HELSINGFORS UNIVERSITET JURIDISKA FAKULTETEN URVALSPROVET sökande med kunskaper i svenska

Transkript

1 HELSINGFORS UNIVERSITET JURIDISKA FAKULTETEN URVALSPROVET sökande med kunskaper i svenska Bedömningsgrunderna för juridiska fakultetens urvalsprov 2010

2 UPPGIFT 1 Boken: Per Henning Grauers: Person och avtal (2009) I den här uppgiften var det fråga om personrätt och om frågan när en underårig får rättshandla å egna vägnar och hur saken rättsligen skall bedömas när den underårige har rättshandlat å egna vägnar men utan sina förmyndares samtycke. (s.12-13, s. 17, s , s ) Huvudregeln är att en person under 18 år (en underårig) inte kan rättshandla själv. Han eller hon måste företrädas av sin förmyndare (s. 17 och 30). Barnets föräldrar som är vårdnadshavare för sitt barn är på samma gång förmyndare för sitt barn (s. 29). Eftersom inget annat sägs i fallet, kan man utgå från att Erik och Ulla är förmyndare för sina underåriga barn Sofia och Emil. Sofia är underårig för hon är 16 år och Emil är underårig för han är 15 år. För underåriga (0-18 år) i största allmänhet gäller att om den underårige har mottagit egendom och det i gåvoavtalet finns ett villkor som säger att den underårige får själv råda över egendomen, så får den underårige beträffande denna egendom en så omfattande rättslig handlingsförmåga som villkoret anger (s. 21). I det här fallet hade Erik gett pengar åt barnen när han hade satt pengarna i barnens spargrisar. Erik och Ulla hade dock inte gett tillstånd till barnen att de får använda pengarna. Sofia och Emil hade tagit pengarna utan lov. Om det skulle ha varit fråga om pengar som Sofia skulle ha förtjänat på eget arbete, skulle hon ha fått göra som hon vill med pengarna. Fallet var inte så nu. Sofia och Emil har rättshandlat utan samtycke från förmyndarna (s. 30). Avtal som tillkommit på detta sätt är ogiltiga och inte bindande för parterna (s. 31). I boken sägs att om ett barn (Sven) tar sina pengar i spargrisen och utan lov köper en cd-spelare så är avtalet ogiltigt. Ett avtal utan samtycke kan dock inte frånträdas genast utan lagen föreskriver att så ska ske, om avtalet inte blivit godkänt eller behörigen fullgjort (s. 31). Av fallet framkommer att Erik och Ulla inte vill godkänna avtalen (ratihabition) och därför kan avtalen inte bli giltiga på den grunden. Avtalen har inte heller fullgjorts med pengar som Sofia och Emil fått råda över, så därför kan avtalen inte heller anses ha blivit fullgjorda behörigen (s. 31). Avtalen som Sofia och Emil har ingått är i utgångspunkt ogiltiga. Men trots detta kan det hända att avtalen står sig. I boken konstateras att även om en person är underårig kan förmyndaren inte alltid utan vidare kräva att avtalet skall gå tillbaka. Omständigheterna kan vara sådana att motparten har fått intrycket att samtycke föreligger. I ett rättsfall hade en 13-årig flicka köpt ett par stövlar för 840 kr. Hon ångrade köpet, men skoaffären ville hålla fast vid avtalet. Förmyndaren förde ärendet till domstolen. I rättsfallet hade förmyndaren låtit flickan själv disponera över sina egna besparingar. Tingsrätten menade att förmyndaren hade förfarit på ett sådant sätt att eventuella medkontrahenter fick anses berättigade att utgå ifrån att flickan hade fri förfoganderätt över pengarna. Skoaffären vann målet. Köpet stod fast (s ). I uppgiften är situationen dock den att Erik och Ulla inte har gett Sofia och Emil rätt att disponera över pengarna i spargrisarna.

3 Enligt huvudregeln skall parternas prestationer återgå, om avtalen är ogiltiga (s. 33). Butiken som sålde jeansen skall ge tillbaka 120 euro och kampanjen för djurens rättigheter skall ge tillbaka 80 euro. Affären som sålde mobiltelefonen skall ge tillbaka 200 euro. För underåriga gäller att de skall lämna saken tillbaka och finns inte saken kvar skall de i stället betala ersättning (s. 33). Det finns dock en regel som säger att om saken inte finns kvar, behöver den underårige bara betala ersättning när (det) han mottagit använts till skäligt underhåll eller eljest finnes hava för honom medfört nytta (s. 33). Jeansen finns kvar, så plagget skall lämnas tillbaka. I fråga om kampanjen för djurens rättigheter hade Sofia inte fått något som kan ges tillbaka, hon hade ju gett en gåva till kampanjen. I fråga om mobiltelefonen gäller att den skall ges tillbaka, men det går inte att ge den tillbaka, eftersom Emil har tappat bort den. Emil behöver inte betala en ersättning, eftersom telefonen inte har använts till hans skäliga underhåll och eftersom den inte annars heller har medfört nytta för honom. Medkontrahenten till en underårig kan i vissa fall ha rätt att få skadestånd (s. 34). En medkontrahent kan få rätt till skadestånd, om den underårige har ljugit om sin ålder. I uppgiften har inte sagts att Sofia och Emil skulle ha ljugit om sin ålder. I detta fall har medkontrahenterna inte rätt till skadestånd. Om de skulle ha rätt till skadestånd, skulle skadeståndet omfatta det s.k. negativa kontraktsintresset (skadeståndet skall bara täcka den förlust som den skadelidande har fått vidkännas).

4 UPPGIFT 2 Fallet gäller en näringsidkares marknadsföring gentemot konsumenter. Enligt urvalsprovsboken ska marknadsföringslagen (MFL) tillämpas. Lagen har till syfte att förhindra otillbörlig marknadsföring. Enligt marknadsföringslagen ska marknadsföringen stämma överens med god marknadsföringssed. Marknadsföring som inte stämmer överens med god marknadsföringssed blir otillbörlig enligt MFL 6, om mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut påverkas märkbart. Aggressiva marknadsföringsmetoder är förbjudna enligt 7, medan 8 och efterföljande lagrum (de s.k. katalogreglerna) reglerar vilseledande marknadsföring. (Melin s ) Enligt bestämmelsen om reklamidentifiering i MFL 9 måste all marknadsföring utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. Av svarta listan (bilaga I till direktivet om otillbörliga affärsmetoder) över vilseledande affärsmetoder, punkt 11, får en reklam inte ha redaktionell form. Marknadsföring som utformas som en nyhetssändning riskerar att bryta mot detta förbud. Alfreds marknadsföringskampanj är till denna del otillbörlig. (S. 65) Enligt MFL 15 är användningen av ordet konkurs strängt reglerad. Endast då produkter bjuds ut av ett konkursbo eller för ett konkursbos räkning får ordet användas. Alfred kan således inte hänvisa till konkurs i sin marknadsföring. Hänvisningen till konkurs kunde också utgöra en förbjuden form av aggressiv marknadsföring: enligt svarta listan, punkt 30, får marknadsföringen inte uttryckligen informera om att näringsidkarens utkomst står på spel, om konsumenten inte köper en vara. Marknadsföringen är också till denna del otillbörlig (S och 80) - här har det för fulla poäng räckt att skribenten har angett den ena av de två grunderna enligt vilka hänvisningen till konkurs kan utdömas som olaglig. Marknadsföring som innehåller ordet gratis begränsas av svarta listan över vilseledande affärsmetoder, punkt 20, varför marknadsföringen samtidigt är otillbörlig enligt MFL. Om konsumenten blir tvungen att betala annat än svarskostnader eller avhämtningskostnader är begreppet gratis otillåtet. I Alfreds fall förutsätts köp av ett helt möblemang, varför marknadsföringen är otillbörlig till denna del. (S. 62) - här behövde skribenten inte närmare behandla reglerna om förmånserbjudanden då ordet gratis gör marknadsföringen otillbörlig. För att få skicka marknadsföring via e-post till konsumenter krävs samtycke i förväg av konsumenten (en opt in-regel) enligt MFL 19. Dock finns det ett undantag till kravet på samtycke: om näringsidkaren fått konsumentens e-postadress i en kundrelation och konsumenten inte har motsatt sig marknadsföring via e-post, är marknadsföring via e-post tillåten. Om Alfred inte har fått konsumenternas e-postadresser i tidigare kundkontakter, får han inte sända inbjudningarna per e-post. Gör han det, är marknadsföringen otillbörlig. (S. 48 och ) - Enbart rätta slutsatser utan motiveringar har inte gett poäng. Också i övrigt har särskild vikt fästs vid skribentens förmåga att motivera sina ställningstaganden. Bristande noggrannhet har lett till poängavdrag.

5 UPPGIFT 3 1. Med Europeisk ekonomisk intressegruppering avses en form av kooperativ eller blandning av ett handelsbolag och en ekonomisk förening. De regleras av en av rådets förordningar.(melin s. 161) 2. En horisontell konkurrensbegränsning är en avtalsbaserad begränsning av konkurrensen, där avtalet ingås mellan parter (t.ex. företag) i samma led i produktionskedjan, t.ex. två grossister. (Melin s. 156) 3. Konkurrensrättens förbudsprincip betyder att en konkurrensbegränsning ska vara förbjuden så länge det inte kan visas att fördelarna av begränsningen överväger nackdelarna. (Melin s. 142) 4. Click-wrap agreement är ett avtal som i regel ingås när kunden accepterar säljarens standardvillkor genom att på säljarens webbplats klicka. (Melin s. 112) - i stället för standardvillkor har skribenten kunnat använda ordet standardavtal för fulla poäng. 5. Med en opt out-modell vid marknadsföring avses att det är tillåtet att skicka marknadsföring om inte mottagaren uttryckligen har motsatt sig detta. (Melin s. 111) 6. Med puffery avses överdrivna påståenden utan egentlig betydelse i reklam, vilka inte vilseleder och därför inte kräver ingripanden. (Melin s. 90) 7. Negativ säljmetod innebär att obeställda varor skickas till mottagaren i syfte att få mottagaren att tro att det föreligger betalningsskyldighet. Metoden är inte tillåten enligt MFL. (Melin s. 82) 8. Effektlandsprincipen innebär att lagen i det land där marknadsföringsåtgärden vidtas gäller. (Melin s. 53) 9. Subsidiaritetsprincipen innebär att ett beslut ska fattas på den nivå där beslutet kan få bäst verkan. Principen innebär också att besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt. (Melin s. 41) 10. Principen om mest gynnad nation betyder att alla handelspolitiska förmåner som en medlem (WTO och dess tre huvudavtal) beviljar en annan medlemsnation måste beviljas alla medlemsnationer. (Melin s. 34) - Varje punkt har gett högst en poäng.

6 UPPGIFT 4 Frågan grundades på innehållet i inträdesboken Frände: Straffbelagt beteende. Det gällde för inträdessökanden att utgående från rättsfallstexten ta ställning till vilka enskilda brott A begått. Sammanlagt gjorde sig A skyldig till fyra brott. För det första: Genom brevet som innehöll sanningslösa påståenden om brott (närmast förskingring) gjorde sig A skyldig till ärekränkning mot B. Det räcker dock inte för straffansvar att uppgiften eller antydan är osann. Den måste även vara ägnad att orsaka skada eller lidande för den kränkte eller utsätta honom eller henne för missaktning. Denna ägnad att-klausul förutsätter ett typfallstänkande: hur brukar folk i allmänhet reagera på sådana påståenden? (s. 116). Det är klart att A:s gärning uppfyller brottsförutsättningarna för ärekränkning. För det andra: Genom att ta sig över det staket som omgärdade B:s egnahemshus gjorde sig A skyldig till hemfridsbrott. Han kom utan tillstånd in på ett område som skyddades av hemfriden, dvs. det markområde som omedelbart hör till egnahemshuset (s. 103). För det tredje: Genom att utan lov ta cykeln och åka med den till metrostationen gjorde A sig skyldig till olovligt brukande. Han tog den ur någon annans besittning; inget i rättsfallet tydde på att cykeln skulle ha varit övergiven. Det är inte fråga om stöld eftersom A inte hade någon avsikt att tillägna sig cykeln (s. 126). För det fjärde: A trodde att han hade upptäckt B i restaurangen, något som visade sig vara en villfarelse. När A blandade sömnmedel i den okändes ölglas och försatte honom i ett slags medvetslöshetstillstånd gjorde A sig skyldig till misshandel (s ). A misstog sig beträffande personen. Det är fråga om en form av rekvisitvillfarelse som kallas error in obiecto. Villfarelsen saknar straffrättslig relevans om det faktiska och det tilltänkta objektet företräder samma klass av skyddsintresse. Straffhotet för t.ex. misshandel skyddar inte enskilt utpekade personer utan människor i allmänhet (s. 39).

7 UPPGIFT 5 Uppgiften som bestod av två delar värda 5 poäng per del handlade om definitionen av vissa centrala straffrättsliga begrepp. Definitionerna hittas i inträdesboken Frände: Straffbelagt beteende. I den första delen förutsattes en angivelse av de grunder som gör att en person kan anses befinna sig i garantställning. I uppgiftstexten angavs vad en person i garantställning ska göra, dvs. han eller hon är skyldig att avvärja en straffrättsligt relevant följd. På s anges grunderna som skapar garantställning, dvs. a) tjänst, befattning eller ställning, b) förhållandet mellan offer och gärningsman, c) ett frivilligt åtagande eller avtal, d) en faroframkallande verksamhet och e) någon annan grund som är jämförbar med de ovan nämnda. I uppgiftens andra del gällde det för inträdessökanden att ange vilka intressen som kan försvaras med en nödvärnshandling. Svaret på denna fråga finns på s. 46 i inträdeslitteraturen. Helt allmänt kan alla rättsligt skyddade intressen försvaras med en nödvärnshandling. Till dessa rättsligt skyddade intressen hör i första hand individuella intressen som liv, hälsa, personlig integritet och egendom. Inte bara försvararens egna individuella intressen kan försvaras utan även andra personers intressen är försvarbara med nödvärn. Ytterligare kan även kollektiva intressen som demokrati, allmän ordning, ren miljö etc. försvaras med en nödvärnshandling.

8 UPPGIFT 6 Fråga Rätt svarsalternativ Ojanen, De grundläggande och mänskliga rättigheterna 1 a) s b) s. 4-5, 15 3 d) s. 5 4 c) s , 26 5 c) s b) s c) s a) s b) s. 34, d) s. 45 UPPGIFT 7 Fråga Rätt svarsalternativ Ojanen, De grundläggande och mänskliga rättigheterna 1 d) s d) s b) s c) s b) s c) s a) s c) s b) s d) s. 80