Varför ger vi? - En kvalitativ studie om motiv och påverkansfaktorer till givande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför ger vi? - En kvalitativ studie om motiv och påverkansfaktorer till givande"

Transkript

1 Linköpings Universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Lärarprogrammet, samhällskunskap Det internationella samhällets utveckling, 9SHA51, 15p VT 2013 Varför ger vi? - En kvalitativ studie om motiv och påverkansfaktorer till givande Karin Gert, Johanna Nilsson, Handledare: Nina Nikku Linköping

2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Disposition Syfte och frågeställningar Precisering Begreppsdefinitioner Bakgrund Bistånd Biståndsvanor och biståndsvilja hos svenskar Teoretiska utgångspunkter Altruism Altruistiska motiv Empati Moralisk tillfredsställelse och genuin altruism Prosociala motiv Påverkansfaktorer Information och kunskap Personlig koppling Media Tillgänglighet Tillit Konkreta givandemetoder Metod Metodval Vetenskapligt synsätt Kvalitativa semistrukturerade intervjuer Urval Genomförande och efterarbete av intervjuerna Etiska överväganden Kvalitetskriterier i kvalitativ studie Resultat Givande hos respondenterna Punktinsatser Regelbundet givande Ge av sin tid Motiv till givande Givande för att må bra Identitet och grupptryck Empati och plikt Faktorer som påverkar givande Information och kunskap Personlig koppling Media... 29

4 5.3.4 Emotionell påverkan Tillgänglighet Konkreta givandemetoder Tillit Diskussion Slutsats och förslag till vidare forskning Källförteckning Bilaga... 44

5 1. Inledning Studier visar att Sverige, sett till sin storlek, är det land i världen som ger mest bistånd. Sveriges totala bistånd uppgick år 2010 till ca 30 miljarder kronor. Av denna summa är 8 % det man kallar individuellt bistånd, det vill säga från privata aktörer 1. Anslagen för såväl statligt bistånd som det privata biståndet brukar generellt följa de samhällsekonomiska trenderna 2. När människor förväntar sig mer ekonomiskt gynnsamma villkor för landet och för det ekonomiska tillståndet har andelen biståndspositiva och biståndsviljan ökat, och på motsvarande sätt har denna andel minskat när förväntningarna på ekonomin varit låga. De mätningar som gjordes i samband med finanskrisen 2008/2009 visar dock att biståndsviljan i Sverige under denna period var starkare än under tidigare ekonomiska kriser 3 4. Sverige var dessutom ett av de få länder som ökade sin biståndsnivå under 2011, en nivå som stadigt fortsätter att öka 5. Detta visar att det finns en stark biståndsvilja i Sverige som står fast trots konjunktursvängningar. Samtidigt toppar Sverige listorna över de mest sekulariserade och individualiserade länderna i världen. Enligt World Value Survey är Sverige världens mest individualiserade land, ett land där självförverkligande och oberoende betonas medan kollektiva tillhörigheter såsom familj och religion ägnas allt mindre intresse 6. Detta är något som, åtminstone vid första anblick, inte borde korrelera med stort givande, vilket indikerar att det finns fler faktorer och motiv som påverkar givande än ekonomisk situation, värderingar och kollektivism. Det finns en hel del statistik att tillgå angående givande i Sverige hur biståndsviljan ser ut i olika delar av landet, hos olika åldersgrupper och kön 7. Det som vi däremot inte anser är speciellt utvecklat i forskningen är vad som är bakgrunden till denna statistik. Frågan vi ställer oss är hur svenskar resonerar kring givande och varför? Vilka är de bakomliggande motiven, påverkansfaktorerna och villkoren för givandet? 1 Openaid är en webbaserad informationstjänst om biståndet i Sverige byggd på öppna myndighetsdata (openaid.se, 2013) 2 Ekengren, Ann- Marie Det frivilliga biståndet i Det nya samhället ed. Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (2000) 3 Sida Svenskarnas biståndsvilja fortsatt hög trots finanskris bistandsvilja- fortsatt- hog- trots- finanskris/ 4 Öhrlings PriceWaterhouseCooper 5 Swedbank Undersökning om svenska folkets ideella engagemang, attityder och stöd till ideella hjälporganisationer samt inställningen till företagens samhälls- och miljöansvar (2012) 6 World Value Survey 7 Abrahamsson, Hans & Ekengren, Ann- Marie Försvagad biståndsvilja (Göteborg 2010) 1

6 1.1 Disposition Denna studie ämnar undersöka motiv och påverkansfaktorer kring givande i Sverige. Rapporten inleds med en kort introduktion om studiens syfte och de frågeställningar som lett vårt arbete. Detta avsnitt behandlar även de avgränsningar som gjorts samt en definition av för studien centrala begrepp. Nästa del, som består av en bakgrund, avser att sätta in läsaren i ämnet samt att ge en överblick över hur givandet har sett ut och ser ut i Sverige idag. Därifrån går vi in på de teoretiska utgångspunkter som fungerat som grund för vår analys. I denna del diskuteras begreppet altruism utifrån tanken om altruistiska motiv och påverkansfaktorer. Diskussionen kring motiven berör tre former av altruistiska motiv; det man kallar genuin altruism i form av empati, pliktkänsla och moralisk tillfredsställelse samt egoistiska motiv, kallade prosociala, i form av warm glow-teorin och teorin om identitetsbaserad motivation. Vidare diskuteras även vilka påverkansfaktorer som kan komma att vara avgörande för människors beslut att ge. De som tas upp är information och kunskap, personlig koppling, media, tillgänglighet och tillit. Metoddelen beskriver och diskuterar studiens överväganden, genomförande och tillvägagångssätt. Här beskrivs vårt metodval som varit kvalitativa intervjuer, vårt vetenskapliga synsätt, det urval vi gjort och våra intervjupersoner, hur vi gått tillväga, våra etiska överväganden samt de kvalitetskriterier vi tagit hänsyn till. Sedan följer resultatet av vår empiri som kategoriserats under rubrikerna givande hos respondenterna, motiv till givande samt faktorer som påverkar givande. Underrubrikerna till dessa går i sin tur i linje med den indelning som gjorts i avsnittet teoretiska utgångspunkter. Slutligen analyseras och diskuteras resultatet kopplat till de teoretiska utgångspunkterna där samband och orsaksteorier lyfts fram. Även förslag på vidare forskning presenteras i denna del. 2

