plocka smultronen men kanske ännu bättre bygga en virtuell motorväg för utbyte av gångbara idéer.

Transkript

1 60% Basdata och testplan för fartygsförgasare: 30% Förgasningspilot: - basdata för design - leverantörer - huvuddesign 10% Energisystemsoptimering: - integration till befintliga system "BUSINESS DEVELOPMENT": FÖRETAGSFINANSIERAT STORPROJEKT - Projektet är ett förstudium för vidare arbete - Projektet har tre huvudändamål - Projektet tar tre månader ÖVER 850 LÄSARE! Teknikkluster, unga entreprenörer, nya företagschefer, leader och Gotland Innehållet i sommar Bulletinen är så fett att ni kära läsare lär få bygga ut hängmattan med ett skrivbord. Vi i redaktionen önskar glad midsommar, trevlig sommar, sätter lappen på luckan och springer ut i klorofyllen. Vi har ett snabbt växande IT-kluster på Åland med ambitiösa chefer. Återväxten är vad man brukar säga tryggad. Åland har nu dessutom fått ett Teknikkluster med en spännande framtid i många projekt. Men trots att vi slår oss för bröstet är det inte fel att kika på hur andra gör tex. Gotland. Gotland är nästan som en spegelbild i en parallellvärld, bara att plocka smultronen men kanske ännu bättre bygga en virtuell motorväg för utbyte av gångbara idéer. en är i första hand ett nyhetsbrev för Kvarteret itiden, men eftersom landskapsregeringens ambitioner för Kvarteret itiden stäcker sig över hela Åland, så ser vi också hela Åland som vårt kvarter. Annons RENING AV FARTYGSBRÄNSLE 2 LEDAREN 3 SOMMARTRÄFF ÅLANDS TEKNIKKLUSTER 5ÅTK PROJEKT 6CARITA WEISS 7 KIM-STEPHAN SIRKKA 8 LEADER 9 INFO & PRYLNYTT MARKNADSLANSERINGAR SÄLJKANALER PR & SP AKTIVITETER Mobil tfn respons@aland.net Kvarteret itiden, Elverksgatan 10, Mariehamn PROJEKT CRM STORYTELLING marknadsföringsoch Bulletin itiden säljinsatser 1

2 Hitta ditt Åland Rubriken hitta ditt Åland känns på något sätt både hemtam och rätt. Smaka på en kort resa långt bort, ganska mycket Ålandskänsla igen. Lika bra att jag erkänner direkt att båda dessa slogans är tagna från destination Gotlands kampanjer för år Listan av applicerbara Gotlandsexempel på Åland kan göras lång men trenden är ändå tydligt, tankarna och tillvägagångssättet är synnerligen snarlika. Jag vill påstå att väldigt mycket av Gotlandstänket inte bara är snarlikt, det känns t.o.m. som en ny fräschare version av det vi ännu inte gjort. Det blir visserligen lätt så att gräset är grönare ölen kallare osv. när man jämför med det man har. Några detaljer kan ändå vara värda att notera. Trots att en trebarnsfamilj betalar över 4000 sek för att ta med sig bilen på färjan så lyckas man ända mångdubbla befolkningen upp till max kapacitet under högsäsong. En del av förklaringen är nog en både större och mera målmedveten marknadsföring som inte så mycket baserar sig på ständigt låga priser. Den stora utmaningen är ju annars precis som för Åland givetvis säsongsförlängarna. Gotland har redan byggt sitt KK-hus, där är man lite före igen. Ännu mera före är man när det gäller stora evenemang och då pratar vi riktigt stora events, de mest kända är naturligtvis Almedals- och Medeltidsveckan. Nu är det ju visserligen lätt att som Ålänning resignera och tycka att vi inte kan konkurrera med en unik Hansastad med en ringmur som kunde vara hämtad direkt från en saga. Svaret är naturligtvis att vi inte skall konkurrera med varken muren eller gamla stan i Visby. Åland skall göra sin egen grej, Gotland har t.ex. inte vår skärgård eller det attraktiva läget mellan Finland och Sverige. Vi måste fortsätta vara stolta och slå mynt av att vi är både finnar och svenskar i en unik förpackning som kallas ålänningar, vi har dubbla ingångar men ändå en egen unikitet. Det är en konkurrensfördel. och näringslivet - annars är de bara mycket bättre på presentationsteknik än vi. Så är nog inte fallet, gotlänningarna är (kanske utan att veta om det) ett mycket gott exempel på trippel helix, googla gärna på det. En sak som vi bara med avund kan beskåda är Gotlänningarnas flygkommunikation. Dom har tre aktörer som inte bara flyger mot avlägsna resmål inom EU utan även till en rimlig kostnad mot fastlandet. Dessutom klarar de det utan subventioner. Mitt sista exempel på Gotländsk framåtanda är att om man surfar in på så kan man klicka på suomeksi för att få finska menyer, ganska fräckt och givetvis har dom ett direktflyg från Helsingfors. Avslutningsvis vill jag igen poängtera att vi har mycket som Gotland inte är i närhet av bl.a. en större och mer komplex rederinäring, IT-utveckling inom fler branscher, världsunik skärgård etc. men vi bör ändå titta på vad gotlänningarna sysslar med. Gotlänningarna är både kloka på öbors vis och erfarna och vi hittar förmodligen inget bättre bollplank någonstans. Trevlig Ålandssommar Ulf Asplund ulas@atc.ax LEDAREN Det som annars imponerar mest på Gotland är gotlänningarna själva. Hade nyligen förmånen att besöka bl.a. näringslivsenheten på Gotlands kommun, EU-kontoret, Gotland promotion och företagsinkubatorn i Visby och de visade upp en långt driven samsyn. Framtidsvisionen och omvärldsanalysen verkar ha anammats både på det politiska planet, av tjänstemännen Almedalen i Visby 2

3 UNGA ENTREPRENÖRER PÅ Vi 80-talister har helt andra möjligheter att bygga stora internationella bolag än vad tidigare generationer har haft. Orden är Olof Hägerstrands, som kommer att prata utifrån rubriken Från studerande till entreprenör på Sommarträffen Olofs informationskälla är den erfarenhet han har från det egna företaget Quedro och de entreprenörer han har umgåtts med under åren med det expanderande företaget. Sommarträffens program har tagits fram av landskapsregeringens ungdomskonsulent och Arbeta & Bo på Åland. Idéer har skissats på och sedan checkats av med studerande ålänningar från framförallt Uppsala och Åbo. Att arbeta fram ett program i dialog har varit en viktig ingrediens för att hitta bra former för kvällen. Hittills har Sommarträffen 80 ungdomar anmälda, men trots att anmälningstiden har gått ut hålls dörren ändå öppen, i mån av plats, till 18 juni. SOMMARTRÄFF 2008 Olof Hägerstrand Unga ålänningar Olof Hägerstrand är i gott sällskap för under kvällen den 27 juni kommer det vara en blandning av unga ålänningar som håller i trådarna. Jonna Ekman leder en Talkshow med landskapsregeringen som gäster, Ålands handelskammares vd Daniel Dahlén berättar om möjligheter i det åländska näringslivet och på plats finns även sjutton företag och arbetsgivare för att informera och knyta kontakter. Blandning av goda idéer Träffen är en blandning av goda idéer. Landskapsregeringen har i sitt handlingsprogram uttryckt en önskan till ökade kontakter med studerande, Arbeta & Bo på Åland vill bygga broar mellan studerande och arbetsgivare på Åland, näringslivet vill stärka ungt entreprenörskap och unga ålänningar har många gånger Åland som bas under studietiden och vill gärna träffas när tillfälle bjuds. Sommarträffen blir en plats för möten. 3 Anmälan görs till Arbeta & Bo: E-post: info@komhem.nu SMS: Telefon: eller Kom ihåg att meddela ev specialkost. ARBETSGIVARE SOMMARTRÄFF Quedro Ålandstidningen Goodtech ÅUAB Viking Line PBS Ålandsbanken Crosskey Ömsen Skoldistrikten ÅHS Optinova Posten Handelskammaren PAF/Eget wellcoming Rederi Ab Eckerö

4 ÅLAND FÅR EGET TEKNIKKLUSTER Föreningen Ålands Teknikkluster rf (ÅTK) har bildas och kommer främst att verka inom de olika teknikområdena miljö, energi och data/it. ÅLANDS TEKNIKKLUSTER R.F. Ålands Teknikklusters syfte är att starta och utveckla olika teknikprojekt, främst inom områdena miljö, energi och data/it. Klustret leds av en styrelse med representation av sakkunniga från olika aktörer och intressenter på Åland. ÅTKs styrelse tillsattes den 13 juni och representerar ett brett kunnande och personer från olika tekniska sektorer på Åland. De som valdes in i ÅTK-styrelsen är: Bo Torgé, Ordförande, VL, Förnyelsebar Energi På Åland Mats Leijon, Vice. Ordf., Professor Uppsala Universitet Yngve Mörn, Sekreterare och Kassör, Sea Meadow Ab Ulf Asplund, Ålands Teknologicentrum Göran Henriksson, Högskolan På Åland Clas Ekström, ASCE Ab Dick Jansson, Ordf., Ålands Företagareförening Lasse Aspbäck, Avanspartners Ray Olsson, Chemcool Ab Mats Adamczak, PBS Cai-Eric Ekström, Mariehamn Stads Elverk Styrelsen sammanträder regelbundet för att titta på intressanta teknikprojekt som skulle kunna genomföras på Åland. Mer information om medlemskap och kommande teknikprojekt kan fås på föreningens hemsida: Professor Mats Leijon vice ordf. i ÅTK. Internationell erkänd för sina olika patent. Forskningen bakom den nya svenska vågkrafttekniken leds av Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet. I våras sjösatte han och hans forskargrupp den första våggeneratorn utanför Islandsberg på västkusten. Resultatet är hittills över förväntan. Underströmsgeneratorer som också Mats Lejon är upphovsman till. Kan det vara något för Åland? ÅTK undersöker som bäst i samarbete med ÅEA och Högskolan På Åland om det finns förutsättningar att starta ett pilotprojekt. UTVIDGAD UTBILDNING OCH FORSK- NING PÅ ÅLAND! I och med samarbetet med Mats Leijon och Uppsala Universitet, diskuteras även start av forskarstudier på Åland och ett nytt magisterprogram i samarbete med Högskolan På Åland. 4

5 HUR KAN MAN MINSKA FARTYGSUT- SLÄPPEN I ÖSTERSJÖN? Energimedvetenhet och -besparingar har tidigare inte prioriterats så högt bland fartygsägare och shippingföretag. Under de senaste åren har dock bränslekostnaderna ökat överraskande snabbt. Samtidigt har olika internationella organisationer börjat närmare granska fartygsutsläppen, vilka varit nästan bortglömda så länge huvudintresset har fokuserats på landsidan och landtrafiken. Det finns förstås rederier som har beaktat och minskat sina utsläpp genom olika metoder, men de har utgjort en minoritet. Shippingen är viktig för Åland, naturligtvis beroende på geografin och på den ekonomiska betydelsen, men också mentalt. Det är därför rätt naturligt att Åland tar initiativ till och inleder ett projekt med målsättning att minska både bränslekostnaderna och utsläppen för sjöfarten. TEKNOLOGIN I DAG FORSKNINGSPROJEKTET RENING AV FARTYGS- BRÄNSLE För att närmare utreda möjligheterna att tillämpa gasrengörning också på fartyg har Ålands Teknikkluster ÅTK tillsammans med olika företag, organisationer och myndigheter inlett forskningsprojektet Rening av Fartygsbränsle. I ett förprojekt inventeras vad man vet om teknologiska möjligheter, och baserat på detta förbereds ett större internationellt utvecklings- och demonstrationsprojekt. - Bild 1 visar tre huvuddelar av projektet. ÅTK PROJEKT Vad som behövs är en teknologi som kan hantera alla typer av bränsle som används på fartygen, som gör bränsleanvändningen så miljövänlig som möjligt, och som är billig att använda. Och naturligtvis får den inte öka fartygens utsläpp. Låtar det omöjligt? På landsidan har man vid energioch råvaruproduktion använt en metod som kallas förgasning under nästan hundra år. Vid förgasning hettar man upp bränslet, som kan vara i flytande eller fast form, så att det varken reagerar fysikaliskt eller kemikaliskt. Detta ger en gasblandning med högt värmevärde. Man kan också använda olika oxidanter såsom syre, luft eller ånga för att med mindre energi åstadkomma en bättre gas. Gasen innehåller 60% Basdata och testplan för fartygsförgasare: H2, CO och CH4, kanske också högre kolväten och möjligtvis föroreningar. Här kommer huvudförklaringen till metodens fördel: gasen som man erhåller från förgasningen kan rengöras mycket lättare än flytande eller fast bränsle. Om man kunde använda den här teknologin i fartyg, kunde man använda billiga och normalt sett smutsiga bränslen utan att åstadkomma farliga utsläpp. Den vanligaste tekniken för att framdriva ett fartyg är att förbränna bränslet i en gasmotor eller gasturbin. Med gasrengörning före bränslets förbränning kan stora inbesparingar åstadkommas. Den största inbesparingen är man slipper anskaffa dyr apparatur för rökgasrengörning. Det är i dag möjligt att t.ex. tvätta bort svavlet från rökgaser, men när gasvolymerna är stora krävs stora anläggningar som kräver mycket energi och kemikalier. När gasvolymen är mindre, behöver man inte satsa lika mycket på utrustning och samtidigt sparar man i driftskostnader! 5 Största delen av projektet, ca. 60% av arbetet, är att hitta basdata och att bygga en testplan för att i framtiden kunna använda den bästa teknologin som finns på landsidan också ombord på fartyg. RENING AV FARTYGSBRÄNSLE 30% Förgasningspilot: - basdata för design - leverantörer - huvuddesign 10% Energisystemsoptimering: - integration till befintliga system "BUSINESS DEVELOPMENT": FÖRETAGSFINANSIERAT STORPROJEKT Samtidigt söker man den bästa lokaliseringen för en pilotanläggning för förgasning och gasrengörning. Sista delen av projektet tittar närmare på befintliga metoder att använda samma teknologi på landsidan, till exempel för avfallsförbränning på Åland. Projektdeltagarna har redan hittat flera internationella partners, speciellt i Kina, Ryssland och Syd-Afrika. Syd-Afrika kanske låtar litet främmande, men man bör komma ihåg att i Syd-Afrika har man redan i flera decennier producerat sina flytande bränslen från kol. Enligt förstudiens rekommendationer kommer internationell finansiering att ansökas för att fortsätta forskningen och inleda fullskaliga pilotprojekt ombord på fartyg. We don t have to re-invent the wheel! - Projektet är ett förstudium för vidare arbete - Projektet har tre huvudändamål - Projektet tar tre månader Pasi Makkonen, Dr.Sc.(Tech.) Business Director, GES Global EcoSolutions Ltd, Skribenten medverkar i Ålands teknikklusters (ÅTK) projekt Rening av fartygsbränsle

6 CARITA WEISS - NY VD FÖR CROSSKEY Carita Weiss är tämligen nytillträdd VD för Crosskey Banking Solutions Ab Ltd. Hon kommer närmast från Crosskeys filial i Sverige med ett förflutet inom banking och finanssektorn. Hej Carita, du är varken man eller ålänning men ändå sitter du på det kanske mest kvalificerade IT/ bank-jobbet man kan ha på Åland. Har det varit en medveten målsättning eller har det bara blivit så? Mina erfarenheter inom bank & finans i kombination med IT är en bidragande faktor till att jag idag är VD för Crosskey. Crosskey som bolag med all kompetens imponerade på mig från första dagen och jag ser potentialen med den helhetslösning vi har att erbjuda till marknaden. NY VD FÖR CROSSKEY Du är uppväxt i Nådendal men har varit verksam i Sverige merparten av ditt yrkesliv. Har du några personliga relationer till Åland utom Crosskey? Min första riktiga kontakt med Åland var när jag började studera vid Uppsala Universitet. Jag lärde känna Anna-Lena Sjöberg och hon lärde mig att känna Åland. Enligt uppgift brukar du och din familj vistas en hel del på sjön. Är det en hobby som ni nu tänker försöka utveckla efter flytten till Åland? Att vara ute på sjön är den absolut bästa meditationen för mig. Närheten till vatten är en av sakerna som lockade oss till Åland. Vi kommer absolut att fortsätta vara på sjön när tillfälle ges och på Åland är det ju aldrig långt till sjön. Det var ju lite stormigt på Crosskey strax innan du tillträdde och det nya arbetsavtalet var i hamn. Vilka erfarenheter har ni tagit med er från den konflikten och hur skall ni undvika liknande situationer i framtiden? Självfallet finns det mycket att lära från konflikten. Jag fokuserar framåt och vill ha personalen med mig. Jag vill stå för tydligt, rakt och ärligt ledarskap. Anser du att Crosskey måste fortsätta att växa för att överleva eller har ni nu hittat er storlek? För att kunna vara en konkurrenskraftig aktör med leveranskapacitet på den europeiska markanden, behöver vi bli större. Att växa organiskt är inte den 6 enda vägen. Vi kommer även att jobba med strategiska partners. Tack för att jag fick känna dej lite på pulsen och lycka till med din och Crosskeys utmaning att fortsätta vara en IT-banking leverantör på vågens framkant. Tack själv och ha en trevlig sommar. Ulf Asplund Carita Weiss, VD Crosskey Banking Solutions Ab Kv. itiden, Elverksgatan 10 AX MARIEHAMN, ÅLAND Tel carita.weiss@crosskey.fi

7 KIM-STEPHAN SIRKKA - NY VD FÖR PBS Hej Kim-Stephan! Välkommen till Kvarteret itiden! Vi är många som är nyfikna och vill veta mera om dig. Berätta vad du har gjort tidigare! Jag jobbade på Ålands Datacentral under 80-talet och två av mina barn är födda på Åland. Jag hade mycket arbetskontakter under den tiden och fick många goda vänner. Sedan flyttade vi till Österbotten där jag började arbeta för UPM-Kymmene och blev kvar i 18 år. Nu känns det roligt att komma tillbaka till Åland igen. Vad ser du som dina viktigaste uppgifter på PBS? Lova vad man kan hålla och hålla det man lovat! Det är också viktigt att måna om personalen, för det är verkligen ett konsultföretags största tillgång. En nöjd och glad personal leder till nöjda kunder och i slutändan även till nöjda ägare. erbjuder också maskiner och system inom en rad olika områden och utvecklar dessutom egna produkter. Vi vill vara en resurs för landskapet, staden, kommunerna, föreningarna och näringslivet. På Åland arbetar 25 personer och vi söker flera. I Sverige och på fastlandet jobbar ytterligare ett tiotal. Hur ser framtiden ut? Vi funderar på flera olika utvecklingsområden men det är för tidigt att berätta om det ännu! Lycka till! Gunilla G. Nordlund NY VD FÖR PBS Vilken är PBS styrka? En otroligt fin mix av människor och kunnande! Vi har de som har varit med länge och kan datasäkerhet, kommunikation och databaser, men vi har också unga innovativa människor som vill framåt och snabbt tar till sig nya saker. För vem är PBS? Vi vill vara en resurs på Åland för Åland! Vårt fokus är primärt den åländska marknaden men vi ser också övriga svenskspråkiga områden som vår potentiella hemmamarknad. Vi är dels ett konsultföretag som säljer kompetens och hyr ut projektledare, verksamhetskonsulter och programmerare men vi Namn: Kim-Stephan Sirkka Ålder: 51 år Familj: Katt, fru och fem barn, varav fyra utflugna Bor: Nära inpå naturen i Geta, samt Jakobstad där yngste sonen går i gymnasiet Utbildning: ADB, Åbo Akademi Hobbyn: Hav, skärgård, natur. Har nyligen köpt en ny snurrebåt för den åländska skärgården och i Jakobstad finns familjens segelbåt. Är dessutom nybliven medlem i Finlands Fyrsällskap vilket under våren resulterat i renoveringsarbeten på Märkets Fyr. 7

8 ALLA PRATAR OM DET LEADER Vi har träffat Ålands LEADER Koordinator Roger Silfver för att reda ut vad som döljer sig bakom det magiska ordet! Roger Silfver som är Pargasbo från begynnelsen, bott i Sverige sedan 1974 och under de senaste 10 åren har han varit engagerad i det Europeiska landsbygdsutvecklingsinitiativet Leader. Roger har arbetat som ordförande i en LAG grupp under 3 år och som verksamhetsledare för ett Leader område i 7 år. Han har idag ett halvtidsuppdrag av Ålands landskapsregering att fram till årsskiftet starta upp en Leader process och verka för att en LAG grupp på Åland tar över ansvaret för Leaderarbetet på Åland och här reder han ut några av begreppen; Vad är LEADER? Projektfinansiering på totalt euro fram till år Finansieringsstöd kan erhållas upp till 50% av totala kostnader. Finansiell motprestation kan utgöras av eget arbete som värderas med 10,- euro/timme. För vem? Hela Åland är ett LEADER-område. Helst skall ett projekt som beviljas stöd genomföras i samarbete i ett trepartnerskap bestående av näringsliv, föreningsliv och kommun. Det kommer att handla om stöd till många småprojekt som ger ökad livskvalitet för boende och verksamheter på den Åländska landsbygden. ideella föreningar och näringslivet för att ur ett underifrånperspektiv utveckla nya aktiviteter och verksamheter på landsbygden. I Leader sammanhang kommer pengarna inte att användas till investeringar i vare sig jordbruk eller annat enskilt företagande. Här tackar vi Roger för faktainformationen och ber att få återkomma med fler frågor senare i år då pusselbitarna har fallit på plats. Gunilla G. Nordlund KONTAKTINFO Roger Silfver LEADER samordnare Ålands landskapsregering tel fax Mobil +358 (0) e-post roger.silfver@regeringen.ax LEADER Vem fördelar? Det är en lokal aktions grupp, även kallad LAG grupp, som består av folkvalda politiker, representanter för näringsliv och föreningar som fattar besluten om ekonomiskt projektstöd. Arbetet med att utse en åländska LAG grupp pågår för närvarande på Åland, det finns en intressent och det är den ideella föreningen Leader Åland rf. och om allting går enligt planerna så kommer LR att kunna godkänna en LAG grupp innan årsskiftet och då skall även LAG gruppens utvecklingsstrategi godkännas. Vad är syftet? Insatser för att i projektform länka samman landsbygdens samlade resurser i form av kommuner, 8

9 ÅLANDS INDUSTRIHUS INFO & PRYLNYTT N Ålands Industrihus informerar För att trafiken skall löpa smidigt kring kvarteret itiden uppmanar vi hyresgäster och besökare att följa de skyltar som finns gällande parkeringar. Parkeringarna framför huvudentré används i första hand av våra besökare (lila markering). Här finns också två parkeringar reserverade för handikappade (blå markering). Cyklar parkeras på de ytor som är markerade med gult. Absolut viktigast är att alla iakttar körriktningen kring itiden-huset. Parkering är tillåten endast på höger sida längs körvägen mellan itiden och räddningsverket och Klintebergsvägen. Utryckningsfordon måste alltid komma fram. TRAFIK- & PARKERINGSKARTA Uppblåst utebio Gillar man att titta på film men samtidigt får dåligt samvete över att sitta inne på sommaren borde denna utebio vara perfekt. För runt 2500 dollar får man en uppblåsbar bioduk, högtalare, förstärkare och en projektor. Mer info finns på ELVERKSGATAN KÖRRIKTNING CYKELPARKERING HANDIKAPPLATSER KUNDPARKERING ABONNERADE/KRAFTNÄT ABONNERADE/PBS HYRESGÄSTPARKERING HUVUDENTRÈ UV-mätare Med alla larmrapporter om hur farlig solen kan vara idag kanske det kan vara en god idé att skaffa en UV-mätare, framförallt om man gillar att ligga på stranden. Det går att mata in vilken solskyddsfaktor man använder och sedan larmar mätaren när man har fått tillräkligt med sol. Surfa till för mer info. Fredrik Pettersson 9

10 är ett åländskt nyhetsbrev. Innehållet i kretsar främst kring företag och innovationer. Brevet är gratis och kommer ut fyra gånger per år. Om du eller en bekant vill bli prenumerant är det bara att gå in på och registrera din adress. Det kommer att skickas ut ett mail till adressen direkt efter detta, följ instruktionerna i det för att fullfölja registreringen. Om du inte längre vill ha säger du upp det med länken som finns med i varje utskick. LUNCHRESTAURANG & CATERING mån - fre kl 8-15 övriga tider mot beställning Time Out har semesterstängt från 6 juli och öppnar igen Vi erbjuder husmanskost och asieninspirerat! Vegetariskt, måndagen gluten- 4 och augusti. laktosfritt finns alla dagar! I lunchen ingår salladsbuffét, bröd, smör och kaffe. Lunchpris 9, med kupong 8,40. Trevlig sommar! Matsedeln hittar du på Ring om du vill prenumerera på veckans matsedel! VÄLKOMNA! 10 KVARTERET itiden Elverksgatan 10, AX Mariehamn Telefon 22210, itiden@aland.net OSS HITTAR DU HÄR: ActiveArt Advokatbyrå Lena Laitinen Celox Ab Cenit, S-H Boman & Co Creganna Medical Devices Crosskey Banking Solutions Ab Effector Ab Högskolan på Åland Intro Capital Ab KB Åland KP Engineering Ab Kraftnät Åland Ab LeanOn Ab Lion Music Ab Majactive Ab McArena Ab Medimar Scandinavia Ab MobileNetControl Scandinavia Ab Nordens Institut Onboard-Napa Oy Quedro Ab Respons Consulting Retpack Solutions Ab Oy Rettig Group Ltd Bore Roberts Foto Restaurang Time Out Servercontainer Nordic Ab Träbiten Ab Vectra Energy Services Ab Volym Ab Ålands Industrihus Ab Ålands Investerings Ab Ålands Teknologicentrum - Växthuset Ålands Utvecklings Ab BOKNING AV KONFERENSUTRYMMEN Kvarteret itidens Serviceenhet Telefon eller itiden@aland.net TILL KVARTERET itiden RÄKNAS OCKSÅ (Elverksgatan 12): Antikvariat Åland Herrala Talot Juridisk Byrå Vindicera Nils Mattsson Oxygene Dive & Adventure Center Pommerngastarna Productive Business Systems, PBS Utgivare: Ålands Teknologicentrum... Ansvarig utgivare: Ulf Asplund...ulas@atc.ax Redaktion: Ålands Teknologicentrum, Gunilla Nordlund och Sanna Byman Annons: Gunilla Nordlund...respons@aland.net