Verksamhetsbeskrivning för Hassela Skånes öppenvård i Lund

Transkript

1 Verksamhetsbeskrivning för Hassela Skånes öppenvård i Lund

2 Sida 1 Inledning. 3 2 Motiveringsfas Första mötet Överlämnandekonferens Möte för genomgång av vårdplan Genomförandeplan Inskolning Inskrivningssamtal, nätverkskarta och KASAM Uppföljningsmöte 5 3 Genomförandefas Individuella samtal Ledarutbildning ART (Aggression replacement training) repulse Temakvällar Lovveckor Föräldrasamtal Föräldragrupper Familjemiddagar Avslutningsfas Hemskola Föräldrastöd Utskrivningssamtal Eftervård Övriga rutiner Rapporter Samverkansmöte Handledning utbildning Journalföring Utvärdering

3 1. Inledning. Hassela Skånes öppenvård är en del av en heldagsverksamhet omfattande skola, öppenvård och ett aktivt föräldrastöd. Lunds skolors resurscentrum (Lsr) ansvarar för skoldelen och lärarna är anställda av Lunds kommun. Socialförvaltningen bidrar med medel för att finansiera öppenvården. Verksamheten vänder sig till ungdomar i skolår 6-9 med bl.a beteendeproblematik, brister i omsorg, ett begynnande drogmissbruk eller kriminalitet. När ungdomarna börjar i Hasslela Skånes heldagsverksamhet skiftar det oftast mycket i deras motivation till förändring. Vissa av dem har begränsad insikt i sin problematik och har därför mycket låg förändringsmotivation. Detgäller därför att få ungdomarna medvetna om sin situation och långsamt hitta en vilja till att förändra sitt liv. Hassela Skåne arbetar utifrån ett salutogent perspektiv, där vi lägger stor vikt på vad som är bra och hälsoskapande för varje individ. Varje ungdom går igenom olika faser under sin tid på Hassela, motiveringsfasen, genomförandefasen och avslutningsfasen. Varje fas präglas av att få ungdomen att förstå, kunna hantera och hitta meningsfullhet i att vara i vår verksamhet. Dessa tre faktorer utgör grunden för ett begrepp som kallas KASAM (känsla av sammanhang). Kan ungdomen känna KASAM kommer denne att lättare kunna förändras och bibehålla en positiv utveckling även efter att ha avslutat sin tid på Hassela. Dessa tre faktorer: Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet ligger därför till grund för vårt sätt att arbeta. 2. Motiveringsfas. I denna fas handlar det mycket om att få den unge motiverad till sin plats i Hassela Skånes heldagsverksamhet. Det gäller även att få ungdomen att förstå verksamhetens syfte och mål samt grunden till varför han/hon har blivit placerad hos oss. Det är även viktigt att ungdomen förstår vad som krävs för att han/hon ska kunna återvända till sin hemskola eller till gymnasiestudier Första mötet När antagningsgruppen bestämt vilken ungdom som ska beredas plats i Hassela Skånes verksamhet tar en Hasselapedagog på öppenvården kontakt med vårdnadshavare och bestämmer tid för studiebesök på både öppenvården och skolan. Syftet med studiebesöket är att: Berätta om verksamheten och ge en heltäckande bild av hur verksamheten fungerar. (Bl.a. att det kommer att vara aktiviteter på alla lov mm. samt att de har kontakt med verksamheten under hela året.) Ge en positiv bild av Hassela Skåne. Få ungdomen motiverad till att börja. Informera om vad Hassela Skåne kräver av ungdomen och vårdnadshavare för att insatsen ska fungera på bästa sätt. Få vårdnadshavarna att förstå hur viktigt deras samarbete med Hassela Skåne är för att en förändringsprocess ska vara möjlig. Gå igenom samarbetsavtalet och förklara de regler vi har inom verksamheten. (Bl.a. att vi kan ta drogtest när vi anser att det är nödvändigt mm.) 3

4 2.2 Överlämnandekonferens Om ungdomen och vårdnadshavare/vårdnadshavarna tackar ja till platsen ska ett samarbetsavtal skrivas under. Avtalet reglerar samarbetet mellan Hassela Skåne, vårdnadshavare och ungdomen. När detta är gjort ska en överlämnandekonferens hållas. Lsr (Lunds skolors resurscentrum) kallar till detta möte. På överlämnandekonferensen deltar representant från hemskolan, socialsekreterare, Hasselalärare, Hasselapedagog (vanligtvis de kommande mentorerna), socionom och rektor för Lsr samt ungdomen och dennes familj. Syfte med överlämnandekonferensen är att: Hemskolan ska lämna över hur eleven är i skolmiljö. Samt hur eleven är i de olika ämnena. Socialsekreteraren lämnar över hur ungdomens sociala situation ser ut. Hasselamentorerna kan ställa frågor. Kontaktperson från hemskolan bestäms Datum för uppföljningsmöte bestäms 2.3 Möte för genomgång av vårdplan När överlämnandekonferensen har varit sker ett möte på socialförvaltningen för genomgång av vårdplan. Tid för detta möte bestäms på överlämnandekonferensen mellan socialsekreterare och hasselapedagog. Om mötet inte bestäms kallar Hassela Skåne till detta möte. Mötet ska helst ske innan inskolningen börjar, går inte detta ska det vara direkt efter inskolningen. Medverkande är den unge, vårdnadshavare, Hasselamentor och ansvarig socialsekreterare. Syftet med mötet är att: Gå igenom vårdplanen tillsammans. Socialsekreteraren ska förklara varför ungdomen har kommit till Hassela. Socialsekreteraren ska förklara för den unge och vårdnadshavare hur viktigt det är att han/hon tar ansvar för att arbeta mot målen i uppdraget. 2.4 Genomförandeplan Genomörandeplanen utgår från vårdplanen och upprättas enligt BBIC (barnets behov i centrum). Genomförandeplan görs i samråd mellan socialsekteterare, Hasselapedagog samt den unge och dennes familj. Utifrån relevanta behovsområden formuleras delmål från vårdplanen. Det konkretiseras vem som gör vad, hur det görs och när. 2.5 Inskolning När en ny ungdom börjar i verksamheten är det viktigt att ungdomen lär känna de vuxna för att han/hon ska kunna känna sig trygg i verksamheten. För att uppnå detta hålls alltid en inskolning, oftast på en annan ort. Under inskolningen handlar det mycket om att skapa relation och att visa vilka regler och normer som finns inom verksamheten. Detta gör vi genom olika aktiviteter, samtal, laga mat tillsammans mm. Det är viktigt att hitta forum för diskussioner och försöka få ungdomen att öppna sig. Ett första ledarutbildningspass hålls, ämnet är referensramar, där alla närvarande, både ungdomar och vuxna, berättar om sin egen bakgrund. Det är oerhört viktigt att de vuxna har ett bra bemötande, är 4

5 ärliga och öppna. Det är viktigt att lyfta upp positiva saker som ungdomen är bra på och hela tiden bekräfta detta. Syfte med inskolningen är att: Börja bygga en relation mellan ungdomar och de vuxna. Underlätta en övergång till en ny utbildningsmiljö. Få tillfälle att observera mönster och personlighet hos ungdomen. Få ungdomen att börja prata om sig själv och öka sin självkännedom. Tiden efter inskolningsveckan skiljer sig åt beroende på när ungdomen börjar under året. Börjar ungdomen under sommaren är han/hon med på öppenvårdens aktiviteter efter inskolningen och får under aktiviteterna lära känna de andra ungdomarna. När skolan börjar i augusti har Hassela Sånes heldagsverksamhet ett uppstartsläger, där skolan och öppenvården tillsammans åker iväg med alla elever för att lära känna varandra mer och få en bra start på terminen. Börjar eleven mitt under en termin sker en individuell inskolning. Under denna tid får lärarna också möjlighet att lära känna eleven lite mer. Det finns också möjlighet att göra någon aktivitet tillsammans, laga mat etc. Detta för att eleven ska se andra sidor hos läraren än den traditionella lärarrollen. 2.6 Inskrivningssamtal, nätverkskarta och KASAM Inskrivningssamtalet genomförs med både ungdom och vårdnadshavare vid separata tillfällen tillsammans med mentorerna. Ungdomen och vårdnadshavare får liknande formulär där de ska beskriva hur situationen har varit när han/hon gick på sin hemskola utifrån ett skol-, fritid- och familjeperspektiv. Det är viktigt att både vårdnadshavare och ungdom får formulera vad de vill förändra och vad de tycker är problematiskt och ohållbart i dagsläget. En fråga som kan vara bra att ställa är den s.k. mirakelfrågan, hur det ska se ut när Hassela Skånes heldagsverksamhet inte längre behövs? Under inskrivningssamtalet görs även en nätverkskarta. Syftet med detta är att vi använder oss av nätverksmöten och att nätverkskartorna då ligger till grund för vilka vi kallar till mötet. Nätverksmöten har vi för att mobilisera de resurser som finns runt omkring ungdomen. Det kan finnas viktiga personer i den unges närhet som kan vara till stor hjälp för dennes utveckling. Ungdomen gör KASAM då den kommer till verksamheten. Detta följs upp varje år för att uppmärksamma förändringar. 2.7 Uppföljningsmöte Efter cirka sex veckor sker ett uppföljningsmöte där ungdomen, vårdnadshavare, socionom för Lsr, hemskolans kontakt, socialsekreterare och de båda Hasselmentorerna deltar. Vid detta möte avgörs om ungdomen ska gå kvar i Hassela Skånes heldagsverksamhet eller inte. 5

6 3 Genomförandefas Under genomförandefasen brukar ungdomen våga visa mer vem han/hon är. Här uppkommer ofta konflikter och gränser testas. Under denna fas går ungdomen i skolan samt följer det individuella schema som öppenvården har upprättat. Här intensifieras även föräldraarbetet. Föräldraarbetet sker i olika former bl.a. genom telefonkontakt, hembesök, föräldragrupper och strukturerade samtal. 3.1 Individuella samtal Under hela utvecklingsfasen har ungdomen kontinuerliga samtal både med lärarna och personal inom öppenvården. Samtalen med lärarna bygger på IUP (individuell utvecklingsplan) hur skolsituationen ser ut och vad som behövs förbättras. Även här läggs mycket fokus på det positiva. Samtalen med öppenvårdspersonalen handlar mycket om ungdomens sociala situation och utgår mycket ifrån ett lösningsfokuserat synsätt. Under dessa samtal får ungdomen sätta in sig på olika skalor för att lättare kunna se om de gör framsteg inom olika områden. Under varje individuellt samtal sätter ungdomen själv ett litet delmål som han/hon ska försöka uppnå till nästa gång. Delmålet ska göra att ungdomen hamnar lite längre upp på skalan. Skalan sträcker sig mellan ett och tio, där en tia symboliserar när allt fungerar mycket bra. 3.2 Ledarutbildning Varje måndag genomgår alla ungdomar Hassela Skånes ledarutbildning. Syftet med ledarutbildningen är att få mer kunskaper och förståelse för sig själv, förstå sin historia, sitt nu och sin framtid och genom detta även acceptera och förstå andra människor. Det är även ett forum för att sätta ord på sina känslor, träna sig i att våga prata inför andra och våga stå för sina åsikter. Under terminen kopplas ledarutbildningen till ett huvudtema per termin. Detta tema bryts ner till små delteman som ungdomarna arbetar kring. På tisdagar får ungdomarna på ett mer praktiskt plan omsätta de kunskaper de tillgodogjort sig genom ledarutbildningen. Exempelvis genomförs studiebesök, föreläsningar från olika intressegrupper i samhället, idrottsaktiviteter mm. Syftet med detta är att bredda kunskaperna för andra kulturer och grupper i samhället. Men även för att öka kunskapen om sig själv och sin egen situation. Det är även ett forum för social träning i grupp. 3.3 ART (Aggression replacement training) Om det är många ungdomar som har problem med att hantera sin ilska startas en ART-grupp. Detta görs för att lära ungdomarna att förstå vad det är som händer inom dem när de blir arga. De ska kunna lära sig nya sätt att hantera sin ilska och de får även träna dessa nya beteenden genom rollspel tillsammans. En av delarna i ART är social färdighetsträning. Även här jobbar man med rollspel för att lära sig nya beteenden. 6

7 3.4 repulse Ungdomar som behöver tränas i impulskontroll erbjuds kursen repulse. repulse vänder sig till personer med exempelvis ilskeproblematik, kriminalitet, oro och nedstämdhet och misbruksproblematik. Det finns även material för individuell social färdighetsträning. 3.5 Temakvällar På fredagkvällar har vi öppethus på öppenvården. I början av veckan får ungdomarna vara med och påverka genom att tycka till om hur kvällen ska läggas upp. Syftet är att att ge våra ungdomar möjligheten att få komma hit och umgås och ha trevligt utan några måsten. 3.6 Lovveckor Under lovveckor anordnas resor och lägervistelse i syfte att stärka relationerna, få ungdomarna att vidga sina vyer och våga öppna upp sig för nya intryck, samt att tränas i sociala situationer. Vid vissa lov har vi aktiviteter på hemmaplan och utgår då ifrån öppenvårdens lokaler. 3.7 Föräldrasamtal Vid specifika behov erbjuder vi vårdnadshavarna lösningsfokuserade samtal, både med och utan den unge. Under dessa samtal är det viktigt att förstärka det positiva och det som fungerar bra i hemmet. Kommer vårdnadshavaren ändå in på negativa saker, är det bra att försöka komma tillbaka till det positiva innan samtalet avslutas. Syftet med detta är att vårdnadshavaren ska få en positiv känsla med sig efter samtalet. Vid behov har vi tillgång till en extern familjebehandlare. Varje vecka ringer en skolmentor till vårdnadshavare och berättar hur veckan har varit i skolan för den unge. Öppenvården har kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare. Genom telefonsamtalen får vårdnadshavare en uppdatering på hur den unge fungerar både i skolan och på fritiden. Telefonsamtalen fyller även en funktion att vårdnadshavaren får ett forum och kan diskutera spontana frågor. Fokus ligger dock på att benämna de positiva sidorna som den unge har och berätta om eventuella framsteg denne gör. Vårdnadshavarna blir dock alltid informerade om det är något allvarligt som har hänt, såsom att en elev går hem innan skolan är slut, har haft en konflikt med någon etc. 3.8 Föräldragrupper Hassela Skånes öppenvård erbjuder även föräldragrupper utifrån ett lösningsfokuserat förhållningssätt regelbundet. Dessa hålls på kvällstid för att vårdnadshavarna ska kunna delta i mån av tid. Innehållet i föräldragrupperna bygger mycket på att vårdnadshavarna själva ska kunna ta upp situationer som de tycker är problematiska och diskutera det både med andra vuxna eller hasselapedagoger. Vid varje 7

8 terminsstart formulerar vårdnadshavaren sin bästa förhoppning om hur det ska se ut kring ungdomen vid terminens slut. Syftet med föräldragrupper är att: Vårdnadshavarna finner samhörighet och styrka i gruppen och blir medvetna om att de inte är ensamma i sin situation. Vårdnadshavarna får prata om vanliga problem som kan uppstå och tillsammans komma på olika strategier att möta dessa. Uppmuntra dem till att testa detta hemma och ha en kontinuerlig uppföljning av detta. Få vårdnadshavarna att inse vad de har att vinna på genom att jobba tillsammans för att nå sina mål. 3.9 Familjemiddagar Vid behov anordnas familjemiddagar i öppenvårdens lokal på Tullgatan. Syftet med dessa middagar är att skapa en positiv gemenskap med familjen och att diskutera ungdomens utveckling både i hemmet och i öppenvårdens verksamhet. 4 Avslutningsfas När ungdomen har uppnått de flesta av sina mål i genomförandeplanen och Hassela Skånes heldagsverksamhet bedömer att han/hon är redo för utslussning börjar avslutningsfasen. Då verksamheten bara vänder sig till ungdomar i skolår 6-9 går vissa ungdomar automatiskt till gymnasiestudier fast de inte har uppnått alla mål i genomförandeplanen. Dessa ungdomar erbjuds dock alltid eftervård för att kunna fortsätta jobba med sin personliga utveckling. Under avslutningsfasen får den unge mer ansvar och behöver inte vara lika mycket på öppenvården. Fungerar detta sammankallar Hassela Skånes öppenvård till ettutslussningsmöte. På detta möte deltar socialsekreterare, vårdnadshavare, hasselamentor och en representant från Lsr. Här beslutas vilken skola ungdomen ska börja på, sin hemskola eller eventuell gymnasieskola. 4.1 Hemskola Vid fortsatta högstadiestudier tar Hasselaskolan kontakt med rektor på hemskolan. Därefter kontaktas berörd lärare för att för att få tider till att prova gå på vissa lektioner under några veckors tid. Fungerar detta bestäms startdatum för när ungdomen ska börja. 4.2 Föräldrastöd Under avslutningsfasen förbereds föräldrarna på att ungdomen ska sluta i Hassela Skånes heldagsverksamhet. Olika strategier för problem som eventuellt kan uppstå diskuteras för att underlätta utslussningen. 8

9 4.3 Utskrivningssamtal Ett utskrivningssamtal med samma frågeställningar som i inskrivningssamtalet görs under den sista tiden. Både den unge och vårdnadshavare svarar på frågorna. Här förs också samtal om hur ungdomen och vårdnadshavaren upplevt tiden med Hassela. Svaren kan också jämföras med svaren vid inskrivningen och på så sätt se om en förändring har skett. Innan ungdomen lämnar oss upprättas en vidmakthållandeplan som ska fungera som stöd för ungdomen i framtiden. 4.4 Eftervård Då ungdomen som lämnar oss fortfarande behöver hjälp och stöd när han/hon slutar erbjuds eftervård. Här diskuterar Hasselamentorn med socialsekreterare om vilken typ av insats som behövs för att det ska bli bra. När eftervården ska börja hålls ett möte med vårdnadshavare, Hasselamentorn och socialsekreterare. Här lämnas uppdraget för eftervården. Vidmakthållandeplanen gås igenom och överlämnas till ny mentor. Därefter sker regelbundna möten där genomförandeplanen följs upp. Vid eftervårdens slut sker ett avslutningsmöte. 5 Övriga rutiner 5.1 Rapporter Vid varje terminsslut lämnas en terminsrapport till respektive socialsekreterare. Denna innehåller information om hur det har gått för ungdomen under läsåret. Framsteg och eventuella negativa händelser som inträffat. Rapporten utgår fån genomförandeplanen. Vid utskrivning lämnas en slutrapport till socialsekreteraren. 5.2 Samverkansmöte Två gånger om året har Socialförvaltningen och Hassela Skåne ett samverkansmöte. Syftet med mötet är att stämma av hur samarbetet fungerar mellan socialsekreterarna och Hasselapedagogerna och Hasselaskolans personal. Detta blir även ett forum för att ställa frågor, få insikt i hur verksamheten fungerar och diskutera eventuella förändringar mm. 5.3 Handledning och utbildning Hasselapedagogerna i verksamheten har en relevant utbildning för den målgrupp vi tar emot. Vidarutbildning sker utifrån de behov som verksamheten kräver. Internutbildning sker löpande via vår ledarutbildning. All personal har extern handledning. 9

10 5.4 Journalföring Hassela Skåne använder journalföringssystemet Secura Nova med syfte att: Tillgodose den unges rätt till en insats som är av god kvalité och uppfyller kraven på säkerhet Tillgodose den unges rätt till insyn i vården och behandlingen Möjliggöra uppföljning och utvärdering 5.5 Utvärdering Vi har tagit fram en metod som utvärderar både processmål och effektmål. Den möjliggör statistiska sammanställningar av bakgrundsfaktorer och av ungdomens utveckling under tiden i vår verksamhet. Utvärderingsmetoden omfattar: En KASAM enkät görs vid in- och utskrivning. Enkätutvärdering från ungdomen, vårdnadshavare och socialsekreterare. In- och utskrivningssamtal med den unge och vårdnadshavare. Löpande uppföljning av genomförandeplan 10