7 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vad som motiverar och påverkar viljan att ge till olika former av välgörenhet. Detta avser vi att göra genom att intervjua fem respondenter kring deras tankar om givande. Genom intervjuerna hoppas vi få en större förståelse för den statistik som finns över givande i Sverige idag. - Hur ser viljan att ge ut bland de intervjuade respondenterna? - Vilka motiv finns till givande? - Vilka faktorer påverkar människors givande? 1.3 Precisering Det finns olika former av givande; biståndsgivande, givande nationellt och givande av tid. Med biståndsgivande menas det individuella internationella givandet som Sverige förser fattiga länder med. Nationellt givande innebär det svenskar ger till organisationer som verkar inom landet, där pengarna går till exempelvis cancerforskning, stadsmission eller BRIS 8. Med givande av sin tid menas volontärarbete, både internationellt som nationellt. Vi ville inte genom våra intervjufrågor styra respondenterna alltför mycket och definierade därför inte givande på något sätt. Deltagarna fick göra sin egen tolkning av begreppet och prata fritt kring givande vilket resulterade i att samtalen kom att handla om givande inom samtliga tre former. Detta styrde oss därmed från vårt initiala fokus på internationellt biståndsgivande till att innefatta givande i stort, vilket även inbegriper nationellt givande och volontärarbete. 1.4 Begreppsdefinitioner Ideella hjälporganisationer Ideella hjälporganisationer beskrivs i en undersökning utförd av Swedbank 2011 och det är även denna definition vi har valt att utgå från i vår studie: organisationer som bygger sin verksamhet på penninggåvor, donationer och frivilligarbete. T ex organisationer som hjälper till vid natur- och hungerkatastrofer eller 8 BRIS: Barnens rätt i samhället 3

8 som arbetar med mänskliga rättigheter och demokrati, vetenskaplig medicinsk forskning, miljöfrågor eller speciella sjukdomar och funktionshinder. 9 Välgörenhet Välgörenhet definieras som gåvor till individer som inte har tillgång till mat, bostad, kläder eller liknande nödvändigheter 10. Nationalencyklopedin definierar välgörenhet som osjälvisk hjälp till människor som är i nöd eller att hjälpa sämre lottade 11. Givande Givande är det begrepp som vi främst kommer att använda i denna studie. Vi utgår från att givande kan handla om att ge både pengar och av sin tid. Vi menar dock att givande, till skillnad från välgörenhet, kan utgå från både själviska och osjälviska motiv. Motivation/Motiv Ett centralt begrepp i denna studie är motivation. Nationalencyklopedin definierar motivation som: psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål. Vidare definierar Nationalencyklopedin motivation eller motiv som en förklaring till varför vi handlar som vi gör och varför vi väljer att göra vissa saker före andra 12. Motivation är det som sätter igång våra handlingar och vår aktivitet. Känslor, tankar och förnuft är delar av motivationen som ger oss mål och mening med vårt handlande. Motivation är starkt kopplat till vilja och tillfredsställer vissa behov och förväntningar Swedbank 10 Lifvendahl, Tove Att ge: Samtal med svenska filantroper (Stockholm 2012) 11 Nationalencyklopedin (www.ne.se/sve/motivation) Imsen, Gunn Elevens värld Introduktion till pedagogisk psykologi (Lund 2000) 4

9 2. Bakgrund Denna del syftar till att ge läsaren en kort bakgrund till bistånd samt en beskrivning av givandet i Sverige. 2.1 Bistånd Det moderna internationella biståndet formades i slutet av andra världskriget med syfte att komma till rätta med fattigdom och den ojämna utvecklingen globalt. 14 Idag ger de flesta länder bistånd till mindre utvecklade länder. Hur biståndet bör ges och vilka resultat som bör uppnås har diskuterats sedan införandet av det internationella biståndet. Bistånd kan delas in i två delar - humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Det humanitära biståndet har som syfte att rädda liv och lindra nöd. En del av detta bistånd är katastrofhjälp vilket allmänheten ofta uppmuntras att ge till i samband med katastrofer av olika slag. Utvecklingsbiståndet syftar till att stimulera en långsiktig utveckling som ökar människors möjlighet att försörja sig. 15 Sida är Sveriges statliga myndighet för bistånd och arbetar på uppdrag av riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen 16. Sverige har en lång och stark tradition av internationellt utvecklingsbistånd. Sedan många år tillhör vi de länder som ger allra mest stöd till fattiga länder i relation till storleken på vår ekonomi. I nästan 40 år har vi dessutom haft ett kvantitativt mål för biståndet som innebär att minst 1 % av vår bruttonationalinkomst ska gå till internationellt utvecklingsarbete. 17 Utvecklingsbiståndet inkluderar Sveriges statliga bistånd, där staten genom Sida och andra organisationer bidrar med pengar till andra mindre utvecklade länder. Sveriges bistånd består dock inte enbart av det statliga biståndet utan en del av vårt utvecklingsbistånd består av det givande som kommer från privatpersoner. 18 Långt ifrån allt som ges av privatpersoner i Sverige går dock till just internationellt biståndsarbete. I Sverige går ungefär 40 % av de totala insamlade medlen till organisationer som verkar utanför Sveriges gränser 19. Med andra ord ges 60 % av de insamlade medlen till organisationer inom Sverige. Det privata givandet är alltså mycket vidare än att handla enbart om internationellt bistånd. 14 Abrahamsson, Hans, Det gyllene tillfället Teori och strategi för global rättvisa (Stockholm 2008) 15 Lifvendahl 16 Sida oss/vart- uppdrag/ 17 Krause, Per Det svenska biståndsberoendet (Stockholm 2007) Breman, Anna Forskning om filantropi: varför skänker vi bort pengar? (Stockholm 2008) 5

10 2.2 Biståndsvanor och biståndsvilja hos svenskar I Sverige skänks runt 5 miljarder kronor till välgörenhet varje år % av svenskarna i åldern år uppger i en undersökning, som genomförts av Swedbank 2012, att de har skänkt pengar till någon ideell hjälporganisation under det senaste halvåret. Detta är en ökning jämfört med 2011 och ligger även över de % som givandet normalt legat på sedan En annan undersökning, gjord av SCB från 2005, visar att hushållen i Sverige skänker i genomsnitt 900 kr till hjälporganisationer varje år 22. Undersökningen visar också att hushåll med låg inkomst ger lika mycket som hushåll med hög inkomst. De flesta givarna brukar återfinnas bland de äldsta personerna samt bland kvinnorna, så även i denna undersökning. Givandet är dessutom mer utbrett bland välutbildade personer, höginkomsttagare samt bland de som bort i landets storstäder. I Sverige skänks det mest pengar vid katastrofer och i juletid. Det spontana givandet är betydligt lägre under resten av året. Anna Breman menar att spontana donationer är relativt ovanliga och att många människor endast skänker pengar när de tillfrågas 23. Abrahamsson & Ekengren har undersökt attityder till givande och här ser siffrorna lite annorlunda ut. De menar att de biståndspositiva kategoriseras av kvinnor, unga och utbildade. Trots att en större andel av de äldre skänker pengar är inställningen till givande mer positiv bland unga. 24 Även Oscarsson menar att den typiska biståndspositiva svensken är yngre än 60 år och välutbildad, men menar också att denne därtill har goda inkomster, är berest, ensamstående och utan barn i hushållet, att denna person skänker regelbundet, ofta går i kyrkan, identifierar sig med vänster och är V, MP, KD och FI-sympatisör. Han hävdar, trots att kvinnorna ligger aningen högre i mätningar, att kvinnor och män i stort är lika positiva till bistånd. 25 Allt sedan det svenska biståndssystemets uppbyggnad har Sverige tillhört de främsta biståndsgivarna i världen och det svenska folkets har generellt sett en positiv inställning till bistånd. Biståndsviljan i Sverige har dock skiftat över tid. Som högst var biståndsviljan när utvecklingssamarbetet etablerades och expanderades efter andra världskriget, under och 20 Breman 21 Swedbank 22 SCB 900 kronor om året till hjälporganisationer (Välfärd nr ) 23 Breman 24 Abrahamsson & Ekengren 25 Oscarsson, Henrik Biståndsviljan i Sverige (2011) 6

11 70-talet. På 80-talet fick biståndet mycket kritik men trots detta hölls andelen biståndspositiva på en relativt hög nivå. Under tidigt 90-tal sjönk biståndsviljan drastiskt men har sedan slutet av 90-talet och under 2000-talet börjat återhämta sig igen och tagit sig till liknande nivåer som i slutet av 1970-talet. År 2009 sjönk biståndsviljan kraftigt och hamnade kring 36 %. 26 De nedgångar i biståndsviljan som varit, menar Ekengren & Oscarsson, beror huvudsakligen på ekonomiska konjunktursvängningar. Det som är anmärkningsvärt är dock att såväl den svenska befolkningens biståndsnivåer samt biståndsvilja har ökat oerhört fort. 27 Biståndsviljan ligger idag på nästan samma nivåer som innan finanskrisen, trots att de senaste åren präglats av lågkonjunktur. 28 Erik Zachrison, generalsekreterare på Frii, menar att givandet hos många svenskar idag ses som en del av livsstilen. I en artikel i Uppsala Nya Tidning säger han 29 : Det har blivit modernt att skänka pengar, det tillhör livsstilen numera att ha ett fadderbarn eller att varje månad skänka pengar till en organisation. Det är något man lagt in i hushållsbudgeten 30 Detta kan ses som en förklaring till att givandet inte påverkas lika starkt av konjunktursvängningar som förr. 26 Abrahamsson & Ekengren 27 Ekengren, Ann- Marie & Oscarsson, Henric Solidaritet med omvärlden? Biståndsviljan i Sverige (Göteborg 1999) 28 Oscarsson 29 Uppsala nya tidning. skaumlnka- pengar- tillhoumlr- livvstilenquot default.aspx 30 Ibid 7

12 3. Teoretiska utgångspunkter Detta avsnitt presenterar de teoretiska utgångspunkter vi haft den tidigare forskning som finns kring altruism samt altruistiska motiv och faktorer som påverkar givande. 3.1 Altruism Altruism definieras på olika sätt inom olika vetenskapliga discipliner beroende på att skilda discipliner betonar olika saker. Forskare inom biologin är till exempel intresserade av hur ett beteende som missgynnar individen själv har kunnat bestå i det naturliga urvalet. Ekonomer diskuterar i termer av externa effekter och hur individers nytta påverkas av hjälpandet. Filosofer i sin tur funderar över moralteorier som grundar sig på människors egenintresse och intresse av andra. Altruism är med andra ord ett begrepp som kan behandlas tvärvetenskapligt. Vår studie kommer i och med det syfte och de frågeställningar vi har att ha ett socialpsykologiskt fokus där intresset ofta ligger kring varför människor hjälper varandra, vad som framkallar viljan att hjälpa och vilken typ av människor som hjälper. 31 En av de mest återkommande definitionerna av altruism är att hjälpa andra människor utan att räkna med någon form av extern belöning. Motsatsen till altruism är egoism som brukar definieras som själviskhet; att målet för handlandet är att främja sina egna intressen i så hög grad som möjligt. Andras intressen främjas enbart när dessa även gagnar en själv. 32 Man utgår i en altruistisk tanke från att det man gör inte görs utifrån egoistiska skäl, för att gynna sig själv, och heller inte i förväntan över att få tillbaka något i gengäld Socialpsykologen Daniel Batson menar dock att altruism och egoism liknar varandra i syftet att de båda motiven har ett mål som innebär att öka någons nytta. Det som skiljer dem åt är att med altruism är motivet att öka någon annans välfärd medan egoism istället har motivet att öka den egna välfärden. 35 När människor hjälper andra delar de med sig av sina resurser. Detta behöver inte bara innebära pengar och andra materiella värden utan även tid och saker som accepterande av negativa konsekvenser exempelvis smärta och risk. När individer hjälper andra och detta 31 Jacobsson, Fredric Den barmhärtige ekonomiten Effektivitets- och rättviseaspekter på altruism och hälsa (Linköping 2005) Breman Batson, Daniel Is there genuine altruism? i Altruism, society, health care ed. Nordgren, Anders & Westrin, Claes- Göran (Uppsala 1998) 8

13 innebär någon form av uppoffring spelar de moraliska värdena ofta stor roll som motiv för den altruistiska handlingen. Andra värden kan dock vara vara anseende, fysiskt välmående och framtida möjligheter något som vi kommer återkomma till senare i denna del Altruistiska motiv Inom forskningen råder det delade meningar om altruism och om huruvida ren altruism existerar eller inte 37. Diskussionen kring om det finns några rent altruistiska handlingar eller om människan i grunden är egoistisk och handlar enbart med sin egennytta i tanke pågår och har pågått sedan Auguste Comte började använda begreppet altruism i mitten av 1800-talet. 38 Det är via motivet vi kan avgöra om en handling är altruistisk eller egoistisk. Motiv är den underliggande orsaken till en handling, en drivkraft eller ett skäl till att handla på ett visst sätt 39. Ett motiv är egoistiskt om dess primära mål är att öka den egna välfärden. Utöver materialistiska motiv finns det även en rad icke materialistiska motiv såsom fysisk välbefinnande, önskan att bli omtyckt och att lyckas. För att underlätta användandet och förståelsen av altruism kan man använda två olika nyttobegrepp vilka är kopplade till altruistens mål och till extern och intern belöning. Det ena är primär nytta som skapas när målet för den prosociala handlingen är den egna välfärden. Detta är då en egoistisk handling. När det handlar om prosociala beteenden är den primära nyttan oftast kopplad till extern belöning. När målet för den prosociala handlingen inte är den egna välfärden utan någon annans välfärd talar vi om sekundär nytta. Detta brukar även benämnas som genuin altruism. Den sekundära nyttan är en form av intern belöning som uppstår som en följd av upplevelsen att någon annans välfärd ökar eller att en rättvisare fördelning uppnås. 40 Genuin altruism anses ofta begränsad till handlingar som, till förmån för andra, utförs utan egen välfärdsökning. En person som väljer att göra en sådan handling, med vetskapen att denna innebär mindre egennytta men är till förmån för någon annan, är inte rationell i ekonomisk bemärkelse och passar därför inte in i de normer som ligger till grund för ekonomisk teori. En grundtes inom välfärdsekonomin är nyttomaximeringsprincipen som utgår från att individen antas välja rationellt. Detta innebär att individen kan rangordna olika valmöjligheter och därmed kan välja det mest fördelaktiga. Rationalitet leder också till att 36 Jacobsson 37 Ibid 38 Jacobsson Jacobsson 9

14 olika val blir överensstämmande med varandra. Eftersom genuin altruism strider mot denna princip är den svår att analysera med ekonomiska verktyg Empati Altruism anses ofta ha sin orsak i upplevelsen av att någon annan person lider. Reaktionen på lidande brukar benämnas som empati, sympati, ömhet eller medlidande. Denna känslomässiga reaktion anges ofta som orsak till altruism. Empati kan i vid mening beskrivas som en individs känslomässiga reaktion på upplevelsen av någon annan individs tillstånd eller situation som enligt Martin L. Hoffman är en inneboende mekanism hos människor. Ett exempel på detta, menar han, är spädbarns tendens att gråta när de hör andra barn som gråter. Hoffman menar att det altruistiska beteendet inte uppkommer helt spontant utan att en individ som känner empati gör en avvägning mellan sina egna kostnader för hjälpinsatsen och den effekt som hjälpinsatsen åstadkommer hos motparten. 42 Nancy Eisenberg hävdar att empatin kan medföra hjälpande med både altruistisk och egoistiskt motiv. Den altruistiska handlingen som utlöses av empati tycks endast förekomma då det finns lidande hos objektet, även om individer rent teoretiskt skulle kunna tänkas hjälpa lyckliga människor. Antingen övergår empatin till att bli sympati, som Eisenberg beskriver som känslan som kommer av någon annans tillstånd. Eisenberg menar att om en individ ser en jämlike som är ledsen och känner sig oroad för denne kommer individen uppleva en sympati för personen, som är baserad på en empatisk ledsamhet. Det andra alternativet är att empatin övergår till personliga bekymmer som är självfokuserade i den meningen att man känner ett personligt obehag 43. Ett exempel på detta är att vid möten med tiggare kan känslor av skuld uppkomma. En kombination av dessa två är även möjligt. Psykologer har länge hävdat att all motivation för alla handlingar individen gör, i grunden är egoistiska. Socialpsykologen Daniel Batsons empati-altruistiska hypotes utmanar dock detta tankesätt och menar att empati utlöser genuin altruism, att individer som vill hjälpa andra faktiskt gör det utan att få något i gengäld. Denna hypotes är dock beroende av vissa omständigheter. Batson menar att det krävs att en identifiering med personen i nöd sker eller att en emotionell respons riktats till denne i nöd Empati-altruistiska hypotesen utesluter dock inte att det finns själviska fördelar med att ge eller hjälpa men Batson menar att de 41 Jacobsson 42 Hoffman, Martin Empathy and Moral Development implications for caring and justice (New York 2000) 43 Eisenberg, Nancy Emotion, Regulation and Moral Development (Annu. Rev. Psychol. Vol ) 44 Batson, C. Daniel & Shaw, Laura L. Evidence for altruism: Toward a Pluralism of Prosocial Motives (Psychological Inquiry Vol ) 45 Batson, C. Daniel m.fl. Is Empathy- Induced Helping Due to Self- Other Merging? (Journal of Personality and Social Psychology, vol ) 10

15 fördelarna som eventuellt uppstår inte är målet med att man hjälper, dessa är endast oavsiktliga konsekvenser som uppstår i hjälpandeprocessen. Motivet har med andra ord från början varit altruistiskt Moralisk tillfredsställelse och genuin altruism Ett ytterligare tänkbart motiv till altruism är rättvisa, vilket kan beskrivas som moralisk tillfredsställelse som styrs genom individens personliga normer. Moralisk tillfredsställelse har i detta fall med vad individens ser som en moraliskt riktig resursfördelning att göra. Uppfyllandet av dessa principer eller regler är vad som medför nytta för individen. 47 Genuin altruism kopplas ofta till dessa moraliska normer. Med detta som utgångspunkt skulle altruisten alltså inte bry sig om effekterna av normens utförande gynnar sin egen eller andras välfärd. Dessa tankar hävdar Jacobsson kan härledas till Immanuel Kant som menade att motivet för att utföra moraliska handlingar varken bör vara egoistiskt eller altruistiskt utan att motivet istället att göra sin plikt 48. Amartya Sen behandlar också begreppet altruism i form av plikt. Han menar att man kan dela upp de altruistiska motiven utifrån sympati och plikt. Sympati medför att altruisten ökar sin egen nytta genom att någon annan får det bättre och kan liknas vid empatisk altruism som beskrevs i tidigare stycke. Man kan säga att altruism genom sympati är välvilja för att nå egennytta. Låter man någon må dåligt leder detta till att man även själv mår dåligt, får man däremot någon att må bra kommer denna känsla att smitta av sig även på en själv. Plikt är istället ett val av en handling där den som utför handlingen vet att denna i sig kommer att medföra en lägre egen välfärd än möjliga alternativa handlingar. Ett exempel som Sen för fram är att man exempelvis hjälper någon i misär trots att man egentligen inte själv berörs av detta lidande, utan för att man känner en plikt inför det. Det betyder att man offrar något för sig själv för att hjälpa andra, för att uppfyllandet av ens moraliska värderingar är viktigare än ens egen välfärd Prosociala motiv Det är som tidigare nämnts inte alltid helt enkelt att empiriskt skilja altruistiska preferenser från egoistiska, vilket gör att även andra motiv än de som beskrivits kan förekomma när människors hjälp till andra undersöks empiriskt. Jacobsson menar att när man undersöker människors gåvor till välgörande ändamål är det rimligt att anta att en stor del av motivet utgörs av någon form av primär nytta, det vill säga att motivet till viss del är egoistiskt. Detta 46 Batson C, Daniel Empathy- Induced Altruistic Motivation (Kansas 2008) 47 Jacobsson 48 Ibid 49 Sen, Amartya. Rationality and freedom (London 2002) 11

16 kan gälla gåvor till samhälleliga varor och tjänster som individen själv tror sig ha nytta av eller gåvor som på olika sätt kan bidra till att han eller hon når uppskattning, erkännande, makt och status hos andra människor. 50 Vi har valt att beskriva två olika prosociala motiv närmare, dessa är warm-glow giving samt identitetsbaserad motivation. Warm-glow giving Warm-glow giving, eller det som kallas imperfekt altruism, är ett begrepp myntat av James Andreoni. I denna teori förväntas individer tillföra något för allmänhetens nytta av två orsaker. Den första anledningen är altruism och den andra är för sitt eget välmående, det vill säga den privata nyttan, något Andreoni kallar warm-glow. På grund av det sista själviska motivet kallas även Warm-glow giving för imperfekt altruism 51. Warm-glow giving bygger på tanken att människor ger för att må bättre. Inom nationalekonomi har denna teori dominerat som förklaring till varför människor skänker till välgörenhet. Warm glow innebär att givaren i första hand inte bryr sig om mottagaren, det är det aktiva valet att donera som ger givaren välbefinnande, inte vad eller vem pengarna går till. 52 Andreoni menar dock att det kan finnas en kombination av egoism och altruism i denna teori, att individer bryr sig om allmänhetens nytta men genom detta även kan få uppleva ett warm-glow. 53 Bekkers och Wiepkings forskning understryker även detta. De menar att det kan finnas en social press från omgivningen som gör att man väljer att ge till välgörenhet. Syftet med givandet blir då, precis som i warm glow-teorin, i första hand sitt eget välbefinnande, inte de nödställdas. Givandet blir ett sätt att undgå skam, och ger givaren en bättre självbild och ett bättre självförtroende samtidigt som det minskar ett dåligt samvete. 54 Altruism har studerats genom det så kallade diktatorsspelet. Detta spel går ut på att deltagaren får en summa pengar och samtidigt informationen att en del av pengarna eller hela summan kan tillfalla välgörenhet eller dem själva. Sedan får deltagaren själv välja hur mycket som denne vill skänka respektive hur mycket denne vill behålla själv. Diktatorsspelet har genomförts i hundratals olika länder med olika stora summor pengar. Hur mycket deltagarna ger varierar beroende på mottagare, organisation och scenario. Experimentet visar dock att trots att besluten är helt anonyma väljer de flesta att dela med sig, detta oavsett vilket land deltagaren kommer från, vilken religion denne tillhör, vilket kön personen har samt vilken 50 Jacobsson 51 Andreoni, James, Giving With Impure Altruism: Applications to Charity and Ricardian Equivalence.(Journal of Political Economy Vol. 97 No ) 52 Breman 53 Andreoni 54 Bekkers, René & Wiepking, Pamala A Literature Review of Empirical Studies of Philanthropy: Eight Mechanisms That Drive Charitable Giving (Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly 2010) 12

17 summa deltagaren fått till sitt förfogande. De flesta människor väljer att skänka pengar trots att mottagaren är för dem en helt anonym person som aldrig kommer att få reda på det beslut som deltagaren tagit. Forskare ser detta som ett bevis för att människor inte endast är altruistiska gentemot människor de känner. Vid vissa diktatorsspel har även deltagarnas hjärnaktivitet undersökts med hjälp av magnetröntgenkameror för att kunna studera vilka delar av hjärnan som aktiveras när en person fattar ekonomiska beslut. De slutsatser man kunnat dra utifrån dessa experiment är att människor mår bra av att ge. Denna slags neurovetenskapliga forskning stödjer Andreonis teori om warm glow. 55 Identitetsbaserad motivation Daphna Oyserman beskriver ytterligare en teori kopplat till givande. Denna teori tar upp identitet som en bakomliggande orsak till hur människor i samhället gör sina val i livet. Med identitet menas den personen man varit, är och kan bli. Denna sociala identitet kan exempelvis vara tillhörighet i kön, kulturell bakgrund, religion eller annan grupp exempelvis vänskap och familj, där man exempelvis har gemensamma mål och karaktärsdrag. 56 Oyserman menar att människan väljer att göra sina val utifrån den identitet som man anser sig tillhöra. Detta blir tydligt främst i de situationer då det handlar om att vara villig att agera eller i situationer som har med konsumtionsbeteende att göra. Det behöver inte vara uppenbart utifrån vilken identitet valen görs, dessa är mycket kontextbundna och påverkas därmed av detta. Denna påverkan på valet utifrån identitet behöver inte vara medveten hos personen, det kan vara helt en omedveten handling. 57 Ekengren och Oscarsson menar att ett vanligt sätt att förklara varför individer tycker och agerar som de gör i specifika sakfrågor är att åsikterna går att härleda från någon form av latent värderingssystem. Flera faktorer kan samverka för att producera ett ställningstagande i en fråga; grundläggande värderingar, egna erfarenheter, verklighetsuppfattningar samt den kontext i vilken en fråga diskuteras. Identifiering med en viss grupp av människor eller vissa egenskaper kan vara orsak till givande, ser man sig exempelvis som en miljömedveten person är detta en orsak till att man ger av pengar och engagemang till en miljöorganisation. Ekengren och Oscarsson har även i sin forskning sett att medborgare som bekänner sig till 55 Camerer, C.F, Behavioral Game Theory: Experiments in Strategic Interaction (Princeton 2003) 56 Oyserman, Daphna, Identity- based motivation: Implications for action- readiness, procedural- readiness and consumer behavior (Journal of Consumer Psychology Vol ) 57 Oyserman 13

18 kristna värderingar har en mer positiv inställning till givande, något som även detta kan härledas till en identifiering till en viss slags värderingar och en viss grupptillhörighet. 58 Shang, Reed och Croson har utfört flera fält- och laboratorieexperiment för att undersöka om identitet har någon effekt på donationer. Ett av deras experiment visar att identitet kan influera beteenden och val till agerande, exempelvis donerar en person mer pengar om denne får information om att en tidigare donator tillhörande samma identitetsgrupp som de själva, har gett en stor summa till ett ändamål som ligger i linje med ens egna intressen och värderingar Påverkansfaktorer Detta avsnitt avser beskriva de olika faktorer som kan påverka beslutet om givande. Om motiv är den underliggande orsaken till en handling, menar vi att påverkansfaktorerna är det som initierar handlingen. Jacobsson presenterar en modell gjord av Latané och Darley över vad som utlöser och påverkar människor att ta det slutgiltiga beslutet att ge. Denna utgår från ett antal händelser och beslutssteg. Det första steget i denna process beskriver Latané och Darley som att individen måste uppfatta att något har hänt. Sedan måste händelsen tolkas som att det finns ett behov av hjälp och därefter behöver individen känna ett personligt ansvar. Därutöver spelar individens normer stor roll. Slutligen måste den potentielle hjälparen bedöma att han eller hon kan hjälpa offret samt känna en känsla av närhet till offret. Människor hjälper i större utsträckning medmänniskor som de känner att de har något gemensamt med, det kan handla om att man delar erfarenheter av en plats eller upplevelse. 60 Faktorer som ses av betydelse för denna beslutprocess är information och kunskap, personlig koppling, media, tillgänglighet, tillit och konkreta givandemetoder Information och kunskap David Van Slyke och Arthur Brooks menar att när individer har information och kunskap är chansen större till givande eftersom det då skapas en medvetenhet hos personen om en viss situation eller ett visst behov 61. Bekkers och Wiepking har kommit fram till att det finns ett antal mekanismer, som genomgående ses uppmuntra individer att skänka och en av de främsta 58 Ekengren & Oscarsson 59 Shang, Jen. Reed, Americus & Croson, Rachel Identity Congruency Effects on Donations (Journal of Marketing Research Vol XLV, 2008) 60 Jacobsson 61 Slyke, David M Van & Brooks, Arthur Why do people give? New evidence and Strategies for Nonprofit Managers (American Review of Public Administration Vol. 35 No ) 14

19 mekanismer som tas upp är just medvetenhet eller information. I de flesta fall söker inte potentiella donatorer själva aktivt efter möjligheter att skänka pengar och på vilka sätt de kan bidra, de måste istället lockas till givande genom information eller reklam. Bekkers och Wiepkings studier visar att när människor blir informerade om situationer och behov genom exempelvis olika kampanjer och reportage blir de mer villiga att ge. En majoritet av alla donationer som tecknas är ett resultat av organisationers kampanjer som oftast är informativa och bidrar till större kunskap. 62 I en undersökning, gjord av Anna Breman och Ola Granström, om individers villighet till givande utanför Sveriges gränser, nämns information som en viktig komponent till givande. Personlig information, i såväl skriftlig form som i bildform, om mottagaren skapar emotionella band vilket ökar givandet Personlig koppling Bekker och Wiepking hävdar, liksom Slyke & Brooks, att det är vanligt att donatorer lockas till att ge när de har en personlig koppling till ändamålet. Hos individer som har sett misär eller har en relation till någon som drabbats av lidande på ett eller annat sätt är sannolikheten till givande större Detta styrker Burgoyne, Young och Walker tre forskare inom socialpsykologi i en fokusgruppsstudie om givande. Deras studie fokuserar främst på hur välgörenhetsgivande är kopplat till hushållets ekonomi, men i studien presenteras även faktorer som gör att man lockas till att ge respektive avstår från att ge. Sex par deltog i fokusstudien och dessa angav ett antal faktorer till varför de gav av sina pengar eller av sin tid. En av de mest framträdande faktorerna var det personliga engagemanget. Med personligt engagemang menade de att om det fanns en koppling till någon/några i nöd eller ett intresse för ändamålet var de mer intresserade av att bidra på något sätt. Ett exempel som gavs var att om någon släkting avlidit i cancer blev man mer mån att ge till exempelvis cancerforskning, då man själv hade en erfarenhet av vad cancer innebär för individen i fråga och för de närmast sörjande. Ett annat exempel var att ett besök i land och ett möte med lokalbefolkningen där kunde ge ett engagemang och en känsla av nöd för det stället något som skapade en vilja att hjälpa Bekkers & Wiepking 63 Breman, Anna & Granström, Ola, Altruism Without Borders i The Economics of Altruism, Paternalism and Self- control ed. Breman, Anna (Stockholm 2006) 64 Bekker & Wiepking 65 Slyke & Brooks 66 Burgoyne, Carol B., Young, Brian & Walker, Catherine M. Deciding to Give to Charity: a Focus Group Study in the Context of the Household Economy (Journal of Community & Applied Social Psychology 2005) 15

20 3.3.3 Media Burgoyne, Young och Walker undersökte även i sin fokusstudie vilken roll media har när det gäller människors givande. Deltagarna i studien nämner media som något som kan uppmuntra människor till att ge men även som en faktor som gör att människor avstår från givande. Det framkom att de flesta deltagarna blev berörda av att exempelvis se lidande på tv och blev därmed påverkade till att ge eller bidra på något sätt. Andra deltagare såg dock inte media som en särskilt produktiv kanal för att locka givande. Grunden till detta låg i uppfattningen att organisationer manipulerar folk till att ge genom att försöka framkalla skuldkänslor. 67 Media har stor makt över biståndsdebatten som i sin tur påverkar människors inställning till givande. Belyser media biståndsdebatten ur en positiv vinkel påverkas oftast individer i samma riktning och blir över lag mer positiva till att ge. Men är kritiken negativ blir man reserverad i sin inställning. Förtroendet för hjälporganisationer har en tendens att öka vid stora katastrofer som till exempel tsunamin år 2004, då dessa ofta får stort utrymme i media. På samma sätt sjunker förtroendet när stora skandaler kopplat till organisationer uppmärksammas, ett exempel på detta är skandalen med Röda Korsets medarbetare som förskingrade organisationens pengar vilket gjorde att Röda Korsets varumärke och anseende tog stor skada Tillgänglighet Slyke och Brooks hävdar att tillgänglighet och smidighet är viktigt för potentiella donatorer när de ska ta beslut om att bli givare. Han menar att människor inte aktivt anstränger sig för att söka upp sätt att ge. 69 Även Breman menar det spontana givandet är ovanligt, att organisationer aktivt måste samla in pengar för att få resultat det krävs en förfrågan för att människor ska ge 70. Denna tillgänglighet och smidighet syns även i form av att svenska organisationer haft en stor ökning av gåvor via sms. Att skänka pengar genom telefonen ses som ett smidigt sätt att ge. Denna form av givande har dock utmanas sedan februari 2013, då tjänsten WyWallet 71 infördes och blev ett krav. Denna tjänst begränsar smidigheten att bara skicka ett sms, genom att man måste skaffa ett konto för att kunna skicka sms-gåvor till hjälporganisationer. 72 Pär 67 Burgoyne, Young & Walker 68 Swedbank 69 Slyke & Brooks 70 Breman 71 WyWallet är en mobil plånbok som du använder för att betala och föra över pengar med mobilen (www.wywallet.se) 72 Sydsvenskan hinder- for- valgorenhet/ 16

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Skänka pengar och må bra? Ett experiment om produktbaserad biståndsgivning och känslor av välbefinnande

Skänka pengar och må bra? Ett experiment om produktbaserad biståndsgivning och känslor av välbefinnande Skänka pengar och må bra? Ett experiment om produktbaserad biståndsgivning och känslor av välbefinnande Examensarbete i statsvetenskap VT 2014 Rubin Hessel Handledare: Maria Solevid och Sebastian Lundmark

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Blodgivaretik att ge med hjärtat

Blodgivaretik att ge med hjärtat Blodgivaretik att ge med hjärtat Eva-Lotta Grantén, doktorand i etik. Om någon ger med sitt hjärta brukar det betyda att det finns en omsorg om andra, som inte är påverkad av hänsyn till en själv, man

Läs mer

Se människan att stärka och frigöra resurser i vardag och kris. Resursförstärkande möten i arbetslivet Novia 2.10.2013 Björn Vikström

Se människan att stärka och frigöra resurser i vardag och kris. Resursförstärkande möten i arbetslivet Novia 2.10.2013 Björn Vikström Se människan att stärka och frigöra resurser i vardag och kris Resursförstärkande möten i arbetslivet Novia 2.10.2013 Björn Vikström Ecce homo! Caravaggio 1605 St Människan Människan i sin utsatthet Pilatus

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Gruppens psykologi. Attributionsteori SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Transcendental Marknadsföring. Fredrik Nordin Linköpings Universitet

Transcendental Marknadsföring. Fredrik Nordin Linköpings Universitet Transcendental Marknadsföring Fredrik Nordin Linköpings Universitet Vi ställde några enkla frågor..kring värdeskapande och marknadsföringsstrategier till personer i möbelbranschen Några svar passade inte

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för tredje coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET 1 Swedish Translation, Aug. 2007. EVENT TEMPLES PROJECT INTRODUCTION HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET Följande introduktion är en utskrift av en intervju med James, den visionära skaparen av

Läs mer

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Erikshjälpen vill förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar! För att kunna göra det behöver vi samla in pengar. Så här tänker

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Nordisk Hjälp Humanitär Policy

Nordisk Hjälp Humanitär Policy Nordisk Hjälp Humanitär Policy Nordisk Hjälp vill att alla intressenter ska ha förtroende för vårt arbete. Verksamheten skall vara transparant, öppen och gå till ändamålen. Vi följer en del principer för

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete.

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. MÄSSA Jobb & Karriär Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. Under den jobb och karriärmässa som, fredagen den 2 mars 2012, arrangerats på initiativ av ett antal gymnasieungdomar från

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Beslutsunderlag: System för att organisera aktivister

Beslutsunderlag: System för att organisera aktivister 1 Beslutsunderlag: System för att organisera aktivister Senast reviderat: 2013-05-19 Författare: Max Gnipping Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Inledning...1 Forskning på ideellt arbete...2

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013 Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013 Varje år gör vi undersökningar om hur våra kunder upplever de tjänster, den service och den information som vi ger om den statliga

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet?

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Om ideella samhällets olika intäktskällor och förslag på förändringar En rapport om finansiell rådgivning av Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008

Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008 Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008 Bakgrund och syfte Charity Rating arbetar med informationsspridning, analys och utvärdering av ideella organisationer. Vår målsättning är att bland givare öka

Läs mer

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer