Europeiska unionens budget en översikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europeiska unionens budget en översikt"
  • Ida Ek
  • för 1 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 Europeiska unionens budget en översikt Vart går pengarna? Varifrån kommer pengarna? Vem beslutar? Hur används och kontrolleras pengarna? Hur redovisas medlen? Europeiska kommissionen

2 Vart går pengarna och vad får man för dem? EU:s årliga budget utgör cirka 1 % av det ekonomiska välstånd som EU skapar varje år, vilket motsvarar ungefär 244 euro per person. Pengarna används för att förbättra medborgarnas dagliga liv. För studenter kan det till exempel innebära möjligheter att studera utomlands. För småföretagare kan det innebära tillgång till en större marknad och ett gott företagsklimat. För forskare kan det betyda större möjligheter att utveckla sina idéer. För arbetssökande kan det bestå i praktikmöjligheter. Direkt eller indirekt drar vi alla nytta av någon verksamhet som finansieras via EU:s budget, vare sig det är i form av renare stränder, säkrare mat, bättre vägar eller starkare garantier för våra grundläggande fri- och rättigheter. EU-finansierade åtgärder och projekt visar hur EU prioriterar olika frågor under en viss period. Åtgärderna och projekten förs samman i sex breda utgiftskategorier (så kallade rubriker ) och trettioett olika politikområden. Via EU:s budget finansieras åtgärder och projekt på politikområden där alla EU:s medlemsstater anser att man bör agera på EU-nivå. Det är nämligen lättare och billigare att nå resultat om man går samman i dessa frågor. Men i andra frågor har EU-länderna bestämt att EU inte ska ingripa. Till exempel socialförsäkringssystem, pensioner, hälsa eller utbildning finansieras av staten, regionerna eller kommunerna. Den så kallade subsidiaritetsprincipen innebär att EU bara ingriper om och i den mån som målen för en planerad åtgärd inte kan uppnås av medlemsstaterna, varken centralt, regionalt eller lokalt och därför bättre kan uppnås på unionsnivå, till exempel på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar. 44,6 % Konkurrenskraft och sammanhållning 42,5 % Naturtillgångar: jordbruk, landsbygdsutveckling, miljö och fiske 1,3 % Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa 5,7 % EU som global aktör 5,9 % Övrigt, däribland administrativa utgifter Procent av EU:s utgifter ( )

3 skydd. Genom att finansiera idéer kan man också skapa sysselsättning för forskare, företagare och distributörer och gynna konsumentskyddet. Att åstadkomma långsiktig tillväxt innebär också att utnyttja och öka EU:s tillväxtpotential. Den här prioriterade frågan, den så kallade sammanhållningen, kräver särskilt att man hjälper mindre gynnade regioner att ställa om sin ekonomi och anpassa sig till den globala konkurrensen. Innovation och en kunskapsbaserad ekonomi ger i dag större möjligheter än någonsin att stimulera tillväxten i dessa regioner. EU:s ansträngningar för att öka sammanhållningen inriktas på att utveckla nödvändig infrastruktur och på att hjälpa regionerna att utbilda arbetskraften och modernisera produktionen med hjälp av den senaste tekniken. EU:s budget finansierar även åtgärder som ska underlätta ekonomiskt och socialt samarbete mellan regioner och länder. För EU-finansiering krävs ofta att man ska dela med sig av erfarenheter och kunskaper, något som särskilt kan komma de mindre gynnade regionerna till godo. Tillväxt och sysselsättning EU-länderna har beslutat att under perioden ägna många gemensamma insatser och en stor del av EU:s budget åt att öka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Hållbar tillväxt är en av EU:s huvudprioriteringar. EU behöver en mer konkurrenskraftig ekonomi, och mindre gynnade regioner behöver få en chans att komma ikapp de andra. En konkurrenskraftigare ekonomi förutsätter att man samtidigt satsar på att stimulera investeringar i forskning och utbildning, utbyggnad av transport- och energinät samt goda anställningsvillkor. Då kan forsknings idéer utnyttjas av småföretagare och marknadsföras inom hela EU, samtidigt som konsumenterna får ett fullgott Naturtillgångar Tack vare sitt geografiska läge och de stora klimatskillnaderna kan EU-länderna framställa ett brett utbud av jordbruksprodukter, som medborgarna får köpa till rimliga priser. EU:s ansträngningar på området har två huvudsakliga mål. För det första måste det som produceras motsvara konsumenternas förväntningar och krav på till exempel god säkerhet och hög kvalitet. För det andra bör producenterna, dvs. jordbrukarna, planera och anpassa produktionen så att den motsvarar konsumenternas efterfrågan och samtidigt tar hänsyn till lagstiftningen om miljöskydd och djurhälsa. 3

