EXAMENSARBETE. Produktionsstyrning med datorhjälpmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Produktionsstyrning med datorhjälpmedel"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2008:220 CIV Produktionsstyrning med datorhjälpmedel Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Maskinteknik Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik Avdelningen för Produktionsutveckling 2008:220 CIV - ISSN: ISRN: LTU-EX--08/220--SE

2 Förord Denna rapport är avslutningen på min Civilingenjörsutbildning på Luleå Tekniska Universitet där jag studerat Maskinteknisk linje med inriktning produktionsteknik. Examensarbetet utfördes på i Alvik utanför Luleå. Min handledare på Liko AB var Erik Lindbäck och från universitetet har Torbjörn Ilar, avdelningen för produktionsteknik, varit min handledare. Till dessa två vill jag rikta ett stort tack. Jag vill även passa på och tacka övriga medarbetare på för att de tagit sig tid att svara på mina frågor och hjälpt mig ta fram materialet till denna rapport.

3 Sammanfattning Examensarbetet utfördes på som tillverkar handikapphjälpmedel, främst s.k. vårdlyftar. Arbetets syfte var att utvärdera företagets produktion och ge förslag på förbättringar, samt att undersöka om något slags datorhjälpmedel skulle effektivisera produktionen. Problemen som företaget har idag är att det har expanderat kraftigt de senaste åren vilket har medfött att den planering och styrning av produktionen som finns idag inte är tillfredsställande. Detta resulterar i många expressleveranser och mycket övertidsarbete för arbetarna. Själva utvärderingen gick ut på att ett antal nyckeltal valdes ut och sedan jämfördes de olika alternativen utifrån dessa tal. De nyckeltal som användes var: Lageromsättning Övertid Ledtid Lagernivå Säkerhetslager Leveranssäkerhet Kvalitet Kontroll Expressleveranser Det är endast lageromsättningen, lagernivån och säkerhetslagret som kan räknas ut. De andra nyckeltalen fick uppskattas. Resultatet av utvärderingen blev att det bästa för företaget är att gå från en push - styrd till en pull -styrd tillverkning samt att införa ett datorstyrt MPS-system, vilket blev Scalas MPS-modul då företaget redan hade Scala som affärssystem i övriga verksamheten. Med dom förändringarna blir produktionen lättare att styra och planera samt att kapitalbindningen och kostnaderna minskar. 2

4 Abstract This Master s thesis was conducted at. manufactures different kind of handicap aid. The project s purpose was to evaluate the company s production and to present suggestions of improvement. What was also included in the project was to look into whether some sort of computer aid would make the production more effective. The problem that the company has today is that it has expanded the last couple of years which has lead to that the existing production planning and control is unsatisfying. The result of this is many express deliveries and a lot of overtime work. The evaluation was performed in a way that a few key figures were selected. The different solutions were then compared to each other by the key figures. The selected key figures were: Inventory turnover Overtime Lead time Inventory level Safety stock On time deliveries Quality Control Express deliveries It is only inventory turnover, inventory level and safety stock that you can actually calculate. To be able to compare the other key figures they were estimated. According to the evaluation the best solution for the company is to change their production system from a push system to a pull system and also to implement a computer based MPC system. Since the company already has Scala s business system implemented in the other departments, the only need to implement Scala s MPC module. With these changes the production will be easier to plan and control. Another result is that the costs are cut and there will be less capital tied up in the production and inventory. 3

5 1 INLEDNING KORT FÖRETAGSPRESENTATION BAKGRUND SYFTE METOD AVGRÄNSNINGAR LÄSANVISNINGAR TEORI KORT BESKRIVNING AV DE OLIKA TILLVERKNINGSSÄTTEN Serieproduktion Beställningsproduktion Satsproduktion PRODUKTIONSPLANERINGSFILOSOFIER PRODUKTIONSSTYRNINGSFILOSOFIER TRADITIONELL PRODUKTIONSSTYRNING PROAKTIVA PLANERINGSSYSTEM Planeringssystem för materialåtgång (MRP) Resursplanering för tillverkningsindustrin (MRP II) OPTIMISED PRODUCTION TECHNOLOGY (OPT) JUST IN TIME Angrip primära problem Eliminera slöseri Sträva efter enkelhet Utforma system som upptäcker problem KANBAN NULÄGE PRODUKTIONEN LAGER Lagerstyrning PROBLEM PROBLEMIDENTIFIERING LAGERSTYRNING Lagerhållning PRODUKTIONSFILOSOFI Testning och packning UTVÄRDERING PROGNOSERING Exponentiell utjämning Prognosfel LAGERSTYRNING Wilson-formeln Säkerhetslager JÄMFÖRELSE Sammanfattning IMPLEMENTERING AV MPS-SYSTEM FÖRUTSÄTTNINGAR Grunddata De mänskliga faktorerna TILLVÄGAGÅNGSSÄTT BESKRIVNING AV SCALA MPS

6 7.4 LÖSNINGSFÖRSLAG RESULTAT OCH SLUTSATSER RESULTAT OCH SLUTSATSER FORTSATT ARBETE REFERENSER...40 BILAGOR...41 BILAGA 1. UTRÄKNING AV SÄKERHETSLAGER...41 BILAGA 2. UTRÄKNING AV EKONOMISK ORDERKVANTITET (EOQ)...43 BILAGA 3. UTRÄKNING AV MEDELLAGER...45 BILAGA 4. UTRÄKNING AV FÖRTJÄNSTEN...46 BILAGA 5. UTRÄKNING AV LAGEROMSÄTTNINGEN...47 BILAGA 6. PROGNOSERING...48 BILAGA 7. INKÖPSSÄRKOSTNADER

7 1 Inledning 1.1 Kort företagspresentation Liko är ett företag, som är stationerat i Alvik 2 mil utanför Luleå, med ca: 40 st anställda. Företaget startades 1979 och tillverkar och säljer egenproducerade handikapphjälpmedel, varav vårdlyftar står för den största delen. Filosofin inom företaget är att produkterna inte bara skall vara flexibla, enkla att använda och ergonomiskt riktigt utformade, de skall även vara estetiskt tilltalande. Idag är Liko marknadsledande på den svenska marknaden och deras produkter återfinns runt omkring i Europa samt i USA och Japan. Företaget har även dotterbolag i England och USA. 1.2 Bakgrund För att på ett effektivt sätt kunna styra och planera produktionen i en fabrik krävs någon form av produktionsplanering. I en sådan planering ingår det att sammanlänka företagets strategiska mål med produktionen. Den måste också vara koordinerad med budget, prognoser och resurser. På senare år har företaget expanderat och därmed ökat sin produktion avsevärt. Detta har medfört problem med produktionsplaneringen. Kontentan av detta har blivit bland annat sena leveranser, dyra expressbeställningar och mycket övertid för produktionspersonalen. På grund av detta har företaget bestämt sig för att styra upp planeringen och styrningen av produktionen. Detta skall göras med någon form av datorstöd, vilket behövs för att på ett smidigare sätt kunna produktionsplanera med utgångspunkt från prognoserna. 1.3 Syfte Målet med examensarbetet är att ge förslag som effektiviserar den befintliga produktionen samt ökar kontrollen och säkerheten vid produktionsplaneringen. Syftet är bl.a. att göra en studie över vilket behov företaget har av en mer omfattande produktionsplanering och i sådana fall ge förslag på lämpligt datorsystem som anpassas efter företagets produktion. 1.4 Metod Till att börja med görs en teoristudie för att få en inblick i vilka olika teorier inom produktionsplanering och produktionsstyrning som finns. För att sedan kunna tillämpa någon av dessa teorier på företaget krävs det en nulägesanalys för att få en uppfattning om deras specifika produktion och ta reda på vilka problem som finns i produktionen idag. Vad som ingår i denna analys är bland annat kontroller av företagets affärsmässiga och strategiska mål och hur utbredda de är inom företaget. En fullständig analys av produktionen utförs också där det även ingår intervjuer med 6

