Bättre budgetdisciplin och mer pengar in, gav mer pengar över

Transkript

1 EJ SLUT FORM. SKULLE HA FÅTT PLATS PÅ EN SIDA... Bättre budgetdisciplin och mer pengar in, gav mer pengar över 2005 var ett framgångsrikt år på många sätt. Ekonomin gav ett överskott, den nya sjukvårdsstrukturen började rulla på allvar, och SL:s kundorientering gav resultat både finansiellt och kvalitetsmässigt. God budgetkultur vårdar skattepengarna Vårt resultat för 2005 visar tydligt att vi tagit ytterligare ett stort steg mot en hållbar ekonomisk utveckling. Sedan några år tillbaka har vi förändrat budgetprocessen, så de regelmässiga kostnadsökningarna på 8-9 procent per år är numera historia. Genom att involvera alla verksamheter har vi kunnat ta fram väl förankrade och realistiska budgetar. En annan orsak till det goda resultatet är lägre kostnader för skatteutjämningssystemet delvis en effekt av lågkonjunkturen. Ett viktigt mål för oss är att bibehålla denna goda budgetkultur för att på så sätt värna om skattebetalarnas pengar. En annan utmaning, som vi möter varje dag, är att matcha kostnader och kvalitet. Här spelar vårt arbetssätt som kombinerar drift i egen regi med externa leverantörer en viktig roll. Vi har under året framgångsrikt arbetat för att få mer kvalitet och service för pengarna, såväl inom vården som trafiken. Under året slöts ett nytt vårdavtal med Capio S:t Görans sjukhus som säkrar tillgången till sjukhusets vårdverksamhet fram till och med Vi träffade även en överenskommelse med Capio att landstinget under vissa villkor ska kunna köpa tillbaka sjukhuset. Närsjukvård ökar tillgängligheten Den nya sjukvårdsstrukturen med utbyggd närsjukvård har resulterat i bättre resursutnyttjande, bland annat genom ett effektivt samspel mellan beställare och utförare. För patienterna betyder det en mer lätttillgänglig närsjukvård, och möjligheter till snabb sjukvårdsrådgivning via den webbaserade Vårdguiden. Dessutom har Stockholms läns landsting goda förutsättningar att klara den nya Vårdgarantin som infördes 1 november. Men, inom några områden lyckades vi tyvärr inte nå ända fram. Cancervården blev lidande på grund av personalbrist. Tillgängligheten för vård utom kontorstid är än så länge alltför begränsad. Sammanslagningen av Karolinska och Huddinge sjukhus har heller inte varit smärtfri. Men som med alla fusioner är det långsiktiga resultatet styrande. Ekonomiskt är vi redan i hamn till tre fjärdedelar. Den högspecialiserade vården på Karolinska Universitetssjukhuset, och landstingets samarbete med Karolinska Institutet, ger goda förutsättningar för vård och forskning i världsklass. Karolinska har märkt en stigande efterfrågan på specialistkunskap från andra vårdgivare i Sverige. Vilket tyder på att fusionen uppnått sitt syfte. Och utvecklingen fortsätter. Ett nytt universitetssjukhus ska byggas i Solna. Arkitekttävlingen är i full gång. Vår helhjärtade satsning på kompetens syns också i Forum, en kunskapsorganisation för vårdutveckling och folkhälsa som skapades under året. Arbetet med att stärka patientsäkerheten fortsatte under året. Programmet Gemensam vårddokumentation gör journaler och andra dokument tillgängliga i hela vårdsystemet. På så sätt finns relevant vårddokumentation alltid tillgänglig vid varje möte mellan patient och vårdgivare för att minska riskerna för felmedicinering och felbehandling. 4 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