4 En god förvaltning och ett fungerande skydd av naturtillgångarna omfattar även direkta åtgärder för att skydda miljön, ställa om och diversifiera landsbygdsekonomin och hindra utfiskning. Djursjukdomar, oljespill och luftföroreningar stannar ju inte vid landsgränserna, utan kräver omfattande insatser på många områden och i flera länder. Grundläggande frihet, säkerhet och rättvisa Även kampen mot terrorism, organiserad brottslighet och olaglig invandring är mycket mer effektiv om EUländerna utbyter information och agerar gemensamt. EU eftersträvar en bättre hantering av migrationsflöden till EU och omfattande samarbete i straffrättsliga och civilrättsliga frågor samt säkra samhällen som bygger på rättsstatsprincipen. Vad innebär det att vara europé? Debatt, dialog och kultur I EU bor cirka 500 miljoner människor. Vi talar många olika språk och har olika kulturell bakgrund. Alla vi tillsammans berikar EU med en kulturell mångfald som utgår från gemensamma värderingar. EU:s budget används för att främja och skydda kulturarvet och mångfalden, samtidigt som man främjar aktivt deltagande i samhällsdebatten. EU vill även främja folkhälsan och konsumentskyddet. Sedan Erasmusprogrammet skapades 1987 har över 2 miljoner europeiska studenter haft möjlighet att fullgöra en del av sina studier i ett annat EU-land. 4

5 I Thailand fick över flyktingar från Myanmar hjälp med livsmedel och sanitetsinstallationer tack vare generaldirektoratet för humanitärt bistånd (Echo). EU som global aktör Men EU-finansieringen ger även verkan utanför unionens gränser. För många innebär EU-finansiering att man får snabb katastrofhjälp efter naturkatastrofer. För andra står EU för långsiktigt bistånd som ska ge tillväxt, stabilitet och säkerhet. Utöver det långsiktiga biståndet från EU kan 77 utvecklingsländer i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet få anslag från Europeiska utvecklingsfonden (som ligger vid sidan av EU:s budget). Anslagen till den tionde europeiska utvecklingsfonden ligger på 22,7 miljarder euro. Fonden kan bevilja länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet allmänt och särskilt budgetstöd samt stöd för transport, infrastruktur, demokratiska styrelseformer, jordbruk och landsbygdsutveckling samt hälsovård och utbildning. Administrativa utgifter De administrativa utgifterna avser personal och byggnader för EU:s institutioner, inklusive Europaparlamentet, rådet, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten. Hundratusentals människor blev hemlösa när cyklonen Sidr svepte in över Bangladesh. EU lämnade 6,5 miljoner euro i bistånd för att hjälpa befolkningen med mat, vatten och tak över huvudet. 5

