Bättre budgetdisciplin och mer pengar in, gav mer pengar över

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bättre budgetdisciplin och mer pengar in, gav mer pengar över"

Transkript

1 EJ SLUT FORM. SKULLE HA FÅTT PLATS PÅ EN SIDA... Bättre budgetdisciplin och mer pengar in, gav mer pengar över 2005 var ett framgångsrikt år på många sätt. Ekonomin gav ett överskott, den nya sjukvårdsstrukturen började rulla på allvar, och SL:s kundorientering gav resultat både finansiellt och kvalitetsmässigt. God budgetkultur vårdar skattepengarna Vårt resultat för 2005 visar tydligt att vi tagit ytterligare ett stort steg mot en hållbar ekonomisk utveckling. Sedan några år tillbaka har vi förändrat budgetprocessen, så de regelmässiga kostnadsökningarna på 8-9 procent per år är numera historia. Genom att involvera alla verksamheter har vi kunnat ta fram väl förankrade och realistiska budgetar. En annan orsak till det goda resultatet är lägre kostnader för skatteutjämningssystemet delvis en effekt av lågkonjunkturen. Ett viktigt mål för oss är att bibehålla denna goda budgetkultur för att på så sätt värna om skattebetalarnas pengar. En annan utmaning, som vi möter varje dag, är att matcha kostnader och kvalitet. Här spelar vårt arbetssätt som kombinerar drift i egen regi med externa leverantörer en viktig roll. Vi har under året framgångsrikt arbetat för att få mer kvalitet och service för pengarna, såväl inom vården som trafiken. Under året slöts ett nytt vårdavtal med Capio S:t Görans sjukhus som säkrar tillgången till sjukhusets vårdverksamhet fram till och med Vi träffade även en överenskommelse med Capio att landstinget under vissa villkor ska kunna köpa tillbaka sjukhuset. Närsjukvård ökar tillgängligheten Den nya sjukvårdsstrukturen med utbyggd närsjukvård har resulterat i bättre resursutnyttjande, bland annat genom ett effektivt samspel mellan beställare och utförare. För patienterna betyder det en mer lätttillgänglig närsjukvård, och möjligheter till snabb sjukvårdsrådgivning via den webbaserade Vårdguiden. Dessutom har Stockholms läns landsting goda förutsättningar att klara den nya Vårdgarantin som infördes 1 november. Men, inom några områden lyckades vi tyvärr inte nå ända fram. Cancervården blev lidande på grund av personalbrist. Tillgängligheten för vård utom kontorstid är än så länge alltför begränsad. Sammanslagningen av Karolinska och Huddinge sjukhus har heller inte varit smärtfri. Men som med alla fusioner är det långsiktiga resultatet styrande. Ekonomiskt är vi redan i hamn till tre fjärdedelar. Den högspecialiserade vården på Karolinska Universitetssjukhuset, och landstingets samarbete med Karolinska Institutet, ger goda förutsättningar för vård och forskning i världsklass. Karolinska har märkt en stigande efterfrågan på specialistkunskap från andra vårdgivare i Sverige. Vilket tyder på att fusionen uppnått sitt syfte. Och utvecklingen fortsätter. Ett nytt universitetssjukhus ska byggas i Solna. Arkitekttävlingen är i full gång. Vår helhjärtade satsning på kompetens syns också i Forum, en kunskapsorganisation för vårdutveckling och folkhälsa som skapades under året. Arbetet med att stärka patientsäkerheten fortsatte under året. Programmet Gemensam vårddokumentation gör journaler och andra dokument tillgängliga i hela vårdsystemet. På så sätt finns relevant vårddokumentation alltid tillgänglig vid varje möte mellan patient och vårdgivare för att minska riskerna för felmedicinering och felbehandling. 4 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

2 Jag är djupt imponerad av medarbetarnas inställning och ansvarskänsla, säger landstingsdirektör Sören Olofsson. Trots besparingar, omflyttningar och förändringar inom hälso- och sjukvården har kvaliteten inte blivit lidande. Landstinget tackar samtliga anställda genom att avsätta kompetens- och trivselpengar att användas under Plus och minus i SL-trafiken Kollektivtrafiken fick mycket negativ uppmärksamhet i media under året. Men faktum är att 2005 gav fler nöjda resenärer, trots höstens problem med trängsel och förseningar. Under året vidareutvecklade SL sin kundorientering bland annat med förbättrad Reseplanerare på webben, effektivare realtidsinformation, nya pendeltåg och nya bussar. SL:s framgångsrika arbete att säkra intäkterna betydde att fler trafikanter betalade, och färre åkte gratis under Slutresultatet gav väsentligt ökade biljettintäkter, trots att det totala antalet resenärer minskade. Imponerande, tycker jag. Miljöarbetet gick vidare med stora satsningar på förnybara drivmedel, fler etanol och biogasbussar samt nya, mer miljövänliga Waxholmsbåtar. SL stod också väl rustat inför trängselskatteförsöket. Kollektivtrafiken spelar även en nyckelroll i landstingets regionplanering. Målet är att stärka Mälardalen som en internationellt konkurrenskraftig region. Men för detta krävs stora investeringar i trafiksektorn 20 miljarder kronor under de kommande tio-tolv åren. Men vi har idag en god överblick över SL:s framtida planering och prioriteringar, och ser med tillförsikt framåt. Banbrytande jämställdhetsarbete Men allt vi gör inom landstinget går inte att sortera in i verksamhetsfack. Vi jobbar även på tvärs. Vårt banbrytande arbete med jämställdhet är ett bra exempel. Vi analyserar hela verksamheten från ett jämställdhetsperspektiv och försöker ta konsekvenserna i planer och beslut. En viktig faktor i detta arbete är könsuppdelad statistik. Men jämställdhet är givetvis inte en intern fråga. Den berör i allra högsta grad alla de människor landstinget ger vård och service. Jämställdhet är i praktiken en strategi för att utveckla kvaliteten och effektivisera arbetet. Något som kommer alla tillgodo. Sören Olofsson Landstingsdirektör, ansvarig för landstingets totala verksamhet. Landstinget tecknade 2005 en principöverenskommelse med Banverket och Stockholms stad om finansieringen av en ny järnvägsförbindelse genom Stockholm som kommer att öka spåroch trafikkapaciteten. Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 5

