktion och risk för kväveförluster i två försök med sexåriga växtföljder
Jämförelser mellan jordbearbetningssystem på lättlera och styv lera Produktion och risk för kväveförluster i två försök med sexåriga växtföljder Resultat från undersökningar vid Östads säteri i Västra
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merKvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30
Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material
Läs merTolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012
Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna
Läs merLÄCKAGE AV FOSFOR OCH KVÄVE MED I VÄXTFÖLJDER MED OCH UTAN STALLGÖDSEL OCH EFTER ÖVERGÅNG TILL FLYTGÖDSELSPRIDNING PÅ HÖSTEN
LÄCKAGE AV FOSFOR OCH KVÄVE MED I VÄXTFÖLJDER MED OCH UTAN STALLGÖDSEL OCH EFTER ÖVERGÅNG TILL FLYTGÖDSELSPRIDNING PÅ HÖSTEN Barbro Ulén, Mark och Miljö, SLU Inledning I de nya förslagen på åtgärdsprogram
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Institutionen för mark och miljö Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Sofia Delin, Lena Engström & Anneli Lundkvist Finansierat av SLU Ekoforsk Hypoteser: Djupare myllning Närmare placering
Läs merVarmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merOdlingsåtgärder och växtnäringsförluster vid trädesbruk
Odlingsåtgärder och växtnäringsförluster vid trädesbruk Barbro Ulén, och Lennart Mattsson, Mark och Miljö, SLU Sammandrag. Vid två års odling av grönträda vid Lanna var kväveläckaget, och ibland också
Läs merKväveform och strategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea
Läs merKväve-fosfortrender från observationsfälten
Kväve-fosfortrender från observationsfälten 1988-2009 Fält 1D Barbro Ulén, Claudia von Brömssen, Göran Johansson, Gunnar Torstensson och Lovisa Stjerman Forsberg Observationsfälten är dränerade Dräneringsvattnet
Läs merMarkens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän
Läs merStyrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merVarmare väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar
Läs merVarför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merBibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel
Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,
Läs merFlaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Läs merJustera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Läs merKväve- och fosforutlakning från lerjord vid odling av två-årig grönträda med olika putsningsfrekvens
Helena Aronsson, Maria Stenberg och Tomas Rydberg Kväve- och fosforutlakning från lerjord vid odling av två-årig grönträda med olika putsningsfrekvens Ekohydrologi 111 Uppsala 2009 Enheten för biogeofysik
Läs merKväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd
Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,
Läs merMarken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd?
Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Kerstin Berglund, SLU, Uppsala Seminarium Odling i Balans, Nässjö20100120 Marken som växtplats- utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Tisdagen
Läs merVarmt väder och högt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans
Läs merVARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna
Läs merVäxtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merMagnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Läs merBibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Läs merGödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad
Läs merStråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda
Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.
Läs merKvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs mer15A - Grovfoderodling
Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.
Läs merMetoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Läs merKvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?
Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt
Läs merRAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN
RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala, Department of Soil and Environment Nitratutlakning (kg N ha -1 ) Konventionell bearbetning Kväveeffektiv
Läs merVårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Läs merFortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs mer