8 personalen. En annan viktig del i arbetet är att ta fram olika grunddata som behövs för en fungerande produktionsstyrning. Med grunddata menas att bestämma ledtider för varje produkt och att en komponentbeskrivning av produkterna upprättas. Inom exjobbets ram ligger också att göra ett studiebesök på ett företag som har en liknande produktion och se hur de har löst sina problemen. Med hjälp av nulägesanalysen, intervjuerna, teoristudier och benchmarking kommer ett förslag att läggas fram på ett produktionsstyrningssystem som på ett smidigt sätt kan implementeras i företaget och underlätta produktionen. 1.5 Avgränsningar Med tanke på det tidsödande arbete som det innebär att implementera ett nytt produktionsplaneringssystem i ett företag kommer detta arbete endast att omfatta arbetet med att ta fram ett förslag till ett produktionsstyrningssystem. En undersökning av företagets leverantörer borde genomföras men med tanke på tidsbrist kommer den ej att genomföras. Då företaget använder affärssystemet Scala till sina övriga delar inom företaget bestämdes det att endast Scalas MPS-modul var av intresse om ett datorbaserat planeringssytem skulle köpas in. Arbetet blev sålunda begränsat till att utvärdera om företaget skulle satsa på att köpa in Scalas MPS-modul eller helt avstå från något datorbaserat hjälpmedel. 1.6 Läsanvisningar I de första två kapitlen redovisas olika produktionsstyrning/planerings-system och filosofier. Kapitel tre till åtta beaktar själva arbetet på företaget och vilka resultat som kommit fram. Om endast ett övergripande intresse av rapporten finns rekommenderas att läsa sammanfattningen och resultat (kap 8). 7

9 2. Teori För att få en snabb inblick i vad produktionsstyrning är slogs ordet upp i nationalencyklopedin. Följande beskrivning gavs: Samlingsterm för aktiviteter och metoder som används för att dimensionera, planera och initiera tillverkning. Till produktionsstyrningens viktigaste uppgifter hör att sköta kapacitetsdimensionering och beläggningsplanering så att högt kapacitetsutnyttjande kombineras med hög leveransberedskap. Planeringsmässigt svarar produktionsstyrningen för att behovet av material, verktyg och tillverkningsunderlag uppfylls innan tillverkningen initieras. Under senare decennier har produktionsstyrningen påverkats av ökade krav på korta genomloppstider och liten kapitalbindning vilket bl.a. bidragit till ökad användning av kundorderinitierad och flödesorienterad tillverkning. Delar av produktionsstyrningen har även i ökad utsträckning decentraliserats till arbetslag i den direkta tillverkningen. Vad som bör tänkas på då produktionsstyrning diskuteras är att det finns olika typer av tillverkning. För att belysa detta beskrivs nedan de olika tillverkningssätten. 2.1 Kort beskrivning av de olika tillverkningssätten Inom produktionsindustrin finns det tre olika sorters tillverkningssätt [O Grady]. Dessa är: - Serie- eller massproduktion - Beställningsproduktion - Sats- eller lagerproduktion Serieproduktion Serieproduktionen kännetecknas av ett smalt produktsortiment och stora tillverkningsserier. Ett typexempel är tillverkningen av glödlampor Beställningsproduktion Beställningsproduktion innebär tillverkning av ostandardiserade och unika produkter. Ingen order är den andra lik. Detta leder till ett brett produktsortiment och korta tillverkningsserier Satsproduktion Satsproduktionen står för 75-85% av produktionen i västvärlden. Denna produktion bygger på mindre serier där företaget förväntar sig fler ordrar av samma produkt. Tillverkningen sker i batcher med bestämda antal efter tidsintervaller som bestäms av 8

10 beställningsingången. Den här typen av produktion ställer väldigt höga krav på produktionsstyrningen p.g.a. de komplexa problem som uppstår. Bara samordningen så att rätt produkt når rätt kund i rätt mängd vid rätt tid är en svår uppgift. Sedan att göra det med bibehållen kvalitet i produktionen till rimliga kostnader är en enormt svår uppgift. Vad beträffar så är det satsproduktion som gäller och därför kommer endast produktionsstyrning av sådan tillverkning att beröras i denna rapport. 2.2 Produktionsplaneringsfilosofier Det finns generellt två typer av planeringsfilosofier. Antingen planeras efter ett push -system eller ett pull -system. I ett push -system trycks produkten genom produktionen med ett kontinuerligt flöde. Planeringen baseras då på mer eller mindre detaljerade och bearbetade prognoser över kommande tillverkning och sedan delas tillverkningen upp i jämna batcher över tidsperioden i fråga. I ett pull -system däremot dras produkten genom produktionen och tillverkningen initieras av ett behov. Planeringen av produktionen blir då betydligt enklare eftersom ingenting kommer att produceras om det inte finns ett klart uttalat behov av produkten. 2.3 Produktionsstyrningsfilosofier Det finns en mängd olika produktionsstyrningsfilosofier. Några exempel är Kanban, Optimised Production Technology (OPT), Materials Requirement Planning (MRP), Manufacturing Resource Planning (MRP II) och Just In Time (JIT). Av dessa är MRP, MRP II och OPT baserad på push system medan JIT och Kanban baseras på pull system. Nedan följer en beskrivning av dessa olika filosofier och vad de går ut på. 9

11 2.4 Traditionell produktionsstyrning De första försöken till någon slags produktionsstyrning för att allmänt förbättra produktionen var att tillämpa lagerstyrning [Axsäter]. Det gick ut på att företagen höll lager av färdiga produkter som kontrollerades regelbundet. När lagernivån nådde ett visst värde lades en beställning på nya produkter. Detta illustreras av bilden nedan. Lagernivån Påfyllnings 1 nivå q 2 Tillverknings- eller leverantörsledtid Tid Figur 1. Styrning med hjälp av påfyllnadsnivåer. Lagernivån sjunker med tiden och när den når påfyllnadsnivån (1) så beställs en bestämd mängd produkter (q) för att återställa lagernivån. Tiden innan produkterna levereras är den osäkra tiden. Produkterna kommer att levereras vid tidpunkt 2 och då gäller det att påfyllningsnivån var tillräckligt hög så att lagret inte tagit slut innan de nya produkterna levereras. Det är viktigt att mängden q är optimerad. Om q är litet blir lagerhållningskostaderna små medan kostnaden per enhet för ställtid och drift blir hög. Vid ett stort q blir det tvärtom. Det finns formler för att räkna ut q och det tas upp i kapitel Detta sätt att styra produktionen har sina brister. Om ett antal produkter samtidigt når påfyllnadsnivån kommer produktionsapparaten troligtvis att vara otillräcklig och det kommer att uppstå flaskhalsar som bromsar produktionen. Dessutom är det väldigt svårt att förutse vad som kommer att hända på marknaden. Vid radikalt ändrade förutsättningar kanske efterfrågan på en produkt försvinner och då står företaget där med ett antal produkter i lager och troligtvis ett antal på gång att produceras. En annan nackdel med detta styrsätt är att det kräver höga kostnader för att kunna genomföras. Det kostar mycket pengar att inventera lagret så ofta som måste göras samtidigt som det binds en massa kapital i lagret som kunde göra större nytta på andra ställen i företaget. 10

12 Dessa nackdelar uppstår i huvudsak därför att lagerstyrningsmetoden i sig är en reaktiv metod. Den reagerar på sådant som redan hänt och säger ingenting om framtiden. Detta medförde att det kom fram proaktiva system som bygger på prognoser om framtiden[o Grady]. De system som fick flest anhängare var MRP och MRP II som beskrivs nedan. 2.5 Proaktiva planeringssystem De två mest använda proaktiva systemen är Materials Requirement Planning (MRP) och uppföljaren Manufacturing Resource Planning (MRP II) Planeringssystem för materialåtgång (MRP) Som sagts tidigare är detta ett system som bygger på prognoser och meningen är att driftsledningen skall få möjlighet att förutse de framtida behoven och kunna hålla lagernivån på miniminivå med tanke på de klart förutsedda behoven. Metoden kan enkelt beskrivas i tre steg [O Grady]. 1. Med hjälp av en prognos beräknas hur stor produktion som behövs för att tillfredsställa behovet. Naturligtvis tas det hänsyn till kapaciteten och nuvarande lagernivå. Om prognosen säger att efterfrågan blir 200 st och det redan finns 75 st i lager kommer MRP-systemet att tala om att det behövs tillverkas 125 st under aktuell tidsperiod. Denna produktionsvolymsberäkning kallas MPS (Master Production Scheduling). 2. Nu när produktionsvolymen är bestämd återstår att beställa de ingående komponenterna och råvaror. MRP-systemet delar då upp MPS i de olika råvaror och komponenter som behövs. Eftersom färdigdatum är känt måste systemet veta de olika komponenternas leveranstid eller tillverkningstid för att kunna räkna ut när de ska beställas eller börja tillverkas. Oerhört förenklat kan förloppet illustreras med följande bild. Tillverkning av bil, 1 månads ledtid 4 hjul köps in 1 månads ledtid Chassi tillverkas i fabriken 3 månaders ledtid Motor köps in 2 månaders ledtid Figur 2. Exempel på stycklista. Om bilen ska levereras i oktober måste tillverkningen börja i september. 4 hjul måste köpas in i augusti, motorn måste köpas in i juli och tillverkningen av chassit måste börja i juni för att bilen ska hinna bli klar i oktober. 11

13 3. Det som kommer ut ur systemet är en detaljerad lista på komponenter och material som ska antingen beställas eller tillverkas. Vid egen tillverkning måste det till ett detaljerat schema över bearbetningen. Problemet med detta sätt att beräkna ledtider är att det är mycket svårt inom de flesta tillverkningsindustrier Resursplanering för tillverkningsindustrin (MRP II) Som beskrivits ovan så användes MRP till att styra produktionen och lagret inom det egna företaget. Med tiden och växande erfarenhet ställdes nya krav på produktionsstyrningssystemen. Styrningen skulle förbättras avsevärt om även data från andra avdelningar, såsom försäljning och inköp, beaktades. Det grundläggande MRP systemet utökades med andra av företagets aktiviteter och MRP II hade fötts [O Grady]. Skillnaden mellan MRP och MRP II är att MRP har följande grundläggande nivåer: Övergripande planering av produktionen (MPS) Planering av materialåtgång Planering av beställningar Till MRP II har det lagts till tre nivåer och följande nivåer existerar: Planering av försäljning Planering av produktion Övergripande planering av produktionen (MPS) Planering av materialåtgång Planering av kapacitetsbehov Planering av beställningar Med MRP II kunde mer detaljerade planeringar beräknas som hade större tillförlitlighet än de tillverkningsplaner som genererades med det ursprungliga MRPsystemet. 2.6 Optimised Production Technology (OPT) Precis som med MRP och MRP II bygger OPT på att producera mot lager. Upplägget är något annorlunda och det primära målet med OPT är att tjäna pengar. Detta uppnås genom att maximera genomflödet av produkter i produktionen [Jones & Grady]. Inom varje tillverkning finns det minst ett moment som går långsammast och därför i praktiken styr genomflödet i hela produktionen. Detta specifika moment kallas för flaskhals och det är detta som OPT fokuserar på. Om genomflödet skall maximeras räcker det med att se till att flaskhalsarna utnyttjas till 100%. Övriga moment i tillverkningen spelar ingen roll om de inte utnyttjas för fullt eftersom det ändå inte går att utnyttja flaskhalsen mer än 100%. Med detta som utgångspunkt styrs produktionen så att flaskhalsarna ständigt är i arbete. De nio principer som OPT bygger på är följande: 12

14 1. Balansera flödet, inte kapaciteten 2. Utnyttjandegraden av icke flaskhalsar bestäms inte av sin egen potential utan av någon annan begränsning i systemet 3. Utnyttjande och aktivering av resurser är inte samma sak 4. En förlorad timme vid en flaskhals är en förlorad timme för hela systemet 5. En förlorad timme vid en icke flaskhals är bara en illusion 6. Flaskhalsar styr både genomflödet av produkter och lagret 7. Transportbatchen behöver inte, och ska i många fall inte, vara samma som processbatchen. 8. Processbatchen skall vara flexibel, inte fastställd 9. Produktionsplaneringen skall upprättas genom att ta hänsyn till alla begränsningar i systemet. Ledtider är resultatet av planeringen och kan inte förbestämmas. Det OPT rent beräkningsmässigt utför, är uträkningen av batchstorlekarna för att optimera utnyttjandet av flaskhalsarna. Det finns två olika typer av batcher. Den ena är transportbatchen som är den kvantitet som förflyttas mellan de olika operationerna i tillverkningen. Den andra är processbatchen som är den totala kvantiteten som frisläpps i varje operation. Beräkningen av batchstorlekarna är intimt förknippat med planeringssystemet i OPT som kallas för drum-buffer-rope (trumma-buffert-rep). Namnet kommer ifrån att det är flaskhalsen (trumman) som styr planeringen. Vid icke flaskhalsar tillämpas ett dragande system(rep) och framför flaskhalsarna och färdigvarulagret finns det buffertar. Principen är så att det gäller att förflytta materialet så fort som möjligt genom icke flaskhalsar tills det når en flaskhals. Där samlas materialet upp och större batchar används för att minska ställtider o.d. Sedan är det maxfart igen genom resten av produktionen fram till färdigvarulagret. 2.7 Just In Time Skillnaden mellan JIT och de flesta övriga produktionsstyrningsfilosofierna är att JIT inte är ett mjukvarupaket som är uppbyggt på en massa krångliga formler och datorprogram. JIT är en något vagare definierad teknik som bygger på fyra grundpelare [O Grady]. Dessa är: 1. Angrip primära problem 2. Eliminera slöseri 3. Sträva efter enkelhet 4. Utforma system som upptäcker problem Det är utifrån dessa fyra enkla principer som japanerna i allmänhet och Toyota i synnerhet bygger sin produktionsstyrning och filosofi på. För att få en djupare inblick i vad varje punkt står för följer en närmare beskrivning nedan. 13

15 2.7.1 Angrip primära problem Huvudsyftet med den här punkten är att få produktionsledarna att sluta agera brandkår och ständigt lösa problem kortsiktigt genom att blottlägga problemen och lösa dem en gång för alla. På så sätt får företaget kortsiktiga nedgångar i produktionen men vinner långsiktigare fördelar. En av de populäraste bilderna för att beskriva hur man med JIT-filosofin blottlägger dessa fundamentala problem är den s.k. lagerfloden. Klippa (problem) som syns Båt (företagets drift) Vattennivån (lagernivå) minskar Klippor (kommande problem) Figur 3. Lagerfloden. Liknelsen med floden är att företaget, som representeras av båten, navigerar och styr längs floden. Vattennivån i floden representeras av lagernivån och klipporna är problem. När vattennivån sänks kommer en klippa att bli synlig och inom den traditionella västerländska företagsfilosofin är lösningen att höja nivån för att på så sätt begrava problemet igen. Japanerna däremot anser att när ett problem kommer upp till ytan måste det åtgärdas och elimineras. På så sätt kan nivån ständigt sänkas och klipporna avlägsnas från flodbotten. Ett typiskt exempel är en otillförlitlig maskin som matar produkter till en mer tillförlitlig maskin. Den traditionellt västerländska lösningen är att bygga upp ett rejält lager med produkter mellan maskinerna för att på så vis garantera att den mer tillförlitliga maskinen alltid har jobb. Enligt japanerna är det bättre att åtgärda den otillförlitliga maskinen med förebyggande underhåll för att förbättra tillförlitligheten och kunna minska bufferten mellan maskinerna. 14

16 2.7.2 Eliminera slöseri Det som inom produktion räknas som slöseri är allt som inte ökar produktens värde. Typexempel på sådant är lagring, inspektion och transport. Det som är svårast att eliminera är inspektionen. Företaget måste leverera kvalitativa produkter så att kunden blir nöjd. Traditionellt har detta uppnåtts genom ett antal inspektioner av produkten under produktionens gång. Enligt JIT kan behovet av enskild inspektion elimineras genom att betona två viktiga saker. Gör rätt från början. Det kostar oftast inte mer att tillverka kvalitetsprodukter istället för felaktiga produkter. Låt operatörerna ansvara för styrningen av processen genom att ge dem riktlinjer och mål. Vid en inspektion finns det vissa gränser som produkten måste hålla sig innanför och gör den det är den godkänd. Faller måtten utanför gränserna är den ej godkänd och kasserar eller lagas. Enligt JIT så är det bättre att ha ett målvärde att styra produktens värden emot. Desto längre från målvärdet värdet ligger desto sämre produkt. Alltså ska processen ständigt styras så att värdet närmar sig målvärdet. Dom som ska sköta styrningen är de som vet mest om processen och det är oftast operatörerna. På detta sätt kommer antal produkter som måste kasseras eller omarbetas att minska kraftigt. 15

17 2.7.3 Sträva efter enkelhet Då de flesta tillverkningsindustrierna är oerhört komplicerade gjordes det förr komplicerade styrsystem för att kunna styra tillverkningen. Vad JIT går ut på är att förenkla tillverkningen så långt som möjligt och på det sättet även förenkla materialflödet. Det optimala sättet är att dela in alla produkter i olika familjer efter vilken teknik och tillverkning de behöver och sedan ha en produktionsline för respektive produktfamilj. På så vis minskas transporter och väntetider. Skillnaden mellan traditionell tillverkning och JIT-filosofin visas i figurerna nedan. Svarvning Fräsni ng Målning Slipning Svetsning Figur 4. Typiskt processchema Produkt familj 1 Svarvning Fräsning Slipning Produkt familj 2 Svetsning Fräsning Målning Figur 5. Tillverkningsschema som använder flödesvägar Utforma system som upptäcker problem Vad som menas med system som upptäcker problem är att det ska vara så få produkter och komponenter som möjligt i tillverkningen samtidigt. På så vis upptäcks 16

18 ett problem relativt snabbt jämfört med om det finns buffertar mellan maskinerna och lager av färdiga produkter. Ett sådant här system kallas pull -system där produkterna dras igenom produktionen i jämförelse med ett push -system där produkterna trycks igenom produktionen. De största fördelarna med ett dragande system är: Färre produkter under bearbetning Minskade lagernivåer Minskade ledtider i tillverkningen Lättare upptäckt av flaskhalsar Snabbare upptäckt av kvalitetsproblem Enklare driftsledning 2.8 Kanban Kanban är det ursprungliga pull -systemet, där produkterna dras igenom produktionen, som ofta används av företag som är influerade av JIT-tänkande. Kanban är det japanska ordet för kort och det är precis vad det handlar om. I ett Kanban-system startar produktionen med ett behov. Informationen om behovet är uppskrivet på ett kort, som tillhör en vagn, som skickas bakåt i produktionen. På kortet står det vad som skall tillverkas och i vilket antal. När så produktionen startar får produkterna inte skickas vidare till nästa steg i produktionen förrän det antal som är skrivet på kortet är tillverkat. På detta vis elimineras allt slöseri och ingenting tillverkas förrän det uppstått ett behov. Information Material flöde = Tillverkningssteg i produktionen. Figur 6. Information och produktflöde i ett Kanban-system. I figuren ovan skulle Kanban fungera så att station 3 får en order från en kund. 3:an börjar då producera och när komponenterna tar slut skickas ett kort med exakt antal behövda komponenter uppskrivna tillsammans med en vagn till station 2 som då börjar producera i sin tur. Sedan fortsätter informationen att vandra bakåt i produktionen. De egenskaper som bör läggas på minnet vid ett sådant här system är: Maskiner och processer tillverkar inga komponenter om det inte krävs för efterföljande maskiner eller processer 17

19 Styrinformationen flödar bakåt genom produktionssystemet medan materialet flödar i den motsatta riktningen Dragande system underlättar upptäckandet av problem 18

20 3 Nuläge I det här kapitlet beskrivs hur företaget fungerar i dagsläget. All information som redovisas har inte används vid utvärderingen av företaget. Anledningen till att allt är med, är att nulägesanalysen gjordes som en sorts brainstorming där allt som kunde ha betydelse för utvärderingen undersöktes och dokumenterades. 3.1 Produktionen Produktionsdelen består av en produktionslokal och ett höglager. I produktionslokalen finns ett antal arbetsstationer där monteringen sker. Totalt jobbar 10 personer inom produktionen. Uppdelningen är sådan att 4 st monterar Golvo, 3 st monterar Uno/Sabina, 2 st ansvarar för tillbehör samt att det finns en produktionsledare. I höglagret finns komponentlagret och packstationen. Själva produktionen är uppdelad veckovis och är prognosstyrd. På måndag morgon meddelar produktionsledaren hur många lyftar som skall tillverkas under veckan. Lyftarna tillverkas i batcher om st beroende på hur många som skall tillverkas och vilken modell det gäller. Varje arbetare är sedan personligen ansvarig för varsin batch och monterar hela lyften själv. När lyftarna är klara testas varje lyft för sig, för att se att de håller för de utlovade kraven, innan de individmärks och paketeras. Arbetarna ansvarar själva för testningen av de lyftar som de har monterat. På fredagarna packas lyftarna och körs över till leveransavdelningen där de hamnar i färdiglagret tills de skickas till kunden. Produktionsstyrningen kan betecknas som ett push -system där produkterna trycks fram genom produktionen. Produktionsplanen är uppbyggd på prognoser som baseras på tidigare försäljning och vad säljarna tror att de kan sälja. Dessa prognoser uppdateras en gång per halvår. För att få fram en veckoproduktion, baserad på prognoserna, räknar företaget med 38 fulla produktionsveckor på ett år. Den totala prognoserade försäljningen delas med 38 och på så vis fås en preliminär veckoplan. 3.2 Lager Som tidigare nämnts finns det två lagerplatser. Ett höglager och ett färdigvarulager. I höglagret finns alla ingående komponenter till de olika produkterna som tillverkas. I färdigvarulagret finns, som namnet antyder, de färdiga produkterna samt reservdelar och vissa tillbehör Lagerstyrning Lagerstyrningen sköts med hjälp av ett enkelt excel-program där alla detaljer och deras lagernivåer är inmatade. I detta program går sedan produktionsledaren in och kontrollerar hur mycket som finns i lagret ungefär en gång i månaden. När någon detalj är på väg att ta slut beställs nya. Antalet som beställs varierar beroende på 19

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1) Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 26 Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1) All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod T0002N Kursnamn Logistik 1 Datum 2012-10-26 Material Fördjupningsuppgift Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Försättsblad inlämningsuppgift

Läs mer

Hur man. gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock.se

Hur man. gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock.se Hur man gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet 2014 EazyStock, en division inom Syncron Gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet! Lagerstyrning är en av de oglamorösa

Läs mer

Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar

Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar När man fastställer kvantiteter att beställa för lagerpåfyllning avrundar man ofta beräknad ekonomiskt orderkvantitet uppåt eller nedåt, exempelvis för

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år

Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 28 Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.

Läs mer

Whitepaper: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock.

Whitepaper: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock. Whitepaper: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer 2014 EazyStock, en division inom Syncron Utmaningen att minska lagerrelaterade kostnader Många företag köper in eller tillverkar

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 12 Ekonomisk orderkvantitet Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle

Läs mer

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter

Läs mer

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift Logistik Fö: Lager Varukapital Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift arbete (PIA, VUA, VIA) och förråd Förråd Varför Upplag har av utgångs- man lager? och

Läs mer

EazyStock. Next Generation Inventory Management in the Cloud. Jeeves Xperience 23-24 oktober 2014

EazyStock. Next Generation Inventory Management in the Cloud. Jeeves Xperience 23-24 oktober 2014 EazyStock Next Generation Inventory Management in the Cloud Jeeves Xperience 23-24 oktober 2014 Era presentatörer Daniel Martinsson Head of EazyStock Sales & Product development EazyStock worldwide Agneta

Läs mer

Hitta förbättringspotentialen. utan direkta investeringar

Hitta förbättringspotentialen. utan direkta investeringar utan direkta investeringar Christian Carlén: - Industrial Management AB www.condustria.se - Productivity Potential Assessment Sweden AB www.ppaonline.se Projekt : - Lidhs Verktyg AB - Automatlego AB Agenda

Läs mer

Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden

Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden Nils Robertsson VD på PromoSoft 100 % fokus på lager och inköp Utvecklar lagerstyrningssystem och säljer WMS och andra moduler för Supply Chain Add-on till affärssystemen

Läs mer

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Kanbansystem betraktas av många som effektivare än andra lagerstyrningssystem,

Läs mer

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I den här studien har en analys gjorts av säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion

Läs mer

Välkommen på utbildning!

Välkommen på utbildning! Välkommen på utbildning! LEAN Production 1 dag 1 Introduktion 2 Bakgrund och Teorier 3 5S, STF, Std arbete 4 LEAN Spel 5 Ekonomi, Extra Norrköping Nov 2014 Leanspelet! FLÖDESSPELET /LEANSPELET VI MÄTER:

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

Lektion 5 Materialplanering (MP) Rev HL

Lektion 5 Materialplanering (MP) Rev HL Lektion 5 Materialplanering (MP) Rev 20151006 HL Innehåll Nivå 1: Materialbehovsplanering (LFL, EOQ, SS) (MP1.1) Materialbehovsplanering (FOQ) (MP1.2) Materialbehovsplanering (POQ, FOQ, SS) (MP1.3) Nivå

Läs mer

3. Övningarna Operationer I: Produkter och produktion. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi

3. Övningarna Operationer I: Produkter och produktion. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi 3. Övningarna Operationer I: Produkter och produktion TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid 5. Försäljning, marknadsföring och bemötandet av kunden 4. Operationer

Läs mer

Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad

Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 32 Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad täcktid Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för

Läs mer

Minikurs Metoder för behovsplanering

Minikurs Metoder för behovsplanering Minikurs Metoder för behovsplanering Under den här minikursen tittar vi på olika möjligheter, metoder och tips i systemanvändandet när det gäller Behovsplanering. Det ska ge idéer och målsättningar för

Läs mer

Genomgång av kontrollskrivningen

Genomgång av kontrollskrivningen Genomgång av kontrollskrivningen 131011 2- Om kontrollskrivningen 2 delar, s:a 12,0 poäng För godkänt krävs: >= 6,0 poäng totalt >= 2,0 poäng på Del 1 >= 2,0 poäng på Del 2 Del 1 4-Del 1 S:a 6,0 poäng

Läs mer

Lean Production i verkligheten

Lean Production i verkligheten Lean Production i verkligheten Intro Vem är jag? Niklas Gudmundsson Civilingenjör Elektroteknik och Industriell ekonomi från Lunds Tekniska Högskola Har jobbat i snart 10 år med Lean inom fordonsindustrin

Läs mer

Lagermodeller & produktvärden

Lagermodeller & produktvärden Lagermodeller & produktvärden Tid Är Tid = Pengar? 3- Olika tidsbegrepp Ledtid (LT) Tid från behovsinitiering / orderläggning till behovsuppfyllelse / mottagande av leverans Genomloppstid (GLT) Tid för

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck

Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 22 Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla

Läs mer

Ekonomisk behovstäckningstid

Ekonomisk behovstäckningstid Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 32 Ekonomisk behovstäckningstid Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje

Läs mer

Ekonomisk orderkvantitet med partperiod balansering

Ekonomisk orderkvantitet med partperiod balansering Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 39 Ekonomisk orderkvantitet med partperiod balansering Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 13 Omsättningshastighet i lager I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager

Läs mer

A solution that lifts

A solution that lifts Fork A solution that lifts Form A solution that lifts A solution that lifts Heat A solution that lifts A solution that lifts Receptet på framgång Vår vision är att nå långt. Att få befintliga och presumtiva

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod T0002N Kursnamn Logistik 1 Datum 2013-10-31 Material Kursexaminator Tentamen Björn Samuelsson Betygsgränser 3 = 30-39; 4 = 40-49; 5 = 50- Tentamenspoäng

Läs mer

Föreläsning 6. Lagerstyrning

Föreläsning 6. Lagerstyrning Föreläsning 6 Lagerstyrning Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lektion Laboration Introduktion, produktionsekonomiska Fö 1 grunder, produktegenskaper, ABC klassificering Produktionssystem Fö 2 Prognostisering

Läs mer

Lova leveranstider; sälj och verksamhetsplanering!?

Lova leveranstider; sälj och verksamhetsplanering!? Täcktidsplanering/Taktplanering Anders Segerstedt Industriell logistik, Luleå tekniska universitet Lova leveranstider; sälj och verksamhetsplanering!? I ett företag kan det vara så att en ordermottagare

Läs mer

Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri

Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri CLIP - Högskolan i Gävle den 28 maj 2009 Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri Stig-Arne Mattsson Division of Logistics and Transportation Bild 1 Kapitalbindning i svensk tillverkningsindustri

Läs mer

Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan

Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 14 Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom

Läs mer

Supply Chain Management

Supply Chain Management Supply Chain Management Beer game 722A29 Grupp 5 Denise Niemi Jennie Östh Martin Andersson Amanda Svensson 2014-11- 04 Innehållsförteckning Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Resultat... 4 Lagerhållning...

Läs mer

Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll?

Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll? Whitepaper 14.11.2012 1 / 6 Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll? Förena det bästa av två världar! Författare: Mikko Kärkkäinen Verkställande direktör, D.Sc. (Tech.) mikko.karkkainen@relexsolutions.com

Läs mer

Logistik-/ Lager- grunder

Logistik-/ Lager- grunder Logistik-/ Lager- grunder Rätt produkt Rätt tid Rätt kvalitet Lägsta pris Björk 1 Logistikens Områden Leverantörs urval Inköpsrutiner Inkommande varor Lagerbestånd Lagerskötsel Emballering Orderbehandling

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 04 Faktorer som påverkar val av orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel

Läs mer

Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice

Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 88 Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice Differentiering av fyllnadsgradsservice på olika klasser av artiklar i en

Läs mer

P(ξ > 1) = 1 P( 1) = 1 (P(ξ = 0)+P(ξ = 1)) = 1 0.34. ξ = 2ξ 1 3ξ 2

P(ξ > 1) = 1 P( 1) = 1 (P(ξ = 0)+P(ξ = 1)) = 1 0.34. ξ = 2ξ 1 3ξ 2 Lösningsförslag TMSB18 Matematisk statistik IL 101015 Tid: 12.00-17.00 Telefon: 101620, Examinator: F Abrahamsson 1. Varje dag levereras en last med 100 maskindetaljer till ett företag. Man tar då ett

Läs mer

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 11 Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Med ordersärkostnader för inköpsartiklar avses alla de kostnader som är förknippade med att

Läs mer

Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek

Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Vid operativ materialstyrning spelar dimensionering av orderstorlekar och säkerhetslager en avgörande roll för hur effektivt

Läs mer

5. TJÄNSTEPRODUKTION. Tjänsteföretag. Sammanfattande bedömning. Gör ni ordentlig beredning inför tillverkningen av nya eller ändrade produkter?

5. TJÄNSTEPRODUKTION. Tjänsteföretag. Sammanfattande bedömning. Gör ni ordentlig beredning inför tillverkningen av nya eller ändrade produkter? . TJÄNSTEPRODUKTION Gör ni ordentlig beredning inför tillverkningen av nya eller ändrade produkter? Gör ni riktiga förkalkyler och kontrolleras utfallet efteråt? Planeras beläggningen så att ni kan utnyttja

Läs mer

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 43 Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer I affärssystem brukar standardavvikelser för efterfrågevariationer eller prognosfel

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Produktionsteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41M04B Tentamen ges för: Af2Ma, Al1, Log2, Pu2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120109 Tid:

Läs mer

Kapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1

Kapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1 Kapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1 Stig-Arne Mattsson, Permatron AB För att bestämma orderkvantiteter finns det sedan tidigt 1900-tal ett stort antal olika metoder till förfogande,

Läs mer

Överdrag i materialstyrningssystem

Överdrag i materialstyrningssystem Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 9 Överdrag i materialstyrningssystem De modeller som används i praktisk tillämpning för att styra lager, exempelvis i olika varianter av beställningspunktssystem,

Läs mer

MATERIALFÖRSÖRJNINGENS GRUNDER. Exempelsamling

MATERIALFÖRSÖRJNINGENS GRUNDER. Exempelsamling MATERIALFÖRSÖRJNINGENS GRUNDER Exempelsamling Innehåll Uppgift 1. Partiformning... 6 Uppgift 2. Partiformning... 6 Uppgift 3. Partiformning... 7 Uppgift 4. Volymvärdesanalys... 7 Uppgift 5. Säkerhetslager...

Läs mer

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning!

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! 19.5.2010 1 / 5 Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! Den svenska apoteksmarknaden genomgår sedan årsskiftet 2009 2010 en omreglering från statligt monopol till fri marknad. Omregleringen

Läs mer

Välkommen på utbildning!

Välkommen på utbildning! Välkommen på utbildning! LEAN Production 1 dag 1 Introduktion 2 Bakgrund och Teorier 3 5S, STF, Std arbete 4 LEAN Spel 5 Ekonomi, Extra Norrköping Nov 2015 Leanspelet! FLÖDESSPELET /LEANSPELET VI MÄTER:

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för ledtider

Beräkna standardavvikelser för ledtider Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 4 Beräkna standardavvikelser för ledtider De formler som traditionellt används för beräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer

Läs mer

DFA Design For Assembly

DFA Design For Assembly 2009 DFA Design For Assembly Seminarium I kurs KPP017 på MDH DFA är en metod inom produktutveckling som används för att få fram ett bra system för montering av nya produkter (kan även användas på befintliga

Läs mer

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 31 Täcktidsplanering Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle fatta

Läs mer

Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser

Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser Alternativa sätt att beräkna standardavvikelser Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I affärssystem är det vanligt att standardavvikelser beräknas per prognosperiod motsvarande en månad eller en fyraveckorsperiod.

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 55 Enkel-kanbansystem Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel fatta beslut om den kvantitet

Läs mer

Uppskatta ledtider för anskaffning

Uppskatta ledtider för anskaffning Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 31 Uppskatta ledtider för anskaffning Begreppet ledtid avser generellt den kalendertid som krävs för att genomföra en administrativ process.

Läs mer

Kanban. Marcus Hammarberg. torsdag den 15 september 2011 (v.)

Kanban. Marcus Hammarberg. torsdag den 15 september 2011 (v.) Kanban Marcus Hammarberg Kanban? Vad sjutton är Kanban för något? Jag brukar beställa yakiniku... http://blog.huddle.net/wp-content/uploads/2009/08/team-building-exercises-improving-teamwork.jpg Kanban

Läs mer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer

Läs mer

Lektion 1 Beräkning av R TOT

Lektion 1 Beräkning av R TOT TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013 Sid 1 (13) Lektion 1 Beräkning av R TOT Uppgift 1 Nedan presenteras resultat- & balansräkning för ett företag. Beräkna räntabilitet på totalt kapital

Läs mer

Agneta Lantz 2014-01-23

Agneta Lantz 2014-01-23 Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag

Läs mer

PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning

PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den 27 28 augusti 2015 i Luleå Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning Metoder för bestämning av lagerstyrningsparametrar Metoder för bestämning

Läs mer

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD?

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Alla tre är mått på hur bra anpassningen är och kan användas för att jämföra olika modeller. Den modell som har lägst MAPE, MAD och/eller MSD har bäst anpassning.

Läs mer

Astra Tech AB Vår resa mot Lean

Astra Tech AB Vår resa mot Lean Astra Tech AB Vår resa mot Lean Ann-Charlotte Ryrman Avdelningschef Ständiga förbättringar 2008-10-07 Astra Tech AB Dotterbolag till Astra Zeneca Forskning/utveckling, produktion, försäljning av medicintekniska

Läs mer

Lektion 3 Lagerberäkningar

Lektion 3 Lagerberäkningar TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013 Sid 1 (7) Lektion 3 Lagerberäkningar Uppgift 1 Företaget Mångimport HB importerar och lagerför fem olika artiklar. Lagret styrs med hjälp av ett beställningspunktssystem

Läs mer

Exklusiv chokladleverantör. full koll i molnet

Exklusiv chokladleverantör. full koll i molnet Exklusiv chokladleverantör får full koll i molnet 1 Introduktion Åsö i Åtvidaberg AB är en chokladgrossist som säljer och lagerför exklusiva produkter för tillverkning av bakverk, praliner, desserter,

Läs mer

Företagspresentation. ThyssenKrupp Materials Sverige

Företagspresentation. ThyssenKrupp Materials Sverige Företagspresentation ThyssenKrupp Materials Sverige Innehåll Litet företag, stora muskler Litet företag stora muskler 3 Branschens ledande serviceföretag 4 Kunskapsledare det tjänar du på 6 Sverigebäst

Läs mer

Samarbete gav både MONEY och P2000 en skjuts framåt

Samarbete gav både MONEY och P2000 en skjuts framåt Samarbete gav både MONEY och P2000 en skjuts framåt Att införa avancerad produktionsuppföljning kräver inte bara ny teknik utan också utvecklade arbetssätt. Detta framgår tydligt av Scanias erfarenheter

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla

Läs mer

Kartläggning och förbättring av värdeflöden

Kartläggning och förbättring av värdeflöden Kartläggning och förbättring av värdeflöden De fem Lean principerna Specificera värdet från slutkundens ståndpunkt (Value) Identifiera ett värdeflöde för varje produktfamilj (The value stream) Se till

Läs mer

C 51. Två-binge system. 1 Metodbeskrivning. Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

C 51. Två-binge system. 1 Metodbeskrivning. Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 51 Två-binge system Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle fatta

Läs mer

Hjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling tillhandahålls i tentamenslokalen.

Hjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling tillhandahålls i tentamenslokalen. Operativ Verksamhetsstyrning/ Produktionslogistik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Skriftlig tentamen 41I32O, 51PL01 Affärsingenjör - inriktning bygg, Affärsingenjör

Läs mer

Lean inom Hälso- och Sjukvård www.ohde.se

Lean inom Hälso- och Sjukvård www.ohde.se Lean inom Hälso- och Sjukvård www.ohde.se 1 Vad tänker du på när du hör ordet Lean? 2 Kundfokus Flöde Kompetens Toyota Production System Värdeskapande / förluster Ständiga Förbättringar Resurssnål verksamhetsutveckling

Läs mer

Vad är lean management. Fredrik Trossö Kvalitetsledare Laboratoriemedicinska länskliniken, USÖ och leancoach på USÖ

Vad är lean management. Fredrik Trossö Kvalitetsledare Laboratoriemedicinska länskliniken, USÖ och leancoach på USÖ Vad är lean management Fredrik Trossö Kvalitetsledare Laboratoriemedicinska länskliniken, USÖ och leancoach på USÖ SKL Ekonomi och framtid Framtida utmaningar Modell för dynamiska system Kvalitetsbristkostnader

Läs mer

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 21 Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager Servicenivå är ett mått på leveransförmåga från lager. Det kan allmänt

Läs mer

Leanspelet. Staffan Schedin Ulf Holmgren ht-2015

Leanspelet. Staffan Schedin Ulf Holmgren ht-2015 spelet Staffan Schedin Ulf Holmgren ht-2015 Production En filosofi hur man bör hantera resurser Eliminera faktorer (muda) i produktionsprocessen som inte skapar värde för slutkunden Mer värde för mindre

Läs mer

Kortfattade lösningsförslag till tentamen i TNK

Kortfattade lösningsförslag till tentamen i TNK Kortfattade lösningsförslag till tentamen i TNK03 007-10-19 Samtliga svar måste motiveras betydligt mer än nedanstående för att ge poäng på tentamen. Uppgift 1 Total processmedeltid = 15+9+5 = 49. Total

Läs mer

Lean hur kan det användas i jordbruksföretaget. Elenore Wallin, Lean coach, Hushållningssällskapet

Lean hur kan det användas i jordbruksföretaget. Elenore Wallin, Lean coach, Hushållningssällskapet Lean hur kan det användas i jordbruksföretaget Elenore Wallin, Lean coach, Hushållningssällskapet Nationell satsning ca 70 större företag deltar Vad är Lean? Kundfokus det kunden vill ha Ta bort slöseri

Läs mer

Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet

Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet Silf Competence.ppt 1 K229 Supply Chain och Lean Six Sigma+LEAN Silf Competence.ppt 2 K229 Vad är Supply Chain? Innehåll Vad är Lean, Six Sigma och Six Sigma+Lean

Läs mer

SKRÄDDARSYDDA LÖSNINGAR INOM PLÅTBEARBETNING

SKRÄDDARSYDDA LÖSNINGAR INOM PLÅTBEARBETNING SKRÄDDARSYDDA LÖSNINGAR INOM PLÅTBEARBETNING 1 2 KOMPETENTA MEDARBETARE MED AVANCERAD MASKINPARK STARKA SKÄL ATT VÄLJA WERMLANDS TUNNPLÅT Framgångsrika industritillverkare kräver professionella partners.

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

H2O kundservice. Effektiv och säker.

H2O kundservice. Effektiv och säker. Experter för avloppsfri produktion German Engineering H2O kundservice. Effektiv och säker. www.h2o-de.com Vår ambition är att i möjligaste mån minska din arbetsbörda. Därför har kundservice så hög prioritet

Läs mer

Möjligheter till effektivare lagerstyrning på Eco Log Sweden AB

Möjligheter till effektivare lagerstyrning på Eco Log Sweden AB INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ Möjligheter till effektivare lagerstyrning på Eco Log Sweden AB Olof Ohlsson Februari 2009 Examensarbetet/15 högskolepoäng/b-nivå Industriell Ekonomi Logistik/Lagerstyrning

Läs mer

Effektivisering av det förebyggande underhållet

Effektivisering av det förebyggande underhållet Effektivisering av det förebyggande underhållet Vi har härmed nöjet att presentera följande beskrivning av utbildningsinsatser i Effektivisering av det förebyggande underhållet. Bakgrund Utbildningen är

Läs mer

Fallstudie Lars Höglund AB

Fallstudie Lars Höglund AB Hösten 2004 Fallstudie Lars Höglund AB En fallstudie inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. INNEHÅLLSFÖRTECKNING LARS HÖGLUND AB, TÖCKSFORS...1

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager

Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars efterfrågan All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla

Läs mer

Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag?

Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? Automatisk kontroll av mängd och vikt, kontinuerlig övervakning av kyl- och frystemperaturer,

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Uppgift 3 (10 poäng) Ge 5 exempel på strategier som kan minska det totala transportbehovet (1). Förklara varje strategi kortfattat.

Uppgift 3 (10 poäng) Ge 5 exempel på strategier som kan minska det totala transportbehovet (1). Förklara varje strategi kortfattat. OBS! Om du behöver ytterligare något utrymme för dina svar använd baksida på den sidan uppgiften står mer utrymme än så bör inte behövas! undvik lösblad! Lycka till! Uppgift 1 (10 poäng) Lager har en central

Läs mer

Låt kunderna göra jobbet!

Låt kunderna göra jobbet! Låt kunderna göra jobbet! Innehållsförteckning Inledning...4 Vad är referensprogrammet?...6 250 gånger 250-regeln...8 ABC-listan...10 Ha mig i åtanke...12 Bevara kontakten!...14 - Årsplan för utskick...16

Läs mer

Joakim Vasilevski 2011-01-16

Joakim Vasilevski 2011-01-16 PM - CAM KPP039 Produktutveckling 3 2011-01-16 Examinator: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Förord I kursen KPP039 Produktutveckling 3 har vi i uppgift skriva ett inviduellt PM om ett lämpligt ämne i

Läs mer

Grunderna i Lean. Mirella Westpil, Michael Lundstedt 2013-11-05

Grunderna i Lean. Mirella Westpil, Michael Lundstedt 2013-11-05 Grunderna i Lean Mirella Westpil, Michael Lundstedt 2013-11-05 Några ord om oss Michael Mirella Agenda 13.15 Presentation Michael & Mirella 13.20 Vad är Lean Bikupor 13.30 Överblick (historia, värderingar,

Läs mer

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng Materialplanering och styrning på grundnivå Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen TI6612 Af3-Ma, Al3, Log3,IBE3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

4/10/2015 Logistik 1

4/10/2015 Logistik 1 Logistik 1 Information & Prognoskvalitet 2 Materialbehovsplanering (MRP) MRP börjar på försäljningsavdelningen genom att man tar fram en försäljningsplan och tillhandahåller en uppskattad försäljningsvolym.

Läs mer

Minikurs Effektivare produktionsplanering

Minikurs Effektivare produktionsplanering Minikurs Effektivare produktionsplanering Den här minikursen handlar om grundprinciper och metoder för en effektivare produktionsplanering. Hur produktionsplanering kan bli bättre genom uppföljning och

Läs mer

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper bluegarden.se Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper Kan din verksamhet tjäna på att outsourca hela eller delar av löne- och HRadministrationen? Detta whitepaper ger dig underlag att fatta korrekta

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Bestämning av orderkvantiteter genom differentiering av täcktider från totalt tillåtet antal order

Bestämning av orderkvantiteter genom differentiering av täcktider från totalt tillåtet antal order Bestämning av orderkvantiteter genom differentiering av täcktider från totalt tillåtet antal order Stig-Arne Mattsson Institutionen för ekonomistyrning och logistik Linnéuniversitetet, Växjö Sammanfattning

Läs mer

Logistikprocesser för en effektiv försörjningskedja

Logistikprocesser för en effektiv försörjningskedja Logistikprocesser för en effektiv försörjningskedja Dr. Rolf Forsberg Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå 0920-491926 070-5252363 rolf.forsberg@ies.luth.se SAMMANFATTNING En brandkårsuttryckning som

Läs mer

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Tillämpningsuppgift 1 - Ht 2013

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Tillämpningsuppgift 1 - Ht 2013 Ht 2013 Sid 1 (6) Tillämpningsuppgift 1 Ht 2013 Mikrolux AB Företaget Mikrolux AB tillverkar mikrovågsugnar för enskilt bruk, dvs. mot konsumentmarknaden. Ugnarna är av ett exklusivt snitt och tillverkas

Läs mer