3 6 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

4 Landstinget Oavsett i vilken av Stockholms läns kommuner du bor finns landstinget där som en gemensam nämnare med övergripande ansvar för vård, kollektivtrafik och regionplanering. Genom att rösta i landstingsvalet kan du påverka den långsiktiga utvecklingen i vårt län. Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 7

5 Stockholmsregionen är en viktig tillväxtmotor för Sverige Stockholm betyder mycket för Sverige. Regionen svarar för en stor del av den svenska ekonomin, och är centrum för landets tjänstekonomi. Stockholm spelar en viktig roll för att skapa en positiv utveckling i landet till nytta för alla oss som bor och arbetar här. Här bor 20 procent av Sveriges befolkning Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken i länet, arbetar med regionplanering och ger stöd till kulturen i regionen. Landstinget samarbetar även med staten kring forskning, utveckling och utbildning inom vårdområdet. I de följande kapitlen i Årsberättelsen redovisas dessa olika verksamheter samt viktiga händelser under Stockholms län skiljer sig på några avgörande punkter från andra regioner i Sverige. Här bor 20 procent av Sveriges befolkning, på knappt 2 procent av landets yta. Stockholm är, internationellt sett, en glesbefolkad storstadsregion där bara drygt 15 procent av arealen upptas av bebyggelse. Skärgårdens öar, kobbar och skär bidrar också till länets särprägel. Den sociala strukturen skiljer sig från landets genomsnitt. Här finns en större andel höginkomsthushåll, men samtidigt relativt många låginkomsttagare. Dessutom har länet flest ensamhushåll i hela landet. Nästan 20 procent av länsinvånarna är födda utomlands. Skatt och sysselsättning Eftersom landstingets främsta inkomstkälla är skatter från länets invånare är verksamheten beroende av hur skatteunderlaget, det vill säga invånarnas beskattningsbara inkomst, utvecklas. Skatteunderlaget påverkas av hur stor del av befolkningen som har arbete och hur höga inkomster de har. Under 2005 ökade skatteunderlaget med 2,8 procent jämfört med året innan. Genomsnittet för landet var 3,1 procent. Befolkningstillväxten i Stockholms län var 0,9 procent under 2005 och låg därmed på samma nivå som genomsnittet i landet. Arbetslösheten i länet var 3,4 procent, det är något högre än Arbetslösheten i hela landet var 4,2 procent. Länet som en helhet Skattesatserna i länets 26 kommuner varierar från 17,58 till 20,42 procent medan landstingsskatten är densamma för alla, för närvarande 12,27 procent. Med det givna befolknings- och skatteunderlaget som utgångspunkt är landstingets uppdrag att skapa och kontinuerligt utveckla en god hälso- och sjukvård samt en väl fungerande kollektivtrafik till lands och till sjöss. En annan viktig del i landstingets uppdrag är att få hela länet att fungera som en helhet. Genom samarbete och planering tillsammans med kommuner, myndigheter och näringsliv stärks regionens konkurrenskraft. Läs mer om regionplanering på sidan Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

6 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 9

7 Politiker, tjänstemän och väljare påverkar och påverkas Du som bor och arbetar här i Stockholms län möter landstinget i flera olika roller. Du kan vara patient, kollektivtrafikant, skattebetalare och väljare ja, kanske även anställd, leverantör eller samarbetspartner. Landstinget påverkar dig och ditt liv på olika sätt. Men du kan även påverka landstinget. Det kommunala självstyret gäller även landstingen Stockholms läns landsting är ett av 20 landsting i Sverige. Tillsammans svarar landets samtliga kommuner och landsting (290 stycken) för 20 procent av Sveriges BNP. Landstingen är också en av de största arbetsgivarna i landet. I Stockholms län arbetar drygt människor inom landstingets olika fövaltningar och bolag. Landstingens arbete och inriktning bestäms i ett samspel med staten. Riksdagen stiftar lagar som påverkar landstingens befogenheter. Men det kommunala självstyret är starkt. Förutom rätten att beskatta invånarna ger självstyret även andra möjligheter. Landstingen kan i viss utsträckning själva välja inriktning, arbetssätt och organisationsform. Lagarna styr vad landstingen måste göra, till exempel att ansvara för hälso- och sjukvården. Utöver det lagstadgade ansvaret kan varje landsting, inom ramen för den kommunala kompetensen, själv avgöra vilka frivilliga uppdrag och uppgifter man vill ta på sig. Tre huvuduppdrag Stockholms läns landsting har tre huvuduppdrag: hälso- och sjukvård inklusive tandvård, kollektivtrafik och regionplanering. Syftet med regionplaneringen är att stärka länets internationella konkurrenskraft, skapa goda och jämlika levnadsvillkor samt en långsiktigt hållbar livsmiljö. Forskning, utveckling och utbildning, som är en del av sjukvårdsuppdraget, utförs i samarbete med statliga Karolinska Institutet. Läs mer om Forskning, utveckling och utbildning på sidan Förutom de tre huvuduppdragen ger landstinget även stöd till kulturlivet i regionen. Beställare och utförare För att utföra uppdragen effektivt och marknadsmässigt agerar Landstinget beställare och träffar avtal med olika utförare som sedan ansvarar för att driva hela, eller delar av, verksamheten. All verksamhet finansieras i huvudsak via skatter och avgifter. Uppdragen utförs i två olika former: I egen regi: exempel är Karolinska Universitetssjukhuset och de vårdcentraler som drivs av landstinget. En del av verksamheterna drivs i bolagsform som Danderyds sjukhus AB, Södersjukhuset AB och Locum AB. Via privata leverantörer/entreprenörer: exempel är Capio S:t Görans sjukhus och trafikentreprenören Connex som för närvarande driver tunnelbanetrafiken. Läs mer om landstingets upphandlingsstrategi på sid Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

