Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på saklighet eller bestämmelsen om respekt för privatlivet.

Transkript

1 1/6 BESLUT Dnr: 17/00412 SAKEN Kalla fakta, TV4, , program om pensionärslån; fråga om saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på saklighet eller bestämmelsen om respekt för privatlivet. PROGRAMMET Programmet handlade om ett par i åttioårsåldern som på inrådan av ett rådgivningsföretag belånat sitt hus och investerat lånet i en kapitalförsäkring. Inledningsvis sa programledaren bland annat följande. För fyra år sen klev 80-åringarna [namn] och [namn] in på ett kontor i centrala Stockholm. Därinne skrev de på en massa dokument. Men de minns inte riktigt vad de handlade om; det var nåt som skulle vara bra för deras pensioner. Men i själva verket har hundratusentals kronor försvunnit. Reportern sa sedan att det var parets son som upptäckt att föräldrarnas hus var belånat och att han hittat en mängd papper hemma hos dem. Reportern sa bland annat följande. I bunten med papper hittar [parets son och svärdotter] namn på flera olika företag [A], [B] och [C] är några av dem. Men [paret] minns inte varför de besökt de olika företagen. [ ] För sex år sen började [makan] förändras. Hon fick problem med närminnet och blev mer och mer förvirrad. Efter en rad utredningar fick hon i maj 2015 slutligen en diagnos: alzheimer. [ ] I april [2012] förmås [paret] att ta ett lån på 1,2 miljoner kronor. Med huset som säkerhet. [ ] Rådgivarna har dessutom sett till att få fullmakt över de lånade pengarna. De har satts i en fond. Därifrån ska makarna få en utbetalning på kronor varje månad. Men efter provisioner, avgifter och räntor kommer bara drygt in på makarnas konto. Reportern sa också att företagen A, B och C alla startats av en och samma person, NN, som också var den förste rådgivare som paret träffade. Bland annat Myndigheten för press, radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@mprt.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/6 visades flera bilder föreställandes NN medan reportern sa följande. [NN] ingår i en krets av finansmän som har startat företag tillsammans och sitter i styrelserna i varandras bolag. Tidigare hade [NN] en chefsposition på företaget [namn]. Anställda på företaget har berättat om hur äldre människor ringdes upp från ett callcenter och kallades till möten där de övertalades skriva under avtal. [ ] 2010 fick bolaget böter av Finansinspektionen för att rådgivarna inte hade rätt kompetens eller utbildning. Strax därefter gick det i konkurs. Bara två månader senare startade [NN] ett nytt bolag, [A]. Det vill säga det första företag som [paret] träffade. Reportern sa därefter att paret levde sparsamt, hade sparpengar på banken och inte behövde något lån. Reportern sa även följande. Så de drygt kronorna som betalas ut varje månad från fonden blir kvar, orörda på kontot. Och i mars 2014, två år efter att det första lånet togs hör rådgivarna av sig till [paret] igen. Nu heter företaget [B]. De har noterat att makarna inte använder de kronorna som blir kvar av utbetalningen. Men istället för att stoppa det upplägg som [paret] då helt uppenbart inte behöver så kallas de till nya möten. Här övertalas de att sätta även de kronorna i en fond och i och med det kommer nya avgifter och nya provisioner. I programmet jämfördes senare C:s logotyp med logotypen för Pensionsmyndigheten. Reportern sa också att A och C anmälts upprepade gånger av äldre som uppger att de kallats till möten som framställts som samhällsinformation. Därefter sades att en mäklare värderat parets hus till fyra miljoner kronor. Reportern sa bland annat följande. Men rådgivarna vill att [paret] ska låna ännu mer pengar på huset. För att det ska gå så måste det vara värt mer. Och under våren 2015 gör NN själv en värdering av huset. Åtta miljoner påstår han att det är värt, nästan dubbelt så mycket som fastighetsmäklaren värderat det till. Så i maj 2015 övertalas [paret] att skriva på avtal om ett lån till, denna gång på ett ännu högre belopp 1,6 miljoner kronor. Nu har de alltså lån på sammanlagt 2,8 miljoner. Senare besökte reportern C med dold kamera och utgav sig för att vara intresserad av företagets tjänster för sin svärmors räkning. På bilderna inifrån kontoret hördes en rådgivare presentera sig med sitt förnamn och hennes arm syntes till och från i bild. Reportern sa att rådgivaren avrådde från att investera lånade pengar men att hon ändå fick namnet på en annan rådgivare som jobbade specifikt med sådana lösningar, NN. I samband med att reportern fick NN:s telefonnummer skymtade receptionistens ansikte förbi mycket kort. Reportern satte därefter upp ett möte också med NN som filmades med dold kamera. Reportern sa bland annat att NN gjorde en snabb värdering av hennes svärmors lägenhet och föreslog samma upplägg som för paret. Hon sa även att NN uppmanade svärmodern att ljuga om syftet med lånet för banken. Reportern sa därefter att NN fått minst kronor i fast provision från paret och att han dessutom får löpande provision under de tio år som makarna är bundna till upplägget.

3 3/6 I en intervju med en chef på det försäkringsbolag som låg bakom den produkt som sålts till det äldre paret frågade reportern om vilket ansvar bolaget har för de rådgivare man anlitat. Reportern sa bland annat följande. Ni har säkert väldigt många bra rådgivare, men av de två vi har granskat så har den ena anmälts upprepade gånger för att ha låtsats vara från en myndighet och lurat av äldre deras sparpengar. [ ] Vad har ni för ansvar för det? ANMÄLAN Programmet har anmälts av vd:n för företaget C samt av NN. De anser på närmare anförda grunder att programmet innehöll följande faktafel. A, B och C är samma, och inte olika, bolag. Bolaget har bytt namn. En av de äldre fick sin alzheimerdiagnos efter det att hon fått rådgivning av NN. Utbetalningarna till paret har varit kronor i månaden och inte kronor. Beskrivningen av produkten var fel och det påstods även felaktigt att makarna var bundna till upplägget i tio år. Det är inte sant att företagen A, B och C vid upprepade tillfällen anmälts av äldre. Det fanns endast ett fåtal klagomål på C under NN:s tid som vd. Det var inte korrekt att NN flertalet gånger har anmälts för att ha utgett sig för att ringa från en myndighet. Företaget C varken har eller kommer någonsin utge sig för att vara en myndighet. Dessutom finns inga anmälningar gällande att NN skulle ha utgett sig för att ringa från en myndighet. Det påstods att NN själv värderade parets hus till åtta miljoner kronor. NN kan inte utföra värderingar som någon bank skulle godta. Vid tidpunkten för inspelning var NN inte längre anställd på företaget. Han hade heller inte något ägarintresse eller på något annat sätt någon anknytning till C. NN anser att han svartmålades i programmet och att det utgjorde ett intrång i hans privatliv. Han borde inte ha förekommit med namn och bild. Företaget C anser att programmet utgjorde intrång i privatlivet hos den rådgivare respektive receptionist som filmades med dold kamera. Anmälarna är också kritiska till att företrädare för företaget C inte fick komma till tals i programmet, reporterns arbetsmetoder, en artikel på TV4:s webbplats samt TV4:s moderering av Kalla faktas Facebook-sida. De anser vidare att programmet var vilseledande och NN anser att det utgjorde grovt förtal mot honom. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE TV4 anser att programmet överensstämmer med kravet på saklighet och bestämmelsen om respekt för privatlivet och anför sammanfattningsvis följande.

4 4/6 Programmet tog upp problemet med de missförstånd som lätt uppstår vid försäljning av finansiella produkter till äldre personer som många gånger har nedsatt kognitiv förmåga. Fokus ägnades hur en sådan produkt säljs, hur den är konstruerad samt den primära kundgruppens förmåga att sätta sig in i och fullt förstå produkten. Programmet belyste olämpligheten i att sälja en sådan komplicerad finansiell produkt till äldre människor. TV4 anser att programmet gav en korrekt bild av den frågeställning som belystes. Det var viktigt att belysa de osunda förhållanden som finns i denna typ av upplägg. De sakuppgifter som förmedlades kontrollerades så noggrant som omständigheterna medgav innan sändningen av programmet. Företagen A, B och C har uppfattats som olika företag, trots att de haft samma ägare och organisationsnummer. De har haft olika namn, olika hemsidor och olika inriktning. Att byta företagsnamn är enligt Finansinspektionen en strategi för att undvika tillsynsåtgärder. TV4 har därför, och för tydlighetens skull, valt att beskriva dem som olika företag. Flera personer förekommer återkommande i styrelsen och ledningen i NN:s olika bolag. Det är också samma personer som figurerar i flera andra av företagen i programmet. Det påstods inte att paret var dementa vid rådgivningstillfället. Det påpekades att de, och då särskilt kvinnan, under senare år fått allt mer problem med minnet. Det sades också att kvinnan senare utvecklat alzheimer. TV4 gav i programmet en sammanfattande beskrivning av produkten. Att redogöra för varje steg och varje detalj är omöjligt i ett tv-program. Däremot finns de viktigaste delarna med och är korrekt återgivna. Från det utbetalade beloppet drogs räntor och avgifter i vilka rådgivarnas provisioner också ingick. I programmet påstods aldrig att fondernas värdeminskning dras från utbetalningarna. Däremot förklarades att fonderna kan minska i värde och att man kan förlora pengar. Det upplägg som paret förmåddes teckna innebar en bindningstid på tio år. Det går att bli löst i förtid men det är förknippat med höga avgifter. Det bolag som tagit fram produkten har inte haft något att invända mot TV4:s beskrivning. Det stämmer att det drogs och inte kronor från det ursprungliga lånet varje månad. De pengarna betalades dock aldrig ut till paret kronor sattes direkt i en ny kapitalförsäkring. Då återstod kronor. Efter räntor och avgifter var kronor kvar per månad. De summor som redovisades i programmet var familjens beräkningar av hur mycket pengar som kommit in på makarnas konto. Det bolag som stod för kapitalförsäkringen har inte haft något att invända mot de siffror som redovisades i programmet. I programmet redovisades att paret gjort en förlust på kronor. Familjen har gjort beräkningen som bland annat inkluderar en återköpsavgift på kronor. Redaktionen har inte haft någon anledning att betvivla denna beräkning.

5 5/6 I sammanhanget var det av mindre vikt att en bank även utför en egen värdering av parets hus. Fokus i den delen av granskningen handlar om att visa på den lättfärdiga, svepande och vilseledande rådgivningen. Benägenheten att låna hela 2,8 miljoner är större för ett hus som är värt åtta miljoner än för ett som är värt fyra. Effekten av NN:s rådgivning var således att kundens benägenhet att ta så stora lån som möjligt ökade. NN och hans företag har tidigare anmälts av äldre. Vid ett flertal tillfällen har anställda på företaget C ringt upp och utgett sig för att erbjuda samhällsinformation. Företaget har även funnits på Konsumentverkets lista över oseriösa rådgivningsföretag och har kritiserats för att kalla sig oberoende trots att de sålt specifika företags produkter. TV4 har pratat med flera av dem som anmält. TV4 anser att det var korrekt att granska och ställa NN till svars med anledning av hans centrala inblandning i försäljningen av produkten samt de grava problem som både produkten och de försäljningsmetoder han använt orsakat. Det var NN:s yrkesverksamhet som granskades. Hur pensionspengar hanteras och förvaltas är en fråga av stort allmänt intresse. TV4 anser inte att granskningen av NN strider mot bestämmelsen om respekt för privatlivet. Inte heller rådgivaren eller receptionisten framställdes i programmet på ett sådant sätt att deras privatliv inte respekterades. AKTUELLA BESTÄMMELSER TV4 ska utöva sändningsrätten sakligt (10 i sändningstillståndet). Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. TV4 ska respektera den enskildes privatliv i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat (12 i sändningstillståndet). Bestämmelsen är avsedd att ge skydd för den personliga integriteten. Den tillämpas även i fall med namnpublicering vid brott eller misstanke om brott. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden prövar om innehållet i sända program följer de regler och villkor som gäller för sändningarna. Det ingår inte i nämndens uppgifter att pröva omständigheterna kring tillkomsten av ett program, frågor om förtal eller textinformation på programföretagens webbplatser och sidor på sociala medier. I det sändningstillstånd som gäller för programtjänsten TV4 finns inget krav på opartiskhet och ingen skyldighet att ge tillfälle till genmäle.

6 6/6 Programmet handlade om vilka problem som kan uppstå vid försäljning av finansiella produkter till äldre med nedsatt minne och om utsattheten hos denna kundgrupp. A, B och C beskrevs felaktigt som tre olika företag när det egentligen handlade om olika namn på ett och samma bolag. I sammanhanget var denna uppgift dock av underordnad betydelse för framställningen. I den avslutande intervjun med en chef på ett försäkringsbolag sa reportern att en av de rådgivare som försäkringsbolaget anlitat flera gånger har anmälts för att ha låtsats vara från en myndighet och lurat äldre på deras sparpengar. Enligt nämndens mening kunde det uppfattas som om reportern syftade på NN som person och inte på hans företag. TV4 har inte visat grund för att NN skulle ha blivit anmäld. Eftersom reporterns uttalanden var svepande och inte pekade ut NN personligen strider de dock inte mot kravet på saklighet. I övrigt anser nämnden att TV4 visat grund för de sakuppgifter som anmälarna kritiserat. Programmet strider därför inte mot saklighetskravet. Vad gäller frågan om respekt för privatlivet förekom NN i programmet med namn och bild och programmet innebar ett intrång i hans personliga integritet. Uppgifterna hade dock en stark koppling till NN:s yrkesverksamhet, som var föremål för granskning i programmet. Publiceringen var därför försvarlig. Vad gäller rådgivaren och receptionisten framfördes det inga uppgifter om dem som var av intrångskaraktär. Mot den bakgrunden anser nämnden att programmet inte strider mot bestämmelsen om respekt för privatlivet. Detta beslut har fattats av Dag Mattsson, Jan Holmberg, Clas Barkman, Staffan Dopping, Malin Bergström, Pia Rehnquist och Bo-Erik Gyberg efter föredragning av Rasmus Johansson. På granskningsnämndens vägnar Dag Mattsson Rasmus Johansson Originalhandlingen med namnunderskrifter förvaras hos myndigheten.