SKI:s och SSI:s gemensamma granskning av SKB:s säkerhetsrapport SR-Can

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKI:s och SSI:s gemensamma granskning av SKB:s säkerhetsrapport SR-Can"

Transkript

1 SKI Rapport 2008:19 SSI Rapport 2008:04 SKI:s och SSI:s gemensamma granskning av SKB:s säkerhetsrapport SR-Can Björn Dverstorp och Bo Strömberg, m.fl. Mars 2008 ISSN ISSN ISRN SKI-R-08/19-SE

2 Förord Denna rapport redovisar Statens kärnkraftinspektions (SKI) och Statens strålskyddsinstituts (SSI) gemensamma granskning av Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) säkerhetsrapport SR-Can, om den långsiktiga säkerheten för KBS-3 slutförvar vid Forsmark respektive Laxemar (SKB TR-06-09). Granskningen är en del av det pågående samrådet om platsundersökningsskedet och syftar till att ge SKB vägledning om myndigheternas förväntningar på säkerhetsredovisningen för den planerade tillståndsansökan Myndigheterna har i sin granskning tagit hjälp av tre oberoende internationella granskningsgrupper samt egna konsulter. De externa granskningarna redovisas separat i SKI:s och SSI:s rapportserier. Myndigheternas granskning har genomförts av en projektgrupp med representanter från avdelningen för kärnämnes- och kärnavfallssäkerhet på SKI och från avdelningen för kärnteknik och avfall på SSI. Projektledare har varit Björn Dverstorp (SSI) och Bo Strömberg (SKI). Projektgruppen har bestått av Björn Brickstad (SKI), Georg Lindgren (SKI), Jinsong Liu (SSI), Öivind Toverud (SKI), Petra Wallberg (SSI) och Shulan Xu (SSI). Därutöver har flera experter på respektive myndighet bidragit med texter och underlag för granskningen, bl.a. Behnaz Aghili (SKI), Pål Andersson (SSI), Jan In de Betou (SKI), Mikael Jensen (SSI), Peter Merck (SKI) och Maria Nordén (SSI).

3 Sammanfattning Denna rapport redovisar SKI:s och SSI:s gemensamma granskning av Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) säkerhetsredovisning, SR-Can (SKB TR-06-09). SR-Can innehåller en första samlad redovisning av den långsiktiga säkerheten för ett KBS-3 slutförvar vid Forsmark respektive Laxemar. Analysen bygger på data från de inledande platsundersökningarna samt fullskaletillverkning och provning av kapsel och buffert. SR-Can kan ses som en preliminär version av den säkerhetsanalys som kommer att krävas som bilaga till SKB:s planerade tillståndsansökan för ett slutförvar sent Myndigheternas granskning syftar till att ge återkoppling till SKB så att de har förutsättningar att ta fram en säkerhetsredovisning som uppfyller myndigheternas föreskriftskrav och är godtagbar som underlag för en tillståndsansökan. SR-Can är dock i sig inte kopplad till en tillståndsprövning. Som stöd för myndigheternas egen granskning har tre internationella expertgrupper tillsatts för att göra varsin oberoende granskning utifrån granskningsperspektiven: integrering av platsdata, representation av tekniska barriärer respektive metodik för säkerhetsanalys. Därutöver har flera externa experter och konsulter anlitats för att bidra med fördjupade bedömningar av olika tekniska frågor i SR-Can. Östhammars och Oskarshamns kommuner samt de miljöorganisationer som är engagerade i slutförvarsprogrammet har inbjudits att lämna synpunkter till myndigheterna angående SR-Can. Myndigheterna har slutligen, själva och med hjälp av konsulter, reproducerat delar av SKB:s beräkningar samt gjort kompletterande beräkningar. De internationella expertgruppernas granskningsrapporter och de olika konsultrapporterna publiceras i SKI:s och SSI:s rapportserier. Huvudslutsatserna från granskningen är: SKB:s metodik för säkerhetsanalys är i huvudsak i överensstämmelse med myndigheternas föreskriftskrav, men delar av metodiken behöver vidareutvecklas inför en tillståndsansökan. SKB:s kvalitetssäkring av säkerhetsanalysen är otillräcklig i SR-Can. Inför tillståndsansökan behövs ett bättre kunskapsunderlag kring vissa kritiska processer med potentiellt stor påverkan på risken från slutförvaret, bl.a. erosion av buffert i deponeringshål. SKB behöver styrka att det antagna initialtillståndet hos slutförvaret är realistiskt och uppnåeligt. Redovisningen av risken för tidiga utsläpp bör förstärkas. Summary This report summarizes SKI s and SSI s joint review of the Swedish Nuclear Fuel & Waste Management Co s (SKB) safety report SR-Can (SKB TR-06-09). SR-Can is the first assessment of post-closure safety for a KBS-3 spent nuclear fuel repository at the candidate sites Forsmark and Laxemar, respectively. The analysis builds on data from the initial stage of SKB s surface-based site investigations and on data from full-scale manufacturing and testing of buffer and copper canisters. SR-Can can be regarded as a preliminary version of the safety report that will be required in connection with SKB s planned license application for a final repository in late The main purpose of the authorities review is to provide feedback to SKB on their safety

4 reporting as part of the pre-licensing consultation process. However, SR-Can is not part of the formal licensing process. In support of the authorities review three international peer review teams were set up to make independent reviews of SR-Can from three perspectives, namely integration of site data, representation of the engineered barriers and safety assessment methodology, respectively. Further, several external experts and consultants have been engaged to review detailed technical and scientific issues in SR-Can. The municipalities of Östhammar and Oskarshamn where SKB is conducting site investigations, as well NGOs involved in SKB s programme, have been invited to provide their views on SR-Can as input to the authorities review. Finally, the authorities themselves, and with the help of consultants, have used independent models to reproduce part of SKB s calculations and to make complementary calculations. All supporting review documents are published in SKI s and SSI s report series. The main findings of the review are: SKB s safety assessment methodology is overall in accordance with applicable regulations, but part of the methodology needs to be further developed for the license application. SKB s quality assurance of SR-Can is not sufficient for a license application. The knowledge base needs to be strengthened for a few critical processes, such as buffer erosion, with potentially large impact on the calculated risk The link between assumed initial properties of repository components and quality routines of manufacturing, testing and operation need to be strengthened before the license application. There is a need for a more elaborate reporting on the potential for early releases from the repository.

5 SKI Rapport 2008:19 SSI Rapport 2008:04 SKI:s och SSI:s gemensamma granskning av SKB:s säkerhetsrapport SR-Can Björn Dverstorp och Bo Strömberg, m.fl. Mars 2008

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Bedömningskriterier Strålskyddskrav Säkerhetskrav Genomförandet av granskningen Dokumentation och kvalitetsfrågor Struktur på dokumentationen Dokumentation av data och processer Dokumentation av modeller och reproducerbarhet av beräkningar Referenshantering och spårbarhetsfrågor Inkonsistent hantering av data Expertbedömningar Säkerhetsfunktioner Säkerhetsfunktioner och funktionsindikatorer Kriterier och gränsvärden Systembeskrivning Geosfärsförhållanden Strukturgeologi Bergmekanik Bergets termiska egenskaper Hydrogeologi och ytnära hydrologi Geokemi, mikrobiologi och sprickfyllnadsmineral Transportegenskaper Utformning av slutförvar Deponeringshålens läge och egenskaper Förvarslayout Injekteringsmetoder Biosfären och dess utveckling Redovisning av konceptuell förståelse Modeller Tekniska barriärer och använt bränsle Använt bränsle och radionuklidkemi Kapsel Buffert/återfyllning tillverkning, initialtillstånd Förvarets initiala utveckling Temperaturberäkningar Återmättnad av buffert och återfyllning samt utveckling av svälltryck Initial belastning och deformation av kapseln Erosion av buffert och återfyllning Bergmekanisk utveckling i närområdet Kemiska utvecklingen i närområdet Kemiska utvecklingen för buffert och återfyllning Mekanismer för lokal kopparkorrosion Allmän kopparkorrosion under den inledande och tempererade fasen Utveckling av skadad kapsel Förvarets långsiktiga utveckling Generella klimatfrågor Utveckling av permafrost... 68

7 12.3 Hydrologisk utveckling under glaciation och permafrost Korrosion av kopparkapsel Syrenedträngning med glaciala smältvatten Kemisk utveckling av buffert samt bufferterosion Isostatisk last från glaciation Skjuvlast från jordskalv Konsekvensanalys och radionuklidtransport SKB:s redovisning Beräkningsmodeller Radionuklidtransport med kolloider Indata och fördelningar Osäkerhets- och känslighetsanalyser Riskutspädning What-if -beräkningar Specifika kommentarer på redovisade kapselbrottsfall Dosberäkningar och analys av miljöpåverkan Scenarier och riskanalys SKB:s redovisning Myndigheternas bedömning SKB:s sammanfattning av resultat och redovisning av kravuppfyllelse SKB:s redovisning Myndigheternas bedömning SKI:s och SSI:s sammanfattande bedömningar Referenser Bilaga 1. Externt granskningsunderlag till SKI:s och SSI:s granskning av SR-Can Bilaga 2. Exempel på brister i dokumentation och kvalitetssäkring i SR-Can B2.1 Dokumentation av data och processer B2.2 Dokumentation av modeller och reproducerbarhet av beräkningar B2.3 Referenshantering och spårbarhetsfrågor B2.4 Inkonsistent hantering av data, processförståelse och stödjande argument B2.5 Otydlighet i expertbedömningar B2.6 Läsbarhetsfrågor B2.7 Fullständighet i argumentation för kravuppfyllelse Bilaga 3. Internationella uttalanden om hantering av mänskligt intrång

8 1. Inledning SR-Can är Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) första samlade säkerhetsanalys för den långsiktiga säkerheten av ett KBS-3 förvar vid de utvalda kandidatområdena i Forsmark och Laxemar. Säkerhetsanalysen baseras på data från de inledande platsundersökningarna samt data från fullskaletillverkning och provning av kapsel och buffert. SKB anger som syften med rapporten: att genomföra en första analys av säkerheten hos slutförvar i Forsmark och Laxemar, att ge återkoppling till utvecklingsarbetet med de tekniska barriärerna, SKB:s FUDprogram och till de fortsatta platsundersökningarna, att stimulera till en dialog med myndigheterna SKI och SSI, kring tolkningen av tillämpliga föreskrifter som en förberedelse inför tillståndsansökan. SR-Can var från början avsedd att vara underlag för SKB:s ansökan om att få uppföra en inkapslingsanläggning. I och med SKB:s modifierade handlingsplan har dock SR-Can fått en förändrad funktion och utgör inget formellt underlag för en tillståndsansökan. Redovisningen kan dock ses som en preliminär version av SKB:s nästa säkerhetsanalys SR-Site, som för närvarande planeras att ligga till grund för en ansökan om att få bygga ett KBS-3 förvar vid Forsmark eller Laxemar. SR-Site kommer enligt nuvarande plan att publiceras i slutet av SR-Can har således inneburit en möjlighet för myndigheterna att ge synpunkter på SKB:s säkerhetsanalys innan tillståndsansökan. SR-Can presenterades för myndigheterna och deras anlitade konsulter den 1 november 2006 och omfattar en huvudrapport (SKB TR-06-09) samt 9 huvudreferenser på totalt närmare 3000 sidor. Dessutom finns ett stort antal tekniska underlagsrapporter. Med hänvisning till SR-Can:s preliminära status och att säkerhetsanalysen baseras på begränsade data har SKI och SSI haft en lägre ambitionsnivå för sin insats än om det hade varit frågan om en granskning av underlag för en ansökan. I denna granskning har myndigheterna inte jämfört eller tagit ställning till SKB:s två kandidatområden Laxemar och Forsmark. Ett viktigt syfte med granskningen har varit att ge vägledning till SKB om myndigheternas förväntningar på den säkerhetsredovisning som SKB ska ta fram till tillståndsansökan. Viktiga granskningsområden omfattar: SKB:s tillämpning av myndigheternas föreskrifter SKB:s metoder för säkerhetsanalysen SKB:s uppföljning av granskningssynpunkter från tidigare granskningar av SKB:s preliminära säkerhetsanalyser kritiska forsknings- och teknikfrågor som behöver utredas ytterligare inför tillståndsansökan. Granskningen har genomförts som en del av det etablerade samrådet om system- och säkerhetsanalys som SKB håller med myndigheterna. Detta har möjliggjort att ett antal expertmöten mellan myndigheterna och SKB har kunnat genomföras under granskningens gång. Syftet med dessa möten har varit att reda ut oklarheter i SR-Can och uppmärksamma SKB på viktiga frågor som behöver tas om hand inför tillståndsansökan. Granskningen har också haft som syfte att etablera en granskningsorganisation där externa experter och konsulter ingår som kan utnyttjas som granskningsstöd till myndigheterna vid 1

9 den kommande prövningen av tillståndsansökan. Granskningen har också gett myndigheterna en möjlighet att pröva de oberoende modeller för t.ex. konsekvensanalys som tagits fram under de senaste åren. Denna granskningsrapport kommer också att utgöra ett underlag till myndigheternas granskning av SKB:s redovisade program för forskning, utveckling och demonstration (Fud-program 2007). SKB har tidigare publicerat en interimsrapport för SR-Can (SKB TR-04-11), som hade syftet att exemplifiera de säkerhetsanalysmetoder som tagits fram inför SR-Can. SKI och SSI har själva granskat denna rapport (SSI, 2005) och lät dessutom en internationell expertgrupp göra en oberoende granskning (Sagar m.fl., 2005). Myndigheterna granskade även SKB:s säkerhetsanalys SR-97 som publicerades 1999 (SKI, 2000). Då genomfördes även en omfattande internationell granskning som organiserades av OECD-NEA (NEA, 2000), och en granskning av externa konsulter (SKI, 2000b). SR-97 baserades inte på de nuvarande platserna Forsmark och Laxemar utan på tre hypotetiska platser A-berg, B-berg och C-berg, som representerades av data från tidigare undersökningar på tre platser (Äspö, Finnsjön och Gideå). SR-97 utgjorde underlag för SKB:s start av de nuvarande platsundersökningarna. 2

10 2. Bedömningskriterier Detta avsnitt ger en överblick av de bedömningskriterier som ligger till grund för myndigheternas granskning. Som tillsynsmyndigheter för det svenska kärnavfallsprogrammet har SKI och SSI att utöva tillsyn enligt kärntekniklagen (KTL) respektive strålskyddslagen (SSL). I myndigheternas granskningsrapport av SKB:s Säkerhetsrapport 97 (SKI, 2000) gjordes en utförlig redogörelse av föreskrifter samt internationella regler och riktlinjer som är tillämpliga vid ansökan för ett slutförvar av kärnbränsle och kärnavfall. Här ges en kort sammanfattning av tidigare föreskrifter och de föreskrifter och allmänna råd som tillkommit efter år Tabell 1 sammanfattar tillämpliga lagar, föreskrifter och allmänna råd. 2.1 Strålskyddskrav SSI:s föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljö vid slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall (SSI FS 1998:1) trädde i kraft Föreskrifterna anger de hälso- och miljökrav som SSI ställer för planering, konstruktion och uppförande av anläggningar som ingår i ett slutförvar. För utsläpp från anläggningarna under drift gäller SSI:s föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar (SSI FS 2000:12). Föreskrifterna SSI FS 1998:1 innehåller både materiella och formella krav. De materiella kraven avser t.ex. skyddsnivåer, optimering av strålskydd och Bästa Möjliga Teknik (BAT) vilka är konstruktions- och/eller systemstyrande. De formella kraven berör redovisningen i en tillståndsansökan eller en miljökonsekvensbeskrivning. I SSI (1999) redovisas bakgrunden och kommentarer till föreskrifterna. I de allmänna råden om tillämningen av SSI FS 1998:1, som trädde i kraft 2005 (SSI FS 2005:5), ges vägledning om hur föreskriftskraven kan uppfyllas. Råden omfattar bl.a. tillämpningen av optimering och BAT, beräkning av risk, definitionen av den mest exponerade gruppen, val av scenarier, utvärdering av miljöskydd och redovisning över långa tidsperioder. I första paragrafen, som anger rådens tillämpningsområde, understryks att hela systemet för omhändertagande av avfall måste beaktas för att bedöma ett slutförvars skyddsförmåga och omgivningskonsekvenser. Det innebär att all behandling av avfall i tidigare steg och hantering av avfallsbehållare som kan påverka utsläpp från slutförvaret omfattas av föreskrifterna. SSI:s krav på optimering och BAT kan tillsammans sägas innebära en totaloptimering. För de situationer när det är meningsfullt att göra en riskanalys bör beräknad risk användas för att välja de åtgärder, teknik och platser som ger bäst strålskydd. För avlägsna tider är riskmåttet trubbigare och mer robusta mått bör användas vid bedömningen av vilka åtgärder, teknik och platser som bäst minimerar konsekvenserna av slutförvaret, t.ex. hur plats och materialval bäst reducerar antalet trasiga kapslar eller läckage från slutförvaret. Risken för skadeverkningar för en representativ individ i den mest exponerade gruppen får enligt föreskrifterna (5 ) inte överstiga en på miljonen per år. I de allmänna råden anges att 3

11 ett sätt att definiera den mest exponerade gruppen är att inkludera individer i intervallet från den högsta risken ner till en tiondedel av denna risk. Till grund för bedömningen av ett slutförvars skyddsförmåga och omgivningskonsekvenser bör ligga en uppsättning scenarier som tillsammans illustrerar de viktigaste förloppen av betydelse för utvecklingen av slutförvarets egenskaper, dess omgivning och biosfären. Till varje klimatutveckling bör kopplas en realistisk uppsättning biosfärsförhållanden. Scenarierna bör väljas så att de tillsammans belyser de mest betydelsefulla och rimligt förutsägbara sekvenserna av framtida klimattillstånd och deras påverkan på slutförvarets skyddsförmåga och omgivningskonsekvenser. Beträffande analysen av konsekvenser för miljön bör redovisningen bland annat omfatta exponeringsvägar, koncentrationer i sediment och biota samt en bedömning av biologiska och ekologiska effekter (se vidare allmänna råden, bilaga 2). Den biosfär som råder vid tiden för ansökan bör användas för bedömningen av miljömässiga konsekvenser i ett långtidsperspektiv, dock med hänsyn till kända trender som t.ex. landhöjning. Dagens biosfär innebär inte en begränsning till exakt de förutsättningar som råder inom ett kandidatområde. Karaktäriska landskapselement, t.ex. olika typer av vattendrag, och ekosystem som finns i området runt kandidatplatsen bör inkluderas i de biosfärsmodeller som används för att beräkna framtida doskonsekvenser från slutförvaret. För framtida klimat där dagens biosfärsförhållanden är uppenbart orimliga, t.ex. under permafrostförhållanden, är det tillräckligt att göra en översiktlig analys baserad på idag tillgängliga kunskaper om ekosystem. Föreskrifterna (10-12 ) anger att en bedömning av slutförvarets skyddsförmåga ska redovisas för två tidsperioder. Den första är fram till 1000 år efter förslutning, då effekterna på människans hälsa och miljön ska baseras på kvantitativa analyser, och tiden efter 1000 år, då bedömningen av förvarets skyddsförmåga ska baseras på olika tänkbara förlopp. De allmänna råden för slutförvar förtydligar att riskanalysen åtminstone bör omfatta tiden upp till år eller tiden för en glaciationscykel. För denna tidsperiod bör slutförvaret kunna visas uppfylla SSI:s riskkriterium. Därefter bör analysen utsträckas i tid så länge som den tillför betydelsefull information om möjligheten att förbättra slutförvarets skyddsförmåga i enlighet med principen för bästa möjliga teknik. För tiden bortom år kan bedömningen av slutförvarets skyddsförmåga göras på ett förenklat sätt med hänsyn till klimatutveckling, biosfärsförhållanden och exponeringsvägar. SSI ställer inga krav på strålskyddsredovisning bortom en miljon år efter förslutning. 2.2 Säkerhetskrav Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om säkerhet vid slutförvaring av kärnämne och kärnavfall (SKI FS 2002:1) gäller för förvaret efter förslutning och är kompletterande till SKIFS 2004:1 om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Föreskrifterna innehåller bestämmelser om krav på barriärer och dess funktioner, konstruktion och utförande av slutförvar samt på säkerhetsanalys och säkerhetsredovisning. Säkerheten efter förslutning ska upprätthållas med ett system med passiva barriärer som var och en ska medverka till att innesluta, förhindra eller fördröja spridning av radioaktiva ämnen. Det ska finnas flera barriärer som sammantaget uppvisar en tålighet mot händelser och förhållanden som kan påverka deras funktioner. Barriärsystemet ska konstrueras och uppföras med hänsyn till bästa 4

12 möjliga teknik. I SKIFS 2002:1 definieras ett förvar som förslutet när tunnelutrymmen fyllts igen ända upp till markytan. Slutförvarsföreskrifterna med tillhörande allmänna råd berör även krav eller rekommendationer kopplade till utformningen av säkerhetsanalysen, t.ex. val av scenarier, hantering av osäkerheter, redovisning av underlag till säkerhetsanalysen i form av data och modeller, konstruktionsstyrande fall, samt spårbarhet och dokumentation. Enligt föreskrifterna måste säkerhetsanalysen omfatta den tid som barriärfunktioner behövs (dock minst år). Motivering av den valda tidsskalan kan utgå från hur farligheten för slutförvarets innehåll utvecklas i tiden i jämförelse med farligheten hos radioaktiva ämnen i naturliga förekomster. Råden anger även att säkerhetsanalys kopplat till långlivat avfall bör täcka in ett tidsintervall där större förväntade klimatförändringar ingår. Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar (SKIFS 2004:1) berör uppförande, innehav, och drift av kärntekniska anläggningar. Föreskrifterna är styrande för när säkerhetsredovisningar ska upprättas och hur de ska säkerhetsgranskas. De innehåller krav på tillämpning av grundläggande säkerhetsprinciper för en kärnteknisk anläggning. I detta ingår anläggningens konstruktion, drift, värdering av säkerhet samt även avveckling. Åtgärder under uppförande och drift av ett slutförvar påverkar inte bara förutsättningarna för driftsäkerhet utan även långsiktig säkerhet och föreskrifterna har därför en indirekt koppling även till säkerheten efter förslutning av ett slutförvar. 5

13 Tabell 1: Sammanställning av lagar och föreskrifter som är tillämpliga för granskningen av SR-Can. Lagar och föreskrifter Kortfattad beskrivning Strålskyddslag (1988:220) Grundläggande krav och principer för ett slutförvar finns i 1 och 6 SSI FS 1998:1 Föreskrifter om skydd av människors Hälso- och miljökrav för planering, konstruktion och hälsa och miljön vid slutligt omhändertagande av uppförande av anläggningar som ingår i ett slutförvar. använt kärnbränsle och kärnavfall SSI FS 2005:5 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (SSI FS 1998:1) om skydd av människors hälsa och miljön vid slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet SKI FS 2002:1 Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om säkerhet vid slutförvaring av kärnämne och kärnavfall SKI FS 2004:1 Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar Råd om tillämpningen av kraven om optimering, bästa möjliga teknik, beräkningar av risk och av den mest exponerade gruppen, scenarieval, utvärdering av miljöskydd och redovisning över långa tidsperioder. Grundläggande krav och principer för ett slutförvar finns i 3 och 4. Krav på barriärers funktioner, konstruktion och utförande samt på säkerhetsanalys och säkerhetsredovisning. Krav om åtgärder som krävs för att upprätthålla säkerheten vid uppförande, innehav och drift av kärntekniska anläggningar. Föreskrifterna omfattar bestämmelser om tekniska, organisatoriska och administrativa åtgärder, vilka även ha betydelse för säkerheten efter förslutning. 6

14 3. Genomförandet av granskningen SKI:s och SSI:s granskning av SR-Can har genomförts inom ramen för en myndighetsgemensam projektgrupp med en projektledare från SSI respektive SKI (SKI och SSI benämns fortsättningsvis myndigheterna). Ett antal handläggare från vardera myndigheten har deltagit med fördjupade granskningar av särskilda frågor. Myndigheternas granskning har genomförts under våren och hösten Granskningen har baserats på rapporter från tre oberoende internationella granskningsgrupper, konsultstöd i specifika frågor samt oberoende modelleringsstudier. Dessa studier har organiserats och utförts på uppdrag av myndigheterna. De ska dock betraktas som oberoende vilket innebär att synpunkter i dessa inte nödvändigtvis är i överrensstämmelse med myndigheternas. Myndigheterna har inte fullständigt granskat de platsbeskrivande modellerna med tanke på deras omfång och preliminära karaktär. Det finns dock ett pågående granskningsarbete inom samrådet om platsundersökningsskedet som kommer fortgå fram till slutredovisningen från platsundersökningarna. Det finns även andra områden där granskningsinsatserna har varit begränsade. Myndigheterna har t.ex. inte utfört oberoende beräkningar som underlag för bedömningar av SKB:s storskaliga bergmekaniska modellering. Det innebär att granskningskommentarer kopplade till detta område inte är lika detaljerade som för de områden där sådana oberoende beräkningar har utförts. Internationella granskningsgrupper Tre internationella expertgrupper har granskat SR-Can utifrån följande perspektiv; 1) integrering av platsdata i SR-Can, 2) representation av tekniska barriärer, 3) metoder för säkerhetsanalys. Grupperna tog först fram skriftliga frågor till SKB om SR-Can från dessa tre granskningsperspektiv. Vid en särskild utfrågning i mars 2007 gavs expertgrupperna möjlighet att muntligen ställa kompletterande frågor till SKB. Gruppernas granskningsrapporter, som utgör ett centralt underlag till myndigheternas granskning, publiceras separat i SKI:s och SSI:s rapportserier (se även bilaga 1). De tre grupperna utgörs av: Grupp för granskning av hur SKB använt sig av platsundersökningsdata i SR-Can, vars rapport fortsättningsvis benämns SIG ( Site Investigation Group ). Deltagare: Neil Chapman (ordförande), Chin-Fu Tsang, Ove Stephansson, Adrian Bath, Joel Geier, Sven Tirén, Roger Wilmot (sekreterare), Anders Wörman, Clifford Voss, Richard Klos. Grupp för granskning av hur SKB hanterat frågor kring tekniska barriärer i SR-Can, vars rapport fortsättningsvis benämns EBS ( Engineered Barrier System ). Deltagare: Dave Savage (ordförande), David Bennett (sekreterare), Mick Apted, Göran Sällfors, Timo Saario, Peter Segle Grupp för granskning av säkerhetsanalysmetodik i SR-Can, vars rapport fortsättningsvis benämns SAM ( Safety Assessment Methodology ). Deltagare: Budhi Sagar (ordförande), Mike Egan (sekreterare), Klaus-Jürgen Röhlig, Neil Chapman, Roger Wilmot Externa experter och konsulter Myndigheterna har även anlitat externa experter och konsulter för fördjupade granskningar av särskilda frågor. Dessa konsulter är i de flesta fall sedan tidigare engagerade i myndigheternas forskningsprogram, men uppdragen har fokuserats på frågor av direkt betydelse för granskningen av SR-Can. Myndigheterna har även själva, och med stöd av externa konsulter 7

15 genomfört oberoende beräkningar för att kontrollera viktiga resultat i SR-Can. De externa konsulternas arbete publiceras inom ramen för SKI:s och SSI:s rapportserier (se bilaga 1). Kommuner och miljöorganisationer Platsundersökningskommunerna Östhammar och Oskarshamn samt Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) och Miljörörelsens kärnavfallssekretariat (MILKAS) som erhåller medel från kärnavfallsfonden har inbjudits att lämna synpunkter på SKB:s redovisning i SR-Can. Inkomna synpunkter har utgjort ytterligare ett stödjande underlag för myndigheternas granskning. 8

16 4. Dokumentation och kvalitetsfrågor SKB redovisar hur kvalitetsfrågor hanteras i avsnitt 2.8 i SR-Can huvudrapporten (SKB TR ). Myndigheternas synpunkter baseras på egna observationer och på oberoende beräkningar. En konsult har gjort en särskild granskning av kvalitetssäkring av modeller och vissa data (Hicks och Baldwin, 2008). Granskningen ska ses som en stickprovskontroll. Det har inte varit motiverat att göra en fullständig genomgång av alla kvalitetsfrågor i den omfattande dokumentationen i huvudrapporten och stödjande referenser, då SR-Can inte är kopplad till en ansökan. SKB anger att man utvecklat en plan för kvalitetssäkring för säkerhetsanalysen men som bara delvis tillämpats i SR-Can. Planen syftar till att garantera att alla relevanta faktorer för den långsiktiga säkerheten hanterats på ett adekvat sätt och omfattar bl.a. projektledning identifiering av egenskaper, händelser och processer (FEP) expertbedömningar av hur olika FEP hanteras kvalitetssäkring av modeller och data. Myndigheterna anser att SR-Can innehåller centrala komponenter av den kvalitetssäkring som är nödvändig för SR-Site, t.ex. mallar för dokumentation av FEP, data, processer och scenarieval. Flera brister i tillämpningen av kvalitetsplanen har dock identifierats och det kan konstateras att det återstår en hel del utvecklingsarbete innan kvalitetssäkringen kan anses vara acceptabel för en tillståndsansökan. Myndigheterna vill betona att SKB så snart som möjligt bör redovisa ett fullständigt program för kvalitetssäkring som kan diskuteras i det fortsatta samrådet för platsundersökningsskedet. Myndigheterna och SAM anser att SKB inför tillståndsansökan behöver visa att man har ett trovärdigt system för kvalitetssäkring av säkerhetsanalysen, bl.a. genom att göra regelbundna dokumenterade utvärderingar ( audits ) av kvalitetsprogrammet och ta fram förslag till förbättringsåtgärder. En annan viktig fråga rör planer för kvalificering av gamla data och referenser som ännu inte kvalitetssäkrats men som behöver åberopas i SR-Site. Säkerhetsanalysens trovärdighet är även i hög grad beroende på att det finns en tillräcklig kvalitetssäkring av tillverkning och provning av tekniska komponenter, byggnation av slutförvaret och deponering m.m. Myndigheterna bedömer att SKB är på god väg att utveckla kvalitetssäkringsrutiner för kapseln. För andra förvarskomponenter, t.ex. buffert och återfyllning, återstår ett behov av att utveckla rutiner och kriterier. Myndigheterna anser även att länken mellan denna typ av kvalitetsfrågor och de antaganden som görs om initialtillståndet i säkerhetsanalysen behöver förstärkas inför SR-Site. I det följande ges specifika synpunkter på olika dokumentations- och kvalitetssäkringsfrågor i SR-Can. Konkreta exempel på brister för respektive fråga redovisas separat i bilaga 2. Ytterligare synpunkter på användningen av data och modeller redovisas av Hicks och Baldwin (2008). 9

17 4.1 Struktur på dokumentationen Den hierarkiska strukturen för rapportering av säkerhetsanalysen har huvudrapporten på högsta nivån följt av huvudreferenserna (data-, process-, initialtillstånds- och klimatrapporter m.fl.) samt stödjande tekniska rapporter och vetenskapliga publikationer på den lägsta nivån. Myndigheterna anser att denna struktur på dokumentationen är ändamålsenlig och att den kan användas även för SR-Site. Det är dock viktigt att referenshanteringen utformas så att det tydligt framgår vilka dokument eller delar av dokument på den tredje nivån som ingår i säkerhetsredovisningen eftersom dessa dokument därmed har en bindande formell status. SKB:s ambition är att strukturera huvudrapporten efter de tio stegen i säkerhetsanalysmetodiken. Rapporten är dock repetitiv och i vissa avseenden komplex. Myndigheterna anser därför att SKB kan behöva se över pedagogiken i framställningen inför SR-Site. Ett exempel rör beskrivningen av metodiken för säkerhetsanalys som är utspridd över flera kapitel, t.ex. strategi för osäkerhets- och känslighetsanalys, val av scenarier, formulering av probabilistiska och deterministiska beräkningsfall, samt risksummering. Det behövs en mer samlad beskrivning och motivering av de valda metoderna för säkerhetsanalysen (se även SAM). Vidare bör sammanfattningen i SR-Can utvecklas för att ge en bättre översikt av säkerhetskonceptet med de viktigaste säkerhetsargumenten och kritiska osäkerheter. 4.2 Dokumentation av data och processer Dokumentation av processer och data är en central del av kvalitetssäkringen av säkerhetsanalysen och kommenteras därför särskilt här. Myndigheterna bedömer att de standardiserade formatmallar som SKB tagit fram för att dokumentera hanteringen av data och processer är ändamålsenliga och kan ge en bra struktur för SR-Site. Strukturen i processrapporterna är logisk, vilket gör det lätt att hitta eftersökt information. Myndigheterna anser dock att det finns brister i dokumentationen. Motiveringar och beskrivningar i processrapporterna är av ojämn kvalitet och en relativt stor del av materialet är ännu preliminärt. I många fall är beskrivningarna alltför kortfattande och rudimentära för att de ska vara möjligt att göra en bedömning om en viss fråga har hanterats på rimligt sätt. För vissa processer finns behov av att mer utförligt referera till internationella vetenskapliga publikationer. För vissa väsentliga påståenden saknas motiveringar eller referenser. Det framgår av processrapporterna att en stor del av det förväntade underlaget inte varit tillgängligt vid tiden för sammanställningen av SR-Can (t.ex. angivet som att det är fråga för kommande studier eller att frågan helt enkelt inte har hanterats inom SR-Can). Vissa skrivningar flaggar upp ett säkerhetsmässigt problem eller antyder en stor osäkerhet som sedan inte verkar vara beaktat och hanterat inom säkerhetsanalysen. I viss mån är detta förståligt då SR-Can är en preliminär säkerhetsanalys som inte gör anspråk på fullständighet. Omfattningen av ofullständig hantering av processer och data är dock förhållandevis stor. Myndigheterna vill betona att det är stor vikt att SR-Site baseras på tillräckligt detaljerade processbeskrivningar. Även vid tiden för SR-Site kommer det att kvarstå osäkerheter, men det bör då tydligt framgå att dessa på något sätt är hanterade och beaktade. Kvarstår omdömen i processrapporterna kring betydande osäkerheter som antyder att de inte har beaktats kan 10

18 myndigheterna behöva konstatera att SR-Site inte är fullständig och därmed inte ett tillräckligt underlag för tillståndsansökan. Processtabellerna i huvudrapporten samt processrapporterna bidrar till överblick och förståelse, om än i varierande omfattning. För att underlätta kommande granskningar bör referenser och hänvisningar användas mera i processtabellerna (t.ex. information om var en viss influens har hanterats). Om indirekta influenser särskilt anges bör dessa förklaras eftersom de sällan är uppenbara och inte kan förstås intuitivt (i princip kan det finnas indirekta kopplingar mellan samtliga processer) (se kapitel 6). Myndigheterna anser att uteslutna processer i högre grad bör motiveras med överslagsberäkningar snarare än bara lösa omdömen som är svåra att kontrollera. I något fall finns sådana överslagsberäkningar angivna i processtabellerna, men referenser saknas och det är därför oklart om dessa överslagsberäkningar finns dokumenterade. De systematiska och strukturerade rubrikerna i varje avsnitt i datarapporten (SKB TR-06-25) skapar goda förutsättningar för motivering av valda data. Inför SR-Site bör dock SKB eftersträva att datarapporten blir mera spårbar så att det verkligen framkommer varifrån angivna data kommer. Statisk bearbetning av data och tester bör också förklaras och redovisas mer utförligt. Datarapporten innehåller långt ifrån alla data som på något sätt utnyttjas i SR- Can. Det behövs en mer fullständig version inför SR-Site, där omfattning och avgränsningar av redovisningen tydligt motiveras. Myndigheterna konstaterar att ambitionsnivån för motivering av valda data och fördelningsfunktioner i datarapporten varierar och det är oklart om det beror på säkerhetsmässig betydelse eller andra orsaker. Enligt myndigheternas uppfattning bör det finnas en tydligare koppling mellan dokumentationen av olika data och deras betydelse för säkerhetsanalysen i SR-Site. Exempel på brister redovisas i bilaga 2. Synpunkter på procedurerna för bedömningar av data och processer kommenteras särskilt i avsnittet om expertbedömningar nedan (avsnitt 4.6). 4.3 Dokumentation av modeller och reproducerbarhet av beräkningar Dokumentation Det är positivt att SKB har ökat ambitionsnivån för dokumentation av modeller. Den särskilda modellrapporten (SKB TR-06-26), flödesdiagrammen för modeller (AMF) liksom tabellerna som redovisar hur processer hanteras med olika modeller, t.ex. tabell 6-7 i huvudrapporten, bidrar alla till en bättre överblick av de modeller och koder som används i säkerhetsanalysen. Framtagandet av en fördjupad dokumentation av närområdesmodellen COMP23 (SKB R-04-64) är ett annat bra exempel. Mallarna för dokumentation av modeller i modellrapporten är bra, men dokumentationen är ännu av varierande kvalitet och behöver ses över inför SR-Site. Detta gäller t.ex. diskussionen om modellernas tillämplighet för olika parameterintervall och konceptuella osäkerheter. Beräkningsmodellerna för de riskdominerande utsläppsscenarierna (advektiva förhållanden i deponeringshålet) är naturligtvis särskilt viktiga att dokumentera utförligt. Myndigheterna har påbörjat en mer detaljerad granskning av SKB:s kvalitetsarbete vad gäller koder (Hicks, 2005) och experiment (Hicks, 2007). Hicks och Baldwin (2008) har också 11

19 genomfört en mindre kompletterande granskning av SR-Can (se kapitel 13). Myndigheterna avser att följa upp detta granskningsarbete inom ramen för det fortsatta samrådet under platsundersökningsskedet. Reproducerbarhet SKB anger i SR-Can att man har som mål att det ska vara möjligt för andra att reproducera (dvs. återskapa) samtliga analyser av betydelse för den långsiktiga säkerheten och strålskyddet (SKB TR-06-09, sid. 62). För att undersöka om SKB lever upp till denna ambition har myndigheterna själva, och med hjälp av konsulter, genomfört oberoende kontrollberäkningar av slutförvarets utveckling, radionuklidtransport och dosberäkningar (Xu m.fl., 2008; Maul m.fl., 2008, Rutqvist och Tsang, 2008). Det har varit möjligt att reproducera viktiga delar av radionuklidtransportberäkningarna även om vissa oklarheter återstår, t.ex. vad gäller beräkningar av dosfaktorer för brunnsscenariot och beskrivning av transportvägen via spricka i deponeringstunneln (Q3) i närområdesmodellen. Arbetet med att återskapa SKB:s beräkningar har dock försvårats av otillräcklig, och i vissa fall felaktig, dokumentation (se exempel i bilaga 2). Det har i vissa fall krävts kompletterande information och diskussioner med SKB. Maul m.fl. (2008) pekar på vissa svårigheter att återupprepa beräkningarna av förvarets utveckling, t.ex. avseende den termiska utvecklingen och återmättnad av förvaret. En bidragande orsak är att det krävts mycket arbete med att spåra alla parametervärden och antaganden i stödjande tekniska rapporter. De framhåller vidare korrosionsberäkningarna för advektions-korrosionsscenariot som ett område där det behövs förbättrad dokumentation och argumentation för modellernas giltighet, med tanke på att den beräknade kapselbrottsfördelningen är kritisk för riskuppskattningen. Sammantaget är det ett godkänt betyg för SKB att myndigheterna lyckats reproducera delar av SKB:s beräkningar i SR-Can. Men det är viktigt att SKB åtgärdar de problem med spårbarhet av modellberäkningarna som identifierats i granskningen av SR-Can. Samtliga indata och modellbeskrivningar behöver vara spårbara och tillgängliga inför kommande granskning av SR-Site. För att underlätta reproducering av SKB:s beräkningar bör SKB också ta fram betydligt mer detaljerad bakgrundsinformation som beskriver hur de olika modellerna har använts, hur de kopplas och vilka data som används för deterministiska och probabilistiska beräkningsfall. Myndigheterna delar också synpunkten från Maul m.fl. (2008) att ett större inslag av deterministiska beräkningsfall skulle underlätta förståelsen av resultaten från de probabilistiska beräkningarna. Tillgången till rapporter på SKB:s webbplats har varit värdefull för granskningen. För att underlätta reproducering av SKB:s beräkningar i kommande granskning av SR-Site vore det bra om SKB även kunde göra mer detaljerade data- och beräkningsunderlag tillgängliga i digital form. 4.4 Referenshantering och spårbarhetsfrågor En konsekvent och tydlig referenshantering är nödvändig för att kunna följa argumentationen i den hierarkiska och omfattande dokumentationen av SR-Can. Även om rapportstrukturen ger goda förutsättningar för spårbarhet har myndigheterna, SAM och övriga konsulter 12

20 identifierat spårbarhetsproblem som försvårat granskningen och som behöver åtgärdas till SR- Site: I flera fall saknas referenser som belägger olika bedömningar och påståenden Referenser till underliggande dokument är i vissa fall alltför oprecisa Felaktiga referenshänvisningar Som framförts ovan i avsnittet om dokumentation av data och processer anser myndigheterna också att SKB i större utsträckning bör referera till vetenskapliga publikationer för att stödja kritiska antaganden för säkerhetsanalysen. 4.5 Inkonsistent hantering av data SKB:s bedömningar av processer och data bygger i många fall på flera steg av analyser med referenser till olika underlagsrapporter. Myndigheterna har i sin granskning hittat exempel där indata och modellantaganden inte är konsistenta mellan olika stödjande analyser, t.ex. i analyserna av infiltration av syre med glacialt smältvatten. Det finns också några exempel på delvis motstridiga bedömningar inom huvudrapporten för SR-Can (se bilaga 2). Även om myndigheterna är medvetna om att SR-Can inte är fullständigt kvalitetssäkrad, visar granskningen att det finns problem i argumentationen i frågor av central betydelse för förvarets funktion som behöver åtgärdas till SR-Site. 4.6 Expertbedömningar SKB:s expertbedömningar är en integrerad del av i stort sett alla moment i säkerhetsanalysen. I SR-Can redovisas två huvudnivåer för expertbedömningar; bedömningar på expertnivå och bedömningar inom projektgruppen för SR-Can. Den första nivån avser de bedömningar som görs av specialister inom olika teknikområden och vetenskapliga discipliner avseende data, processer, modeller m.m. i huvudreferenserna till SR-Can. Dessa bedömningar värderas, och omprövas i vissa fall, av en mindre grupp ( SR-Can team ) inom projektgruppen för SR-Can innan de går in i huvudrapportens analyser. Formella expertutfrågningar ( expert elicitation ) har inte använts i SR-Can. SKB anger att man har tagit fram enhetliga format för expertbedömningar av data, processer och modeller, med instruktioner om vad experterna bör beakta i sina bedömningar. Av spårbarhetsskäl dokumenteras de olika experternas kompetens och roller i en särskild databas. SKB anger att databasen kommer att utvecklas inför SR-Site. Viktiga rapporter granskas också inom SKB och av externa experter. Dessa granskningar dokumenteras i särskilda granskningsprotokoll. Myndigheterna bedömer att SKB:s system för dokumentation av olika typer av expertbedömningar har förutsättningar att bidra till spårbarhet av de data och antaganden som ligger till grund för beräkningarna i säkerhetsanalysen. SKB bör dock förtydliga de olika experternas roller och de olika nivåerna av expertbedömningar. Det finns många exempel på att olika experter har dubbla eller oklara roller, se exempel i bilaga 2. Myndigheterna anser också att skillnaden mellan SR-Can team och projektgruppen för SR-Can bör förklaras tydligare. SKB anger i datarapporten (SKB TR-06-25; sid. 32) att SR-Can team har gjort de slutliga bedömningarna av de parametervärden och intervall som använts i säkerhetsanalysen, men att dessa bedömningar har granskats av relevanta experter. Det är oklart om det är de experter 13

21 som bidragit med expertbedömningar som granskat SR-Can teamets bedömningar och hur dessa granskningar dokumenterats. Myndigheterna anser också att beskrivningen av hur de olika experterna (utanför SR-Can team) bidragit med sina expertbedömningar är otillräcklig. De ämnesvisa författarna i SR-Can team har, såvitt myndigheterna förstår, i datarapporten summerat expertbedömningar från andra experters rapporter. Det framgår dock inte om det bara är en sammanställning av bedömningar i de underliggande expertrapporterna eller om det förekommit någon dialog mellan experterna och SR-Can team. Processrapporterna har en annan struktur än datarapporten. Processrapporten för geosfären innehåller t.ex. textbidrag från flera experter, men personer från SR-Can team anges också som författare och det görs ingen åtskillnad mellan andra experter och SR-Can teamets bedömningar. Det är bra att SKB har som ambition att dokumentera de experter som bidrar med olika typer av bedömningar. Myndigheterna anser dock, i likhet med SAM, att det är oundvikligt att olika experter kan värdera samma data och osäkerheter på olika sätt. Det är därför viktigt att SKB kan visa att experterna valts så att man får den bredd i de vetenskapliga bedömningarna som behövs för en allsidig belysning av kritiska frågor för slutförvarets funktion (särskilt med tanke på de oklarheter som identifierats kring olika experters roller ovan). Med tanke på den förhållandevis begränsade gruppen av SKB-experter, anser myndigheterna också att instruktionerna i data- och processrapporterna bör utvecklas så att det tydligare framgår att, och hur, avvikande vetenskapliga bedömningar har beaktas i kritiska frågor. Myndigheterna anser att SKB bör förbättra dokumentationen av de bedömningar av data och processer som görs av projektgruppen (eller SR-Can team). Detta gäller särskilt för de fall där projektgruppen inte accepterar experternas bedömningar. SKB har i SR-Can identifierat frågor där kunskapsunderlaget för säkerhetsanalysen är bristfälligt, t.ex. inom områdena kopparkryp, glacial hydrologi, bufferterosion, hydrogeologiska modeller och bentonitomvandlingar. Inom dessa områden planerar man ytterligare forskning och utredning inför SR-Site. Det är dock sannolikt att det kommer att finnas återstående kunskapsluckor och osäkerheter även vid framtagandet av SR-Site. Myndigheterna vill upprepa uppmaningen från granskningen av interimsrapporten för SR-Can att SKB bör överväga formella expertutfrågningar för särskilda frågor med stor betydelse för säkerhetsanalysen och där kunskapsunderlaget inte kan förbättras genom ytterligare mätningar. 14

22 5. Säkerhetsfunktioner SKB:s säkerhetsstrategi baseras på de primära säkerhetsfunktionerna isolering och fördröjning, varav isoleringen anses vara den mest betydelsefulla. Slutförvarets säkerhetsfunktioner ska ge förutsättningar för uppfyllelse av krav på långsiktig säkerhet och strålskydd. SKB har i SR-Can definierat ett antal mera specifika underliggande säkerhetsfunktioner, som bör vara uppfyllda för att uppnå önskade nivåer av isolering och retardation. SKB anger dock att alla underliggande säkerhetsfunktioner inte nödvändigtvis måste vara uppfyllda men analysen underlättas om så är fallet. För utvärderingen av underliggande säkerhetsfunktioner har SKB definierat ett antal funktionsindikatorer, vilka är variabler som ger information om de underliggande säkerhetsfunktionernas status. Dessutom behövs numeriska kriterier för funktionsindikatorerna, som anger när de anses uppfyllda. Enligt SKB underlättar utvärderingen av funktionsindikatorer säkerhetsanalysen. Den bidrar med kompletterande information om förvarets tillstånd vid olika tidpunkter i förhållande till enbart utvärderingen av risk och dos. I SR-Can (SKB TR-06-09) beskrivs användningen av säkerhetsfunktioner i kapitel Säkerhetsfunktioner och funktionsindikatorer Figur 1 visar de säkerhetsfunktioner, funktionsindikatorer och funktionsindikatorkriterier som SKB använt sig av i SR-Can (SKB TR-06-09, sid. 204). Det finns säkerhetsfunktioner för kapsel, buffert, återfyllda deponeringstunnlar samt berget. Enligt SKB är kapselns status avgörande för isolering och därför orienteras säkerhetsfunktioner för isolering mot de tre identifierade kapselbrottmekanismerna korrosionsbrott, isostatisk kollaps och skjuvbrott. De representeras i figuren med färgerna rött, grönt respektive blått. Buffert och berg har betydelse för kapseln och därför finns säkerhetsfunktioner även för dessa som är primärt relaterade till de tre kapselbrottmekanismerna. Funktionsindikatorer kopplade till retardation är gulfärgade i figur 1. I detta fall har kapseln ingen betydelsefull roll. Det kan noteras att det finns stort överlapp mellan funktionsindikatorer som påverkar radionuklidtransport och kapselkorrosion. Det är i detta fall främst fråga om hydrologiska och geokemiska förhållanden som har likartad påverkan på både eventuellt läckande radionuklider och korroderande ämnen som kan reagera med kapseln. För de övriga kapselbrottmekanismerna (isostatisk kollaps, skjuvbrott) är det tryckförhållanden, temperatur och eventuella rörelser i berget som är styrande. 15

23 C1. Utgöra korrosionsbarriär Koppartjocklek > 0 Kapsel C2. Motstå isostatisk last Hållfasthet > isostatisk last C3. Motstå skjuvlaster Brottgräns > skjuvspänning Buffert Bu1. Begränsa advektiv transport a) Hydraulisk konduktivitet < m/s b) Svälltryck > 1 MPa Bu2. Filtrera kolloider Densitet > kg/m 3 Bu3. Eliminera mikrober Svälltryck > 2 MPa Bu4. Dämpa skjuvrörelser Densitet < kg/m 3 Bu5. Motstå transformation Temperatur < 100 C Bu6. Motverka kapselsjunkning Svälltryck > 0,2 MPa Bu 7. Begränsa tryck mot kapsel och berg Temperatur > 5 C Återfyllning av deponeringstunnlar BF1. Begränsa advektiv transport a) Hydraulisk konduktivitet < m/s b) Svälltryck > 0,1 MPa c) Temperatur > 0 C Geosfär R1. Ge kemiskt gynnsamma förhållanden a) Reducerande förhållanden; Eh begränsad b) Salthalt; TDS begränsad c) Jonstyrka; [M 2+ ] > 1 mm d) Koncentrationer av K, HS, Fe; begränsade e) ph; ph < 11 f) Undvika kloridkorrosion; ph > 4 eller [Cl ] < 3M R2. Ge gynnsamma transport- och hydrologiska förhållanden a) Transportmotstånd; högt b) Spricktransmissivitet; begränsad c) Hydrauliska gradienter; begränsade d) Kd, De; hög e) Kolloidkoncentration; låg R3. Ge mekaniskt stabila förhållanden R4. Ge termiskt gynnsamma förhållanden a) Skjuvrörelser vid deponeringshål < 0,1 m. Temperatur > Buffertfrysningstemperatur b) Grundvattentryck; begränsat. Figur 1: Säkerhetsfunktioner (fetstil), säkerhetsfunktionsindikatorer och kriterier för säkerhetsfunktionsindikatorer som SR-Can har baserats på (SKB TR-06-09). Färgkodningen visar hur funktionerna bidrar till kapselns säkerhetsfunktioner C1 (röd), C2 (grön), C3 (blå) eller till fördröjning (gul). Många funktioner bidrar till både C1 och fördröjning (röd ruta med gul kant). Figuren är från SKB TR SAM anser att SKB mera explicit bör redovisa hur de olika barriärerna bidrar till säkerhetsfunktionerna isolering och retardation. En sådan redovisning bör dels innefatta den relativa betydelsen av barriärerna i olika scenarier, dels deras betydelse för att visa att förvarssystemet har en inbyggd reservkapacitet. SAM anser att analysen av 16

SKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can. Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/11-2008 Björn Dverstorp och Bo Strömberg

SKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can. Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/11-2008 Björn Dverstorp och Bo Strömberg SKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/11-2008 Björn Dverstorp och Bo Strömberg Strålsäkerhetsmyndigheten Ny myndighet från och med 1/7-2008 SKI SSI SSM

Läs mer

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Föreskrifter Drift av anläggning Presentation Långsiktig säkerhet: Barriärer och barriärfunktioner

Läs mer

SSM:s synpunkter på Fud-program 2007

SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 Redovisning i Östhammar 17 december 2008 Innehåll Allmänna synpunkter Förslag till komplettering Förslag till samrådsfrågor Övriga bedömningar och synpunkter Regeringsbeslut

Läs mer

SKI:s och SSI:s plan för granskning av SR-Can

SKI:s och SSI:s plan för granskning av SR-Can SKI:s och SSI:s plan för granskning av SR-Can Björn Dverstorp Disposition Förutsättningar Granskningens syften Granskningens olika delar och organisation Tidsplan Resurser Produkter Förutsättningar SR-Can

Läs mer

Granskning SR-Can: En första avrapportering av läget maj-07

Granskning SR-Can: En första avrapportering av läget maj-07 Granskning SR-Can: En första avrapportering av läget maj-07 1. Statusrapportering av granskningen 2. Några preliminära och ej rangordnade observationer Bo Strömberg och Björn Dverstorp Status för granskningen

Läs mer

relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle

relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle - Sidan 1 av 6 SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och

Läs mer

SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle

SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle 2012-11-06 Stegvis prövning av slutförvaret för använt kärnbränsle SSMFS 2008:1 4 kap. 2 Tillstånd att bygga,

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 0347-5468 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (SSI FS 1998:1) om skydd av människors hälsa och miljön vid slutligt

Läs mer

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008 Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys 24 april 2008 Helhetsbild av slutförvarssystemet Olle Olsson Projektchef Kärnbränsleprojektet Dagens presentationer Anläggningar för slutligt omhändertagande

Läs mer

Säkerhetsanalys för projektering, konstruktion och deponering

Säkerhetsanalys för projektering, konstruktion och deponering Seminarium om Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012 långsiktig säkerhet, haverier och global utblick Stockholm, 6 mars 2012 Säkerhetsanalys för projektering, konstruktion

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Följebrev Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Bilaga SFR-U K:6 Redovisning

Läs mer

Analys av säkerhet efter förslutning. Fredrik Vahlund

Analys av säkerhet efter förslutning. Fredrik Vahlund Analys av säkerhet efter förslutning Fredrik Vahlund 50 Presentationens upplägg Analys av långsiktig säkerhet Syfte Bakgrund Förutsättningar Metodik Resultat Total risk Kravuppfyllelse mot SSM:s riskkriterium

Läs mer

SSM:s uppföljning av driftfrågor i buffert och återfyllning

SSM:s uppföljning av driftfrågor i buffert och återfyllning SSM:s uppföljning av driftfrågor i buffert och återfyllning (SSM) Hur arbete vi med frågorna? Myndigheten håller ständiga dialog med SKB genom att sin expertgrupp (BRITE-gruppen) vidmakthåller och uppdaterar

Läs mer

Statens kärnkraftinspektions författningssamling

Statens kärnkraftinspektions författningssamling Statens kärnkraftinspektions författningssamling ISSN 1400-1187 SKIFS 2002:1 Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om säkerhet vid slutförvaring av kärnämne och kärnavfall Allmänna råd om tillämpningen

Läs mer

Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret för använt kärnbränsle

Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret för använt kärnbränsle Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret för använt kärnbränsle Huvudrapport från projekt SR-Site Del III Svensk Kärnbränslehantering AB Mars 2011 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish

Läs mer

Svensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström

Svensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström Svensk Kärnbränslehantering AB Saida Laârouchi Engström 2011-01-25 2 Vårt uppdrag Oavsett frågan om kärnkraftens framtid så finns i dag kärnavfall som måste tas om hand på kort och lång sikt för att skydda

Läs mer

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1417733 Ärende Handläggare Fredrik Johansson Er referens SSM2011-2426-63 Kvalitetssäkrad av Ulrika Broman Helene Åhsberg Godkänd

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

SKB:s övergripande tidsplan 2012-11-13. Kärnbränsleprogrammet. Lomaprogrammet 2012-11-13. Kärnbränsleförvaret

SKB:s övergripande tidsplan 2012-11-13. Kärnbränsleprogrammet. Lomaprogrammet 2012-11-13. Kärnbränsleförvaret Tillståndsprövning och tidsplaner SKB:s övergripande tidsplan Kärnbränsleprogrammet Fud Fud Fud Fud Fud Fud Kärnbränsleförvaret Tillståndsprövning i Uppförande och driftssättning i Dift Drift Projektering,

Läs mer

Svar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen

Svar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1431235 Ärende Handläggare Mikael Gontier Er referens SSM2011-2426-163 Kvalitetssäkrad av Godkänd av Kommentar Sida 1(5) Datum

Läs mer

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)

Läs mer

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Klimat

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Klimat Begäran om komplettering 2013-03-19 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm Handläggare: Lena Sonnerfelt Telefon: 08 799 43 48 Vår referens: SSM2011-2426-107 Intern referens: 4.5.h,i,k

Läs mer

Måndagen den 14:e november anordnade kärnavfallsbolaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ett möte i Alunda.

Måndagen den 14:e november anordnade kärnavfallsbolaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ett möte i Alunda. 2005-12-02 Till: SKB AB Attn: Saida Laârouchi Engström Box 5864 102 40 Stockholm Frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) med anledning av mötet arrangerad 2005-11-14 av kärnavfallsbolaget

Läs mer

Synpunkter på mål nr M (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk)

Synpunkter på mål nr M (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk) 2006-02-02 Till: Växjö Tingsrätt Miljödomstolen, rotel 10 Box 81 351 03 Växjö Synpunkter på mål nr M3171-04 (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk) Miljöorganisationernas

Läs mer

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Oskarshamns LKO-projekt och villkor på systemanalys

Oskarshamns LKO-projekt och villkor på systemanalys Oskarshamns LKO-projekt och villkor på systemanalys Kaj Nilsson f.d. projektledare LKO = Lokal kompetensuppbyggnad i Oskarshamn- projekt kärnavfall Oskarshamns kommun Oskarshamns LKO-projekt Projekt Lokal

Läs mer

Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? Analys av buffertens funktion efter förslutning

Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? Analys av buffertens funktion efter förslutning Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? Analys av buffertens funktion efter förslutning Patrik Sellin, SKB 2011-06-15 1 Upplägg Specifika frågeställningar Säkerhetsanalys

Läs mer

Rapport 2010-02-28. Granskning av. MKB för slutförvaring av använt kärnbränsle, preliminär version december 2009. Hans Roos Konsult 2010-02-28

Rapport 2010-02-28. Granskning av. MKB för slutförvaring av använt kärnbränsle, preliminär version december 2009. Hans Roos Konsult 2010-02-28 Rapport 2010-02-28 Granskning av MKB för slutförvaring av använt kärnbränsle, preliminär version december 2009 Hans Roos Konsult 2010-02-28 Hans Roos Granskning av MKB för slutförvaring av använt kärnbränsle,

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2011 1 (5) 2010-10-27 Dnr 15/2010 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2011 I mars 2011 planerar Svensk Kärnbränslehantering AB:s

Läs mer

Granskning av långsiktig strålsäkerhet och behov av expertstöd

Granskning av långsiktig strålsäkerhet och behov av expertstöd Granskning av långsiktig strålsäkerhet och behov av expertstöd Informationsmöte för remissinstanser 2011-09-22 Scandic Sergel Plaza, Stockholm Björn Dverstorp Avdelningen för radioaktiva ämnen Disposition

Läs mer

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se 2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar sfr.samrad@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av

Läs mer

Beslut om ändrat datum för inlämnande av kompletteringar enligt tidigare SSM-beslut 2008/981

Beslut om ändrat datum för inlämnande av kompletteringar enligt tidigare SSM-beslut 2008/981 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-09-19 Er referens: 1400216 Diarienr: SSM2013-4406 Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Beslut om ändrat

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala

Läs mer

SKB anger i det följande när svar på delfrågorna 1-4 kommer att lämnas. För delfråga 5 ges svar i form av kompletterande information till ansökan.

SKB anger i det följande när svar på delfrågorna 1-4 kommer att lämnas. För delfråga 5 ges svar i form av kompletterande information till ansökan. Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1385067 Ärende Handläggare Patrik Sellin Er referens SSM2011-2426-81 Kvalitetssäkrad av Olle Olsson Saida Engström Godkänd av

Läs mer

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Radionuklidtransport och dosberäkningar

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Radionuklidtransport och dosberäkningar Begäran om komplettering 2013-02-11 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm : Shulan Xu Telefon: 08 799 4212 Vår referens: SSM2011-2426-103 Intern referens: 4.7.2.e-g Er referens: KTL -

Läs mer

Deltagare: Christina Lilja (SKB) Peter Wikberg (SKB) Jan Linder (SSM) Josefin Päiviö Jonsson (SSM) Bo Strömberg (SSM)

Deltagare: Christina Lilja (SKB) Peter Wikberg (SKB) Jan Linder (SSM) Josefin Päiviö Jonsson (SSM) Bo Strömberg (SSM) Sida: 1/5 MINNESANTCKNINGAR Datum: 2010-06-28 Vår referens: Jan Linder Författare: Bo Strömberg Fastställd: Jan Linder Minnesanteckningar Möte om kvalitetsgranskning korrosionsförsök LOT och Innehåller

Läs mer

MKB och samråd. 31 MKB-processen och genomfört samråd. 31 MKB och samråd. Översikt

MKB och samråd. 31 MKB-processen och genomfört samråd. 31 MKB och samråd. Översikt 2017-09-12 1 31 MKB-processen och genomfört samråd MKB och samråd 2017-09-12 2 31 MKB och samråd Erik Setzman, civilingenjör Lantmäteri, miljösamordnare SKB Översikt Varför samråd Samrådsparter Genomförda

Läs mer

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka strand Beslut Datum: 2015-06-24 Handläggare: Michael Egan Telefonnr: 08 799 43 14 Diarienr: SSM2015-2076 Er referens: M 1333-11 Aktbilaga

Läs mer

Projektplan Kärnbränsleprojektet - Säkerhetsanalys

Projektplan Kärnbränsleprojektet - Säkerhetsanalys Företagsintern Projektplan DokumentID 1080448 Författare Version 3.0 Christian Nyström Granskad av Allan Hedin (SG) Ingrid Aggeryd Godkänd av Olle Olsson Ärende Status Godkänt Reg.nr Skapad den 2007-05-24

Läs mer

Internationell fristående expertgranskning av Säkerhetsrapport 97:

Internationell fristående expertgranskning av Säkerhetsrapport 97: SKI Rapport 00:45 Internationell fristående expertgranskning av Säkerhetsrapport 97: Säkerhet efter förslutning av ett djupförvar för använt kärnbränsle i Sverige November 2000 ISSN 1104-1374 ISRN SKI-R--00/45--SE

Läs mer

Generella synpunkter. Yttrande över remissen FUD-program 2007

Generella synpunkter. Yttrande över remissen FUD-program 2007 Slutförvarsprojektet Virpi Lindfors Datum Sid 2008-03-18 Dnr 2007KS396 531 1 (8) Yttrande över remissen FUD-program 2007 Östhammars kommun har granskat SKB:s program för forskning, utveckling och demonstration,

Läs mer

Problem med de konstgjorda barriärerna i KBS-metoden

Problem med de konstgjorda barriärerna i KBS-metoden YTTRANDE 2008-10-30 Till: Regeringen Miljödepartementet, 103 33 Stockholm Till: Miljödepartementet, Enheten för miljökvalitet Dnr: M2008/2833/Mk Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, synpunkter

Läs mer

Expertmöte om KTL-ansökan för slutförvar för använt bränsle 2008-02-15

Expertmöte om KTL-ansökan för slutförvar för använt bränsle 2008-02-15 Företagsintern Anteckningar DokumentID Version 1.0 1095695 Författare Urban Brodd Anna Malmlund Granskad av Status Godkänt Reg nr Datum 2008-02-19 Granskad datum Sida 1 (10) Godkänd av Olle Olsson Godkänd

Läs mer

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Datum: 2014-04-28 Diarienr: SSM2014-1683 Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Ni bereds härmed möjlighet att yttra er över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökan

Läs mer

2008-11-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. Sofie Tunbrant@skb.se

2008-11-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. Sofie Tunbrant@skb.se 2008-11-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm Sofie Tunbrant@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av kärnkraftsindustrins

Läs mer

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 Det här är

Läs mer

Till: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Mål nr M Box Nacka strand

Till: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Mål nr M Box Nacka strand NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 YTTRANDE 2017-10-23 INKOM: 2017-10-23 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 797 Till: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Mål nr M 1333-13 Box 1104 131 26 Nacka strand mmd.nacka.avdelning4@dom.se

Läs mer

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Johann Helgason Dreamstime.com Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Kärnavfall avger farlig strålning i 100 000 år Kärnavfall ska hanteras på ett sätt som inte pålägger framtida generationer

Läs mer

Fud Peter Wikberg Forskning för långsiktig säkerhetsanalys

Fud Peter Wikberg Forskning för långsiktig säkerhetsanalys Fud 2010 Peter Wikberg Forskning för långsiktig säkerhetsanalys SKB:s forsknings- och utvecklingsprogram har pågått under lång tid Fud - 89 Studie av WP-cave metoden Studie av tunnlar under Östersjön Ny

Läs mer

LKO, Lokal kompetensuppbyggnad i Oskarshamn - projekt kärnavfall. Platsundersökningsskedet. Säkerhetsgruppen. Fud-program 2007

LKO, Lokal kompetensuppbyggnad i Oskarshamn - projekt kärnavfall. Platsundersökningsskedet. Säkerhetsgruppen. Fud-program 2007 Fud-program 2007 s yttrande 2008-01-28 INNEHÅLL 1 Allmänt...1 2 Generella synpunkter...2 3 Del l, SKB:s handlingsplan...2 4 Del lll, Teknikutveckling inom kärnbränsleprogrammet...3 4.1 Återtag...3 4.2

Läs mer

Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG

Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG 0 Prövningsprocessen för slutförvaret och Naturskyddsföreningens och MKG:s arbete Johan Swahn Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG e-post: johan.swahn@mkg.se, mobil: 070-467 37 31 Box 7005,

Läs mer

Ansökan enligt miljöbalken

Ansökan enligt miljöbalken Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Sammanfattning av presentationer som Clifford Voss höll på seminarier den 6-8:e december 2005 vid sitt besök i Sverige.

Sammanfattning av presentationer som Clifford Voss höll på seminarier den 6-8:e december 2005 vid sitt besök i Sverige. Sammanfattning av presentationer som Clifford Voss höll på seminarier den 6-8:e december 2005 vid sitt besök i Sverige. Titel på föredraget: Recharge-Area repository in Sweden Safer than a Coastal Site?

Läs mer

Långsiktig säkerhet. 3 Slutförvarets initialtillstånd och genomförbarhet för uppförande och drift med avseende på långsiktig strålsäkerhet

Långsiktig säkerhet. 3 Slutförvarets initialtillstånd och genomförbarhet för uppförande och drift med avseende på långsiktig strålsäkerhet Sida 1 (168) Preliminär rapport Datum: 2015-06-24 Handläggare: Lena Sonnerfelt Diarienr: Långsiktig säkerhet Innehållsförteckning 3 Slutförvarets initialtillstånd och genomförbarhet för uppförande och

Läs mer

BESLUT 1 (9) 2003-01-10 551-6359-01. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM

BESLUT 1 (9) 2003-01-10 551-6359-01. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM BESLUT 1 (9) Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM Tidigt samråd och fråga om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) inför tillståndsprövning enligt miljöbalken

Läs mer

Granskningsgruppens arbetsplan 2010

Granskningsgruppens arbetsplan 2010 s arbetsplan 2010 Antagen av 2010-02-09 1 Förord I och med platsvalsbeslutet den 3 juni 2009 har förutsättningarna kring det planerade slutförvarssystemet i Sverige tydliggjorts för LKO-projektet. SKB:s

Läs mer

Handläggare Tina Johansson. Er referens Björn Gustafsson. Kvalitetssäkring Kommentar

Handläggare Tina Johansson. Er referens Björn Gustafsson. Kvalitetssäkring Kommentar Handläggare Tina Johansson Er referens Björn Gustafsson Kvalitetssäkring 2016-10-28 2016-10-28 Kommentar Ert datum 2016-07-01 Sanna Nyström (Kvalitetsgranskning) Peter Larsson (Godkänd) 1(6) Svar till

Läs mer

SR 97 Säkerheten efter förslutning

SR 97 Säkerheten efter förslutning Huvudrapport Sammanfattning Djupförvar för använt kärnbränsle SR 97 Säkerheten efter förslutning November 1999 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102

Läs mer

Anteckningar expertgruppsmöte berglinjen

Anteckningar expertgruppsmöte berglinjen Öppen Anteckningar DokumentID 1207112 Författare Ingrid Aggeryd Version 1.0 Status Godkänt Reg nr Datum 2009-05-27 Sida 1 (40) Anteckningar expertgruppsmöte berglinjen Plats: Folkets Hus, Barnhusgatan

Läs mer

Långsiktig säkerhet - konsekvensanalys

Långsiktig säkerhet - konsekvensanalys Preliminär rapport Datum: 2015-11-17 Handläggare: Lena Sonnerfelt Långsiktig säkerhet - konsekvensanalys Innehållsförteckning 7 Konsekvensanalys... 1 7.1 Metodik... 2 7.1.1 Övergripande metodik... 2 7.1.2

Läs mer

Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall

Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Lagrådsremiss Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 oktober 2008 Andreas Carlgren Egon Abresparr

Läs mer

YTTRANDE 1 (4) Dnr Miljödepartementet STOCKHOLM

YTTRANDE 1 (4) Dnr Miljödepartementet STOCKHOLM YTTRANDE 1 (4) Mats Lindman Tel: 070 66 12 413 även 018-19 52 73 Fax: 018-19 52 01 E-post: mali@c.lst.se Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Se sändlista Miljödepartementets remiss angående forum vid prövning

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

2009-05-05. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm

2009-05-05. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm Naturskyddsföreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Box 4625, 116 91 Stockholm Box 7005, 402 31 Göteborg Telefon: 08-702 65 00 Telefon: 031-711 00 92 Hemsida: www.naturskyddsforeningen.se

Läs mer

Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning

Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning IVA, torsdagen den 2 april 2009 Claes Thegerström Svensk Kärnbränslehantering AB

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande

Läs mer

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Fud-program 2007 Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall September 2007 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste

Läs mer

Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm

Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm 2006-06-13 Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box 8307 104 20 Stockholm Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, yttrande över Forsmarks Kraftgrupp AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken

Läs mer

Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR

Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR Nacka Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Beslut om yttrande Vårt datum: 2015-12-16 Er referens: Mål nr M 7062-14 Avd. 3 Diarienr: SSM2015-656 Handläggare: Georg Lindgren Telefon:

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

Slutförvaring av kärnavfall

Slutförvaring av kärnavfall Statens råd för kärnavfallsfrågor (Kärnavfallsrådet) är en veten skaplig kommitté under Miljödepartementet med uppgift att utreda frågor om kärnavfall och om avställning och rivning av kärntekniska anläggningar

Läs mer

2009-02-20. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. lars.birgersson.kem@skb.se

2009-02-20. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. lars.birgersson.kem@skb.se 2009-02-20 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm lars.birgersson.kem@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av

Läs mer

Samverkansgrupp för framtagande av nationell plan för allt radioaktivt avfall

Samverkansgrupp för framtagande av nationell plan för allt radioaktivt avfall 2008-11-12 Till: Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Ert Dnr: SSM 2008/2578 Samverkansgrupp för framtagande av nationell plan för allt radioaktivt avfall Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning,

Läs mer

Något lite om. kärnkraft, avfall och risk i en avlägsen framtid. Mikael Jensen. Riskkollegiet November 2010

Något lite om. kärnkraft, avfall och risk i en avlägsen framtid. Mikael Jensen. Riskkollegiet November 2010 Något lite om kärnkraft, avfall och risk i en avlägsen framtid Mikael Jensen Riskkollegiet November 2010 Lite historik om min bakgrund: strålskydd Rolf Sievert: SSI:s första chef - och en enhet Bo Lindell

Läs mer

Bästa hälsningar, Catharina Lihnell Järnhester 0491-31323 070-467 37 31

Bästa hälsningar, Catharina Lihnell Järnhester 0491-31323 070-467 37 31 2006-10-27 Till: Statens Kärnkraftinspektion, SKI, 106 68 Stockholm Statens strålskyddsinstitut, SSI, 171 16 Stockholm Oskarshamns Kommun, Box 706, 572 28 Oskarshamn Östhammars kommun, Box 66, 742 21 Östhammar

Läs mer

Rapport 2007:2 från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM)

Rapport 2007:2 från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM) Rapport 2007:2 från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM) Säkerhetsanalys av slutförvaring av kärnavfall roll, utveckling och utmaning En fördjupning till KASAM:s rapport om kunskapsläget på kärnavfallsområdet

Läs mer

Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret för använt kärnbränsle

Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret för använt kärnbränsle Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret för använt kärnbränsle Huvudrapport från projekt SR-Site Del I Svensk Kärnbränslehantering AB Mars 2011 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish

Läs mer

rutsättningar ttningar

rutsättningar ttningar Rättsliga förutsf rutsättningar ttningar för r slutförvar av kärnavfall k beslutsprocesser, plats- och metodval KASAM-seminarium Arlanda 15 november 2006 Jonas Ebbesson, Stockholms universitet Aktuell

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

SSI Rapport 2008:01. Myndigheternas granskning av SKB:s preliminära säkerhetsbedömningar för Forsmark och Laxemar. SKI Rapport 2008:03

SSI Rapport 2008:01. Myndigheternas granskning av SKB:s preliminära säkerhetsbedömningar för Forsmark och Laxemar. SKI Rapport 2008:03 SSI Rapport 2008:01 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se SKI Rapport 2008:03 Myndigheternas granskning av SKB:s preliminära säkerhetsbedömningar för Forsmark

Läs mer

Hur kommer Kärnavfallsrådet arbeta med slutförvarsansökan

Hur kommer Kärnavfallsrådet arbeta med slutförvarsansökan Hur kommer Kärnavfallsrådet arbeta med slutförvarsansökan Peter Andersson, kanslisekreterare Kärnavfallsrådet Kärnavfallsrådet är en vetenskaplig kommitté under Miljödepartementet Målgrupper Huvudmålgrupp

Läs mer

Mötesprotokoll Samrådsmöte om platsundersökningsskedet

Mötesprotokoll Samrådsmöte om platsundersökningsskedet Öppen Mötesprotokoll DokumentID 1180106 Författare Urban Brodd Granskad av Version 1.0 Status Godkänt Reg nr Datum 2008-09-05 Granskad datum Sida 1 (12) Godkänd av Olle Olsson Godkänd datum 2008-10-16

Läs mer

PROTOKOLL 2014-01-08 Handläggning i Nacka Strand. RÄTTEN Marianne Wilanan Ahlberg (ordförande) och det tekniska rådet Ola Lindstrand

PROTOKOLL 2014-01-08 Handläggning i Nacka Strand. RÄTTEN Marianne Wilanan Ahlberg (ordförande) och det tekniska rådet Ola Lindstrand 2014-01-08 Handläggning i Nacka Strand Aktbilaga 28 Mål nr Sid l (7) Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Marianne Wilanan Ahlberg (ordförande) och det tekniska rådet Ola Lindstrand FÖRARE Beredningsjuristen

Läs mer

Fud-program 2010. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall.

Fud-program 2010. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall. Fud-program 2010 Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall September 2010 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste

Läs mer

Samråd med temat: Säkerhet och strålskydd

Samråd med temat: Säkerhet och strålskydd Samråd med temat: Säkerhet och strålskydd Datum: Maj juni 2007 Plats: Skriftligt samråd Målgrupp: Berörda myndigheter och verk, berörda kommuner samt organisationer som får medel från Kärnavfallsfonden

Läs mer

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-02 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 435 2016-11-02 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret Forsmarks kärnkraftverk

Läs mer

Oss inlaga till samrådet om nytt SFR 1 februari 2014.

Oss inlaga till samrådet om nytt SFR 1 februari 2014. Oss inlaga till samrådet om nytt SFR 1 februari 2014. Oss deltar i samrådet kring utbyggnaden av SFR i Forsmark utifrån det regelverk som gäller för bidrag till miljöorganisationer ur Kärnavfallsfonden.

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

2014:12. Granskning och utvärdering av SKB:s redovisning av Fud-program 2013

2014:12. Granskning och utvärdering av SKB:s redovisning av Fud-program 2013 2014:12 Granskning och utvärdering av SKB:s redovisning av Fud-program 2013 Rapportnummer: 2014:12 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Expertmöte om KTL-ansökan för slutförvar för använt bränsle 2007-11-21

Expertmöte om KTL-ansökan för slutförvar för använt bränsle 2007-11-21 Öppen Anteckningar DokumentID 1092299 Författare Urban Brodd Granskad av Version 1.0 Status Godkänt Reg nr Datum 2007-12-20 Granskad datum Sida 1 (8) Godkänd av Olle Olsson Godkänd datum 2008-02-07 Expertmöte

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera

Läs mer

Kärnavfallsfrågan ur ett miljöperspektiv

Kärnavfallsfrågan ur ett miljöperspektiv Kärnavfallsfrågan ur ett miljöperspektiv Oss - Opinionsgruppen för säker slutförvaring Östhammar September 2005 Olika perspektiv Ett projekt eller ett problem kan te sig annorlunda ut om man betraktar

Läs mer

2010-03-10. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm

2010-03-10. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm Naturskyddsföreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Box 4625, 116 91 Stockholm Box 7005, 402 31 Göteborg Telefon: 08-702 65 00 Telefon: 031-711 00 92 Hemsida: www.naturskyddsforeningen.se

Läs mer

SKI Rapport 97:6. Sammanfattning. Säkerhetsanalysprojekt för djupförvar i kristallint berg. December 1997 ISSN ISRN SKI-R--97/6--SE

SKI Rapport 97:6. Sammanfattning. Säkerhetsanalysprojekt för djupförvar i kristallint berg. December 1997 ISSN ISRN SKI-R--97/6--SE SKI Rapport 97:6 Säkerhetsanalysprojekt för djupförvar i kristallint berg Sammanfattning December 1997 ISSN 1104-1374 ISRN SKI-R--97/6--SE SKI Rapport 97:6 Säkerhetsanalysprojekt för djupförvar i kristallint

Läs mer

2010-03-10. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm

2010-03-10. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm Naturskyddsföreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Box 4625, 116 91 Stockholm Box 7005, 402 31 Göteborg Telefon: 08-702 65 00 Telefon: 031-711 00 92 Hemsida: www.naturskyddsforeningen.se

Läs mer

Prognos över användningen av medel ur kärnavfallsfonden 2016

Prognos över användningen av medel ur kärnavfallsfonden 2016 Regeringen, Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum: 2016-10-19 Er referens: M2012/3436/Ke Diarienr: SSM2016-3675 Prognos över användningen av medel ur kärnavfallsfonden 2016 Sammanfattning

Läs mer

Svar till SSM på begäran daterad 2013-02-11 om komplettering rörande radionuklidtransport och dos

Svar till SSM på begäran daterad 2013-02-11 om komplettering rörande radionuklidtransport och dos Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1418468 Ärende Handläggare Allan Hedin Ulrik Kautsky Er referens SSM2011-2426-103 Kvalitetssäkrad av Helene Åhsberg Godkänd av

Läs mer