8 SKISS. Nytt förslag kommer (Illustration av organisationen, med bildtext): Landstingets högsta beslutande instans är Landstingsfullmäktige som bland annat fastställer budget, skattesats samt patient- och trafikantavgifter. Fullmäktige utser Landstingsstyrelsen som leder och samordnar landstingets verksamhet. Det löpande arbetet leds av ett antal nämnder och styrelser som också väljs av Landstingsfullmäktige. För att säkerställa en effektiv förvaltning och undvika att allvarliga fel begås granskas verksamheten av landstingets revisorer. Du kan läsa deras revisionsberättelse längre fram i Årsberättelsen. 149 folkvalda ledamöter Landstingsfullmäktige, med 149 folkvalda ledamöter, sammanträder cirka tio gånger per år i landstingshuset på Kungsholmen i Stockholm. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. Det stora flertalet av ledamöterna sköter sitt politiska uppdrag vid sidan av sitt ordinarie arbete. De enda heltidspolitikerna är landstingsråden. För närvarande fem socialdemokrater, en vänsterpartist och en miljöpartist. Dessa representerar den politiska majoriteten, men även oppositionspartierna har landstingsråd. Moderaterna har två, Folkpartiet två och Kristdemokraterna en. Landstingsråden väljs av Landstingsfullmäktige. Råden från den politiska majoriteten är föredragande i fullmäktige och ansvarar för olika delar av verksamheten till exempel sjukvård, trafik och regionplanering. Fullmäktige, styrelse och beredning Landstingsfullmäktige beslutar om ekonomi, planering och organisation. Fullmäktige utser även ledamöter i de nämnder och styrelser som ansvarar för landstingets olika verksamheter. Landstingsfullmäktige har ett ledningsorgan, Landstingsstyrelsen, som leder och samordnar verksamheten. Landstingsstyrelsens politiska sammansättning motsvarar fullmäktiges. Styrelsen ska bereda och yttra sig i de flesta frågor som behandlas i fullmäktige, och har även ett övergripande ansvar för landstingskoncernens ekonomi. Innan några ärenden hamnar på Landstingsstyrelsens bord bereds de i Landstingsrådsberedningen. Här sitter de sju landstingsråden från den politiska majoriteten. Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 11

9 Öppen dialog med politikerna Som medborgare kan du vart fjärde år välja ledamöter till Landstingsfullmäktige, och därmed påverka landstingets politiska inriktning. Under nuvarande mandatperiod, , bildar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet politisk majoritet. I sin gemensamma plattform valde dessa partier bland annat att fokusera på närsjukvården och ökad tillgänglighet inom vården, förstärkt kollektivtrafik, intensifierat miljöarbete samt utvecklad jämställdhetspolitik. Det är bland annat dessa områden som beskrivs i de olika verksamhetskapitlen här i Årsberättelsen. Genom att läsa om vad landstinget gör får du en bra bakgrund inför landstingsvalet Förutom i direkta val kan du framföra synpunkter till landstingspolitikerna på flera andra sätt. Alla fullmäktigemöten är offentliga. De sänds även i närradio och via webb-tv. På kan du chatta med politiker inför varje fullmäktige. Via webben kan du också hitta och kontakta samtliga förtroendevalda. Offentlighetsprincipen ger dig rätt att ta del av alla offentliga dokument. På finns protokoll och handlingar från de flesta av landstingets nämnder och utskott tillgängliga. Snabbfakta om landstinget Hälso- och sjukvården g Under ett år är nästan personer i kontakt med länets akutsjukvård, dels på akutsjukhusen, dels hos specialister verksamma utanför sjukhusen. g Under ett år har cirka en miljon personer, drygt 55 procent av länets invånare, kontakt med närsjukvården. g Vårdguidens information och sjukvårdsrådgivning per telefon tar emot cirka samtal i månaden. g Vårdguiden på Internet har cirka besökare per månad. Besökssiffrorna har fördubblats varje år under senaste tre åren. g Mottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset är dimensionerad för att ta emot 700 kvinnor om året. Så många våldtäkter polisanmäldes under Tandvården g Ungefär var fjärde vuxen och så gott som alla barn och ungdomar i länet får sina tänder kontrollerade och omskötta av Folktandvården. Kollektivtrafiken g En vanlig vardag reser cirka personer med SL. Synpunkter och klagomål Synpunkter och åsikter fångas upp flera gånger per år genom undersökningar, som bland annat Vårdbarometern och Kollektivtrafikbarometern. Om du anser att någon inom hälso- och sjukvården gjort fel kan du anmäla detta till Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Om du tycker att du blivit dåligt bemött eller behöver hjälp för att få den vård du vill ha, kan du istället vända dig till Patientnämnden. Patientnämnden hjälper till att förebygga och ställa tillrätta problem som kan ha uppstått i vården, medan HSAN har mer av en domstolsroll. Kapitlet kompletteras med politiskt ledning och koncernledning g Varje dag utför Färdtjänsten cirka resor. Kulturen g Varje år besöks Konserthuset av barn. Personalen g Landstinget har cirka medarbetare. Sjuksköterskorna (cirka ) är den största yrkeskategorin, följt av undersköterskor (cirka 5 500) och läkare (cirka 5 600). g Cirka 80 procent av landstingets anställda är kvinnor. g Andelen kvinnliga chefer har ökat på senare år. Numera är över 50 procent av landstingets högre chefer kvinnor. Miljön g Läkemedel är svårnedbrytbara i vatten. En studie som landstinget gjort av 159 läkemedel visade att över 60 procent av läkemedlen är skadliga eller mycket skadliga för vatten. 12 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

10 Vår verksamhet Du möter Stockholms läns landsting inom fyra områden: hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken, regionplaneringen samt som finansiär för viss kulturverksamhet i länet. Vården dominerar landstingets verksamhet, både personellt och ekonomiskt. Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 13

11 Visste du att Varje dag föds 60 barn. Varje dag besöker personer sjukvården. Varje dag träffar personer en läkare. Varje dag opereras 490 personer. Varje dag behandlas 13 akuta hjärtinfarkter. Varje dag läggs 745 patienter in på sjukhus. 14 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

12 Från sjukvårdsrådgivning till akuta hjärtoperationer Vare sig du är patient eller ej är hälso- och sjukvården en viktig del av livet. Kvalitet, förtroende och trygghet är några av förutsättningarna för bra vård. Här i Stockholms län har en omstrukturering av hälso- och sjukvården startat. Målet är en kombination av lättillgänglig närsjukvård, kvalificerad specialistvård och sjukhusvård i världsklass. Hälso- och sjukvård för 35 miljarder I Stockholms läns landsting står hälso- och sjukvården för 74 procent av landstingets totala kostnader, vilket motsvarar drygt 35 miljarder kronor. I Stockholms län finns cirka vårdgivare med bland annat sex akutsjukhus, drygt 170 husläkarmottagningar och vårdcentraler, samt tio närakuter. Under 2006 öppnar ytterligare fyra närakuter. Landstinget anlitar både privata och offentliga vårdgivare. Ungefär hälften av vården utförs i verksamheter som ägs direkt av landstinget, en fjärdedel av landstingsägda bolag och en fjärdedel av privata vårdgivare. Läs om vårdavtal och upphandlingar på sidan Kunskap om vårdbehov Grunden för hälso- och sjukvårdsverksamheten är att ha god kunskap om länsinvånarnas vårdbehov. Under 2005 har landstinget haft särskilt fokus på sju frågor och grupper: tillgänglighet, jämlik vård, akut omhändertagande, folkhälsa, psykisk ohälsa, äldre, barn och ungdomar. Enligt mätningar har 66 procent av invånarna stort förtroende för hälso- och sjukvården. Tre av fyra personer anser att de har tillgång till den vård de behöver, vilket är en tydlig förbättring jämfört med året innan. Ny sjukvårdsstruktur i länet Men många tycker att det är svårt att hitta rätt i vården. Vart ska jag vända mig till husläkaren eller akutsjukhuset? Vården måste göras mer tillgänglig. Många sjukdomstillstånd, som tidigare krävde sjukhusvistelse, kan idag behandlas inom närsjukvården. Detta ställer nya krav på vårdens struktur och organisation. I maj 2005 togs beslut om en ny sjukvårdsstruktur för Stockholms län en omstrukturering som kommer att prägla vårdverksamheten under flera år framöver. Målet med omstruktureringen är att vårdbehoven ska lösas på den mest effektiva vårdnivån. Det handlar om att utveckla en väl fungerande, kvalificerad och lätt tillgänglig sjukvård i patientens närområde. Men också att renodla sjukhusens uppdrag vilket bland annat innebär en koncentration av den högspecialiserade vården till Karolinska Universitetssjukhuset. Vården kommer närmare Den nya sjukvårdsstrukturen i Stockholms län har tre nivåer: 1. Vårdguiden. Din vägvisare till hälso- och sjukvården i länet. Via telefon, tidning och webbplatsen får du medicinsk rådgivning, upplysning och allmän information, dygnet runt. 2. Närsjukvården. Hit vänder du dig i första hand när du behöver vård. Närsjukvården består av husläkarmottagningar, vårdcentraler, närakuter och specialister. Närsjukvården erbjuder kompetens inom bland annat allmänmedicin, psykiatri, geriatrik, gynekologi, mödra- och barnhälsovård, ortopedi och dagkirurgi. Närakuterna har öppet alla dagar klockan Hit kan du gå utan att boka tid. Närakuterna har även tillgång till röntgen. Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 15

13 3. Sjukhusvården. Länets sjukhus erbjuder akut, planerad, specialiserad och högspecialiserad vård. Här finns akutsjukhus och barnsjukhus. Akutsjukhusen är inriktade på att ta hand om patienter med akuta och livshotande tillstånd och allvarliga sjukdomar. Dessa sjukhus har akutmottagningar som är öppna dygnet runt. Drygt 13 miljoner besök Under 2005 gjordes 13,5 miljoner besök i hälso- och sjukvården, varav 6 miljoner läkarbesök. Omkring 56 procent av invånarna i länet har varit i kontakt med närsjukvården vilket är en ökning från föregående år. Nästan invånare har varit i kontakt med akutsjukhusvården. Antalet besök inom akutsjukvården och hos privata specialister har dock minskat något under året. Ungefär 5 procent av invånarna är årligen i kontakt med den psykiatriska vården. Av länets barn och ungdomar besöker 93 procent regelbundet tandläkaren. Under 2005 tog Vårdguiden på telefon emot cirka samtal mot drygt samtal föregående år. Webbplatsen Vårdguiden hade nästan 3,5 miljoner besök jämfört med 1,7 miljoner besök På Vårdguiden finns även tjänsten Mina vårdkontakter där man bland annat kan beställa tid för besök hos läkare och förnya recept. I dagsläget är ett hundratal vårdcentraler anslutna till denna Internettjänst som används av invånare. Tidningen Vårdguiden kommer ut med fyra nummer per år och skickas hem till samtliga hushåll i länet. Kvalificerad och tillgänglig närsjukvård En omfattande utveckling av närsjukvården har skett under året. Verksamheter och geografiska områden med störst behov har förstärkts och prioriterade frågor och grupper uppmärksammats. Närmare patienterna I Stockholms län finns drygt 170 husläkarmottagningar och vårdcentraler samt ett tiotal närakuter. Målet är att lösa allt mer av vårdbehoven närmare patienterna. Vårdguiden vårdkedjans första länk Vårdguiden är strategiskt viktig för att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Genom rådgivning och hjälp att hitta rätt via telefon, Internet och tidning utgör Vårdguiden den första länken i vårdkedjan. 16 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

14 STEG 3. Sjukhusvården Högspecialiserad vård akut och planerad: Karolinska Universitetssjukhuset. Specialistvård akut och planerad: Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Södertälje sjukhus, Norrtälje sjukhus, Capio S:t Görans sjukhus. Ögonsjukvård akut och planerad: S:t Eriks Ögonsjukhus. Specialiserad barnsjukvård: Barnens Sjukhus vid Karolinska i Huddinge, Sachsska Barnsjukhuset vid Södersjukhuset, Astrid Lindgrens Barnsjukhus som även erbjuder barnkirurgi. STEG 1. Vårdguiden Rådgivning och information via telefon, tidning och STEG 2. Närsjukvården Husläkarmottagningar, vårdcentraler, närakuter och specialister. Några exempel på närsjukvårdens utveckling under 2005: Ökad telefontillgänglighet och fler läkarbesök på husläkarmottagningar/ vårdcentraler. Gemensam organisation för landstingets hälso- och sjukvård och kommunens omsorg i Norrtälje kommun. Fyra nya närakuter: Brommaplan, Järva, Huddinge och innerstaden. Färre antal utskrivningsklara patienter som ligger kvar på sjukhus och geriatriska kliniker i Stockholms stad. Avancerad hemsjukvård i Södertälje, Salem och Nykvarn stärker kvarboende i eget boende, liksom patientsäkerheten. Högklassig sjukvård Den specialiserade och högspecialiserade sjukvården vid länets akutsjukhus är inriktad på att ta hand om patienter med livshotande tillstånd och allvarliga sjukdomar. Under 2005 genomfördes en rad förändringar med syfte att anpassa sjukhusvården till den nya sjukvårdsstrukturen, minska antalet onödiga besök på sjukhusens akutmottagningar, möta förändringar i befolkningsstrukturen och ligga i framkanten av den medicinska utvecklingen. Några exempel på sjukhusvårdens utveckling under 2005: Koncentration av högspecialiserad vård till Karolinska Universitetssjukhuset. Flytt av cirka vårdtillfällen och besök från Karolinska Universitetssjukhuset till närsjukvården eller andra sjukhus. Förändring av verksamheten vid akut mottagningen vid Karolinska/Solna har genomförts och patienterna har hittat vägen till andra sjukhus och närakuter. Kostnadsutvecklingen ligger på en betydligt lägre nivå än tidigare. Akut öppenvård minskar och akut slutenvård ökar. Så använder vi pengarna Kostnadsfördelning vårdgren Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 17

15 Under året har den högspecialiserade vården koncentrerats till Karolinska Universitetssjukhuset. Målet är att forskningsresultaten snabbare ska komma patienterna till nytta. Läs mer om Forskning, utveckling och utbildning på sidan Tillgängligheten är högt prioriterad Andelen av befolkningen som anser att väntetiderna till vården är rimliga har ökat. Telefontillgängligheten vid husläkarmottagningar och vårdcentraler har förbättrats. I den sista mätningen 2005 hamnade 84 procent av samtalen inom de målvärden som satts upp av politikerna. Ett nytt ersättningssystem för husläkarmottagningar, samt vårdcentraler och satsningen på närakuter, har medfört att fler patienter tas emot inom närsjukvården. Den 1 november infördes den nationella Vårdgarantin. Resultatet efter de första månaderna visar att Vårdgarantin uppfyllts inom de allra flesta områden. Cirka extra vårdbeställningar har genomförts främst inom kirurgiska specialiteter. Landstinget har även infört ett Vårdgarantikansli, som hjälper både vårdgivare och patienter som behöver kontakt med en vårdgivare som klarar att ge vård inom garantitiden. Vårdgarantikansliet har hittills kunnat hjälpa alla de patienter som behövt hjälp. Under 2005 har antalet samtal till sjukvårdsrådgivningen Vårdguiden på telefon ökat med närmare 60 procent bland annat genom inrättandet av en särskild sjukvårdsrådgivning om barn och ökade marknadsföringsinsatser. Detta har troligtvis avlastat andra delar av Vad innebär Vårdgarantin? Den 1 november 2005 infördes Vårdgarantin en rikstäckande reform som ska garantera vård inom rimlig tid. Vårdgarantin är en överenskommelse mellan staten och Sveriges landsting. Stockholms läns landsting är ett av de landsting i Sverige som bedömer att kunna klara Vårdgarantins krav. Vårdgarantin innebär: 0 dagar. Kontakt samma dag du söker hjälp, via Vårdguiden eller vårdcentralen. 7 dagar. Träff med läkare inom sju dagar, på vårdcentralen. 90 dagar. Kontakt med specialist inom tre månader, efter remiss från din läkare. 90 dagar. Behandling inom tre månader, efter beslut av specialist. Aktuella väntetider för vården inom Stockholms läns landsting hittar du på se/vantetider. Behöver du hjälp med att hitta en vårdgivare som klarar vårdgarantin kan du kontakta Vårdgarantikansliet på telefon vården och medfört att vårdsökande i större utsträckning hamnar på rätt vårdnivå. Riktade insatser för tre grupper Under 2005 gjordes särskilda satsningar för tre grupper: äldre, barn och ungdom, samt patienter med psykisk ohälsa. Det är för tidigt att dra slutsatser om resultaten men andelen barn och ungdomar samt äldre har ökat inom närsjukvården, liksom antalet kontakter inom psykiatrin. 18 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

16 Exempel på satsningar för äldre: Speciella stödteam för multisjuka i samverkan med kommunerna, som ger bättre förutsättningar för äldre att bo kvar i hemmet och bättre fysiskt samt psykiskt välbefinnande. Flera nya stroketeam med sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder och kuratorer för rehabilitering av patienten. Start av äldrevårdscentral. Riktade hälsosamtal. Satsningar på barn och ungdomar: Fortsatt utbyggnad av familjecentraler inom olika delar av länet. Förebyggande arbete mot övervikt och fetma. Samverkan mellan landsting och kommuner/stadsdelar. Strukturförändring av barn- och ungdomspsykiatrin med syftet att bland annat skapa mellanvårdsformer. Exempel på satsningar inom psykiatrin: Satsningar på särskilda målgrupper som exempelvis psykiskt sjuka missbrukare i samarbete med kommuner och stadsdelar. Psykosocial kompetens på nästan alla husläkarmottagningar och vårdcentraler. Folkhälsan blir bättre Det är svårt att se förändringar i befolkningens hälsa mellan enstaka år. Trenden är dock att folkhälsan generellt sett blir allt bättre i Stockholms län. Några positiva förändringar kan lyftas fram: att andelen dagligrökare minskat mellan 2004 och 2005 samt att vaccinationsgraden av barn ökat. Fortfarande finns det dock ojämlikheter i hälsa mellan sociala och etniska grupper och mellan män och kvinnor. Inom de områden där befolkningen upplever att de har dålig hälsa är också tillgången till vårdutbudet sämre. Viktiga folkhälsosatsningar under 2005 var beslut om landstingets folkhälsopolicy, genomförande av handlingsprogrammet mot övervikt, satsning på fysisk aktivitet på recept och samarbete med Apoteket kring hälsotorg. Många vårdcentraler fortsatte sitt systematiska arbete för att förebygga livsstilssjukdomar. Målet är att förändra patienternas attityder och vanor när det gäller kost, motion, tobak och alkohol. Liksom tidigare år genomfördes även 2005 en kostnadsfri vaccinationskampanj mot influensa- och pneumokockinfektion. Målgrupperna var personer 65 år och äldre, samt yngre personer med kronisk hjärt- och lungsjukdom, KOL och svår astma. I målgruppen 65 år och äldre vaccinerade sig nästan 75 procent, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med Uppföljningar har visat att vaccination minskar risken för sjukvårdskrävande influensa, lunginflammation och svår pneumokocksjukdom med procent, samt den totala dödligheten med upp till 20 procent. Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 19

17 Under 2005 gjordes 13,5 miljoner besök i hälso- och sjukvården. Utvecklingsplan för cancervården För att förbättra cancervården startade ett arbete med att ta fram en regional utvecklingsplan för cancervården. Bland annat ska tiden mellan diagnos och behandling minska, fler vårdplatser för patienter i livets slutskede ska inrättas och nya läkemedel införas. Dessutom ska alla cancerpatienter få en särskild kontaktperson. Andra viktiga åtgärder under 2005: remisskravet för vård hos öron-näsa-hals samt hudspecialister togs bort från och med den 1 november. Remisskravet för sjukgymnastik gäller fortfarande. Under 2005 öppnades en särskild mottagning vid Södersjukhuset för våldtagna kvinnor. Patientsäkerheten i fokus Gemensam vårddokumentation är en långsiktig IT-satsning som ska ge läkaren möjlighet att se sin patients hela vård- och sjukdomshistorik i en och samma journal. Detta är ett sätt att öka patientsäkerheten, bland annat genom att minska riskerna för felmedicinering och felbehandling. Läs mer om IT-satsningen på sidan 58. För första gången sedan år 2000 minskade smittspridningen av MRSA methicillinresistenta stafylokocker. Detta uppnåddes genom förbättrade rutiner i det dagliga vårdarbetet, aktiv screening och smittspårningsodlingar. En annan aspekt av patientsäkerhet är landstingets krisberedskap. Under året utvärderades landstingets krisledningsplan. Landstinget tränar regelbundet olika katastrofscenarier, såsom olyckor, attentat och attacker. Anmälningar till den rikstäckande Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd ger ett bra underlag för att utvärdera felbehandlingar och andra brister i vården. Anmälningarna ligger idag på cirka per år. Denna siffra ska sättas i relation till hälso- och sjukvårdens 13,5 miljoner besök. Tandvården satsar på barn och ungdom Landstinget ansvarar för att planera länets tandvård med utgångspunkt från invånarnas vårdbehov. Uppdraget är god tandhälsa och vård på lika villkor för alla. Tandvård för barn och ungdomar till och med 19 års ålder är landstingsfinansierad, oavsett om patienten anlitar landstingsdrivna Folktandvården eller privattandläkare. För att tandhälsan ska förbättras är det extra viktigt att andelen kariesfria treåringar och 19-åringar ökar, särskilt i de områden som har dålig tandhälsa. Under 2005 fortsatte det förebyggande arbetet i form av riktade informationsinsatser inom exempelvis barnhälsovården och skolan, samt fluorsköljningar i skolor i områden med dålig tandhälsa. I dessa riskområden kommer dessutom alla barn från två års ålder att kallas till tandvårdsinformation/-behandling. Landstinget har också finansieringsansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård för vissa äldre, sjuka och funktionshindrade, samt för tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling. 20 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

18 Plats för Vi fem Hälso- och sjukvården Kommer landstinget klara Vårdgarantin? Kopplas till senaste prognos / utvärdering av hur sll klarat garantin hittills Hittar du rätt i närsjukvården? Har du tillgång till den sjuvård som behövs? Fick du vård i rimlig tid? Kopplas till statistik-ruta (könsuppdelad om finns) som redovisar resultat från Tycker du att vården i länet är jämlik och jämställd? Den högspecialiserade vården är idag koncentrerad till Karolinska Universitetssjukhuset. uppföljning från åtta perspektiv Landstinget använder en särskild uppföljningsmodell för att få en helhetsbild av hur hälso- och sjukvårdssystemet fungerar för befolkning och patienter. Syftet är att göra det möjligt att förbättra och utveckla vården ytterligare samt att styra resurserna mer effektivt. Uppföljningsmodellen har åtta perspektiv: Befolkningens hälsoläge Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Effekter på hälsan Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 21

19 22 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

20 Brett utbud av resor för alla behov till lands och till sjöss När du tar bussen, tåget eller skärgårdsbåten använder du en del av Stockholms omfattande kollektivtrafiknät. Hälften av allt kollektivresande i Sverige sker i Stockholmsregionen. Varje dag reser cirka personer med Storstockholms Lokaltrafik, SL. Men länets kollektivtrafik är mer än SL. Här ingår även Färdtjänsten och Waxholmsbolaget. Tillsammans bildar de Nordens mest omfattande kollektivtrafiksystem. SL: Samhällsnytta kombinerad med affärsnytta SL:s långsiktiga mål är fler och mer nöjda resenärer. För att nå målet arbetar SL aktivt för att länets kollektivtrafik ska vara ett prisvärt och effektivt alternativ med god kapacitet och hög kvalitet. Tre kärnvärden vägleder arbetet: ansvar för hela resan, pålitlighet och enkelhet. SL:s kollektivtrafiknät underlättar för människor att bo och arbeta på olika håll i regionen. Det ger möjligheter för näringslivet att utvecklas och regionen att växa och samtidigt bevara Stockholm som en av världens renaste huvudstäder. SL finansieras till hälften av skattemedel och till hälften av biljettintäkter. Ett antal trafikentreprenörer, som är upphandlade i konkurrens, sköter den dagliga verksamheten. Förutom priset är kvalitets-, säkerhetsoch miljökrav avgörande i bedömningen. Läs mer om landstingets upphandlingar på sidan SL äger trafiknätets infrastruktur till exempel busshållplatser, 100 tunnelbanestationer och 30 mil spår. Många av fordonen är leasade. Spåranläggningarna för pendeltågen ägs av statliga Banverket. Av det totala resandet i kollektivtrafiken en vanlig vardag 2005 stod bussresor för 40 procent och tunnelbaneresor för 45 procent. Pendeltåg och annan spårtrafik stod för 15 procent. Läs mer om underhåll, upprustning och utveckling på sidan Försämrad pålitlighet under hösten Under våren och sommaren 2005 fungerade SL-trafiken bra, medan hösten blev problematisk. Vagn- och spårbrist samt lövhalka orsakade störningar och förseningar för trafikanterna, både i pendeltågstrafiken och i tunnelbanan. Förseningarna i tunnelbanan berodde främst på vagnbrist på grund av att vagnparken drabbades av tekniska fel. Efter en brand togs 140 vagnar av den gamla typen ur trafik för att kontrolleras. Detta säkerhetsarbete tog lång tid vilket medförde vagnbrist under hösten. Förseningarna för pendeltågen berodde främst på den begränsade spårkapaciteten i Stockholmsområdet. Pendeltågen konkurrerar om utrymmet med fjärr- och regionaltåg och trots att spåren nyttjas optimalt räcker de inte till. En dialog med Banverket, som ansvarar för spår- och signalsystemens underhåll, fortsatte under året. Ombyggnaden av spårområdet vid Centralen har också påverkat framkomligheten. Under året användes SL:s resegaranti vid tillfällen, en ökning med 41 procent. Garantin faller ut när resenären riskerar att bli minst 20 minuter försenad och erbjuder möjlighet att ta taxi på SL:s bekostnad. Stockholmståg AB upphandlades som ny entreprenör för pendeltågstrafiken. I upphandlingen lades stor vikt vid kvalitet och pålitlighet. Driften kommer att starta sommaren Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 23

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Till dig som är nyinflyttad

Till dig som är nyinflyttad Till dig som är nyinflyttad Landstinget finns till för invånarna varje dag dygnet runt. Barn föds och operationer utförs. Patienter får behandling och stöd på sjukhus och vårdcentraler. Tunnelbana, pendeltåg,

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:44 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Reviderad budget 2006 Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsrådsberedningen lämnar förslag på reviderad budget

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025-

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- BOKSLUT -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- Majoriteten i Landstinget Sörmland 2010-2014 Inledning Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025 6 479 anställda som årligen utför 535 000 läkarbesök,

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

2015-03-20 1 Stockholms läns landsting. Stockholms läns landsting i sammanfattning

2015-03-20 1 Stockholms läns landsting. Stockholms läns landsting i sammanfattning 1 i sammanfattning 2 i sammanfattning innehåller delarna: 3 9 16 24 30 35 Uppdrag, mål och styrning Ekonomi Hälso- och sjukvård Kollektivtrafik Regionplanering Kultur 38 Mer om 3 Uppdrag, mål och styrning

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012 Vdval Stockholm 213 Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 212 Nuläget Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) I dagsläget 22 mottagningar spridda över hela länet Sammanlagt gjordes 21

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Borde en läkare ta en titt?

Borde en läkare ta en titt? Borde en läkare ta en titt? Så hittar du rätt i vården Åk till rätt mottagning så får du Många väljer att åka till de stora sjukhusens akutmottagningar när de skadat sig eller har akuta besvär. Där kan

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Uppföljning av färdtjänstavtalet

Uppföljning av färdtjänstavtalet Karin Jacobsen Åsa Enrot MINNESANTECKNINGAR Uppföljning av färdtjänstavtalet Tid Fredag den 20 april 2012 kl 9.00-10.30 Plats Närvarande SL, Färdtjänsten Karin Jacobsen, KSL Åsa Enrot, Färdtjänstavdelningen

Läs mer

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov?

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? 1 Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? SAS Forum Stockholm 2014 rasmus.kaneld@sll.se SÄKRA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN INOM LÄNET 2 Vem är Rasmus? 3 Modell

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Lena Halvardson Rensfelt Samordnare, Landstingsdirektörens stab Lena.Halvardson-rensfelt@sll.se Stockholms läns landsting, SLL

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

EN TRYGG SJUKVÅRD. FÖR ALLA PÅ ÖLAND.

EN TRYGG SJUKVÅRD. FÖR ALLA PÅ ÖLAND. EN TRYGG SJUKVÅRD. FÖR ALLA PÅ ÖLAND. Till dig som bor på Öland och vill veta mer om landstingsvalet den 14 september. FRAMTIDSPARTIET SOCIALDEMOKRATERNA I KALMAR LÄN "EN NÄRA SJUKVÅRD ATT VARA STOLT ÖVER"

Läs mer

Regler för sjukresor 1

Regler för sjukresor 1 Regler för sjukresor 1 Färdsätt Egenavgift Villkor Utbetalning Innehållsförteckning Snabbguide... 2 Kollektivtrafik t ex buss eller tåg. Egen bil 25 kr* 40 kr* Se sidan 8-9. Se sidan 8-9. Bilresor under

Läs mer

Jämtlands läns landsting. God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län

Jämtlands läns landsting. God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Jämtlands läns landsting God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Innehållsförteckning Jämtlands läns landsting Politiska organisationen i landstinget................... 52 Ett levande

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Årsredovisning år 2013 för Stockholms läns landsting. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Årsredovisning år 2013 för Stockholms läns landsting. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de gröna FÖRSLAG TILL BESLUT 2014-04-08 LS 1310-1285 Ärende 10 Årsredovisning år 2013 för Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Ändring i bilaga till reglemente för landstingsrevisorerna i Stockholms läns landsting

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Ändring i bilaga till reglemente för landstingsrevisorerna i Stockholms läns landsting 1 (2) FÖRSLAG 2012:96 LS 1211-1541 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Ändring i bilaga till reglemente för landstingsrevisorerna i Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning Revisionskollegiet har

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform DATUM DIARIENR 2004-02-23 LKD04124 15 Återkallande av uppdragen för de förtroendevalda i landstingsstyrelsen och övriga nämnder Bakgrund Sedan valet 2002 har socialdemokraterna och vänsterpartiet bedrivit

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Moderaternas vision för NU-sjukvården

Moderaternas vision för NU-sjukvården Moderaternas vision för NU-sjukvården juni 2010 En vision för framtiden 3 Framtidens utmaningar 3 Moderaterna och NU-sjukvården 5 1. En starkt utbyggd ambulanssjukvård. 6 2. Utvecklade och bättre akutmottagningar

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken 1(5) Trafikavdelningen Försäljning och kundservice Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-09-08, info punkt 30 Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken Ärendebeskrivning

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 1 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag 2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska

Läs mer

Information om Transporttjänster för patienter inom SLL

Information om Transporttjänster för patienter inom SLL Till Vårdgivare Information om Transporttjänster för patienter inom SLL Förtydligande av gällande regler för olika transportmöjligheter för patienter inom Stockholms läns landsting. Innehåll Förtydligandet

Läs mer

Svensk färjeservice till öar 2014

Svensk färjeservice till öar 2014 Udvalget for Landdistrikter og Øer 2013-14 (Omtryk - 11-04-2014 - yderligere præsentation vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 126 Offentligt Svensk färjeservice till öar 2014 Ö-STATISTIK TRANSPORTER TILL/FRÅN

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Enkelt, effektivt och rättvist 2015-08-31 Innehåll Varför e-frikort Hur det ska fungera Koncept, rutiner och regler TakeCare och webbapplikation Hur införandet

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting 1 En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000 Anna Linusson Stockholms läns landsting 2 Bakgrunden SLL:s engagemang Den svenska kommittén SIS/TK 478 Den internationella processen

Läs mer

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 11 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Vårdmarknad och företagsklimat

Vårdmarknad och företagsklimat Vårdmarknad och företagsklimat Stockholms läns landsting Projektet Företagande Ida Nyström 2012 Stockholms läns landsting Innehåll SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 METOD OCH DATA... 4 LEVERANTÖRER, AVTAL

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-12-03 LS 1310-1342 Landstingsstyrelsen Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om starta en rullande röntgen Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspolitiskt program

Hälso- och sjukvårdspolitiskt program Hälso- och sjukvårdspolitiskt program 2006 2010 Västmanland Vi kan bättre Under de senaste decennierna har levnadsstandarden förbättrats för de allra flesta i vårt land. Folk är i dag friskare och lever

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Sjukresor. Det här gäller för alla sjukresor. Skäl som inte medger rätt till sjukresa

Sjukresor. Det här gäller för alla sjukresor. Skäl som inte medger rätt till sjukresa Sjukresor Information till vårdgivare Maj 2008 www.sjukresor.sll.se www.uppdragsguiden.sll.se Den här broschyren vänder sig till dig som möter patienter med behov av sjukresa. Du får veta vad en sjukresa

Läs mer

Kort om landstingsplanen

Kort om landstingsplanen Kort om landstingsplanen 2008 2010 Med fokus på folkhälsa god vård regional utveckling effektivitet attraktiva arbetsplatser ekonomi INNEHÅLL SID God hälsa och positiv livsmiljö 4 Nya, människonära mål

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 13 1 2 Sammanfattning Den 1 januari 13 omorganiserades verksamheten i AB SL till den nyinrättade Trafikförvaltningen inom Stockholms

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer