Vardagssamverkan, del II Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen. Rapport 2013:01

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vardagssamverkan, del II Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen. Rapport 2013:01"

Transkript

1 Vardagssamverkan, del II Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Rapport 2013:01

2 Förord En tydlig inriktning som aktörerna inom Program för samverkan Stockholmsregionen har lagt i programarbetet är att skapa verkstad, d.v.s. säkerställa att satsningen leder till konkreta förbättringar för aktörernas verksamheter och samhället. Projekt Vardagssamverkan handlar i sitt upplägg per definition om att skapa verkstad genom storskaliga experiment i skarp driftsmiljö. I och med genomförandet av försöken visar aktörerna en vilja att lära och förstå samverkan i praktiken. Samverkan kan i många sammanhang upplevas teoretiskt och uttjatat som begrepp. Vid besök av försöken försvinner dock alla sådana känslor. Samverkan är där fysiskt påtaglig och förståelsen av effekten av ett nära gemensamt arbete går ingen förbi. Innan Program för samverkan startades hölls de vardagliga processerna och arbetet vid störningar och kriser isär. Under diskussionerna i programarbetet har denna syn förändrats till att ses som att allt hänger ihop. Att i vardagens arbete lära känna varandra är ett måste för att kunna förstå varandras behov även vid större händelser. Kunskap och kännedom föder tillit och förtroende så väl på personlig som organisatorisk nivå. Ur vardagens händelser och omvärldsbevakning växer tidig information och signaler fram där en samlad tolkning och analys är helt avgörande för att proaktivt kunna identifiera mönster, skeenden och uppkommande händelser. Med etablerade system och strukturer kan händelser och information eskaleras, hanteras och erfarenhetåterföras för att slutligen implementeras i nya processer och rutiner. Vardagssamverkan i ett operativt perspektiv mellan olika ledningscentraler/funktioner utgör en mycket viktig del i detta system. Föreliggande rapport beskriver det andra försöket Vardagssamverkan som genomförts. Det första försöket genomfördes under våren 2012 och utvärdering av det försöket ligger till grund för detta andra försök. Jämfört med det tidigare försöket har till detta andra försök ytterligare aktörer samt ytterligare kategorier av personal adderats. Vidare har ett antal nya utvärderingsområden lagts till och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har som ett av stöden till programmet tagit det sammanhållande ansvaret för projektets utvärderingsprocess. Resultaten och effekterna som upplevdes i det första försöket har även uppkommit under försök två, vilket visar på att de upplevda effekterna är repeterbara. Slutsatsen av försöken är att ett antal konkreta förbättringsförslag kan genomföras för att öka förmågan både avseende kunskap och förståelse men också avseende de tekniska och processuella förutsättningarna för en utvecklad vardagssamverkan. Med visshet om detta är det tydligt att projektet har levererat i enlighet med uppdraget om att skapa verkstad, nu är det upp till aktörerna att ta ställning till förslagen och själva ta ansvar för att verkstadsarbetet tas hela vägen genom att implementera åtgärdsförslag i ordinarie linjeprocesser. Vi inom Program för samverkan Stockholmsregionen önskar dig som läsare en intressant läsning och hoppas att du gärna tar dig tid att återkoppla till oss med frågor, funderingar och idéer inom det aktuella ämnet. Avslutningsvis riktas ett stort tack till deltagande parter, organisationer och individer, som möjliggjort projektet och utvärderingen av det, utan deras stöd, intresse och personliga engagemang hade det inte varit möjligt att genomföra. Ola Slettenmark Programledare, Program för samverkan 2

3 Sammanfattning Denna rapport redovisar erfarenheter och slutsatser till följd av projekt Vardagsamverkan, del II, som utförts inom ramen för Program för samverkan -Stockholmsregionen. Försöket är en direkt fortsättning på tidigare utförda försök inom delprojekt Vardagssamverkan Blåljus och syftar till att tillsammans utveckla och effektivisera vardagssamverkan mellan blåljus och trafikaktörer med grund i upplevelser och slutsatser utifrån situationer i en skarp driftsmiljö. Ingående aktörer var Räddningscentral Stockholms län, Storstockholms räddningscentral, SOS Alarm, Polisen och Trafik Stockholm. Under fyra veckor har larm-/ledningsoperatörer från fem olika aktörer samlokaliserats och i helt/delvis ordinarie teknikmiljö arbetat med skarpa händelser i ett försök att erhålla upplevelser och slutsatser kring bl.a.: effektiviserade larm- och informationsdelningsprocesser utvecklingsförslag avseende metod, rutin och teknik kunskapsöverföring på individ samt organisatorisk nivå erfarenheter och förslag till lösningar avseende sekretess vid samverkan Rapporten redovisar några av de händelserna som hanterades av operatörsklustret under försöket. Utifrån observationer av dessa händelser samt intervjuer med både befäl på respektive hemmacentral och operativ personal redovisas ett antal slutsatser. Dessa visar på att försöket bidrar till: effektiv kommunikation och ökat informationsflöde tidsvinster i larmbehandlingstid, körtid, angreppstid och tid till skadebegränsande insats ökad framkomlighet både ur ett räddnings- och ur ett samhällsperspektiv ökad insats- och resurseffektivitet ökad samhällsnytta Sammantaget ger effekterna en tydlig indikation om den samhällsnytta som samverkan i form av ett operatörskluster kan generera. Den största samhällsnyttan som försöket visade på bedöms vara de tidsvinster som erhålls tack vare effektivare kommunikation mellan larmoperatörer. Dessa tidsvinster kan vara avgörande vid livräddning samt för minskade skador på egendom och miljö. Kommunikation i operatörsklustret skedde öppet i rummet vilket gjorde att information spreds snabbare än normalt och simultant till de närvarande aktörerna (att jämföra med ordinarie sekventiella process). Operatörsklustret skapade gemensamma lägesbilder baserat på information från vardera aktör. Denna kunde snabbt spridas till operativ personal vilka upplevde informationen som mer kvalitetssäkrad. Värt att notera är dock att lägesbilderna av sekundoperativ verksamhet per definition är av flyktig natur och skapas utifrån det perspektiv och information som larmoperatörerna har. En viktig slutsats av försöken är vidare att nyttjande av videolänk upplevdes överbrygga tidigare upplevda kommunikationsbrister mellan operatörskluster och hemmacentral. Testerna med videolänk påvisar att vissa av effekterna av operatörsklustret till delar kan uppnås genom utvecklat arbetssätt och med hjälp av tekniska lösningar, dock bedöms en kombination vara mest optimalt totalt sett. I utvärderingsworkshops har åtgärder för att utveckla samverkan mellan aktörerna oberoende av geografisk placering framkommit, ett urval av dessa är: gemensamma dagbesked som delas mellan aktörerna samverkansansvariga som för varje pass ansvarar för kommunikation med övriga aktörer kontinuerlig videolänk mellan aktörerna för snabb kommunikation utbildning kring sekretessfrågor utvecklat systemstöd för kommunikation och kartfunktionalitet utökat undantag (syfte) avseende nyttjande av Trafik Stockholms vägtrafikkameror Försöken upplevs vara ett mycket effektivt sätt att bedriva utveckling på. Som en del att nå ännu längre i kunskapen kring projektets grundmål föreslås avslutningsvis nya försök med möjlighet till ny inriktning och nya utvärderingskriterier. 3

4 Innehållsförteckning 1 Introduktion Inledning Bakgrund Syfte och mål Metod Avgränsningar Forskarstudier Beskrivning av försöket Analys av observationer och intervjuer Kembomb på skola Lägenhetsbrand på Brännkyrkagatan Gasläcka i Tyresö SPIS-larm Sigtuna Försvunnen pojke vid Albysjön Pilkare Essingeöarna Erfarenheter, resultat och slutsatser Informationsflöde Tidsvinster Ökad överlevnadsfrekvens vid hjärtstopp Framkomlighet Resurs- och insatseffektivitet Samhällsnytta Kostnads- och nyttoanalys Diskussion och reflektion Nästa steg Praktiska förslag till förbättringar på kort sikt Övriga förslag, fortsatta studier samt praktiska förslag till förbättringar på lång sikt

5 1 Introduktion 1.1 Inledning Följande rapport beskriver observationer och slutsatser från de fältförsök avseende samverkan mellan ledningscentraler som bedrivits inom projekt Vardagssamverkan, del II inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen. Försöksverksamheten genomfördes dagtid, vardagar under perioden 21 januari till 15 februari 2013 med efterföljande utvärderingsworkshopar och uppföljningsmöten under våren Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har stöttat Program för samverkan Stockholmsregionen i genomförandet av projektet genom att bl.a. hålla ihop utvärderingen av försöket. Inom ramen för MSB:s åtagande engagerades 4C Strategies för dokumentation och genomförande av utvärdering. Ingående aktörer var Räddningscentral Stockholms län, Storstockholms räddningscentral, SOS Alarm, Polisen och Trafik Stockholm. Till skillnad från det första försöket medverkade denna gång även Trafik Stockholms trafikledningscentral i försöket. Aktörernas ordinarie ledningscentraler och nästa nivå av beslutsfattare (exempelvis befäl utöver larmoperatörer) involverades i högre grad under detta försök. 1.2 Bakgrund Under 2011 genomfördes inom Program för samverkan Stockholmsregionen projektet Utveckling av samverkansprocesser 1. Projektet innehöll bl.a. en kartläggning av samverkansprocesserna i det tidiga skedet vid händelser och olyckor ( de första tjugo minuterna ). Arbetet bedrevs i workshops med aktörsrepresentanterna och resulterade bl.a. i en förståelse kring behovet av en utvecklad informationsdelning och en mer parallell alarmerings-/informationsdelningsprocess. Utifrån identifierade brister/förbättringsmöjligheter framtogs ett antal förbättringsförslag. Som en del i att vinna mer praktisk kunskap och förståelse kring ämnesområdet togs initiativ till att bedriva praktiska experimentella försök med fokus på att studera effekter av bättre förutsättningar för samverkan. Med detta anslag genomfördes under våren 2012 försöket Vardagssamverkan Blåljus där operatörsrepresentanter från polis, räddningstjänst och sjukvårdsdirigering (SOS) samlokaliserades i ett operatörskluster under två veckor. Försöken utvärderades och dokumenterades i två rapporter 2, 3 Resultatet visade att deltagare och observatörer upplevde en kraftigt utökad mellanorganisatorisk informationsdelning med bl.a. följande upplevda effekter: en snabbare och mer parallell alarmeringsprocess mer kvalitetssäkrade positionering av händelser bättre möjligheter att skapa en säkrare arbetsmiljö för personal på olycksplats möjlighet att förplanera och utöva proaktiva åtgärder utifrån operativa lägesbilder kunskapsökning och förståelse hos deltagarna som lett till ett förändrat beteende Sammantaget visade försöken att de tidigare upplevda bristerna i stora delar effektmässigt kan övervinnas åtgärdas genom de arbetssätt som prövades. Som en av de få upplevda nackdelarna med försöket var att den samverkansproblematik som tidigare upplevts mellan organisationerna under försöket till viss del istället uppstod mellan egen hemmacentral och det utflyttade operatörsklustret. Utifrån det positiva resultatet fattade projektets styrgrupp beslut om ytterligare ett försök, Vardagsamverkan, del II med inriktning om att: involvera nästa beslutsnivå utöka antalet deltagande organisationer utöka försökens uppföljning och utvärdering genomföra försök med tekniska lösningar för informationsdelning 1 Program för samverkan Stockholmsregionen (2011), Utveckling av samverkansprocesser Med fokus på de första 20 minuterna och kravställning mot fastighetsprojektet, Program för samverkan 2 Landgren, J. m.fl. (2012), Projekt Vardagssamverkan Resultat och reflektioner från projekt Vardagssamverkan Blåljus Stockholms-regionen, april 2012, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Diarienr Slettenmark, O. (2012), Effekter av utökade möjligheter till vardagssamverkan, Försvarshögskolan/Uppsala universitet 5

6 1.3 Syfte och mål Projekt Vardagssamverkan del II syftar till att tillsammans utveckla och effektivisera vardagssamverkan mellan blåljus- och trafikaktörer med grund i upplevelser och slutsatser utifrån situationer i en skarp driftsmiljö. Tanken är att detta uppnås genom att skapa fysiska samverkanskluster med personal och teknik från aktuella aktörer kombinerat med tester av olika tekniklösningar för utveckling av samverkan med geografiskt skilda centraler. Förväntningarna är att erhålla upplevelser och slutsatser kring: effektiviserade larm- och informationsdelningsprocesser uppdelat i utveckling av metod/rutin och teknik kunskapsöverföring på individ samt organisatorisk nivå tankar och förslag kring konkreta synergier avseende aktörsgemensamma utbildnings- /övningsinsatser m.m. erfarenheter och förslag till lösningar avseende sekretess vid samverkan Vidare förväntas projektet resultera i personalgrupper lämpliga för att agera i ambassadörsroll och som referensgrupp i det fortsatta kontinuerliga utvecklingsarbetet. Målsättningen är att utvecklingsprojektet ska kunna ge svar på bland annat följande frågor och områden: Vilka effekter uppnås av en utökad samverkan mellan samverkansoperatörer? Vilken samhällsnytta ger dessa effekter? Hur hanteras sekretess i praktiken vid samverkan mellan ledningscentraler? Vilka effekter uppnås av att nyttja videolänk mot hemmacentral? Hur kan t.ex. befintlig teknik nyttjas för att förmedla operativ lägesbild? Hur upplevs det skapade samverkansklustret från hemmacentral? Hur kan enskilda insatser/särskilda händelser ledas från klustret? 1.4 Metod Den metod som tillämpats i utvärderingen av försöket har i första hand varit dagliga observationer och modererade utvärderingar i slutet av varje arbetsdag med försöksdeltagarna i operatörsklustret. En till två observatörer har under försöket hela tiden funnits på plats för att loggföra inkommande larm och händelser liksom interaktionen mellan klustrets deltagande operatörer. Utöver löpande observationer genomfördes under försöket även en halvtidsutvärdering, en spelövning samt en slutlig utvärderingsworkshop i syfte att generera kompletterande data till utvärderingen och denna rapport Utvärderingsområden Ett antal i förväg definierade utvärderingsområden (se Figur 1 nedan) utgjorde fokus både för observationer och dagliga utvärderingar: 6

7 Figur 1. Utvärderingsområden Utvärderingsområdena valdes ut med utgångspunkt/inspiration i McKinseys 7S-modell 4 (Strategy, Structure, Systems, Shared Values, Skills, Style, Staff). Utifrån denna generella modell bedömdes vissa särskilda sakområden särskilt viktiga att belysa utifrån generella erfarenheter, best practice och studier inom området 5,6,7. Utöver detta lyftes särskilda utvärderingsområden in som bedömdes viktiga att utvärdera utifrån ett programövergripande perspektiv t.ex. samhällsnytta och specifika tekniska lösningar Intervjuer I efterhand har operativ personal i form av räddningsledare, polisinsatschef, ambulanspersonal samt personal på hemmacentralerna (operativ chef, länsvakthavande befäl, m.fl.) intervjuats för att inhämta information och synpunkter kring de större händelser som hanterades från operatörsklustret. Dessa händelser beskrivs i avsnitt 2 i denna rapport. 1.5 Avgränsningar Såväl Program för samverkan som projekt Vardagssamverkan syftar till att utveckla gemensamma behov. En naturlig följd av detta är att fokus i projektet inte ligger i utveckling av enskild organisations process. På motsvarande sätt avses gemensamma delar utvärderas inom ramen för projektet. Enskild utvärdering sker på aktörs eget initiativ. Denna rapport presenterar slutsatser från utvärdering av Vardagssamverkan del II. Utvärderingen sker inom ovan nämnda utvärderingsområden och sker förutsättningslöst utifrån dokumenterade effekter. 1.6 Forskarstudier Operatörsklustret besöktes av ett antal forskare, inbjudna av MSB, med intresse för samverkans- och ledningsfrågor. Dessa forskare har även bidragit med sina observationer till denna rapport: Jonas Landgren, Chalmers Johan Berlin, Högskolan i väst Eric Carlström, Högskolan i väst och Göteborgs universitet 4 Peters, T. (2011), A Brief History of the 7-S ("McKinsey 7-S") Model, 5 Fredholm, L., m.fl. (2006), Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället, Räddningsverket, ISBN: Nilsson, N-O., m.fl. (2011), Samverkan för säkerhets skull!, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), ISBN: Svensson, S. (2007), Staber och stabsarbete vid kriser, risker och olyckor, Studentlitteratur, ISBN , Upplaga 1:1 7

8 Jiri Trnka, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Björn Sund, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1.7 Beskrivning av försöket Försöket genomfördes i skarp teknisk-/ärendemiljö under dagtid, vardagar under fyra veckors tid (21 januari 15 februari). Försöken bedrevs i ett enskilt rum (Dux, se Figur 2 nedan) i SOS Alarms lokaler i Räddningscentralen Johannes i Stockholm. Figur 2, Överblick av lokalen Normalläge, placering och arbetssätt Normalt sitter larmoperatörerna geografiskt utspridda på sina respektive ordinarie larm- /ledningscentraler: Storstockholms räddningscentral, Täby Stockholms läns räddningscentral, Lindvreten SOS Alarm, Norrmalm Polisens länskommunikationscentral, Kungsholmen Trafik Stockholms ledningscentral, Kungsholmen Den generella larmkedjan är att telefonsamtal via nödnumret 112 inkommer till SOS Alarms larmoperatör. Larmoperatören gör en initial bedömning och skickar sedan medlyssning till ambulans och/eller räddningstjänst beroende på händelsens karaktär. Vid rent polisiära ärenden kopplas samtalet över från SOS Alarm till polisens länskommunikationscentral. Gäller det händelser där insats från både polis och ambulans behövs så är vanligtvis SOS Alarms operatör med i samtalet (vid t.ex. misshandel). Utöver denna generella process inkommer i särskilda fall larm genom respektive aktör, t.ex. via polisens , eller via händelser som påkallas via organisationernas operativa resurser. Alarmerings- och informationsprocessen kan till stora delar betecknas som sekventiell, där tiden från inkommande 112-samtal till aktör sist i kedjan (vem beror av händelse) kan vara relativt lång. Stor anledning till detta är bl.a. att aktörerna saknar gemensam teknisk plattform som möjliggör simultan informationsdelning. 8

9 1.7.2 Placering och arbetssätt i operatörsklustret Försöket engagerade operatörer från Polisens Länskommunikationscentral, Räddningscentral Stockholms län, Storstockholms Räddningscentral, SOS Alarm (prioritering och ledning av akut prehospital vård) samt Trafik Stockholms vägtrafikledningscentral. Respektive organisation ansvarade för att utse personer att delta i försöket. Från polisens länskommunikationscentral deltog två befäl (deltagande under två veckor vardera), från Räddningscentral Stockholms län deltog fyra larmsoperatörer (byte veckovis), från Storstockholms Räddningstjänst deltog fyra larmoperatörer (byte veckovis), från SOS Alarm deltog två ambulansdirigenter (växelvis) och från Trafik Stockholm deltog en trafikledare under hela försöket med undantag för försökets sista dag då en annan trafikledare medverkade. Placering av respektive aktör framgår av Figur 3 nedan. Videolänk Trafik Stockholms skärm Figur 3. Placering av respektive aktör i lokalen Ärendena styrdes enligt befintligt arbetssätt till berörd larmoperatör som även använde befintligt systemstöd för ärendehantering och loggfunktion. Skillnaden mot normalt arbetssätt är framförallt i kommunikationen mellan larmoperatörerna samt att de under försöket hade ett tydligt uppdrag att ha systemöverblick över egen organisation och arbeta med att bygga operativ lägesbild. Kommunikation mellan larmoperatörerna skedde muntligen rakt ut i luften, se figur 5 nedan. Kommunikationen var ofta kortfattad, rak och tydlig. Detta utvecklades vidare i det första försöket och beskrivs i separat rapport 8. Utifrån det första försökets brister i kopplingen till respektive hemmacentral, testade Räddningscentral Stockholms län att med hjälp av videokonferenssystem länka samman larmoperatörer som var lokaliserade på geografiskt och organisatoriskt olika platser. Med hjälp av traditionell video-konferensutrustning upprättades en videolänk mellan larmoperatör i Lindvreten och larmoperatör i samverkansgrupperingen på RC Johannes. Syftet med videolänken var att testa hur video kan länka samman lednings-operatörer från samma organisation och hur en sådan sammanlänkning påverkar operatörernas arbete. 8 Landgren, J. m.fl. (2012), Projekt Vardagssamverkan Resultat och reflektioner från projekt Vardagssamverkan Blåljus Stockholms-regionen, april 2012, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Diarienr

10 Videokonferensutrustningen bestod av en större skärm med en högupplöst videokamera monterad på ett stativ. Stativet var placerat vid kortsidan av operatörens bord, se figur 5. Stativanordningen innebar att perspektivet som förmedlades hade en vinkel som gav en bild snett uppifrån snarare än ett perspektiv som skulle motsvara ögonhöjd mellan två sittande individer. Då stativet med skärm och kamera var placerat på operatörens högra sida innebar det att operatören var tvungen att explicit vrida huvudet för att få ögonkontakt med sin kollega. En sådan huvudvridning liknar i många fall det sätt som ögonkontakt etableras mellan operatörer när de sitter samlokaliserade med operatörsbord bredvid varandra. Figur 4. Exempel på kommunikation mellan larmoperatörer Begränsningar och utmaningar De begränsningar och utmaningar som uppkommit under försöket har främst varit av en teknisk karaktär. Under försökets första dag drabbades nödnumret 112 av omfattande tekniska problem där samtal inte gick fram som de bör. Konsekvenserna av detta i samverkansklustret blev att endast ett litet antal larmsamtal inkom under eftermiddagen på försökets första dag. Polisen hade från RC Johannes inte tillgång till Coraklienten (Rakelstyrning) som är det sambandsverktyg genom vilket all kommunikation mellan operatörer och mellan operatör och operativa enheter sker. Polisens operatörer och Trafik Stockholms trafikledare upplevde till och från under försöket problem med mottagningen på sina Rakelenheter vilket, för polisens del medförde ytterligare svårigheter med sambandet både till LKC som till operativa enheter. Vid tiden för försöket hade samtliga aktörer ej implementerat RAKEL fullt ut. Detta medförde viss begränsning i vilka aktörer som kunde delta i de talgrupper som upprättades genom RAKEL. Figur 5. Placering av videolänk 10

11 2 Analys av observationer och intervjuer Totalt hanterades omkring händelser av operatörsklustret per dag i fyra veckor. Nedan följer kortfattade beskrivningar av ett urval av händelser som hanterades av klustret. Beskrivningarna utgår från observationer som gjorts av utvärderingspersoner på plats i lokalen samt intervjuer som genomförts med operativa resurser (så som operativa chefer, räddningsledare, ambulanspersonal och polisens insatschefer) efter händelserna. Övriga händelser (totalt ca 600 st.) är dokumenterade men biläggs ej rapporten. Tillgång till fullständiga observationsloggar kan erhållas via Program för samverkan. 2.1 Kembomb på skola Strax före lunch inkom ett larm via SOS om att en kembomb med kemikalier och frätande syra briserat på Kvarnbergsskolan i Huddinge. Ett antal lärare och elever uppgavs ha fått frätskador och eventuellt andningssvårigheter till följd av bomben. Skolan hade inte utrymts Operatörsklustrets effekt på insatsen Ledningsplats och brytpunkt föreslogs av Polisen som omedelbart kunde sprida denna information till sina respektive resurser. De elever och lärare som skadats och som behövde undersökas av sjukvårdspersonal samlade polisen ute på skolgården, vilket genom operatörsklustret kunde meddelas ambulanserna som var på väg till olycksplatsen. Polisen upprättade en samlingsplats vilket snabbt kunde delges de övriga operatörerna i klustret, som i sin tur kunde sprida informationen till sina resurser på olycksplatsen. När den första omgången ambulanser hade lämnat platsen fick polisen i operatörsklustret in information från poliserna på plats att det kommit fram ytterligare skadade vars tillstånd behövde bedömas av sjukvårdspersonal. Ambulansoperatören i klustret kunde då omedelbart skicka ytterligare tre ambulanser till platsen. Även information om att räddningstjänsten hade underrättat kommunen om det inträffade meddelades via operatörsklustret så att dubbelarbete kunde undvikas. Under den dagliga utvärderingen på den aktuella dagen bedömdes polisen i operatörsklustret ha blivit en viktig informationskälla för de övriga aktörerna och genom dessa för de operativa resurserna på plats. Majoriteten av den information som flödade tillbaka till operatörer och hemmacentraler (med undantag för polisen) kom via polisens operatör i klustret från de polisiära resurserna på plats. Under den dagliga utvärderingen granskade aktörerna även sitt eget agerande självkritiskt under händelsen och återkoppling kunde ges på ett direkt och konstruktivt sätt mellan operatörerna. 2.2 Lägenhetsbrand på Brännkyrkagatan Ett larm inkom under förmiddagen via nödnumret 112 om en lägenhetsbrand på Brännkyrkagatan i Stockholm. Två personer uppgavs befinna sig i den brinnande lägenheten. Polisen anlände först till platsen och påbörjade snabbt evakuering av de boende i fastigheten. 11

12 2.2.1 Operatörsklustrets effekt på insatsen Genom operatörsklustret fick polisen larmet betydligt snabbare (flera minuter) än under ordinarie omständigheter och kunde snabbt bege sig till platsen för att påbörja evakuerings- och avspärrningsarbetet inför Räddningstjänstens ankomst. Ledningsplats kunde snabbt beslutas över bordet i klustret. Genom polisens operatör i klustret framkom att ett par poliser tagit sig in i lägenheten för att utrymma eventuellt innevarande personer. Räddningstjänsten fick information om detta via klustret varpå polisen ombads utrymma lägenheten då situationen bedömdes vara alltför farlig utan rätt utrustning. Polisens insatschef vid händelsen berättar i en intervju att han under sina 25 års erfarenhet varit på plats före räddningstjänsten endast en handfull gånger på grund av den fördröjning med vilken larm av denna karaktär inkommer till polisen i vanliga fall (ankomst vanligtvis upp till minuter efter att räddningstjänsten anlänt). Därutöver upplevde räddningstjänsten att man vid denna händelse fick mer och bättre information innan ankomst, tack vare att polisen redan var på plats och återrapporterade om situationen. 2.3 Gasläcka i Tyresö På morgonen inkom ett larm om läckage från en gasoltank vid ett bageri i Bollmora. Tanken hade en kapacitet om sex ton men innehöll ca två ton gasol vid tillfället. Räddningstjänst, kem och brandingenjör (insatschef) skickades till platsen tillsammans med ambulans och polis Operatörsklustrets effekt på insatsen Initialt angavs Tyresö Brandstation som ledningsplats men eftersom den låg i vindriktningen från läckaget ändrades ledningsplatsen till korsningen Bollmoravägen/ Mediavägen. Läckan kunde stoppas utan att antändning skedde. Viss oklarhet, bl.a. kring var gasoltanken var belägen fanns vid olycksplatsen vilket tog tid att hantera. Några utryckningsfordon körde förbi brytpunkt då ingen mötte upp. Polisen körde fel väg men dirigerades senare rätt av Räddningscentral Stockholms län. Detta hade kunnat undvikas om polisen hade haft tillgång till sin Coraklient och därigenom direkt och obehindrad radiokontakt med operativ personal. 2.4 SPIS-larm Sigtuna Ett SPIS-larm 9 inkom under morgonen till 112 om en kvinna som påstod sig ha dränkt sig själv i bensin och hotade antända sig själv i receptionen på Sigtuna kommunhus. Räddningstjänst, polis och ambulans larmades ut Operatörsklustrets effekt på insatsen Polisen var första aktör på plats och kunde omhänderta kvinnan. Man kunde snabbt göra en bedömning om att hon inte verkade vara indränkt i bensin varpå man via operatörsklustret lämnade motbud till räddningstjänsten (som var på väg till platsen). Kort därefter bad man dock räddningstjänsten att återvända för att verifiera att inga brandfarliga ämnen fanns i kvinnans bil. Under den dagliga utvärderingen 9 SPIS står för Suicidprevention i Stockholms län 12

13 diskuterades sedan huruvida motbudet hade hunnit komma fram innan räddningstjänsten var på plats om man inte kommunicerat i klustret. I denna specifika situation kan ankomsttiden för räddningstjänsten eventuellt ha ökat på grund av den snabba kommunikationen i operatörsklustret. 2.5 Försvunnen pojke vid Albysjön Ett larm inkom om en försvunnen pojke efter en skolutflykt till friluftsområdet vid Albysjön. När skolklassen kom tillbaka till skolan efter utflykten märkte man att en pojke som senast sågs vid Albysjön saknades. Polisen beslutade att skicka sjöpolis och två radiobilar till Albysjön, Räddningscentral Stockholms län skickade dykare och SOS Alarm larmade ut ett flertal ambulanser och en ambulanshelikopter till platsen. Polisen skickade resurser både till skolan och till pojkens adress för att leta efter honom. Omfattande eftersökningar gjordes vid sjön men pojken återfanns senare hos sin pappa som är bosatt på annan adress än pojkens folkbokföringsadress Operatörsklustrets effekt på insatsen Under den dagliga utvärderingen i slutet på dagen framkom att samlokaliseringen var en stor fördel vid denna händelse. I vanliga fall hade kommunikation skett över telefon mellan de olika larmoperatörerna vilket hade tagit betydligt längre tid. Det uppskattades av larmoperatörerna att dykare troligtvis hade skickats minuter senare om de hade hanterat larmet i operatörsklustret. Samlokaliseringen medförde även att utlarmade resurser kunde skickas hem snabbare än vanligt när pojken väl hade påträffats. 2.6 Pilkare Essingeöarna Ett stort antal larm inkom under en eftermiddag om att en man satt ute på isen mellan Essingeöarna. Inringarna befarade att mannen skulle gå genom isen och ringde därför in till Operatörsklustrets effekt på insatsen Tack vare Trafik Stockholms närvaro i klustret, kunde operatörerna snabbt få upp en visuell bild i realtid från platsen och man såg att mannen satt och pilkade ute på isen. Räddningstjänsten och polisen kunde på så vis göra en distansbedömning av situationen som och beslut fattades om att inga resurser behövde skickas. Istället bestämde man sig för att hålla den pilkande mannen under nära uppsikt till dess att han gick i land. Efter någon timme hade mannen gått i land utan att några resurser hade larmats ut. Tack vare samlokaliseringen och Trafik Stockholms kameror kunde en onödig insats förhindras. 13

14 3 Erfarenheter, resultat och slutsatser Det ökade, accelererade och bättre validerade informationsflöde som försöket i första hand har resulterat i, utgör förutsättningen eller grunden för de övriga fördelar (tidsvinst, ökad effektivitet och ökad framkomlighet) som operatörsklustret frambringade. Tillsammans ger dessa fördelar en ökad samhällsnytta. Detta samband av övergripande slutsatser illustreras nedan i Figur 4. Figur 4. Övergripande slutsatser Flera av de slutsatser som drogs utifrån försöken i Vardagssamverkan Blåljus (del1) återfinns även i detta försök. Under de första försöken fann man bl.a. att försöken ledde till: en snabbare och mer parallell alarmeringsprocess mer kvalitetssäkrade positionering av händelser bättre möjligheter att skapa en säkrare arbetsmiljö för personal på olycksplats möjlighet att förplanera och utöva proaktiva åtgärder utifrån operativa lägesbilder kunskapsökning och förståelse hos deltagarna som lett till förändrat beteende bekräftande av sekretessutredning De dagliga utvärderingarna, halvtidsutvärderingen, den avslutande utvärderingsworkshopen samt de intervjuer som genomförts efter försöket, har syftat till att fånga deltagarnas personliga upplevelse och erfarenheter av försöket. Från och med försökets första dag präglades samverkansklustret av en mycket god, kollegial stämning. Deltagarna har sedan start haft en mycket positiv inställning till försöket och en övertygelse växte snabbt fram om dess upplevda fördelar. Under försökets gång upptäcktes dock självfallet även ett antal utmaningar av varierande grad samt även negativa aspekter. Nedan beskrivs de erfarenheter som upplevts under de försök som skett inom Vardagssamverkan, del II samt slutsatser som kunde dras utifrån de utvärderingsområden som presenterats tidigare i avsnitt Fördelar Operatörskluster bidrar till: effektiv kommunikation vilket utgör grunden för övriga fördelar tidsvinster i flera skeden av räddningsinsatsen ökad framkomlighet ökad insats- och resurseffektivitet ökad samhällsnytta att deltagande individer får bättre insikt i varandras organisationer och en bättre förståelse för de andra operatörernas tankesätt, arbetssätt och nomenklatur. en känsla av närvaro ute på olycksplatsen genom bekräftelse till operativ personal 14

15 Nackdelar Liksom vid det tidigare försöket upplever Hemmacentraler som inte haft uppkoppling till klustret via videolänk bristande information under försöket och utifrån detta ha begränsad insyn i verksamheten i klustret (jämför med erfarenheterna hos de som använde sig av öppen videolänk under försöket) Övriga upplevelser Under försökets gång framkom iakttagelser och utmaningar som i stora drag knyts till själva förutsättningarna för projektets genomförande. Teknikrelaterade upplevelser Polisens operatörer i samverkansklustret upplevde sig vara mycket begränsade jämfört med sitt ordinarie handlingsutrymme eftersom ordinarie samband (Coraklienten) inte fungerade som planerat. Vid nya försök bör Polisens representant ha tillgång till den funktionen Organisation Den uppdelning och styrning av händelser som slussades via operatörsklustret medförde viss frustration hos SOS Alarms ambulansdirigenter eftersom att de upplevde att de inte fick tillräckligt med larm att hantera. Denna gränssnittsfråga bör följas upp och diskuteras specifikt inom SOS alarm och uppdragsgivaren i form av Landstinget i Stockholms län Risk för dubbelarbete (operatörer i samverkanskluster operatörer på hemmacentral) diskuterades vid ett antal tillfällen. Jämför problematik med bristande kontakt med hemmacentral respektive de som hade kontakt genom videolänk. Oklarhet i hur eventuell beslutsinramning påverkar operatörsklustret. Viktigt att respektive aktör gör en bedömning av händelsen utifrån sin egen kompetens. Fysisk arbetsmiljö Den fysiska miljön i det rum där samverkansklustret satt upplevdes inte som väl uppställd eller genomtänkt. Eftersom det var ett litet rum utan fönster och med många dator- och TV-skärmar påslagna blev det varmt och dålig luft i rummet under dagen. Uppställningen av operatörsborden upplevdes heller inte som optimal (skillnader mot tidigare försök som bedrevs i SOS ordinarie trafikrum) Ovanstående erfarenheter beskrivs ytterligare i kommande avsnitt som mer djuplodande redogör för ovanstående erfarenheter 3.1 Informationsflöde Operatörskluster bidrar till ett ökat, accelererat och mer kvalitetssäkrat informationsflöde. Försöket har visat att ett operatörskluster märkbart bidrar till en ökad och förbättrad informationsdelning mellan de samverkande aktörerna. Den totala tillgängliga informationen till samtliga aktörer ökade och blev bättre samt mottogs snabbare än under ordinarie omständigheter. Arbetssättet medger att frågor ställas och besvaras direkt över bordet, kvittens på informationsmottagande kan lämnas omedelbart och tidsödslande telefonsamtal kan undvikas. Att kommunikation mellan larmoperatörerna skedde muntligen rakt ut i luften, bidrog till att samtliga i operatörsklustret kunde ta del av samma information vid samma tidpunkt. Effekterna av ett operatörskluster med avseende på informationsflöde presenteras nedan under tre olika kategorier: Larm och eskalering, lägesbild samt ledning och samverkan Larm och eskalering Enligt ordinarie rutiner inkommer larm till SOS larmoperatör via nödnumret 112. Larmoperatören gör en initial bedömning och skickar sedan medlyssning till ambulans och/eller räddningstjänst beroende på händelsens karaktär. Vid rent polisiära ärenden kopplas samtalet över från SOS Alarm till polisens länskommunikationscentral. Gäller det händelser där både polis och ambulans behövs så är vanligtvis SOS Alarms operatör med i samtalet (vid t.ex. misshandel). Vid exempelvis bränder eller trafikolyckor, larmas polisen först efter att det initiala larmsamtalet avslutats och först efter att räddningstjänsten larmat ut sina egna resurser. Detta innebär i praktiken att samverkanslarm ofta når polisen senare, ibland flera minuter senare än de övriga aktörerna (d.v.s. ambulans och räddningstjänst). 15

16 En översyn av befintliga larmrutiner bör genomföras för att utreda huruvida ändrade larmrutiner eller eventuella tekniska hjälpmedel kan möjliggöra en mer generell parallell alarmeringsprocess (de övade och prövade klusterfunktionerna utgör en tänkbar del i det arbetet). Som hjälp i denna utredning kan börläge för samverkansprocessen 10 (se Figur 5) användas. Figur 5. Framtaget börläge för den initiala samverkansprocessen (projekt Utveckling av samverkansproceser) Under normala omständigheter ingår inte Trafik Stockholm i den ordinarie larmkedjan. Följaktligen får Trafik Stockholm information, om exempelvis en trafikolycka, först senare via ett automatiserat system med en fördröjning som uppskattats till mellan sex och tio minuter. Detta begränsar deras handlingsutrymme och möjlighet att proaktivt motverka störningar i framkomlighet genom information till allmänheten eller insättandet av andra trafikledningsåtgärder. Fördröjningen bör kunna minskas även i befintlig organisation exempelvis med hjälp av utveckling av kommunikationssystem, t.ex. genom videolänk. I operatörsklustret följdes under försöket ordinarie larmrutiner, men tack vare samlokaliseringen kunde samtliga aktörer få larm både omedelbart och mer eller mindre simultant genom både ordinarie medlyssning och den, för samlokaliseringen unika överhörning som ägde rum. Med överhörning avses här den information som aktörer som inte var inkopplade på medlyssning fick del av genom att överhöra operatörer från de andra organisationerna under inkommande larm. Överhörningen i operatörsklustret tog ibland formen att den av räddningstjänsterna som inte var mottagande av larmet, och som satt med passivt på medlyssning kunde uttala larmet till de övriga aktörerna samtidigt som det inkom. Larmning i operatörsklustret kunde alltså bli både omedelbar och simultan till samtliga aktörer. Totalt sett innebar detta en tidsvinst som uppskattades till flera minuter per larm. Överhörningen innebar även att enskilda operatörer inte belastades med den uppgiften att bedöma vilken information som vore relevant för vilken aktör. I operatörsklustret fick informationsmottagaren själv sålla i det totala informationsflödet och avgöra vad som var relevant och inte. Även informationsdelningen kring vilka exakta styrkor eller resurser som larmats ut, viktig insatsinformation (t.ex. hot- och risker), rekommenderad framkörningsväg, den förväntade framkörningstiden, den förväntade insatstiden samt meddelandet om att insats avslutats (sista resurs har lämnat platsen) för respektive resurs, fungerade bättre och snabbare än under ordinarie förhållanden. 10 Program för samverkan Stockholmsregionen (2011), Utveckling av samverkansprocesser Med fokus på de första 20 minuterna och kravställning mot fastighetsprojektet, Program för samverkan 16

17 3.1.2 Lägesbild En upplevd mer fullständig och bättre validerad lägesbild utgjorde ytterligare ett fördelaktigt resultat av det ökade informationsflödet. Detta var inte minst gällande för skapandet och delandet av den initiala lägesbilden. Av observationer, dagliga utvärderingar och intervjuer med operativa resurser har det framkommit att man upplever att både larmoperatörer och operativ personal fick en snabbare och mer komplett lägesbild, jämfört vad som annars är fallet, redan innan första resurs (oavsett aktör) var på plats. Denna uppfattning gällde även från det att första resurs var på plats (oavsett aktör), lägesbilden kommunicerades snabbare och upplevdes vara bättre validerad. De lägesbilder som skapades var av flyktig karaktär och skapades utifrån operatörens perspektiv, ofta under korta tidsintervall. En ytterligare aspekt med koppling till lägesbild är vad som kallas för beslutsinramning 11 efter engelskans framing. Människor har en tendens att sålla bort information som inte stödjer ens initiala bedömning vilket innebär att den första tolkningen som görs blir styrande för fortsatt tolkning. Det är oklart hur detta fenomen påverkade larmoperatörerna i klustret och några observationer med hänsyn till detta gjordes ej. Den ökade mängden information som spreds i klustret i förhållande till ordinarie arbetssätt torde dock ha en positiv inverkan på skapandet av en korrekt lägesbild. Notera dock betydelsen i att respektive aktör gör en egen bedömning utifrån sin egen kompetens. Förmedling av lägesbild skedde enligt Figur 6 nedan. Förmedlingen skedde främst mellan inringare, operatörskluster och de operativa aktörerna. I något fall informerades även allmänheten, t.ex. genom radioinslag vid trafikstopp i vägtunnel. Figur 6. Förmedling av lägesbild För insatsen väsentlig information, så som korrekt adress, portkod eller historik på en given adress kunde snabbt delas mellan operatörerna i klustret. I många fall kunde Trafik Stockholm även bistå med rörliga bilder från olycksplatsen genom det omfattande nätverk av trafikkameror som man har tillgång till runtom i länet. Sådana rörliga bilder bidrog till bättre validerade lägesbilder och underlättade i ett antal fall de övriga aktörernas (främst räddningstjänstens och polisens) initiala bedömningar av det inträffade. Detta medförde att bedömning av erforderliga resurser/enheter/styrkor kunde göras med bättre precision och således ökad resurseffektivitet. I ett särskilt fall kunde operatörerna i klustret, tack vare Trafik Stockholms kameror, börja agera på händelser och larma ut resurser redan innan det första larmet inkommit till SOS 11 Bazerman, M. (2008), Judgement in managerial decision making, 7th edition, John Wiley & Sons 17

18 Alarm via 112. Detta var tack vare en av de smarta kameror som är uppsatta i några av stadens vägtunnlar. Dessa kan automatiskt identifiera stillastående fordon och notifierar samtidigt operatören. Även löpande under pågående insats blev operatörsklustret en skapare och spridare av gemensamma lägesbilder. På så vis kunde till exempel ambulanspersonal snabbare få information om status för räddningsinsatsen eller räddningstjänsten få information om polisens insats. Istället för att väsentlig information låg kvar i aktörspecifika stuprör, kunde den tillgängliga relevanta informationen spridas mellan aktörerna i klustret genom den gemensamma lägesbilden, vilket även innebar tidig och löpande avlastning för de operativa styrkorna som hanterade själva insatsen. Kommunikation av lägesbild kan potentiellt även ske snabbare genom att samtliga aktörer använder RAKEL Ledning och samverkan Ytterligare dimensioner som påverkades positivt av operatörsklustret var ledning och samverkan under pågående insats. Utöver den djupare och bättre förståelsen för varandras nomenklatur, verksamhet och organisation skapade klustret även förutsättningar för att samverkan kunde inledas betydligt snabbare från operatörsklustret än under ordinarie förhållanden. I flertalet större händelser som hanterades från operatörsklustret kunde brytpunkt och ledningsplats snabbt kommuniceras till samtliga aktörer. Dessutom kunde en mer direkt dialog föras kring valet av ledningsplats eller brytpunkt, vilket ledde till att ledningsplatsens eller brytpunktens lämplighet kunde maximeras. Operatörsklustret bidrog även till att bättre prognoser kunde göras gällande insatsens totaltid och när insatsen förväntas kunna avslutas. Prognoserna kunde i sin tur lämnas till övriga aktörer. Slutligen fungerade informationsdelningen bättre kring vilka insatser som hade avslutats samt vilka aktörer som var kvar på plats vid varje given tidpunkt. Vidare upplevde både larmoperatörer och operativ personal en ökning vad gäller feedback på sitt arbete. Sammanfattningsvis kan sägas att det ökade, accelererade och bättre validerade informationsflödet som är en omedelbar konsekvens av samlokalisering av larmoperatörer, utgör förutsättningen för eller lägger grunden till de övriga fördelarna (nedan) som operatörsklustret innebär Användande av Videolänk mot hemmacentral 12 Räddningscentral Stockholms län använde sig under försöket av videolänk för kommunikation med hemmacentral. Fokus från individ till kollektiv Videokonferensutrustningen som användes bestod av teknik som innebar att videokameran kunde vridas i sidled samt att graden av inzoomning kunde justeras av operatörerna med hjälp av en fjärrkontroll. Det är värt att notera att operatörerna inte kunde fjärrstyra den andra operatörens kamera utan endast den kamera som filmade operatören själv. Detta innebar att eventuella önskemål om justering av blickfång och grad av inzoomning endast kunde ske genom att explicit begära det av den operatören som då skulle vara föremål för en sådan justering. I inledningen av testperioden var videokamerorna inställda på en relativt sett hård inzoomning där den individuella operatören var i fokus. Detta justerades dock efter ett tag då operatörerna upptäckte att det fanns fördelar med att kunna ta del av en större del av varandras lokala miljöer. Genom att skapa en lägre grad av inzoomning kunde operatörerna få en större inblick i den andras miljö och ta del av aktivitetsnivå och vilka individer som fanns på plats. Det var av särskilt intresse för larmoperatör i samverkansklustret att kunna se vilka befälsnivåer som fanns närvarande i ledningscentralen på Lindvreten. Med en lägre grad av inzoomning kunde videolänken även användas till mer än att stödja kommunikation mellan de geografiskt åtskilda lednings-operatörerna. Genom att förflytta fokus delvis från individ och istället inkludera ledningskollektivet skapades också bättre möjligheter för kommunikation med ledningscentralen som helhet. 12 Avsnitt författat av Jonas Landgren vid Chalmers tekniska högskola 18

19 försök). Öppen kanal för omedelbar tillgänglighet Videokonferensutrustningen var kontinuerligt igång och skapade en öppen kanal med ljud och bild mellan larmoperatören i operatörsklustret och larmoperatören i Lindvreten. Genom att adressera varandra med hjälp av huvudvridningen samt i förekommande fall med namn, kunde operatörerna snabbt bli tillgängliga med full uppmärksamhet. I några fall kunde det observeras att ljudet var avstängt eller justerat till mycket låg volym vilket vid enstaka tillfällen innebar att operatörerna behövde påkalla uppmärksamhet genom att vifta med händerna och upprepa den andres namn. Från separerade till gemensamma uppgifter och ansvar Vid tidigare försök med samlokaliserade larmoperatörer framkom att den egna ledningscentralen och dess larmoperatörer samt befäl upplevde sig vara delvis avskurna och bortkopplade från det arbete som bedrevs av operatörsklustret (se rapport från föregående Erfarenheterna från användning av video som en länk mellan samverkansklustret och ledningscentralen i Lindvreten visar att upplevelsen av att vara bortkopplad och avskuren är betydligt reducerad. Dessa upplevelser bekräftas också av genomförda observationer som visar att vid larmsituationer sker ett intensivt och nära samarbete mellan de två operatörerna via videokonferenssystemet. Samarbetet tar sig utryck både i form av verbal dialog, men också genom mer implicit kommunikation i form av kroppsspråk och informellt teckenspråk med händerna. Jämfört med tidigare försök där de geografiskt åtskilda operatörerna genomförde ett samarbete genom en tydlig separering av ansvar och uppgifter visar studierna från det senaste försöket att videokommunikationen stödjer ett samarbete kring gemensamma uppgifter och ansvar. Mot bakgrund av dessa observationer finns det stor anledning att fortsätta ett arbete med att utprova och testa olika former av videokommunikation mellan operatörsgrupperingar. Synlighet och deltagande Videokommunikationen mellan larmoperatörerna innebar att ett nära samarbete kunde upprätthållas mellan de två individerna i de geografiskt åtskilda miljöerna. Vidare visar observationerna att när videokommunikationen också täcker in mer än endast de aktuella larmoperatörerna utan också delar av ledningsmiljöerna uppstår positiva effekter i form av synlighet som kan leda till en känsla av ett mer omfattande deltagande av organisationerna som helhet. Det finns naturligtvis en hel del frågor som kan behöva besvaras innan videokommunikation i form av öppna kanaler mellan operatörsgrupperingar genomförs i en omfattande skala. Men utifrån de observationer som genomförts i samband med försöket finns det all anledning att fortsätta utforskandet av hur videokommunikation kan stärka samverkan mellan larmoperatörer från olika organisationer som är lokaliserade på olika geografiska platser. 19

20 3.1.5 Sekretess Tidigt i Program för samverkan fångades problematiken avseende sekretess i samband med informationsdelning mellan olika aktörer, bilden hos många individer var då att lagstiftningen på området utgjorde ett allvarligt hinder för samverkan. Utifrån detta genomfördes en förstudie 13 av området. Slutsatsen i rapporten var att det inte primärt är regelverket som behöver förändras utan att en ökad kunskap hos utförarna bedöms vara tillräckligt. I samband med de experimentella försöken i det föregående projektet Vardagssamverkan, del I 14 genomfördes intervjuer och observationer som bekräftade förstudiens primära resultat. Även vid en granskning 15 av observationsloggarna för innevarande försök framkommer att det normala flödet inte bryter mot reglerna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. I försökets logg finns dock ett antal händelser där det kan ifrågasättas om OSL har följts och det finns också ett antal händelser där bilder från Trafik Stockholm kan antas ha delgivits andra i strid med det tillstånd för trafikövervakning som Trafik Stockholm innehar. Händelser Följande händelser är de som har hittats under de 20 dagar som försöket pågått. Med tanke på att över 600 händelser aktivt hanterats är det alltså frågan om en liten andel dokumenterade händelser under försöksperioden som funnits anledning att titta vidare på. OSL ej följts Under den tredje dagen inkommer ett larm om en knivskärning. Polis och ambulans kallas till lägenheten där den skadade finns. Av anteckningarna framgår att den skadade är omhändertagen enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och att det finns risk att den skadade själv har vållat skadan. Detta meddelas, enligt anteckningarna, ambulansen. Det kan ifrågasättas om polisens utlämnande av uppgiften är överensstämmande med OSL. Av 21 kap 1 OSL framgår att sekretess gäller för uppgift som rör bland annat en enskilds hälsa om det måste antas att den enskilde kommer att lida betydande men om uppgiften röjs. Begreppet men i sekretesslagen har en vidsträckt innebörd och tar framförallt sikte på den kränkning av den personliga integriteten om uppgiften lämnas ut. Det finns sekretessbrytande bestämmelser som ändå kan medföra att utlämnandet av uppgiften varit korrekt. Enligt 10 kap. 27 OSL ges myndigheter en tämligen stor möjlighet att utväxla uppgifter efter en intresseprövning. Genom bestämmelsen får sekretessbelagda uppgifter lämnas till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Vid en annan händelse samma dag efterfrågar polisen ambulanshistorik på en person. Av lag (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler framgår att den som är eller har varit verksam vid SOS Alarm inte obehörigen får röja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om sådant som yttrats vid larmtelefonsamtal och som rör enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller som rör förhållanden av betydelse för rikets försvar, folkförsörjningen eller förebyggandet och beivrandet av brott. Under dag 20 inkommer larm om ett suicidförsök där en namngiven kvinna är på väg mot en bro och hotar att hoppa. Delgivningen av kvinnans identitet torde vara i strid med OSL, i varje fall om delgivningen av identitetsuppgifterna skedde till andra än de som var direkt behjälpliga i insatsen. Enligt 25 kap 1 OSL gäller sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Kameratillstånd ej följts Dag fem begär polisen att få bild från Trafik Stockholm med anledning av en polisjakt efter en stulen bil. Det undantag för kameraövervakning som Trafik Stockholm innehar torde vara för trafikövervakning och det kan därför ifrågasättas om ett utlämnande till polisen kan ske utan formell begäran och efterföljande prövning. En liknande händelse inträffat dag 17 då polisen begär bild med anledning av ett personrån. En annan händelse där användning kan ha använts i strid med det tillstånd som tilldelats, som omtalats vid workshops, är när larm inkommer om en nödställd 13 Sammanställning Förstudie Sekretess, Anna Trulsson MSB:s Rättsenhet, Slettenmark, O. (2012), Effekter av utökade möjligheter till vardagssamverkan, Försvarshögskolan/Uppsala universitet 15 Sekretessfrågan har under försöket granskats av jurist Johan Rådman vid MSB som även författat motsvarande avsnitt i denna rapport 20

21 på isen då Trafik Stockholms kamera användes för att konstatera att det rörde sig om en pimpelfiskare på isen. Bedömning Om det skett ett brytande av sekretessbestämmelserna ovan är svårt att avgöra då inte alla uppgifter finns tillgängliga. Uppgifterna i sig hade gått att lösa utan att man delat med sig av sekretessbelagt material varför det inte kan ses som ett hinder för fortsatt arbete. De inblandade myndigheterna bör dock innan nästa försök eller om försöket övergår i en mer permanent lösning göra en genomgång av sekretesslagstiftningen och upparbeta rutiner så att de inblandade känner sig mer bekväma i sin roll. Dessutom bör, för det fall att polisen fortsättningsvis vill ta del av Trafik Stockholms kameror, det ansökas om tillstånd för den användningen. Det är viktigt att notera att en överträdelse av tillstånd inte är samma sak som en överträdelse mot OSL. Under försöket har sekretessfrågan tagits upp med deltagande larmoperatörer och det upplevdes inte som ett problem i deras arbete. 3.2 Tidsvinster Operatörskluster bidrar till tidsvinster vilket räddar liv, och minskar skador på egendom och miljö. Observationerna visar att samlokaliseringen bidrar till att tidsvinster kan göras. En insats, från det att en händelse inträffar till att resurserna är åter på station, kan delas in i ett antal skeden eller tider, se figuren över insatsens skeden nedan. Figur 7. Insatsens skeden 16 Avgörande för tidsvinsterna är framförallt den snabba informationsspridningen som sker direkt när larmet når operatören. Som nämndes i ovanstående avsnitt rörande informationsdelning, får samtliga operatörer en snabb initial lägesbild genom direkt muntlig kommunikation, utan kontakt över telefon. Larmoperatörerna behöver heller inte tänka på vem som kan vara intresserad av informationen utan kan enkelt, genom samverkan i klustret meddela samtliga larmoperatörer samtidigt. Detta gör att samtliga operatörer kan larma ut resurser i ett tidigare skede än normalt, d.v.s. larmbehandlingstiden minskar. Detta utnyttjades bl.a. vid SALSA-larm där närmsta resurs oavsett aktör utlarmades tidigt. Under försökets utvärderingsworkshop bedömdes att larmbehandlingstiden kan förkortas med 1-4 minuter. Anspänningstiden bedöms inte påverkas av arbetssättet i operatörsklustret 16 Omarbetad version av den figur/det händelseförlopp som förekommer i rapporten Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser en uppdatering av en samhällsekonomisk studie 21

22 Trafik Stockholms kameror utnyttjades i flera av de händelser som hanterades i operatörsklustret, framförallt Trafikolyckor, där olycksplats, typ och antal inblandade fordon kunde bekräftas. Vidare kan den information som Trafik Stockholms besitter (kameror + kunskap) användas till att nyttja vid dirigering av utryckningsfordon, t.ex. att välja den snabbaste vägen till och från olycksplatsen. Detta utnyttjades under försöket genom att man dirigerade om en ambulans till annat sjukhus på grund av trafikstockning på bro, vilket bidrog till att körtiden förkortades. Dessutom kan bättre validerade adressuppgifter från operatörsklustret också minska framkörningstiden. Tack vare att informationsspridningen accelererades kunde även operativ personal få tillgång till mer och bättre information än tidigare redan innan ankomst till skadeplatsen, bl.a. i form av vilka resurser som är på plats eller när de förväntas anlända, viss historik om personer på adressen (t.ex. om det finns tidigare våldsbenägenhet) och portkoder. Med detta som underlag kan beslut fattas tidigare kring hur insatsen ska utföras, det vill säga angreppstiden minskar. Vidare bidrog samlokaliseringen till att oklarheter och missförstånd kunde undvikas i de initiala skedena av händelsehanteringen. Detta avser både för larmoperatörernas del samt att operativ personal fick tillgång till bättre validerad information vilket i sin tur underlättar beslutstagande. Det uppskattas att tidsvinsten till följd av detta kan uppgå till minuter eller t.o.m. tiotals minuter. I vissa fall är insatseffektiviteten i form av skadebegränsande effekt beroende av i vilket skede insatsen påbörjas. Ett tydligt exempel är brand då sannolikheten att rädda liv, egendom och miljö avtar med tiden. Vidare är det i regel så att ju tidigare en släckinsats påbörjas, desto kortare tid krävs till dess att skadebegränsande effekt uppnås eftersom branden är mindre i tidigt skede. Således kan tiden från att insatsen påbörjas till att skadebegränsande effekt uppnås minskas förutsatt att tidigare tidsvinster görs. Samma resonemang är även gällande för tiden mellan skadebegränsande effekt och att insatsen avslutas. Baserat på ovan bedöms att samlokalisering bidrar till tidsvinster i följande skeden (se även Figur 8 nedan): larmbehandlingstid körtid angreppstid tid till skadebegränsande insats tid till insatsen avslutas Figur 8. Tidsvinster 3.3 Ökad överlevnadsfrekvens vid hjärtstopp I Stockholms län larmas samtliga blåljusaktörer (ambulans, polis och räddningstjänst) ut vid hjärtstoppslarm (s.k. SALSA-larm). Alla dessa aktörer är utrustade med defibrillatorer och har kompetensen att använda 22

23 dessa. Syftet med SALSA-projektet är att man genom att utrusta fler aktörer med defibrillatorer och larma ut även andra aktörer (utöver ambulans) ska kunna öka överlevnadsfrekvensen avsevärt genom att säkerställa snabbast möjliga hjälp till den drabbade. Endast ett fåtal SALSA-larm inkom till och hanterades från operatörsklustret under försöket. Observationer kring denna typ av larm blev alltså få, men de tycks alla peka åt att den tidsvinst som operatörsklustret medför skapar förutsättning för att rädda fler liv. De största vinsterna med operatörsklustret vid hjärtstoppslarm bedöms orsakats av polisens snabbare mottagande av och därmed agerande på larm. Polisen får i ordinarie fall in SALSA-larm med fördröjning jämfört med när övriga aktörer fått larmet. Till skillnad från de övriga aktörerna, är dock polisens resurser i ständig rörelse, samt fler till antalet, vilket innebär att de ofta har kortast framkörning och därmed kan vara först på plats. Genom samlokalisering i ett operatörskluster, kunde polisen larma ut sina resurser betydligt snabbare på SALSA-larm (observationer vid ett fall visade på en och en halv minut snabbare). Indikationer finns alltså på att polisen, genom arbetssättet i operatörsklustret (eller alternativa arbetssätt) kan korta tiden till utlarmning med så pass mycket att det skapas bättre förutsättningar att rädda liv. Tidsfaktorns betydelse för överlevnad vid hjärtstopp är betydande vilket framgår i flera studier 17. Figur 9. Andelen patienter som levde en månad efter hjärtstopp bland dem som hade kammarflimmer på första EKG i relation till tid mellan hjärtstopp och första defibrillering Framkomlighet Operatörskluster ger ökad framkomlighet genom bättre förståelse för varandras organisationer, att trafikstörningar kan minimeras och att blåljusfordon kan vägledas effektivt. Störningar i framkomlighet bedöms kunna minskas genom samverkan i ett operatörskluster. Genom samlokaliseringen har larmoperatörerna ökat utbytet av information mellan organisationerna och de har fått en bättre förståelse för problemställningar i övriga organisationer. Ett sådant exempel är förståelsen för hur framkomligheten påverkas av uppställning av räddningsfordon vid trafikolyckor samt vilken samhällspåverkan en avspärrning av trafiken får. Problematik kring uppställning av räddningsfordon är känd sedan tidigare och har lyfts vid flera tillfällen. Genom intervjuer med räddningstjänsten har exempel på taktik för uppställning av räddningsfordon vid trafikolyckor kunnat illustreras, se Figur 10 nedan. Av intervjuerna framgick även att denna taktik inte alltid följs. Detta framkom efter att försöket avslutats och några observationer kring hur fordonsuppställning påverkades vid försöket gjordes ej. Trots detta kan det konstateras att Trafik Stockholms kameror möjliggör bättre dirigering och uppställning av räddningsfordon vid trafikolyckor. Detta kan även bidra till att färre körfält behöver stängas. 17 Strand, K. m.fl. (2009), Plötsligt hjärtstopp, Hjärt-Lungfonden, ISBN Svenska rådet för hjärt-lungräddning (2011), Nationellt register för hjärtstopp, Årsrapport

24 Räddningstjänst Skadat fordon / olycka Ambulans Räddningstjänst Figur 10. Exempel på taktik vid uppställning av räddningsfordon vid trafikolyckor 19 Genom den ökade förståelsen och förenklad kommunikation mellan Trafik Stockholm och berörda aktörer kan avspärrningar minskas i omfattning både avseende storlek, hur många körfält och hur lång sträcka som spärras av, samt avseende hur lång tid som avspärrningen fortgår. Genom att få en visuell bild över olyckan via Trafik Stockholms kameror kan räddningsfordon dirigeras till fördelaktig uppställningsplats. Förutom att detta kan leda till att färre körfält behöver spärras av bidrar det också till en säkrare arbetsmiljö för operativ personal vid olycksplatsen. Resurseffektiviteten bidrar också till att framkomligheten ökar då rätt resurser, antal och typ, skickas till platsen. Trafik Stockholm kan även förbereda inför avslutande av insats eftersom kontinuerliga prognoser kan lämnas. Detta medför att avspärrningar kan tas bort tidigare. Samverkan i klustret skapar förutsättningar för proaktiv trafikledning och öppen dialog med räddningstjänst och andra blåljusaktörer kring exempelvis vägavspärrningar vid trafikolyckor. Vägledning av blåljus Trafik Stockholm besitter en god kännedom om Stockholms infrastruktur och har tillgång till ett omfattande nät av trafikkameror. Detta kan med fördel nyttjas som stöd i att effektivt och säkert leda blåljusenheter till olycksplatsen vid tyngre trafik. Vid stopp i trafiken, kan Trafik Stockholm eventuellt leda blåljusenheter mot trafiken på ett säkert sätt tack vare sina kameror. Som tidigare nämnts, kunde exempelvis en prio-ett ambulans på väg till sjukhus med en allvarligt sjuk patient ledas om till att ta en annan väg då man upptäckt att trafiken på den planerade vägen var stillastående. Detta kunde ske helt och hållet tack vare samlokaliseringen av Trafik Stockholms trafikledare och SOS Alarms ambulansdirigent. 3.5 Resurs- och insatseffektivitet Operatörskluster bidrar till ökad resurs- och insatseffektivitet. Med effektivitet menas här graden av måluppfyllelse i förhållande till resursanvändning, det vill säga den utsträckning i vilken resurser avdelas och används optimalt i förhållande till de behov som föreligger. De omedelbara resultaten av effektivitet i sammanhanget är bättre hushållning av allmänna medel, då resurser kan fördelas och användas där de bäst behövs. Försöket har visat att effekten av den ökade och förbättrade informationsdelningen som operatörsklustret föranledde skapade förutsättningar för en ökad resurs- och insatseffektivitet. Ökad insatseffektivitet 19 Baserat på intervju med Räddningstjänsten 24

25 innebär ytterst att fler liv kan räddas och att skador på egendom och miljö bättre kan förebyggas eller minskas, medan ökad resurseffektivitet innebär bättre hushållning med allmänna resurser. Tack vare tidiga och bättre validerade lägesbilder i operatörsklustret, kunde resursbehovet (antal och typ) bedömas snabbare och bättre och därmed anpassas efter rådande behov. Detta medförde i flera fall att operatören kunde välja att avvakta med att skicka resurser till platsen eller att enbart ett begränsat antal resurser skickades initialt. Ett exempel på detta är i fallet med pimpelfiskaren vid Essingeöarna där Trafik Stockholms kamera bidrog till en snabb och validerad lägesbild. Utifrån bildmaterialet gjordes bedömningen att resurser inte behövde skickas ut till platsen. Något som under försöket förekom oftare än normalt var att resurser kunde återkallas (genom motbud) innan de anlände till olycksplatsen. Detta tack vare att första resurs på plats kunde göra en snabb bedömning om läget och att denna information snabbt spreds till andra aktörer via operatörsklustret. Givet den ansträngda situation/resursbrist som råder främst för ambulans och polis i Stockholms län idag, är det mycket värdefullt att kunna frigöra resurser till andra insatser i ett tidigt skede. 3.6 Samhällsnytta Effektivt informationsflöde, tidsvinster vid räddningsinsatser, ökad framkomlighet samt resurs- och insatseffektivitet bidrar samtliga till ökad samhällsnytta. Ett accelererat informationsflöde utgör nyckeln till effektivitet i övriga delar. Informationsflödet bedöms inte kunna bli snabbare och mer kvalitativt än genom direkt muntlig kommunikation där man samtidigt kan se personen som kommunicerar. Samhällsnyttan i projektet kan beskrivas som den effektivitet i form av tidsvinster, räddade liv, egendom och miljö, ökad framkomlighet osv som en samlokalisering av larmoperatörerna bidrar till. För att kunna jämföra samhällsnytta används ofta mätetal i form av monetära värden, det vill säga i pengar. Baserat på ovan bedöms att det prövade operatörsklustret bidrar till ökad samhällsnytta. Hur stor samhällsnytta, mätt i kr, är dock svårt att säga utan ytterligare studier. Fördjupande beskrivning av samhällsnyttan presenteras nedan samt i avsnitt Rädda liv och säkra värden Klusterformationen var avgörande för skapandet av tidigare och bättre validerade gemensamma lägesbilder som i sin tur skapade förutsättningarna för märkbart ökad effektivitet. Denna ökade resursoch insatseffektivitet som noterades under försöket skulle innebära en samhällsnytta både i antalet räddade liv och säkrade värden som ur ett rent samhällsekonomiskt perspektiv. Ökad resurseffektivitet innebär att resurser som inte behövs på olycksplatsen, snabbt kan omfördelas och användas där de bättre behövs, vilket i dagens ansträngda situation torde vara av stort värde för samhället. Detta innebär att insatsers alternativkostnader i många fall kan sänkas. Möjligheten att från ett samverkanskluster lämna snabbare motbud (eller att inte överhuvudtaget larma ut överflödiga resurser) medför att en bättre beredskap för andra händelser kan upprätthållas. En förbättrad lägesbild innebär även att högsta larmprioritet (blåljus) inte behövde köras i onödan, vilket både minskar risken för olyckor och störningar för allmänheten. En annan dimension av effektivitet är att operativa enheter, tack vare operatörsklustret, snabbare kunde anlända till olycksplatsen. Detta var särskilt tydligt vid de SALSA-larm och bränder som hanterades under försöket. Enligt Hjärt- och lungfonden inträffar i Sverige cirka hjärtstopp årligen utanför sjukhus. Vid ungefär 5000 av dessa påbörjas hjärt-lungräddning. Endast omkring 500 av dessa räddas till livet. Ju snabbare hjärtlungräddning sätts in, desto större är chansen till överlevnad utan allvarliga skador och varje minut räknas. Som nämnts ovan, uppmättes under försöket vid ett par fall tidsvinster om minst en minut i utlarmning på hjärtstoppslarm. 20 En avgörande faktor var här att den fördröjning med vilken polisen i ordinarie fall får SALSA-larm kunde elimineras genom samlokalisering i operatörsklustret. Polisen har, till skillnad från övriga aktörer vars enheter är stationsbaserade i väntan på larm, alltid enheter ute i rörelse samt fler till antalet. Detta innebär att polisen, i flera fall, har bäst förutsättningar att vara först på plats givet att larmet inkommer utan fördröjning. 20 Endast ett fåtal SALSA-larm inkom under försöket till klustret på grund av tekniska begränsningar. 25

26 Vid bränder är det givetvis räddningstjänsten som är fullt utrustad och lämpad att agera. Däremot kan andra aktörer, så som polisen, stödja vid utrymning och avspärrningar redan innan räddningstjänsten anländer. Vid ett antal brandlarm under försöket var polisen första aktör på plats och kunde i dessa lägen påbörja en, om än begränsad, räddningsinsats flera minuter innan räddningstjänsten anlände. I en intervju om branden på Brännkyrkagatan i Stockholm, uppgav polisens insatschef att han, under sina 25 år i tjänst, endast vid ett par tillfällen upplevt att polisen var första aktör på plats vid en brand. I detta fall, kunde polisen påbörja utrymning av den brinnande lägenheten och byggnaden samt sätta upp avspärrningar i området för att underlätta brandkårens framkomst till platsen. Den snabba utlarmning tillskrevs operatörsklustret varigenom polisen fick larmet utan fördröjning. Trots polisens begränsade kompetens i och utrustning för att släcka bränder, kan livräddande insatser bevisligen göras och därför är tidsvinsten även här avgörande. Framkomlighet i trafiken är viktigt både ur ett samhällsperspektiv och ur ett räddningsperspektiv. Att räddningsfordon kan färdas snabbt och effektivt till olycksplatsen kan vara avgörande för att rädda liv, egendom eller miljö. Vidare kan begränsad framkomlighet i trafiken innebära stora kostnader för samhället, t.ex. utebliven arbetstid på grund av trafikkö. Samhällskostnaden är beroende av hur många som påverkas varför god framkomlighet således är av betydande vikt i våra storstäder. Kostnader om kr per minut för trafikstopp på Essingeleden har framkommit under försöket men siffran har dock inte kunnat bekräftas. 3.7 Kostnads- och nyttoanalys Kostnads-nyttoanalys är en ekonomisk utvärderingsmetod som används för att väga fördelar mot kostnader i olika typer av samhällsprojekt. Vid en sådan analys värderas såväl kostnaderna som fördelarna i monetära termer och om fördelarna överstiger kostnaderna bedöms projektet som samhällsekonomiskt lönsamt. Fördelen med en kostnads-nyttoanalys är att den kan mäta konsekvensen av flera effekter och väga ihop det i en gemensam valuta (kronor). Nackdelen är att det ibland kan vara svårt att värdera samtliga effekter i kronor. En kostnads-nyttoanalys bör därför ses som ett underlag, av flera, till beslut och även fördelningen av effekterna bör belysas Nytta I försöket sammanfattas samhällsnyttan under fyra rubriker: tidsvinster räddade liv, egendom & miljö ökad framkomlighet insats- och resurseffektivitet Utifrån de data som försöket genererat är det svårt att kvantifiera många av effekterna. Hur mycket blev tidsvinsten, vad medförde det i form av minskade skador, vilka resurser blev inte larmade, hur lång tid slapp trafikanterna köa, etc.? Det skulle behövas bättre data och sannolikt en längre försöksperiod för att kunna dra slutsatser kring dessa frågor. Därför förs här en mer generell diskussion för att visa vilka effekter som skulle kunna värderas givet att effektsambanden klarläggs. Gällande tidsvinster finns effekter av försöket på larmbehandlingstid, körtid, angreppstid samt tid från att insatsen påbörjas till dess att en skadebegränsande effekt åstadkoms (se kapitel 3.3). Dessa tidsvinster finns inte kvantifierade på annat sätt än att en förkortad larmbehandlingstid på 1-4 minuter skattas. Värderingen av tidsvinsterna är dessutom inte helt enkel. För den kommunala räddningstjänstens del finns en rapport om de samhällsekonomiska effekterna av tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser. 21 I värdet ingår både personskador (döda, svårt och lindrigt skadade) och skador på egendom och miljö. Tidsfaktorns värde har beräknats för varje objekt och resultatet för 5 minuters förändrad, tidigare eller senare, insatstid är: 21 Jaldell, Henrik, (2004). Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser en uppdatering av en samhällsekonomisk studie. Räddningsverket, FoU-rapport, P21-449/04. 26

27 Genom detta resultat skulle vissa av tidsvinsterna kunna värderas. Exempelvis kan det sägas generellt att värdet av en förkortad larmbehandlingstid på 1 minut skulle medföra samhällsvinster på 5860 kr (1/5* kr) per larm för räddningstjänstens del. Vid vissa samverkanslarm, t.ex. en trafikolycka, skulle värdet hypotetiskt kunna överföras till polis och ambulans, men då måste hänsyn tas till vilken kompetens och numerär som responsorganisationen bidrar med. Räddningstjänstens responsorganisation var i analysen baserad på en numerär bestående av 5 brandmän och det är fler än vad polis och ambulans normalt responderar med i ett första skede. För en samhällsekonomisk värdering av tidsvinsterna skulle tidsfaktorns betydelse behöva analyseras djupare för polis och ambulans, samt en kvantifiering av observatörsklustrets effekter på tiden utföras. I tidsvinstens nytta bör värdet på räddade liv, egendom och miljö ingå som naturliga komponenter. Försöket har särskilt pekat på effekten av en ökad överlevnad vid hjärtstopp (kapitel 3.6). I detta fall finns det en relativt klarlagd effektkedja som konstaterar ett tydligt överlevnadssamband mellan tiden från hjärtstoppets inträffande till defibrillering. Baserat på detta samband och simuleringar av insatstider för ambulans respektive ambulans i kombination med räddningstjänst har effekten av marginella förändringar i antalet överlevande i hjärtstopp skattats för Stockholms län. 22 Figuren visar förändringen i antal överlevande vid såväl en förkortad som förlängd tid beroende på responsorganisation. Exempelvis kan man se att en minuts kortare larmhanteringstid skulle medföra att 5 personer fler (31-26) överlever ett hjärtstopp per år om det var ambulanser enbart som responderade, medan 8 personer fler (50-42) överlever om responsorganisationen var ambulans plus räddningstjänst. Effekten av en förkortad larmhanteringstid blir alltså större ju fler enheter som responderar. 22 Sund, Björn, (2013). Developing an analytical tool for evaluating EMS system design changes and their impact on cardiac arrest outcomes: combining geographic information systems with register data on survival rates. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine. 2013, 21:8. 27

28 Försöket konstaterar att det finns tidsvinster i larmkedjan att göra vid hjärtstoppslarm och baserat på resultaten ovan bör effekten i form av räddade liv bli signifikant. En minuts kortare tid har potential att rädda uppskattningsvis 8 personers liv vid hjärtstopp per år i Stockholms län. Detta baserat på en responsorganisation med ambulans och räddningstjänst. Tillkommer polisen i den responsorganisationen bör effekten bli ändå större. En följdfråga i ett samhällsekonomiskt perspektiv är hur de räddade hjärtstoppsliven ska värderas? Inom transportsektorn värderas ett statistiskt liv till knappt 24 mkr. 23 Dessa räddade liv är i genomsnitt både längre och av bättre livskvalitet än de som räddas när det gäller hjärtstoppspatienter. Studier har visat att en hjärtstoppspatient som överlever tillförs ytterligare 6 levnadsår med 0,7 andelar av nyttan för en helt frisk person. 24 Bör då ett hjärtstoppsliv värderas lägre än ett liv inom transportsektorn? Svaret från en forskningsstudie visar att värdet för ett statistiskt liv för hjärtstoppspatienter inte bör värderas lägre. 25 Därför skulle värdet av t.ex. 8 räddade liv kunna summeras till 192 mkr (8*24 mkr) per år. Ökad framkomlighet till följd av försöket kan värderas genom användning av Trafikverkets värden för tiden trafikanter spenderar i trafiken. 26 Värdena baseras på tidsvärdesstudier. Trafikverkets rekommenderade tidsvärden för normal restid vid lokala/regionala privatresor uppgår till mellan kr/timme beroende på om resan sker med bil eller buss samt om den sker under arbete eller övrig tid. Genomsnittlig förseningstid värderas dessutom 3,5 gånger högre än åktidsvärdet, både när det gäller bil och kollektiva färdmedel. Alltså kan värdet per sparad timme per trafikant (privatresor) uppgå till mellan kr. Förutom värdet av mindre förseningar vid privatresor tillkommer värdet av mindre förseningar för godstrafik. Dessa godstidsvärden är beroende av den varugrupp som transporteras. 27 När det gäller insats- och resurseffektivitet finns inga kända kvantitativa studier av effekten av att kunna anpassa resurserna på ett bättre sätt, dvs. att larma rätt mängd resurser. Ofta handlar det om att kunna avvakta med att skicka ut, ibland avstå och ibland återkalla innan framkomst (motbud). Samtidigt måste denna effekt vägas mot att ett observatörskluster kan leda till att fler resurser larmas ut. Det leder då till en ökad kostnad. Exempelvis vid SALSA-larm har det visat sig att totalt sett fler resurser larmas ut vid varje hjärtstoppslarm. Innan SALSA-försöket var det 2-4 personer som larmades ut medan det under 23 Trafikverket, (2012). Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden inom transportsektorn: ASEK 5. Kapitel 9 Trafiksäkerhet. Version Rauner, Marion S. & Bajmoczy, Nikolaus, (2003). How many AEDs in which region? An economic decision model for the Austrian Red Cross. European Journal of Operational Research 150 (2003) Sund, Björn, (2010). The value of a statistical life for out-of-hospital cardiac arrest victims. Working Paper 4/2010. Örebro universitet, Handelshögskolan. 26 Trafikverket, (2012). Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden inom transportsektorn: ASEK 5. Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik. Version Trafikverket, (2012). Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden inom transportsektorn: ASEK 5. Kapitel 8 Tid och kvalitet i godstrafik. Version

29 försöksperioden 2006 var 6-9 personer. 28 Det är oklart vilken effekt som är störst och omvända tillstånd kan gälla för olika responsorganisationer Kostnad Kostnaderna i ett samhällsekonomiskt perspektiv är helt knutna till den åtgärd som är tänkt att genomföras ( projektet ). I detta kapitel har generella nyttoeffekter av det aktuella försöket och dess operatörskluster diskuterats. I diskussionerna har det antagits att motsvarande effekt som uppnåtts på de larm som inkommit till operatörsklustret skulle vara möjlig att uppnå generellt för systemet som helhet, dygnet runt, året runt. Avseende själva åtgärden så bedöms det finnas olika former och kombinationer av lösningar för att uppnå detta, vilka var för sig är förknippade med så väl olika nivåer av ambition, kostnad, bedömd effekt och tid för möjligt genomförande. En generell och grundläggande åtgärd för en effektiv larm- och informationshantering handlar t.ex. om en gemensam teknisk plattform som möjliggör att repektive aktörs egna system kan kommunicera information med övriga aktörers system. En sådan åtgärd är av grundläggande systemkaraktär och behövs ur alla aspekter utvecklas och tillföras aktörerna. Det som i det aktuella fallet bedöms aktuellt att titta på är hur man i olika kombinationer kan uppnå de effekter och egenskaper som observerats under försöket och som inte bedöms uppstå enbart genom en gemensam teknisk plattform. Detta handlar i stort om grundexemplen: fysisk samlokalisering av hela ledningscentraler och samtliga operatörer fysisk samlokalisering av vissa funktioner t.ex. samverkansoperatörer (motsvarande försöket) samlokalisering via videolänk Svaret är med största sannolikhet att det i framtiden kommer blandas stort bland alla stilarna, d.v.s. vissa parter samlokaliserar helt, andra deltar med funktionspersonal i fysiska kluster, någon interagerar via videolänk och andra system, d.v.s. kostnaden är svårbestämd och kommer att variera utifrån organisation och ambition. Beroende på vilken typ av samverkanslösning som slutligen blir projektet kan kostnaderna jämföras med dagens situation. I detta måste också nyttan av projektet bedömas i relation till graden av integrerad samverkan. Har exempelvis en samlokalisering via videolänk samma nyttoeffekter som en fysisk samlokalisering? Vad vinner man på att samlokalisera hela centraler jämfört med vissa funktioner osv. Ofta är de samhällsekonomiska kostnaderna för en åtgärd betydligt enklare att klara ut än vad fördelarna ger i ekonomiska termer. Man bör dock ta hänsyn till att kostnaderna i detta fall kan sträcka sig över en lång tidsperiod samt att tydligt specificera vilka kostnader som går att härleda till samverkan respektive andra åtgärder. Slutsatsen utifrån ovanstående bedömning blir att kostnaden är svår att specificera. Det kan dock konstateras att med relativt små resurser (t.ex. videolänk) går att uppnå en stor skillnad mot dagens lösning. I kombinationen med möjlighet till fysiska kluster bedöms effekten öka ytterligare både avseende operativ kvalitet och effekt samt förmåga att bibehålla denna effekt över tid (personliga kännedom, tillit, förbättrad kommunikation m.m.). Den organisationen som provade videolänk mot hemmacentral behövde t.ex. tack vare videolänken inte utöka sin ordinarie bemanning för att kunna delta i försökets operatörskluster. Det som då belastar åtgärden är kostnad för lokal och teknik, vilka ur försökets perspektiv måste klassas som ringa relativt effekterna. Det bör i detta tilläggas att det inte fullt ut klarlagts om övriga organisationer har samma möjlighet att nyttja ordinarie personal utifrån sitt uppdrag. 28 Hollenberg, Jacob, mfl, (2009). Dual dispatch early defibrillation in out-of-hospital cardiac arrest: the SALSA-pilot. European Heart Journal (2009) 30,

30 4 Diskussion och reflektion Under denna rubrik sker resonemang och diskussion kring resultat och generella förutsättningar för projektet. Vidare kopplas framtid och omvärldsiakttagelser in mot det genomförda försöket och dess erfarenheter. Om försöken Detta var den andra försöksomgången som utförts i form av storskaliga experiment och även denna gång har många intressanta observationer gjorts. De grundläggande effekterna som observerades under det första försöket har visat sig repeterbara även detta försök, vilket är intressant och glädjande med tanke på att vissa parametrar förändrats, främst avseende involverade personalkategorier, lokaler, teknik samt fokus på försöken. Konstaterandet att resultaten inte är en engångsföreteelse bedöms som mycket värdefull information i det fortsatta arbetet och diskussionen kring mer stadigvarande förändringar och lösningar inom området. Fokus inför försöken denna gång var att höja blicken något och inta rollen som systemövergripande och kvalitetssäkrande operatör mer än att koordinera enskilda larm, vilket ju provades framgångsrikt i de tidigare försöken. Det är uppenbart att båda effekterna både behövs och kan uppnås, frågan är hur det kommer se ut över tid. Med dagens bristande tekniska förutsättningar (skilda system mm) blir det upplevda behovet av larmkoordinering störst och effekterna av försöksuppställningen på detta område är mycket tydliga (information sänds smidigt direkt i rummet, sekventiella processer blir parallella m.m.). Med en välfungerande framtida gemensam teknikplattform som möjliggör att information delas mellan aktörernas egna system bör dock mycket av den informationen kunna ske i de tänkta ordinarie strukturerna (läs diskussion och förslag i t.ex. den statliga alarmeringstjänstutredningen). Med de förutsättningarna kan ett operatörskluster mer inta rollen som samverkansoperatör och höja blicken, något som under försöken bitvis har varit utmaning att hantera om man samtidigt hanterar larm och ledning av enskilda händelser. I och med att det också handlar om en ny roll som personal inte är van vid Sammantaget utifrån detta är hypotesen att de främsta effekterna, kopplat till försöken, i en framtid kan vara att funktionellt kvalitetssäkra informationsflödet, bygga och analysera samlade lägesbilder samt att säkerställa eskalering av nästa nivå. Det etablerade operatörsklustret bedöms i detta kunna ge mycket värdefull kunskap om hur en sådan funktion kan byggas och vilka praktiska arbetssätt som kan tänkas vara aktuella. Teknisk/fysisk integrering/videolänk De intressanta resultaten med kombinationen av videolänk och fysiskt samlokaliserat operatörskluster ger att definitionen av synen på samlokalisering innebär en större bredd i tolkningen av hur det begreppet kan betraktas och genomföras. Videolänken upplevdes lösa den tidigare gränssnittsproblematiken mellan hemmacentral och operatörskluster på ett bra sätt. Ett av de konkreta åtgärdsförslagen som denna rapport ger är att upprätta fasta videolänkar mellan ordinarie centraler. Etableringen av dessa är troligen en mycket viktig källa till lärdom om hur vi kan utveckla systemet vidare både avseende teknik och processer/rutiner. Nyttjande av övervakningskameror Försöket har vidare visat att bilder från övervakningskameror, främst Trafikverkets kameror, är ypperligt för att skapa en lägesuppfattning vid olika händelser. En återkommande fråga i detta ämne som också aktualiserats vid faktiska händelser i försöket är hur kamerorna kan användas även vid andra händelser som kamerorna täcker in (t.ex. händelser på is/sjö, hot om hoppning från bro m.m.) i förhållande till de tillstånd som kameraövervakningen givits för. Dialogen handlar främst om den enskildes integritet går före den nytta som tekniken medger och om det är skillnad mellan att nyttja dem för räddning kontra uppgifter som rör sig inom rättsväsendets område. Bedömningen i dialogen har varit att få om ens någon som skulle motsätta sig att filmas i en akut situation om bilderna skulle bidra positivt till personens hälsa. I många av de länder som Programmet har bedrivit studiebesök i har en betydligt mer långtgående kameraövervakning och har bildmaterial som en informationsmängd i sitt arbete. 30

31 Det är uppenbart att vidare studier bör göras kring hur ny teknik kan användas och förvaltas utan att bryta mot lagar eller regler. Området behöver också utredas, både utifrån hur arbetsrutinerna ser ut idag och hur de ev. skulle kunna optimeras ur ett nyttjandeperspektiv. Omvärldsbetraktelser Under genomförda studiebesök inom Program för samverkan (Rotterdam, Ostrava, London, New York, New Jersey) har funktionen och nyttan av olika former av omvärldsbevakande och proaktiv eskaleringsfunktion belysts tydligt. Med dessa erfarenheter är känslan att det finns en unison bild av ett funktionellt likvärdigt behov men där genomförandet kan se olika ut beroende av kontext. Flera av besöksplatserna arbetade i delar med samverkanskluster inom specifika ämnesområden var för sig, eller inom ett traditionellt aktörskollektiv t.ex. blåljusaktörer. Det som skett inom föreliggande försök, d.v.s. samverkan mellan flera systemslag (trafik, polis, räddning) med mer fokus mot samhällsflöden än enbart olyckshantering har väckt stort intresse hos besöksmottagarna. Kunskap och förståelse Det är viktigt att betrakta experimenten och försöksuppställningens möjlighet till kunskapsspridning. Det är tydligt att försöken ger en mycket fördelaktig miljö för utbildning utifrån kombinationen av skarpa händelser, grupparbete, pedagogisk miljö (överhörande av diskussion i egen organisation). Utöver en förhöjd operativ förmåga kan etablerandet av ett kontinuerligt varande operatörskluster innebära möjlighet för ett individuellt lärande genom att låta operatörer tjänstgöra i klustret och på det sättet själva få uppleva arbetssättet och lära känna andra individer och dess organisation bättre. Formen för utbildning får nog ses som mycket lämpad för utbildning och praktisk tillämpning av det undersökta området informationsdelning och sekretess. Kostnad/nytta I resonemangen kring införandet av nya arbetssätt är det relevant att fråga sig vad åtgärden kostar och vad man får ut av åtgärden. I kapitel 3 redovisas en ansats att utvärdera och genomföra en beskrivning av försöket/framtida verksamhet ur ett kostnads-/nyttaperspektiv. Det är som det nämnts tidigare svårt att genomföra kvantifieringar av den slutliga nyttan av varje enskild händelse, särskilt då det sällan/aldrig finns ett jämförande alternativ till den studerade händelsen. För att komma vidare och inte bara konstatera att dagens läge nog ändå är ok kan man vända på frågeställningen och ställa frågan vad det kostar att inte genomföra åtgärden? För att få en känsla av värderingen av något kan man också hypotetiskt diskutera kring en försämring av det aktuella området. Det betyder att istället för att t.ex. diskutera värdet av förbättrad framkomsttid så diskuterar man en hypotetisk försämring av samma faktor. På detta sätt görs en implicit värdering av den aktuella faktorn genom diskussion kring vad man ev. är villig att lägga för resurser på att undvika det scenariot. Att komma vidare Att det går att effektivisera informationsdelningen och vinna väldigt mycket tid och kvalitet ur dagens alarmeringsprocesser har diskuterats länge. De två genomförda försöken vidimerar att det faktiskt är så. Med detta vid hand blir den naturliga följdfrågan vad gör vi med den kunskapen?. I ett nationellt perspektiv hanteras frågan i stort genom den statliga alarmeringstjänstutredningen som belyser området i sin helhet. Utredningen har i generella termer identifierat både brister och övergripande förslag för lösningar på dessa. Ur program för samverkans perspektiv handlar det mycket om att se till att, oberoende av statlig lösning för samhällets alarmering, säkra kunskap och system för att hantera övergången mellan alarmeringssystemet och det hanterande och erfarenhetsåterförande systemet. Med visshet om vad som går att uppnå måste nu fokus hamna på hur ska det göras? och hur det ska göras i väntan på ny organisation, ny teknik osv, d.v.s. små snabba förändringar som ger effekt i befintliga verksamheter redan idag. För detta krävs ett generellt aktörsfokus och en fortsatt vilja till att omsätta lärdomar i praktik och på så sätt bygga kontinuerlig förmåga. I det följande kapitlet ges olika förslag till åtgärder för att i delar stegvis öka förmågan till samverkan och öka samhällsnyttan av aktörernas gemensamma verksamheter. 31

32 5 Nästa steg I detta kapitel redovisas åtgärdsförslag som uppkommit under projektets genomförande. Vissa av dessa har sedan tidigare uppmärksammats, men har genom försöken lyfts på nytt alternativt bekräftats utifrån tidigare mer teoretiska resonemang och antaganden. Vissa av åtgärderna bedöms som möjlig att genomföra på kort sikt medan andra är av arten långsiktiga, identifierar möjliga vidare utredningar eller förslag till nya försök. 5.1 Praktiska förslag till förbättringar på kort sikt Nedan redovisas förbättringsförslag som bedöms vara genomförbara på kort sikt (<1 år) i befintliga organisationer med syfte att nå en konkret ökad förmåga till effektiv samverkan Upprättande av videolänk mellan hemmacentraler samt operatörskluster Möjligheten att sätta upp permanenta videolänkar på samtliga aktörers hemmacentraler diskuterades under försöket vid ett flertal tillfällen. Den tanke som då framfördes var att det eventuellt skulle underlätta kommunikationen mellan organisationerna och göra denna mer effektiv genom konstant kontakt istället för sporadisk telefonkontakt. Videolänken bör vara krypterad och ständigt uppkopplad. Beslutsunderlag väntas efter sommaren Åtgärdsförslag Effekt Kostnad Samtliga aktörer: Installation av videolänk med placering enligt på sid 10. Bemannas av samverkansansvarig (se 5.1.3). Förväntad effekt är att uppnå spontan samverkan och informationsdelning liknande effekterna av operatörsklustret. Snabba kvalitetssäkrade kontaktvägar med känsla av virtuell samlokalisering trots geografisk utspridning. Vid nyttjande av operatörskluster förväntas bättre kommunikation med respektive hemmacentral. Kostnad för utrustning, installation, drift och underhåll Gemensamma dagbesked Under försökets två sista veckor sammanställdes dagligen gemensamma dagbesked i operatörsklustret för distribution till respektive hemmacentral. Detta upplevdes som en mycket positiv vana som bör fortsätta efter att försöket avslutats då det bedöms ha potentiellt stor inverkan på den dagliga samverkan till en låg kostnad. Baserat på diskussion efter genomfört försök bör dagbeskeden ske på befäls-/arbetsledarnivå operativ chefsnivå. Dagliga avstämningar om ca 5 min hålls förslagsvis via videolänk (detta förutsätter implementering av åtgärdsförslag 5.1.1) men kan även genomföras via telefon-konferens eller Rakelgrupp (videolänk förutses upplevas så enkelt att det också blir av). 32

33 Åtgärdsförslag Effekt Kostnad Inrätta dagliga korta möten (ca 5 Möjlighet att vara proaktiv. Eventuell mötestid men det minuter) utifrån förbestämd Möjliggör lärande och förväntas kunna utföras inom agenda, t.ex: personkännedom mellan olika ramen för normal verksamhet. Vilka händelser har inträffat? aktörer. Bättre förberedelser inför kända händelser. Bedöms förutsätta beslut om användande av videolänk (även Vilka händelser planeras? om telefon/rakel är ett teoretiskt Hur kan vi förbereda oss alternativ) på bästa sätt? Anteckningar bör även delges som dagbesked på samverkanswebben Samverkansansvariga /samverkansoperatör Under försöket uttrycktes en önskan om att samverkansansvariga/samverkansoperatörer skulle utses på varje organisation och för varje arbetspass, motsvarande den funktion som funnits i operatörsklustret. Samverkansansvarig utgörs av larmoperatör och ska fungera som kontaktytan mot larmoperatörer hos övriga aktörer under innevarande pass och som kvalitetssäkrande funktion vid samverkanslarm så att kommunikation mellan aktörer i första hand sker med samma personer. Detta för att effektivisera kommunikationen mellan de olika organisationerna samt för att skapa en starkare samhörighetskänsla mellan operatörer från olika organisationer. Samverkansansvarig bör även bemanna videolänk vilken bedöms vara en förutsättning för att kunna inrätta ovan beskriven funktion. Åtgärdsförslag Effekt Kostnad Respektive aktör utse samverkansansvarig för varje arbetspass som: Förbättrad kommunikation och informationsdelning mellan aktörerna som resulterar i Funktionen bör kunna inrymmas i normal verksamhet. svarar primärt för möjlighet till att erhålla en övergripande uppdaterad och samlad operativ kommunikation/lägesbild lägesbild. med övriga aktörer. Möjliggör proaktivt agerande och bemannar videolänk. gemensam analys Bibehållen och utökad funktion i befintlig lokal (Dux, Johannes) I lokalen, DUX på RC Johannes har inför försöken en plattform skapats för samverkan mellan aktörer. Denna funktion bedöms vara viktig att bibehålla, dels ur ett utbildningsperspektiv men även för att kunna användas under exempelvis mer omfattande/långvariga kända eller plötsligt uppkomna händelser. Under försöket var RAKEL-täckningen begränsad i lokalen varför denna bör förbättras Funktionen bör även utökas så att polisen kan använda sin Cora-klient. Enligt uppgifter från utvärderingsworkshop kräver detta ny kabeldragning samt övervakning eller inlåsning av enheten då verksamhet ej bedrivs. Om aktuell lokal inte bedöms som möjlig att nyttjas vidare bör annan befintlig lokal undersökas. 33

34 Åtgärdsförslag Effekt Kostnad Fatta beslut om bibehållen funktion av plattform för operatörskluster: Möjlighet att kontinuerligt, i utbildningssyfte eller vid planerade eller plötsligt Eventuell investering för att möjliggöra användning av polisens Cortex-klient från DUX i form av Behålla funktionen i uppkomna händelser nyttja den kabeldragning och övervakning. DUX eller flytta till framtagna plattformen för Lokalhyra att fördela annan lämplig lokal samverkan. Utöka RAKEL-täckning Beroende av ambition och vägval Uppgradera hårdvara för ges olika potentiella effekter polisens teknik (Coraklient) Utbildning i DUX I enlighet med förslag bör den plattform som skapats i DUX på RC Johannes bibehållas och användas för utbildning av larmoperatörer och ledningsbefäl. Exempel på värdefull kunskap som erhölls av larmoperatörerna som deltog i försöket är framförallt bättre förståelse för övriga aktörers organisationer: Arbetssätt Behov Begränsningar Vidare finns möjlighet att testa olika lösningar som exempelvis placering, systemstöd mm inför en eventuell permanent samlokalisering i ny räddningscentral. Åtgärdsförslag Effekt Kostnad Behålla funktionen i DUX eller till annan lämplig lokal. Genomföra utbildning. Bättre förståelse för olika aktörers organisation. Förbättrat och testat arbetssätt för framtida teknikplattformar och/eller permanent samlokalisering. Kostnad för upprättande av eventuellt utbildningsmaterial samt genomförande av utbildningar Utbildning kring sekretessfrågor Erfarenhet från tidigare försök visar på att samverkan mellan larmoperatörer från olika aktörer ställer höga krav på kunskap inom delgivning av information och sekretessfrågor. Detta bekräftas även av detta försök. För att minimera risken för överträdelse mot OSL eller alarmeringslagen bör samtliga larmoperatörer utbildas inom sekretessfrågor. Samverkansperoner/larmoperatörer i operatörsklustret kan vara lämpliga att prioriteras. Utbildning kan med fördel ske gemensamt med samtliga ingående aktörer. Fallstudier bör ingå som moment i utbildningen. Utbildningsbehovet identifierades i samband med projektet sekretess och lagstiftning och har sedan bekräftats av de utförda försöken.. En viktig aspekt i detta är att det måste vara tydligt för larmoperatören vilken information som är tillåten att delge övriga operatörer och vilken information som inte är det. Tolkningsfrågor kommer med största sannolikhet att uppstå då operatören ska besluta om informationen kan delges eller ej. Detta kan leda till att viktig information ej delges och som i sin tur kan leda till skador på liv, egendom eller miljö. Därför är det viktigt att larmoperatörerna har god kunskap om vilken information som får delges och när sekretessbrytande bestämmelser i OSL tillåter att man vidarebefordrar sekretessbelagda uppgifter. Ett sådant exempel är vid räddningsinsats hos person med våldsam historik där Polis tillåts informera relevant larmoperatör om att personen på adressen kan vara våldsam och att räddningspersonalen bör invänta Polis. 34

35 Åtgärdsförslag Effekt Kostnad Genomför utbildning enligt ovan för samtliga larmoperatörer Bättre förståelse kring vilken information som får delges och när sekretessbrytande bestämmelser tillåter delgivning av viss hemlig information. Förhindra att tillstånd överskrids samt minimera risken för överträdelser gentemot OSL. Kostnader för upprättande av utbildningsmaterial samt genomförande av utbildningar Uppställning av räddningsfordon vid trafikolycka Tidigare projekt och workshops har visat på att uppställning av räddningsfordon vid trafikolyckor, i vissa fall sker ofördelaktigt, så även i detta försök. Behoven kvarstår således och utbildning bör därför genomföras för operativ personal som utgör förare av räddningsfordon. Vidare bör rutiner för rapportering av inträffade incidenter upprättas. Åtgärdsförslag Effekt Kostnad Genomför utbildning för samtliga förare av räddningsfordon. Ökad framkomlighet i trafiken, minskade akuta störningar och förbättrad arbetsmiljö för Kostnader för upprättande av utbildningsmaterial och rutin samt genomförande av Upprätta och implementera rutin för incidentrapportering. operativ personal. utbildningar Utvecklad kartfunktionalitet En önskan om utvecklad kartfunktionalitet har lyfts vid flera tidigare tillfällen, så även under försöket. Idag kan respektive operatör endast se position över sin egen organisations resurser/räddningsfordon. Funktionaliteten bör utöka så att samtliga larmoperatörer kan se samtliga aktörers resurser. Respektive aktörs resurser bör vara färgkodade i kartan. Polis blå, Räddningstjänst röd, Ambulans gul och Trafik Stockholm grön. I dagsläget kan respektive aktör positionera en olycksplats genom att klicka på platsen i kartan. Positionen sänds då till relevant utryckningsfordon. Detta kan dock endast göras inom respektive aktör. Det vill säga räddningstjänst kan inte positionera enligt ovan till polis eller ambulans. Utökad funktion önskas så att positionering genom klick i karta kan skickas även till andra aktörers fordon. Detta är av särskild nytta då specifik adress är otydlig eller inte finns. I sådana fall sker vägledning ibland genom körinstruktioner över telefonsamtal mellan larmoperatör och operativ personal vilket inte är effektivt. Ytterligare möjliga funktioner är att angiven adress automatiskt märks ut på kartan samt att närmaste (med avseende på körtid) resurs för respektive aktör automatiskt markeras. 35

36 Åtgärdsförslag Effekt Kostnad Utveckla kartfunktion så att samtliga larmoperatörer ser varandras resurser med färgkodning enligt ovan. Funktionen bör kunna filtreras. Utveckla kartfunktion så att positionering av olycksplats är möjlig enligt ovan. Båda funktioner förväntas bidra till tidsvinster. Om alla operatörer kan se varandras resurser bör närmsta resurs kunna påkallas tidigare än normalt (minskad larmbehandlingstid). Vidare kan respektive larmoperatör meddela operativ personal vilka som är på plats och/eller när de förväntas vara på plats. Positionering på kartan förväntas bidra till kortare körtider samt att det frigör tid för larmoperatören till annat än vägledning. Kostnader för utveckling av funktionalitet Utökat undantag med avseende på Trafik Stockholms kameror Trafik Stockholms undantag för uppsatta kameror omfattar trafikövervakning. Under försöket kan kamerorna dock ha använts för annat syfte som i fallet med pimpelfiskaren och vid sökandet efter stulen bil. Kamerorna visade på ett stort värde i nämnda fall, även då de inte användes för trafikövervakning. I fallet med pimpelfiskaren konstaterades med hjälp av kamerorna att resurser inte behövde skickas till platsen. Således bör undantaget utökas så att det, utöver trafikövervakning, även är möjligt att bekräfta information från nödsamtal. Vidare bör frågan om ett större utnyttjande av trafikövervakningskameror i brottsutredande syfte utredas. Åtgärdsförslag Effekt Kostnad Ansök om utökat undantag för Trafik Förväntad effekt är bättre validerade lägesbilder vilket i sin Kostnader för ansökan. Eventuell konsultation av jurist. Stockholm enligt ovan alt tur skapar förutsättningar för se över möjlighet till ökad resurseffektivitet. Detta kan Kostnad för utredning. samägande i sin tur leda till ökad Genomför utredning om större utnyttjande av trafikövervakningskameror. framkomlighet. 5.2 Övriga förslag, fortsatta studier samt praktiska förslag till förbättringar på lång sikt Försöket har visat på stora fördelar med samlokalisering i ett operatörskluster. Det har även påvisat att fortsatta studier och försök erfordras för att säkrare slutsatser ska kunna dras och mer exakta resultat uppmätas. Nedan listas förslag på fortsatt utredning samt praktiska förslag till förbättringar på lång sikt Utökad användning av RAKEL och enhetliga samverkansrutiner Vid genomförandet av det aktuella försöket hade fortfarande inte alla aktörer implementerat RAKEL. Detta medförde vissa begränsningar i möjligheten att effektivisera samverkan med användande av Rakel och skapande av s.k. RAPS-talgrupper. När samtliga aktörer har implementerat Rakel bör experimentella studier genomföras kring hur RAKEL kan användas på bästa sätt för effektiv kommunikation mellan aktörerna. 36

37 5.2.2 Snabbare utalarmering av Polis och Trafik Stockholm Under försöket har det framkommit att utlarmning av framförallt Polis och Trafik Stockholm går betydligt fortare vid samlokalisering än vid befintliga rutiner. En översyn av befintliga larmrutiner bör därför genomföras i syfte att se om Polis och Trafik Stockholm kan kontaktas i tidigare skede. Utveckling av systemstöd och användande av videolänk enligt ovan bedöms kunna bidra till snabbare utlarmning av Polis och Trafik Stockholm Utvecklat systemstöd för kommunikation/ärendehantering Under de dagliga utvärderingarna framkom en önskan att utveckla systemstödet för ärendehantering så att viss information automatiskt överförs mellan aktörerna. Idag använder räddningstjänst och ambulansdirigent samma systemstöd medan polis och Trafik Stockholm använder andra system. Detta är grunden till att alarmerings- och informationsdelningsprocessen är sekventiell och att stora ledtider uppstår i informationsöverföringen till just Polis och Trafik Stockholm. I samband med detta bör utredning genomföras om ett gemensamt system kan användas av samtliga aktörer. En annan lösning är att utgå från befintliga system och få dem att arbeta tillsammans via en teknisk plattform uppbyggd med informationsbryggor. En sådan teknikplattform utformas för att omvandla respektive aktörers information till flexibelt hanterbara informationstjänster som automatiskt delas till samverkande aktörer. Det pågår för närvarande ett nationellt projekt som syftar till att utreda hur befintligt systemstöd kan förbättras och den statliga utredningen för en samlad alarmeringstjänst kommer också hantera frågan. Erfarenheter från detta försök bör delges det nationella projektet samt remisshanteringen av alarmeringstjänstutredningen. Åtgärdsförslag Effekt Kostnad Utred formen för gemensamt systemstöd eller plattformslösning. Implementera vald lösning. Minskade larmbehandlingstider och kvalitetssäkrad informationsdelning ger möjligheter till proaktivt agerande, tidigare ankomst till olycksplats, samlade lägesbilder och gemensam analys Kostnad för eventuell utredning samt utveckling av systemstöd. Eventuellt kan kostnadsbesparingar göras genom endast en leverantör av systemstöd Livestreaming av video Försöket har belyst värdet av bilder från Trafik Stockholms kameror för att skapa lägesbild. Södertörns brandförsvarsförbund samt Räddningstjänsten Storgöteborg har genomfört försök där bilder från olycksplatsen skickats till larmcentralen genom livestreaming via tjänsten LiveResponse. Allt som behövs är en kamera med internetuppkoppling (finns i de flesta nyare mobiltelefoner), internetuppkoppling hos larmoperatören samt stödjande applikationer. Om kameran/mobiltelefonen även är utrustad med gps kan positionering av olycksplatsen göras med hjälp av denna. Södertörns brandförsvar har dock valt att frångå detta arbetssätt eftersom utvärdering visade på begränsad nytta. Idag övervägs istället livestreaming via hjälmkamera. Eftersom detta inte rör sig om fasta kameror erfordras inget tillstånd för att använda sig av denna metod. Eventuellt kan utredning kring sekretess och/eller personlig integritet och ny teknik vara aktuellt avseende om och hur bilderna sparas. Åtgärdsförslag Effekt Kostnad Utvärdera livestreaming av bilder via hjälmkamera. Eventuell implementering livestreaming av bilder. Förväntad effekt är bättre validerade lägesbilder vilket i sin tur skapar förutsättningar för ökad resurseffektivitet. Tydligare information till larmoperatörer och hemmacentraler om vad som sker på olycksplatsen. Kostnad för utvärdering och implementering. 37

38 5.2.5 Förslag på placering och teknisk utrustning inför nya försök/varaktigt bruk Under detta försök har förslag lyfts avseende hur placering bör ske och vilken teknisk utrustning som önskas förutsatt att beslut fattas om nya försök eller varaktigt bruk av operatörskluster, se nedan skiss i Figur 11. Figur 11. Indikativt förslag på placering och teknisk utrustning som saknades under försöket Utöver ordinarie utrustning bör installation av videolänk till respektive hemmacentral installeras i enlighet med avsnitt Utrustningen placeras så att den ej skymmer sikt till övriga larmoperatörer. En lampa som indikerar om operatören är upptagen bör installeras. Denna bör automatiskt tändas under medlyssning och telefonsamtal samt manuellt via knapp som manövreras av operatören. Vidare önskas en gemensam yta av typ videovägg eller motsvarande. Ytan bör ha följande funktioner: karta med position av respektive aktörs resurser samt positionering av olycksplatser plats för bilder från Trafik Stockholms kameror plats för informationsmeddelanden som hämtas från respektive aktörs blanketter chattfunktion Detaljerad utformning av videovägg bör utredas vidare i samarbete med larmoperatörer och larmbefäl från respektive aktör Utökad täckningsgrad av övervakningskameror I några av de trafikolyckor som hanterades under försöket fanns inte täckning från Trafik Stockholms kameror. Behov av utökad kameraövervakning upplevs som en generell önskan från många parter. Det bör utredas hur kameror kan samnyttjas och alternativnyttjas. Ett konkret exempel som lyfts i projektet är avsaknad av kamera på Västerbron som historiskt utgör ett objekt med många samverkanslarm (hot om suicid). 38

Vardagssamverkan, del 2

Vardagssamverkan, del 2 UTVECKLING AV SAMVERKAN I SYFTE ATT ÖKA SAMORDNINGEN AV SAMHÄLLETS RESURSER FÖR ATT FÖRHINDRA OCH LINDRA STÖRNINGAR I SAMHÄLLET PROJEKT- DIREKTIV SID 1 (9) 2013-01-15 Vardagssamverkan, del 2 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Vardagssamverkan Blåljus

Vardagssamverkan Blåljus U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Samverkan vid hot om Suicid Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Bakgrund Suicid är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem Vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år, näst

Läs mer

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Tisdagen den 30 september 2014 genomfördes en samverkansövning med deltagare från Kristianstad Österlen Airport, räddningstjänst nordost, polis

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 I nyhetsbrevet om Program för samverkan Stockholmsregionen får du löpande information om satsningen som flera samhällsaktörer står bakom för att stärka förmågan att samverka

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Den som upptäcker en olycka, en brand eller ett gasutsläpp skall SKADEPLATS Upptäckt Växelansluten telefon: Ring 0-112 Mobiltelefon (också norsk) Ring 112

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

HUR SÄKRAR VI KVALITET, ARBETSMILJÖ OCH BRANDSKYDD I VÅRA KREMATORIER?

HUR SÄKRAR VI KVALITET, ARBETSMILJÖ OCH BRANDSKYDD I VÅRA KREMATORIER? HUR SÄKRAR VI KVALITET, ARBETSMILJÖ OCH BRANDSKYDD I VÅRA KREMATORIER? Ett kartläggnings- och visualiseringsprojekt för att få En helhetsbild över arbetet som utgångspunkt för fortsatta diskussioner om

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Utbildningsmaterial inför införandet av RAKEL i sjukvården Skåne Etapp 1 2010-05-17

Utbildningsmaterial inför införandet av RAKEL i sjukvården Skåne Etapp 1 2010-05-17 Utbildningsmaterial inför införandet av RAKEL i sjukvården Skåne Etapp 1 2010-05-17 Stefan Lundh -2010 Inledning Innan du påbörjar denna utbildningen bör du har gått MSB s utbildning i hur RAKEL fungerar.

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering

Läs mer

Larmcentral Kalmar kommun

Larmcentral Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gert Friberg 2013-08-19 SFN 2012/0227 0480-45 75 21 Servicenämnden Larmcentral Kalmar kommun Förslag till beslut Brandkåren har utrett den kommunala

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020 kmc_ra_6_2 26-1-9 Lokala katastrofkommittén Vrinnevisjukhuset i Norrköping Christer Liedgren Kopia: Eva Bengtsson LiÖ katastrofberedskap Redovisning utav övning i lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Antagen av kommunstyrelsen 2006-06-26 1 1. Allmänt POSOM är en ledningsfunktion för ledning

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Rakel Tillsammans med SOS Alarm

Rakel Tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 10 Rakel Tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rakel... 1 Tillsammans med... 1 SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Förord... 4 3 Inledning... 4 4 SOS Alarms Rakeluppdrag...

Läs mer

Anställd Befattning:. Tjänsteställe:.. Personnummer: Namn:...

Anställd Befattning:. Tjänsteställe:.. Personnummer: Namn:... SEKRETESSFÖRBINDELSE I och med att man är verksam inom Gymnasie- och Vuxenutbildnings verksamhetsområde måste man följa sekretessbestämmelserna. De bestämmelser som gäller finns i informationsskriften

Läs mer

Ring alltid 112. Snabbaste sättet att slå larm är att ringa 112. Därifrån får du hjälp med att bli kopplad till rätt person.

Ring alltid 112. Snabbaste sättet att slå larm är att ringa 112. Därifrån får du hjälp med att bli kopplad till rätt person. Räddning på järnväg Järnvägen är ett säkert och miljövänligt transportmedel. Men de olyckor som ändå inträffar är ofta allvarliga. Att göra räddningsinsatser på eller vid ett järnvägsspår innebär dessutom

Läs mer

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI 1998-03-21 Sjötrafikavdelningen

Läs mer

Sammanfattning. Projektet och den här rapporten är ett beslutsunderlag för programmets beredningsgrupp.

Sammanfattning. Projektet och den här rapporten är ett beslutsunderlag för programmets beredningsgrupp. December 2011 Program för Samverkan - Stockholmsregionen Utveckling av samverkansprocesser Med fokus på de första 20 minuterna och kravställning mot fastighetsprojektet Sammanfattning Projektet Utveckling

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN UPPSALA BRANDFÖRSVAR. I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN Plan enligt 3 kap 6 förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Antagen av räddningsnämnden

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

Räddningstjänsten- nyckeltal

Räddningstjänsten- nyckeltal Räddningstjänsten- nyckeltal Sammanfattning Eftersom Räddningstjänsten utreds som ett eget område under Samverkansutredningen, har vi bara ytligt berört nyckeltal för Räddningstjänsten vad gäller ekonomi

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Västra Sörmlands Räddningstjänst 1/7 Innehållsförteckning 1. Inledning 3. 2. Ansvar 3. 3. Anslutning 4. 4. Nycklar 4. 5. Organisation vid larm 4, 6. Utbildning

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Operativa rutiner mellan Region Skåne och SOS Alarm AB

Operativa rutiner mellan Region Skåne och SOS Alarm AB Operativa rutiner mellan Region Skåne och SOS Alarm AB Ambulanssjukvården 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Revisionsförteckning... 4 1.1 Giltighet... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Tillämpningsområde och avgränsningar...

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom förskolor, fritidshem, förskoleklasser, grund- och gymnasieskolor som drivs i enskild

Läs mer

Uppdragsidé ehälsa 2013

Uppdragsidé ehälsa 2013 Uppdragsidé 1 (9) Uppdragsidé ehälsa 2013 Uppdragsidé 2 (9) Innehåll 1. Mål Dokumentera och komma åt information mobilt...3 1.1 Bakgrund och uppdragsidé...3 1.2 Avgränsningar...5 1.3 Kompetensbehov...5

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Huvudr. Insatsutvärdering. Flyghändelse Varningslarm, december 2014 Dnr:450.2015.00253

Huvudr. Insatsutvärdering. Flyghändelse Varningslarm, december 2014 Dnr:450.2015.00253 Huvudr Insatsutvärdering Flyghändelse Varningslarm, december 2014 Dnr:450.2015.00253 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Lagstöd... 1 Bakgrund... 1 Syfte och mål... 1 Metod... 2 Avgränsningar...

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Projekt Samverkanscentralen Verksamhetsprojektet. Snabba resultat Projektplan

Projekt Samverkanscentralen Verksamhetsprojektet. Snabba resultat Projektplan Projekt Samverkanscentralen Verksamhetsprojektet Snabba resultat Projekt Samverkanscentralen Verksamhetsprojektet Dokumentinformation Dokumentnamn Projektnamn Klient Författare Samverkanscentralen, Stadsledningskontoret,

Läs mer

Svedala kommun. Granskning av ärendehantering

Svedala kommun. Granskning av ärendehantering Svedala kommun Granskning av ärendehantering Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 4 2.1 Uppdrag och revisionsfrågor... 4 2.2 Metod och avgränsning... 4 3. Bakgrund... 5 3.1 Risker och brister...

Läs mer

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA Kris och katastrofpärmen förvaras hos rektor Innehållsförteckning Krisberedskap på skolan Ansvarsfrågan Krisledningsgruppen på Södra Stockholms

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Ann Malmström, divisionschef Social omsorg Kristina Silverarfve, enhetschef Social omsorg Susanne Arnberg, stabschef Tekniska divisionen Stefan Ekholm, räddningschef

Läs mer

www.stockholm-hlr.nu

www.stockholm-hlr.nu Ett projekt i syfte att sprida kunskap kring halvautomatiska defibrillatorer för ökad överlevnad. En rapport av Mikael Gustafsson 2007 www.stockholm-hlr.nu INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Sidan 3 1.

Läs mer

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Ett bättre akutflöde En kundberättelse. Bäst förändring byggs underifrån! Så skapar vi ett bättre akutflöde PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Kjell Ivarsson, verksamhetschef för Akutcentrum, Helsingborgs

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand på veranda

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand på veranda Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand på veranda Sammanfattning av händelsen Klädesplagg antänds av en marshall placerad på veranda. Larm kommer till SOS via en mobiltelefon som pga

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO

Läs mer

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Dnr: 450-1278-2013 Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Projektrapport 2:4 2012 Strategi för kriskommunikationssamverkan Projektansvarig: Stefan Triumf Tel: 019-19 38 48 E-post: stefan.triumf@lansstyrelsen.se

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv

Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv Författare: Delprojektgruppen informationssäkerhet Årtal: 2014 Författare: Delprojektgruppen informationssäkerhet Sammanfattning Inom ramen

Läs mer

HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM

HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM Framtida hantering av automatiska brandlarm anslutet till Luleå räddningstjänst Arbetsgrupp: Kalle Håkansson Ronnie Lindberg Torbjörn Landström Tomas Wikström Jon Kero

Läs mer