Insatser till och kostnader för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Resultat av enkäter till kommuner och landsting

Transkript

1 Insatser till och kostnader för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Resultat av enkäter till kommuner och landsting

2 Publicerad april

3 Förord Socialstyrelsen har fått ett regeringsuppdrag att ta fram nationella riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Riktlinjerna ska vara en vägledning för styrning och ledning av socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamheter. Målet är att samhällets resurser ska ge bästa möjliga kvalitet och användas effektivt. Som ett underlag för att belysa olika insatsers kostnadseffektivitet samt beskriva de ekonomiska konsekvenserna av rekommendationerna genomförde Socialstyrelsen våren 2009 två enkätundersökningar. I enkäterna uppmanades samtliga kommuner (inkl. stadsdelar i storstäderna) och landsting att besvara frågor om vilka insatser/åtgärder till personer med psykiskt funktionshinder som erbjuds och finansieras av kommunen respektive landstinget och om dessa insatser/åtgärders kostnader. Åsa Wikberg vid ekonomiska sekretariatet har kvalitetsgranskat och sammanställt enkäterna samt författat rapporten. Åsa Wikberg har också tillsammans med den ekonomiska expertgruppen i riktlinjearbetet, Matilda Hansson och Karin Mossler vid ekonomiska sekretariatet, Lars Bernfort vid CMT Linköpings universitet, Karin Tengvald och Carina Gustafsson vid enheten för nationella riktlinjer, konstruerat enkäten. Lars Hansson, Mikael Sandlund och Agneta Öjehagen i expertgruppen i riktlinjearbetet har lämnat värdefulla synpunkter på enkäten. Rapporten har färdigställts efter synpunkter från Matilda Hansson, Karin Mossler och Carina Gustafsson. Åsa Börjesson Avdelningschef Socialtjänstavdelningen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 8 Undersökningarnas kvalitet 8 Svarsfrekvens 8 Bortfallsanalys 9 Tillförlitlighet och felkällor 10 Beräkningar 11 Resultat 12 Boende 12 Insatser i ordinärt boende 12 Tillfälligt och särskilt boende 13 Annat stöd till boende 14 Antal personer med olika boendeformer och boendestöd 15 Arbetsrehabilitering och sysselsättning 15 Antal personer med arbetsrehabiliterande och sysselsättningsinriktade åtgärder 17 Samordning av insatser 18 Psykologisk behandling och social färdighetsträning 19 Utbildning och familjestöd 21 Utbildning till patienten eller anhöriga 21 Stöd till familjer 22 Bilaga 1. Kommunenkäten 23 Enkät om kostnader för psykosociala insatser för personer med psykiska funktionshinder 23 Bilaga 2. Landstingsenkäten 28 Enkät om psykosociala åtgärder för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 28 Bilaga 3. Kommuner och landsting som besvarat enkäten 33 Bilaga 4. Övriga insatser och åtgärder 35 Boende 35 Arbetsrehabilitering och sysselsättning 35 Psykologisk behandling 36 Utbildning och familjestöd 36 5

6 6

7 Sammanfattning Sju procent av kommunerna uppgav att de varken erbjuder hemtjänst eller boendestöd till personer med psykiskt funktionshinder i ordinärt boende i den enkätundersökning som Socialstyrelsen genomfört inom ramen för nationella riktlinjer för psykosociala insatser till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Både kommuner och landsting har fått besvara enkäter om insatser till personer med psykiska funktionshinder och dess kostnader inom områdena boende, arbetsrehabilitering och sysselsättning, samordning av insatser, psykologisk behandling och social färdighetsträning samt utbildning och familjestöd. Vidare angav 40 procent av kommunerna att de inte erbjuder målgruppen särskilt boende enligt SoL. Bostad utan krav på behandlingsföljsamhet (housing-first modellen) är det ytterst få kommuner som erbjuder. Även om det är fler kommuner som erbjuder träningsboende eller trappstegsboende är det ändå bara 30 procent av dem som gör det. Personer med psykiska funktionshinder verkar inte få tillgång till arbetsrehabilitering genom kommunerna. Endast 6 12 procent av kommunerna har uppgett att de erbjuder arbetsrehabilitering i någon form. Däremot är det betydligt fler som erbjuder strukturerad sysselsättning, verksamhet av träffpunktkaraktär och stödjer deltagande i föreningsverksamhet. Två tredjedelar av kommunerna uppgav att de tillhandahåller personligt ombud till personer med psykiska funktionshinder. Andra typer av case management erbjuds dock i betydligt mindre utsträckning, 2 8 procent av kommunerna. Hälften av landstingen uppger dock att dem erbjuder mindre intensiv case management. 95 procent av landstingen uppger att de erbjuder stödterapi. Andra psykologiska behandlingar, kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk psykoterapi (PDT) erbjuds också av majoriteten av landstingen liksom färdighetsträning och motiverande samtal. Det råder stora variationer mellan landstingen vad gäller vilka yrkeskategorier som genomför de olika åtgärderna vilket kan vara en orsak till de stora kostnadsskillnaderna. Utbildning till brukare och anhöriga sker till största del inom landstingets regi liksom föräldrastöd till personer med psykiska funktionshinder. Det är få kommuner och landsting som har besvarat enkäten och de som har svarat har inte besvarat alla frågorna. Det är framförallt frågorna om kostnader som inte besvarats och slutsatser om kostnader är därför svåra att dra. En uppföljning bland kommunerna som svarat visar att det finns liten kunskap om många metoder och att innehållet i en viss insats varierar mycket mellan kommunerna. Det finns därför vissa svårigheter att jämföra insatser mellan kommuner, även om de har samma benämning. 7

8 Inledning Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att ta fram nationella riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Riktlinjerna ska användas som vägledning för styrning och ledning av verksamheten inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Målet är att samhällets resurser ska ge bästa möjliga kvalitet och användas effektivt. Våren 2009 genomförde Socialstyrelsen två enkätundersökningar riktade till samtliga kommuner (inkl. stadsdelar i storstäderna) och landsting. Enkäterna är ett underlag till bedömningen av insatsernas kostnadseffektivitet och konsekvensanalysen av rekommendationerna i de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna avser målgruppen schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. I framtagandet av enkäten framkom att framförallt kommunerna men även landstingen skulle ha svårt att besvara frågor om insatser för enbart denna grupp. Av den anledningen vidgades målgruppen till personer med psykiska funktionshinder i både kommun- och landstingsenkäten. Vi gjorde också bedömningen att svaren är en god indikator även för gruppen personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Enkäterna efterfrågade uppgifter om vilka psykosociala insatser som erbjuds eller som kommunen och landstinget finansierar, hur många som får respektive insats samt kostnadsuppgifter för insatserna. I kommunenkäten frågades också om vilka insatser som samfinansieras med landstinget och i landstingsenkäten efterfrågades vilka yrkeskategorier som arbetar med respektive insats. Rapporten inleds med en beskrivning av underökningarnas kvalitet, bl.a. svarsfrekvens och tillförlitlighet. Efter det följer redovisningen av resultatet för både kommuner och landsting. Resultatredovisningen är indelad i fem områden: boende, arbetsrehabilitering och sysselsättning, samordning av insatser, psykologisk behandling och social färdighetsträning samt utbildning och familjestöd. I bilagorna finns enkäterna, en lista på vilka kommuner och landsting som har besvarat enkäten samt en redovisning av andra insatser som kommuner och landsting har angett att de erbjuder. Undersökningarnas kvalitet Svarsfrekvens Kommunenkäten skickades till samtliga 290 kommuner. För storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö skickades enkäten både till de centrala förvaltningarna och till de totalt 45 stadsdelarna. Totalt skickades kommunenkäten till 335 kommuner och stadsdelar. Enkäten var ställd till kommunens/stadsdelens socialchef eller motsvarande, och skickades via e-post till registrator för intern distribution. Kommunenkäten besvarades av 105 kommuner exkl. storstäderna. Storstädernas svar kom från 1 central förvaltning och 16 stadsdelar. Det innebär att 122 enkäter inkommit vilket motsvarar en sammanlagd svarsfrekvens på 36 procent. 8

9 Landstingsenkäten skickades till alla landsting och regioner, inklusive Gotlands kommun. I de landsting eller regioner där det fanns en klar ansvarsmässig uppdelning av verksamheten i olika regioner skickades enkäten till flera respondenter. Totalt skickades enkäten till 35 respondenter. Enkäten var ställd till landstingets ansvarige eller delansvarige för vuxenpsykiatri, och skickades via e-post till denne. Information om relevant respondent hade inhämtats genom rundringning till landstingen. Landstingsenkäten besvarades av 20 landsting, regioner eller delar av landsting och regioner, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 57 procent. Bortfallsanalys Externt bortfall Det externa bortfallet i kommunenkäten är relativt högt, vilket kan ha flera förklaringar. Av de 335 kommuner och stadsdelar har 213 inte besvarat enkäten. 19 kommuner och stadsdelar avböjde medverkan på grund av tidsbrist eller svårigheter att besvara olika frågor i enkäten på grund av kommunens redovisningssystem, på grund av att respondenten var nyanställd, eller för att kommunen nyligen genomgått en omorganisering. För övriga 194 kommuner och stadsdelar som inte besvarat enkäten är orsakerna inte kända. Om det finns systematiska skillnader mellan de kommuner/stadsdelar som svarat och de som inte svarat, så kan det vara en källa till över- eller underskattning av resultaten. Bortfallsanalys med utgångspunkt i den kommunindelning som har tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Analysen visar att svaren är mycket jämt fördelade över de nio olika kommungrupperna (tabell 1). Exempelvis utgör pendlingskommuner 14 procent av alla kommuner, och 15 procent av enkätsvaren kom från just den gruppen. Den jämna svarsfördelningen innebär att det finns en låg sannolikhet för att systematiska skillnader mellan kommuner skulle påverka resultaten. Tabell 1. Svarsfördelning fördelat per kommungrupp 1 Kommungrupp Andel kommuner per grupp, % Antal svarande kommuner Svarsfördelning, % 1. Storstäder (3 kommuner) Förortskommuner (38 kommuner) Större städer (27 kommuner) Pendlingskommuner (41 kommuner) Glesbygdskommuner (39 kommuner) Varuproducerande kommuner (40 kommuner) 7. Övriga kommuner, mer än inv (34 kommuner) 8. Övriga kommuner, inv (37 kommuner) 9. Övriga kommuner, mindre än inv (31 kommuner) Summa (290 kommuner) Kommungruppering enligt Sveriges Kommuner och landstings kommungruppsindelning. 9

10 Det externa bortfallet i landstingsenkäten är svårt att analysera eftersom det inte finns en tydlig gruppering av landstingen och regionerna. En annan svårighet är att i några landsting är ansvaret för den psykiatriska verksamheten uppdelad i olika områden. Det har inneburit att enkäten har skickats till flera respondenter inom samma landsting. I vissa landsting har därför enkäten besvarats av en eller flera områden inom ett landsting, men inte av alla. Det förefaller dock som att det finns en god spridning bland de svarande vad gäller storstadsregioner och övrig geografisk spridning. Det finns därför inget som tyder på att de landsting som svarat skiljer sig på ett systematiskt sätt från dem som inte svarat. Risken för att svaren är skevt fördelade är därmed liten. Internt bortfall I kommunenkäten var det interna bortfallet stort, vilket innebar att det var många kommuner som svarat på enkäten, men inte besvarat samtliga frågor. För att minska det interna bortfallet genomfördes en uppföljning via telefon. Ett stort internt bortfall kvarstår dock för de frågor som handlar om kostnadsuppgifter för olika insatser. I landstingsenkäten är det interna bortfallet stort vad gäller kostnadsuppgifter. I övrigt är det interna bortfallet lågt. Tillförlitlighet och felkällor Kommunenkäten Eftersom kommunenkäten är en totalundersökning finns det inga täckningsfel som kan ge upphov till systematiska fel. Eftersom det finns ett stort bortfall så kan man misstänka att det finns bortfallsfel, dvs. att bortfallgruppen har egenskaper som skiljer dem från dem som svarat, vilket skulle kunna ge en snedvridning av enkätresultaten. Bortfallsanalysen visade inte på några systematiska skillnader mellan dem som svarade och dem som inte svarade. Det stora interna bortfallet kan dock misstänkas ge upphov till missvisande resultat. På de frågor som rör kostnader för insatsen där det finns ett stort bortfall ska resultatet att tolkas med stor försiktighet. En annan felkälla är mätfel, dvs. att enkätresultaten inte överensstämmer med verkligheten. Många kommuner har påpekat att det finns stora svårigheter med att ange exakta uppgifter för vad olika insatser kostar. Bland annat har man begränsade möjligheter att sammankoppla diagnos och insats. Under resultatanalysen kommer särskild hänsyn tas till att vissa av kostnaderna är uppskattningar. Ytterligare mätfel kan orsakas av att den som svarat på enkäten inte har kunskap om insatser på individnivå, utan har ett övergripande ansvar för verksamheten. Ytterligare en annan felkälla är att frågorna i kommunenkäten inte rörde personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, utan den större gruppen personer med psykiska funktionshinder. Det finns en teoretisk möjlighet att kostnaden för en insats skiljer sig beroende på brukarens diagnos, vilket skulle innebära att enkäten ger missvisande kostnader. Det är dock inte sannolikt att det råder några signifikanta skillnader i kostnader om en insats ges till exempelvis en person med psykiska funktionshinder jämfört om samma insats ges till en person med schizofreni. 10

11 Landstingsenkäten I likhet med kommunenkäten är landstingsenkäten en totalundersökning, och risken för täckningsfel är därmed liten. Ett problem med landstingsenkäten är att i vissa landsting skickades enkäten till flera respondenter, medan den bara skickades till en respondent i andra. En risk är då att informationen är mer detaljerad från de landsting där flera personer svarat utifrån mindre delar av länet, än för de som svarat för ett helt län. En annan möjlig felkälla är frågorna i landstingenkäten inte rörde personer schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, utan den större gruppen personer med psykossjukdom (se resonemanget ovan). Beräkningar För att få en uppfattning om totala antalet personer med psykiska funktionshinder som omfattas av olika kommunala insatser har resultaten från kommunenkäten använts för en uppräkning på nationell nivå. Beräkningen har gjorts genom att dividera det sammanslagna antalet personer som kommunerna uppgett på respektive insats, med den totala folkmängden i de kommuner som svarat. På så sätt får man andelen av befolkningen som får en viss insats. Andelen multipliceras sedan med den totala folkmängden i Sverige, vilket ger en ungefärlig uppgift om hur många personer som omfattas av insatsen. Det bör poängteras att siffrorna är uppskattningar, och att viss över- eller underskattning kan förekomma. Exempelvis var det många kommuner som angett att de erbjuder personligt ombud, men inte angett hur många personer som har använt tjänsten. I det fallet kan därför det beräknade antalet personer som får insatsen befaras vara något underskattad. 11

12 Resultat Boende Bostadsförsörjning för personer med psykiska funktionshinder är främst ett kommunalt ansvar. Enkätfrågorna rörde insatser i ordinärt boende, olika tillfälliga boendeformer, samt annat stöd till boende. Frågorna rörde både sådana insatser/åtgärder som kommunen eller landstinget själv bedriver, och sådana insatser/åtgärden som enbart finansieras av kommunen eller landstinget. Insatser i ordinärt boende Inom kommunal verksamhet är boendestöd den vanligaste insatsen i ordinärt boende för målgruppen (tabell 2). Boendestöd finns i 88 procent av de kommuner som svarat på enkäten. I genomsnitt får varje person som beviljats insatsen 224 boendestödstimmar per år och person (i genomsnitt 4,3 timmar per vecka). Den uppgivna timkostnaden för boendestöd var i genomsnitt 390 kronor per timme och varierade mellan kronor per timme. 42 procent av de kommuner som svarat erbjuder hemtjänst i ordinärt boende. I genomsnitt får varje person som beviljats insatsen hemtjänsttimmar per år och person (i genomsnitt 41 timmar per vecka). Den uppgivna timkostnaden var i genomsnitt 310 kronor per timme och varierade mellan kronor per timme. Av kommunerna som svarat uppgav 41 procent (48 kommuner) att de erbjöd både boendestöd och hemtjänst, medan 6 procent (7 kommuner) varken hade boendestöd eller hemtjänst i ordinärt boende för målgruppen. Den kommunala spridningen är mycket stor vad gäller timkostnader och antal beviljade timmar för insatserna. Under uppföljningen av enkätsvaren framkom att gränserna mellan boendestöd och hemtjänst i ordinärt boende inte alltid är klara. Exempelvis är det i många fall samma personal som utför insatserna, och det händer att insatser av den ena kategorin bokförs som den andra kategorin. 12

13 Tabell 2. Antal och andel kommuner som erbjuder insatser i ordinärt boende, genomsnittligt antal beviljade timmar per person och genomsnittlig kostnad per timma, Insats Kommuner som erbjuder insatsen Antal Andel, % Genomsnittligt antal beviljade timmar, tim/pers/år (svarsintervall) Genomsnittlig kostnad, (svarsintervall) Boendestöd ( ) ( ) Hemtjänst ( ) ( ) Boendestöd och/eller hemtjänst Baserat på svar från 1 46 kommuner, 2 44 kommuner och 3 17 kommuner... = Uppgift saknas Tillfälligt och särskilt boende Inom kommunal verksamhet är särskilt boende enligt SoL den vanligast förekommande insatsen inom särskilt boende (tabell 3). Det är också relativt vanligt att kommuner bedriver eller finansierar placeringar på hem för vård och boende, samt bostad med särskild service enligt LSS. I något enstaka fall samfinansierade kommun och landsting boende på hem för vård och boende, behandlingshem eller särskilt boende enligt SoL. Sådant samarbete är dock ovanligt. Många kommuner påpekar att vissa insatser erbjuds/finansieras vid behov, exempelvis vistelse på hem för vård och boende (HVB), men att ingen ur målgruppen haft behovet under Därför kan resultatet vara något underskattat. En annan osäkerhet ligger i uppskattningen av kostnaderna för krisboenden och andra tillfälliga boenden. Eftersom dessa inte alltid är belagda uppstår frågetecken om kostnad per dygn ska beräknas per dygn platsen varit belagd, eller per antal dygn som platsen funnits tillgänglig. Här finns en risk att kommunerna tillämpat olika sätt att räkna. 13

14 Tabell 3. Antal och andel kommuner som erbjuder insatser för tillfälligt och särskilt boende, genomsnittligt antal boendedygn per person och genomsnittlig kostnad per dygn, Insats Kommuner som erbjuder insats Antal Andel, % Genomsnittligt antal boendedygn, dygn/pers/år (svarsintervall) Genomsnittlig kostnad, kr/dygn (svarsintervall) Sviktplatser (10 365) ( ) Annat korttidsboende (20 365) ( ) Hem för vård och boende (HVB) (70 365) ( ) Behandlingshem (90 365) ( ) Särskilt boende enligt SoL (60 365) ( ) Bostad med särskild service enligt LSS (50 365) ( ) Baserat på svar från 1 6 kommuner, 2 5 kommuner, 3 15 kommuner, 4 12 kommuner, 5 32 kommuner, 6 14 kommuner, 7 48 kommuner, 8 42 kommuner, 9 25 kommuner och kommuner. Det är ovanligt att landsting bedriver eller finansierar särskilda eller tillfälliga boenden (tabell 4). Vanligast är att landstinget finansierar vistelse på behandlingshem. Tabell 4. Antal och andel av landstingen som erbjuder åtgärder inom tillfälligt och särskilt boende, samt genomsnittlig kostnad per dygn, Åtgärd Landsting som erbjuder åtgärden Genomsnittlig Antal Andel, % kostnad, kr/dygn (svarsintervall) Sviktplatser ( ) Annat korttidsboende Hem för vård och boende (HVB) ( ) Behandlingshem ( ) Baserat på svar från 1 2 landsting, 2 1 landsting, 3 3 landsting och 4 13 landsting.. = Uppgift saknas Annat stöd till boende Få kommuner bedriver verksamhet som syftar till att erbjuda personer med psykiska funktionshinder ett eget boende, såsom enligt housing-first modellen, trappstegsboende eller erbjudande om övergångskontrakt (tabell 5). I ett fall angav en kommun att stöd till tillfälligt boende samfinansierades med landstinget 14

15 Tabell 5. Antal och andel kommuner som erbjuder insatser genom annat stöd till boende, samt genomsnittlig kostnad per person, Insats Stöd enligt housing-first modellen (erbjudande om bostad utan krav på behandlingsföljsamhet) Stöd till tillfälligt boende, ex. träningsboende eller trappstegsboende Erbjudande om övergångskontrakt, eller annan samhällsstöttad boendeform Baserat på svar från 1 9kommuner och 2 12 kommuner.. = Uppgift saknas Kommuner som erbjuder insatsen Genomsnittlig kostnad, kr/person Antal Andel, % (svarsintervall) ( ) ( ) Antal personer med olika boendeformer och boendestöd För att få en uppfattning om totala antalet personer med psykiska funktionshinder som omfattas av olika insatser inom boendeområdet har resultaten från kommunenkäten använts för en uppräkning på nationell nivå (se Beräkningar i Inledning). Tabell 6. Beräknat antal personer med psykiska funktionshinder, samt kostnadsintervall, Insats Beräknat antal personer Kostnadsintervall Boendestöd i ordinärt boende Hemtjänst i ordinärt boende Sviktplatser kr/dygn Annat korttidsboende kr/dygn Hem för vård och boende (HVB) kr/dygn Behandlingshem kr/dygn Särskilt boende enligt SoL kr/dygn Bostad med särskild service enligt LSS kr/dygn Stöd till eget boende enligt housingfirst 27.. modellen Stöd till tillfälligt boende, tex. träningslägenhet kr/person eller trappstegsboende Erbjudande om bostad med övergångskontrakt kr/person eller annan samhälls- stöttad boendeform.. = Uppgift saknas Arbetsrehabilitering och sysselsättning Kommuner har det största ansvaret för att erbjuda personer med psykiska funktionshinder en meningsfull vardag och att bedriva arbetsrehabilitering för dem som har behov av detta. Arbetsrehabiliterande insatser enligt specifika modeller som supported employment/ips, trappstegs-/förträningsmodellen och fontän-/klubbhusmodellen är ovanliga bland de kommuner som svarat på enkäten (tabell 7). Vanligare insatser är 15

16 sådana insatser som syftar till att ge deltagarna en social samvaro och enklare sysselsättning, såsom strukturerad sysselsättning och verksamhet av träffpunktskaraktär. Båda insatserna erbjuds i över hälften av kommunerna, och 89 procent av kommunerna erbjuder antingen en, eller båda, av dessa insatser. I två kommuner bedrivs arbetsrehabilitering enligt supported employment/ips som samfinansieras med landstinget och i en kommun samfinansieras arbetsrehabilitering enligt trappstegs-/förträningsmodell med landstinget. I övrigt är det inga kommunala arbetsrehabiliterande eller sysselsättande insatser som samfinansieras med landstinget. Tabell 7. Antal och andel kommuner som erbjuder insatser för arbetsrehabilitering och sysselsättning, samt genomsnittlig kostnad per person, Insats Arbetsrehabilitering enligt supported employment-modellen eller enligt IPS Arbetsrehabilitering enigt trappstegs- /förträningsmodell Arbetsrehabilitering enligt Fontänhus/klubbhusmodell Kommuner som erbjuder insatsen Genomsnittlig kostnad, kr/person Antal Andel, % (svarsintervall) ( ) ( ) ( ) Strukturerad sysselsättning Verksamhet av träffpunktskaraktär, stöd till deltagare i föreningsverksamhet ( ) ( ) Baserat på svar från 1 8 kommuner, 2 6 kommuner, 3 4 kommuner, 4 60 kommuner och 5 56 kommuner. 47 procent av landstingen uppger att de erbjuder någon form av arbetsrehabiliterande åtgärd. De åtgärder som nämnts av något eller flera landsting summeras i tabell 8. 16

17 Tabell 8. Arbetsrehabiliterande och sysselsättningsinriktade åtgärder som genomförs av landsting, yrkeskategorier som genomför åtgärden samt genomsnittlig kostnad, Insats Yrkeskategori Genomsnittlig kostnad Arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk ohälsa (RAPS) Förberedande arbetsträning, arbetsträning/sysselsättning Återhämtning/rehabelitering Representant i samordningsförbundet Finsam Två mottagnigar träffas 4ggr per termin och tar upp ärenden Hjälp med ansökan om bistånd hos kommunen Arbetsträning eller sysselsättning i arbetslika miljöer. Arbetsterapeut Arbetsterapeut, behandlingsassistent Arbetsterapeut, fritidsledare, kurator, skötare Skötare, socionom Skötare, sjuksköterska tkr/år 250 = Handledare, skötare.. Stöd i att komma igång på aktivitetshus Arbetsterapeut, skötare.. Funktionsbedömning Arbetsterapeut 170 Sysselsättning i terapeutiska miljöer Handledare.. Samarbete med arbetsplats, skola och/eller.... universitet i förekommande fall Deltagande i KRAFT-team, Finsam kr/mån.. = Uppgift saknas Antal personer med arbetsrehabiliterande och sysselsättningsinriktade åtgärder Utifrån svaren i kommunenkäten har en uppräkning på nationell nivå gjort över dem som omfattas av arbetsrehabiliterande insatser och insatser som syftar till att ge en meningsfull vardag och enklare sysselsättning (se Inledning, Metod). Notera att landstingets åtgärder inte inkluderas i uppräkningen. Eftersom nära hälften av de landsting som svarat angett att de erbjuder någon form av arbetsrehabiliterande åtgärd, är det troligt att uppgifterna nedan är något underskattade. Tabell 9. Beräknat antal personer med psykiska funktionshinder, samt kostnad per person, Insatser Beräknat antal personer Kostnad, kr/person Arbetsrehabilitering enligt supported employment - modell eller enligt IPS Arbetsrehabilitering enligt trappstegs- /förträningsmodellerna Arbetsrehabilitering enligt Fontänhusmodell (klubbhusmodell) Strukturerad sysselsättning Verksamhet av träffpunktskaraktär, stöd till deltagare i föreningsverksamhet

18 Samordning av insatser Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har ofta många kontakter med olika aktörer inom både kommun och landsting. För att underlätta dessa kontakter finns olika insatser som syftar till att underlätta och samordna dessa insatser. Det rör sig ibland om hela team innehållande alla de olika kompetenser som personen kan ha behov av. Alternativt består insatsen av kontakt med en enda person som hjälper individen att organisera kontakterna med de olika aktörerna. Inom kommunal verksamhet är personligt ombud den samordnade insats som finns i flest kommuner, 67 procent av de svarande kommunerna erbjöd insatsen (tabell 10). Övriga samordnade insatserna är mindre vanliga i kommunerna. Bland de kommuner som erbjuder intensiv case management och mindre intensiv case management är det två respektive en kommun där verksamheten samfinansieras med landstinget. I sju kommuner samfinansieras personligt ombud med landstinget, och i sju kommuner samfinansieras samverkande vård-/dubbeldiagnosteam med landstinget. I en kommun samfinansieras koordinator/psykiatrisamordnare med landstinget. Inom de samordnade insatserna är det något vanligare att kommun och landsting samfinansierar verksamheten. Tabell 10. Antal och andel kommuner som erbjuder samordnade insatser, samt genomsnittlig kostnad per person, Insats Kommuner som erbjuder insatsen Genomsnittlig kostnad, kr/pers/år Antal Andel, % (svarsintervall) Intensiv case management/act 3 2, ( ) Mindre intensiv case management ( ) Samverkande vårdteam, dubbeldiagnosteam ( ) Personligt ombud Koordinator/ psykiatrisamordnare/ vårdsamordnare Baserat på svar från 1 3 kommuner, 2 2kommuner och 3 6 kommuner... = Uppgift saknas Inom landstinget är det vanligare med samordnade åtgärder (tabell 11). Samverkande vård-/dubbeldiagnosteam är den åtgärd som finns i flest av de svarande landstingen. Även mindre intensiv case management är relativt vanligt förekommande och finns i hälften av de landsting som svarat. 18

19 Tabell 11. Antal och andel landsting som erbjuder samordnade åtgärder, yrkeskategorier som genomför åtgärden samt kostnad per person, Åtgärd Intensiv case management/act Mindre intensiv case management Samverkande vårdteam, dubbeldiagnosteam Koordinator/ psykiatrisamordnare/ vårdsamordnare Landsting som erbjuder åtgärden Baserat på svar från 1 1 landsting, 2 4 landsting och 3 5 landsting... = Uppgift saknas Yrkeskategori Kostnad, kr/pers Antal Andel, % 2 10 Arbetsterapeut, skötare, sjuksköterska Arbetsterapeut, läkare, omvårdnadspersonal, 2 psykolog, kurator, sjukgymnast, skötare, sjuksköterska Arbetsterapeut, läkare, kurator, psykolog, sjukgymnast, 3 skötare, sjuk- sköterska 3 16 Sjuksköterska, skötare.. Psykologisk behandling och social färdighetsträning De flesta kommuner erbjuder inte psykologisk behandling, utan detta ansvar ligger på landstinget. Sammanlagt sju kommuner erbjuder en eller två typer av psykologisk behandling. I en av kommunerna samfinansieras kognitiv beteendeterapi (KBT) med landstinget. Inom landstinget är stödterapi den vanligast förekommande åtgärden. Även psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi, kreativa psykoterapiformer och basal kroppskännedomsträning är vanligt förekommande i de svarande landstingen (tabell 12). 19

20 Tabell 12. Antal och andel landsting som erbjuder kognitiv träning och psykologiska behandlingar, yrkeskategori som genomför åtgärden samt kostnad per timme, Åtgärd Kognitiv beteendeterapi (KBT) Psykodynamisk psykoterapi (PDT) Kreativa, uttryckande psykoterapiformer (bild, musik, drama, dans, etc.) Landsting som erbjuder åtgärden Yrkeskategori Antal Andel, % Arbetsterapeut, läkare, psykolog, kurator, socionom, sjuksköterska Arbetsterapeut, psykolog, kurator, skötare, sjuksköterska, terapeut Arbetsterapeut, läkare, psykolog, kurator, sjukgymnast, skötare, sjuksköterska Stödterapi Arbetsterapeut, läkare, psykolog, kurator, sjukgymnast, skötare, sjuksköterska Integrerad psykologisk terapi (IPT) Basal kroppskännedomsträning 3 15 Arbetsterapeut, skötare, sjuksköterska Sjukgymnast, skötare, sjuksköterska Kostnad, Hypnos 2 10 Psykolog Avledande tekniker för att hantera psykossymptom Kognitiv träning för att förbättra kognitiva funktioner 7 35 Arbetsterapeut, psykolog, sjukgymnast, skötare, sjuksköterska Arbetsterapeut, psykolog, kurator, skötare, socionom, sjuksköterska Baserat på svar från 1 8 landsting, 2 9 landsting, 3 11 landsting, 4 1 landsting, 5 6 landsting, 6 3 landsting och 7 7 landsting. Ett fåtal kommuner erbjuder insatsen social färdighetsträning (tabell 13), och det är stor spridning på kostnaden per person för insatsen. Det kan tyda på att insatsen har mycket olika innehåll i olika kommuner. Även motiverande samtal är ovanligt, men kostnadsintervallet är här något mindre. I ett fall vardera samfinansieras färdighetsträning och motiverande samtal med landtinget. Tabell 13. Antal och andel kommuner som erbjuder insatser inom färdighetsträning och motiverande samtal, samt kostnad per person, Insats Färdighetsträning enligt modellprogram/manualer/moduler Kommuner som erbjuder insatsen Kostnad, kr/person Antal Andel, % Motiverande samtal Baserat på svar från 1 7 kommuner och 2 11 kommuner. Inom landstingen är både social färdighetsträning och motiverande samtal vanliga åtgärder (tabell 14). Åtgärderna kan genomföras av en rad olika yrkeskategorier och det är stora kostnadsvariationer mellan olika landsting. Detta kan delvis för- 20

21 klaras av att timkostnaden för de olika yrkeskategorierna varierar, och att åtgärderna kan ha olika innehåll i olika landsting. Tabell 14.Antal och andel landsting som erbjuder färdighetsträning och motiverande samtal, yrkeskategori som genomför åtgärden samt kostnad, Åtgärd Färdighetsträning enligt modellprogram/ manualer/ moduler Landsting som erbjuder åtgärden Yrkeskategori Antal Andel, % Arbetsterapeut, psykolog, kurator, skötare, sjuksköterska Motiverande samtal Arbetsterapeut, läkare, omvårdnadspersonal, psykolog, kurator, socionom, sjuksköterska Baserat på svar från 1 6 landsting och 2 7 landsting. Kostnad kr /pgm Utbildning och familjestöd Då en person drabbas av schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd kan många frågor uppstå för den drabbade och för anhöriga. Olika typer av utbildningar är ett sätt att informera om sjukdomen. För de som drabbas av sjukdomen och har barn som bor hemma finns även andra stödinsatser, för att stötta personen i sitt föräldraskap. Utbildning till patienten eller anhöriga Ett fåtal av de svarande kommunerna erbjuder utbildningar riktade till brukare eller anhöriga (tabell 15). I två fall samfinansierar kommuner anhörigutbildning med landstinget, och i sju fall samfinansieras brukar-/patientutbildning med landstinget. Tabell 15. Antal och andel kommuner som erbjuder utbildningsinsatser för anhöriga eller brukare/patient, samt genomsnittlig kostnad per person, Insats Kommuner som erbjuder insatsen Genomsnittlig kostnad, kr/person Antal Andel, % (svarsintervall) Anhörigutbildning 3 2,5.. Brukar-/patientutbildning Baserat på svar från 1 5 kommuner... = Uppgift saknas ( ) Inom landstinget är det betydligt vanligare med dessa utbildningsåtgärder, och de erbjuds av majoriteten av de landsting som svarat (tabell 16). Utbildningarna kan genomföras av olika yrkeskategorier och därmed är det stor variation inom den uppskattade timkostnaden för åtgärden. 21

22 Tabell 16. Antal och andel landsting som erbjuder utbildningsåtgärder för anhöriga eller patienter, yrkeskategori som genomför åtgärden samt kostnad per timma, Åtgärd Landsting som erbjuder åtgärden Yrkeskategori Antal Andel, % Anhörigutbildninnadspersonal, Arbetsterapeut, läkare, omvård- psykolog, kurator, skötare, sjuksköterska Brukar-/patientutbildninnadspersonal, Arbetsterapeut, läkare, omvård- psykolog, kurator, skötare, sjuksköterska Baserat på svar från 1 6 landsting och 2 7 landsting. Kostnad, Stöd till familjer Ett fåtal kommuner erbjuder insatsen föräldrastöd till personer med psykiska funktionshinder som har minderåriga barn (tabell 17). I två kommuner samfinansieras föräldrastöd med landstinget. Tabell 17. Antal och andel kommuner som erbjuder insatser riktade till familjer, samt genomsnittlig kostnad per person, Insats Föräldrastöd till personer med psykiska funktionshinder Baserat på svar från 1 9 kommuner. Kommuner som erbjuder insatsen Genomsnittlig kostnad, kr/person Antal Andel, % (svarsintervall) ( ) Inom de svarande landstingen är föräldrastöd en vanlig åtgärd som genomförs av många olika yrkeskategorier (tabell 18). Den uppskattade timkostnaden för åtgärden varierar därmed kraftigt. Familjeintervention erbjuds i cirka 60 procent av de svarande landstingen, och även här gäller att åtgärden genomförs av olika yrkeskategorier, men en varierande kostnad. Tabell 18: Antal och andel landsting med åtgärder riktade till familjer, yrkeskategori som genomför åtgärden samt kostnad, Åtgärd Föräldrastöd till personer med psykiska funktionshinder Landsting som erbjuder åtgärden Yrkeskategori Antal Andel, % Arbetsterapeut, läkare, omvårdnadspersonal, psykolog, kurator, skötare, socionom, sjuksköterska Familjeintervention Arbetsterapeut, läkare, omvårdnadspersonal, psykolog, kurator, sjukgymnast, skötare, sjuksköterska Baserat på svar från 1 7 landsting och 2 6 landsting. Kostnad kr/pgm 2 22

23 Bilaga 1. Kommunenkäten Bilaga 1 Nedan redovisas enkäten som skickades till kommuner och stadsdelar. Enkät om kostnader för psykosociala insatser för personer med psykiska funktionshinder Efter genomförandet av psykiatrireformen 1995 uttrycktes ett behov av ökade kunskaper kring effektiva vård- och omsorgsinsatser för personer med psykiska funktionshinder. Socialstyrelsen har därför fått ett regeringsuppdrag att ta fram riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Riktlinjerna ska användas som vägledning för verksamheten inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Målet är att samhällets resurser ska ge bästa möjliga kvalitet och användas effektivt. Därför behövs kunskap om genomförda insatser och dess kostnader. Då det har ansetts svårt att lämna kostnadsuppgifter för insatser riktade till personer med schizofreni och schizofreniliknade tillstånd rör enkätfrågorna istället den större gruppen personer med psykiska funktionshinder. Vi hoppas att ni kan hjälpa oss med det underlag som är nödvändigt för våra beräkningar. Notera att uppgifterna inte kommer att redovisas på kommunnivå. Enkätfrågorna avser uppgifter om insatser för personer med psykiska funktionshinder 1 (utom personer med utvecklingsstörning), samt kommunens totala kostnader 2 för de olika insatserna. Observera att frågorna rör både insatser som utförs av kommunen, och insatser som utförs av annan aktör men som helt eller delvis finansieras av kommunen. Samtliga frågor avser Frågorna rör olika insatsområden och det kan därför behövas uppgifter från olika personer och verksamheter inom kommunen för att kunna besvara enkäten. Vi är medvetna om att vissa av uppgifterna kan vara svåra att ta fram men vi ber er ändå att uppskatta uppgifterna efter bästa förmåga senast den 24 februari. Enkäten är frivillig men vi ser det som mycket värdefullt om ni kan bidra med den efterfrågade informationen. Synpunkter på enkäten har inhämtats från SKL. 1 Följande definition har fastställts i Rapport 2006:5 från Nationell Psykiatrisamordning och gäller för personer från 16 och äldre. En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. 2 Totala kostnader definieras som bruttokostnad interna intäkter försäljning av verksamhet externa hyresintäkter. För vidare definitioner hänvisas till handboken för kommunernas räkenskapssammandrag, 23

24 Fråga 1: Antal personer med psykiska funktionshinder Uppskatta antalet personer med psykiska funktionshinder som fått någon typ av insats som finansierades av kommunen under Antal personer 2007 personer Kan inte uppskattas/vet ej Kommentar Fråga 2: Psykosociala utbildnings- och stödinsatser Uppskatta antalet personer med psykiska funktionshinder som fått psykosociala utbildnings- och stödinsatser under Uppskatta också kommunens totala kostnad 1 för insatsen för dessa personer under Insatsen erbjuds ej Kan inte uppskattas/vet ej Antal personer 2007 Kommunens totala kostnader Insatsen samfinansieras med landstinget Anhörigutbildning _pers kr Klient-/patient-/brukarutbildning _pers kr Föräldrastöd till personer med psykiska funktionshinder som har minderåriga barn _pers kr Färdighetsträning enligt modellprgram/manualer/moduler _pers kr Motiverande samtal _pers kr Andra insatser (ange) pers kr Kommentar 1. Med totala kostnader avses bruttokostnad - interna intäkter - försäljning av verksamhet - externa hyresintäkter. Endast kommunens kostnader för 2007 ska ingå. Fråga 3: Sysselsättningsinsatser Uppskatta antalet personer med psykiska funktionshinder som fått sysselsättningsinsatser 1 under Uppskatta också kommunens totala kostnader 2 för insatserna för dessa personer under Arbetsrehabilitering enligt supported employment- modell (arbete med bistånd) eller enligt IPS (Individual Placement and Support) Arbetsrehabilitering enligt trappstegs/förträningsmodellerna Arbetsrehabilitering enligt Fontänhusmodell (klubbhusmodell) Insatsen erbjuds ej Kan inte uppskattas/vet ej Antal personer 2007 Kommunens totala kostnader _pers. kr _pers. kr _pers. kr Strukturerad sysselsättning _pers. kr Verksamhet av träffpunktskaraktär, stöd till deltagare i föreningsverksamhet _pers. kr Andra insatser (ange) pers. kr Kommentar Insatsen samfinansieras med landstinget 1. Med sysselsättningsinsatser avses insatser med syfte att erbjuda meningsfull sysselsättning, antingen i form av reguljärt arbete eller i form av annan sysselsättning. 2. Med totala kostnader avses bruttokostnad - interna intäkter - försäljning av verksamhet - externa hyresintäkter. Endast kommunens kostnader för 2007 ska ingå. 24

25 Fråga 4 A: Insatser i ordinärt boende Uppskatta antalet personer med psykiska funktionshinder som fått insatser i ordinärt boende 1 samt antal timmar som personerna beviljats under Uppskatta också kommunens totala kostnader 2 för insatsen för dessa personer under Insatsen erbjuds ej Kan inte uppskattas/vet ej Antal personer 2007 Totalt antal beviljade timmar 2007 Kommunens totala kostnader Insatsen samfinansieras med landstinget Hemtjänst i ordinärt pers. tim kr boende Boendestöd i ordinärt pers. tim kr boende Annan insats i ordinärt boende (ange) pers. tim kr Kommentar 1. Med ordinärt boende avses boende i vanliga flerbostadshus, egna hem eller motsvarande som inte kräver individuellt biståndsbeslut. 2. Med totala kostnader avses bruttokostnad - interna intäkter - försäljning av verksamhet - externa hyresintäkter. Endast kommunens kostnader för 2007 ska ingå. Fråga 4 B: Tillfälligt och särskilt boende Uppskatta antalet personer med psykiska funktionshinder som fått insatser i tillfälligt eller i särskilt boende 1 samt antal boendedygn personerna beviljats under Uppskatta också kommunens totala kostnader 2 för insatsen för dessa personer under Insatsen erbjuds ej Kan inte uppskattas/vet ej Antal personer 2007 Totalt antal beviljade boendedygn 2007 Kommunens totala kostnader Sviktplatser pers. dygn kr Annat korttidsboende pers. dygn kr Hem för vård och boende (HVB) pers. dygn kr Behandlingshem pers. dygn kr Särskilt boende enligt SoL pers. dygn kr Bostad med särskild service enligt LSS pers. dygn kr Andra insatser (ange) pers. dygn kr Kommentar Insatsen samfinansieras med landstinget 1. Med särskilt boende avses bostäder med särskild service som kommunerna enligt 5 kap. 7 socialtjänstlagen ska inrätta för människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och som till följd av dessa svårigheter behöver ett sådant boende. 2. Med totala kostnader avses bruttokostnad - interna intäkter - försäljning av verksamhet - externa hyresintäkter. Endast kommunens kostnader för 2007 ska ingå. 25

26 Fråga 4 C: Annat stöd till boende Uppskatta antalet personer med psykiska funktionshinder som fått annat stöd till boende under Uppskatta också kommunens totala kostnader 1 för insatsen för dessa personer under Stöd till eget boende enligt housing-first modellen (erbjudande om bostad med förstahandskontrakt oavsett klientens diagnos) Stöd till tillfälligt boende, tex. träningslägenhet eller trappstegsboende Erbjudande om bostad med övergångskontrakt eller annan samhällsstöttad boendeform Insatsen erbjuds ej Kan inte uppskattas/vet ej Antal personer 2007 Kommunens totala kostnader pers. kr pers. kr Insatsen samfinansieras med landstinget pers. kr Andra insatser (ange) pers. kr Kommentar 1. Med totala kostnader avses bruttokostnad - interna intäkter - försäljning av verksamhet externa hyresintäkter. Endast kommunens kostnader för 2007 ska ingå. Fråga 5: Samordnade vård- och stödinsatser Uppskatta antalet personer med psykiska funktionshinder som fått samordnade vård- och stödinsatser 1 under Uppskatta också kommunens totala kostnader 2 för insatsen för dessa personer, samt antal team och antal helårsarbetare 3 som under 2007 gett insatser till dessa personer. Intensiv case management/act (Assertive Community Treatment) (team av case managers som har få klienter, är tillgängliga hela dygnet, arbetar långsiktigt och koordinerar samtliga interventioner) Samverkande vårdteam, dubbeldiagnosteam (ett samarbete mellan olika aktörer som har kunskaper om både missbruk och psykiska funktionshinder ) Mindre intensiv case management (team av case managers som har många klienter, de har begränsade uppgifter som har en samordnarroll) Personligt ombud enligt de modeller som utvecklats i Sverige Koordinator/psykiatrisamordnare/vårdsamordn are eller dyl Insatsen erbjuds ej Kan inte uppskattas/vet ej Antal personer 2007 Kommunens totala kostnader pers. kr Insatsen samfinansieras med landstinget Antal team och helårsarbetare team helårsarb. pers. kr team helårsarb. pers. kr team helårsarb. pers. kr helårsarb. pers. kr helårsarb. Andra insatser (ange) pers. kr helårsar b. Kommentar 1. Med samordnad insats avses dels insatser som sker genom samarbete mellan olika aktörer dvs. där flera olika aktörer kommun, landsting och/eller privata samarbetar för att erbjuda en viss insats, dels där flera insatser samordnas av en aktör kommun, landsting eller privat för att underlätta för brukaren/klienten. 2. Med totala kostnader avses bruttokostnad - interna intäkter - försäljning av verksamhet - externa hyresintäkter. Endast kommunens kostnader för 2007 ska ingå. 3. Med helårsarbetare avses den sammanlagda arbetstiden omräknat i heltider, dvs. två halvtidsanställda motsvarar en helårsarbetare. 26

27 Fråga 6: Psykologiska behandlingar/insatser Uppskatta antalet personer med psykiska funktionshinder som fått psykologisk behandling/insats under Uppskatta också kommunens totala kostnader 1 för insatsen för dessa personer under Insatsen erbjuds ej Kan inte uppskattas/vet ej Antal personer 2007 Kommunens totala kostnader Kognitiv beteendeterapi (KBT) pers. kr Psykodynamisk psykoterapi (PDT) pers. kr Kreativa, uttryckande psykoterapiformer (bild, musik, drama eller dans) pers. kr Insatsen samfinansieras med landstinget Stödterapi pers. kr Andra insatser (ange) pers. kr Kommentar 1. Med totala kostnader avses bruttokostnad - interna intäkter - försäljning av verksamhet -externa hyresintäkter. Endast kommunens kostnader för 2007 ska ingå. Fråga 7: Informationsinsatser Uppskatta kommunens totala kostnader 1 för information om psykiska funktionshinder till allmänhet, skolor och föreningar, etc. via hemsidor, broschyrer, brukarforum, anhörigträffar m.m. under Kommunens totala kostnader 2007 Kan inte uppskattas/vet ej Kommentar kronor 1. Med totala kostnader avses bruttokostnad - interna intäkter - försäljning av verksamhet - externa hyresintäkter. Endast kommunens kostnader för 2007 ska ingå. 27

28 Bilaga 2. Landstingsenkäten Bilaga 2 Nedan redovisas den enkät som skickades till landstingen. Enkät om psykosociala åtgärder för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd För att öka kunskaperna inom psykiatriområdet har Socialstyrelsen fått ett regeringsuppdrag att ta fram nationella riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Riktlinjerna ska användas som vägledning för kommuners och landstings verksamhet inom socialtjänst och inom hälso- och sjukvård. Målet är att samhällets resurser ska ge bästa möjliga kvalitet och användas effektivt. Därför behövs kunskap om de åtgärder som genomförs för den aktuella målgruppen. Då det har ansetts svårt att lämna kostnadsuppgifter för åtgärder riktade till personer med schizofreni och schizofreniliknade tillstånd rör enkätfrågorna istället den större gruppen personer med psykossjukdomar. Vi hoppas att ni ska kunna hjälpa oss med det underlag som är nödvändigt för våra beräkningar. Frågorna avser uppgifter om åtgärder för personer med psykossjukdom, samt uppskattade kostnader för de olika åtgärderna. Observera att frågorna rör både åtgärder som utförs av landstinget, och åtgärder som utförs av annan aktör men som helt eller delvis finansieras av landstinget. Samtliga frågor avser Frågorna rör olika områden och det kan därför behövas uppgifter från olika personer och verksamheter inom landstinget för att kunna besvara enkäten. Vi är medvetna om att vissa av uppgifterna kan vara svåra att ta fram men vi ber er ändå att uppskatta uppgifterna efter bästa förmåga senast den 18 april. Denna enkät är frivillig men vi ser det som mycket värdefullt om ni kan bidra med den efterfrågade informationen. Synpunkter på enkäten har inhämtats från SKL. 28

29 Fråga 1: Utbildningsåtgärder Ange om landstinget erbjuder/finansierar utbildningsåtgärder riktade till personer med psykossjukdomar eller deras anhöriga. Uppskatta också timkostnaden 1 för åtgärden under 2007, samt ange den profession som oftast genomför åtgärden. Åtgärd Åtgärden erbjuds Uppskattad timkostnad Timkostnad kan inte uppskattas Åtgärden genomförs främst av följande profession Patientutbildning Anhörigutbildning, med primärt syfte att förmedla kunskap om sjukdomen och dess behandling till anhöriga Andra åtgärder (ange) 1. Timkostnad inklusive lokaler, OH, löner etc. Exklusive interna intäkter (ex.avgifter), försäljning av verksamhet, externa hyresintäkter. Kommentarer Fråga 2: Psykosociala stödåtgärder Ange om landstinget erbjuder/finansierar stödåtgärder riktade till personer med psykossjukdomar. Uppskatta också kostnaden per enhet 1 under 2007 samt ange den profession som oftast genomför åtgärden. Åtgärd Föräldrastöd till personer med psykossjukdomar som har minderåriga barn Åtgärden erbjuds Uppskattad kostnad per enhet Kostnad per enhet kan inte uppskattas Åtgärden genomförs främst av följande profession Färdighetsträning enligt modellprogram/manualer/moduler Familjeintervention (6-8 träffar) Motiverande samtal Andra åtgärder (ange) kr/program kr/program 1. Kostnad per enhet inklusive lokaler, OH, löner etc. Exklusive interna intäkter (ex.avgifter), försäljning av verksamhet, externa hyresintäkter. Kommentarer 29