2 Jag är djupt imponerad av medarbetarnas inställning och ansvarskänsla, säger landstingsdirektör Sören Olofsson. Trots besparingar, omflyttningar och förändringar inom hälso- och sjukvården har kvaliteten inte blivit lidande. Landstinget tackar samtliga anställda genom att avsätta kompetens- och trivselpengar att användas under Plus och minus i SL-trafiken Kollektivtrafiken fick mycket negativ uppmärksamhet i media under året. Men faktum är att 2005 gav fler nöjda resenärer, trots höstens problem med trängsel och förseningar. Under året vidareutvecklade SL sin kundorientering bland annat med förbättrad Reseplanerare på webben, effektivare realtidsinformation, nya pendeltåg och nya bussar. SL:s framgångsrika arbete att säkra intäkterna betydde att fler trafikanter betalade, och färre åkte gratis under Slutresultatet gav väsentligt ökade biljettintäkter, trots att det totala antalet resenärer minskade. Imponerande, tycker jag. Miljöarbetet gick vidare med stora satsningar på förnybara drivmedel, fler etanol och biogasbussar samt nya, mer miljövänliga Waxholmsbåtar. SL stod också väl rustat inför trängselskatteförsöket. Kollektivtrafiken spelar även en nyckelroll i landstingets regionplanering. Målet är att stärka Mälardalen som en internationellt konkurrenskraftig region. Men för detta krävs stora investeringar i trafiksektorn 20 miljarder kronor under de kommande tio-tolv åren. Men vi har idag en god överblick över SL:s framtida planering och prioriteringar, och ser med tillförsikt framåt. Banbrytande jämställdhetsarbete Men allt vi gör inom landstinget går inte att sortera in i verksamhetsfack. Vi jobbar även på tvärs. Vårt banbrytande arbete med jämställdhet är ett bra exempel. Vi analyserar hela verksamheten från ett jämställdhetsperspektiv och försöker ta konsekvenserna i planer och beslut. En viktig faktor i detta arbete är könsuppdelad statistik. Men jämställdhet är givetvis inte en intern fråga. Den berör i allra högsta grad alla de människor landstinget ger vård och service. Jämställdhet är i praktiken en strategi för att utveckla kvaliteten och effektivisera arbetet. Något som kommer alla tillgodo. Sören Olofsson Landstingsdirektör, ansvarig för landstingets totala verksamhet. Landstinget tecknade 2005 en principöverenskommelse med Banverket och Stockholms stad om finansieringen av en ny järnvägsförbindelse genom Stockholm som kommer att öka spåroch trafikkapaciteten. Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 5

3 6 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

4 Landstinget Oavsett i vilken av Stockholms läns kommuner du bor finns landstinget där som en gemensam nämnare med övergripande ansvar för vård, kollektivtrafik och regionplanering. Genom att rösta i landstingsvalet kan du påverka den långsiktiga utvecklingen i vårt län. Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 7

5 Stockholmsregionen är en viktig tillväxtmotor för Sverige Stockholm betyder mycket för Sverige. Regionen svarar för en stor del av den svenska ekonomin, och är centrum för landets tjänstekonomi. Stockholm spelar en viktig roll för att skapa en positiv utveckling i landet till nytta för alla oss som bor och arbetar här. Här bor 20 procent av Sveriges befolkning Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken i länet, arbetar med regionplanering och ger stöd till kulturen i regionen. Landstinget samarbetar även med staten kring forskning, utveckling och utbildning inom vårdområdet. I de följande kapitlen i Årsberättelsen redovisas dessa olika verksamheter samt viktiga händelser under Stockholms län skiljer sig på några avgörande punkter från andra regioner i Sverige. Här bor 20 procent av Sveriges befolkning, på knappt 2 procent av landets yta. Stockholm är, internationellt sett, en glesbefolkad storstadsregion där bara drygt 15 procent av arealen upptas av bebyggelse. Skärgårdens öar, kobbar och skär bidrar också till länets särprägel. Den sociala strukturen skiljer sig från landets genomsnitt. Här finns en större andel höginkomsthushåll, men samtidigt relativt många låginkomsttagare. Dessutom har länet flest ensamhushåll i hela landet. Nästan 20 procent av länsinvånarna är födda utomlands. Skatt och sysselsättning Eftersom landstingets främsta inkomstkälla är skatter från länets invånare är verksamheten beroende av hur skatteunderlaget, det vill säga invånarnas beskattningsbara inkomst, utvecklas. Skatteunderlaget påverkas av hur stor del av befolkningen som har arbete och hur höga inkomster de har. Under 2005 ökade skatteunderlaget med 2,8 procent jämfört med året innan. Genomsnittet för landet var 3,1 procent. Befolkningstillväxten i Stockholms län var 0,9 procent under 2005 och låg därmed på samma nivå som genomsnittet i landet. Arbetslösheten i länet var 3,4 procent, det är något högre än Arbetslösheten i hela landet var 4,2 procent. Länet som en helhet Skattesatserna i länets 26 kommuner varierar från 17,58 till 20,42 procent medan landstingsskatten är densamma för alla, för närvarande 12,27 procent. Med det givna befolknings- och skatteunderlaget som utgångspunkt är landstingets uppdrag att skapa och kontinuerligt utveckla en god hälso- och sjukvård samt en väl fungerande kollektivtrafik till lands och till sjöss. En annan viktig del i landstingets uppdrag är att få hela länet att fungera som en helhet. Genom samarbete och planering tillsammans med kommuner, myndigheter och näringsliv stärks regionens konkurrenskraft. Läs mer om regionplanering på sidan Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

6 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 9

7 Politiker, tjänstemän och väljare påverkar och påverkas Du som bor och arbetar här i Stockholms län möter landstinget i flera olika roller. Du kan vara patient, kollektivtrafikant, skattebetalare och väljare ja, kanske även anställd, leverantör eller samarbetspartner. Landstinget påverkar dig och ditt liv på olika sätt. Men du kan även påverka landstinget. Det kommunala självstyret gäller även landstingen Stockholms läns landsting är ett av 20 landsting i Sverige. Tillsammans svarar landets samtliga kommuner och landsting (290 stycken) för 20 procent av Sveriges BNP. Landstingen är också en av de största arbetsgivarna i landet. I Stockholms län arbetar drygt människor inom landstingets olika fövaltningar och bolag. Landstingens arbete och inriktning bestäms i ett samspel med staten. Riksdagen stiftar lagar som påverkar landstingens befogenheter. Men det kommunala självstyret är starkt. Förutom rätten att beskatta invånarna ger självstyret även andra möjligheter. Landstingen kan i viss utsträckning själva välja inriktning, arbetssätt och organisationsform. Lagarna styr vad landstingen måste göra, till exempel att ansvara för hälso- och sjukvården. Utöver det lagstadgade ansvaret kan varje landsting, inom ramen för den kommunala kompetensen, själv avgöra vilka frivilliga uppdrag och uppgifter man vill ta på sig. Tre huvuduppdrag Stockholms läns landsting har tre huvuduppdrag: hälso- och sjukvård inklusive tandvård, kollektivtrafik och regionplanering. Syftet med regionplaneringen är att stärka länets internationella konkurrenskraft, skapa goda och jämlika levnadsvillkor samt en långsiktigt hållbar livsmiljö. Forskning, utveckling och utbildning, som är en del av sjukvårdsuppdraget, utförs i samarbete med statliga Karolinska Institutet. Läs mer om Forskning, utveckling och utbildning på sidan Förutom de tre huvuduppdragen ger landstinget även stöd till kulturlivet i regionen. Beställare och utförare För att utföra uppdragen effektivt och marknadsmässigt agerar Landstinget beställare och träffar avtal med olika utförare som sedan ansvarar för att driva hela, eller delar av, verksamheten. All verksamhet finansieras i huvudsak via skatter och avgifter. Uppdragen utförs i två olika former: I egen regi: exempel är Karolinska Universitetssjukhuset och de vårdcentraler som drivs av landstinget. En del av verksamheterna drivs i bolagsform som Danderyds sjukhus AB, Södersjukhuset AB och Locum AB. Via privata leverantörer/entreprenörer: exempel är Capio S:t Görans sjukhus och trafikentreprenören Connex som för närvarande driver tunnelbanetrafiken. Läs mer om landstingets upphandlingsstrategi på sid Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

8 SKISS. Nytt förslag kommer (Illustration av organisationen, med bildtext): Landstingets högsta beslutande instans är Landstingsfullmäktige som bland annat fastställer budget, skattesats samt patient- och trafikantavgifter. Fullmäktige utser Landstingsstyrelsen som leder och samordnar landstingets verksamhet. Det löpande arbetet leds av ett antal nämnder och styrelser som också väljs av Landstingsfullmäktige. För att säkerställa en effektiv förvaltning och undvika att allvarliga fel begås granskas verksamheten av landstingets revisorer. Du kan läsa deras revisionsberättelse längre fram i Årsberättelsen. 149 folkvalda ledamöter Landstingsfullmäktige, med 149 folkvalda ledamöter, sammanträder cirka tio gånger per år i landstingshuset på Kungsholmen i Stockholm. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. Det stora flertalet av ledamöterna sköter sitt politiska uppdrag vid sidan av sitt ordinarie arbete. De enda heltidspolitikerna är landstingsråden. För närvarande fem socialdemokrater, en vänsterpartist och en miljöpartist. Dessa representerar den politiska majoriteten, men även oppositionspartierna har landstingsråd. Moderaterna har två, Folkpartiet två och Kristdemokraterna en. Landstingsråden väljs av Landstingsfullmäktige. Råden från den politiska majoriteten är föredragande i fullmäktige och ansvarar för olika delar av verksamheten till exempel sjukvård, trafik och regionplanering. Fullmäktige, styrelse och beredning Landstingsfullmäktige beslutar om ekonomi, planering och organisation. Fullmäktige utser även ledamöter i de nämnder och styrelser som ansvarar för landstingets olika verksamheter. Landstingsfullmäktige har ett ledningsorgan, Landstingsstyrelsen, som leder och samordnar verksamheten. Landstingsstyrelsens politiska sammansättning motsvarar fullmäktiges. Styrelsen ska bereda och yttra sig i de flesta frågor som behandlas i fullmäktige, och har även ett övergripande ansvar för landstingskoncernens ekonomi. Innan några ärenden hamnar på Landstingsstyrelsens bord bereds de i Landstingsrådsberedningen. Här sitter de sju landstingsråden från den politiska majoriteten. Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 11

9 Öppen dialog med politikerna Som medborgare kan du vart fjärde år välja ledamöter till Landstingsfullmäktige, och därmed påverka landstingets politiska inriktning. Under nuvarande mandatperiod, , bildar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet politisk majoritet. I sin gemensamma plattform valde dessa partier bland annat att fokusera på närsjukvården och ökad tillgänglighet inom vården, förstärkt kollektivtrafik, intensifierat miljöarbete samt utvecklad jämställdhetspolitik. Det är bland annat dessa områden som beskrivs i de olika verksamhetskapitlen här i Årsberättelsen. Genom att läsa om vad landstinget gör får du en bra bakgrund inför landstingsvalet Förutom i direkta val kan du framföra synpunkter till landstingspolitikerna på flera andra sätt. Alla fullmäktigemöten är offentliga. De sänds även i närradio och via webb-tv. På kan du chatta med politiker inför varje fullmäktige. Via webben kan du också hitta och kontakta samtliga förtroendevalda. Offentlighetsprincipen ger dig rätt att ta del av alla offentliga dokument. På finns protokoll och handlingar från de flesta av landstingets nämnder och utskott tillgängliga. Snabbfakta om landstinget Hälso- och sjukvården g Under ett år är nästan personer i kontakt med länets akutsjukvård, dels på akutsjukhusen, dels hos specialister verksamma utanför sjukhusen. g Under ett år har cirka en miljon personer, drygt 55 procent av länets invånare, kontakt med närsjukvården. g Vårdguidens information och sjukvårdsrådgivning per telefon tar emot cirka samtal i månaden. g Vårdguiden på Internet har cirka besökare per månad. Besökssiffrorna har fördubblats varje år under senaste tre åren. g Mottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset är dimensionerad för att ta emot 700 kvinnor om året. Så många våldtäkter polisanmäldes under Tandvården g Ungefär var fjärde vuxen och så gott som alla barn och ungdomar i länet får sina tänder kontrollerade och omskötta av Folktandvården. Kollektivtrafiken g En vanlig vardag reser cirka personer med SL. Synpunkter och klagomål Synpunkter och åsikter fångas upp flera gånger per år genom undersökningar, som bland annat Vårdbarometern och Kollektivtrafikbarometern. Om du anser att någon inom hälso- och sjukvården gjort fel kan du anmäla detta till Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Om du tycker att du blivit dåligt bemött eller behöver hjälp för att få den vård du vill ha, kan du istället vända dig till Patientnämnden. Patientnämnden hjälper till att förebygga och ställa tillrätta problem som kan ha uppstått i vården, medan HSAN har mer av en domstolsroll. Kapitlet kompletteras med politiskt ledning och koncernledning g Varje dag utför Färdtjänsten cirka resor. Kulturen g Varje år besöks Konserthuset av barn. Personalen g Landstinget har cirka medarbetare. Sjuksköterskorna (cirka ) är den största yrkeskategorin, följt av undersköterskor (cirka 5 500) och läkare (cirka 5 600). g Cirka 80 procent av landstingets anställda är kvinnor. g Andelen kvinnliga chefer har ökat på senare år. Numera är över 50 procent av landstingets högre chefer kvinnor. Miljön g Läkemedel är svårnedbrytbara i vatten. En studie som landstinget gjort av 159 läkemedel visade att över 60 procent av läkemedlen är skadliga eller mycket skadliga för vatten. 12 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

10 Vår verksamhet Du möter Stockholms läns landsting inom fyra områden: hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken, regionplaneringen samt som finansiär för viss kulturverksamhet i länet. Vården dominerar landstingets verksamhet, både personellt och ekonomiskt. Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 13

11 Visste du att Varje dag föds 60 barn. Varje dag besöker personer sjukvården. Varje dag träffar personer en läkare. Varje dag opereras 490 personer. Varje dag behandlas 13 akuta hjärtinfarkter. Varje dag läggs 745 patienter in på sjukhus. 14 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

12 Från sjukvårdsrådgivning till akuta hjärtoperationer Vare sig du är patient eller ej är hälso- och sjukvården en viktig del av livet. Kvalitet, förtroende och trygghet är några av förutsättningarna för bra vård. Här i Stockholms län har en omstrukturering av hälso- och sjukvården startat. Målet är en kombination av lättillgänglig närsjukvård, kvalificerad specialistvård och sjukhusvård i världsklass. Hälso- och sjukvård för 35 miljarder I Stockholms läns landsting står hälso- och sjukvården för 74 procent av landstingets totala kostnader, vilket motsvarar drygt 35 miljarder kronor. I Stockholms län finns cirka vårdgivare med bland annat sex akutsjukhus, drygt 170 husläkarmottagningar och vårdcentraler, samt tio närakuter. Under 2006 öppnar ytterligare fyra närakuter. Landstinget anlitar både privata och offentliga vårdgivare. Ungefär hälften av vården utförs i verksamheter som ägs direkt av landstinget, en fjärdedel av landstingsägda bolag och en fjärdedel av privata vårdgivare. Läs om vårdavtal och upphandlingar på sidan Kunskap om vårdbehov Grunden för hälso- och sjukvårdsverksamheten är att ha god kunskap om länsinvånarnas vårdbehov. Under 2005 har landstinget haft särskilt fokus på sju frågor och grupper: tillgänglighet, jämlik vård, akut omhändertagande, folkhälsa, psykisk ohälsa, äldre, barn och ungdomar. Enligt mätningar har 66 procent av invånarna stort förtroende för hälso- och sjukvården. Tre av fyra personer anser att de har tillgång till den vård de behöver, vilket är en tydlig förbättring jämfört med året innan. Ny sjukvårdsstruktur i länet Men många tycker att det är svårt att hitta rätt i vården. Vart ska jag vända mig till husläkaren eller akutsjukhuset? Vården måste göras mer tillgänglig. Många sjukdomstillstånd, som tidigare krävde sjukhusvistelse, kan idag behandlas inom närsjukvården. Detta ställer nya krav på vårdens struktur och organisation. I maj 2005 togs beslut om en ny sjukvårdsstruktur för Stockholms län en omstrukturering som kommer att prägla vårdverksamheten under flera år framöver. Målet med omstruktureringen är att vårdbehoven ska lösas på den mest effektiva vårdnivån. Det handlar om att utveckla en väl fungerande, kvalificerad och lätt tillgänglig sjukvård i patientens närområde. Men också att renodla sjukhusens uppdrag vilket bland annat innebär en koncentration av den högspecialiserade vården till Karolinska Universitetssjukhuset. Vården kommer närmare Den nya sjukvårdsstrukturen i Stockholms län har tre nivåer: 1. Vårdguiden. Din vägvisare till hälso- och sjukvården i länet. Via telefon, tidning och webbplatsen får du medicinsk rådgivning, upplysning och allmän information, dygnet runt. 2. Närsjukvården. Hit vänder du dig i första hand när du behöver vård. Närsjukvården består av husläkarmottagningar, vårdcentraler, närakuter och specialister. Närsjukvården erbjuder kompetens inom bland annat allmänmedicin, psykiatri, geriatrik, gynekologi, mödra- och barnhälsovård, ortopedi och dagkirurgi. Närakuterna har öppet alla dagar klockan Hit kan du gå utan att boka tid. Närakuterna har även tillgång till röntgen. Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 15

13 3. Sjukhusvården. Länets sjukhus erbjuder akut, planerad, specialiserad och högspecialiserad vård. Här finns akutsjukhus och barnsjukhus. Akutsjukhusen är inriktade på att ta hand om patienter med akuta och livshotande tillstånd och allvarliga sjukdomar. Dessa sjukhus har akutmottagningar som är öppna dygnet runt. Drygt 13 miljoner besök Under 2005 gjordes 13,5 miljoner besök i hälso- och sjukvården, varav 6 miljoner läkarbesök. Omkring 56 procent av invånarna i länet har varit i kontakt med närsjukvården vilket är en ökning från föregående år. Nästan invånare har varit i kontakt med akutsjukhusvården. Antalet besök inom akutsjukvården och hos privata specialister har dock minskat något under året. Ungefär 5 procent av invånarna är årligen i kontakt med den psykiatriska vården. Av länets barn och ungdomar besöker 93 procent regelbundet tandläkaren. Under 2005 tog Vårdguiden på telefon emot cirka samtal mot drygt samtal föregående år. Webbplatsen Vårdguiden hade nästan 3,5 miljoner besök jämfört med 1,7 miljoner besök På Vårdguiden finns även tjänsten Mina vårdkontakter där man bland annat kan beställa tid för besök hos läkare och förnya recept. I dagsläget är ett hundratal vårdcentraler anslutna till denna Internettjänst som används av invånare. Tidningen Vårdguiden kommer ut med fyra nummer per år och skickas hem till samtliga hushåll i länet. Kvalificerad och tillgänglig närsjukvård En omfattande utveckling av närsjukvården har skett under året. Verksamheter och geografiska områden med störst behov har förstärkts och prioriterade frågor och grupper uppmärksammats. Närmare patienterna I Stockholms län finns drygt 170 husläkarmottagningar och vårdcentraler samt ett tiotal närakuter. Målet är att lösa allt mer av vårdbehoven närmare patienterna. Vårdguiden vårdkedjans första länk Vårdguiden är strategiskt viktig för att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Genom rådgivning och hjälp att hitta rätt via telefon, Internet och tidning utgör Vårdguiden den första länken i vårdkedjan. 16 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

14 STEG 3. Sjukhusvården Högspecialiserad vård akut och planerad: Karolinska Universitetssjukhuset. Specialistvård akut och planerad: Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Södertälje sjukhus, Norrtälje sjukhus, Capio S:t Görans sjukhus. Ögonsjukvård akut och planerad: S:t Eriks Ögonsjukhus. Specialiserad barnsjukvård: Barnens Sjukhus vid Karolinska i Huddinge, Sachsska Barnsjukhuset vid Södersjukhuset, Astrid Lindgrens Barnsjukhus som även erbjuder barnkirurgi. STEG 1. Vårdguiden Rådgivning och information via telefon, tidning och STEG 2. Närsjukvården Husläkarmottagningar, vårdcentraler, närakuter och specialister. Några exempel på närsjukvårdens utveckling under 2005: Ökad telefontillgänglighet och fler läkarbesök på husläkarmottagningar/ vårdcentraler. Gemensam organisation för landstingets hälso- och sjukvård och kommunens omsorg i Norrtälje kommun. Fyra nya närakuter: Brommaplan, Järva, Huddinge och innerstaden. Färre antal utskrivningsklara patienter som ligger kvar på sjukhus och geriatriska kliniker i Stockholms stad. Avancerad hemsjukvård i Södertälje, Salem och Nykvarn stärker kvarboende i eget boende, liksom patientsäkerheten. Högklassig sjukvård Den specialiserade och högspecialiserade sjukvården vid länets akutsjukhus är inriktad på att ta hand om patienter med livshotande tillstånd och allvarliga sjukdomar. Under 2005 genomfördes en rad förändringar med syfte att anpassa sjukhusvården till den nya sjukvårdsstrukturen, minska antalet onödiga besök på sjukhusens akutmottagningar, möta förändringar i befolkningsstrukturen och ligga i framkanten av den medicinska utvecklingen. Några exempel på sjukhusvårdens utveckling under 2005: Koncentration av högspecialiserad vård till Karolinska Universitetssjukhuset. Flytt av cirka vårdtillfällen och besök från Karolinska Universitetssjukhuset till närsjukvården eller andra sjukhus. Förändring av verksamheten vid akut mottagningen vid Karolinska/Solna har genomförts och patienterna har hittat vägen till andra sjukhus och närakuter. Kostnadsutvecklingen ligger på en betydligt lägre nivå än tidigare. Akut öppenvård minskar och akut slutenvård ökar. Så använder vi pengarna Kostnadsfördelning vårdgren Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 17

15 Under året har den högspecialiserade vården koncentrerats till Karolinska Universitetssjukhuset. Målet är att forskningsresultaten snabbare ska komma patienterna till nytta. Läs mer om Forskning, utveckling och utbildning på sidan Tillgängligheten är högt prioriterad Andelen av befolkningen som anser att väntetiderna till vården är rimliga har ökat. Telefontillgängligheten vid husläkarmottagningar och vårdcentraler har förbättrats. I den sista mätningen 2005 hamnade 84 procent av samtalen inom de målvärden som satts upp av politikerna. Ett nytt ersättningssystem för husläkarmottagningar, samt vårdcentraler och satsningen på närakuter, har medfört att fler patienter tas emot inom närsjukvården. Den 1 november infördes den nationella Vårdgarantin. Resultatet efter de första månaderna visar att Vårdgarantin uppfyllts inom de allra flesta områden. Cirka extra vårdbeställningar har genomförts främst inom kirurgiska specialiteter. Landstinget har även infört ett Vårdgarantikansli, som hjälper både vårdgivare och patienter som behöver kontakt med en vårdgivare som klarar att ge vård inom garantitiden. Vårdgarantikansliet har hittills kunnat hjälpa alla de patienter som behövt hjälp. Under 2005 har antalet samtal till sjukvårdsrådgivningen Vårdguiden på telefon ökat med närmare 60 procent bland annat genom inrättandet av en särskild sjukvårdsrådgivning om barn och ökade marknadsföringsinsatser. Detta har troligtvis avlastat andra delar av Vad innebär Vårdgarantin? Den 1 november 2005 infördes Vårdgarantin en rikstäckande reform som ska garantera vård inom rimlig tid. Vårdgarantin är en överenskommelse mellan staten och Sveriges landsting. Stockholms läns landsting är ett av de landsting i Sverige som bedömer att kunna klara Vårdgarantins krav. Vårdgarantin innebär: 0 dagar. Kontakt samma dag du söker hjälp, via Vårdguiden eller vårdcentralen. 7 dagar. Träff med läkare inom sju dagar, på vårdcentralen. 90 dagar. Kontakt med specialist inom tre månader, efter remiss från din läkare. 90 dagar. Behandling inom tre månader, efter beslut av specialist. Aktuella väntetider för vården inom Stockholms läns landsting hittar du på se/vantetider. Behöver du hjälp med att hitta en vårdgivare som klarar vårdgarantin kan du kontakta Vårdgarantikansliet på telefon vården och medfört att vårdsökande i större utsträckning hamnar på rätt vårdnivå. Riktade insatser för tre grupper Under 2005 gjordes särskilda satsningar för tre grupper: äldre, barn och ungdom, samt patienter med psykisk ohälsa. Det är för tidigt att dra slutsatser om resultaten men andelen barn och ungdomar samt äldre har ökat inom närsjukvården, liksom antalet kontakter inom psykiatrin. 18 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

16 Exempel på satsningar för äldre: Speciella stödteam för multisjuka i samverkan med kommunerna, som ger bättre förutsättningar för äldre att bo kvar i hemmet och bättre fysiskt samt psykiskt välbefinnande. Flera nya stroketeam med sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder och kuratorer för rehabilitering av patienten. Start av äldrevårdscentral. Riktade hälsosamtal. Satsningar på barn och ungdomar: Fortsatt utbyggnad av familjecentraler inom olika delar av länet. Förebyggande arbete mot övervikt och fetma. Samverkan mellan landsting och kommuner/stadsdelar. Strukturförändring av barn- och ungdomspsykiatrin med syftet att bland annat skapa mellanvårdsformer. Exempel på satsningar inom psykiatrin: Satsningar på särskilda målgrupper som exempelvis psykiskt sjuka missbrukare i samarbete med kommuner och stadsdelar. Psykosocial kompetens på nästan alla husläkarmottagningar och vårdcentraler. Folkhälsan blir bättre Det är svårt att se förändringar i befolkningens hälsa mellan enstaka år. Trenden är dock att folkhälsan generellt sett blir allt bättre i Stockholms län. Några positiva förändringar kan lyftas fram: att andelen dagligrökare minskat mellan 2004 och 2005 samt att vaccinationsgraden av barn ökat. Fortfarande finns det dock ojämlikheter i hälsa mellan sociala och etniska grupper och mellan män och kvinnor. Inom de områden där befolkningen upplever att de har dålig hälsa är också tillgången till vårdutbudet sämre. Viktiga folkhälsosatsningar under 2005 var beslut om landstingets folkhälsopolicy, genomförande av handlingsprogrammet mot övervikt, satsning på fysisk aktivitet på recept och samarbete med Apoteket kring hälsotorg. Många vårdcentraler fortsatte sitt systematiska arbete för att förebygga livsstilssjukdomar. Målet är att förändra patienternas attityder och vanor när det gäller kost, motion, tobak och alkohol. Liksom tidigare år genomfördes även 2005 en kostnadsfri vaccinationskampanj mot influensa- och pneumokockinfektion. Målgrupperna var personer 65 år och äldre, samt yngre personer med kronisk hjärt- och lungsjukdom, KOL och svår astma. I målgruppen 65 år och äldre vaccinerade sig nästan 75 procent, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med Uppföljningar har visat att vaccination minskar risken för sjukvårdskrävande influensa, lunginflammation och svår pneumokocksjukdom med procent, samt den totala dödligheten med upp till 20 procent. Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 19

17 Under 2005 gjordes 13,5 miljoner besök i hälso- och sjukvården. Utvecklingsplan för cancervården För att förbättra cancervården startade ett arbete med att ta fram en regional utvecklingsplan för cancervården. Bland annat ska tiden mellan diagnos och behandling minska, fler vårdplatser för patienter i livets slutskede ska inrättas och nya läkemedel införas. Dessutom ska alla cancerpatienter få en särskild kontaktperson. Andra viktiga åtgärder under 2005: remisskravet för vård hos öron-näsa-hals samt hudspecialister togs bort från och med den 1 november. Remisskravet för sjukgymnastik gäller fortfarande. Under 2005 öppnades en särskild mottagning vid Södersjukhuset för våldtagna kvinnor. Patientsäkerheten i fokus Gemensam vårddokumentation är en långsiktig IT-satsning som ska ge läkaren möjlighet att se sin patients hela vård- och sjukdomshistorik i en och samma journal. Detta är ett sätt att öka patientsäkerheten, bland annat genom att minska riskerna för felmedicinering och felbehandling. Läs mer om IT-satsningen på sidan 58. För första gången sedan år 2000 minskade smittspridningen av MRSA methicillinresistenta stafylokocker. Detta uppnåddes genom förbättrade rutiner i det dagliga vårdarbetet, aktiv screening och smittspårningsodlingar. En annan aspekt av patientsäkerhet är landstingets krisberedskap. Under året utvärderades landstingets krisledningsplan. Landstinget tränar regelbundet olika katastrofscenarier, såsom olyckor, attentat och attacker. Anmälningar till den rikstäckande Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd ger ett bra underlag för att utvärdera felbehandlingar och andra brister i vården. Anmälningarna ligger idag på cirka per år. Denna siffra ska sättas i relation till hälso- och sjukvårdens 13,5 miljoner besök. Tandvården satsar på barn och ungdom Landstinget ansvarar för att planera länets tandvård med utgångspunkt från invånarnas vårdbehov. Uppdraget är god tandhälsa och vård på lika villkor för alla. Tandvård för barn och ungdomar till och med 19 års ålder är landstingsfinansierad, oavsett om patienten anlitar landstingsdrivna Folktandvården eller privattandläkare. För att tandhälsan ska förbättras är det extra viktigt att andelen kariesfria treåringar och 19-åringar ökar, särskilt i de områden som har dålig tandhälsa. Under 2005 fortsatte det förebyggande arbetet i form av riktade informationsinsatser inom exempelvis barnhälsovården och skolan, samt fluorsköljningar i skolor i områden med dålig tandhälsa. I dessa riskområden kommer dessutom alla barn från två års ålder att kallas till tandvårdsinformation/-behandling. Landstinget har också finansieringsansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård för vissa äldre, sjuka och funktionshindrade, samt för tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling. 20 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

18 Plats för Vi fem Hälso- och sjukvården Kommer landstinget klara Vårdgarantin? Kopplas till senaste prognos / utvärdering av hur sll klarat garantin hittills Hittar du rätt i närsjukvården? Har du tillgång till den sjuvård som behövs? Fick du vård i rimlig tid? Kopplas till statistik-ruta (könsuppdelad om finns) som redovisar resultat från Tycker du att vården i länet är jämlik och jämställd? Den högspecialiserade vården är idag koncentrerad till Karolinska Universitetssjukhuset. uppföljning från åtta perspektiv Landstinget använder en särskild uppföljningsmodell för att få en helhetsbild av hur hälso- och sjukvårdssystemet fungerar för befolkning och patienter. Syftet är att göra det möjligt att förbättra och utveckla vården ytterligare samt att styra resurserna mer effektivt. Uppföljningsmodellen har åtta perspektiv: Befolkningens hälsoläge Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Effekter på hälsan Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 21

19 22 Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting

20 Brett utbud av resor för alla behov till lands och till sjöss När du tar bussen, tåget eller skärgårdsbåten använder du en del av Stockholms omfattande kollektivtrafiknät. Hälften av allt kollektivresande i Sverige sker i Stockholmsregionen. Varje dag reser cirka personer med Storstockholms Lokaltrafik, SL. Men länets kollektivtrafik är mer än SL. Här ingår även Färdtjänsten och Waxholmsbolaget. Tillsammans bildar de Nordens mest omfattande kollektivtrafiksystem. SL: Samhällsnytta kombinerad med affärsnytta SL:s långsiktiga mål är fler och mer nöjda resenärer. För att nå målet arbetar SL aktivt för att länets kollektivtrafik ska vara ett prisvärt och effektivt alternativ med god kapacitet och hög kvalitet. Tre kärnvärden vägleder arbetet: ansvar för hela resan, pålitlighet och enkelhet. SL:s kollektivtrafiknät underlättar för människor att bo och arbeta på olika håll i regionen. Det ger möjligheter för näringslivet att utvecklas och regionen att växa och samtidigt bevara Stockholm som en av världens renaste huvudstäder. SL finansieras till hälften av skattemedel och till hälften av biljettintäkter. Ett antal trafikentreprenörer, som är upphandlade i konkurrens, sköter den dagliga verksamheten. Förutom priset är kvalitets-, säkerhetsoch miljökrav avgörande i bedömningen. Läs mer om landstingets upphandlingar på sidan SL äger trafiknätets infrastruktur till exempel busshållplatser, 100 tunnelbanestationer och 30 mil spår. Många av fordonen är leasade. Spåranläggningarna för pendeltågen ägs av statliga Banverket. Av det totala resandet i kollektivtrafiken en vanlig vardag 2005 stod bussresor för 40 procent och tunnelbaneresor för 45 procent. Pendeltåg och annan spårtrafik stod för 15 procent. Läs mer om underhåll, upprustning och utveckling på sidan Försämrad pålitlighet under hösten Under våren och sommaren 2005 fungerade SL-trafiken bra, medan hösten blev problematisk. Vagn- och spårbrist samt lövhalka orsakade störningar och förseningar för trafikanterna, både i pendeltågstrafiken och i tunnelbanan. Förseningarna i tunnelbanan berodde främst på vagnbrist på grund av att vagnparken drabbades av tekniska fel. Efter en brand togs 140 vagnar av den gamla typen ur trafik för att kontrolleras. Detta säkerhetsarbete tog lång tid vilket medförde vagnbrist under hösten. Förseningarna för pendeltågen berodde främst på den begränsade spårkapaciteten i Stockholmsområdet. Pendeltågen konkurrerar om utrymmet med fjärr- och regionaltåg och trots att spåren nyttjas optimalt räcker de inte till. En dialog med Banverket, som ansvarar för spår- och signalsystemens underhåll, fortsatte under året. Ombyggnaden av spårområdet vid Centralen har också påverkat framkomligheten. Under året användes SL:s resegaranti vid tillfällen, en ökning med 41 procent. Garantin faller ut när resenären riskerar att bli minst 20 minuter försenad och erbjuder möjlighet att ta taxi på SL:s bekostnad. Stockholmståg AB upphandlades som ny entreprenör för pendeltågstrafiken. I upphandlingen lades stor vikt vid kvalitet och pålitlighet. Driften kommer att starta sommaren Årsberättelse 2005 Stockholms läns landsting 23