Information till vårdnadshavare och personal om grund- och gymnasiesärskolan i Örnsköldsvik

Transkript

1 Information till vårdnadshavare och personal om grund- och gymnasiesärskolan i Örnsköldsvik Läsåret När barn/elev har fått diagnosen utvecklingsstörning har vårdnadshavaren vissa lagstadgade rättigheter, och rätt till information om vad skolan i Örnsköldsviks kommun erbjuder: välja skolform, grundsärskola eller grundskola, gymnasiesärskola eller gymnasieskola sid. 2-4 flödesschema över hur mottagande i grundsärskolan går till sid. 5-6 Örnsköldsviks gymnasium sid. 7-8 telefonnummer och till rektorer och elevhälsa på gy sid. 8 söka insatser från kommun/landsting, LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) sid. 9 definitioner av återkommande begrepp, samt övrig information. sid. 10

2 Att välja skolform: grundsärskola eller grundskola Grundsärskolan är till för de elever som inte når kunskapsmålen i grundskolan för att de har en utvecklingsstörning. Det gäller också elever som fått en förvärvad hjärnskada. (Skollagen 2010:800 7 kap 5 och 29 kap 8 ) När en utredning innehållande följande fyra bedömningar: medicinsk, psykologisk, pedagogisk och social, påvisar att ett barn har rätt att gå i grundsärskolan är det vårdnadshavaren som väljer om barnet ska bli mottagen i grundsärskolan eller fortsätta läsa efter grundskolans kursplaner. Om vårdnadshavarna väljer att låta sitt barn bli mottaget i grundsärskolan innebär det att eleven i huvudsak kommer att läsa efter grundsärskolans kursplaner. Vårdnadshavarna väljer sedan om barnet skall gå kvar i sin hemskola som integrerad eller överföras till en grundsärskoleklass i Västra skolområdet. Skärpeskolan för de tidigare årskurserna och Ängetskolan för de senare årskurserna. Mottagande på försök Om ett barn har erbjudits plats i grundsärskolan men vårdnadshavarna är tveksamma till om det är en bra lösning finns det möjlighet att låta barnet gå i grundsärskola på prov under högst sex månader. (Skollagen 2010:800 7 Kap 8 ) Grundsärskolan är uppdelad i två inriktningar grundsärskola och träningsskola. Grundsärskola Undervisningen i grundsärskolan ska ge eleverna en utbildning som så långt som möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Det är framförallt kunskapskraven som skiljer skolformerna åt. Det är möjligt för elever i grundsärskolan att läsa vissa ämnen i grundskolan och få betyg i dessa. I kursplanerna finns flera kunskapskrav i varje ämne. Detta underlättar grundsärskolans flexibilitet. Det är också möjligt att kombinera grundsärskola och träningsskola. Träningsskola Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i grundsärskolans ämnen. I träningsskolan finns fem ämnesområden istället för ämnen. Ämnesområdena är estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter, och verklighetsuppfattning. Nya regler om betyg Riksdagen har beslutat om betyg från och med årskurs 6. Det innebär att eleverna i årskurs 6 i grundsärskolan kan få betyg från och med höstterminen 2012, om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det. 2

3 Att tillhöra grundskolans skolform: En elev med utvecklingsstörning som läser efter grundskolans kursplaner men inte når målen, får individuella omdömen i dessa ämnen. Ett individuellt omdöme visar vilka av kursplanens mål som är uppnådda, och vilka mål som är kvar att uppnå. I Läroplan (2011 s.5) kan man läsa: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsätta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. När det gäller att möta barn på den nivå han/hon befinner sig i sin utveckling görs alltså ingen skillnad vare sig barnet tillhör grundsärskolan eller grundskolan. Det som skiljer är bedömningen i form av betyg eller individuella omdömen. Att tillhöra gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan: Elever med utvecklingsstörning har rätt att gå i gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan är en egen skolform med egna kurser och kursplaner som eleverna bedöms efter. Att få sin undervisning i gymnasiesärskolan är en rättighet som ger eleven möjligheter till en studiegång på lämplig studienivå. Inom de olika programmen kan studierna anpassas utifrån svårigheter, förmågor och intressen. Undervisningen sker i mindre grupper i en lugn miljö, men studierna ska ändå vara utmanande. I de fall eleven har förutsättningar, kan även kurser från gymnasieskolan erbjudas. Vissa möjligheter finns att gå Yrkesintroduktion eller Individuellt alternativ inom gymnasieskolans introduktionsprogram (f d IV), förälder och/eller elev avgör om eleven bedöms klara studierna på programmet. Eleverna ska under gymnasietiden förväntas nå godkänt på grundskolenivå i svenska, matematik och engelska. Eleven ska också ha kapacitet att läsa in yrkeskurser på gymnasieskolenivå. Enligt Skollagen 17 kap 3 är syftet med yrkesintroduktion att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram och för individuellt alternativ att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden Inom gymnasiesärskolans introduktionsprogram kan olika former av lärlingsutbildning anordnas. En större eller mindre del av studietiden förläggs ute på företag utifrån en individuell studieplan. En elev som inte har utvecklingsstörning, men påtagliga inlärningssvårigheter t.ex. autism eller autismliknande tillstånd, kan få gå i gymnasiesärskolans grupper om det bedöms vara det bästa för eleven. Eleven kommer då att betygsättas enligt gymnasieskolans kursplaner och få betyg i de kurser där målen nås. Eleven får ett samlat betygsdokument enligt individuellt alternativ inom gymnasieskolans introduktionsprogram. 3

4 Viktiga förutsättningar för ett bra lärande: Det är viktigt att sträva mot samförståelse kring elevens förutsättningar. Eleven behöver få en realistisk syn på sina styrkor och svårigheter. Detta har barn/elever alltid rätt till om de omfattas av LSS (se sid 8): Anpassad undervisning, Läroplan (2011 s.8). Skriftliga omdömen i alla ämnen och IUP upprättas under utvecklingssamtalen. Söka och få prövade insatser enligt LSS. Skolskjuts efter behov. Skjuts till/från eftermiddagsverksamhet (Eftis). Fritids när eleven fyllt 13 år. Möjlighet att delta i kommunens fritidsaktiviteter under kvällstid och lov. 1 Vårdbidrag, söks på försäkringskassan. Aktivitetsersättning, söks på försäkringskassan. Arbetsförmedlingens/handikappomsorgens tjänster ut i livet efter gymnasiet. Dessutom gäller om eleven är mottaget i grundsär-/gymnasiesärskolan: Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i grundsärskolans ämnen; 1. i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9, och 2. när ett ämne har avslutats. Intyg efter åk 8 och 9 i träningsskolan. Slutbetyg efter 4:e året på gymnasiesärskolans nationella program och yrkesträning. Slutintyg efter 4:e året på Individuella program enligt grundläggande eller fördjupade kunskaper. Betyg i ämnen där man uppnår kunskapsmålen i grundskolan/gymnasieskolan. Förlängt barnbidrag gäller under studietiden på grundsärskolan eller gymnasiesärskolan efter det eleven fyllt 16 år, 12 mån/år. Om eleven har rätt att bli mottagen i grundsär-, eller gymnasiesärskolan, men vårdnadshavarna väljer bort inskrivning: Grundskolebetyg i de ämnen där eleven uppnår kunskapsmålen, i övriga ämnen skriftliga omdömen. Eleven får ett samlat betygsdokument på godkända kurser från gymnasieskolan. Studiebidrag (CSN) under gymnasietiden terminstid 9 mån/år. Möjligheter att gå introduktionskurser på gymnasieskolan. 1 Se Klicka Service och tjänster/ Barn och Unga/ Fritid för funktionshindrade, där finns information om var du vänder dig. 4

5 Mottagandeprocessen kan åskådliggöras med ett flödesschema... Information Föräldrarna informeras om vad ett mottagande i grundsärskolan innebär samt skillnaderna mellan skolformerna. Rektor på hemskolan ansvarar för denna information, men kan ta mottagningsansvarig till hjälp. Ansökan Vårdnadshavare ansöker om inskrivning i grundsärskolan för sitt barn på en särskild blankett som lämnas till rektor. Rektor vidarebefordrar snarast ansökan till mottagningsansvarig. Därefter samlar rektor följande dokument: psykologisk bedömning medicinsk bedömning pedagogisk bedömning ev. med skriftliga omdömen, IUP och åtgärdsprogram social bedömning Vårdnadshavarna läser igenom den samlade utredningen, kommenterar eventuellt och godkänner med sina namnteckningar. Därefter ger vårdnadshavarna sitt skriftliga medgivande till mottagning i grundsärskolan och önskemål om skolplacering för barnet. Rektor sänder de samlade dokumenten till mottagningsansvarig. Ingen ansökan Föräldrarna väljer att inte ansöka om att deras barn ska bli mottaget i grundsärskolan. Skolan anpassar elevens lärmiljö inom ramen för skolans läroplan. Eleven kommer då att bedömas efter grundskolans kunskapskrav. Avslag Eleven bedöms inte ha rätt att bli mottagen i grundsärskolan. Detta meddelas vårdnadshavare som har rätt att överklaga beslutet inom tre veckor efter delgivningen. Bedömning om rätt till grundsärskola Mottagningsansvarig tillsammans med rådgivande psykolog gör utifrån insänt material, och vid behov besök hos barnet, en bedömning om eleven har rätt att bli mottagen i grundsärskolan. Om delar av utredningen är bristfällig begär mottagningsansvarig komplettering. Överklagandet sänds till: Bildningsförvaltningen Nygatan Örnsköldsvik Om inte överenskommelse nås skickas frågan till Skolväsendets överklagandenämnd. Mottagningskonferens Mottagningsansvarig kallar till mottagningskonferens. Där samtalas och beslutas om: Mottagande i grundsärskolan Kursplan Skolplacering Elevens skolgång planeras. * Om vårdnadshavarna har valt hemskolan, kallar mottagningsansvarig rektor från hemskolan, som tar med sig lämpliga företrädare, ex. specialpedagog och klasslärare. Mottagningsansvarig tar med sig rådgivande psykolog. * Om vårdnadshavarna har valt grundsärskolan i Västra SO, kallar mottagningsansvarig rektor från hemskolan respektive grundsärskolan. Dessa tar med sig lämpliga företrädare, ex. specialpedagog och klasslärare. Mottagningsansvarig tar med sig rådgivande psykolog, Omprövning av beslutad skolform och skolplacering Elev, vårdnadshavare och skolpersonal kan begära omprövning av skolform och skolplacering (utskrivning). Begäran sänds till: Bildningsförvaltningen Nygatan Örnsköldsvik. 5

6 Checklista när elev blivit mottagen i grund- och gymnasiesärskolan Underlag för samtal under mottagandekonferensen i grund- och gymnasiesärskolan. Därefter som underlag för överenskommelser med vårdnadshavare. Mottagandekonferensen har efter en helhetsbedömning och vårdnadshavarnas önskemål beslutat: 1. mottagande i grund- och gymnasiesärskolan utifrån utredningarna 2. kursplan/kursplaner som i huvudsak eleven ska bedömas efter: 3. skolplacering i hemskolan eller annan skola i egna skolområdet, grundsärskolan i västra skolområdet. Placering i program på gymnasiesärskolan. Protokollet i tre ex. Ett till vårdnadshavarna, ett arkiveras i utbildningsnämndens arkiv och ett hos mottagningsansvarig, i närarkiv. Rektor ansvarar för att eleven, efter mottagandet, dokumenteras i grund- eller gymnasiesärskolans skolform i Procapita. Förslag på behovsområden som bör tydliggöras efter mottagande. OMRÅDE Kunskapskrav: Vilka kunskapskrav och vilka kursplaner ska eleven bedömas och utmanas efter. Eventuella avvikelser från timplanen - dokumenteras på separat blankett. (bilaga 2 för grundsärskolan och individuella studieplanen för gymnasiesärskolan) Lärmiljön: Individ-, grupp- och organisationsnivå Material och kognitivt stöd: Tidsenliga lärverktyg, skoldatateket Personliga hjälpmedel Anpassade läromedel NätSam beteende: Lotsa vårdnadshavare och personal, nätverksstöd för elever 3-13 år. Kompetensutveckling för personal: Poänggivande utbildningar, handledning, lärgrupper Vårdnadshavarnas önskemål om fritids/eftis och skolskjutsar Eftis är fritidsverksamhet för elever äldre än 13 år. Ansöks via LSS. Kontakt med skolskjutsansvarig Information till vårdnadshavarna: Genomgång av kommunens Råd och anvisningar när elev fått utvecklingsstörningsdiagnos; LSS, vårdbidraget, stöd som Barn och ungdomshabiliteringen kan ge, Kommunens fritidsaktiviteter för barn/ungdomar med utvecklingsstörning, Skolverkets information RGS kan vara skolpersonal behjälplig med ovanstående punkter, samt att: Konsekvensbeskriva olika funktionsnedsättningar ur ett pedagogiskt perspektiv Handleda personal som möter barnet/eleven, göra pedagogiska observationer, pedagogiska funktionella kartläggningar, leda lärgrupper Lotsa till olika samarbetspartners, stöd vid ärendegångar 6

7 Övergångar mellan grundskolan och gymnasiesärskolan Personal, SYV åk 7 Info. till föräldrar om gymnasieprogram Personal, SYV/personal Gy åk 8 Info till föräldrar av gymnasieföretr. Studiebesök vid olika program, ev. praso Personal, SYV/personal Gy åk 9 Eleverna erbjuds 2v praso på varje progr. Personal, SYV,elev, föräldrar 15/2 Rektorer gymnasiesärskolan maj Personal gymnasiesärskolan maj-aug Ansökan till gymnasiet lämnas Antagningskonferens Överlämnandekonferenser, medtag IUP med skriftliga omdömen och övriga dokument som föräldrarna vill ska överföras. Örnsköldsviks gymnasium: Gymnasiesärskolan/Gymnasieskolan Parkskolan Inom Örnsköldsviks gymnasium ansvarar Parkskolan både för gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammen Yrkesintroduktion och Individuellt alternativ Elev som är inskriven i särskolan: Elev som är inskriven i grundsärskolan kan söka till gymnasiesärskolan. Även elev som inte är inskriven men som har en utredd och diagnostiserad utvecklingsstörning, har i vår kommun rätt att bli mottagen till gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan finns på Parkskolan, med flera olika program: Nationella gymnasiesärskoleprogram Gy sär 13: Fastighet, anläggning och byggnation Hotell, restaurang och bageri Hälsa, vård och omsorg Programmet för Hantverk och produktion Individuella program IV), d.v.s. yrkesträningsskola (IV-Y) och verksamhetsträningsskola (IV-V), för elever som oftast tidigare studerat efter träningsskolans kursplan. Eftersom studierna ska anpassas efter var och ens vilja och förmåga erbjuds det stora möjligheter till praktik på de olika utbildningarna under åk 9. Utifrån praktiken och elevens önskemål försöker skolan skapa en bra utbildning. Skolan brukar hävda att det finns några få ingångar, men många utgångar, d v s genom anpassad utbildning och praktik hamnar eleverna inom vitt skilda områden. Elev som är inskriven i särskolan och som har specifika intressen och förutsättningar kan erbjudas skolgång integrerat på vissa kurser i ett nationellt gymnasieprogram. 7

8 Elev med t.ex. styrka i engelska kan gå ett nationellt gymnasiesärskoleprogram och dessutom följa en nationell kurs i engelska på gymnasieskolan. Varje elev lotsas från elevhälsan i grundskolan till elevhälsan i gymnasieskolan. För ytterligare information, studiebesök och praktik vid skolan: Grundskolans specialpedagog, syv eller annan elevhälsopersonal tar under åk 8-9 kontakt med: Syv på Gymnasiesärskolan, när det gäller elever inskrivna i särskolan för att få information om och besök på de individuella gymnasiesärskoleprogrammen och de nationella gymnasiesärskoleprogrammen. Rektor på Introduktionsprogrammen på Park- och Nolaskolan, för elever som inte är inskrivna i gymnasiesärskolan. Elev som inte är inskriven i särskolan: Elev som inte är inskriven i särskolan, men har den rätten, kan söka till Gymnasieskolans Introduktionsprogram, där den erbjuds möjlighet till individuellt upplagd utbildning och stöd inför kommande arbets- och samhällsliv Av Introduktionsprogrammen fem inriktningar; Preparand, Priv och Språkintroduktion samt Yrkesintroduktion och Individuellt Alternativ, kan elever som gått grundsärskolan endast gå de två sistnämnda. De utformas i den mån det är möjligt, efter vars och ens särskilda önskemål. Det innebär att det enskilda programmet kan se olika ut för varje elev. Det finns möjlighet att kombinera studierna med praktik. Vi försöker gemensamt finna lämpliga arbetsplatser. Inom vissa branscher kan det dock vara svårt att finna praktikplatser. Allmänt kan sägas att gymnasiesärskolan är bättre anpassad för elever som tillhör personkrets 1 och har bättre möjligheter till anpassat stöd på vägen ut i arbetslivet. MOTTAGNINGSANSVARIG Ulla-Maj Öhman ulla-maj.ohman@ornskoldsvik.se GRUNDSÄRSKOLAN Rektor Ulric Appelblad ulric.appelblad@ornskoldsvik.se PARKSKOLAN: Studie- och yrkesvägledare: Thomas Sellin (Gy-sär) thomas.sellin@ornskoldsvik.se Kent Westerin (Introduktionsprogram) kent.westerin@ornskoldsvik.se Specialpedagoger Moniqa E Lindgren (Gy-sär) ml@park.se Ingrid Kristofersson (Introduktionsprog) ingridk@park.se Kurator Tj.l. Mats Gidlund mats.gidlund@ornskoldsvik.se Vik. Marielle Jonsson marielle.jonsson@ornskoldsvik.se Rektor Lars-Erik Edblad (Gy-sär) lars-erik.edblad@ornskoldsvik.se Lisa Åhman (Introduktionsprogram) elisabet.ahman@ornskoldsvik.se 8

9 Vilket stöd får skolan och ungdomarna från Arbetsförmedlingen? Handläggare på arbetsförmedlingen finns för att arbeta med Unga med funktionshinder. Handläggaren arbetar på uppdrag av skolorna och man samarbetar när det gäller elever med funktionshinder, både inskrivna i gymnasiesärskolan och ej inskrivna. Handläggaren träffar lärarlag, elev, föräldrar och elevhälsopersonal, och vill helst bli inkopplad senast under elevernas andra gymnasieår. Handläggaren håller reda på elevens rättigheter och hjälper oss i skolan att lotsa elever ut i livet, till en arbetsplats som ungdomarna trivs på. Detta arbete kan bli ett lönebidragsarbete eller arbete i daglig verksamhet (LSS-insats). För att få ett lönebidragsarbete måste man ha ett funktionshinder. Utifrån gjorda utredningar bedömer arbetsförmedlingens handläggare om ungdomen har rätt att få ett arbete med lönebidrag. I så fall blir ungdomen kodad. Det finns 14 olika koder för olika funktionshinder. Handläggaren hjälper oss att lotsa eleven till rätt handläggare på arbetsförmedlingen, om ungdomen själv vill ha den hjälpen. Handläggaren lämnar i sin tur över den vuxna ungdomen till en handläggare på arbetsförmedlingen här i Örnsköldsvik, när de lämnat gymnasiet (20-21 år). Målet är en självständig försörjning. LSS LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det finns 10 stödinsatser att söka. LSS vänder sig till följande grupper: personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd, personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom samt personer som till följd av andra stora och varaktiga funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och omfattande behov av stöd och service. Hur och till vem ansöker jag om stöd enligt LSS i Örnsköldsvik: I vår kommun söker du de flesta insatser hos handläggare på kommunen. Nio insatser handläggs av LSS-handläggare på Avd för Social utredning, Välfärdsförvaltningen. Det finns tre LSS-handläggare och enklast når du dem på telefon: , begär LSS-handläggare. Du ansöker hos Örnsköldsviks kommun Avd för social utredning Nygatan ÖRNSKÖLDSVIK En insats, Råd och stöd, handläggs av LSS-handläggare som arbetar på Landstinget. Råd och stöd ansöks hos: LSS-handläggare Ann-Britt Umegård tfn: Habiliteringen Örnsköldsviks Sjukhus ÖRNSKÖLDSVIK 9

10 Förklaringar på begrepp: Barnbidrag/förlängt barnbidrag Barnbidraget betalas ut från försäkringskassan till och med det kvartal som barnet fyller 16 år eller så länge det går i grundskolan. Det innebär att om en elev är överårig men går i grundskolan så måste skolans expeditionspersonal i juni månad anmäla om ett barn fortsätter grundskolan. När eleven sedan börjar i gymnasiet ska gymnasiet anmäla till försäkringskassan vilka elever som är mottagna i gymnasiesärskolan och som då har rätt till förlängt barnbidrag. Det kan gymnasiet göra direkt när de vet om elev ska börja. Det kan vara i juni, men också när skolan börjar, då betalas barnbidraget ut i efterskott. CSN (Centrala studiestödsnämnden) Elever som inte är mottagna i gymnasiesärskolan, får studiebidrag som utbetalas under terminerna. LSS Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade. LSS-handläggare finns inom Välfärdsförvaltningen, avd Social utredning LASS Lagen om assistansersättning BUP Barn och ungdomspsykiatri FUB Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning RBU Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Attention Intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionshinder NPF Neuropsykiatriska funktionshinder inf sida Särnät Ö SYV RGS Habben Lokalkoll Lokal samverkansgrupp med representanter från både grund- och gymnasiesärskolan Studie och yrkesvägledare. Finns inom varje rektorsområde med ansvar för vägledning mot studier och arbete. Resursenheten Gemensamma Specialpedagoger. Finns idag utlokaliserade på olika skolområden Habiliteringsavdelning på Örnsköldsviks Sjukhus som ger råd och stöd till funktionshindrade och deras föräldrar Verksamhet inom daglig verksamhet med uppgift att skriva om funktionshindrade. På finns i vänstermarginalen bl a länkar till Barn och unga. Under dem och deras underrubriker finns mycket information om kommunens olika insatser. Elevhälsa, Fritid för funktionshindrade och Stöd till barn och unga, där under lagstadgat stöd, ligger information om LSS. 10