Del 2. Förbundsstyrelsens rapporter Motioner Propositioner Val

Transkript

1 Del 2 Förbundsstyrelsens rapporter Motioner Propositioner Val Fullmäktige 2006

2 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (47) Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Förbundsstyrelsens rapport nr 1 om verksamheten 1 januari 30 september Motion nr 1 till FSA s fullmäktige 2006 omförslag att utveckla ny webbtjänst för medlemmar: Individuell kompetens- och löneportfolio - den enskilda arbetsterapeutens stöd för en väl fungerande individuell lönesättning...9 Motion nr 2 till FSAs fullmäktige om högprioritera våra löner hjälp oss med bra arbetsvärderingar...10 Motion nr 3 till FSAs fullmäktige 2006 om tillgänglighet till medlemsregistret...11 Motion nr 4 till FSAs fullmäktige 2006 om tillgänglighet till kretsinformatörsdialogen 12 Motion nr 5 till FSAs fullmäktige 2006 om ersättning för studenter i verksamhetsförlagd utbildning...13 Motion nr 6 till FSAs fullmäktige2006 om att skapa en Stipendiefond för studenter...14 Motion nr 7 till FSAs fullmäktige om att synliggöra arbetsterapi mer...15 Motion nr 8 till FSAs fullmäktige om att förskriva hjälpmedel...17 Förbundsstyrelsens proposition nr 1 till fullmäktige 2006 om ändrad stadga för FSA..19 Förbundsstyrelsens proposition nr 2 till fullmäktige 2006 om ändring av Stipendiefondens stadgar...23 Förbundsstyrelsens proposition nr 3 till fullmäktige 2006 om jämställdhet...25 Förbundsstyrelsens proposition nr 4 om Hedersmedlemskap...29 Förbundsstyrelsens proposition nr 5 om Strategisk plan jämte avgifter under samma period...30 Valberedningens förslag till ordförande i FSAs förbundsstyrelse inför 2006 års fullmäktige...37 Valberedningens förslag till vice ordförande i FSAs förbundsstyrelse inför 2006 års fullmäktige...37 Valberedningens förslag till styrelseledamöter i FSAs förbundsstyrelse inför 2006 års fullmäktige...39 Valberedningens förslag till ordförande i FSAs etiska råd inför fullmäktige Valberedningens förslag till ledamöter i FSAs etiska råd inför fullmäktige Valberedningens förslag till ordförande i FSAs specialistråd inför fullmäktige Valberedningens förslag till ledamöter i FSAs specialistråd inför fullmäktige Valberedningens förslag till revisorer och revisorssuppleanter för FSA inför fullmäktige

3 FULLMÄKTIGE (47) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Förbundsstyrelsens rapport nr 1 om verksamheten 1 januari 30 augusti 2006 Styrelsen för Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) avger härmed rapport om verksamheten under tiden 1 januari tom 31 augusti Förbundsstyrelsen lämnar sin verksamhetsrapport till fullmäktige som en service för att delegaterna skall få information om vad som hänt hittills under innevarande år och få möjlighet att diskutera detta. Inledning FSA arbetar enligt den av fullmäktige fastställda Visionen, Strategiska agendan för åren och Strategisk plan för fullmäktigeperioden Väsentliga händelser under verksamhetsåret Profession, forskning, utveckling och utbildningsfrågor Utvecklingen av arbetsterapi och arbetsterapeuters profession är angelägna områden för FSA. Målet är att stärka medlemmarna i deras yrkesroll och att utveckla arbetsterapi. FSA har tillsammans med SSR, LSR och Psykologförbundet genomfört ett projekt kring rehabiliteringsbegreppet. De samverkande organisationerna anser att rehabiliteringen måste få bättre villkor. Syftet är att belysa dagens situation och genom att utgå från en patientberättelse peka på hur en framgångsrik rehabilitering kan se ut. Resulterat presenteras i en skrift Bättre villkor för rehabiliteringen. Den trycks internt av respektive förbund och sprids till viktiga beslutsfattare. En gemensam debattartikel, även underskriven av ett antal brukarorganisationer, har publicerats i Dagens Medicin. Handisam är en myndighet för handikappolitisk samordning som bildades 1 januari Grundstommen i den nya myndigheten består av Bemötandegruppen på Sisus och Tillgänglighetscentret hos Handikappombudsmannen. FSA har ett nära samarbete med Handisam. Ett gemensamt projekt kring bemötande pågår tillsammans med arbetsterapeututbildningarna i Umeå och Linköping. FSA har ett nära samarbete med Fammi kring gemensamma projekt. Det senaste projektet handlar om kvalitetsindikatorer för primärvården. Projektet består av fyra delprojekt och arbetsterapeuter ingår i dessa. FSA har tillsammans med vårdförbunden i SACO - SACO-Vård utarbetat en pamflett Patienten får själv välja när primärvården samarbetar. Projektet handlar om att presentera en ny primärvårdsmodell. Skriften presenterades av de samverkande förbunden under Almedalsveckan i Visby. FSA har även samarbetat med sex SACO-förbund kring hur de olika professionerna kan bidra till en bättre äldreomsorg. Resultatet är en skrift, Berättelsen om Selma, som presenterades för vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johanssons vid en uppvaktning under våren. Under Almedalsveckan i Visby arrangerade förbunden utifrån skriften ett seminarium kring Selma 85.

4 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (47) Äldrefrågorna är viktiga för FSA, som tillsammans med LSR har uppvaktat Socialutskottet med anledning av regeringens proposition 2005/06:115 Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre. FSA har under lång tid bedrivit arbete med begrepp och termer i syfte att skapa ett enhetligt språk och terminologi för arbetsterapeuter, exempelvis GÄRDA patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder och Artur sökordsstruktur för arbetsterapeuter. FSAs Begrepp- och termgrupp arbetar med att revidera Gärda och Artur. En projektgrupp med representanter från FSA, LSR och Svensk Sjuksköterskeförening har haft Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en tvärprofessionell del Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ 05. Projektgruppen har arbetat fram en struktur för och förslag till åtgärdsklassifikation med fokus på ett antal kärnområden inom arbetsterapi, omvårdnad och sjukgymnastik. Arbetsgruppen har ordnat dessa åtgärder utifrån den struktur och komponenter som ICF innehåller. Resultatet har blivit KVÅ-testmodul med kapitel K och L som beskriver centrala åtgärder för arbetsterapi, omvårdnad och sjukgymnastik. FSAs Begrepp och termgrupp har bland ett urval av arbetsterapeuter låtit testa användbarheten av dessa åtgärder för att se om dessa kan utgöra en grund för en reviderad Gärda och Artur. Skriften Arbetsterapi inom psykiatri som blev klar under våren vars syfte är att synliggöra arbetsterapeuters centrala roll inom den psykiatriska vården, att öka kunskaperna om vad arbetsterapeuten kan bidra till för den enskilde patienten/klienten och visa att det finns behov av fler arbetsterapeuter inom den psykiatriska vården. FSA har uppvaktat den nationella psykiatrisamordnaren och överlämnat skriften och marknadsfört den i flera olika sammanhang. FSA har under året fortsatt sitt arbete med att utveckla datorprogrammet FSAdis som är ett användarvänligt verksamhetssystem för att skapa mer patienttid, kvalitetssäkra arbetet och få en bra uppföljning. En kartläggning av arbetsterapeuters kompetensutveckling och utarbetande av förslag till hur arbetsterapeuter kan bedriva sin kompetensutveckling pågår. Ett material samlades in från kursdeltagarna under utbildningsveckan Bearbetning av materialet pågår. Scandinavian Journal of Occupational Therapy (SJOT) har utökats till 64 sidor per nummer och finns numera indexerad i Medline. Medline är den mest omfattande databasen inom medicin och hälsa och ställer mycket höga vetenskapliga krav. FSA har en omfattande kurs, konferens och seminarieverksamhet. Under 2006 har hittills 19 kurser genomförts. Några har genomförts tillsammans med externa intressenter, såsom Reumatikerförbundet, Karolinska Institutet, LSR, Silviahemmet och Hjälpmedelsinstitutet. Kursernas längd varierar mellan 1-5 dagar. Det totala antalet deltagare är 467. Arbetet med At-forum 2007 har startat. Samtidigt som At-forum kommer Nordisk kongress att äga rum och för första gången kommer det att anordnas Pre-Congress. FSA har också en lång tradition att arbeta med studiecirklar. Totalt har 130 cirklar startats av cirkeln Den professionella arbetsterapeuten. Cirkeln behandlar yrkeskompetens, etik, kvalitet, bemötande, meningsfullhet, aktivitetsstrategier, handledning, utredning, dokumentation. En studiecirkel i evidens kommer under hösten.

5 FULLMÄKTIGE (47) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FSAs förlagsverksamhet bidrar till ytterligare kunskapsutveckling för arbetsterapeuter. FSAs förlag har 34 skrifter och instrument till försäljning. En ny upplaga av Canadian Occupational Performance Measure (COPM) med bedömningsformulär har getts ut under Tidigare upplagor av COPM har fått stor spridning i Sverige och intresset för instrumentet är mycket stort. Den nya versionen innehåller en manual med aktuell forskning och litteratur som tillkommit under de senaste sju åren. Ytterligare ett instrument har tillkommit under året, Att finna nya vägar, som är ett evidensbaserat hälsoutbildningsprogram för personer med åldersförändringar i gula fläcken och kan ses som ett arbetsterapiprogram för denna patientgrupp. FSAs studiecirklar, professionskurser och publikationer är prissatta som medlemsförmåner. Materialet finns tillgängligt för andra, men priset är det dubbla för dem som inte är medlemmar i förbundet. Dessutom finns studentrabatt, mängdrabatt och arbetsplatsabonnemang. Utöver det som säljs från förlaget finns mycket gratismaterial att ladda ner från FSAs webbplats. Det är även viktigt att nå ut med information om arbetsterapeututbildningen till presumtiva studenter och FSA ger därför i samarbete med de åtta arbetsterapeutprogrammen ut Guide till arbetsterapeututbildningen. En ny version blev klar i augusti. Lön- och anställningsfrågor FSAs arbete med lönefrågorna fortsätter enligt den av fullmäktige fastställda strategin. FSA verkar för en lokal och verksamhetsanknuten lönebildning. Arbetet med lönefrågor genomförs mestadels lokalt av lokalt fackligt aktiva förtroendevalda. FSA har 51 lokala ombudsmän, som har övergripande ansvar för förhandlingsarbetet i kretsarna. AkademikerAlliansen som består av 20 SACO-förbund har ett löneavtal (HÖK 05) som löper tillsvidare tecknat med Sveriges Kommuner och Landsting. Avtalet gäller för 89% av FSAs yrkesverksamma medlemmar. Löneöversyn sker årligen 1 april. För att alla medlemmar ska ha relevanta kunskaper om lokal lönebildning och sitt lönesamtal har FSA genomfört studiecirkeln Rätt lön?. Innehållet i studiecirkeln är under omarbetande för att svara upp mot innehållet i HÖK 05. Nr 1 av Tidskriften Arbetsterapeuten innehöll också olika artiklar som belyser lönefrågor ur olika synvinklar. Materialet finns att tillgå på FSAs hemsida. FSA har under många år arbetat med arbetsvärdering för att synliggöra kraven i arbetsterapeuters arbete. FSAs nya arbetsvärderingssystem kalla Stor-IDA som baserat på IDA-metoden.Det ett arbetsvärderingssystem som lyfter fram kraven i arbetet på ett icke diskriminerande sätt. Arbetet att implementera intentionerna i avtalet om Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05) har fortsatt under året. Flera partsgemensamma konferenser har genomförts över landet. Arbete pågår i projektgrupperna arbetsliv, företagshälsovård och arbetsmiljöutbildning. Projekt företagshälsovård arbetar med upphandlingsinstrument för upphandling av företagshälsovård i samverkan. Arbetsliv, före detta Sunt arbetsliv, jobbar med ett webbaserat material för samverkan och det produceras av AFA. Materialet har ett arbetsplatsnära perspektiv och skall ge underlag för samverkan lokalt oavsett vilken nivå den enskilde anställde arbetar på och delaktighet för utveckling av ett bra arbetsliv. Projekt arbetsmiljöutbildning fokuserar på nyckelpersoner ur arbetsmiljösynpunkt och deras behov av utbildning i arbetsmiljöfrågor.

6 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (47) Löneavtalet på statliga sektorn, som numera också innefattar försäkringskassan, gäller fram till Fem procent av FSAs medlemmar arbetar enligt statliga avtalet. Övriga medlemmar (6%) arbetar på enskilda sektorn. För dem har FSA löneavtal tecknande med Föreningen Vårdföretagarna fram till , Kommunala Företagens Samorganisation (KFS), löneavtal är tecknat fram till , och Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO), löneavtal är tecknat fram till FSA har under flera år prioriterat arbetsmiljöfrågorna. Arbetet utgår från den proposition som antogs av fullmäktige Målet är att genom aktiva åtgärder för en god och förbättrad arbetsmiljö på lång sikt nå ett hållbart arbetsliv. Ett nytt projekt med yrkesverksamma arbetsterapeuter från landstingets primärvård och den kommunala hälso- och sjukvården har påbörjats. Syftet är att ta fram exempel på arbetsterapeutiska situationer och interventioner som upplevs frustrerande för arbetsterapeuter. Projektet kommer att fortsätta med att pröva tänkbara orsaker till samarbetsfriktioner med andra aktörer. Studiecirkeln Arbetsterapeuters arbetsmiljö dess brister, risker och glädjeämnen fortsätter att genomföras. Totalt har till dags dato 84 cirklar startat med tillsammans 541 deltagare. Medlemmar FSA är ett förbund med positiv medlemsutveckling. FSA har en hög organisationsgrad bland yrkesverksamma arbetsterapeuter. Den 31 augusti 2006 hade förbundet medlemmar. Rekryteringspotentialen är beroende av antalet studieplatser vid arbetsterapeututbildningarna och hur många som tar examen. FSAstuds verksamhet ute på de åtta utbildningsorterna och uppföljningen av att nyexaminerade arbetsterapeuter blir yrkesverksamma medlemmar är väsentliga aktiviteter för FSAs representativitet, fackliga styrka och ekonomi. Även genomförandet av arbetsmarknadsdagar riktade till studenter i sista terminen är väsentliga aktiviteter för att informera blivande arbetsterapeuter om FSA och den verksamhet förbundet bedriver. Organisation Fullmäktige Fullmäktige är FSAs högsta beslutande organ. Fullmäktige sammanträder vartannat år. Till fullmäktige utser kretsarna och FSAstud på utbildningsorterna delegater enligt förbundsstadgarna. Fullmäktigeförsamlingens sammansättning fastställs utifrån antalet medlemmar vid senaste årsskiftet, vilket för 2006 betyder att kretsarna har 78 och FSAstud 16 delegater. Årets fullmäktige genomförs november.

7 FULLMÄKTIGE (47) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Förbundsstyrelse Förbundsordförande väljs för en mandatperiod på fyra år och övriga ledamöter för två år. Mellan fullmäktigemötena utgör förbundsstyrelsen FSAs högsta beslutande organ och ansvarar för den omedelbara ledningen av förbundets verksamhet och att verkställa fullmäktiges beslut. FSAs förbundsstyrelse har bestått av följande ledamöter: Inga-Britt Lindström Agneta Carlsson Inger Ahlström Rand Christman Ulf Jonasson Ida Kåhlin Katarina Rydberg Karin Samuelsson Sandra Scherman Kerstin Tyrenhag Anna-Karin Åkesson Camilla Lilja ordförande vice ordförande FSAstuds ordförande Etiskt råd och specialistråd Fullmäktige utser enligt förbundets stadgar ett etiskt råd och ett specialistråd. Rådet arbetar med de etiska frågorna i enlighet med förbundsstadgarna. Specialistrådet avslutade under våren tredje omgången av den obligatoriska specialistkurs som ingår i FSAs specialistordning. Sex arbetsterapeuter blev då klara med sin specialistutbildning. Totalt finns det nu 25 specialistarbetsterapeuter i Sverige. På grund av för få sökande år 2006 är nästa kursomgång uppskjuten till Råd, styrelser, utskott och grupper Förbundsstyrelsen har som tidigare verksamhetsår utsett ett verkställande utskott och övriga råd, utskott och grupper som styrelsen anser erforderliga för beredning och bevakning av olika viktiga intresseområden samt en stipendiefondsstyrelse. De flesta av FSAs utskott deltog vid utskottsdagarna 3-4 februari. Då arbetade de bland annat med sina verksamhetsplaner för Kretsar FSAs lokala verksamhet FSAs lokala verksamhet bedrivs via 31 kretsar. Kretsarnas verksamhet bedrivs av kretsstyrelser utsedda av kretsarnas årsmöten. I varje krets finns en eller två lokala ombudsmän, som ansvarar för kretsens samlade förhandlingsarbete. Kretsinformatören ansvarar tillsammans med kretsstyrelsen för en effektiv information och opinionsbildning, kvalitetsombuden för kvalitetsarbetet och webbredaktörerna för kretsarnas lokala hemsidor. Facklig utbildning För att utveckla det lokala fackliga arbetet genomförs facklig utbildning för de förtroendevalda i form av kurser och seminarier. De förtroendevalda i kretsarna som har kretsövergripande uppdrag utbildas årligen enligt fastställd utbildningsplan.

8 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (47) Kretsordförande finns tillsatt i 26 av landets kretsar. Till kretsordförandekonferensen den 9 maj kom 17 av dem. Årets konferens var inriktad på förberedelserna inför höstens fullmäktige, presentation av utbildningsplanen för facklig utbildning och kretsarnas lokala servicepolicy. En viktig uppgift är att ge stöd och introduktion till de nya kretsordförandena och nya lokala ombudsmän. Detta sker genom introduktionsdagar. I år inföll denna introduktionsdag i anslutning till kretsordförande- och lokala ombudsmannakonferenserna i maj. FSA har 49 lokala ombudsmän tillsatta och 40 av dem deltog i årets ombudsmannakonferens som genomfördes 11 maj och fokuserade på löneprocessen, implementering av lönesamtalsmodellen, lönekriterier, lönekartläggning och arbetsvärdering. Kretsarnas webbredaktörer har en viktig uppgift för att sprida information om vad som händer lokalt i kretsarna. Den 20 mars var de inbjudna till fortsättningskurs tillsamman med kretsinformatörerna. Totalt hörsammade 26 deltagare inbjudan. Och 21 mars fortsatte 12 kretsinformatörer sin utbildning med politikerpåverkan, omvärldsanalys och planering inför Arbetsterapins dag.på Arbetsterapins dag planeras lokala rundabordssamtal utifrån temat kräv din rätt till arbetsterapi, rehabilitering och habilitering samt en central aktivitet med rundabordssamtal tillsammans med FSAs brukarråd. Kvalitetsombuden hade planerings- och utbildningskonferens 7-8 september. Inklusive kvalitetsrådet hade konferensen 14 deltagare. För att få stor spridning på grundkunskap i fackligt arbete har FSA en webbaserad facklig grundkurs. Kursen ger grundläggande förhandlingskunskap i medbestämmande, rekrytering och anställning, arbetsmiljö, varsel och lagen om anställningsskydd (LAS). Den innehåller även avsnitt om parterna på arbetsmarknaden, den fackliga företrädarens roll och rättigheter samt sammanträdes- och mötesteknik. Webbkursen vänder sig i första hand till alla med förtroendeuppdrag, men alla medlemmar med intresse för fackliga frågor är välkomna att genomföra den. Hittills har kursen 426 deltagare varav 127 är klara med alla övningar. Studentverksamhet FSAs studentmedlemmar organiseras i FSAstud, som arbetar i enlighet med sina och förbundets stadgar för att på bästa sätt ta tillvara studentmedlemmarnas särskilda intressen. FSAstud finns på samtliga åtta utbildningsorter. FSAstud genomför eget årsmöte med ombud från respektive utbildningsort och väljer egen styrelse. Årsmötet väljer en styrelse och fastställer mål och riktlinjer för arbetet under det kommande året. FSAstud utbildar sina representanter i egen regi och genomför en utbildningshelg för styrelsen och en utbildningshelg för samtliga studentaktiva. Internationellt FSA är medlem i världsorganisationen World Federation of Occupational Therapists (WFOT) och den europeiska organisationen Council of Occupational Therapists in the European Countries (COTEC). WFOT har sitt Council Meeting vartannat år. I år genomfördes det juli i Newcastle Australien i samband med WFOTs världskongress som ägde rum i Sidney. COTEC sammanträder två gånger per år. FSA har ett nära samarbete med de nordiska arbetsterapeutorganisationerna. Varje år genomförs en nordisk ordförandekonferens.

9 FULLMÄKTIGE (47) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FSA driver sedan ett antal år utbildningsprojekt för arbetsterapeuter i S:t Petersburg med ekonomiskt stöd från Östeuropakommittén. FSA har även drivit projekt för att etablera arbetsterapeututbildning i Estland och Lettland. De avslutades 2005 och har slutrapporterats under FSA kansli FSA och dess förbundsstyrelse har till sitt förfogande ett kansli. Kansliets arbete bedrivs i ett eget förbundshus i Nacka. Fastigheten ägs till 25% av FSA, 25% av Naturvetareförbundet och 50% av DIK. FSAs kansli arbetar med förbundsfrågorna, inklusive förhandlingsverksamheten. För att kunna bedriva en effektiv verksamhet delar de tre förbunden på vissa administrativa resurser. Samverkan grundar sig på ett avtal mellan de tre förbunden.

10 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (47) Motion nr 1 till FSA s fullmäktige om förslag att utveckla ny webbtjänst för medlemmar: Individuell kompetens- och löneportfolio - den enskilda arbetsterapeutens stöd för en väl fungerande individuell lönesättning Lönebildningsprocessen kommer i framtiden i allt högre grad innebära ett större individuellt ansvarstagande och kräva en större kunskap om lönepolitik och löneavtal för den enskilda arbetsterapeuten. FSA har ett stort ansvar att förmedla kunskap om lönebildningsprocessen och det är en stor utmaning att nå ut till den enskilda medlemmen. Vi föreslår en individuell webbaserad kompetens- och löneportfolio som en av de metoder FSA skulle kunna utnyttja för att sprida kunskap och bidra till att höja intresset för och kompetensen omkring lönebildning på individnivå. FSAs kompetens och löneportfolio bör ha egenskaper som: Personlig endast tillgänglig för den enskilde medlemmen Innehålla CV Möjliggöra dokumentation av löneutfall samla historik Översikt över sin egen löneutveckling procentuellt Inneha lotsande funktioner såsom att länka statistik, löneavtal, lönekriterier, tips inför samtal, strategier etc. Möjlig att ta med sig mellan olika arbetsgivare. Vara möjlig att växa i! Förväntade användningsområden av FSAs kompetens och löneportfolio: Portföljen kan konstrueras för att kunna vara ett stöd för den enskilda arbetsterapeuten vid såväl utvecklingssamtal som lönesamtal. Portföljen skulle kunna bidra till att öka användandet av hemsidan. Portföljen skulle kunna underlätta ombudsmännens framtida roll vilken kommer att i högre grad fokusera på att stötta individen. Portföljen skulle kunna möjliggöra interaktiv kommunikation med medlemmar speciellt i samband med lönerevisioner. Vi föreslår fullmäktige att förbundsstyrelsen ser över möjligheterna att skapa en individuell webbaserad kompetens och löne-portfolio för FSAs medlemmar samt att om möjligt integrera utvecklade metoder inom området - arbetsvärderingsinstrument såsom ex. Mini-IDA och Stor-IDA, kompetensutvecklingsmodell etc. i portfolion. Carola Jonasson leg arbetsterapeut inom smärtrehabilitering Maria Melin leg arbetsterapeut inom neurologisk rehabilitering Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm Nordöstra Kretsen av FSA, Stockholm

11 FULLMÄKTIGE (47) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 1 Förslag att utveckla ny webbtjänst för medlemmar: Individuell kompetens- och löneportfolio - den enskilda arbetsterapeutens stöd för en väl fungerande individuell lönesättning Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att bifalla motionen Motion nr 2 till FSAs fullmäktige om högprioritera våra löner hjälp oss med bra arbetsvärderingar Vi i kretsstyrelsen i T-län upplever att lönefrågan är den viktigaste att arbeta med. Våra medlemmar uttrycker ofta missnöje och uppgivenhet när det gäller lönen. Här behöver vi stöd från FSA centralt och som en del i detta önskar vi hjälp att bli värderade enligt de instrument som arbetsgivaren använder bl.a. lönelots och lönevågen. I nuläget sitter arbetsterapeuter ute på varje arbetsplats och fyller i sin värdering efter bästa förmåga vilket inte är så enkelt och tar mycket tid och kraft. Att arbetsgivaren gör arbetsvärdering och vi därefter kan diskutera/korrigera den med arbetsgivaren, är en av våra största möjligheter att påverka lönen. Yrkande Att fullmäktige ger förbundsstyrelsen i uppdrag att göra dessa arbetsvärderingar av oss utifrån de instrument som finns på marknaden för att få ökad kvalitet och tyngd bakom värderingarna och för att underlätta våra löneförhandlingar. Örebro kretsens styrelse Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 2 om högprioritera våra löner hjälp oss med bra arbetsvärderingar Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att lönefrågan är alltid lika aktuell för FSA, att vi aldrig ger upp kampen för en rimlig lön och löneutveckling för arbetsterapeuter. Däremot delar förbundsstyrelsen inte motionärernas önskan om att förbundsstyrelsen skall utföra de arbetsvärderingar som motionärerna föreslår. Skälen till detta är: De flesta arbetsgivare genomför en lönekartläggning utifrån det som jämställdhetslagen kräver. För att genomföra lönekartläggning använder sig arbetsgivaren av bland annat de metoder som framkommer i motionen. Syftet med lönekartläggningen är att skapa jämställda löner på arbetsplatsen, dvs att lönen sätts på saklig grund ur ett könsperspektiv och inte för att åstadkomma en systematisk arbetsvärdering. För att åstadkomma en systematisk arbetsvärdering förespråkar FSA Stor-Ida, som är ett utmärkt hjälpmedel, för att lyfta fram kraven i yrken på ett icke diskriminerande sätt. Alla FSAs medlemmar (del av krets, olika verksamheter etc) har möjlighet att med kretsens bistånd genomföra arbetsvärdering. Resultatet kan sedan användas av FSA

12 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (47) lokalt vid överläggningar med arbetsgivaren och av den enskilda arbetsterapeuten vid sitt lönesamtal. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att anse motionen behandlad med hänvisning till detta yttrande. Motion nr 3 till FSAs fullmäktige om tillgänglighet till medlemsregistret Det lokala kretsarbetet utförs mer och mer genom informationsspridning-feed back på nätet. För detta har vi olika verktyg bl.a. en lokal och central hemsida, olika utsedda ansvarsuppdrag och befogenheter m.m. För att effektivisera medlemsinformationem anser vi att den lokala kretsinformatören som handhar mycket information skall ha tillträde till medlemsregistret. Den personen har i sitt uppdrag att även bevaka nya medlemmars inträde och sända dem aktuell information om det lokala kretsarbetet m.m. Vi inom den lokala styrelsen tycker att det vore naturligt att kretsinformatören har den tillgängligheten. Yrkande: Att kretsinformatören har tillåtelse att använda medlemsregistret. Styrelsen inom Skaraborgskretsen Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 3 tillgänglighet till medlemsregistret FSAs verksamhet sätter medlemmen i centrum och den naturliga basen för den medlemsnära servicen är kretsarna. För att utveckla FSAs IT-stöd på ett kostnadseffektivt sätt har förbundet sökt partnerskap med ett antal andra SACO-förbund för att gemensamt utveckla bättre och modernare IT-stöd än vad vi har idag. Syftet är att medlemmar, förtroendevalda och kansliets tjänstemän ska få ett bättre och modernare IT-stöd än det vi har idag. Systemet ska vara lättanvänt och tillgängligt och kommer att integrera medlemsregister, webb, e-post mm. Enligt nuvarande tidsplan kommer ITstödet att lanseras under den kommande fullmäktigeperioden. Idag har kretsordförande och de lokala ombudsmännen fått tillgång till medlemsdata och information om medlemsflöden från medlemsregistret via e-post och webb. Anledningen att FSA valt att begränsa behörigheten beror på att vi ställt höga säkerhetskrav när det gäller att sprida våra medlemmars persondata. Även i ett nytt och modernare IT-stöd kommer sådana säkerhetsfrågor att prioriteras. Kretsarna har stor frihet att organisera sitt inre arbete på olika sätt för att nå maximal effektivitet. Det innebär att det kan vara olika personer som utför olika uppgifter lokalt. Enligt FSAs fastställda kretsorganisation är kretsinformatörerna ansvariga för kretsens opinionsbildningsinsatser och det är inte självklart att kretsinformatören är ansvariga för kretsens inre information till medlemmar. Kretsarna kan ha olika arbetsfördelning internt och i vårt framtida IT-stöd kan det bli möjligt att frågan kommer att få en annan lösning. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att anse motionen behandlad med hänvisning till detta yttrande

13 FULLMÄKTIGE (47) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Motion nr 4 till FSAs fullmäktige om tillgänglighet till kretsinformatörsdialogen Den lokala webbredaktören samverkar idag intensivt med kretsinformatören och skall så göra. Det största verktyget är naturligtvis hemsidorna, både lokalt och centralt. Kretsinformatörsdialogen används idag av informatören och för att ytterliggare öka på samverkan anser vi att även webbredakrören skall kunna använda sig av kretsinformatörsdialogen för att både ge och ta information. Yrkande: Att webbredaktören skall kunna använda dagens befintliga kretsinformatörsdialog på den centrala hemsidan. Styrelsen inom Skaraborgskretsen Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 4 om tillgänglighet till kretsinformatörsdialogen Webbredaktören har det nyaste uppdraget inom FSAs organisation. Hittills har arbetet handlat om att tillsammans med kretsstyrelsen samla ihop material och praktiskt starta hemsidan. I dag har 23 kretsar av 31 st startat sina lokala hemsidor. Webbredaktörerna har under 2005 erbjudits två utbildningar. De får också information genom Kretsinfo samt en sammanställning av nyheter per mejl som kommer var fjortonde dag. De har en kontaktperson på FSAs kansli och får återkommande mejl med tips och idéer från kansliet. Motionären uttrycker ett behov av samverkan mellan kretsinformatör och webbredaktör. Förbundsstyrelsen vill göra fullmäktige uppmärksamma på att kretsinformatörens och webbredaktörens uppgifter i kretsen skiljer sig åt, vilket bland annat framgår av FSAs Utbildningsplan för medlemmar och lokala fackliga företrädare. I den framkommer att kretsinformatören har huvudansvaret för opinionsfrågor och har behov av kunskap i opinions- och pr-strategier och politiska beslutsprocesser, kampanjkunskap och massmediekunskap. Webbredaktören ska hjälpa kretsinformatören med informationsarbetet och har behov av kunskap i hur man uppdaterar/redigerar den lokala hemsidan och kunskap i upphovsrättslagen. Med anledning av detta föreslår förbundsstyrelsen en ny dialog Opinionsdialogen där både kretsinformatörer och webbredaktörerna kan mötas och diskutera de frågor som är gemensamma. Detta förutsätter att den tidigare Kretsinformatörsdialogen stängs, och att den specifika kommunikation som krävs mellan kansli och kretsinformatörer eller webbredaktörer, på grund av deras skilda ansvar, därefter sker per mejl. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att inrätta en Opinionsdialog och avskaffa Kretsinformatörsdialogen

14 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (47) Motion nr 5 till FSAs fullmäktige om ersättning för studenter i verksamhetsförlagd utbildning Som yrkesverksamma arbetsterapeuter, ser vi det som ett återkommande problem att ersättningen för studenter i verksamhetsförlagd, utbildning skiljer sig mellan kommun och landsting. Idag ersätts verksamheter inom landstinget med en fast summa/vecka/student medan verksamheter inom kommunerna inte ersätts. Vi upplever att intresset att ta emot studenter hos våra kommunkollegor är lägre jämfört med kollegor i landstinget. Vi menar att alla verksamheter behöver ekonomisk ersättning för det merarbete som det innebär att ha studenter i verksamhetsförlagd utbildning. Vi ser kommunerna som viktiga framtida arbetsgivare för blivande kollegor, och menar därför att det är av vikt att också verksamhetsförlagd utbildning inom detta område stimuleras med ekonomisk ersättning. Vi fyra skånska kretsar vill därför uppdra åt FSA att agera för lika villkor för ersättning till olika verksamhetsområden. Ingrid Sandelin Mellersta Skåne Marie-Louise Kamsten Nordvästra Skåne Lars Sahlén Sydvästra Skåne Git Wilson Östra Skåne Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 5 ersättning för studenter i verksamhetsförlagd utbildning Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att studenter även kan få sin verksamhetsförlagda utbildning inom kommunal äldre- och handikappomsorg. Huvudmännen måste ta ett aktivt ansvar och visa att de anser det viktigt att arbetsterapeuter tar emot studenter. De, som gör det, måste få möjlighet till kompetensutveckling, få arbetsorganisatoriska förutsättningar för att vara handledare och erbjudas ekonomiska incitament för att ta detta viktiga ansvar. FSAs antog vid fullmäktige 2002 en kvalitetspolicy för klinisk/tillämpad utbildning inom arbetsterapeutprogrammet. Policyn innebär att det åligger FSA: att följa samhällsutvecklingen så att klinisk/tillämpad utbildning svarar mot nuvarande och framtida yrkeskrav såväl nationellt som internationellt att stimulera arbetsterapeuter till att utbilda sig till handledare och ta emot studenter att stimulera arbetsterapeuter till att i samarbete med utbildningsanordnare utveckla klinisk/tillämpad utbildning att initiera och påtala behov av att handledarutbildning om minst 5 poäng kontinuerligt genomförs att bevaka att behovet av resurser för klinisk/tillämpad utbildning tillgodoses.

15 FULLMÄKTIGE (47) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FSAs agerande i olika sammanhang och i kontakter med myndigheter, utbildningsanordnare, sjukvårdshuvudmännen mfl utgår från denna policy, vilket innebär att FSA redan idag agerar i den riktning motionärerna önskar. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att anse motionen behandlad med hänvisning till detta yttrande. Motion nr 6 till FSAs fullmäktige om att skapa en Stipendiefond för studenter Under FSAstuds årsmöte 2005 beslutades om ett borttagande av posten stöd stud:aktiva från vår budget. Detta var en form av stipendiefond som endast aktiva FSAstudmedlemmar lokalt och centralt haft rätt att ansöka om. Bakgrunden till borttagande är att det var för svårt FSAstud styrelse att vara helt objektiv inför varje ansökan samt att det har i stort sett varit omöjligt att administrera. Vi saknar en allmän stipendiefond för samtliga FSAstud medlemmar/studenter. Vi anser att detta kan vara en morot för att locka fler att gå med i FSAstud. FSAstuds styrelse föreslår fullmäktige besluta att FSA ska skapa en stipendiefond riktat till samtliga FSAstud medlemmar/studenter Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 6 om att skapa en Stipendiefond för studenter Tidigare har det i FSAstuds budget funnits vägledande riktlinjer för hur man skall bemöta och fördela eventuellt stöd till aktiva i FSAstud. Stödet har varit tänkt att främja personer som är aktiva i FSAstud lokalt och vars idéer och initiativ kan ses som positiva för arbetsterapeutstudenter och yrket. Riktlinjerna har haft ordalydelsen: - stipendiet skall tilldelas personer vars projekt gagnar arbetsterapeutstudenter och yrket -stipendiet kan sökas av aktiva i FSAstuds styrelse lokalt eller centralt, inför projekt eller efter genomförande av projekt - i stipendieansökan skall det anges hur stor summa som önskas tillsammans med en förklaring till detta - efter genomfört projekt skall resultatet redovisas för FSAstuds centrala styrelse - varje ansökan behandlas individuellt och styrelsens beslut kan ej överklagas - den som ansökt om stipendiet får ej närvara vid beslutsfattandet - ansökan skall vara FSAstud centrala styrelse tillhanda senast den 1 oktober - beslut fattas på FSAstuds styrelsemöte och dokumenteras i protokoll samt verksamhetsberättelse (FSAstud styrelsemöte ) Det har varit avsatt ca 4000 kr av FSAstuds budget till detta stöd och det har inte funnits ansökningar att tilldela i den omfattningen.

16 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (47) Förbundsstyrelsen delar motionärernas ambition och målsättning med att skapa fler intresseväckande delar för/ av FSAstud. Att förmå studerande att bli medlemmar i FSAstud är en stor utmaning för FSA och något som FSA kontinuerligt arbetar med. Vi måste vända oss till studenterna på rätt sätt, använda oss av lämpliga kanaler och förmedla vårt budskap med engagemang. Att vara medlem i FSAstud ska bidra till skapandet av en yrkesidentitet och förmedla gemenskap mellan orter och terminer. Medlemskapet skall också innefatta en lika rätt för alla att få ta del av de medlemsförmåner som finns. Den typ av stipendiefond/ stöd till stud aktiva som motionärerna föreslår anser förbundsstyrelsen inte skulle ge önskad effekt. Bakom detta antagande finns en rad faktorer. En försvårande faktor är själva handläggningen av ett stipendie. De orsaker som låg bakom borttagandet av stödet 2005 kvarstår. Vi har svårt att se lämpliga former för administration, bedömning och utförande av de ansökningar och medel som kommer att komma in till/från kansliet. Det är dessutom synnerligen osäkert om ett dylikt stöd verkligen skulle resultera i att fler engagerade sig i FSAstud. Om syftet är att förmå studenter att bli medlemmar i FSAstud och i slutänden att engagera sig lokalt eller centralt finns det andra vägar att gå. Vi måste kunna tydliggöra nyttan med ett medlemskap på ett annat sätt än att utdela stipendier. Förbundsstyrelsen ställer sig välvillig till ambitionsförhöjande insatser och ser positivt på motionärernas ansträngningar att presentera förslag på insatser som kan tydliggöra den positiva effekten av att vara med i FSAstud. Närmare kontakter med kretsarna och gemensamma arrangemang kan tänkas synliggöra FSAstud på ett attraktivt sätt. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige att anse motionen behandlad med detta yttrande. Motion nr 7 till FSAs fullmäktige om att synliggöra arbetsterapi mer Många vi möter vet inte vad en arbetsterapeut gör och vi anser därför att vi borde synas mer i media. Tidningen Arbetsterapeuten är en professionstidning och vi anser att vi ska synas mer i även annan media som exempel Tv-program som fråga doktorn, populärvetenskapliga tidskrifter (veckotidningar), samt brukarorganisationernas tidskrifter. FSAstuds styrelse föreslår Fullmäktige besluta att arbeta mer för att synas i annan media än Tidningen Arbetsterapeuten. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 7 om att synliggöra arbetsterapi mer En av FSAs viktigaste uppgifter är att skapa opinion för våra viktiga budskap, det vill säga om arbetsterapeutens betydelse, arbetsterapeutens unika kompetens och kvalificerade insatser, arbetsterapins positiva effekter och om nyttan av våra insatser för patient/klient, anhöriga och samhället. I dag känner nästan dubbelt så många i den svenska befolkningen till arbetsterapeuter, jämfört med för drygt tio år sedan. Det är en framgång, och bland annat ett resultat av vårt opinionsarbete som intensifierats sedan Men vi får inte nöja oss med att befolkningen känner till arbetsterapeuter. Vårt mål är att de också ska ha tillräckliga kunskaper för att efterfråga arbetsterapeuters insatser.

17 FULLMÄKTIGE (47) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Att skapa opinion kan man göra på många sätt och genom kontakter med många olika målgrupper. I FSAs kommunikationsplattform prioriteras flera målgrupper; allmänhet, kunder, politiker, chefstjänstemän och media (journalister) och andra organisationer. Att synas i media är viktigt för alla grupper som vill påverka eftersom massmedia har en betydande roll för information i samhället. Detta gäller också FSA. I kommunikationsplattformen konstateras att massmedia är en målgrupp av annan karaktär än våra övriga prioriterade målgrupper. Att kommunicera med massmedia är inte ett mål i sig utan ett medel för att nå ut till våra andra målgrupper sättet på vilket FSA, arbetsterapeuter och arbetsterapi beskrivs i media påverkar våra övriga målgruppers bild av oss; agendan i samhället sätts i allt större utsträckning av media. Det är viktigt att vi vänder oss till media och skapar goda relationer för att kunna bidra med vår kunskap. Fördelen är att vi genom media kan nå många snabbt och nackdelen är att det i slutändan inte är vi som har makten över vad som publiceras. Det är journalisterna som gör en bedömning över vad de anser är intressant för deras läsare. Även om det är svårt att nå ut i media fortsätter vi att förse dem med våra budskap. Det gäller även till livsstilsprogram i radio och TV samt veckotidningar. Lika viktigt är det att förbundet fortsätter sitt opinionsarbete på andra sätt. Under de senaste åren har vi utvecklat ett gott samarbete med andra organisationer och professioner bland annat för att kunna påverka. Det ska vi fortsätta med, liksom att odla våra goda relationer med politiker och chefstjänstemän eftersom vi är beroende av de beslut de fattar och vi vill påverka dem att fatta goda beslut för arbetsterapeuters verksamhet samt gällande anställningar av arbetsterapeuter. Vi fortsätter rikta oss direkt till målgrupperna allmänhet och kunder eftersom de är presumtiva konsumenter av arbetsterapi, påverkar politiker och ökar efterfrågan på arbetsterapeuter. Två exempel på FSAs opinionsbildning är den marknadsföring vi gjort av vår nya skrift Arbetsterapi i psykiatri samt aktiviteterna inför Arbetsterapins dag, där tidskriften Arbetsterapeuten med en extraupplaga på 6000 exemplar sprids till beslutsfattare, brukarorganisationer, media och allmänhet. För att lyckas med vår opinionsbildning fortsätter vi med vårt långsiktiga målmedvetna, strategiska arbete både lokalt och centralt. En mycket viktig del i opinionsarbetet görs av den enskilda arbetsterapeuten/ arbetsterapeutstudenten i mötet i den dagliga verksamheten på arbetsplatsen eller på högskolan, och i diskussioner med politiker, arbetsgivare och myndigheter. Det är där vi måste arbeta för att lära och skapa förståelse för vad arbetsterapi är och kan åstadkomma. För att lyckas måste vi alla, medlemmar och förtroendevalda, skapa goda relationer och sprida trovärdiga budskap lokalt till våra prioriterade målgrupper. På så sätt kan vi öka kunskapen om och efterfrågan av arbetsterapeuter. FSAs förbundsstyrelse förslår fullmäktige besluta att anse motionen behandlad med hänvisning till detta yttrande

18 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (47) Motion nr 8 till FSAs fullmäktige om att förskriva hjälpmedel Att förskriva hjälpmedel är en ibland lång och komplicerad process. Emellanåt kan den dock vara kort och tydligt avgränsad. I Hjälpmedelsutredningen som gjordes 2005 blev det återigen tydligt att förskrivningsprocessen är svår att förstå för personer som inte är insatta i hela förloppet. I Hjälpmedelsutredningen och i ett antal remissvar har flertalet ensidigt sett hjälpmedelsprocessen som en fråga om tillgänglighetsprincipen. Det som lyftes fram i hjälpmedelsutredningen som det viktigaste var att tillgång finns till ett hjälpmedel. Även C-kretsen anser att tillgänglighetsprincipen är viktig, dock menar vi även att inte tillräcklig diskussion har förts samt att hänsyn inte har tagits om vikten av att ha tillgång till kompetent personal som förskriver samt hur organisationen kring förskrivning ser ut och fungerar. Vi anser att det för beslutsfattare borde vara mycket viktigt att man i samband med övergripande diskussioner och beslut om frågor som berör hjälpmedel förutom tillgänglighetsprincipen även tar hänsyn till förskrivningsprocessen. C-kretsen anser det därför viktigt att FSA bidrar till att frågan lyfts kring ansvar och process i samband med förskrivningsrätt. Fokus bör vara på att förskrivare/arbetsterapeuter i samband med förskrivningen verkar för att hjälpmedlet kommer att användas på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Hjälpmedelsutredningen verkar inte ha fått någon större uppmärksamhet, men kan kanske få det när tiden är den rätta. C-kretsen föreslår fullmäktige Att FSA i en skrift tydliggör förskrivningsprocessen Att FSA (med övriga berörda fackliga organisationer) verkar för att mer vidgat synsätt på hjälpmedelsprocessen vid de berörda instanserna där hjälpmedelsutredningen skall implementeras C-kretsens styrelse Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 8 att förskriva hjälpmedel Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om att förskrivning av hjälpmedel är en komplicerad process som inte bara innefattar tillgänglighet på produkter utan även kräver en hög kompetens hos de yrkesutövare som medverkar i förskrivningsprocessen. Vi arbetsterapeuter har här en unik kompetens när det gäller att betrakta ett hjälpmedel som en del av patienten/kundens context och förespråkar därmed vikten av att förskrivningsprocessens samtliga steg alltid beaktas. Detta måste tydliggöras för beslutsfattare. Förbundsstyrelsen anser dock att det är viktigt att förskrivningsprocessen inte betraktas som en isolerad del utan som något som ingår i arbetsterapiprocessen. Även detta måste tydliggöras så att hjälpmedel även fortsättningsvis kommer att

19 FULLMÄKTIGE (47) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER betraktas som en av många olika åtgärder som arbetsterapeuter använder sig av i syfte att kompensera, förbättra, vidmakthålla eller förebygga nedsatt aktivitetsförmåga hos patieneten/kunden. Då det sedan tidigare finns en skrift på marknaden som beskriver förskrivningsprocessens olika delar anser förbundstyrelsen inte att en ny sådan skrift från FSA skulle tydliggöra detta ytterligare. Förbundsstyrelsen anser dock att FSA kontinuerligt ska verka för att tydliggöra betydelsen av hjälpmedel för människors aktivitetsförmåga samt arbetsterapeutens unika kompetens i förhållande till detta, särskilt i samband med spridningen och implementerandet av hjälpmedelsutredningen. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att anse motionen behandlad med hänvisning till detta yttrande.

20 FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER FULLMÄKTIGE (47) Förbundsstyrelsens proposition nr 1 till fullmäktige 2006 om ändrad stadga för FSA FSA är en yrkesfacklig organisation med ändamål att tillvarata och driva medlemmarnas fackliga och yrkesmässiga intressen. Fullmäktige, som äger rum vartannat år, är förbundets högsta beslutande organ. Delegaterna till fullmäktige väljs på kretsarnas årsmöten och av studentmedlemmarna vid varje utbildningsort. Alla kretsar och utbildningsorter utser enligt stadgan en delegat. Krets eller utbildningsort med fler än 50 medlemmar utser ytterligare en delegat och därefter ytterligare en delegat för varje 200-tal medlemmar. Den enda krets som bara har en delegat till fullmäktige är Gotland. Gotlandskretsen motionerade till fullmäktige 2004 om översyn av stadgans regler om fullmäktiges sammansättning för att få möjlighet att representeras av två delegater och fullmäktige beslutade att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över stadgarna så att alla kretsar får delta med minst två delegater. Förbundsstyrelsen anser att det finns anledning att alla kretsar skall utse två delegater till fullmäktige. Vidare anser förbundsstyrelsen att FSAstud skall ha möjlighet att utse två delegater från respektive utbildningsort. Förbundsstyrelsen har under fullmäktigeperioden genomfört en översyn av förbundets ledningsfunktion och föreslår med anledning av denna en stadgeändring som innebär att fullmäktige väljer två vice ordföranden. Detta innebär att det verkställande utskottet (VU) kommer att bestå av förbundsordföranden och de två vice ordföranden. Hittills har FSAs förbundsordförande haft dubbla roller genom att utöver ordförandeskapet även ha ansvar som chef för FSAs kansli. Förbundsstyrelsen föreslår en ändring som innebär att förbundsordförande arvoderas på 50%. Förbundsordförande har också framgent det yttersta ansvaret och företräder tillsammans med de två vice ordförande förbundet externt och internt utifrån kunskap och erfarenhet men utan formell uppdelning av rollerna. För ledning av FSAs kansli avser förbundsstyrelsen inrätta en befattning som kanslichef. De etiska frågornas betydelse ökar i samhället. Det kommer sannolikt att innebära att såväl arbetsterapeuter, patienten/kunden och samhället i övrigt ställer ökade krav på den etiska medvetenheten. Vi kan därför förvänta oss ökad efterfrågan på vägledning i etiska frågor. För att möta detta behov och skapa bättre kontinuitet i etikrådets arbete föreslår förbundsstyrelsen att antalet ledamöter utökas till sex personer varav fem utses bland förbundets medlemmar. Erfarenheten från etikrådets arbete visar också att begränsningen att ledamöterna inte får ha lokala fackliga uppdrag inte är relevant för att utföra uppdraget. Förbundsstyrelsen föreslår därför att denna begränsning utgår. Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att ändra punkt 4.4, 4.6, 5.2, 5.4 och 9.2 i FSAs stadga enligt nedanstående förslag.

21 FULLMÄKTIGE (47) FÖRBUNDET SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Nuvarande lydelse Föreslagen ny lydelse (fet stil) FULLMÄKTIGE 4.4. Sammansättning Fullmäktigedelegater utses av förbundets kretsar under tiden 1 februari - 31 mars, närmast före ordinarie fullmäktige, samt av studentmedlemmar vid varje utbildningsort. Om särskilda skäl föreligger kan krets utse delegat senast sju dagar före fullmäktige. Krets utser vid kretsens årsmöte närmast före ordinarie fullmäktige en ordinarie fullmäktigedelegat med personlig suppleant. Studentmedlemmarna vid utbildningsorterna utser sin/sina representanter vid särskilt medlemsmöte. Krets/studentmedlemmar vid utbildningsort med mer än 50 medlemmar äger utse ytterligare en delegat med personlig suppleant därutöver. Därefter äger krets/studentmedlemmar vid utbildningsort utse ytterligare en ordinarie delegat med personlig suppleant för varje ytterligare 200-tal medlemmar. Mandat till fullmäktige fördelas efter kretsens medlemsantal/antal studentmedlemmar den 31 december året före valet. Val av fullmäktigedelegater avser tiden 1 juli första året t o m 30 juni tredje året. Studentmedlemmar vid utbildningsorterna väljer fullmäktigedelegater inför varje fullmäktigemöte. Studentmedlemmarna vid utbildningsorterna skall utse delegater senast sju dagar före fullmäktige. Avgår delegat eller suppleant under mandattiden, ankommer det på berörd krets att utse ersättare. FULLMÄKTIGE 4.4. Sammansättning Fullmäktigedelegater utses av förbundets kretsar under tiden 1 februari - 31 mars, närmast före ordinarie fullmäktige, samt av studentmedlemmar vid varje utbildningsort. Om särskilda skäl föreligger kan krets utse delegat senast sju dagar före fullmäktige. Krets utser vid kretsens årsmöte närmast före ordinarie fullmäktige två ordinarie fullmäktigedelegater med personliga suppleanter. Studentmedlemmarna vid utbildningsorterna utser sin/sina representanter vid särskilt medlemsmöte. Krets/studentmedlemmar vid utbildningsort med mer än 250 medlemmar äger utse ytterligare en delegat med personlig suppleant därutöver. Därefter äger krets/studentmedlemmar vid utbildningsort utse ytterligare en ordinarie delegat med personlig suppleant för varje ytterligare 200-tal medlemmar. Mandat till fullmäktige fördelas efter kretsens medlemsantal/antal studentmedlemmar den 31 december året före valet. Val av fullmäktigedelegater avser tiden 1 juli första året t o m 30 juni tredje året. Studentmedlemmar vid utbildningsorterna väljer fullmäktigedelegater inför varje fullmäktigemöte. Studentmedlemmarna vid utbildningsorterna skall utse delegater senast sju dagar före fullmäktige. Avgår delegat eller suppleant under mandattiden, ankommer det på berörd krets att utse ersättare.