6 Varifrån kommer pengarna? EU har så kallade egna medel som används för att finansiera utgifterna. Rent juridiskt tillhör pengarna EU. Medlemsstaterna samlar in dem för EU:s räkning och för över dem till EU:s budget. De egna medlen är av tre olika slag (siffrorna i exemplet nedan avser de beräknade inkomsterna för 2010): i procent av de totala inkomsterna Varifrån kommer pengarna? prognos 38 % 40 % 16 % 12 % 11 % 5 % 1 % Traditionella egna Moms BNI Övriga medel inkomster Egna medel i EU:s budget 76 % Traditionella egna medel: dessa medel kommer huvudsakligen från importtullar som tas ut på produkter från länder utanför EU. Dessa medel står för cirka 12 % av de samlade inkomsterna. Egna medel från mervärdesskatt (moms): varje år tas det ut en viss procentandel av varje medlemsstats momsberäkningsunderlag och de medlen går till budgeten. Dessa momsbaserade medel står för 11 % av de samlade inkomsterna. Egna medel beräknade på medlemsstaternas bruttonationalinkomster (BNI): varje år tas det ut en enhetlig procentandel (0,73 %) på varje medlemsstats BNI. Trots att det är fråga om en saldopost är dessa medel den största inkomstkällan och står för cirka 76 % av de samlade inkomsterna. Andra inkomstkällor är till exempel de skatter som EUtjänstemännen betalar på sina löner, bidrag från icke-medlemsstater till vissa EU-program, eller böter för företag som överträder konkurrenslagstiftningen eller andra bestämmelser. Dessa medel står för cirka 1 % av budgeten. Sammanlagt har EU under 2010 beräknade inkomster på cirka 122,9 miljarder euro. Medlemsstaternas bidrag till dessa inkomster står i proportion till deras ekonomiska välstånd. Men Tyskland, Nederländerna, Österrike, Sverige och Storbritannien har fått sina bidrag till budgeten justerade för att minska nettoöverskottet i deras bidrag till budgeten. 6

7 Gränsen för EU:s inkomster och utgifter sätts på följande sätt: I fördragen: EU:s budget får inte uppvisa underskott, och därför måste inkomsterna täcka alla utgifter. EU:s utbetalningar till mottagare i medlemsstaterna och länder utanför EU sker däremot enligt EU:s prioriteringar. Alla medlemsstater gynnas av EU:s budget men fattigare medlemsstater får proportionellt mer än de rika, eftersom solidaritetstanken ligger till grund för EU-programmen, inte minst när det gäller EU:s sammanhållningspolitik. Ett utgiftstak fastställs gemensamt av medlemsstaternas regeringar och parlament. Utgiftstaket kallas också taket för egna medel och ligger för närvarande på 1,24 % av EU:s BNI för betalningar ur EU:s budget. Det motsvarar i snitt cirka 293 euro per unionsmedborgare. En flerårig budgetram förhandlas fram av Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen. Den styr hur EU:s olika utgiftskategorier får utvecklas under en viss period. En budgetförordning antas av rådet och parlamentet. Den innehåller bestämmelserna om hur budgeten ska upprättas, genomföras, förvaltas och kontrolleras. 7

8 Vem beslutar om budgeten? Kommissionen, parlamentet och rådet har olika roller och befogenheter i fråga om budgeten. Det årliga budgetarbetet beskrivs i Lissabonfördraget och pågår från den 1 september till den 31 december. Rådet antar den fleråriga budgetramen sedan Europaparlamentet lämnat sitt medgivande med en majoritet av sina ledamöter. Den fleråriga budgetram som löper på minst fem år fastställer det årliga utgiftstaket för varje rubrik. De årliga budgetarna måste utarbetas med hänsyn till dessa tak. På så vis kan man förena en långsiktig utgiftsplanering med en flexibel budget. Den senaste fleråriga budgetramen avser sjuårsperioden I KORTHET Besluten om EU:s budget fattas i en demokratisk process Den årliga budgeten måste godkännas av Europaparlamentet och rådet och nästan all verksamhet kräver dessutom att en rättsakt antas innan arbetet får börja. Därför föreslår kommissionen en rättsakt, en så kallad rättslig grund, som ska godkännas av den lagstiftande makten rådet, eller rådet och Europaparlamentet tillsammans. Kommissionsledamot Janusz Lewandowski diskuterar budgetfrågor vid en presskonferens. 8

9 Parlamentets behandling Europaparlamentet har under behandlingen i oktober 42 dagar på sig att antingen anta budgetförslaget eller ändra rådets förslag. Rådet kan därefter inom tio dagar godkänna ändringarna och anta budgetförslaget. Förlikningskommitté Om rådet inte godkänner parlamentets ändringar inrättas en förlikningskommitté. Den består av ledamöter från rådet eller deras företrädare och lika många företrädare för Europaparlamentet. Förlikningskommittén ska utarbeta ett gemensamt förslag inom 21 dagar. Kommissionens budgetförslag Ekofinrådet. Alla EU:s institutioner och organ tar före den 1 juli fram egna budgetberäkningar enligt sina interna rutiner. När kommittén antagit ett gemensamt förslag i början av november har rådet och parlamentet 14 dagar på sig för att godkänna eller avvisa förslaget. Parlamentet får anta budgeten även om rådet avvisar det gemensamma förslaget. Om ettdera rådet eller parlamentet avvisar det gemensamma förslaget och den andra institutionen inte kan nå ett beslut, avvisas budgetförslaget och kommissionen måste lägga fram ett nytt budgetförslag. Kommissionen ställer samman beräkningarna och utarbetar ett årligt budgetförslag som ska överlämnas till rådet och parlamentet senast den 1 september. Men i praktiken försöker kommissionen lägga fram förslaget redan i slutet av april eller början av maj. Rådets behandling av budgetförslaget Rådet antar en ståndpunkt om budgetförslaget och föreslår vid behov ändringar av förslaget, som överlämnas till Europaparlamentet före den 1 oktober. Rådet informerar också Europaparlamentet om skälen för sin ståndpunkt. Jerzy Buzek, Europaparlamentets ordförande

10 Om budgeten inte har blivit slutligt antagen när det nya budgetåret inleds, får ett belopp som motsvarar högst en tolftedel av anslagen i den aktuella avdelningen i budgeten för det föregående budgetåret användas varje månad. Snarlika procedurer gäller för de ändringsskrivelser till budgetförslaget som kan bli aktuella om det kommer in ny information innan budgeten har antagits och för eventuella ändringsbudgetar, som kan behövas på grund av oväntade och exceptionella omständigheter som uppstår efter det att budgeten har antagits. KOMMISSIONEN Budgetförslag 1 september RÅDET Behandling av budgetförslaget ändringar 1 oktober Tidsplan Budgetarbetet PARLAMENTET JA En majoritet av rösterna Behandling av ändringar NEJ En majoritet av ledamöterna 13 november (42 dagar) Budgeten antas Rådet godtar parlamentets ändringar inom 10 dagar. Förlikning (*) Detta innebär att parlamentet antar det gemensamma förslaget och sedan inom 14 dagar från det att det avvisats av rådet med en majoritet av ledamöterna och med tre femtedelar av de avlagda rösterna godtar alla eller vissa av ändringarna. PARLAMENTET OCH RÅDET JA inom 14 dagar Parlamentet och rådet godtar förslaget (eller når inget beslut). Rådet avvisar förslaget. Parlamentet har sista ordet (*). Budgeten antas Gemensamt förslag Rådet godtar förslaget, parlamentet avvisar det. Rådet och parlamentet avvisar förslaget. NEJ inom 14 dagar Budgetförslaget avvisas Kommissionen lägger fram ett nytt budgetförslag. 13 november till 4 december (21 dagar) 18 december (14 dagar) 10

11 Hur används och kontrolleras pengarna? Ansvaret för förvaltningen av budgeten Europeiska kommissionen har det slutliga ansvaret för att genomföra budgeten. I praktiken förvaltas den största delen av EU-medlen (ungefär 76 procent) tillsammans med medlemsstaterna genom så kallad delad förvaltning. I sådana fall är det myndigheterna i medlemsstaterna, snarare än kommissionen, som hanterar utgifterna. En rad kontroller och avstämningar görs för att se till att medlen förvaltas väl och enligt gällande bestämmelser. I korthet EU-medlen måste användas i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Det innebär att de som förvaltar pengarna måste se till att varje euro som läggs ut verkligen används på bästa sätt. Detta kräver att man strikt följer alla lagar och bestämmelser samt gör regelbundna kontroller. Vem förvaltar EU-medlen? 100 procent av EU-medlen % Kommissionen ska återvinna belopp som betalats ut felaktigt, vare sig det skett av misstag, på grund av ett fel eller till följd av regelrätt bedrägeri. Medlemsstaterna har också ansvar för att skydda EU:s ekonomiska intressen. De samarbetar med kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), som utreder misstänkta bedrägerier och granskar ny EU-lagstiftning för att inte lämna kryphål för bedrägerier % Verksamhetsbaserad budgetering 0 Kommissionen Kommissionen och medlemsstaterna 1 % Länder utanför EU 1 % Kommissionen, internationella samarbetsparter m.fl. EU-budgeten är uppdelad i 31 politikområden. Tanken är att göra det lättare att se vilka politiska områden som EU satsar pengar på, hur mycket som läggs på varje område och hur många personer som arbetar med varje område. Varje politikområde är uppdelat i underkategorier, s.k. verksamheter, för att visa vilka 11

12 åtgärder som finansieras inom varje område och vilka de samlade kostnaderna är. Det avser både faktiska kostnader för en verksamhet och personalkostnaderna inom verksamheten. (Arbetet med att skydda skogar finansieras till exempel under rubriken för miljöåtgärder.) Denna typ av budget kallas verksamhetsbaserad budgetering. Bestämmelser om utgifter Huvudreglerna för hur EU-medlen får användas finns i budgetförordningen. Den kompletteras av genomförandebestämmelser som närmare anger hur budgetförordningen ska tillämpas. Med få undantag måste dessutom en särskild rättsakt, en så kallad rättslig grund, antas för varje program som startar innan några medel får betalas ut. I den rättsliga grunden beskrivs målen med verksamheten och kostnaderna, och där fastställs ofta fleråriga utgiftstak. Förvaltning, revision och internkontroll Hos kommissionen förvaltas EU:s program och verksamheter av personalen vid kommissionens administrativa avdelningar (de så kallade generaldirektoraten), vid behov tillsammans med deras motsvarigheter i EU:s medlemsstater. I vart och ett av kommissionens direktorat utses en person (vanligen generaldirektören) till utanordnare. Det är utanordnarna som ska ta hela ansvaret för verksamheten inom sina områden, även om all personal inom EU naturligtvis är ansvariga för vad de gör, även ekonomiskt. Internrevisionen kompletteras av en uppsättning klara och tydliga normer för kontroller. De görs i för- eller 12

13 efterhand av antingen ledningen eller oberoende revisionsbyråer med utgångspunkt i riskanalyser. Dessutom krävs regelbundna rapporter till de ansvariga kommissionsledamöterna. Sedan 2002 har alla kommissionens avdelningar lämnat en årlig verksamhetsrapport till kommissionsledamöterna. I rapporterna anger de vad de åstadkommit under året och föreslår lösningar på eventuella problem. En sammanfattande rapport sänds sedan till Europaparlamentet och rådet. Den rapporten ligger nu till grund för revisionsrättens årliga revisionsförklaring om EU:s förvaltning av medlen. Hur gör kommissionen utbetalningar? Kommissionen har konton hos medlemsstaternas nationalbanker, centralbanker och handelsbanker och deltar i Swift-systemet (Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication). Alla betalningsorder och liknande skickas elektroniskt i krypterad form och med en kodad identifieringsnyckel. Kommissionen har över externa samarbetsparter. Det är till exempel stödmottagare eller varu- och tjänsteleverantörer. I transaktionerna med de externa samarbetsparterna använder kommissionen en datorbaserad s.k. validerad handling för en juridisk person för varje extern part (en enskild person eller ett företag). Handlingarna måste godkännas och valideras innan utbetalning kan göras. EU kontrollerar jordbruksbidragen på distans (Monitoring Agriculture through Remote Sensing MARS project) 13

14 Hur redovisas medlen och för vem? Kommissionens system för redovisning och bokföring EU:s räkenskaper är av två typer. Dels finns budgeträkenskaper som ger en detaljerad bild av budgetgenomförandet, dels allmänna räkenskaper som används för att utarbeta balans- och resultaträkningen. Budgeträkenskaperna upprättas enligt den modifierade kontantprincipen, vilket innebär att affärshändelser (utgifter och inkomster) bokförs först när pengar betalas in eller ut. I korthet Varje år offentliggörs EU:s räkenskaper som sedan överlämnas till revisionsrätten för extern revision. Det är Europaparlamentet som slutligen ska godkänna förvaltningen genom att bevilja ansvarsfrihet, med hänsyn till rådets rekommendationer. De allmänna räkenskaperna (huvudboken) förs med hjälp av dubbel bokföring och alla intäkter och kostnader under budgetåret förs in. De allmänna räkenskaperna ligger till grund för balans- och resultaträkningarna, som visar gemenskapens tillgångar och skulder samt den ekonomiska ställningen den 31 december varje år. Rapportering om budgetgenomförandet På webbplatsen Europa kan man varje månad läsa kommissionens rapporter om hur budgeten genomförts. Rapporterna redovisar hur budgetmedlen används i praktiken. Uppgifterna redovisas per budgetkapitel och politikområde. Dessutom för kommissionens olika avdelningar veckostatistik över budgetgenomförandet. Varje år görs en översikt av utvärderingar som gjorts under året och vilken uppföljning som planeras. Revisionsrättens ordförande Vitor Manuel da Silva Caldeira tillsammans med Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Kommissionen ger också ut Europeiska unionens årsredovisningar, som även omfattar konsoliderade rappor- 14

15 ter om genomförandet av budgeten och balansräkningen. Årsredovisningarna utformas enligt den internationella IPSAS-normen och konsoliderar räkenskaperna från alla EU:s institutioner och organ, samt många av dess byråer. Sedan revisionsrätten gjort en löpande granskning av de provisoriska räkenskaperna antar kommissionen de slutliga räkenskaperna, som därefter översänds till den budgetansvariga myndigheten (Europaparlamentet och rådet) som ska godkänna förvaltningen. Den 1 januari 2005 tog kommissionen ett stort steg för att modernisera redovisningsmetoderna genom att man gick från kontantredovisning till periodiserad redovisning. Periodiserad redovisning innebär att affärshändelser tas upp när de inträffar (och inte bara när in- eller utbetalningar görs). Det ger därför en mer uttömmande bild av EU:s tillgångar och skulder. Numera har beslutsfattarna, budgetkontrollmyndigheterna, förvaltarna av EU-medel och unionsmedborgarna därför tillgång till mer tillförlitlig ekonomisk information, vilket är viktigt för att förvalta och kontrollera skattemedlen effektivt. Extern revision Utöver den regelbundna internrevisionen och de interna kontrollerna gör revisionsrätten en extern och oberoende revision av EU:s årsredovisning och förvaltning. Varje år upprättar revisionsrätten en rapport till Europaparlamentet och rådet. Tillsammans med denna årliga rapport utfärdar revisionsrätten ett yttrande, den så kallade revisionsförklaringen, som tar upp räkenskapernas tillförlitlighet (dvs. om de är korrekt förda), samt lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna (dvs. inkomster och utgifter). Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för EU:s budget. Ansvar inför Europaparlamentet Efter publiceringen av revisionsrättens årliga rapport och slutförandet av årsredovisningen lämnar rådet sina rekommendationer till parlamentet. Med utgångspunkt i dessa uttalar sig Europaparlamentet om kommissionens förvaltning under budgetåret. Om parlamentet anser att kommissionen förvaltat EU:s budget på ett lämpligt sätt, beviljar parlamentet kommissionen ansvarsfrihet. När Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet lämnas ofta vissa anmärkningar och förslag på lämplig uppföljning. Kommissionen går igenom vilka åtgärder som bör vidtas och informerar parlamentet och rådet. 15

16 Mer information om EU:s budget och finansiella planering: EU:s budget: (webbsidan finns på engelska, franska och tyska) KV SV-C Europeiska kommissionens generaldirektorat för budget: Janusz Lewandowski, kommissionsledamot med ansvar för budget och ekonomisk planering: Synpunkter på den här broschyren kan lämnas till: Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem. Foto: Corbis, omslaget och sidorna 3, 9; Ingram publishing, sidan 3; Europeiska unionen, sidorna 4, 5 (Echo/Antoine Lemasson; Echo/Claire Barrault), sidorna 8, 10, 12, 13, 14,15; GettyImage, sidan 7; ESA/J. Huart, sidan 9. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu). Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2010 ISBN doi: /45221 Europeiska unionen, 2010 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Luxembourg Tryckt på icke klorblekt papper

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010 EUROPAPARLAMENTET 2009-200 ANTAGNA TEXTER DEL 3 från sammanträdet torsdagen den 23 april 2009 P6_TA-PROV(2009)04-23 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 425.402 Förenade i mångfalden INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXTER ANTAGNA

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2014 C(2014) 5136 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX om komplettering av förordning (EU) nr 514/2014 med avseende

Läs mer

Hur sköter svenska myndigheter förvaltningen av EU-medel?

Hur sköter svenska myndigheter förvaltningen av EU-medel? Hur sköter svenska myndigheter förvaltningen av EU-medel? ESV:s seminarium 6 mars 2015 Hur väl förvaltar Sverige EU-medel? Ulrika Bergelv, Avdelningschef EU-revision ESV ESV:s seminarium 6 mars 2015 3

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

RAPPORT om årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2008 samt byråns svar (2009/C 304/05)

RAPPORT om årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2008 samt byråns svar (2009/C 304/05) 15.12.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 304/21 RAPPORT om årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2008 samt byråns svar (2009/C 304/05) INNEHÅLL Punkt Sidan

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2013 AVSNITT III KOMMISSIONEN AVDELNING 01, 02, 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 29,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 28.9.2010 2010/0183(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

RP 11/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL. Finlands del således träder i kraft först när Utöver det nämnda beslutet har Europaparlamentet,

RP 11/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL. Finlands del således träder i kraft först när Utöver det nämnda beslutet har Europaparlamentet, RP 11/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av beslutet av företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater om finansiering av konventet om Europeiska unionens

Läs mer

Privaträtten inom räckhåll

Privaträtten inom räckhåll Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område Privaträtten inom räckhåll Välkommen till vår webbplats på Internet, ett nytt initiativ för att underlätta tillgången till rättvisa för alla EU-medborgare

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetkontrollutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetkontrollutskottet EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 8.4.2008 ARBETSDOKUMENT 1 nr 2 om budgetöversynen Godtagbar risk för fel Budgetkontrollutskottet Föredragande: Herbert Bösch 1 Ett arbetsdokument är

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.11.2013 COM(2013) 770 final 2013/0378 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2013 av storleken på avgiften till pensionssystemet

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC 55/2010 euro MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN KAPITEL - 2902

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.8.2012 COM(2012) 456 final 2012/0221 (APP) C7-0081/2013 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EEG, Euratom) nr 354/83 i fråga om deponering av

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetutskottet 2009 2007/0042(CNS) 20.10.2008 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning med budgetförordning för Euratoms försörjningsbyrå (KOM(2007)0108 C6-0120/2007

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket; SFS 2010:1764 Utkom från trycket den 14 december 2010 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Utgivare: Kristina Lindskog, verksjurist ISSN 1401-2065 Rådets för Europeiska socialfonden i Sverige föreskrifter om stöd från Europeiska socialfonden

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET FÖRSLAGET TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 3 TILL BUDGETEN FÖR 2004 FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNA ENLIGT RÅDETS JUSTERINGAR

EUROPAPARLAMENTET FÖRSLAGET TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 3 TILL BUDGETEN FÖR 2004 FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNA ENLIGT RÅDETS JUSTERINGAR EUROPAPARLAMENTET FÖRSLAGET TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 3 TILL BUDGETEN FÖR 2004 FÖR AVSNITT VI: Europeiska ekonomiska och sociala kommittén A5-0256/1 FÄB 3/2004 EP 1 Rådet 2 Ändring EP 2 B'2004 + 35 993 918

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

ÄNDRINGSSKRIVELSE nr 1 TILL FÖRSLAGET TILL 2012 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET. UTGIFTSBERÄKNING PER AVSNITT Avsnitt III - Kommissionen

ÄNDRINGSSKRIVELSE nr 1 TILL FÖRSLAGET TILL 2012 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET. UTGIFTSBERÄKNING PER AVSNITT Avsnitt III - Kommissionen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.6.2011 KOM(2011) 372 slutlig ÄNDRINGSSKRIVELSE nr 1 TILL FÖRSLAGET TILL 2012 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET UTGIFTSBERÄKNING PER AVSNITT Avsnitt III - Kommissionen ÄNDRINGSSKRIVELSE

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Rapport Årlig revisionsrapport med yttrande och validering. Fonden för yttre gränser Årligt program 2011 ESV 2015:12

Rapport Årlig revisionsrapport med yttrande och validering. Fonden för yttre gränser Årligt program 2011 ESV 2015:12 Rapport Årlig revisionsrapport med yttrande och validering Fonden för yttre gränser Årligt program 2011 ESV 2015:12 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

EFR BIDRAGSAVTAL NR XXX. PROJEKTETS TITEL [FÖRKORTNING eller KORTFORM] STÖD TILL SPETSFORSKNING

EFR BIDRAGSAVTAL NR XXX. PROJEKTETS TITEL [FÖRKORTNING eller KORTFORM] STÖD TILL SPETSFORSKNING SJUNDE RAMPROGRAMMET EFR BIDRAGSAVTAL NR XXX PROJEKTETS TITEL [FÖRKORTNING eller KORTFORM] STÖD TILL SPETSFORSKNING [Europeiska gemenskapen] ( gemenskapen ), företrädd av [Europeiska gemenskapernas kommission

Läs mer

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson PM Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson Gallring av EU-revisionsunderlag Riksarkivet får ibland frågor om hur myndigheterna ska hantera handlingar som kan vara

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

Stockholms läns författningssamling

Stockholms läns författningssamling Stockholms läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Stockholms läns allmänna föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade den 18 december 2009 (dnr

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 från Rijk van Dam för EDD-gruppen, Christopher Heaton-Harris och Erik Meijer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 från Rijk van Dam för EDD-gruppen, Christopher Heaton-Harris och Erik Meijer 3 april 2003 A5-0109/1 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens ordförande gjort uttalanden (skrivelse 000824 av den 7 februari 2003) om att revisionsrätten

Läs mer

YTTRANDE nr 1/96. finansiella regier för Oversättningscentrum för Europeiska unionens organ

YTTRANDE nr 1/96. finansiella regier för Oversättningscentrum för Europeiska unionens organ De Europniske Fallesskaber REVISIONSRETTEN Comunità Europee CORTE DEI CONTI Europäische Gemeinschaften RECHNUNGSHOF Eupconaïtcéç Koi vôrrjteç EAEIKTMO 2TNEAPIO Europese Gemeenschappen REKENKAMER Comunidades

Läs mer

EG:s regler om statligt stöd

EG:s regler om statligt stöd EG:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna 1 för statligt stöd till företag definieras i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Fastän statliga stöd i princip är förbjudna kan

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2005) 479 SLUTLIG BRYSSEL DEN 15.04.2005 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2005 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNING 01 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC11/2005 OBLIGATORISKA

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 20.2.2015 L 47/29 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/280 av den 13 november 2014 om inrättande av Eurosystemets tillverknings- och upphandlingssystem (ECB/2014/44) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu KE-80-09-930-SV-C www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu Är du intresserad av publikationerna från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU)

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) L 337/46 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1255/2014 av den 17 juli 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA

FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet (2015)0205_1 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde Torsdagen den 5 februari 2015 kl. 9.00 12.30 Bryssel Lokal: Paul-Henri Spaak (1A002) 1. Godkännande

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014 Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt; SFS 2014:1374 Utkom från trycket den 2 december 2014 utfärdad den 13 november 2014.

Läs mer

Förordning om förvaltning av asyl-, migrations- och

Förordning om förvaltning av asyl-, migrations- och Utkom från trycket den 30 december 2014 Förordning om förvaltning av asyl-, migrations- och integrationsfonden; utfärdad den 18 december 2014. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser 1

Läs mer

BILAGA V-B RIKTLINJER FÖR INTYG ÖVER METODEN

BILAGA V-B RIKTLINJER FÖR INTYG ÖVER METODEN EFR-BIDRAGSAVTAL BILAGA V-B RIKTLINJER FÖR INTYG ÖVER METODEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING RIKTLINJER FÖR EN OBEROENDE RAPPORT OM DE FAKTISKA RESULTATEN RÖRANDE METODEN FÖR ETT EFR-BIDRAGSAVTAL SOM FINANSIERAS

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2008/0258(COD) 17.3.2009 ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44 Förslag till betänkande Ruth Hieronymi (PE420.136v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer