Fria pengar, lösa boliner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fria pengar, lösa boliner"

Transkript

1 Fria pengar, lösa boliner Om begränsad rationalitet och överlevnadsstrategier i öppen ungdomsverksamhet Oktober 2012 Dr Thomas Johansson

2 What better measure of reality do we have in human affairs than those terms which on critical reflection and after correction of the errors we can detect make the best sense of our lives? Making best sense here includes not only offering the best, most realistic orientation about the good but also allowing us to best understand and make sense of the actions and feelings of ourselves and others. (...) These requirements are not yet met if we have some theoretical language which purports to explain behaviour from the observer s standpoint but is of no use to the agent in making sense of his own thinking, feeling, and acting. Charles Taylor

3 Innehållsförteckning Förord Inledning Fritidsgårdsdiskursen Uppdraget Metodologi Policyskapande PÅPP Ung Idé PUNG Fria Pengar PeKA Verkställande Resurser Marknadsföring Konsultativt stöd Utfall PUNG Fria Pengar Ung Idé PeKA PÅPP Diskussion Några utmärkande drag i policyskapandet Några utmärkande drag i verkställandet Några utmärkande drag i utfallet Slutsatser Källförteckning Tryckta källor Otryckta källor Elektroniska källor

4 Förord Jag bär ensamt ansvaret för denna studie inklusive de fel och brister som säkert kommer att ge sig till känna. Det är hursomhelst på sin plats att nämna de personer som definitivt gjorde sitt för att lösgöra studiens fulla potential. Tack till Gerhard Holmgren, handläggare vid Ungdomsstyrelsen, som uppmuntrade studiens diskursanalytiska ansats. Tack till Henrik Ravin, nämndssekreterare och utredare vid kultur- och fritidskontoret i Sandviken som tillförde en intressant nationell utblick. Tack till Hans-Martin Hansen, projektledare vid partnerskapet Kunskap i Dialog, för en inbjudan att föreläsa på en konferens om ungas mötesplatser i Stockholm hösten Tack till Ingamaj Backman, tidigare avdelningschef vid kultur- och fritidsförvaltningen i Piteå, som berättade om händelser som riskerade att falla i glömska. Ett varmt tack till de frontlinjebyråkrater som trots ämnets känsliga natur öppenhjärtligt berättade om arbetslivets besvär och glädjeämnen: Anna-Karin Aira, Ann Enberg, Stefan Lindmark (Jokkmokk), Åsa Morin (Kalix), Annelie Taavola (Kiruna), Anette Berglund (Luleå) samt Elisabeth Forsell och Monica Hansson (Piteå). Jag uppskattar det gudomliga tålamod med förseningar som visades av förvaltningscheferna som var med från allra första början: Anja Taube (Kiruna) och Hélen Wiklund Wårell (Luleå). Tillsammans med nytillskotten bland förvaltningscheferna Karl-Göran Lindbäck (Kalix) och Conny Enström (Jokkmokk) stod ni för ett fint värdskap. Det går inte sätta en prislapp på perspektiv och redogörelser från fritidspolitikerna som medverkade i studien. Tusen tack Henrik Blind (Jokkmokk), Sven Nordlund, Britt Inger Nordström (Kalix), Ann-Helen Bergsten (Kiruna) och Ann- Katrin Sämfors (Piteå). Några förtjänar ett särskilt omnämnande. Mårten Ström, tidigare ordförande i Luleås fritidsnämnd och Hans Hansson, tidigare förvaltningschef vid kultur- och fritidsförvaltningen i Piteå verkade med stor övertygelse för att studien ska se dagens ljus. Stig Strömbäck, kommunchef i Kalix, såg med lika stor övertygelse till att studien fullbordades vid kommunens utvecklingsenhet. Jim Broström, tidigare verksam vid Kommunförbundet Norrbotten, hade den otacksamma uppgiften att projektleda alltihop under turbulenta förhållanden. Även om våra åsikter om öppen ungdomsverksamhet emellanåt gick i sär värdesätter jag det tankeutbyte som kommer att fortsätta långt efter att bläcket i denna studie torkat. Slutligen riktas ett varmt tack till dryga dussinet ungdomar som under löftet om anonymitet generöst tog av sin fria tid för att berätta om fritiden. 3

5 1. Inledning När samhället avgör de ungas framtid genom att styra deras handlande, avgör det också sin egen. 1 Det senaste decenniet utvecklas en form av öppen ungdomsverksamhet som finner genklang i citatet ovan. Arbetsmetoden har begåvats med en rad fantasifulla och ibland rentav ekivoka akronymer som ESS, STUK, PUMA och PUNG. 2 Den mer sammanfattande benämningen fria pengar till unga 3 antyder vad arbetsmetoden handlar om. Kommunala nämnder reserverar en ordentlig portion pengar som bara ungdomar kan göra anspråk på. Ungdomarna får sedan möjlighet att identifiera aktiviteter som inte i tillräcklig utsträckning tillgodoses av myndigheter, kommersiella intressen eller föreningsliv. Ungdomarna får slutligen spela en avgörande roll i planering, genomförande och utvärdering av önskade aktiviteter. Detta sätt att bedriva öppen ungdomsverksamhet sitt ursprung i kultur- och fritidsförvaltningen i Piteå kommun som i slutet av 1990-talet låter sig inspireras av den satsning på ungas inflytande som den norska kommunen Porsgrunn gjort sig internationellt känd för. 4 Förvaltningen gör en översyn av den öppna ungdomsverksamheten som finner att fritidsgårdarna inte längre lockar ungdomar i nämnvärd utsträckning. 5 Oavsett vilka aktiviteter som tillhandahålls av fritidsgårdarna tycks de inte längre svara mot dispositioner hos lejonparten av kommunens ungdomar. Bedömningen görs att ungdomar intressen, värderingar och livsval frisatts till den grad att den öppna ungdomsverksamheten måste förändras. Vid denna tidpunkt tjänstgör förvaltningens fritidsledare vid kommunalt finansierade fritidsgårdar. Istället för att fortsättningsvis knyta myndighetens personal till den fritidsgårdsverksamhet som nästan övergivits av kommunens ungdomar förordas en helt ny slags öppen ungdomsverksamhet: Gårdarna är inte öppna varje kväll, i huvudsak på helgerna. Vi har också en fritidsgård i centrala staden som drivs av Folkets Hus med kommunalt bidrag. Gården är öppen 4 kvällar i veckan, har ibland spelningar på helgerna och är sporadiskt öppet på loven. Gemensamt för alla gårdarna är att mindre än 1 % av områdets ungdomar i åldern år nyttjar dem. Till viss del beroende på ett mycket aktivt och utbrett föreningsliv men utan att vara för kritisk kan man nog konstatera att gårdarna och 1 John D ewe y, D emokrati och utbildning (Göteborg: Daidalos, 2009), s ESS - E n Sna bb Sla nt, ( Stockholms Kommun). STUK - Stöd Till bidra g för Unga i Kumla (Ku mla Kommun,) PU MA, - Projekt U ngdom Med Am bitioner ( Äl vsb yns Kommun), PUNG Pengar För UNG a (Jokkmokks Kommun). 3 Dagens Samhälle, 2007 nr. 12, s För en bes krivni ng av den så kallade Porsgrunnsmodellen se exempelvis För kritik av denna modell se exempelvis 5 Piteå Kommun, Kultur Fritid, , Utredni ng om ungdoms ver ksa mhet en, s.2 4

6 dess verksamhetsinnehåll inte är tillräckligt attraktiva för traktens ungdomar. Kultur - och fritidsnämnden avser därför göra om stödet till fritidsgårdar på så sätt att de pengar som i dag läggs på lokaler tillsammans med de pengar som finns för verksamhet i resp. geografiskt område läggs i en påse. Traktens ungdomar får sedan tillsammans med fritidsledare från Fritid UNG (Kultur & Fritid), utifrån sina önskemål och behov bestämma om pengarna ska gå till lokalhyra eller om man ska satsa pengarna på läger, spelningar, resor, tillfälliga lokalytor, mastodontparty, film, teater eller något annat. 6 Efter millennieskiftet sker en imponerande spridning av arbetsmetoden. Idag används fria pengar åtminstone i ett sjutiotal kommuner och så sent som hösten 2012 fortsätter fler att ansluta sig till arbetsmetoden. 7 Fria pengar vinner även prestigefyllt erkännande från exempelvis Europarådet, World Childhood Foundation, Barnombudsmannen och Fryshuset. 8 Från att arbetsmetoden på 1990-talet försiktigt kallas försök med nyorientering av stödet till ungdomsverksamhet 9 och ny plattform för unga 10 betraktas den decenniet senare som en reform av stor historisk betydelse. Fria snabba pengar till unga är ett nytt sätt att arbeta. Det är en av de stora förändringar som skett under hela 1900-talet. 11 Trots arbetsmetodens uppenbara framgångar kvarstår hård kritik. Från vänsterhåll kritiseras arbetsmetoden för att premiera välartade barn, ungdomar som kan ta för sig 12 och MVG-ungar som sitter i elevrådet. 13 Enligt detta synsätt gynnar [fria pengar] ungdomar som redan har bra förutsättningar och missgynnar dem som har det taskigt hemma. Fritidsgårdar behövs (...). Gruppen som använder (...) gårdar är kanske inte så stor. Men för ungdomarna som gör det är fritidsgården desto viktigare. Det är den trygga platsen i tillvaron för många av dem. Ett ställe där barn och ungdomar som kommer från dysfunktionella familjer får stöd och hjälp. Ett system med fria pengar gynnar bara de ungdomar som redan idag har goda möjligheter att ta för sig. 14 Från högerhåll kritiseras arbetsmetoden för att gå stick i stäv med kommunallagens bestämmelse om god ekonomisk hushållning. Moderaterna anser inte att [fria pengar] ligger inom ramen för den kommunala kärnverksamheten. (...) Det är fel att godtyckligt dela ut kommunala skattemedel sådant som vissa anser är kul. Detta gäller oavsett om [fria pengar] ska delas ut till ungdomar eller vuxna Piteå Kommun, Kultur Fritid, , Ansöka n om stöd till ungdomars infl yt ande i lokalsa mhället, s bladet.se/ nyheter/s andviken/ pengapa sar-kan- ersatta-ungdoms gar d 8 Piteå-Ti dninge n, ,s Svens ka kommunförbundet, , Kultur- och fritidspolitik en lägesra pport s Svens ka kommunförbundet, , Kultur och Fritid 2000 delrapport, s Dagens Samhälle, 2007 nr. 12, s Ibid., s KEKS, 2012, Idéer först. Pengar s edan. Om hur vårt s ätt att fördel a re surser påverkar ungdomar s vi lja och möjlighet till delakti ghet. Oc h va d vi ka n göra åt det, s bladet.se/ nyheter/s andviken/ mikael-rosen- vill-sla-vakt-om-fritids gardarna 15 aterna.net/botkyr ka/2012/03/avskaffa-%e2%80%9ddromdeg%e2%80%9d/ 5

7 Enligt detta synsätt är det inte försvarbart att ungdomar lockas med löften om snabba (enkla) pengar 16 eftersom sådana löften framkallar ett bidragsberoende. Fria pengar, heter en rubrik på Kalix kommuns hemsida. Här kan kommunens ungdomar tidigt lära sig att någon annan skall betala. Det är bara fantasin som sätter stopp för vilka ändamål man kan söka bidrag heter det [på] hemsidan, uppenbarligen något som nu också kommunens socialdemokratiska kommunalråd anammat i rikspolitiken. 17 Bilden av fria pengar är sammanfattningsvis mycket splittrad och fragmenterad. Arbetsmetoden uppskattas å ena sidan för att utveckla vuxnas bemötande av unga. Å andra sidan kritiseras arbetsmetoden för att vidmakthålla ett varken realistiskt eller ens önskvärt bemötande. Den motsägelsefulla bilden kompliceras dessutom av faktumet att det saknas undersökningar som kan ge en rättvisande beskrivning av arbetsmetoden. Så vitt det går att se har akademisk forskning lämnat fria pengar outforskat och endast ett fåtal källor behandlar arbetsmetoden i andra sammanhang. 18 Föreliggande studie ger sig i kast med att närmare undersöka fria pengar till ungdomar. De närmast följande avsnitten fördjupar den hitintills högst skissartade presentationen av fria pengar. Fria pengar växer alltså fram ur ett djupgående missnöje med fritidsgårdar. Denna studie kastar inledningsvis fram tesen att fria pengar, i ett historiskt perspektiv, representerar ett distinkt diskursivt brott i svensk debatt om öppen ungdomsverksamhet. Med detta menas att etableringen av fria pengar motsvarar ett sätt att föra offentligt samtal om ungas fritid som avgjort skiljer sig från det resonemang om fritidsgårdar som fortfarande får sägas dominera debatten. Genom att jämföra dessa båda sätt att föra samtal om ungas fritid kan en rikare och mer fullständig bild av fria pengar börja utvecklas redan i studiens inledning. Jämförelsen vilar på premissen att det språkliga gestaltandet av ungas fritid följer vissa outtalade regler om vad som är acceptabelt att säga. En diskurs består av en uppsättning konventioner som inte bara frambringar särskilda ståndpunkter i ett givet samtalsämne utan även konverterar sådana ståndpunkter till ett antal försanthållanden, sunt förnuft eller, om man så vill, legitimerad kunskap. 19 I avsnitt 1.2 kommer det vetande som traditionellt sanktionerats på området för ungas fritid att rekonstrueras under benämningen fritidsgårdsdiskursen. Diskursen avgränsas till perioden och representeras av ett antal så kallade auktoritativa källor med vilket menas skrivet material som kommit att accepteras som common sense. Källor daterade utanför tidsintervallet används endast för att illustrera 16 Ibid. 17 blogspot.com/2009/01/ndrop-frn- kalix. html 18 Se Sveri ges Kommuner och La ndsti ng, Ver ksa mhet utan avsi kt? En debattskrift om öppen ungdomsver ksa mhet och kommunala prioriteringar (Stockholm: SK L, 2002), Piteå Kommun, Kultur Fritid, 2006, Påse-Pengar-projekt et. En utvär dering av Kultur Fritids arbetsmetod Påpp och Stockholms Sta d, Kulturförvaltninge n, 2009, Att s ätta sl antar i rullning. En utvärdering a v e n s nabb sla nt samt tankar kring dess utvec kling 19 Michel Foucault, Disk ursens ordning (Stockholm: Brutus Östlings Bokfö rlag), s. 57, Göran Bergström & Kristina Boréus, Textens mening och makt (Lund: Studentlitteratur, 2000), s. 222 ff, Norma n Fairclough, Critical Discourse Analysis. The Critical Study of Language (Burt Mill: Longman Group Li mited, 1995), s. 23 ff 6

8 diskursens historiska kontinuitet. I avsnitt 1.2 kommer sedan en rad försanthållanden som utmanar fritidsgårdsdiskursen att rekonstrueras. Rekonstruktionen av det som i studien benämns fria pengar-diskursen omfattar perioden Diskursen auktoritativa källor utgörs nästan uteslutande av marknadsföringsmaterial (broschyrer). Respektive diskurs återskapas med stöd av citat för att öka läsarens möjlighet att bedöma giltigheten i rekonstruktionerna. 20 Avsnitt 1.3 kommer inledningsvis att sammanfatta och jämföra respektive diskurs för att sedan presentera de frågor som studien skall besvara. Avsnitt 1.4 behandlar studiens metodologiska utgångspunkter. 1.1 Fritidsgårdsdiskursen Förhoppningarna på fritidspolitiken har varierat beroende på tidsperiod och aktör, men gemensamt för alla har varit, att ingen velat tillskriva fritidsverksamheter några positiva dimensioner annat än som motvikt till det onda. 21 En handfull texter har särskilt bidragit till fritidsgårdsdiskursen såsom den formulerats sedan 1970-talet. Till dessa texter räknas Sarnecki & Ekmans Vad ska vi ha gårdarna till? (1978), Blomdahl & Claesons Fritidsgården dess besökare och framtid (1989), Ardströms Att vara ledare i öppen verksamhet (1993) Laxviks Bärande relationer (2001) och Ungdomsstyrelsens Mötesplatser för unga (2008). Dessa texter skiljer sig åt i ett viktigt avseende. Några författare betraktar sina texter som personliga åsikter emedan andra söker kombinera rena partsinlagor med ett vetenskapligt betraktelsesätt. 22 Trots denna skiljelinje finns det beröringspunkter. Som tidigare nämnt utgör texterna auktoritativa källor. De lämnar en relativt sammanhållen berättelse om villkoren för ungas fritid. Berättelsen betraktas som sanktionerat vetande 23 och traderas exempelvis i kursverksamhet och fortbildning av fritidsledare. 24 Här är det möjligt att identifiera åtminstone fyra regelbundet återkommande synsätt som bidragit till att forma fritidsgårdsverksamheten i Sverige. Den problemorienterade synen på ungas fritid representerar en typ av auktoriserat vetande. På 1930-talet förs en omfattande debatt om det så kallade ungdomsproblemet. Från politiskt och religiöst håll oroas man över tecken på 20 Göran Ber gström & Kristina Boréus, Textens m ening och mak t (Lund: Stude ntlitteratur, 2000), s Hans-Eri k Olson, Staten och ungdomens fritid. Kontroll eller autonomi? (Lund: Ar kiv avhandlingsserie 1992), s Se exem pelvis Thorste n Laxvik, Bärande relationer. Normativ rapport om förutsättningar för goda möten i öppen verk samhet på fritidsgård (Stockholm: Fritidsforum, 2001) s. 52, Ulf Blomdahl & Ås a Claeson ( et. al), Fritidsgården dess besökare och framtid (Stockholm: Fritid Stockholm. Forskningse nheten, 1989), s Se exem pelvis Ulf Blomda hl & Åsa Cla eson (et. al), Fritidsgården dess besök are och framtid (Stockholm: Fritid Stockholm. Forsknings enhete n, 1989), s Se exem pelvis Bo J. Ar dström, Att vara ledare i öppen verk samhet (Stockholm: Fritidsforum, 1993), s. 96 7

9 ungdomsbrottslighet och sedligt förfall. Vuxenvärldens oro över ungdomlig dekandens blir ett tidstypiskt inslag. Den kafékultur som växer fram under 1940-talet verkar särskilt fördärvande på ungdomen: Även i jämförelse med danslokalerna måste konstateras att det största problemet just nu synes vara kaféer och förhållanden där. Många kaféer utgör tillhåll för obskyra och lösaktiga personer. Det är alldeles påtagligt, att denna kafémiljö har blivit vanlig kontaktplats för lösa förbindelser med både spritmissbruk och könssjukdomar i släptåg. Kaféungdomen är ofta passiv, förhärdad och sexuellt frigjord. 25 Uppfattningen att det existerar ett ungdomsproblem i betydelsen av ungdomar som antingen lever ett kantstött, stukat liv eller löper sådan risk utgör ett dominant tema även i den moderna fritidsgårdsdiskursen. Diskursen vidmakthåller en tydligtvis problemorienterad terminologi. Bland instrumentella fritidsaktiviteter märks musikskolan, idrottsföreningen och bokläsning. Dessa aktiviteter sysselsätter ungdomar som fogar sig i skolans tidsdisciplinering och målinriktade verksamhet. Bland expressiva fritidsaktiviteter märks besök på fritidsgård och cafébesök. 26 Aktiviteter av detta slag sysselsätter ungdomar upptagna med kortsiktiga mål och omedelbara belöningar. 27 På grund av bristande impulskontroll och självdisciplin uppehåller sig dessa ungdomar i miljöer där tillgreppsbrott, våldshandlingar och missbruk tillhör vardagen 28 Beteendet gör att ungdomarna växelvis kallas de utsatta, 29 unga med förhöjda problem, 30 ungdomar som har sociala problem, 31 ungdom i riskzon, 32 struliga ungdomar 33 eller helt enkelt problembarn. 34 Den problemorienterade synen på ungas fritid sammanfattas av en fältassistent på följande sätt: Den viktigaste målgruppen för gårdarnas ungdomsverksamhet är de pojkar och flickor som vi ibland kallar föreningslös ungdom, ibland ungdom i riskzon och ibland ungdomar med expressivt fritidsbeteende [min kursivering]. Det handlar om % av alla ungdomar och de kännetecknas ofta av att de är trötta på skolan, de har inte de bästa relationer med sina föräldrar (sin förälder), de tillbringar en stor del av sin 25 Hans-Erik Olson, Från Hemgård till ungdomsgård. En studie i den svensk a hemgårdsrörelsens historia (Stockholm: RSFH:s förlag, 1982), s Bo J. Ardström, Att vara ledare i öppen verk samhet (Stockholm: Fritidsforum, 1993), s Ulf Blomdahl & Åsa Claeson (et. al), Fritidsgården dess besökare och framtid (Stock holm: Fritid Stock holm. Forskningsenheten, 1989), s Bo J. Ardström, Att vara ledare i öppen verk samhet (Stockholm: Fritidsforum, 1993), s Cecilia Lövgren, Hu r möter vi de utsatta i Mötesplatser för unga ak törerna, vägvalen och politik en (Ungdomsst yrelse ns skrifter 2008:2), s Nikolas Koutakis, Om att förstå ris ker och möjligheter i öppen ver ksa mhet i Mötesplatser för unga ak törerna, vägvalen och politik en (Ungdomsst yr elsens s krifter 2008:2), s Jerz y Sa rne cki & Lena E kma n, Vad sk all vi ha gårdarna till? En bok om mål och metoder i ungdomsarbetet på fritidsgårdar, (Vällingby: Publica, 1980), s Mats Trondm an, Kloka möten. Om den praktiska konsten att bemöta barn och ungdomar (Lund: St udentlitteratur, 2003), s. 76 f 33 Bo J. Ardström, Att vara ledare i öppen verk samhet (Stockholm: Fritidsforum, 1993), s Ami Stålstierna, Hundra års be kym mer i Olle Zetter ber g (et.al)., Fritid i ny tid. (Malmö: Sober förlag), s. 42 8

10 fritid utanför hemmet och visar ibland begynnande tecken på missbruk och kriminalitet. 35 Det kontrollfokuserade perspektivet på ungas fritid utgör ett annat slags försanthållande. Redan 1902 års vanartslag betonar att asociala och svåranpassade barn måste fostras utanför familjen, kyrkan och skolan. 36 Lagens tillskyndare menar att barn och unga måste känna sig ständigt observerad och liksom eftersatt av de äldres blickar varigenom mycket otillåtet skulle bliva förhindrat. En dylik kontroll över de ungas görande och låtande skulle kunna bliva en makt för vilken de yngre ännu ej fullt stadgande samhällsindividerna så småningom och omedvetet måste böja sig. 37 Övertygelsen att ungdomar i riskzon behöver kontrolleras, hejdas eller avledas utgör ett annat framträdande tema i den moderna fritidsgårdsdiskursen. I diskursen ligger det nära till hands att komplettera den utpräglat problemorienterade hållningen med idén om ett vuxet behärskande av ungas fritid. Fritidsgårdsdiskursen upprätthåller på denna punkt en terminologi som pendlar mellan starkare och svagare kontrollsträvanden. Om fritidsgården har till uppgift att framkalla ett läkande eller tillfrisknande krävs handgripliga insatser. Fritidsledaren skall ägna sig åt tillsyn, 38 motverka 39, styra 40, hålla koll på 41 eller förebygga 42 ungdomars riskbeteende. Det fordras mycket starka positiva motkrafter för att ungdomar som det börjat gå snett för ska kunna räddas. 43 Om fritidsgården har till uppgift att främja positiva livsval bland unga krävs mer subtila insatser. Fritidsledaren skall hitta det som stärker självförtroendet och det som är ungdomarnas inneboende möjligheter. 44 Det kontrollfokuserade perspektivet formuleras på följande sätt av en kriminolog: Vanligen brukar man överlåta ansvaret för kunskapsförmedling till skolan. Men i praktiken lär vi oss nya saker hela tiden, alltså även på fritiden. Denna inlärning kan antingen medföra att vi förstår oss själva och vår omgivning bättre, eller att vi fjärmar oss från den omgivande världen. En hel del av fritidsutbudet vi möter är 35 Gert Lundqvist, Vad ska vi ha går dar na till på talt i Ulf Blomdahl & Ås a Carlsson (et. al), Fritidsgården dess besök are och framtid (Stockholm: Fritid Stockholm. Forskni ngs enhete n, 1989) s Hans-Eri k Olson, Staten och ungdomens fritid. Kontroll eller autonomi? (Lund: Ar kiv avhandlingsserie 40), s Ibid., s Jerz y Sa rne cki & Lena E kma n, Vad sk all vi ha gårdarna till? En bok om mål och metoder i ungdomsarbetet på fritidsgårdar, (Vällingby: Publica, 1980), s Bo J. Ardström, Att vara ledare i öppen verk samhet (Stockholm: Fritidsforum, 1993), s Marianne Borgeli n, Va d ska vi ha gårdar na till på talet i Ulf Blomdahl & Åsa Carl sson (et. al), Fritidsgården dess besök are och framtid (Stockholm: Fritid Stockholm. Forskni ngsenhete n, 1989), s Kommunförbundet Norrbotten, (odatera d), Pressinform ation. Oms ättninge n tre dubbla des när ungdomsgår d fl ytt ade till ba det i Paj ala 42 Jerz y Sar nec ki & Lena Ekma n, Vad sk all vi ha gårdarna till? En bok om mål och metoder i ungdomsarbetet på fritidsgårdar (Vällingby: Publica, 1980), s. 37, Nikolas Koutakis, Om att förstå ris ker och möjligheter i öppen verks amhet i Mötesplatser för unga ak törerna, vägvalen och politik en (Ungdomsst yrelse ns skrifter 2008:2), s Ulf Blomdahl & Åsa Claeson ( et. al), Fritidsgården dess besök are och framtid (Stockholm: Fritid Stockholm. Forskni ngs enhete n, 1989) s Bo J. Ardström, Att vara ledare i öppen verk samhet (Stockholm: Fritidsforum, 1993), s. 77 9

11 inriktat på flykt från verkligheten, t.ex. serier och veckopress. En stor del av det vi ser på TV och bio har också mycket litet att göra med verkligheten och vanliga människors liv. För att i någon mån motverka detta [min kursivering] måste gårdarna satsa på verksamhet som ökar besökarnas kunskaper om den verklighet de lever i, och om sin egen plats i den. 45 Det rumsliga avgränsandet av ungas fritid bildar en ytterligare sanning i fritidsgårdsdiskursen. Framväxten av kommunalt drivna fritidsgårdar startar i mitten av 1930-talet och tar ordentlig fart på 1940-talet. 46 Fritidsgårdarna växer fram som ett institutionellt svar på ungdomsproblemet såsom det uppfattas på denna tid. Fritidsgården blir det fysiska uttrycket för viljan att rumsligt kringgärda ungdom i riskzon. Ingen anmälan behöver ske på förhand. [Fritidsgården] ( ) är till en del uppsamlingsplats för gatans ungdom för fri sysselsättning i hobbyrum, med läsning i öppna bibliotek, tidnings- och tidskriftsrum, med sällskapsspel, med samtal och diskussioner under inte alltför bundna former. 47 Föreställningen att ungdom i riskzon fordrar rumsligt kringgärdande återkommer i den moderna fritidsgårdsdiskursen. Sättet att begreppsliggöra kringgärdandet skiljer sig åt över tid och mellan fritidgårdar men tanken att gården håller pubertetsbuset från gator och torg 48 är ständigt närvarande. I gruppverksamheter måste fritidsledaren ta på sig rollen som organisatör av ungas fritid. Oavsett om verksamheten handlar om biljardturneringar eller julpyssel måste de iscensättas eller åtminstone övervakas av fritidsledaren. 49 Resor är en viktig gruppverksamhet. Här får berörda parter möjlighet att tillfälligt lämna fritidsgården för att skynda på relationsbyggena och därmed skapa en gemensam historia som man kan återvända till i den vardagliga verksamheten. 50 Friare aktiviteter såsom caféverksamhet ställer andra krav på fritidsledaren. Här är det nödvändigt att fritidsledaren intar en avslappnad roll som diskussionspartner eller som vuxen förebild. 51 Caféverksamheten står öppen för alla i ett visst åldersintervall och syftar till social samvaro. 52 Som frizon 53 eller fristad 54 utgör caféet en plats att bara 45 Jerz y Sa rne cki & Lena E kma n, Vad sk all vi ha gårdarna till? En bok om mål och metoder i ungdomsarbetet på fritidsgårdar, (Vällingby: Publica, 1980), s Hans-Erik Olson, Från Hemgård till ungdomsgård. En studie i den svensk a hemgårdsrörelsens historia (Stockholm: RSFH:s förlag, 1982), s Ibid., s. 202 f 48 Thorste n La xvi k, Bärande relationer. Normativ rapport om förutsättningar för goda möten i öppen verk samhet på fritidsgård (Stockholm: Fritidsforum, 2001) s Bo J Ardström, Att vara ledare i öppen verk samhet (Stockholm: Fritidsforum, 1993), s. 48 f 50 Thorste n La xvi k, Bärande relationer. Normativ rapport om förutsättningar för goda möten i öppen verk samhet på fritidsgård (Stockholm: Fritidsforum, 2001) s Bo J. Ardström, Att vara ledare i öppen verk samhet (Stockholm: Fritidsforum, 1993), s Ulf Blomdahl & Åsa Claeson ( et. al), Fritidsgården dess besök are och framtid (Stockholm: Fritid Stockholm. Forskni ngs enhete n, 1989) s Mia Ha nström & Dia na Pett ersson Svennek e, Främjande verks amheter i öppen fritidsverks a mhet i Mötesplatser för unga aktörerna, vägvale n och politike n (Ungdoms st yrels ens skrift er 2008:2), s

12 vara. 55 Det rumsliga avgränsandet av ungas fritid sammanfattas av en fältassistent på följande sätt: [D]e kommersiella intressena i samhället erbjuder lösningar på ungdomarnas behov av spänning, nyheter och gemensamhetsupplevelser. Men de kommersiella lösningarna är dyra för ungdomarna och ligger ofta på bortaplan. När pengarna och initiativkraften inte räcker till hamnar de lätt i källarna, tunnelbanan eller på torgen. Där finns det också äldre ungdomar som etablerat ett missbruk eller gjort några inbrott och snott några bilar. Yngre, oroliga ungdomar, som lika gärna skulle kunnat sugas upp i en laglig fritidsaktivitet, blir imponerade av de äldre och fastnar lätt bland de äldre och så får vi en negativ gängbildning i området. Den utvecklas i sämsta fall till en kriminell missbrukskultur som förnyar sig själv. Vilka ungdomar som blir kvar utanför gårdarna beror ( ) på vilka ungdomar som finns på gårdarna. Vi vill i området erbjuda så många som möjligt av våra uppväxande ungdomar ett bra uppväxtklimat och vi är beroende av att ha bra gårdar [min kursivering]. 56 Den introspektiva hållningen till arbetet med ungas fritid avrundar den moderna fritidsgårdsdiskursen. Sedan 1970-talet återkommer fritidsledare och akademiker med en självbeskådande, grubblande attityd till ungas fritid. Till exempel ser fritidsledaren det som problematiskt att målen med fritidsgårdsverksamhet är oklara. Verksamheten präglas av gamla luddiga dokument som föreståndaren på uppmaning kan plocka fram ur någon pärm. I dessa fall är det knappast fråga om verksamheter med ambitioner och klara mål. 57 Fritidsledaren menar också att fritidsgården har en splittrad profil. Om verksamheten ska vara förebyggande eller främjande känns otydlig för personalen. Man upplever att politikerna inte bestämt sig ( ). Uppdraget upplevs som öppet, obegränsat, ostrukturerat och rentav luddigt: gör som du vill. Personalen upplever att det är upp till oss att tolka uppdraget. 58 Fritidsledaren känner också att denne inte räcker till i arbetet med unga i riskzon. Fritidsgårdarna förmår inte i tillräcklig utsträckning motverka utslagning och brottslighet eftersom den sociala kontrollen inte är tillräcklig. 59 Fritidsledaren brottas även med lågt anseende bland andra yrkesgrupper. De sökande [till fritidsgårdens tjänster] har alltför sällan de kunskaper som 54 Björn Andersson, Rummets bet ydelse i de n öppna fritids verksam hete n i Mötesplatser för unga aktörerna, vägvalen och p olitik en (Ungdomsst yr elsens s krifter 2008:2), s KEKS nätverk för s yste matiskt kvalitetsar bete, Inordna nde eller utvidgande. Om dela ktighetens villkor p å f yra fritidsgår dar, s Marianne Borgeli n, Va d ska vi ha gårdar na till på talet i Ulf Blomdahl & Åsa Carl sson (et. al), Fritidsgården dess besök are och framtid (Stockholm: Fritid Stockholm., Forskningse nhet en, 1989) s Nikolas Koutakis, Om att förstå ris ker och möjligheter i öppe n verksam het i Mötesplatser för unga ak törerna, vägvalen och politik en (Ungdomsst yr elsens s krifter 2008:2), s Cecilia Löfgren, Att se och ar beta m ed utsatta ungdomar i Mötesplatser för unga aktörerna, vägvalen och politik en (Ungdomsst yrelse ns skrifter 2008:2), s Ulf Blomdahl & Ås a Carlsson (et. al), Fritidsgården dess besök are och framtid (Stockholm: Fritid Stockholm. Forskningse nhet en, 1989), s

13 arbetsplatsen kräver. Ofta har de ingen relevant utbildning eller ingen utbildning alls, 60 fritidsledaren likställs därför med en kul kille med propeller i mössan som ordnar lekar, lånar ut biljardköer mot pant (...) 61 Fritidsledaren ställs även inför moraliska utmaningar. Fritidsgården är en plats som till stor del besöks av ungdomar som är i färd med att träda fram som samsexuella varelser. ( ) Otaliga är historierna om hur konfirmandpräster, lärare och fritidsledare inte kan hantera de sexuella signaler som unga flickor ofta sänder ut för att pröva sin dragningskraft. Det finns också liknande historier om kvinnor som inlåtit sig i sexuella relationer med unga pojkar på fritidsgården. 62 Fritidsledaren måste även tänka på att inte favorisera pojkar på tjejernas bekostnad. Flickorna måste få en större tillgång till lokalerna än idag. Det är inte rimligt att huvuddelen av lokalerna ska användas till pojkdominerade idrottsaktiviteter och musiksatsningar (läs rock). Lokalerna måste alltså utrustas och användas utifrån flickornas intressen av dans, teater, musik, hantverk osv. 63 Grubblerier och beklaganden tilltrots så menar fritidsledaren att det inte råder något som helst tvivel att det är nödvändigt med fritidsgårdar. 64 Frågan vad ska vi ha gårdarna till? 65 utgör den gräns där intern kritik mot fritidsgårdar, enligt diskursens outtalade logik, måste upphöra. Den introspektiva hållningen uttrycks på följande sätt av Ungdomsstyrelsens generaldirektör: Fritidsgårdar och andra mötesplatser har stor betydelse för ungas kultur- och fritidsaktiviteter [min kursivering]. De kan också stödja unga i ett socialt utanförskap. Vilken roll fritidsgårdarna ska spela har därför varit en central fråga för kommuner och organisationer som arbetar med ungdomsverksamhet. Verksamheterna har varit föremål för diskussion under längre tid. Hur ska uppdraget se ut? Vilka ingår i målgruppen? Påverkar fritidsgården de unga i en positiv eller negativ riktning? Vilka utmaningar står gårdarna inför? Marie Ha nström, V ad ska vi ha gårdar na till på talet, i Ulf Blomda hl & Åsa Claeson (et. a l), Fritidsgården dess besökare och framtid (Stockholm: Fritid Stockholm. Forskni ngs enhete n, 1989), s Thorste n La xvi k, Bärande relationer. Normativ rapport om förutsättningar för goda möten i öppen verk samhet på fritidsgård (Stockholm: Fritidsforum, 2001) s Thorste n La xvi k, Bärande relationer. Normativ rapport om förutsättningar för goda möten i öppen verk samhet på fritidsgård (Stockholm: Fritidsforum, s Ulf Blomdahl & Ås a Carlsson (et. al), Fritidsgården dess besökare och framtid (Stockholm: Fritid Stockholm. Forskningse nheten, 1989), s Bo J. Ardström, Att vara ledare i öppen verk samhet (Stockholm: Fritidsforum, 1993), s. 48 ff 65 Se exempelvis Jer z y Sarnecki & Le na Ekm an, Vad sk all vi ha gårdarna till? En bok om mål och metoder i ungdomsarbetet på fritidsgårdar, (Vällingby: Publica, 1980), Marianne Borgeli n, Va d s ka vi ha gårdarna till på talet i Ulf Blomdahl & Ås a Claeson ( et. al), Fritidsgården dess besök are och framtid (Stockholm: Fritid Stockholm. Forsknings enhete n, 1989), KEKS nätverk för s yste matiskt kvalitets arbete, Hur br a är vår a fritids går dar (Ela nders, 2007) 66 Mediebilden av fritidsgårdar och andra mötesplatser för ungdomar. Innehålls- och diskursanalys av svensk press (Stockholm. Ungdomsst yrel sen, 2008) 12

14 Detta avsnitt illustrerar sammanfattningsvis att det sedan 1970-talet formulerats en fritidsgårdsdiskurs som i varje fall innehåller fyra perspektiv på ungas fritid: i) problemorientering, ii) kontrollfokusering, iii) rumslig avgränsning samt iv) introspektion. Innehållsmässigt begreppsliggör diskursen ungas fritid utifrån ett i det närmaste patogent förhållningssätt. Här associeras ungas fritid med riskbeteenden, förhöjd problematik samtidigt som tillsyn och förebyggande arbete förespråkas som lämpliga åtgärder. Produktionsmässigt skapas fritidsgårdsdiskursen av yrkesgrupper som företrädesvis intresserar sig för socialpreventivt arbete. Bland diskursens producenter märks till exempel fältassistenter, socialpedagoger, socionomer och, symptomatiskt nog, en kriminolog. Konsumtionsmässigt traderas fritidsgårdsdiskursen i akademiska och byråkratiska kontexter. Gårdspersonalen utgör den grupp som primärt konsumerar fritidsgårdsdiskursen där den särskilt artikuleras i kurser och andra fortbildningssammanhang. Det är i ljuset av det offentliga samtalet om fritidsgårdar som fria pengar-diskursen utvecklar annorlunda föreställningar om ungas fritid. Nästa avsnitt belyser denna diskurs. 1.2 Fria pengar-diskursen Fria pengar-diskursen har alltså sin upprinnelse i Piteå kommuns kultur- och fritidsförvaltning åren innan millennieskiftet. Precis som andra noterat blir förvaltningens budskap snabbt vägledande för andra kommuner 67 där marknadsföringsmaterialet i flera fall plagieras ordagrant. 68 Diskursens auktoritativa källor är dock mycket spartanska. Eftersom fritidsgårdsdiskursen traderas i forskningssammanhang och statlig byråkrati lämnar den, som föregående avsnitt visar, utomordentlig uttömmande perspektiv på ungas fritid. Fria pengar-diskursen saknar denna dimension. Den utgörs istället av ett fåtal påståenden om ungas fritid som vanligtvis inte följs av fördjupande resonemang. Trots att fria pengar-diskursen innehåller förhållandevis knapphändiga uppgifter är det möjligt att identifiera fyra sammanlänkade men distinkta synsätt på ungas fritid. Den serviceanpassade synen på ungas fritid utgör en typ av sanktionerad visdom. De senaste årtiondena har sett ett ökat intresse för brukarperspektiv i offentlig förvaltning. Argumenten för att låta brukaren utöva inflytande över offentlig service varierar. Enligt ett argument leder brukarinflytande till att offentlig service anpassas till krav, önskemål och behov som faktiskt existerar bland medborgarna. 69 Fria pengar-diskursen är ett barn 67 Kunska p i Dialog, Inbjuda n till konf ere ns om ungas mötesplats er, s Se exem pelvis Jokkmokks Kommun, Kultur & Fritid, PUNG? (Pengar för unga) och K alix Kommun, Fritid & Kultur, Fria Pe ngar 69 Ma gnus D ahl berg & E vert Ve dung, D emokrati och bruk arutvärdering (Lund: Stockholm, 2001), s. 61 f 13

15 av sin tid. Diskursen saluför idén att unga gör för unga 70 med vilket menas att ungdomar måste få möjlighet att tillgodose sina egna intressen och preferenser. Hos oss är ungdomars idéer och viljan att skapa något eget, det viktigaste. Genom PÅPPprojektet ger vi ungdomarna möjlighet att göra detta. Vi har dessutom funnit att ungdomars egna arrangemang lockar fler än de projekt som vuxna har ansvarat för. Och då har vi också bekräftat en av våra teorier; ungdomar vet vad ungdomar vill. PÅPP är möjligheten att få det. 71 Vuxendrivna aktiviteter kan med andra ord inte kallas goda eller önskvärda oberoende av den glädje eller nytta de framkallar hos ungdomar. Socialpreventiva insatser framstår som särskilt bedrägliga i ungdomarnas ögon. Som exempel kan [man] peka på de arrangemang som [genomförts] i samförstånd med skola och socialförvaltningen ( ) vid s.k. riskhelger. Arrangemangen har kostat en hel del men ungdomarna har inte kommit. De har genomskådat syftet med arrangemanget. Det har inte [handlat] om att göra ett bra, kul arrangemang utan att göra ett arrangemang så att de inte ska vara på stan och supa. 72 Arbetsmetoden fria pengar innebär en extrem rumslig och tidsmässig anpassning från det offentligas sida till ungdomars preferenser. Ungdomsverksamheten drivs i projekt, flexibla och tidsmässig obundna insatser inom hela kommunen. Resurser fördelas via Fritid Ung till de geografiskt spridda ungdomsgrupperna som ska ha stort inflytande över den egna gruppens resursanvändning. 73 Serviceanpassningen sker i två separata led. Ungdomar som initierar, planerar och genomför projekt utgör producenter. I det första ledet av serviceanpassning levererar kultur- och/eller fritidsförvaltningar resurser (pengar och konsultativt stöd) som producenterna anser sig behöva för att realisera sina projekt. Ungdomar [ska] själva få ta ansvar och göra saker men de [ska] samtidigt erbjudas ett vuxenstöd. 74 Ungdomar som tar del av projekt motsvarar konsumenter på en kultur- och fritidsmarknad. I det andra ledet av serviceanpassning blir konsumenterna mottagare av producenternas idéer och engagemang. Den serviceanpassade synen på ungas fritid sammanfattas på följande sätt: Om du tycker att det saknas något för dig som du skulle vilja göra/testa på fritiden eller har en idé om ett arrangemang, så kan du söka något som heter Fria pengar, en summa pengar för dig mellan år. Du kan söka till bland annat discon, spelningar, bygga eller repa skate/bmx-ramper, turneringar, läger, träffpunkter i byarna, multiarrangemang m.m. Egentligen är det bara fantasin som kan sätta stopp. ( ) Här är några exempel på vad som gjorts: Filmgala, paintball, graffitiplank, 70 Piteå Kommun, Kultur Fritid, (odaterad), På pp (Påse Pe ngar Projekt) 71 Piteå Kommun, Kultur Fritid, , Redovisni ng av projekt Ungdomars infl yt ande i lokalsa mhället, s Piteå Kommun, Kultur- och Fritidsförvaltninge n ( ), Redovisning a v projekt U ngdomars i nfl yta nde i lokalsa mhället, s. 1 f 73 Piteå Kommun, Kultur Fritid, , Utredni ng om ungdoms ver ksa mhet en, s.2 74 Sve nska Kommunförbundet, Verk samhet utan avsik t? En debattsk rift om öppen ungdomsverk samhet och kommunala prioriteringar (ADEBE/GET, Stockholm, 2002), s

16 graffitimålning i Ungdomens hus, inspirationsdag på SportCity, rockgala, manga, disco, dirtbana, snowpark i Rudträskbacken, och fritidsgård i Pålänge. 75 Den konsultativa hållningen till ungas fritid utgör ett ytterligare försanthållande i fria pengar-diskursen. I mitten av 1990-talet införs nya läroplaner för de obligatoriska och frivilliga skolformerna. Läroplanerna anger bland annat att läraren skall uppfattas som mentor eller handledare i elevernas självständiga kunskapssökande. Läraren skall utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. 76 Fria pengar-diskursen lånar friskt från läroplanerna. Diskursen menar att ungdomar skall anförtros ansvar och ges ett betydande inflytande över sin fritid. PÅPP- projektet har som övergripande filosofi att ungdomarna ska komma med idéerna och sedan driva dessa med stöd av vuxna. Utan ungdomars engagemang inga pengar. PÅPP har förändrat vår roll som ungdomskonsulenter från görare till vägvisare Eftersom initiativet ligger hos ungdomarna måste vi i större utsträckning än tidigare möta dem på deras villkor. 77 Att möta ungdomar på deras villkor pekar i riktning mot en helt ny yrkesroll. [I]stället för att [ungdomar ska] få allting serverat av kommunen 78 måste att personal i öppen ungdomsverksamhet stödja ungdomarnas möjlighet att förverkliga sina drömmar (...). 79 Arbetsmetoden fria pengar syftar till att stärka ungas initiativ 80 genom att personalen tillhandahåller handledning, 81 hjälper till, 82 agerar bollplank, 83 eller verkar som möjliggörare av ungdomars kraft. 84 Den konsultativa hållningen sammanfattas på följande sätt: I Piteå kommun vill man erbjuda det som ungdomar efterfrågar. Bland annat finns en särskild pott ur vilken ungdomar kan få pengar för att förverkliga sina idéer. Kommunens personal söker också upp unga i till exempel skolan för att hjälpa dem att föreslå och genomföra projekt. För att kommunen ska ge stöd måste två krav vara uppfyllda: någon vuxen måste backa upp projektet och man måste visa hur man ska få flera ungdomar att delta. Kommunen ställer däremot inga krav på en formell förening eller föreningsmedlemskap Kalix Kommun, 2010, Kultur- och fritidsguide, s Skolverket, Läroplan för det obligatoriska sk olväsendet, förskolek lassen och fritidshemmet Lpo 94 (Stockholm: Fritzes, 2009) 77 Piteå Kommun, Kultur Fritid, (odaterad), V åga mötas! 78 Ibid. 79 Piteå Kommun, Kultur Fritid, År sredovi sning Dagens Samhälle, 2007 nr. 12, s Kalix Kommun, Fritid och Kultur, (odatera d), Fria pengar. Det nya snabba sättet för di g m ellan år att söka bidra g 82 Dagens Samhälle, 2007 nr. 12, s Piteå Kommun, Kultur Fritid, (odaterad) P ÅPP. Din i dé + en påse med pengar 84 Piteå Kommun, Kultur Fritid, (odaterad), P ÅPP. Pås e pengar projektet, s Svens ka Kommunförbundet & La ndsrå det för Sveri ges Ungdomsorga nisationer, D emokr ati en ge nerationsfr åga? (Stockholm: Brommatr yc k, 2002), s

17 Det resurshushållande perspektivet på ungas fritid är en annan offentligt accepterad kunskap. Arbetsmetodens tillkomst sammanfaller med en längre period av ekonomiskt trimmad offentlig välfärd. På 1990-talet ökar kraven på att kommunerna skall göra sig kvitt med onödiga verksamheter och kostnader. Skattemedlen anses inte längre kunna växa i samma takt som under välfärdsstatens mest expansiva period. Till följd av detta ställs ökade krav på kommunerna. Redan på 1980-talet inleds nya, obeprövade sätt att styra och organisera kommunal verksamhet (kommundelsnämnder, målstyrning, beställare/utförare-modeller) i hopp om optimalt resursutnyttjande. 86 Fria pengardiskursen knyter an till försöken att åstadkomma optimalt resursutnyttjande. Diskursen är tydligt på sin vakt mot misstänkliggörandet att fria pengar maskerar ekonomiska nedskärningar i öppen ungdomsverksamhet. Det har aldrig varit en fråga om att spara pengar utan att arbeta med inflytande, engagemang, entreprenörskap, delaktighet och demokratifrågor. Vi får ut mer verksamhet och bättre kvalitet för våra pengar än om vi skulle driva fritidsgårdsverksamhet. 87 Fria pengar motsvarar en viktig satsning på kvaliteten i öppen ungdomsverksamhet med bibehållna ekonomiska villkor. Arbetsmetoden skapar ett mer diversifierat utbud av fritidsaktiviteter än tidigare. Därtill skapar arbetsmetoden till ett ökat utbud av aktiviteter. Allt detta kan åstadkommas till en likvärdig eller lägre kostnad än alternativa sätt att organisera öppen ungdomsverksamhet. Det resurshushållande perspektivet på ungas fritid formuleras på följande sätt: Ett tydligt ungdomsperspektiv Möten på ungas villkor Fler unga gör saker för unga Nya och bättre metoder utvecklas av unga Ett pro-perspektiv En mångfald i projekten Mer aktiviteter Kommunen får ut mer per satsad skattekrona. 88 Revanschen för det yrkesmässiga mindervärdeskomplexet avrundar fria pengardiskursen. En sociologisk betraktelse pekar på att arbetet i fritidsgård överlappar andra myndigheters ansvarsområden. Under sådana villkor tenderar fritidsledaren att underordna sig professioner som anses ha högre social rang såsom lärare, rektorer, och socionomer. Företeelsen förklaras närmast som en slags solidarisk handling. Fritidsledaren hyser uppfattningen att ungdomar är underordnad kategori i samhället. 86 Olof Petersson, Kommunalpolitik, (Stockholm: Publica, 1994), s Dagens Samhälle, 2007 nr. 12, s Piteå Kommun, Kultur Fritid, (odaterad), På pp (Påse Pe ngar Projekt) 16

18 Enligt detta synsätt saknar ungdomar makt och inflytande och blir därför utlämnade till vuxna beslutsfattares nycker. Ungdomars upplevelse av underordning är analog till fritidsledarens upplevelse av högstatusyrken. Ur en gemensam erfarenhet av marginalisering och vanmakt föds samhörighet mellan fritidsledare och gårdsbesökare. 89 Fria pengar-diskursen är ute efter revansch för den ringaktning som andra professioner visar. Det arbete som utförs i fritidsgårdar är bitvis amatörmässig och skapar därför problem i samarbetet med andra yrkesgrupper. Tveksamt om skolan betraktas oss som professionella. När vi driver frågor hårt kan det bli motstånd från både skola och social, därför att de anser sig mer professionella att hantera ungdom. ( ) Vi har haft en period där vi missat en del i professionalitet. Fritidsgårdar [har] drivits av föreningar [och] bemannats med lönebidragsanställda. 90 Revansch för fritidsledarens skamfilade anseende kan börja sökas genom att muta in ett helt nytt territorium för öppen ungdomsverksamhet. Fria pengar står fri från det traditionella föreningslivet och från ungdomsgårdarna 91 vilka arbetsmetoden varken avser stödja eller konkurrera med. Eftersom föreningslivet redan engagerar många ungdomar vill vi koncentrera våra ansträngningar på icke föreningsdriva, icke vuxenstyrda verksamheter. 92 Det är sedan fruktbart att befolka det nya territoriet med ett nytt subjekt som personalen kan identifiera sig med. På detta territorium vistas inga unga i riskzon utan enbart ungdomar som har idéer och viljan att skapa något eget 93 - ungdomar som helt enkelt vill anstränga sig lite och ta ansvar. 94 Revanschen vore inte komplett utan en ny titulatur. Den förklenande titeln fritidsledare måste ersättas med titlar som markerar högre rang såsom ungdomskonsulent, ungdomssamordnare eller kulturcoach. Revanschen för det yrkesmässiga mindervärdeskomplexet sammanfattas på följande sätt: Kultur Fritid UNG har under de senaste åren stärk sin ställning ytterligare som professionella ungdomsarbetare. Vi blir mer och mer efterfrågade som utbildare inom andra kommuner. Vi har stärkt vårt nätverk ytterligare och har idag ett nära samarbete med båda skola och näringsliv lokalt. Dessutom har vi ett stort kontaktnät inom övriga Norrbotten. Vår tro på framtiden är fortfarande ljus och UNG är en stor faktor i utvecklandet av ungdomsarbetet i Piteå/Norrbotten...Kanske kaxigt Mats Trondm an, D et är nå got särskilt me d jobbet. D en solidaris ka underordninge ns logik. Ett kultu rsociologiskt ode till en fritidsledare i Leif B erggren (re d.), Fritidsk ulturer (Lund: Stude ntlitteratur, 2003) 90 Piteå Kommun, Kultur Fritid, , (namnlöst) 91 Sve nska Kommunförbundet, Verk samhet utan avsik t? En debattsk rift om öppen ungdomsverk samhet och kommunala prioriteringar (ADEBE/GET, Stockholm, 2002), s Piteå Kommun, Kultur Fritid, 1998, Projekt Ungdomskultur i Piteå, s Piteå Kommun, Kultur Fritid, (odaterad), V åga mötas! 94 Ibid. 95 Piteå Kommun, Kultur- och fritidsförvaltni nge n, Årsre dovis ning 2005, s

19 Sammanfattningsvis demonstrerar avsnittet att den fritidsgårdsdiskurs som inleds i slutet av 1990-talet innehåller fyra perspektiv på ungas fritid: i) serviceanpassning, ii) konsultativ hållning, iii) resurshushållning samt iv) revansch för yrkesmässig mindervärdeskomplex. Innehållsmässigt tematiserar diskursen ungas fritid i termer av företagsamhet och ansvarighet. Diskursen förknippar ungas fritid med egen vilja ; förmåga att ta ansvar samt rätten att komma med idéer och menar att ungdomskonsulenter eller motsvarande primärt skall agera bollplank, vägvisare etc. Produktionsmässigt skapas fria pengar-diskursen av en ytterst begränsad kärna av chefstjänstemän och ungdomsarbetare i Piteå kommun. Andra generationens advokater för fria pengar återfinns i huvudsak bland tjänstemän i kommuner där arbetsmetoden tillämpas. Tecken tyder även på att enstaka företrädare för Ungdomsstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting ansluter sig till diskursen. Konsumtionsmässig återfinns diskursen i sammanträdesprotokoll, marknadsföringsmaterial samt ett fåtal tidningsartiklar och debattskrifter som riktar sig till kultur- och fritidspolitiker samt chefer och personal i öppen ungdomsverksamhet. 1.3 Uppdraget Föregående avsnitt presenterar två vitt skilda sätt att resonera om ungas fritid. Det diskursanalytiska angreppssättet gör att det nu tydligare går att se varför fria pengar klassificeras som försök till nyorientering och en av 1900-talets stora förändringar i öppen ungdomsverksamhet. Fritidsgårdsdiskursen utgör fortfarande det dominanta sättet att föra samtal om ungas fritid men utmanas på punkt efter punkt av fria pengardiskursen. Den senare distanserar sig exempelvis från en problemorienterad syn på ungas fritid till förmån för vad den nog själv är frestad att kalla möjlighetsorienterad syn. Perspektivbytet innebär att ungdomskonsulenten koncentrerar sig på ungdomar som har idéer och viljan att skapa något eget istället för utsatta ungdomar, problembarn, struliga ungdomar etc. Vidare tar fria pengar-diskursen avstånd från ett uttalat kontrollperspektiv. Ungdomskonsulentens arbete beskrivs i termer av bollplank och vägledare vilka leder tankarna bort från tillsyn, ledning eller organisering av ungas fritid. Slutligen vänder sig fria pengar-diskursen mot föreställningen om rumsligt kringgärdande av ungas fritid. Diskursens nyorientering innebär på denna punkt att kultur- och fritidsnämnder inrättar flexibla och tidsmässigt obundna insatser istället för att klamra sig fast vid stationära uppsamlingsplatser för gatans ungdom. En ytterligare skillnad mellan fria pengar och fritidsgården är att den senare är välutforskad. Inte minst kastar statsvetare, sociologer och psykologer på ett 18

20 förtjänstfullt sätt ljus över fritidsgården. 96 Som tidigare noterat är läget annorlunda när det gäller fria pengar. Meningsutbytet mellan arbetsmetodens förespråkare och kritiker utgör knappast en tillförlitlig kunskapskälla. Meningsbytet sker ytterst sporadiskt och kännetecknas av spekulativ och missledande retorik. Den som vänder sig till akademisk forskning för att undvika systematiskt förvrängd kommunikation tvingas konstatera att arbetsmetoden är helt outforskad. Enstaka källor beskriver arbetsmetoden i summariska ordalag. 97 Trots att arbetsmetoden är inne på sitt tredje årtionde i politik och förvaltning runt om i landet saknas alltjämt djupare kunskap i ämnet. Mot bakgrund av det otillfredsställande kunskapsläget har Kommunförbundet Norrbotten tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen i Piteå tagit initiativ till en forskningsorienterad, kunskapsfrämjande studie av fria pengar. Kommunförbundet slår fast att studien, i enlighet med nationella riktlinjer för ungdomspolitik, 98 bör främja en kunskapsbaserad ungdomspolitik i länet. 99 Studien har till uppgift att besvara frågorna i vilken utsträckning fria pengar genererar avsedda eller oavsedda effekter samt huruvida handlandet hos berörda nämnder och förvaltningar förklarar utfallet. I studien ingår fria pengar-verksamhet i fem befolkningsmässigt varierade kommuner i länets kust- respektive inland: PUNG Pengar för UNGa (Jokkmokk), Fria Pengar (Kalix), Ung Idé (Kiruna), PeKA Pengar till Kreativa Arrangemang (Luleå) samt PÅPP Påse Pengar Projekt (Piteå). Studien finansieras av nedan angivna nämnder, Kommunförbundet Norrbotten samt Norrbottens Läns Landsting men genomförs självständigt från uppdragsgivare och finansiärer. Studien arbetar med ett par avgränsningar. Politiskt-administrativt avgränsas studien till följande nämnder och vidhängande förvaltningar: Kultur- och fritidsnämnden i Jokkmokk, Fritids- och kulturnämnden i Kalix, Fritids- och kulturnämnden i Kiruna, Fritidsnämnden i Luleå samt Kultur- och Fritidsnämnden i Piteå. Bland ifrågavarande kommuner och landsting förekommer andra fria pengar-liknande verksamheter. Barnoch utbildningsnämnden i Luleå anordnar PUST (Pengar Under SkolTid) och kulturnämnden i samma kommun anordnar Ung Arrangör. Fritids- och kulturnämnden i Kalix erbjuder Fria Pengar också till personer äldre än 20 år emedan kultur- och fritidsnämnden i Jokkmokk erbjuder KUPP (Kultur UPPlevelser) och landstinget 96 Se exe mpelvis Ha ns-erik Olson, Staten och ungdomens fritid. Kontroll eller autonomi? (Lund: Ar kiv avha ndli ngss erie 1992), Hans-Erik Olson, Från Hemgård till ungdomsgård. En studie i den svenska hemgårdsrörelsens historia (Stockholm: RSFH:s förlag, 1982), Hans-Erik Olson, Att främja eller före bygga, i Mötesplatser för unga ak törerna, vägvalen och politik en (Ungdomsst yrels ens skrifter 2008:2), Nikolas Koutakis, Om att förstå ris ker och möjligheter i öppe n verks am het i Mötesplatser för unga aktörerna, vägvalen och politik en (Ungdomsst yr elsens s krifter 2008:2) 97 SOU 2006:45, Tänk framåt men gör nu så stärk er vi barnkulturen, s. 236, Sve nska Kommunf örbundet, 2002, Verk samhet utan avsik t? En debattsk rift om öppen ungdomsverk samhet och k ommunala prioriteringar, s. 27 f 98 Ungdomsst yr else n, 2011, Ungdomsst yr else ns utve cklingsinsatser. För en kuns kapsba sera d komm unal ungdoms politik, s Kommunförbundet Norrbottens st yrelse, , Föredragni ngslist a 19

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

Kvalitetskrav Fritidsgårdar

Kvalitetskrav Fritidsgårdar Kvalitetskrav Fritidsgårdar Barn- och utbildningsnämnden 2016-01-27 Dnr: 185-2016 KVALITETSKRAV BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Innehållsförteckning Sida 1 Gemensamma rutiner och administrativa system Avvikelser

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

för fritidsgårdsutveckling

för fritidsgårdsutveckling för fritidsgårdsutveckling 2005 Nackanätverket Nackanätverket initierades 1999 av den kommunala fritidsgårdsverksamheten i Nacka. Nätverket består av ansvariga för fritidsgårdsverksamheten i sex svenska

Läs mer

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg Seminarier Spår A Mötesplats på väg På en attraktiv mötesplats händer det saker. På en bra mötesplats är ungdomarna delaktiga och lär sig saker. Det gäller bara att få ihop det. Under detta spår får du

Läs mer

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Hösten 2014 genomfördes en lång enkät (Lupp) med unga i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Totalt 1177 unga svarade på frågor om fritid,

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år?

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Kulturutskottet Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Inledning/bakgrund: Många ungdomar i åldern 15-18 år saknar naturliga

Läs mer

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst.

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst. Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst. Grupp 1 Det är bra att det läggs vikt på dans och konst, men det flesta ungdomar vill ha mer musiksatsningar. Konst och dans är förmodligen

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V)

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-04-02 KS-2012/694.170 1 (3) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel marcel.moritz@huddinge.se Kommunstyrelsen Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar

Läs mer

DISKUSSIONSFRÅGOR VISION VÄGVAL. utveckling. lärande glädje. för den öppna ungdomsverksamheten

DISKUSSIONSFRÅGOR VISION VÄGVAL. utveckling. lärande glädje. för den öppna ungdomsverksamheten DISKUSSIONSFRÅGOR utveckling VISION lärande glädje VÄGVAL för den öppna ungdomsverksamheten 2 Syftet med dessa frågor är att stimulera till diskussion kring visionen och bidra till att du som läser den

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Intervjuer med blivande flyttare Normalt och naturligt att flytta Man vill ju ut, det är ju så. Om man reser ut, till Stockholm eller så, från Söderhamn

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Svar på motion nr 15/2015 av Anders Pettersson (S) - Scen för rock, pop, dans och performance

Svar på motion nr 15/2015 av Anders Pettersson (S) - Scen för rock, pop, dans och performance 0 Österåker Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2016-02-16 Dnr KS 2015/0184 Svar på motion nr 15/2015 av Anders Pettersson (S) - Scen för rock, pop, dans och performance Sammanfattning Anders Larsson

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för fritidsgårdsverksamhet Fritidsgårdsverksamhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan Stereotypa föreställningar om idrottsflickan I idrotten produceras föreställningar om flickor. De är på ett visst sätt, de är missgynnade och vill vissa saker. Med det synsättet förefaller det logiskt

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen.

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. -- FRYSHUSET I SKÄRHOLMEN TRIVSELENKÄT Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. Linda Peltonen, Nabila Abdul Fattah, Hicham Souadi Innehållsförteckning

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

ARBETSMATERIAL SLUTRAPPORT. Ny mötesplats för unga i Luleå

ARBETSMATERIAL SLUTRAPPORT. Ny mötesplats för unga i Luleå LULEÅ KOMMUN Version 1 (15) ARBETSMATERIAL SLUTRAPPORT - Ny mötesplats för unga i Luleå LULEÅ KOMMUN Version 2 (15) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 1.1 Målgruppen... 3 1.2

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Till Södermöre kommundelsnämnd SK 2011/

Till Södermöre kommundelsnämnd SK 2011/ 2011-12-14 2012-02-21 Till Södermöre kommundelsnämnd SK 2011/00089 827. Återremiss Modell för ökad föräldra- och föreningsmedverkan på kommunens fritidsgårdar, för att öka öppettiderna Förslag till beslut

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011.

Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011. Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011. Verksamhetsbeskrivning Hässlehus fritidsgård är centralt placerad vid Hässletorg. Fritidsgården delar lokaler med kommundelens bibliotek. Fritidsgården ansvarar

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15 Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare

Läs mer

Borås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet

Borås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Emin Tengström, Göteborgs universitet Emin Tengström stolpar till föredrag den 3 oktober Bilden av världen - köper vi den som konsumenter eller formar vi

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Handlingsplan Skapande skola 15-16 Handlingsplan Skapande skola 15-16 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Visioner för nattvandrare

Visioner för nattvandrare Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan

Läs mer

Partikongressens beslut - riktlinjer

Partikongressens beslut - riktlinjer Partikongressens beslut - riktlinjer 3.1 Låt ungdomsgenerationen ta plats 5 3.1.1 Ett jobb och en bostad Jag oroar mig för att inte hitta ett jobb efter min utbildning. Jag får ont i magen bara av att

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till metoden aktiva idrottsföräldrar Alla idrottsföreningar vinner på att ha Aktiva idrottsföräldrar och flera av våra stora

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer