Varför ger vi? - En kvalitativ studie om motiv och påverkansfaktorer till givande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför ger vi? - En kvalitativ studie om motiv och påverkansfaktorer till givande"

Transkript

1 Linköpings Universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Lärarprogrammet, samhällskunskap Det internationella samhällets utveckling, 9SHA51, 15p VT 2013 Varför ger vi? - En kvalitativ studie om motiv och påverkansfaktorer till givande Karin Gert, Johanna Nilsson, Handledare: Nina Nikku Linköping

2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Disposition Syfte och frågeställningar Precisering Begreppsdefinitioner Bakgrund Bistånd Biståndsvanor och biståndsvilja hos svenskar Teoretiska utgångspunkter Altruism Altruistiska motiv Empati Moralisk tillfredsställelse och genuin altruism Prosociala motiv Påverkansfaktorer Information och kunskap Personlig koppling Media Tillgänglighet Tillit Konkreta givandemetoder Metod Metodval Vetenskapligt synsätt Kvalitativa semistrukturerade intervjuer Urval Genomförande och efterarbete av intervjuerna Etiska överväganden Kvalitetskriterier i kvalitativ studie Resultat Givande hos respondenterna Punktinsatser Regelbundet givande Ge av sin tid Motiv till givande Givande för att må bra Identitet och grupptryck Empati och plikt Faktorer som påverkar givande Information och kunskap Personlig koppling Media... 29

4 5.3.4 Emotionell påverkan Tillgänglighet Konkreta givandemetoder Tillit Diskussion Slutsats och förslag till vidare forskning Källförteckning Bilaga... 44

5 1. Inledning Studier visar att Sverige, sett till sin storlek, är det land i världen som ger mest bistånd. Sveriges totala bistånd uppgick år 2010 till ca 30 miljarder kronor. Av denna summa är 8 % det man kallar individuellt bistånd, det vill säga från privata aktörer 1. Anslagen för såväl statligt bistånd som det privata biståndet brukar generellt följa de samhällsekonomiska trenderna 2. När människor förväntar sig mer ekonomiskt gynnsamma villkor för landet och för det ekonomiska tillståndet har andelen biståndspositiva och biståndsviljan ökat, och på motsvarande sätt har denna andel minskat när förväntningarna på ekonomin varit låga. De mätningar som gjordes i samband med finanskrisen 2008/2009 visar dock att biståndsviljan i Sverige under denna period var starkare än under tidigare ekonomiska kriser 3 4. Sverige var dessutom ett av de få länder som ökade sin biståndsnivå under 2011, en nivå som stadigt fortsätter att öka 5. Detta visar att det finns en stark biståndsvilja i Sverige som står fast trots konjunktursvängningar. Samtidigt toppar Sverige listorna över de mest sekulariserade och individualiserade länderna i världen. Enligt World Value Survey är Sverige världens mest individualiserade land, ett land där självförverkligande och oberoende betonas medan kollektiva tillhörigheter såsom familj och religion ägnas allt mindre intresse 6. Detta är något som, åtminstone vid första anblick, inte borde korrelera med stort givande, vilket indikerar att det finns fler faktorer och motiv som påverkar givande än ekonomisk situation, värderingar och kollektivism. Det finns en hel del statistik att tillgå angående givande i Sverige hur biståndsviljan ser ut i olika delar av landet, hos olika åldersgrupper och kön 7. Det som vi däremot inte anser är speciellt utvecklat i forskningen är vad som är bakgrunden till denna statistik. Frågan vi ställer oss är hur svenskar resonerar kring givande och varför? Vilka är de bakomliggande motiven, påverkansfaktorerna och villkoren för givandet? 1 Openaid är en webbaserad informationstjänst om biståndet i Sverige byggd på öppna myndighetsdata (openaid.se, 2013) 2 Ekengren, Ann- Marie Det frivilliga biståndet i Det nya samhället ed. Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (2000) 3 Sida Svenskarnas biståndsvilja fortsatt hög trots finanskris bistandsvilja- fortsatt- hog- trots- finanskris/ 4 Öhrlings PriceWaterhouseCooper 5 Swedbank Undersökning om svenska folkets ideella engagemang, attityder och stöd till ideella hjälporganisationer samt inställningen till företagens samhälls- och miljöansvar (2012) 6 World Value Survey 7 Abrahamsson, Hans & Ekengren, Ann- Marie Försvagad biståndsvilja (Göteborg 2010) 1

6 1.1 Disposition Denna studie ämnar undersöka motiv och påverkansfaktorer kring givande i Sverige. Rapporten inleds med en kort introduktion om studiens syfte och de frågeställningar som lett vårt arbete. Detta avsnitt behandlar även de avgränsningar som gjorts samt en definition av för studien centrala begrepp. Nästa del, som består av en bakgrund, avser att sätta in läsaren i ämnet samt att ge en överblick över hur givandet har sett ut och ser ut i Sverige idag. Därifrån går vi in på de teoretiska utgångspunkter som fungerat som grund för vår analys. I denna del diskuteras begreppet altruism utifrån tanken om altruistiska motiv och påverkansfaktorer. Diskussionen kring motiven berör tre former av altruistiska motiv; det man kallar genuin altruism i form av empati, pliktkänsla och moralisk tillfredsställelse samt egoistiska motiv, kallade prosociala, i form av warm glow-teorin och teorin om identitetsbaserad motivation. Vidare diskuteras även vilka påverkansfaktorer som kan komma att vara avgörande för människors beslut att ge. De som tas upp är information och kunskap, personlig koppling, media, tillgänglighet och tillit. Metoddelen beskriver och diskuterar studiens överväganden, genomförande och tillvägagångssätt. Här beskrivs vårt metodval som varit kvalitativa intervjuer, vårt vetenskapliga synsätt, det urval vi gjort och våra intervjupersoner, hur vi gått tillväga, våra etiska överväganden samt de kvalitetskriterier vi tagit hänsyn till. Sedan följer resultatet av vår empiri som kategoriserats under rubrikerna givande hos respondenterna, motiv till givande samt faktorer som påverkar givande. Underrubrikerna till dessa går i sin tur i linje med den indelning som gjorts i avsnittet teoretiska utgångspunkter. Slutligen analyseras och diskuteras resultatet kopplat till de teoretiska utgångspunkterna där samband och orsaksteorier lyfts fram. Även förslag på vidare forskning presenteras i denna del. 2

7 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vad som motiverar och påverkar viljan att ge till olika former av välgörenhet. Detta avser vi att göra genom att intervjua fem respondenter kring deras tankar om givande. Genom intervjuerna hoppas vi få en större förståelse för den statistik som finns över givande i Sverige idag. - Hur ser viljan att ge ut bland de intervjuade respondenterna? - Vilka motiv finns till givande? - Vilka faktorer påverkar människors givande? 1.3 Precisering Det finns olika former av givande; biståndsgivande, givande nationellt och givande av tid. Med biståndsgivande menas det individuella internationella givandet som Sverige förser fattiga länder med. Nationellt givande innebär det svenskar ger till organisationer som verkar inom landet, där pengarna går till exempelvis cancerforskning, stadsmission eller BRIS 8. Med givande av sin tid menas volontärarbete, både internationellt som nationellt. Vi ville inte genom våra intervjufrågor styra respondenterna alltför mycket och definierade därför inte givande på något sätt. Deltagarna fick göra sin egen tolkning av begreppet och prata fritt kring givande vilket resulterade i att samtalen kom att handla om givande inom samtliga tre former. Detta styrde oss därmed från vårt initiala fokus på internationellt biståndsgivande till att innefatta givande i stort, vilket även inbegriper nationellt givande och volontärarbete. 1.4 Begreppsdefinitioner Ideella hjälporganisationer Ideella hjälporganisationer beskrivs i en undersökning utförd av Swedbank 2011 och det är även denna definition vi har valt att utgå från i vår studie: organisationer som bygger sin verksamhet på penninggåvor, donationer och frivilligarbete. T ex organisationer som hjälper till vid natur- och hungerkatastrofer eller 8 BRIS: Barnens rätt i samhället 3

8 som arbetar med mänskliga rättigheter och demokrati, vetenskaplig medicinsk forskning, miljöfrågor eller speciella sjukdomar och funktionshinder. 9 Välgörenhet Välgörenhet definieras som gåvor till individer som inte har tillgång till mat, bostad, kläder eller liknande nödvändigheter 10. Nationalencyklopedin definierar välgörenhet som osjälvisk hjälp till människor som är i nöd eller att hjälpa sämre lottade 11. Givande Givande är det begrepp som vi främst kommer att använda i denna studie. Vi utgår från att givande kan handla om att ge både pengar och av sin tid. Vi menar dock att givande, till skillnad från välgörenhet, kan utgå från både själviska och osjälviska motiv. Motivation/Motiv Ett centralt begrepp i denna studie är motivation. Nationalencyklopedin definierar motivation som: psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål. Vidare definierar Nationalencyklopedin motivation eller motiv som en förklaring till varför vi handlar som vi gör och varför vi väljer att göra vissa saker före andra 12. Motivation är det som sätter igång våra handlingar och vår aktivitet. Känslor, tankar och förnuft är delar av motivationen som ger oss mål och mening med vårt handlande. Motivation är starkt kopplat till vilja och tillfredsställer vissa behov och förväntningar Swedbank 10 Lifvendahl, Tove Att ge: Samtal med svenska filantroper (Stockholm 2012) 11 Nationalencyklopedin (www.ne.se/sve/motivation) Imsen, Gunn Elevens värld Introduktion till pedagogisk psykologi (Lund 2000) 4

9 2. Bakgrund Denna del syftar till att ge läsaren en kort bakgrund till bistånd samt en beskrivning av givandet i Sverige. 2.1 Bistånd Det moderna internationella biståndet formades i slutet av andra världskriget med syfte att komma till rätta med fattigdom och den ojämna utvecklingen globalt. 14 Idag ger de flesta länder bistånd till mindre utvecklade länder. Hur biståndet bör ges och vilka resultat som bör uppnås har diskuterats sedan införandet av det internationella biståndet. Bistånd kan delas in i två delar - humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Det humanitära biståndet har som syfte att rädda liv och lindra nöd. En del av detta bistånd är katastrofhjälp vilket allmänheten ofta uppmuntras att ge till i samband med katastrofer av olika slag. Utvecklingsbiståndet syftar till att stimulera en långsiktig utveckling som ökar människors möjlighet att försörja sig. 15 Sida är Sveriges statliga myndighet för bistånd och arbetar på uppdrag av riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen 16. Sverige har en lång och stark tradition av internationellt utvecklingsbistånd. Sedan många år tillhör vi de länder som ger allra mest stöd till fattiga länder i relation till storleken på vår ekonomi. I nästan 40 år har vi dessutom haft ett kvantitativt mål för biståndet som innebär att minst 1 % av vår bruttonationalinkomst ska gå till internationellt utvecklingsarbete. 17 Utvecklingsbiståndet inkluderar Sveriges statliga bistånd, där staten genom Sida och andra organisationer bidrar med pengar till andra mindre utvecklade länder. Sveriges bistånd består dock inte enbart av det statliga biståndet utan en del av vårt utvecklingsbistånd består av det givande som kommer från privatpersoner. 18 Långt ifrån allt som ges av privatpersoner i Sverige går dock till just internationellt biståndsarbete. I Sverige går ungefär 40 % av de totala insamlade medlen till organisationer som verkar utanför Sveriges gränser 19. Med andra ord ges 60 % av de insamlade medlen till organisationer inom Sverige. Det privata givandet är alltså mycket vidare än att handla enbart om internationellt bistånd. 14 Abrahamsson, Hans, Det gyllene tillfället Teori och strategi för global rättvisa (Stockholm 2008) 15 Lifvendahl 16 Sida oss/vart- uppdrag/ 17 Krause, Per Det svenska biståndsberoendet (Stockholm 2007) Breman, Anna Forskning om filantropi: varför skänker vi bort pengar? (Stockholm 2008) 5

10 2.2 Biståndsvanor och biståndsvilja hos svenskar I Sverige skänks runt 5 miljarder kronor till välgörenhet varje år % av svenskarna i åldern år uppger i en undersökning, som genomförts av Swedbank 2012, att de har skänkt pengar till någon ideell hjälporganisation under det senaste halvåret. Detta är en ökning jämfört med 2011 och ligger även över de % som givandet normalt legat på sedan En annan undersökning, gjord av SCB från 2005, visar att hushållen i Sverige skänker i genomsnitt 900 kr till hjälporganisationer varje år 22. Undersökningen visar också att hushåll med låg inkomst ger lika mycket som hushåll med hög inkomst. De flesta givarna brukar återfinnas bland de äldsta personerna samt bland kvinnorna, så även i denna undersökning. Givandet är dessutom mer utbrett bland välutbildade personer, höginkomsttagare samt bland de som bort i landets storstäder. I Sverige skänks det mest pengar vid katastrofer och i juletid. Det spontana givandet är betydligt lägre under resten av året. Anna Breman menar att spontana donationer är relativt ovanliga och att många människor endast skänker pengar när de tillfrågas 23. Abrahamsson & Ekengren har undersökt attityder till givande och här ser siffrorna lite annorlunda ut. De menar att de biståndspositiva kategoriseras av kvinnor, unga och utbildade. Trots att en större andel av de äldre skänker pengar är inställningen till givande mer positiv bland unga. 24 Även Oscarsson menar att den typiska biståndspositiva svensken är yngre än 60 år och välutbildad, men menar också att denne därtill har goda inkomster, är berest, ensamstående och utan barn i hushållet, att denna person skänker regelbundet, ofta går i kyrkan, identifierar sig med vänster och är V, MP, KD och FI-sympatisör. Han hävdar, trots att kvinnorna ligger aningen högre i mätningar, att kvinnor och män i stort är lika positiva till bistånd. 25 Allt sedan det svenska biståndssystemets uppbyggnad har Sverige tillhört de främsta biståndsgivarna i världen och det svenska folkets har generellt sett en positiv inställning till bistånd. Biståndsviljan i Sverige har dock skiftat över tid. Som högst var biståndsviljan när utvecklingssamarbetet etablerades och expanderades efter andra världskriget, under och 20 Breman 21 Swedbank 22 SCB 900 kronor om året till hjälporganisationer (Välfärd nr ) 23 Breman 24 Abrahamsson & Ekengren 25 Oscarsson, Henrik Biståndsviljan i Sverige (2011) 6

11 70-talet. På 80-talet fick biståndet mycket kritik men trots detta hölls andelen biståndspositiva på en relativt hög nivå. Under tidigt 90-tal sjönk biståndsviljan drastiskt men har sedan slutet av 90-talet och under 2000-talet börjat återhämta sig igen och tagit sig till liknande nivåer som i slutet av 1970-talet. År 2009 sjönk biståndsviljan kraftigt och hamnade kring 36 %. 26 De nedgångar i biståndsviljan som varit, menar Ekengren & Oscarsson, beror huvudsakligen på ekonomiska konjunktursvängningar. Det som är anmärkningsvärt är dock att såväl den svenska befolkningens biståndsnivåer samt biståndsvilja har ökat oerhört fort. 27 Biståndsviljan ligger idag på nästan samma nivåer som innan finanskrisen, trots att de senaste åren präglats av lågkonjunktur. 28 Erik Zachrison, generalsekreterare på Frii, menar att givandet hos många svenskar idag ses som en del av livsstilen. I en artikel i Uppsala Nya Tidning säger han 29 : Det har blivit modernt att skänka pengar, det tillhör livsstilen numera att ha ett fadderbarn eller att varje månad skänka pengar till en organisation. Det är något man lagt in i hushållsbudgeten 30 Detta kan ses som en förklaring till att givandet inte påverkas lika starkt av konjunktursvängningar som förr. 26 Abrahamsson & Ekengren 27 Ekengren, Ann- Marie & Oscarsson, Henric Solidaritet med omvärlden? Biståndsviljan i Sverige (Göteborg 1999) 28 Oscarsson 29 Uppsala nya tidning. skaumlnka- pengar- tillhoumlr- livvstilenquot default.aspx 30 Ibid 7

12 3. Teoretiska utgångspunkter Detta avsnitt presenterar de teoretiska utgångspunkter vi haft den tidigare forskning som finns kring altruism samt altruistiska motiv och faktorer som påverkar givande. 3.1 Altruism Altruism definieras på olika sätt inom olika vetenskapliga discipliner beroende på att skilda discipliner betonar olika saker. Forskare inom biologin är till exempel intresserade av hur ett beteende som missgynnar individen själv har kunnat bestå i det naturliga urvalet. Ekonomer diskuterar i termer av externa effekter och hur individers nytta påverkas av hjälpandet. Filosofer i sin tur funderar över moralteorier som grundar sig på människors egenintresse och intresse av andra. Altruism är med andra ord ett begrepp som kan behandlas tvärvetenskapligt. Vår studie kommer i och med det syfte och de frågeställningar vi har att ha ett socialpsykologiskt fokus där intresset ofta ligger kring varför människor hjälper varandra, vad som framkallar viljan att hjälpa och vilken typ av människor som hjälper. 31 En av de mest återkommande definitionerna av altruism är att hjälpa andra människor utan att räkna med någon form av extern belöning. Motsatsen till altruism är egoism som brukar definieras som själviskhet; att målet för handlandet är att främja sina egna intressen i så hög grad som möjligt. Andras intressen främjas enbart när dessa även gagnar en själv. 32 Man utgår i en altruistisk tanke från att det man gör inte görs utifrån egoistiska skäl, för att gynna sig själv, och heller inte i förväntan över att få tillbaka något i gengäld Socialpsykologen Daniel Batson menar dock att altruism och egoism liknar varandra i syftet att de båda motiven har ett mål som innebär att öka någons nytta. Det som skiljer dem åt är att med altruism är motivet att öka någon annans välfärd medan egoism istället har motivet att öka den egna välfärden. 35 När människor hjälper andra delar de med sig av sina resurser. Detta behöver inte bara innebära pengar och andra materiella värden utan även tid och saker som accepterande av negativa konsekvenser exempelvis smärta och risk. När individer hjälper andra och detta 31 Jacobsson, Fredric Den barmhärtige ekonomiten Effektivitets- och rättviseaspekter på altruism och hälsa (Linköping 2005) Breman Batson, Daniel Is there genuine altruism? i Altruism, society, health care ed. Nordgren, Anders & Westrin, Claes- Göran (Uppsala 1998) 8

13 innebär någon form av uppoffring spelar de moraliska värdena ofta stor roll som motiv för den altruistiska handlingen. Andra värden kan dock vara vara anseende, fysiskt välmående och framtida möjligheter något som vi kommer återkomma till senare i denna del Altruistiska motiv Inom forskningen råder det delade meningar om altruism och om huruvida ren altruism existerar eller inte 37. Diskussionen kring om det finns några rent altruistiska handlingar eller om människan i grunden är egoistisk och handlar enbart med sin egennytta i tanke pågår och har pågått sedan Auguste Comte började använda begreppet altruism i mitten av 1800-talet. 38 Det är via motivet vi kan avgöra om en handling är altruistisk eller egoistisk. Motiv är den underliggande orsaken till en handling, en drivkraft eller ett skäl till att handla på ett visst sätt 39. Ett motiv är egoistiskt om dess primära mål är att öka den egna välfärden. Utöver materialistiska motiv finns det även en rad icke materialistiska motiv såsom fysisk välbefinnande, önskan att bli omtyckt och att lyckas. För att underlätta användandet och förståelsen av altruism kan man använda två olika nyttobegrepp vilka är kopplade till altruistens mål och till extern och intern belöning. Det ena är primär nytta som skapas när målet för den prosociala handlingen är den egna välfärden. Detta är då en egoistisk handling. När det handlar om prosociala beteenden är den primära nyttan oftast kopplad till extern belöning. När målet för den prosociala handlingen inte är den egna välfärden utan någon annans välfärd talar vi om sekundär nytta. Detta brukar även benämnas som genuin altruism. Den sekundära nyttan är en form av intern belöning som uppstår som en följd av upplevelsen att någon annans välfärd ökar eller att en rättvisare fördelning uppnås. 40 Genuin altruism anses ofta begränsad till handlingar som, till förmån för andra, utförs utan egen välfärdsökning. En person som väljer att göra en sådan handling, med vetskapen att denna innebär mindre egennytta men är till förmån för någon annan, är inte rationell i ekonomisk bemärkelse och passar därför inte in i de normer som ligger till grund för ekonomisk teori. En grundtes inom välfärdsekonomin är nyttomaximeringsprincipen som utgår från att individen antas välja rationellt. Detta innebär att individen kan rangordna olika valmöjligheter och därmed kan välja det mest fördelaktiga. Rationalitet leder också till att 36 Jacobsson 37 Ibid 38 Jacobsson Jacobsson 9

14 olika val blir överensstämmande med varandra. Eftersom genuin altruism strider mot denna princip är den svår att analysera med ekonomiska verktyg Empati Altruism anses ofta ha sin orsak i upplevelsen av att någon annan person lider. Reaktionen på lidande brukar benämnas som empati, sympati, ömhet eller medlidande. Denna känslomässiga reaktion anges ofta som orsak till altruism. Empati kan i vid mening beskrivas som en individs känslomässiga reaktion på upplevelsen av någon annan individs tillstånd eller situation som enligt Martin L. Hoffman är en inneboende mekanism hos människor. Ett exempel på detta, menar han, är spädbarns tendens att gråta när de hör andra barn som gråter. Hoffman menar att det altruistiska beteendet inte uppkommer helt spontant utan att en individ som känner empati gör en avvägning mellan sina egna kostnader för hjälpinsatsen och den effekt som hjälpinsatsen åstadkommer hos motparten. 42 Nancy Eisenberg hävdar att empatin kan medföra hjälpande med både altruistisk och egoistiskt motiv. Den altruistiska handlingen som utlöses av empati tycks endast förekomma då det finns lidande hos objektet, även om individer rent teoretiskt skulle kunna tänkas hjälpa lyckliga människor. Antingen övergår empatin till att bli sympati, som Eisenberg beskriver som känslan som kommer av någon annans tillstånd. Eisenberg menar att om en individ ser en jämlike som är ledsen och känner sig oroad för denne kommer individen uppleva en sympati för personen, som är baserad på en empatisk ledsamhet. Det andra alternativet är att empatin övergår till personliga bekymmer som är självfokuserade i den meningen att man känner ett personligt obehag 43. Ett exempel på detta är att vid möten med tiggare kan känslor av skuld uppkomma. En kombination av dessa två är även möjligt. Psykologer har länge hävdat att all motivation för alla handlingar individen gör, i grunden är egoistiska. Socialpsykologen Daniel Batsons empati-altruistiska hypotes utmanar dock detta tankesätt och menar att empati utlöser genuin altruism, att individer som vill hjälpa andra faktiskt gör det utan att få något i gengäld. Denna hypotes är dock beroende av vissa omständigheter. Batson menar att det krävs att en identifiering med personen i nöd sker eller att en emotionell respons riktats till denne i nöd Empati-altruistiska hypotesen utesluter dock inte att det finns själviska fördelar med att ge eller hjälpa men Batson menar att de 41 Jacobsson 42 Hoffman, Martin Empathy and Moral Development implications for caring and justice (New York 2000) 43 Eisenberg, Nancy Emotion, Regulation and Moral Development (Annu. Rev. Psychol. Vol ) 44 Batson, C. Daniel & Shaw, Laura L. Evidence for altruism: Toward a Pluralism of Prosocial Motives (Psychological Inquiry Vol ) 45 Batson, C. Daniel m.fl. Is Empathy- Induced Helping Due to Self- Other Merging? (Journal of Personality and Social Psychology, vol ) 10

15 fördelarna som eventuellt uppstår inte är målet med att man hjälper, dessa är endast oavsiktliga konsekvenser som uppstår i hjälpandeprocessen. Motivet har med andra ord från början varit altruistiskt Moralisk tillfredsställelse och genuin altruism Ett ytterligare tänkbart motiv till altruism är rättvisa, vilket kan beskrivas som moralisk tillfredsställelse som styrs genom individens personliga normer. Moralisk tillfredsställelse har i detta fall med vad individens ser som en moraliskt riktig resursfördelning att göra. Uppfyllandet av dessa principer eller regler är vad som medför nytta för individen. 47 Genuin altruism kopplas ofta till dessa moraliska normer. Med detta som utgångspunkt skulle altruisten alltså inte bry sig om effekterna av normens utförande gynnar sin egen eller andras välfärd. Dessa tankar hävdar Jacobsson kan härledas till Immanuel Kant som menade att motivet för att utföra moraliska handlingar varken bör vara egoistiskt eller altruistiskt utan att motivet istället att göra sin plikt 48. Amartya Sen behandlar också begreppet altruism i form av plikt. Han menar att man kan dela upp de altruistiska motiven utifrån sympati och plikt. Sympati medför att altruisten ökar sin egen nytta genom att någon annan får det bättre och kan liknas vid empatisk altruism som beskrevs i tidigare stycke. Man kan säga att altruism genom sympati är välvilja för att nå egennytta. Låter man någon må dåligt leder detta till att man även själv mår dåligt, får man däremot någon att må bra kommer denna känsla att smitta av sig även på en själv. Plikt är istället ett val av en handling där den som utför handlingen vet att denna i sig kommer att medföra en lägre egen välfärd än möjliga alternativa handlingar. Ett exempel som Sen för fram är att man exempelvis hjälper någon i misär trots att man egentligen inte själv berörs av detta lidande, utan för att man känner en plikt inför det. Det betyder att man offrar något för sig själv för att hjälpa andra, för att uppfyllandet av ens moraliska värderingar är viktigare än ens egen välfärd Prosociala motiv Det är som tidigare nämnts inte alltid helt enkelt att empiriskt skilja altruistiska preferenser från egoistiska, vilket gör att även andra motiv än de som beskrivits kan förekomma när människors hjälp till andra undersöks empiriskt. Jacobsson menar att när man undersöker människors gåvor till välgörande ändamål är det rimligt att anta att en stor del av motivet utgörs av någon form av primär nytta, det vill säga att motivet till viss del är egoistiskt. Detta 46 Batson C, Daniel Empathy- Induced Altruistic Motivation (Kansas 2008) 47 Jacobsson 48 Ibid 49 Sen, Amartya. Rationality and freedom (London 2002) 11

16 kan gälla gåvor till samhälleliga varor och tjänster som individen själv tror sig ha nytta av eller gåvor som på olika sätt kan bidra till att han eller hon når uppskattning, erkännande, makt och status hos andra människor. 50 Vi har valt att beskriva två olika prosociala motiv närmare, dessa är warm-glow giving samt identitetsbaserad motivation. Warm-glow giving Warm-glow giving, eller det som kallas imperfekt altruism, är ett begrepp myntat av James Andreoni. I denna teori förväntas individer tillföra något för allmänhetens nytta av två orsaker. Den första anledningen är altruism och den andra är för sitt eget välmående, det vill säga den privata nyttan, något Andreoni kallar warm-glow. På grund av det sista själviska motivet kallas även Warm-glow giving för imperfekt altruism 51. Warm-glow giving bygger på tanken att människor ger för att må bättre. Inom nationalekonomi har denna teori dominerat som förklaring till varför människor skänker till välgörenhet. Warm glow innebär att givaren i första hand inte bryr sig om mottagaren, det är det aktiva valet att donera som ger givaren välbefinnande, inte vad eller vem pengarna går till. 52 Andreoni menar dock att det kan finnas en kombination av egoism och altruism i denna teori, att individer bryr sig om allmänhetens nytta men genom detta även kan få uppleva ett warm-glow. 53 Bekkers och Wiepkings forskning understryker även detta. De menar att det kan finnas en social press från omgivningen som gör att man väljer att ge till välgörenhet. Syftet med givandet blir då, precis som i warm glow-teorin, i första hand sitt eget välbefinnande, inte de nödställdas. Givandet blir ett sätt att undgå skam, och ger givaren en bättre självbild och ett bättre självförtroende samtidigt som det minskar ett dåligt samvete. 54 Altruism har studerats genom det så kallade diktatorsspelet. Detta spel går ut på att deltagaren får en summa pengar och samtidigt informationen att en del av pengarna eller hela summan kan tillfalla välgörenhet eller dem själva. Sedan får deltagaren själv välja hur mycket som denne vill skänka respektive hur mycket denne vill behålla själv. Diktatorsspelet har genomförts i hundratals olika länder med olika stora summor pengar. Hur mycket deltagarna ger varierar beroende på mottagare, organisation och scenario. Experimentet visar dock att trots att besluten är helt anonyma väljer de flesta att dela med sig, detta oavsett vilket land deltagaren kommer från, vilken religion denne tillhör, vilket kön personen har samt vilken 50 Jacobsson 51 Andreoni, James, Giving With Impure Altruism: Applications to Charity and Ricardian Equivalence.(Journal of Political Economy Vol. 97 No ) 52 Breman 53 Andreoni 54 Bekkers, René & Wiepking, Pamala A Literature Review of Empirical Studies of Philanthropy: Eight Mechanisms That Drive Charitable Giving (Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly 2010) 12

17 summa deltagaren fått till sitt förfogande. De flesta människor väljer att skänka pengar trots att mottagaren är för dem en helt anonym person som aldrig kommer att få reda på det beslut som deltagaren tagit. Forskare ser detta som ett bevis för att människor inte endast är altruistiska gentemot människor de känner. Vid vissa diktatorsspel har även deltagarnas hjärnaktivitet undersökts med hjälp av magnetröntgenkameror för att kunna studera vilka delar av hjärnan som aktiveras när en person fattar ekonomiska beslut. De slutsatser man kunnat dra utifrån dessa experiment är att människor mår bra av att ge. Denna slags neurovetenskapliga forskning stödjer Andreonis teori om warm glow. 55 Identitetsbaserad motivation Daphna Oyserman beskriver ytterligare en teori kopplat till givande. Denna teori tar upp identitet som en bakomliggande orsak till hur människor i samhället gör sina val i livet. Med identitet menas den personen man varit, är och kan bli. Denna sociala identitet kan exempelvis vara tillhörighet i kön, kulturell bakgrund, religion eller annan grupp exempelvis vänskap och familj, där man exempelvis har gemensamma mål och karaktärsdrag. 56 Oyserman menar att människan väljer att göra sina val utifrån den identitet som man anser sig tillhöra. Detta blir tydligt främst i de situationer då det handlar om att vara villig att agera eller i situationer som har med konsumtionsbeteende att göra. Det behöver inte vara uppenbart utifrån vilken identitet valen görs, dessa är mycket kontextbundna och påverkas därmed av detta. Denna påverkan på valet utifrån identitet behöver inte vara medveten hos personen, det kan vara helt en omedveten handling. 57 Ekengren och Oscarsson menar att ett vanligt sätt att förklara varför individer tycker och agerar som de gör i specifika sakfrågor är att åsikterna går att härleda från någon form av latent värderingssystem. Flera faktorer kan samverka för att producera ett ställningstagande i en fråga; grundläggande värderingar, egna erfarenheter, verklighetsuppfattningar samt den kontext i vilken en fråga diskuteras. Identifiering med en viss grupp av människor eller vissa egenskaper kan vara orsak till givande, ser man sig exempelvis som en miljömedveten person är detta en orsak till att man ger av pengar och engagemang till en miljöorganisation. Ekengren och Oscarsson har även i sin forskning sett att medborgare som bekänner sig till 55 Camerer, C.F, Behavioral Game Theory: Experiments in Strategic Interaction (Princeton 2003) 56 Oyserman, Daphna, Identity- based motivation: Implications for action- readiness, procedural- readiness and consumer behavior (Journal of Consumer Psychology Vol ) 57 Oyserman 13

18 kristna värderingar har en mer positiv inställning till givande, något som även detta kan härledas till en identifiering till en viss slags värderingar och en viss grupptillhörighet. 58 Shang, Reed och Croson har utfört flera fält- och laboratorieexperiment för att undersöka om identitet har någon effekt på donationer. Ett av deras experiment visar att identitet kan influera beteenden och val till agerande, exempelvis donerar en person mer pengar om denne får information om att en tidigare donator tillhörande samma identitetsgrupp som de själva, har gett en stor summa till ett ändamål som ligger i linje med ens egna intressen och värderingar Påverkansfaktorer Detta avsnitt avser beskriva de olika faktorer som kan påverka beslutet om givande. Om motiv är den underliggande orsaken till en handling, menar vi att påverkansfaktorerna är det som initierar handlingen. Jacobsson presenterar en modell gjord av Latané och Darley över vad som utlöser och påverkar människor att ta det slutgiltiga beslutet att ge. Denna utgår från ett antal händelser och beslutssteg. Det första steget i denna process beskriver Latané och Darley som att individen måste uppfatta att något har hänt. Sedan måste händelsen tolkas som att det finns ett behov av hjälp och därefter behöver individen känna ett personligt ansvar. Därutöver spelar individens normer stor roll. Slutligen måste den potentielle hjälparen bedöma att han eller hon kan hjälpa offret samt känna en känsla av närhet till offret. Människor hjälper i större utsträckning medmänniskor som de känner att de har något gemensamt med, det kan handla om att man delar erfarenheter av en plats eller upplevelse. 60 Faktorer som ses av betydelse för denna beslutprocess är information och kunskap, personlig koppling, media, tillgänglighet, tillit och konkreta givandemetoder Information och kunskap David Van Slyke och Arthur Brooks menar att när individer har information och kunskap är chansen större till givande eftersom det då skapas en medvetenhet hos personen om en viss situation eller ett visst behov 61. Bekkers och Wiepking har kommit fram till att det finns ett antal mekanismer, som genomgående ses uppmuntra individer att skänka och en av de främsta 58 Ekengren & Oscarsson 59 Shang, Jen. Reed, Americus & Croson, Rachel Identity Congruency Effects on Donations (Journal of Marketing Research Vol XLV, 2008) 60 Jacobsson 61 Slyke, David M Van & Brooks, Arthur Why do people give? New evidence and Strategies for Nonprofit Managers (American Review of Public Administration Vol. 35 No ) 14

19 mekanismer som tas upp är just medvetenhet eller information. I de flesta fall söker inte potentiella donatorer själva aktivt efter möjligheter att skänka pengar och på vilka sätt de kan bidra, de måste istället lockas till givande genom information eller reklam. Bekkers och Wiepkings studier visar att när människor blir informerade om situationer och behov genom exempelvis olika kampanjer och reportage blir de mer villiga att ge. En majoritet av alla donationer som tecknas är ett resultat av organisationers kampanjer som oftast är informativa och bidrar till större kunskap. 62 I en undersökning, gjord av Anna Breman och Ola Granström, om individers villighet till givande utanför Sveriges gränser, nämns information som en viktig komponent till givande. Personlig information, i såväl skriftlig form som i bildform, om mottagaren skapar emotionella band vilket ökar givandet Personlig koppling Bekker och Wiepking hävdar, liksom Slyke & Brooks, att det är vanligt att donatorer lockas till att ge när de har en personlig koppling till ändamålet. Hos individer som har sett misär eller har en relation till någon som drabbats av lidande på ett eller annat sätt är sannolikheten till givande större Detta styrker Burgoyne, Young och Walker tre forskare inom socialpsykologi i en fokusgruppsstudie om givande. Deras studie fokuserar främst på hur välgörenhetsgivande är kopplat till hushållets ekonomi, men i studien presenteras även faktorer som gör att man lockas till att ge respektive avstår från att ge. Sex par deltog i fokusstudien och dessa angav ett antal faktorer till varför de gav av sina pengar eller av sin tid. En av de mest framträdande faktorerna var det personliga engagemanget. Med personligt engagemang menade de att om det fanns en koppling till någon/några i nöd eller ett intresse för ändamålet var de mer intresserade av att bidra på något sätt. Ett exempel som gavs var att om någon släkting avlidit i cancer blev man mer mån att ge till exempelvis cancerforskning, då man själv hade en erfarenhet av vad cancer innebär för individen i fråga och för de närmast sörjande. Ett annat exempel var att ett besök i land och ett möte med lokalbefolkningen där kunde ge ett engagemang och en känsla av nöd för det stället något som skapade en vilja att hjälpa Bekkers & Wiepking 63 Breman, Anna & Granström, Ola, Altruism Without Borders i The Economics of Altruism, Paternalism and Self- control ed. Breman, Anna (Stockholm 2006) 64 Bekker & Wiepking 65 Slyke & Brooks 66 Burgoyne, Carol B., Young, Brian & Walker, Catherine M. Deciding to Give to Charity: a Focus Group Study in the Context of the Household Economy (Journal of Community & Applied Social Psychology 2005) 15

20 3.3.3 Media Burgoyne, Young och Walker undersökte även i sin fokusstudie vilken roll media har när det gäller människors givande. Deltagarna i studien nämner media som något som kan uppmuntra människor till att ge men även som en faktor som gör att människor avstår från givande. Det framkom att de flesta deltagarna blev berörda av att exempelvis se lidande på tv och blev därmed påverkade till att ge eller bidra på något sätt. Andra deltagare såg dock inte media som en särskilt produktiv kanal för att locka givande. Grunden till detta låg i uppfattningen att organisationer manipulerar folk till att ge genom att försöka framkalla skuldkänslor. 67 Media har stor makt över biståndsdebatten som i sin tur påverkar människors inställning till givande. Belyser media biståndsdebatten ur en positiv vinkel påverkas oftast individer i samma riktning och blir över lag mer positiva till att ge. Men är kritiken negativ blir man reserverad i sin inställning. Förtroendet för hjälporganisationer har en tendens att öka vid stora katastrofer som till exempel tsunamin år 2004, då dessa ofta får stort utrymme i media. På samma sätt sjunker förtroendet när stora skandaler kopplat till organisationer uppmärksammas, ett exempel på detta är skandalen med Röda Korsets medarbetare som förskingrade organisationens pengar vilket gjorde att Röda Korsets varumärke och anseende tog stor skada Tillgänglighet Slyke och Brooks hävdar att tillgänglighet och smidighet är viktigt för potentiella donatorer när de ska ta beslut om att bli givare. Han menar att människor inte aktivt anstränger sig för att söka upp sätt att ge. 69 Även Breman menar det spontana givandet är ovanligt, att organisationer aktivt måste samla in pengar för att få resultat det krävs en förfrågan för att människor ska ge 70. Denna tillgänglighet och smidighet syns även i form av att svenska organisationer haft en stor ökning av gåvor via sms. Att skänka pengar genom telefonen ses som ett smidigt sätt att ge. Denna form av givande har dock utmanas sedan februari 2013, då tjänsten WyWallet 71 infördes och blev ett krav. Denna tjänst begränsar smidigheten att bara skicka ett sms, genom att man måste skaffa ett konto för att kunna skicka sms-gåvor till hjälporganisationer. 72 Pär 67 Burgoyne, Young & Walker 68 Swedbank 69 Slyke & Brooks 70 Breman 71 WyWallet är en mobil plånbok som du använder för att betala och föra över pengar med mobilen (www.wywallet.se) 72 Sydsvenskan hinder- for- valgorenhet/ 16

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning.

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning. Moraliskt resonerande Den kognitiva komponenten Moraliskt resonerande Moral innebär de färdigheter, värderingar och förmågor som innefattar; - Rationellt tänkande och resonerande - Medvetenhet om och hänsynstagande

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring.

Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring. Introduktion till MI Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring. Här följer en kort presentation av vad ett motiverande samtal kan vara genom att placera samtalsguiden

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Erikshjälpen vill förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar! För att kunna göra det behöver vi samla in pengar. Så här tänker

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Vad får oss att ändra beteende?

Vad får oss att ändra beteende? Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets

Läs mer

KÄNNEDOMSMÄTNING Välgörenhetsorganisationer

KÄNNEDOMSMÄTNING Välgörenhetsorganisationer KÄNNEDOMSMÄTNING Välgörenhetsorganisationer Välgörenhetsbarometern är ett samarbete mellan: Är du nyfiken på hur svenskarna ser på välgörenhet? Vi har förstått att många funderar på hur vi svenskar ser

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Spelansvar. svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott

Spelansvar. svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott Spelansvar svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott Svenska Spel 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 6 2. Spelansvar... 9 3. Överskottet från spelande hos

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Skänka pengar och må bra? Ett experiment om produktbaserad biståndsgivning och känslor av välbefinnande

Skänka pengar och må bra? Ett experiment om produktbaserad biståndsgivning och känslor av välbefinnande Skänka pengar och må bra? Ett experiment om produktbaserad biståndsgivning och känslor av välbefinnande Examensarbete i statsvetenskap VT 2014 Rubin Hessel Handledare: Maria Solevid och Sebastian Lundmark

Läs mer

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Förmåga att kunna redogöra för grundläggande distinktioner och resonemang inom etiken,

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Transcendental Marknadsföring. Fredrik Nordin Linköpings Universitet

Transcendental Marknadsföring. Fredrik Nordin Linköpings Universitet Transcendental Marknadsföring Fredrik Nordin Linköpings Universitet Vi ställde några enkla frågor..kring värdeskapande och marknadsföringsstrategier till personer i möbelbranschen Några svar passade inte

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 940413-1063 Julia Setterberg Hemtentamen - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat Del 1 Inledning och syfte Meningen med det här arbetet är att ta reda på om det på

Läs mer

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer.

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer. Begäran om beriktigande och genmäle betr. programmet Medierna (ett inslag med rubriken Manipulerad graffittibild som sändes i P1 den 31 jan 2015 kl. 11.03) I ett inslag i Medierna den 31 januari 2015 ges

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006 Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen -Kvalitativ studie om vuxna kvinnor och män som har en funktionsnedsättning sabine.kirschard@vgregion.se Disposition Presentation Introduktion Syfte och

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer