Befolkningsprognos Stadskontoret

Transkript

1 Befolkningsprognos Stadskontoret

2 Upprättad Datum: Ansvarig: Erik Broman Förvaltning: Stadskontoret Enhet: Avdelningen för samhällsplanering Mer information: Ladda ner prognosen och ytterligare material från Malmö stads webb:

3 Sammanfattning fler Malmöbor år 2015 Under 2015 väntas den totala befolkningen öka med personer i Malmö, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,7 procent. Cirka förväntas födas och avlida vilket ger ett födelsenetto på Inflyttningen beräknas öka till cirka och utflyttningen till vilket ger ett flyttningsnetto på Den totala befolkningen förväntas vid utgången av 2015 vara cirka Malmöbor nya Malmöbor år 2025 År 2021 förväntas Malmös befolkning passera invånare. Både in- och utflyttningen förväntas öka under hela prognosperioden fram till År 2025 förväntas ett årligt födelsetal på strax under barn i Malmö. Födelsenettot kommer successivt att öka under prognosperioden och utgöra en större del av befolkningstillväxten än flyttnettot. År 2025 förväntas invånarantalet uppgå till omkring Totalt förväntas befolkningen då ha ökat med cirka personer vilket motsvarar hela befolkningen på Gotland. Stor ökning av antalet barn och äldre Vid utgången av 2014 fanns det ca åringar i Malmö och år 2025 bedöms antalet uppgå till , en ökning med barn. Även 6-15åringarna förväntas öka och vara år 2025, en ökning med ca barn, vilket motsvarar en ökning med 41 procent. Antalet 16-19åringar förväntas minska fram till år 2017 för att sedan börja öka igen och fram till år 2025 beräknas antalet vara cirka personer. Bland de äldre sker ökningarna framförallt i åldersgrupperna och år, en ökning med sammanlagt strax under personer. Gruppen år ökar med strax över personer medan åldrarna däröver totalt sett förväntas minska fram till år En tredjedel av nya Malmöbor i nybyggnation Bostadsbyggandet i kommunen har stor inverkan på prognosen och den förväntade förändringen av antalet Malmöbor. I genomsnitt väntas 5200 fler Malmöbor tillkomma årligen. Under 2015 antas mer än en tredjedel (1 965) av den totala ökningen ske i den prognostiserade nybyggnationen. Fram till 2020 är den totala effekten av all nybyggnationen en ökning med drygt Malmöbor. Bostadsproduktionen behöver öka Den huvudsakliga befolkningstillväxten sker i befintlig bebyggelse. Befolkningstillväxten medför en ökad efterfrågan på bostäder och ställer krav på ett varierat bostadsbestånd. Att få fram fler bostäder som fler kan efterfråga är en särskild utmaning för Malmö. Hållbara investeringar krävs Befolkningsförändringarna ställer stora krav på kommunen att arbeta långsiktigt och förebyggande för att tillgodose olika åldersgruppers efterfrågan och behov av kommunal service. Detta gäller till exempel utbyggnad av lokaler och rekrytering av rätt kompetenser, såväl som utbyggnad av infrastruktur, bostäder och möjliggörande av platsmark för näringslivet. Befolkningstillväxten ger också en ökad efterfrågan på och konsumtion av privata tjänster och produkter. Ökad försörjningsbörda År 2014 hade varje Malmöbo i yrkesaktiv ålder 1,60 invånare att försörja genom sitt arbete, inklusive sig själv. Utifrån befolkningsprognosen kommer den siffran nå 1,66 år 2025 och därmed ökar försörjningsbördan fler Malmöbor år 2040 Utöver ordinarie prognos har en längre framskrivning gjorts av Malmös totala folkmängd fram till och med år Den visar att staden om 25 år kommer att ha vuxit med drygt invånare, jämfört med Stadskontoret - Befolkningsprognos

4 Innehållsförteckning Förord...4 Befolkningsprognos Inledning...6 Sammanfattning av antaganden för prognosen...7 Var fjärde skåning är Malmöbo fler Malmöbor år fler Malmöbor år Malmö - en ung stad fler Malmöbor i genomsnitt per år fram till år Bostadsbyggandets effekt på prognosresultatet...11 Stark befolkningstillväxt i Malmös utbyggnadsområden åringar i Malmö år fler barn i grundskoleåldrar Ökning av 16-19åringar fram till fler 75-79åringar år Hållbar planering och befolkningstillväxt...18 Konsekvenser för den kommunala planeringen...19 Samhällsservicens utbyggnad...19 Bostadsförsörjning...19 Trafik...20 Parker och mötesplatser...20 Social hållbarhet, arbete och försörjning...21 Kommunalekonomiska konsekvenser av befolkningsökningen Både sociala och demografiska faktorer påverkar...23 Konsekvenser för kommunens intäkter...23 Ökad efterfrågan och konsekvenser för kommunens kostnader...24 Förändrad befolkningsstruktur ger ökad försörjningskvot...24 Slutsatser...25 Bilaga 1 Prognosantaganden för Malmö Bilaga 2 Tabeller

5 Förord Malmö är en dynamisk och levande stad i ständig förändring och utveckling. För att ha en god handlingsberedskap för framtidens kommunala verksamhet behöver vi blicka framåt. Om 25 år är vi ytterligare fler Malmöbor, och närmar oss en halv miljon invånare. Befolkningsutvecklingen i Malmö och var stadens nya invånare bosätter sig har stor inverkan på utbyggnaden av bl.a. bostadsområden, skolor, förskolor, äldreomsorg och fritidsanläggningar. För den ekonomiska planeringen är befolkningsutvecklingen viktig bland annat vid beräkning av skatteunderlag och den ekonomiska resursfördelningen. Malmö är Skånes största stad och har vuxit stadigt de senaste 30 åren och mer än en tredjedel av Skånes totala befolkningstillväxt sker i Malmö. Malmö är den demografiska och ekonomiska motorn för Skåne. Att Malmö är en fortsatt attraktiv och konkurrenskraftig stad är en fråga för hela regionen och Sverige. Antalet födda ökar stadigt varje år och många väljer att flytta till Malmö från andra städer och länder. Med Malmöborna som utgångspunkt ställer det krav på hur vi planerar den framtida kommunala verksamheten. Malmö är den nära storstaden med samlade kvalitéer och ett varierat utbud av kultur, service, konsumtions- och arbetsmöjligheter. Det handlar om att fortsätta att ge alla Malmöbor, oavsett ålder, kommunal service med hög kvalitet. Den förväntade stora ökningen av antalet barn gör utbyggnadstakten av skolverksamheten till en särskild utmaning för staden. Det råder bostadsbrist och utbudet behöver i högre grad motsvara behovet och utvecklas på ett sådant sätt att fler Malmöbor kan efterfråga bostäderna. Genom utbyggnad av kollektivtrafik och infrastruktur kan befolkningstillväxten mötas så att alla som reser i eller pendlar till och från Malmö upplever vardagen som enkel och effektiv. Malmö är en spännande stad med en mångfald av människor och mötesplatser. Storstadsutbudet, både det allmänna och det kommersiella, finns nära till hands till fots och med cykel. Det är svårt att förutsäga framtiden men genom att metodiskt analysera omvärlden försöker vi förstå samtiden vi befinner oss i. På så sätt kan analysen ge stöd i kortsiktiga och långsiktiga prioriteringar för den framtida kommunala verksamheten, där social sammanhållning står högst upp bland stadens framtida utmaningar. Malmö Jan Haak Planeringsdirektör Stadskontoret - Befolkningsprognos

6 Prognosresultat

7 Inledning Stadskontoret tar årligen fram en befolkningsprognos för Malmö. Prognosen görs utifrån det aktuella läget samt data och kunskap som finns tillgänglig vid tillfället för framtagandet. Prognosmodellen är genom sina antaganden en förenkling av verkligheten. Genom att applicera den historiska utvecklingen på framtiden försöker man förutspå befolkningens storlek och fördelning med avseende på kön, ålder och geografi. Vid användande av befolkningsprognosen är det därför viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa exakt vilken storlek och sammansättning den framtida befolkningen kommer att ha. Skillnaden mellan prognosen och det faktiska utfallet kan både bero på slumpmässiga fel och felaktiga antaganden. Årets prognos sträcker sig till år 2025 för staden som helhet och fram till år 2020 på delområdesnivå. Ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig desto större osäkerhet gentemot det faktiska utfallet. Om situationen i samhället förändras, gällande till exempel arbetslöshet, bostadspriser, in- och utvandring eller ekonomiska konjunkturer får det effekter på bland annat fruktsamhet, flyttningsmönster och den totala folkmängdsförändringen. Prognosen har sin utgångspunkt i den befolkning som fanns i Malmö den 31 december Som underlag har bland annat Statistiska centralbyråns prognos över Sveriges framtida befolkning använts samt Region Skånes befolkningsprognos för att sätta Malmö i sitt geografiska sammanhang. Rapporten inleds med ett kort avsnitt om Region Skånes regionala prognos och därefter kommer prognosresultat för Malmö för perioden Antagandena för prognosen finns i bilaga 1. Fastighetskontoret, gatukontoret och stadsbyggnadskontoret samt stadskontorets ekonomiavdelning och välfärdsavdelning har bidragit med analys av vad prognosresultatet får för konsekvenser för den kommunala verksamheten. Samtliga prognostal och vissa befolkningstal avrundas för att öka läsvänligheten Stadskontoret - Befolkningsprognos

8 Sammanfattning av antaganden för prognosen Befolkningsprognosen beräknas i april varje år och utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31 december föregående år. Därefter görs en beräkning där befolkningen skrivs fram ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, samt in- och utflyttning. Den totala folkmängden i kommunen under prognosperioden beror dels på befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet, dels på bostadsbyggandets utveckling och den förväntade befolkningsutvecklingen som sker där. I prognosen baseras flyttmönstren på observerade köns- och ålderspecifika flyttdata för åren i Malmö. Antalet invånare som antas flytta från Malmö beräknas genom att utflyttningsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen används en utflyttningsrisk beräknad utifrån faktiska tal för Malmö Utflyttningsriskerna anger sannolikheten att flytta ut från kommunen under ett år för personer i olika åldrar. Utflyttningsrisken för åren ger fler utflyttade jämfört med föregående års prognos fram till 2020 och därefter färre. Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen av dessa som föder barn. I prognos-beräkningen används ett fruktsamhetsindex som beräknas utifrån antalet födslar i Malmö Hur många människor som avlider under prognosperioden beror bl.a. på befolkningens ålders- och könssammansättning. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker enligt SCB:s riksprognos appliceras på befolkningen. I Malmö stad gäller att dödligheten ligger 6 procent över riket för män (index 106) och att kvinnorna ligger 1 procent över (index 101) för åren Antagande om bostadsbyggandet består av vilken typ (bostadsrätt, hyresrätt, småhus osv), när det beräknas vara färdigställt samt att fastställa inom vilket statistikområde som byggnationen kommer att ske. Förväntat antal färdigställda bostäder fram till år 2020 är Utbyggnaden väntas främst att ske i stadsområde Norr och Väster. Förseningar, uteblivet bostadsbyggande eller lägenheter som inte blir bebodda inom utsatt tid har stor inverkan på prognosresultatet. Att förutsäga när bostadsbyggandet kommer att vara färdigställt och till vilken upplåtelseform är ofta svårt då processerna varierar från område till område. Antagandena om bostadsbyggandet är en förutsättning för prognosresultatet men samtidigt en osäkerhetsfaktor Stadskontoret - Befolkningsprognos

9 Var fjärde skåning är Malmöbo I Befolkningsprognos för Skåne anges att den totala befolkningen i Skåne förväntas öka med cirka invånare, varav cirka 35 procent av denna ökning förväntas ske i Malmö. Totalt sett väntas befolkningen i Skåne öka från cirka till cirka Malmös befolkning antas då utgöra 25 procent av den totala befolkningen i Skåne 1. I Skåne, som i övriga Sverige, kommer de relativt stora barnkullarna födda runt 1990 in i barnafödande ålder runt år 2020, vilket tillsammans med en högre inflyttning innebär att det kommer att födas många barn i Skåne. Till följd av det ökade barnafödandet förväntas antalet barn i förskole- och grundskoleåldern öka och påverka åldersstrukturen i Skåne. 0-6åringarna förväntas öka med 7 procent och åldersgruppen 7-15 år med 19 procent fram till år Genom att barnkullarna födda runt 1990 allt eftersom har lämnat gymnasieåldern de senaste åren så har detta inneburit att antalet i gymnasieåldern i Skåne har minskat och kommer att fortsätta att minska i början av prognosperioden. Antalet personer i arbetsför ålder, mellan år förväntas öka i Skåne genom bland annat inflyttning. Samtidigt som barngrupperna ökar kommer även åldersgruppen år att vara 13 procent fler år 2023 jämfört med En något större ökning med 16 procent förväntas i åldersgruppen 80 år och äldre. Ökningarna av de yngre och äldre i Skåne är större än ökningen av dem i arbetsför ålder vilket innebär att försörjningskvoten 2 i Skåne kommer att öka, från 1,71 till 1,77 fram till Den förändrade ålderstrukturen innebär nya utmaningar för såväl kommunerna som hälsooch sjukvården i Skåne. Malmö, Lund och Helsingborg är de kommuner i Skåne som förväntas öka sin befolkning med störst antal personer. Tillsammans svarar de för 57 procent av befolkningstillväxten i regionen fram till Andelsmässigt förväntas utöver de stora kommunerna i Skåne även Lomma och Staffanstorp att öka sin befolkning till följd av förväntad nybyggnation under prognosperioden. Mot slutet av prognosperioden antas befolkningen öka i nästan samtliga kommuner i Skåne. I prognosen framkommer även att unga människor i allt större utsträckning kommer att bo i städerna och skillnaden mellan befolkningsstrukturen i städerna och på landsbygden kommer att öka. När allt fler yngre väljer att bosätta sig i städer kan man även anta att många av dessa kommer att få sitt första barn när de fortfarande bor i städerna. Den procentuella andelen av alla barn som föds i Skåne antas därför öka i Malmö, Helsingborg och Lund. Samtidigt förväntas städernas andelar av länets äldre att minska. 1 Skånes Befolkningsprognos Se närmare förklaring av försörjningskvoten på sidan 28 3 Skånes Befolkningsprognos Skånes Befolkningsprognos Stadskontoret - Befolkningsprognos

10 fler Malmöbor år 2025 Befolkningsutvecklingen i Malmö har stor påverkan på utvecklingen och planeringen av den kommunala servicen inom många olika områden. Befolkningsförändringar inom åldersgruppen barn (0-18 år) får relativt snabbt konsekvenser för den kommunala planeringen då just utbildningsverksamhet tillhör ett av kommunens huvuduppdrag. Årets befolkningsprognos för gruppen 1-5 år innebär små skillnader under de närmaste åren gentemot fjolårets prognos, och därefter en något mindre ökning från och med För gruppen 6-15 år förväntas en något större ökning än i fjolårets prognos. Antalet 16-19åringar skrivs ned med mellan 0,5 och 1,8 procent i årets befolkningsprognos. Befolkning och prognos till år Prognos 2025: Prognos 2020: Prognos 2015: Prognos 2015 Prognos 2020 Prognos 2025 Källa: SCB och Malmö stadskontor I diagrammet ovan visas befolkningsutvecklingen i Malmö från år 1960 och fram till år 2014 samt prognos fram till år Malmö har ökat sin befolkning 30 år i rad sedan 1985 och det senaste decenniets stora ökningar väntas fortsätta fram till år 2025 med mellan och fler Malmöbor varje år. År 2025 prognostiseras en total befolkning i Malmö om Malmöbor fler Malmöbor år 2040 Utöver den ordinarie prognosen har en längre framskrivning gjorts av Malmös totala folkmängd fram till och med år Den visar att staden om 25 år kommer att ha vuxit med drygt invånare, jämfört med Malmö har ökat sin befolkning varje år sedan 1985 och de senaste 25 åren, från 1990, har den totala befolkningstillväxten uppgått till drygt Det innebär att Malmö den kommande 25-årsperioden väntas öka nära nog dubbelt så mycket som de gångna 25 åren Stadskontoret - Befolkningsprognos

11 Malmö - en ung stad I befolkningspyramiden nedan är det tydligt att åldersgruppen mellan 25 och 35 år är en dominerande grupp i Malmö. En naturlig följd av detta är att gruppen 0-5 år också är en relativt stor grupp. De senaste årens stora födelsekullar och ett fortsatt stort antal födda de kommande åren innebär en stor ökning av gruppen barn i grundskoleåldrarna (6-15 år). Från och med 2019 får denna ökning genomslag bland 16-19åringarna. För gruppen mellan 20 och 25 år är ökningarna relativt blygsamma fram till år De som är födda mellan 1940 och 1950 kommer år 2025 att utgöra åldersgruppen 75-84, som inom ett par år väntas börja öka i en stadig takt. Ungdomarna blir fler och männen lever längre 2025 Ålder Kvinnor 2014 Kvinnor 2025 Män 2014 Män Antal Stadskontoret - Befolkningsprognos

12 Skillnaden mellan könen, där kvinnor i genomsnitt lever längre, syns tydligast bland de allra äldsta åldersgrupperna. Prognosen fram till 2025 innebär inte att vi ser några ökningar bland de som är 90 år och äldre. Det är först närmare år 2030 då 1940-talisterna är mellan 80 och 90 år som man eventuellt kan komma att se ökningar i dessa grupper fler Malmöbor i genomsnitt per år fram till år 2025 Antalet födda väntas öka stadigt under hela prognosperioden och under 2025 förväntas strax under barn att födas i Malmö. Antalet avlidna visar på relativt små variationer över tid och vi kommer inte att se några ökningar av antalet avlidna under prognosperioden fram till år Detta innebär sammantaget att födelsenettot (antalet födda antalet döda) successivt kommer att öka och utgöra en allt större del av den totala folkökningen i Malmö. Inflyttningen har ökat och kommer att fortsätta att öka vilket också gäller för utflyttningen. Tillfälliga variationer i in- och utflyttningen är svåra att förutse och kan påverkas av ett flertal faktorer såsom oroshärdar och konflikter i omvärlden. En relativt stor inflyttning från utlandet under många år påverkar också utflyttningen i form av ökad utvandring. Benägenheten att utvandra beror på en rad olika faktorer såsom födelseland, ålder, vistelsetid i Sverige, var man har sitt medborgarskap och om man har barn eller inte. Arbetskraftsinvandrare återutvandrar i större utsträckning än individer som kommer till Sverige av andra skäl 5. Flyttningsnettot (Antalet inflyttade antalet utflyttade) väntas minska fram till 2022 och utgöra en mindre andel av den totala folkökningen jämfört med de senaste åren. Därefter väntas det öka. Befolkningsförändringar 2014 och prognos fram till år 2025 År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning Källa: SCB och Malmö stadskontor Födelsenettot och flyttningsnettot har under senare år bidragit ungefär lika mycket till folkökningen. Under hela prognosperioden ökar födelsenettot samtidigt som flyttningsnettot under större delen av perioden minskar och bidrar allt mindre till befolkningsökningen. Bostadsbyggandets effekt på prognosresultatet Bostadsbyggandet i kommunen har stor inverkan på prognosen och den förväntade förändringen av antalet Malmöbor. Totalt förväntas befolkningen öka med personer under Av denna totala ökning antas mer än en tredjedel, personer, ske i den prognostiserade nybyggnationen. Fram till 2020 så är bostadsbyggandets effekt ackumulerad och är alltså inte årliga tillskott 5 Återutvandring efter tid i Sverige 2011 SCB Stadskontoret - Befolkningsprognos

13 i tabellen nedan. Bostadsbyggandet har en stor inverkan på befolkningsutvecklingen och prognosen för antalet färdigställda bostäder är ett av flera viktiga antaganden som ligger till grund för prognosen och dess resultat. Befolkningsförändringar 2014 och prognos fram till år 2025 Därav i: Prognos 2015 Därav i: Prognos 2020 Ålder Källa: SCB och Malmö stadskontor Befintlig bebyggelse Nybyggnation Totalt Befintlig bebyggelse Nybyggnation Totalt w Summa Stark befolkningstillväxt i Malmös utbyggnadsområden Den prognostiserade ökningen fram till år 2019 sker i nästan hela staden men är inte jämt fördelad. De största befolkningsökningarna antas ske i de förväntade utbyggnadsområdena såsom Västra hamnen (3 130), Limhamns hamnområde (1 930), Hyllievång (1 815) och Bunkeflostrand (1 690). Relativt stora ökningar förväntas också ske i områden där det inte förväntas byggas nya bostäder som t.ex. Örtagården (860) och Herrgården (840). I några områden förväntas den totala befolkningen att minska såsom Borgmästargården med 200 personer och Gröndal med 170 personer fram till år I nästan 50 delområden förväntas befolkningsförändringen vara inom intervallet ±20 personer. Område Total förändring 2020 Västra Hamnen 3130 Limhamns hamnområde 1930 Hyllievång 1815 Bunkeflostrand 1690 Elinelund 1140 Segevång 1080 Klagshamn 1045 Hyllieby -75 Fridhem -85 Bellevue -90 Södertorp -110 Gröndal -170 Borgmästaregården -195 Nybyggda bostäder ger stor folkökning i bland annat I Västra hamnen Stadskontoret - Befolkningsprognos

14 åringar i Malmö år 2025 Befolkningsprognosen visar på en fortsatt ökning av antalet barn i åldern 1-5 år. Vid utgången av 2014 fanns det ca åringar i Malmö. De kommande två åren, 2015 och 2016, beräknas antalet 1-5åringar öka med mellan 300 och 500 barn per år. Jämfört med prognosen från 2014 för åren visar prognosen för på en något lägre ökning under de kommande åren. Anledningen till denna förändring är ett förnyat prognosunderlag, en ny prognos över bostadsbyggandet, högre utflyttning och en något lägre inflyttning (se bilaga 1 med antaganden för prognosen). Alla dessa faktorer har särskilt stor påverkan just på utvecklingen av gruppen 1-5 år. År 2025 bedöms antalet barn 1-5 år uppgå till , en ökning med barn jämfört med 31 december Tendensen är att den årliga ökningen mattas av i slutet av prognosperioden, ökningen under 2025 uppgår till 200 barn. Antal 0-åringar och 1-5åringar samt prognos till år år 0 år Källa: SCB och Malmö stadskontor Befolkningsprognosen är ett centralt underlag för att bedöma behovet av antalet förskoleplatser i Malmö och tillhörande personalförsörjning. Det måste samtidigt framhållas att även andra faktorer är av stor betydelse när det gäller att fastställa det platsantal som krävs. Det ska också noteras att befolkningsförändringarna skiljer sig mellan olika områden av staden. Ökningar sker över hela staden men framförallt i utbyggnadsområdena som till exempel Västra hamnen med cirka 420 fler 1-5åringar fram till 2020 samt Limhamns hamnområde och Hyllievång med 200 respektive 190 fler 1-5åringar fram till I några områden förväntas antalet 1-5åringar att minska. Den största minskningen antas ske i Herrgården med cirka 110 färre 1-5åringar. I strax över 80 delområden är förändringen av antalet 1-5åringar inom intervallet ±20. Område 1-5åringar Västra Hamnen 420 Limhamns hamnområde 200 Hyllievång 190 Elinelund 170 Gamla Staden 140 Riseberga -50 Örtagården -55 Djupadal -60 Tygelsjö by -85 Herrgården -110 Ökningen av 1-5åringar är störst i Västra hamnen. Den största minskningen väntas ske i Herrgården Stadskontoret - Befolkningsprognos

15 fler barn i grundskoleåldrar 2025 Grundskolan omfattar elever i åldersspannet 6-15 år. I Malmö fanns det år 2014 totalt barn i åldern 6-15 år. Fram till år 2025 antas gruppen ha ökat till personer, en ökning med ca barn vilket motsvarar 41 procent. Fram till år 2025 kommer varje åldersgrupp 6-9 år, och år att ha ökat markant, i andel räknat 30, 47 respektive 52 procent. Antal 6-9, och 13-15åringar samt prognos till år år år 6-9 år Källa: SCB och Malmö stadskontor Åldersgruppen 6-9 har sin absolut största ökning de närmsta fyra åren, med ökningar årsvis från 840 barn 2015 till 395 barn Efter detta planar ökningen ut och kommer ligga kring cirka 250 barn varje år. I åldersgruppen når ökningen sin kulmen under perioden med årliga ökningar på mellan 460 och 585 barn. Den sista åldersgruppen som berör grundskolan är åldersgruppen och har sin topp åren med ökningar på barn varje år. Precis som för 1-5åringarna sker ökningarna av 6-15åringar framförallt i de olika utbyggnadsområdena i staden, främst i Bunkeflostrand och Västra hamnen med 710 respektive 590 fler fram till och med Men de senaste årens stora barnkullar innebär också att det sker ökningar i många områden utan planerad nybyggnation. I relativt få områden kommer antalet 6-15åringar att minska eller förbli samma antal som Område 6-15åringar Bunkeflostrand 710 Västra Hamnen 590 Nydala 260 Ribergsborg 255 Limhamns hamnområde 255 Västra Sorgenfri 250 Möllevången Nya Bellevue -20 Rosenvång -25 Stenkällan -25 Bellevue -75 Ökningen av barn i grundskoleåldrarna är störst i utbyggnadsområdena Bunkeflostrand och Västra hamnen Stadskontoret - Befolkningsprognos

16 Ökning av 16-19åringar från 2018 År 2014 fanns det cirka individer i åldern år i Malmö stad. Antalet i åldern år förväntas under prognosperioden att minska fram till och med 2017 för att sedan börja öka igen från och med 2018 till och med år 2025 då antalet beräknas vara individer. Antal 16-19åringar samt prognos till år år Källa: SCB och Malmö stadskontor Fram till år 2020 kommer antalet 16-19åringar att minska eller förbli samma antal som 2014 i relativt många områden i Malmö. De ökningar som sker i utbyggnadsområdena är relativt små. Det går inte att förutsäga hur många elever det kommer att finnas totalt sett i gymnasieskolan genom befolkningsprognosen eftersom ett flertal olika faktorer påverkar det totala antalet gymnasieelever. För elever som i grundskolan är behöriga till nationella program bedrivs gymnasieskolan i många fall under tre år. Det är dock många elever som väljer om till nytt program efter ett år eller blir beviljade omgång av år 1, 2 eller 3 på grund av dåligt studieresultat. Om Malmö stads satsningar på grundskolan lyckas och fler blir behöriga till nationellt program varje år kommer genomgångstiden i gymnasieskolan att minska. Förhoppningen är därmed att den kommande elevökningen kan kompenseras av att färre elever går mer än tre år i gymnasiet. Område 16-19åringar Bunkeflostrand 190 Klagshamn 140 Västra Hamnen 95 Östra Skrävlinge 80 Limhamns hamnområde 65 Tygelsjö by 60 Kulladal -30 N Sofielund -30 Kroksbäck -35 Kryddgården -35 Lindängen -40 Västra Söderkulla -50 Törnrosen -50 Gymnasieungdomarna väntas öka mest i Bunkeflostrand och Klagshamn till följd av inflyttning Stadskontoret - Befolkningsprognos

17 3 450 fler 75-79åringar år 2025 Befolkningsförändringar av antalet äldre individer är enklare att förutspå av den anledningen att denna grupp har en lägre rörlighet jämfört med till exempel 20-29åringar, det vill säga att det inte sker någon stor in- och utflyttning i dessa åldrar. Det innebär också att prognosen ger relativt goda möjligheter att proaktivt försöka planera utifrån den förväntade utvecklingen. I prognosen antas antalet äldre över 75 år i Malmö öka fram till år Gruppen äldre är dock inte homogen utan befolkningsutvecklingen varierar för olika åldersgrupper inom intervallet 75 år och äldre. Kvinnorna förväntas vara i majoritet även 2025 men männen ökar procentuellt sett betydligt mer än kvinnorna med 38 respektive 13 procent åringarna står för en stor andel av ökningen inom denna grupp med cirka fler personer eller 39 procent åringarna ökar med ungefär personer, motsvarande 31 procent, fram till år Gruppen 85 år och äldre förväntas minska med cirka 300 personer fram till år 2025, vilket motsvarar 4 procent av antalet Antal , och 85-w-åringar samt prognos till år w år år år Källa: SCB och Malmö stadskontor Område 75-79åringar Västra Hamnen 185 Oxie Kyrkby 120 Limhamns hamnområde 105 Sibbarp 100 Ribersborg 95 Gamla Staden 90 Västra Söderkulla -35 Almhög -35 Bellevuegården -40 Gröndal -40 Nydala -50 Störst ökning av 75-79åringar i utbyggnadsområdet Västra hamnen Stadskontoret - Befolkningsprognos

18 Precis som för de yngre åldersgrupperna skiljer sig utvecklingen av antalet äldre åt mellan olika områden i staden. De ökningar som sker fram till 2020 är relativt små på delområdesnivå men sker i relativt många områden. Det är framförallt gruppen mellan 75- och 79 år som ökar under perioden och året därpå blir det större ökningar av antalet 80-84åringar. Kommunen har som ett av flera huvuduppdrag ansvar för vård och omsorg. Kommunfullmäktige har beslutat att Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver. En prognostiserad befolkningsutveckling bland de som är 75 år och äldre anger endast en ökning av antalet men inte något kring hur det framtida behovet och efterfrågan av vård och omsorg kan komma att utvecklas. I Rapport om boendeplanering för äldre i Malmö stad, 2014 (STK ) anges att förändringen av antalet äldre i prognosen fram till år antagligen inte kommer att innebära ett ökat behov av antal lägenheter i särskilt boende. Det är däremot efter åren som den relativt stora 40-talistgenerationen kan tänkas efterfråga särskilda boendeformer. Utvecklingen kommer antagligen innebära att ett större antal äldre kommer att bo kvar i sitt ordinarie boende. Utformningen av det ordinarie boendet gällande exempelvis tillgänglighet påverkar möjligheten att bo kvar och få insatser i det egna boendet av kommunens hemtjänst eller hemsjukvård. Kompetensutveckling där hemtjänsten erbjuder t.ex. demensteam och rehabilitering i hemmet påverkar också möjligheterna att bo kvar längre i det ordinära boendet. Det kan också tänkas att framtida förväntningar gällande kvalitet både på boende- och på utemiljö kan innebära att en del särskilda boenden behöver byggas om. I kartläggningen Så bor 80+ i Norden 6 förs en diskussion kring olika svårigheter och problem som är möjliga att förutse för framtiden. Dels handlar det om den offentliga ekonomins begränsningar och dels om personalförsörjning. Båda dessa faktorer kan innebära att prioriteringar behöver göras inom den kommunala verksamheten. Vidare förs diskussionen kring att det behöver finnas vidare lösningar där framtidens äldreboende är en av flera viktiga aspekter i utvecklingen av samhällsplaneringen, bostadsförsörjningen och samhällsservicen. 6 Så bor 80+ i NORDEN, (2013) Nordens Välfärdscenter Stadskontoret - Befolkningsprognos

19 Hållbar planering och befolkningstillväxt

20 Konsekvenser för den kommunala planeringen Befolkningsprognosen är ett viktigt instrument i den kommunala planeringen. I 2014 års prognos valde vi att särskilt lyfta fram skolsystemets utmaningar som kommer av den stora tillväxten bland barn och ungdomar. I år har fastighetskontoret, gatukontoret och stadsbyggnadskontoret bidragit med en konsekvensanalys kring den pågående och framtida fysiska planeringen av Malmö. Samhällsservicens utbyggnad En utgångspunkt i Översiktsplanen har varit en fortsatt tillväxt med omkring 5000 nya malmöbor per år. Befolkningsprognosen visar på ett fortsatt stort behov av bostadsbyggande. Generellt står bostadsförsörjningen i Malmö inför stora utmaningar. Att öka bostadsbyggandet är en viktig del i arbetet för att tillgodose behov och efterfrågan av bostäder för den ökande befolkningen. Av översiktplanen framgår att en stor utmaning ligger i att skapa plats för samhällsservice, särskilt skolor och förskolor. Befolkningsprognosen understryker vikten av att arbeta vidare med dessa frågor. Ett viktigt konstaterande i Översiktsplanen är också att en fortsatt kraftig befolkningsökning kräver omfördelning av trafikslagens andelar. Den fortsatta prognostiserade ökningen av barn och unga ställer höga krav på utbyggnad av framförallt förskola och grundskola, men på sikt även gymnasieskola. Utöver den samhällsservice som liksom de olika skolformerna genereras av en viss ålderssammansättning i befolkningen, behöver planeringen också bereda plats för annan slags samhällsservice som inte alltid är lika lätt att utläsa ur den demografiska sammansättningen, men som ändå behövs när staden växer. Hit hör bland annat behov av LSS-bostäder, särskilda boenden för äldre, boenden för ensamkommande flyktingbarn, anläggningar och ytor för fysisk aktivitet, anläggningar för kulturverksamhet, fritidsgårdar och sociala mötesplatser. Utmaningen är dels att lyckas skapa tillräckligt mycket samhällsservice, dels att göra det enligt den planeringsinriktning som utstakats i översiktsplan för Malmö. Att åstadkomma den nära, täta, gröna och funktionsblandade staden med avseende på samhällsservice innebär ett ökat fokus på markbesparande åtgärder, exempelvis genom multifunktionalitet, integrerade lösningar och samutnyttjande. Genom Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö bedrivs ett förvaltningsövergripande arbete som strävar just mot att ta fram principer och riktlinjer för att åstadkomma samhällsservice som motsvarar behoven i Malmö och som svarar mot översiktsplanens planeringsinriktning. Bostadsförsörjning Befolkningsprognosens pekar tydligt på behovet av fortsatt arbete med bostäder för unga. Dels sker en generell ökning inom alla åldersgrupper där 20-29åringarna ökar med 5 procent fram till Den riktigt stora ökningen väntas direkt därefter, då stora årskullar börjar lämna skolan för vuxenlivet. Gymnasieungdomarna (16-19 år) väntas öka med nästan 30 procent fram till Om för få bostäder byggs i förhållande till befolkningsökningen kommer det att fortsätta påverka tillväxt, välfärd och folkhälsa negativt. Arbetet med att ta fram detaljplaner för bostäder har under många år pågått intensivt vilket gör att det i Malmö finns förutsättningar för bostadsbyggande kommande år. Stadsbyggnadskontoret har de senaste åren haft mellan bostäder i pågående detaljplaner per år, varav knappt hälften på kommunal mark. I dagsläget finns drygt bostäder kvar i byggklara detaljplaner som är under utbyggnad i olika skeden. Under den senaste sexårsperioden har detaljplaner för bostäder vunnit laga kraft, vilket är bostäder per år i byggklara detaljplaner. Att ha en god planberedskap är viktigt eftersom det faktiska utfallet av nya bostäder också beror på andra faktorer. Sett till planförutsättningar finns det möjligheter för uppemot byggstartade bostäder kommande år. Men mot bakgrund av konjunkturläge, bostadsmarknadsläge och ekonomi, samt att det under de senaste tio åren i snitt har byggstartats nära bostäder per år i Malmö, så bedöms antalet byggstarter de kommande åren hamna runt bostäder årligen. Det är svårt att överblicka när i tiden bostäderna blir av och även till viss del hur många som byggs i respektive område. Det här påverkar i sin tur befolkningsprognosens förutsättningar. En växande befolkning kräver ett ökat utbud av bostäder med varierad upplåtelseform, storlek och prisnivå. Malmö stad arbetar aktivt för att möta detta behov. Arbetet har till största del handlat om att skapa goda förutsättningar genom de verktyg som staden har rådighet över, det vill säga Stadskontoret - Befolkningsprognos

21 planer, mark och allmännyttan. Även då dessa mål har uppnåtts har inte bostadsbyggandet skett i tillräcklig omfattning. En viktig orsak till det är att bostadsbyggandet främst sker på marknadsmässiga villkor och påverkas negativt av nedgångar i ekonomin där hushållens efterfrågan och inte behov varit avgörande för att bostadsbyggandet ska komma igång. Att bygga hållbart ekonomiskt, socialt och miljömässigt innebär många målkonflikter som kan vara svåra att reda ut. Exempel på utmaningar för staden och bostadsbyggnadsaktörerna är förtätning och att föra en strategisk dialog för att öka antalet bostäder som fler kan efterfråga, särskilt barnfamiljer. Trafik För transporter och infrastruktur har befolkningsprognosen relevans på både kort och lång sikt. Investeringar sker redan idag utifrån principerna att länka samman staden och stödja social hållbarhet, bland annat genom att satsa på hög framkomlighet, bättre komfort och större kapacitet för gång-, cykel- och kollektivtrafik samt motverka dålig luftkvalitet och buller. Men befolkningstillväxten, liksom en ökad turism, kommer bidra till ett ökat tryck på stadskärnan och gatukontorets verksamheter. Förtätningsstrategin kommer medföra att nya miljöer införlivas i centrum och nya funktioner tillförs, vilket påverkar människors rörelsemönster i staden. Detta ställer höga krav på gestaltning, trafiklösningar och socialt hållbara lösningar både på befintliga och nya ytor. Befolkningstillväxten ställer även ökande krav på distributionstrafiken och avfallshanteringen i Malmö. Byggandet av nya bostäder och verksamheter kommer även påverka flödena av byggnadsmaterial och schaktmassor. Den regionala befolkningsprognosen visar att befolkningsökningen i hög utsträckning sker i sydvästra Skåne. Då efterfrågan på resor till stor del följer befolkningsutvecklingen och sysselsättningsgraden kommer tillväxten leda till ett ökat resande inom staden, men också över kommungränsen i form av in- och utpendling. För att hantera detta bör hållbara färdmedel ytterligare förstärkas i stadens planering och pendlingsmöjligheterna med hållbara trafikslag utökas. Några av de viktigaste utmaningarna framöver är därmed förbättrad kollektivtrafik och gång- och cykelsatsningar. Kollektivtrafikens attraktivitet måste stärkas samtidigt som satsningar på ökad trafiksäkerhet och bättre tillgänglighet kommer att göras. Utvecklingen av en Öresundsmetro kan i framtiden bidra till att öka trafiksystemets kapacitet. Kombinationen av Öresundsmetron och Öresundsbron kan också stärka Malmös och Köpenhamns gemensamma bostads- och arbetsmarknad. Vidare kommer arbetet med att öppna Malmöringen för trafik, med en ny station i bland annat Rosengård, vara viktigt när staden växer. Sverigeförhandlingen och stadsmiljöavtalen kommer också innebära nya möjligheter att hantera både befolkningstillväxten och behovet av ett mer hållbart stadsbyggande. Befolkningstillväxten och kohorternas storlek innebär ett fortsatt fokus på stadens barn och ungdomar. Den stora ökningen av barn i skolåldern gör att planeringen av skolor, skolvägar och samnyttjande av grönytor blir än mer relevant. Arbetet för barns rätt till en säker, miljövänlig och trygg skolväg och vistelse i staden blir därmed än mer betydelsefullt. Gatukontoret måste hitta säkra och hållbara trafiklösningar så att även de minsta barnen kan färdas till och från förskolor och skolor. Parker och mötesplatser Ökningen av barn och unga gör att trycket på Malmös parker och lekattraktioner med största sannolikhet kommer att fortsätta öka. Gatukontoret kommer i större utsträckning än tidigare etablera nya arrangemang riktade till barn och unga i stadsområdena. Detta är ett steg i ambitionen att bättre sprida ut arrangemang och mötesplatser geografiskt, samt att aktivera nya platser och så många malmöbor som möjligt. Även frågor kring grönytor, mötesplatser och samnyttjande av ytor kommer att få ökat fokus. Eftersom Malmö redan är en tät stad måste staden säkerställa att Malmös gröna och blå kvalitéer tillvaratas och utvecklas Stadskontoret - Befolkningsprognos

22 Social hållbarhet, arbete och försörjning Den stora ökningen av unga som förutspås i befolkningsprognosen förstärker bilden av vikten av olika typer av satsningar på unga. En lång rad av de åtgärder som redovisas av Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö tar sikte på unga och befolkningsprognosen pekar på betydelsen av att genomföra långsiktiga och bestående insatser. Kortsiktiga ekonomiska överväganden kan försvåra kontinuitet vilket i sin tur kan innebära att satsningar inte ger förväntat resultat. Den här typen av långsiktigt arbete kräver också samsyn och samordning över förvaltningsgränser och mellan nämnder, för att kunna behålla fokus på de nyttor som staden tillförs. Hållbarhetsarbetet inkluderar inte bara fysisk planering utan också delaktighetsprocessor som inkluderar medborgare, föreningsliv, organisationer och näringsliv. Sådana processer har på många platser varit en framgångsfaktor för att öka förståelse för olika perspektiv och öka tilliten mellan både enskilda och grupper. Ökad tillit betyder ökat socialt kapital och mänskliga mellanhavanden, vilket kan gynna det lokala områdets utveckling. En ökad befolkning innebär även ett ökat behov av arbetstillfällen. Malmö måste kunna erbjuda ett varierat utbud av mark för olika former av verksamheter som skapar olika kategorier av arbetstillfällen. Det gäller t.ex. mark för kontor, service, handel, småindustri, upplag och tyngre logistikverksamheter Stadskontoret - Befolkningsprognos

23 Kommunalekonomiska konsekvenser av befolkningsökningen

24 Både sociala och demografiska faktorer påverkar Kommuner betraktar ofta en växande befolkning som något positivt och eftersträvansvärt. Det ses som tecken på att kommunen är attraktiv med en fungerande infrastruktur och med hög kvalitet i kommunens verksamheter. Befolkningstillväxt förväntas också bidra till ekonomisk tillväxt, eftersom det innebär högre skatteintäkter (även om behovet av service samtidigt ökar). I praktiken är dock sambanden inte lika tydliga mellan befolkningsutveckling och ekonomisk utveckling i kommunen, eftersom en mängd faktorer utöver det faktiska invånarantalet påverkar både kommunens intäkter och efterfrågan på tjänster som kommunen producerar. Det kommunalekonomiska utjämningsystemet, som syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för landets kommuner, är en viktig faktor i detta sammanhang. Utjämningssystemet styr hur en kommuns intäkter påverkas av ändrad befolkning, främst genom inkomstutjämning och kostnadsutjämning 7. Varje ny invånare kan därmed generera både inkomster och kostnader utöver den kommunalskatteintäkt invånaren bär med sig eller den kommunala service invånaren efterfrågar. Dessa faktorer gör att det är svårt att förutsäga de ekonomiska konsekvenserna av den förväntade befolkningstillväxten i Malmö de närmsta åren. Folkökningen med cirka fem tusen individer om året består enligt prognosen ungefär till hälften av födelsenetto och till hälften av flyttningsnetto. De närmaste åren kommer flyttnettot att utgöra en allt mindre del av ökningen, strax över en tredjedel år 2019 och efter. Dock väntas antalen av både inflyttade och utflyttade öka. Flyttströmmarna omfattar cirka 6 procent av den totala befolkningen och hur de påverkar kommunens ekonomi beror i stor utsträckning på vilka individer som flyttar till och från staden. Nedan förs ett resonemang om potentiella kommunalekonomiska konsekvenser av folkökningen. Konsekvenser för kommunens intäkter Hur kommunens intäkter påverkas av ett ökat antal invånare beror främst på vilka åldersgrupper dessa invånare tillhör, men också vilken förvärvsinkomst de har samt civilstatus (i kostnadsutjämningen utgår tillägg för ogifta äldre). Generellt gäller att en inflyttare med förvärvsinkomst innebär en högre skatteintäkt men ett försämrat utfall i inkomstutjämningen (hur mycket det försämras beror på storleken på årsinkomsten). Om inflyttaren istället är utan förvärvsinkomst erhåller kommunen ingen skatteintäkt men samtidigt förbättras utfallet i inkomstutjämningen. Detta gäller oavsett om kommunen totalt sett får ett bidrag eller betalar en avgift i inkomstutjämningen. Det exakta utfallet beror på relationen mellan kommunens egen skattesats och den länsvisa skattesatsen som används i inkomstutjämningen 8. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för behovsskillnader som kommunerna inte själva kan råda över. Utjämningen syftar därmed till att ge alla invånare möjlighet att få sina behov tillgodosedda oavsett vilken kommun de är bosatta i. Åldern har här en avgörande roll för vilken marginaleffekt en befolkningsförändring får. Till exempel förväntas personer i arbetsför ålder ha små behov av kommunal service och försämrar därför kommunens utfall i kostnadsutjämningen, medan barn och de allra äldsta förbättrar utfallet i kostnadsutjämningen eftersom de förväntas ha större behov av kommunal service. Utöver ålder beaktas en rad socioekonomiska faktorer i utjämningssystemet. Från 2014 har dessutom nya utjämningskriterier tillkommit som ger viss kompensation för exempelvis individer i arbetsför ålder utan förvärvsinkomst med långvarigt försörjningsstöd 9. Befolkningsprognosen innehåller inte data över förvärvsinkomster eller andra socioekonomiska faktorer och det är därför svårt att beräkna konsekvenserna av befolkningsförändringen på Malmö stads intäkter framöver. 7 SKL, Promemoria: Marginalintäkter vid befolkningsförändring, , SKL:s dnr. 14/ SKL, Promemoria: Marginalintäkter vid befolkningsförändring, , SKL:s dnr. 14/ SKL, Promemoria: Marginalintäkter vid befolkningsförändring, , SKL:s dnr. 14/ Stadskontoret - Befolkningsprognos

25 Ökad efterfrågan och konsekvenser för kommunens kostnader Hur kommunens kostnader påverkas av den prognostiserade befolkningsökningen beror på befolkningens socioekonomiska struktur samt i stor utsträckning på den befintliga kapaciteten i kommunens verksamheter. Till följd av den befolkningsökning som skett i Malmö de senaste åren är många av stadens verksamheter antingen redan vid fullt kapacitetsutnyttjande, eller åtminstone väldigt nära. Detta syns inom förskola och skola, där utbyggnad pågår, men även inom äldreomsorg och stöd och service till funktionshindrade. När inte platser finns inom befintlig verksamhet för att bemöta nya invånares behov blir marginalkostnaden för att tillgodose ytterligare efterfrågan, och ibland även ett större behov, relativt hög då det exempelvis krävs utbyggnad med nya lokaler. Den förväntade befolkningsökningen innebär också ökade krav på infrastrukturens kapacitet och kollektivtrafikens utbud och kvalitet, såväl på kommunal som på regional nivå. Mellankommunal samverkan och samverkan med Region Skåne, i dess egenskap av huvudman för Skånetrafiken, är viktig för att utbudet och kvaliteten på kollektivtrafiken ska ligga i linje med vad den växande befolkningen efterfrågar. Befolkningstillväxten medför även en ökad efterfrågan på bostäder och ställer krav på ett varierat bostadsbestånd. I den årliga lägesrapporten för bostadsbyggandet i Malmö påpekas bl.a. att det är en stor utmaning för Malmö att få fram fler bostäder som fler kan efterfråga. Likaså pekar Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö ut bostadsfrågan som en särskild utmaning för staden. Befolkningsprognosen visar att mer än hälften av tillväxten sker i det befintliga bostadsbeståndet. Som nämnts tidigare förväntas relativt stora ökningar ske i till exempel Herrgården (840) och Lindängen (650). Detta bör återspeglas i arbetet med en utbyggnadsstrategi för Malmö, där man måste ta höjd för en växande befolkning och i prioriteringsordningen för utbyggnaden beakta var i staden befolkningen i huvudsak väntas öka. Förändrad befolkningsstruktur ger ökad försörjningskvot Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för framtiden är att relatera hela befolkningen till antalet personer i yrkesaktiv ålder (20-64 år) i t.ex. en kommun. Detta kallas för försörjningskvoten. Försörjningskvoten visar hur många inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder ska försörja genom sitt arbete. Försörjningskvoten = hela befolkningen / befolkningen år 11. I täljaren finns hela befolkningen och i nämnaren befolkningen i yrkesaktiv ålder, dvs. de som skall producera de varor och tjänster som hela befolkningen skall leva av. Den på detta vis beräknade försörjningskvoten visar hur många, inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder skall försörja genom sitt arbete. Försörjningskvoten är ett grovt mått och givetvis finns det fler faktorer som avgör hur framtiden kommer att utveckla sig. Exempelvis så beror antalet varor och tjänster som olika individer efterfrågar och konsumerar i stor utsträckning på vilken ålder de har. Det är inte heller alla individer i åldern år som yrkesarbetar på heltid. Samtidigt finns det både personer som är under 20 år och över 64 år som yrkesarbetar även om de står för en mindre andel av det totala antalet av det totala antalet arbetade timmar. Trots sin enkelhet kan måttet visa på skillnader mellan olika regioner och förändringar över tiden av försörjningssituationen. År 2014 var försörjningskvoten 1,60 för Malmö, utifrån befolkningsprognosen fram till år 2025 beräknas försörjningskvoten att öka till 1,66. I Malmö förblir andelen 65 år och äldre av den totala befolkningen oförändrad fram till år Åldersgruppen 0-19 år ökar sin andel av den totala befolkningen med 2 procentenheter fram till år Samtidigt minskar åldersgruppen år sin andel av befolkningen från 62 procent år 2014 till 60 procent år En förändrad försörjningskvot ställer än högre krav på att befolkningen i arbetsför ålder är sysselsatt. Förskjutningen av en större andel unga samtidigt som andelen i yrkesaktiv ålder minskar kan innebär utmaningar för verksamheter så som förskola och skola som är personalintensiva och samtidigt svåra att rationalisera med bibehållen kvalitet. 10 Lägesrapport 2014-årilg uppföljning och analys av bostadsförsörjningen, SBK Malmö stad 11 Källa: SCB 12 Försörjningskvoten 2014 för: Sverige: 1,73 Stockholm: 1,56 Göteborg 1, Stadskontoret - Befolkningsprognos