Ett nytt arbetssätt. utredning av förverkande m.m. Handledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett nytt arbetssätt. utredning av förverkande m.m. Handledning"

Transkript

1 Ett nytt arbetssätt utredning av förverkande m.m. Handledning RättsPM 2012:10 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012

2 Innehållsförteckning 1 Utredning av förverkande ett nytt arbetssätt Utbyte av ett brott vanligt förverkande Utvidgat förverkande Yrkanden m.m. vid åtal Något om den rättsliga regleringen Vanligt förverkande utbyte av brott Utvidgat förverkande Övrigt metodstöd Åklagarens inledande prövning Vad är det som behöver prövas? Inledande prövning när egendom redan har säkrats Vad behöver utredas? Hur stort är utbytet av brottet? Ska utbytet sak- eller värdeförverkas? Behov av att säkra tillgångar genom förvar och kvarstad? Utbyte av brottslig verksamhet Ska egendom sak- eller värdeförverkas? Behov att säkra tillgångar Åklagarens direktivgivning Direktiv rörande utbyte av ett brott Direktiv rörande förhör om ekonomi och tillgångar Direktiv rörande ekonomi i allmänhet Direktiv rörande tillgångar Åklagarens gärningsbeskrivning m.m Gärningsbeskrivningen Yrkande om förverkande Kvarstad Bevisuppgift... 16

3 3 1 Utredning av förverkande ett nytt arbetssätt En förutsättning för ett effektivt arbete med att angripa och återföra brottsutbyten är att förundersökningsledaren tidigt tar ställning till om den misstänkte haft en ekonomisk vinst av brottet (utbyte) samt utreder möjligheterna att förverka vinsten. En tidig prövning måste även ske av möjligheterna till ett utvidgat förverkande. Frågor om förverkande borde vara en naturlig del i alla förundersökningar som avser brott som kan medföra ett utbyte. Vid den tillsyn rörande brottsutbytesfrågor som genomförde under 2011 kunde konstateras att så inte var fallet och att åklagarnas arbetssätt behövde utvecklas. Mot bakgrund av det som framkom vid tillsynen har denna handledning tagits fram. Syftet med denna handledning är att ge en beskrivning av hur arbetet med att utreda och förverka utbyten av brott kan genomföras. Framställningen gör inte anspråk på att lösa alla frågor som kan uppkomma vid utredning av dessa frågor. Frågor om utbyte av brott kan uppkomma vid många olika typer av brottsliga gärningar. De vanligaste är olika typer av förmögenhetsbrott (vinningsbrott) och försäljning av olovliga substanser. I denna handledning har för enkelhetens skull i huvudsak exempel rörande narkotikaförsäljning använts för att illustrera olika frågeställningar. 1.1 Utbyte av ett brott vanligt förverkande En prövning av om brottet kan ha medfört ett utbyte ska ske så snart en förundersökning inleds eller övertas av åklagare. Förverkande av utbyte av ett brott ska alltid ske, om det inte finns en målsägande som utbytet kan återställas till eller helt återbetalas genom ett skadestånd. Ett utbyte av brott ska yrkas förverkat även när egendom inte påträffats under förundersökningen, ett blankt värdeförverkande. Åklagaren ska i sina utredningsdirektiv alltid ange vilka utredningsåtgärder som ska vidtas för att utreda utbytet av brottet och om egendom ska säkras vid t.ex. husrannsakan. När någon ska höras som skäligen misstänkt ska det av direktiven framgå om personen ska höras om sin ekonomi. Egendom som är utbyte av ett brott ska tas i beslag för att möjliggöra ett sakförverkande eller ett återställande till målsäganden. När vinsten av ett brott (utbytet) uppgår till ett betydande belopp, bör egendom säkras genom kvarstad för att säkerställa en framtida betalning av förverkandet.

4 4 1.2 Utvidgat förverkande Avser brottsmisstanken ett förverkandeutlösande brott enligt 36 kap. 1 b BrB ska, så snart en förundersökning inleds eller övertas av åklagaren, en prövning ske av förutsättningar för ett utvidgat förverkande. Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet, utvidgat förverkande, ska ske om den misstänkte har värdefull egendom och innehavet av egendomen inte kan förklaras av den misstänktes lagliga ekonomiska förutsättningar att skaffa egendomen. Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet, utvidgat förverkande, kan även ske av större summor kontanter som förvaras på ett sådant sätt att redan omständigheterna kring förvaringen leder till att det är klart mer sannolikt att det är fråga om utbyte av brottslig verksamhet. Kan brottet föranleda ett utvidgat förverkande ska det av direktiven framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att kartlägga den misstänktes tillgångar och ekonomi, t.ex. om en förenklad tillgångsundersökning ska genomföras. När någon ska höras som skäligen misstänkt ska det av direktiven framgå om personen ska höras om sin ekonomi. Vid utvidgat förverkande ska egendom som härrör från brottslig verksamhet och som kan bli föremål för ett förverkande alltid säkras genom beslag eller kvarstad. Innan ett yrkande om utvidgat förverkande framställs ska en sedvanlig bevisvärdering ske av vad som framkommit under förundersökning rörande den misstänktes egendom, dennes ekonomi och de förklaringar som lämnats till innehavet av egendomen som är föremål för ett förverkande. 1.3 Yrkanden m.m. vid åtal Vid åtal ska det av gärningsbeskrivningen framgå de omständigheter som medfört att det uppkommit ett utbyte av ett brott och vid utvidgat förverkande att det förverkandeutlösande brottet varit av beskaffenhet att kunna ge ett utbyte. Av yrkanden om förverkande ska framgå om yrkandet är ett sakförverkande av beslagtagen egendom eller ett värdeförverkande. Tillämpligt lagrum ska anges. Vid utvidgat förverkande genom värdeförverkande ska det av yrkandet även framgå vilken egendoms värde som yrkandet avser. En hänvisning bör även ske till protokoll över verkställd kvarstad. När särskild bevisning åberopas till stöd för ett förverkandeyrkande bör det klart framgå av stämningsansökan.

5 5 2 Något om den rättsliga regleringen 2.1 Vanligt förverkande utbyte av brott Huvudregeln om förverkande finns i 36 kap. BrB. Enligt 36 kap. 1 ska utbyte av ett brott eller dess värde förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Det föreligger en presumtion för att förverkande ska ske, men åtgärden får underlåtas om det föreligger starka skäl som talar mot ett förverkande. Vid bedömningen av om det är uppenbart oskäligt att besluta om förverkande ska, enligt bestämmelsen i 1 a, eventuell skadeståndsskyldighet särskilt beaktas. Motsvarande regler om förverkande finns inom specialstraffrätten, exempelvis 6 narkotikastrafflagen. Vid brott enligt en specialstraffrättslig bestämmelse ska, i förkommande fall, förverkandereglerna i den lagstiftningen tillämpas. Exempel narkotikabrott Vid överlåtelse av narkotika, alkohol eller andra olovliga substanser är det betalningen för de varor som gärningsmannen sålt som är utbytet av brottet. Ett utbyte uppstår vid försäljningen oberoende av om gärningsmannen överlåtit varorna på kredit eller fått kontant betalning. Exempel förmögenhetsbrott Vid tillgreppsbrott såsom snatteri och stöld är den tillgripna egendomen gärningsmannens utbyte. Vid andra brott kan det vara den egendom eller värdet av den egendom som man lurat till sig eller förskingrat. 2.2 Utvidgat förverkande När någon döms för ett förverkandeutlösande brott som varit av beskaffenhet att kunna ge ett utbyte kan, även i annat fall än som avses i 1, egendom förverkas om det framstår som klart mer sannolikt att egendomen utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Detta följer av bestämmelsen om utvidgat förverkande i 36 kap. 1 b BrB. För ett förverkande är det tillräckligt att egendomen härrör från den brottsliga verksamheten (se NJA 2010 s. 374). Vid ett sakförverkande enligt denna bestämmelse är det därför inte nödvändigt att det föreligger identitet mellan egendomen och utbytet av den brottsliga verksamheten. Exempel rörande kontanter Ett vanligt exempel på utbyte av brottslig verksamhet är att det i samband med en husrannsakan påträffas en större summa kontanter hemma hos någon som är misstänkt för ett förverkandeutlösande brott, exempelvis ett narkotikabrott. Kan de pengar som påträffas inte knytas till det brott för vilken misstanke föreligger och det inte heller finns någon rimlig förklaring till varför den misstänkte förvarar en större summa pengar hemma talar redan omständigheter kring påträffandet av pengarna för att det är klart mer sannolikt att de härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet.

6 6 Exempel rörande annan egendom Den misstänkte har begått ett s.k. förverkandeutlösande brott (se 36 kap. 1 b BrB) som varit av beskaffenhet att kunna ge utbyte. Han eller hon begår således brott som han eller hon kan tjäna pengar på. När den misstänktes ekonomi kontrolleras visar det sig att denne äger en stuga i fjällen som är inköpt under de senaste åren och att det under de senaste åren satts in större summor pengar på ett bankkonto. Den misstänktes kända inkomster under de senaste fem åren är dock mycket blygsamma och torde knappast räckt för att täcka löpande utgifter för bostad, mat, kläder m.m. Det har således inte funnits ekonomiskt utrymme för att köpa stugan i fjällen eller spara stora summor på ett bankkonto. Under dessa omständigheter är det klart mer sannolikt att den misstänkte försörjt sig på annat sätt än vad som framgår av uppgifter till Skatteverket. Kan den misstänkte inte lämna en rimlig förklaring till hur han eller hon finansierat stugan och besparingarna på banken är det klart mer sannolikt att dessa härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet. 2.3 Övrigt metodstöd En mera detaljerad beskrivning av den rättsliga regleringen och dess tillämpning finns i handboken Förverkande m.m. Åtgärder mot ekonomiska fördelar av brott. För frågor om beslag och handläggningen av förvar och kvarstad finns även handboken Beslag och rättspromemorian Förvar och kvarstad En handledning för åklagare. 3 Åklagarens inledande prövning Åklagarens frågeställningar: Har gärningsmannen tjänat något på brottet? Ska vinsten (utbytet) förverkas eller återställas till målsäganden? Kan den misstänkte ha egendom som är vinster från annan brottslighet? Kan den vinsten förverkas genom ett utvidgat förverkande? 3.1 Vad är det som behöver prövas? Redan i början av en utredning ska prövas om brottet kan ha medfört någon ekonomisk vinst (utbyte) för gärningsmannen. Det ska även prövas om brottet kan vara ett förverkandeutlösande brott enligt bestämmelsen om utvidgat förverkande. Är brottet ett förverkandeutlösande brott ska åklagaren ta ställning till om det är troligt att den misstänkte kan tänkas ha egendom som är vinster från annan brottslighet. Finns det en målsägande måste det, när egendom inte kan återställas, utredas om denne framställer ett skadestånd som motsvaras av utbytet. Detta för att kunna ta ställning till om utbytet ska förverkas eller om det ska återföras i form av ett skadestånd.

7 7 3.2 Inledande prövning när egendom redan har säkrats Finns egendom i beslag när åklagaren övertar ledningen av förundersökning måste det prövas om egendomen kan vara kvar i beslag. Detta gäller i första hand vid beslag av kontanter. I inledningsskedet kan det finnas flera skäl till varför en viss egendom ska vara i beslag. Är grunden för beslaget att egendomen ska förverkas måste det finnas förutsättningar för att förverka själva egendomen (sakförverkande). Vid ett utbyte av brott kan egendomen i beslag förverkas genom ett sakförverkande om det föreligger identitet mellan utbytet och den egendom som tagits i beslag. Vid ett utvidgat förverkande kan egendomen i beslag förverkas genom ett sakförverkande oberoende av om det föreligger identitet mellan utbytet av den brottsliga verksamheten och den egendom som tagits i beslag. Vid utvidgat förverkande kan egendom, även kontanter, alltid vara kvar i beslag. 4 Vad behöver utredas? Åklagarens frågeställningar: Hur stort är utbytet av brottet? Ska utbytet sak- eller värdeförverkas? Finns det behov av säkerhetsåtgärder? Är brottet ett förverkandeutlösande brott? Har den misstänkte tillgångar? Härrör tillgångarna från brottslig verksamhet? 4.1 Hur stort är utbytet av brottet? Om åklagaren kommer fram till att det kan finnas ett utbyte ska åklagaren ta ställning till vilka utredningsåtgärder som krävs för att bevisa ett utbyte och, om utbytet inte är konkret egendom, hur stort det har varit. Vid utredning av utbyte av ett brott sammanfaller i de flesta fall utredningen av brottet med utredning av utbytet. Om utbytet uppkommit genom försäljning av olagliga substanser kommer det i gärningsbeskrivningen sannolikt anges mängd eller antal överlåtna substanser. För att kunna fastställa utbytet behövs i dessa fall, utöver mängd eller antal, en uppgift om försäljningspris. Utgångspunkten i förverkandelagstiftningen är att det är gärningsmannens vinst av brottet som ska förverkas. Vid beräkning av utbyte av ett brott är det därför ibland, utom vid brott mot narkotikastrafflagen och alkohollagen, nödvändigt att även utreda vilka kostnader som gärningsmannen haft för utförandet av brottet. Om en person exempelvis säljer falska iphones som äkta på Blocket har personen sannolikt haft en anskaffningskostnad för den falska telefonen. För att kunna fastställa

8 8 utbytet är det således nödvändigt att utreda såväl försäljningspris som eventuell anskaffningskostnad. Förenklad beräkningsmodell intäkt kostnad* = vinst av brottet = utbyte som kan förverkas * ej vid brott mot narkotikastrafflagen och alkohollagen Ska utbytet sak- eller värdeförverkas? När utbytet utgörs av konkret egendom som är i beslag ska egendomen förverkas genom ett sakförverkande. Om egendomen inte finns kvar eller utbytet är en abstrakt vinst ska förverkande ske genom ett värdeförverkande. Detta oberoende av om någon egendom har kunnat säkras under förundersökningen. Man framställer i dessa fall ett blankt yrkande om värdeförverkande. Det finns dock många gånger behov av att framställa såväl ett sakförverkande som ett värdeförverkande. Exempel En person grips för överlåtelse av narkotika. Vid gripandet tas kr i ett kuvert, som är betalning för överlåten narkotika, i beslag. Det framkommer vidare uppgifter om att överlåtelse skett för ytterligare kr. Den misstänkte har således sålt narkotika för kr. De kr som finns i beslag yrkas förverkade (sakförverkande) såsom utbyte av brott enligt 6 narkotikastrafflagen. Resterande del av vinsten yrkas förverkad som ett värdeförverkande, d.v.s. att den misstänkte förpliktas att betala kr till staten såsom utbyte av brott enligt samma paragraf. För att egendom ska kunna sakförverkas krävs att det föreligger identitet mellan den egendom som yrkas förverkad och utbytet. Det är i första hand när kontanter påträffas och tas i beslag som denna fråga blir aktuell. För att de i beslag tagna kontanterna ska kunna sakförverkas måste det kunna bevisas att kontanterna är utbytet av brottet, vanligtvis betalning vid någon försäljning, och inte några andra kontanter. Detta krav på identitet gäller endast vid utbyte av ett brott och inte vid utvidgat förverkande Behov av att säkra tillgångar genom förvar och kvarstad? Målsättningen med ett förverkande är givetvis att gärningsmannen i slutänden ska bli av med sitt utbyte eller betala ett belopp som motsvarar utbytet till staten. För att så ska ske finns det, när det kan förväntas att den misstänkte kommer att förpliktas att betala ett större belopp, skäl att säkra egendom för den kommande betalningen genom förvar och kvarstad. Vid förvar och kvarstad förverkas inte den egendom som säkrats. Det behöver inte heller finnas någon koppling mellan egendom som säkras och brottet. All egendom som tillhör den misstänkte och som har ett försäljningsvärde kan tas i förvar. Egendom som säkrats under förundersökningen kommer, när domen vunnit laga kraft, att säljas av Kronofogdemyndigheten för att betala det förverkande som domstolen beslutat.

9 9 För att egendom ska kunna säkras under förundersökningen genom förvar och kvarstad måste det utredas om den misstänkte har några tillgångar. En förutsättning för ett beslut om förvar eller kvarstad är vidare att det kan befaras att den misstänkte undandrar sig betalningsskyldigheten genom att avvika, genom att undanskaffa egendom eller på annat sätt. För att få svar på om det finns en sådan risk måste den misstänktes ekonomi och skulder normalt kontrolleras. Enkel modell för tvångsmedel rörande egendom vid utbyte av ett brott 4.2 Utbyte av brottslig verksamhet För att bestämmelsen om utvidgat förverkande ska kunna tillämpas krävs, förutom att den misstänkte kommer att dömas för ett förverkandeutlösande brott, att den misstänkte har egendom som härrör från annan brottslighet och att det med hänsyn till den misstänktes ekonomi är klart mer sannolikt att egendomen härrör från utbyte av brottslig verksamhet. I vissa fall kan omständigheterna vid anträffandet av egendom vara tillräckliga för att visa att det är klart mer sannolikt att den härrör från brottslig verksamhet. Detta kan exempelvis vara fallet när en större summa kontanter påträffas i en bil eller i en bostad. Det som behöver utredas är om den misstänkte öppet eller genom bulvan äger någon dyrbar egendomen, utöver egendom som kan vara utbyte av det brott som denne nu är misstänkt för. Har den misstänkte sådan egendom måste det utredas om den misstänktes har haft lagliga ekonomiska förutsättningar att skaffa egendomen. Om så inte är fallet måste egendomen ha finansierats med svarta inkomster eller annat utbyte av brottslig verksamhet. Redan inledningsvis kan det vara bra är att skaffa sig en uppfattning om den misstänktes ekonomi, för att veta om eventuella tillgångar som påträffas under förundersökningen ska säkras för att de kan vara utbyte av brottslig verksamhet.

10 Ska egendom sak- eller värdeförverkas? Vid ett utvidgat förverkande är det alltid egendom som förverkas. Vid utvidgat förverkande genom sakförverkande behöver det inte, som vid förverkande av utbyte av ett brott, föreligga identitet mellan den egendom som yrkas förverkad och utbytet av den brottsliga verksamheten. Kan egendomen tas i beslag ska den yrkas förverkad genom ett sakförverkade. Om egendomen inte kan tas i beslag, exempelvis en fastighet eller behållningen på ett bankkonto, måste den istället säkras genom förvar och kvarstad. Värdet på egendomen, d.v.s. fastigheten eller behållningen på kontot, yrkas sedan förverkat som ett värdeförverkande. Enkel modell för tvångsmedel vid utvidgat förverkande Identitet Identitet Behov att säkra tillgångar Ett utvidgat förverkande, till skillnad från förverkande av utbyte av ett brott, förutsätter att den misstänkte har egendom för att förverkande ska kunna ske. Det är därför alltid nödvändigt att säkra den egendom som ska förverkas, antingen genom beslag eller genom förvar och kvarstad. 5 Åklagarens direktivgivning Vad behöver framgå av direktivet: Hur ska utbytet utredas? Ska en förenklad tillgångsundersökning genomföras? Ska den misstänkte höras om sin ekonomi? Inriktning av husrannsakan. Åtgärder för att säkra tillgångar. I de fall ett förverkande kan komma att ske ska åklagarens direktiv vara inriktade på såväl ansvarsfrågan som förverkandefrågan. Av direktiven måste framgå vilka utredningsåtgärder som behöver vidtas för att kunna bevisa utbytet och i förekommande fall säkra egendom. 5.1 Direktiv rörande utbyte av ett brott De utredningsåtgärder som vidtas för att utreda själva brottet är i många fall tillräckliga för att också utreda utbytet av brottet. Vid brott mot

11 11 alkohol- och narkotikalagstiftning återstår i de flesta fall endast att utreda vad gärningsmannen fått betalt per gram eller liter. När det gäller andra brott måste det även i vissa fall utredas om gärningsmannen haft kostnader för brottets genomförande för att kunna fastställa vinsten av brottet (nettoutbytet). Exempel på direktiv NN har överlåtit en stor mängd narkotika. Vinsten av försäljningen ska vi ta tillbaka. Vi måste utreda hur mycket han tjänat på försäljningen så att jag kan yrka det förverkat. Vet vi hur mycket han fått betalt/gram? Finns det några uppgifter från gripandet eller husrannsakan? Kolla med narkotikaspan eller KUT:en om de kan ta fram uppgift om vad priset på amfetamin är på gatan. Prisuppgifter finns även i rapporten Narkotikatillgängligheten i Sverige (www.can.se). Dokumentera prisuppgifterna i ett PM. 5.2 Direktiv rörande förhör om ekonomi och tillgångar En mycket viktig utredningsåtgärd, särskilt när utvidgat förverkande kan vara aktuellt, är att tidigt höra den misstänkte om dennes ekonomi och innehav av tillgångar. Ett tidigt förhör kan vara mycket arbetsbesparande, eftersom den misstänkte kanske inte har några förklaringar eller lämnar en förklaring, som kan kontrolleras. Om den misstänkte inte hörs om sin ekonomi under förundersökningen kan det bli mycket svårt att bevisa förutsättningarna för ett utvidgat förverkande. Lämnar den misstänkte uppgifter om sina tillgångar och sin ekonomi först i domstolen blir dessa svåra att bemöta. Exempel på direktiv NN har överlåtit en stor mängd narkotika och han måste ha tjänat en hel del pengar på sitt brott. Narkotikabrottet är även ett förverkandeutlösande brott, d.v.s. det finns möjlighet att förverka tillgångar utöver de vi hittade vid husrannsakan eftersom han troligen skaffat dessa med pengar från annat brott (s.k. utvidgat förverkande). Enligt offentliga uppgifter är hans inkomster nästan obefintliga. När NN ska höras måste vi höra honom om hans ekonomi och eventuella tillgångar och skulder under de senaste åren. Hur försörjer han sig? (lön, bidrag, näringsverksamhet ) Har han fått pengar på annat sätt?(arv, gåva, spelvinster...) Har han några tillgångar? (bil, båt, hus, sommarstuga, bank...) Har han några skulder/fordringar? Annat som underlättar vår utredning exempelvis: Hur bor han, på vilka banker har han konton, hur betalar han sina räkningar 5.3 Direktiv rörande ekonomi i allmänhet Genom att utreda den misstänktes ekonomi skapas förutsättningar för att ta ställning till behovet av att säkra tillgångar för framtida betalning av exempelvis ett värdeförverkande. En sådan utredning är även många gånger en förutsättning för ett utvidgat förverkande.

12 12 I handboken Förverkande m.m. finns en rutin för en enklare utredning av en misstänkts ekonomi. En sådan förenklad tillgångsundersökning ger svar på den misstänktes inkomster de senaste åren och om denne har några tillgångar enligt offentliga register. Den ger även svar på om den misstänkte har skulder hos Kronofogdemyndigheten, vilket kan vara ett bra underlag för ställningstagande till om det finns risk för att den misstänkte undandrar sig betalning, vilket är en förutsättning för förvar och kvarstad. I många fall är även en förenklad tillgångsundersökning ett tillräckligt underlag för ett yrkande om utvidgat förverkande. En utredning om den misstänktes ekonomi bör alltid dokumenteras i en särskild promemoria, så att utredningen kan användas vid förhandling om kvarstad och vid huvudförhandling. Exempel på direktiv NN har överlåtit en stor mängd narkotika och han måste ha tjänat en hel del pengar på sitt brott. Narkotikabrottet är även ett förverkandeutlösande brott, d.v.s. det finns förutsättningar för utvidgat förverkande. Enligt offentliga uppgifter är hans inkomster nästan obefintliga. Om NN har några tillgångar utöver de pengar som vi hittade vid husrannsakan har han troligen skaffat dessa med pengar från andra brott och då ska dessa, om möjligt, förverkas. För att veta vad vi ska göra med pengarna i beslag och andra eventuella tillgångar behöver vi få en översikt av den misstänktes ekonomiska förhållanden. Vi börjar med att genomföra en förenklad tillgångsundersökning, se bifogad rutin. Dokumentera uppgifterna i ett PM. 5.4 Direktiv rörande tillgångar Den misstänktes tillgångar måste utredas när det finns anledning att säkra egendom för framtida betalning av värdeförverkande och andra betalningsförpliktelser. Huruvida den misstänkte har några dyrbara tillgångar måste även kontrolleras om yrkande om utvidgat förverkande ska framställas. Uppgifter om den misstänktes tillgångar, som inte framgår av offentliga register, framkommer vanligtvis genom olika åtgärder som företas under förundersökningen. Det kan vara iakttagelser i samband med spaning, men även uppgifter som framkommer vid husrannsakningar, gripande och hämtning till förhör. I direktiv ska särskilt anges de utredningsåtgärder som kan ha bäring på den misstänktes tillgångar och ekonomiska förhållanden. Samtliga uppgifter som framkommer bör dokumenteras i en särskild promemoria. Exempel på direktiv Vid spaning och hemliga tvångsmedel Det kan bli aktuellt med ett utvidgat förverkande om vi kan visa att NN äger tillgångar, även sådana som han försöker dölja genom att skriva på andra. Tänk på att registrera iakttagelser som har bäring på NN:s eventuella tillgångar. Dessa uppgifter bör registreras i särskilda egendomsloggar eller i PM.

13 13 Vid husrannsakan Det kan bli aktuellt med ett utvidgat förverkande om vi kan visa att NN äger tillgångar, även sådana som han försöker dölja genom att skriva på andra. Vid husrannsakan ska större summor pengar och dyrbar egendom tas i beslag. Fotografera bostaden och saker i bostaden. Vidare ska uppgifter om NN:s ekonomi och tillgångar eftersökas. Det vi är ute efter är exempelvis kvitton på dyrare egendom, köpekontrakt, garantier, försäkringar, fordonshandlingar, nycklar till fordon, båtar och fritidshus, hyreskontrakt på garage eller båtplats. Det är vidare intressant att leta efter kontoutdrag, fakturor på kreditkort och räkningar som avser dyrare egendom, exempelvis reparation eller service av bilar. Dels för att kunna visa vem som betalar för försäkringar, el, hyra och liknande, men även för att kunna visa vilka kostnader NN har som ska betalas med hans inkomster. De handlingar som påträffas ska tas i beslag för utredning av utvidgat förverkande. Vid gripande Anteckna uppgifter om bank- och kreditkort samt andra former av betalkort. Övrigt Finns det uppgifter om vilka bilar som NN brukar använda i ASP:en 6 Åklagarens gärningsbeskrivning m.m. Gärningsbeskrivning och särskilda yrkanden Gärningsbeskrivningen ska omfatta de omständigheter som medfört ett utbyte. Vid utvidgat förverkande ska det av gärningsbeskrivningen framgå att brottet varit av beskaffenhet att kunna ge utbyte. Av stämningsansökan ska framgå om förverkande ska ske genom ett sak- eller värdeförverkande. Det ska framgå om förverkandet är knutet till egendom som säkrats genom beslag eller kvarstad. Hänvisning ska ske till beslagsprotokoll. Vid utvidgat förverkande genom värdeförverkande ska hänvisning ske till protokoll över verkställd kvarstad. 6.1 Gärningsbeskrivningen Utformningen av gärningsbeskrivningen utgör ramen för vad som kan förverkas såsom utbyte av ett brott. Om det av gärningsbeskrivningen inte framgår att brottet medfört ett utbyte kan något sådant inte heller yrkas förverkat. Det går inte heller att yrka ett mer omfattande förverkande än vad som framgår av gärningsbeskrivningen. Exempel på gärningsbeskrivning NN har under tiden den 1-23 mars 2012 i Storstad olovligen innehaft och överlåtit 400 gram amfetamin, som narkotika. I detta fall kan ett förverkande ske av det belopp som gärningsmannen sålt narkotikan för eller ett värde som motsvarar värdet av 400 gram amfetamin. Hade det i gärningsbeskrivningen endast angetts ett innehav

14 14 eller överlåtelse av en obestämd mängd eller för en okänd summa hade något förverkande inte kunnat ske. Även vid utvidgat förverkande är utformningen av gärningsbeskrivningen av betydelse för om förverkande kan ske. Det förverkandeutlösande brott som är grunden för yrkandet måste ha varit av beskaffenhet att kunna ge utbyte. Det är dock inte nödvändigt att det faktiskt uppstått ett utbyte. Alla brott som omfattas av 36 kap. 1 b BrB är inte av beskaffenhet att kunna ge ett utbyte. Enbart ett innehav av narkotika är exempelvis inte ett brott som varit av beskaffenhet att kunna ge ett utbyte. Om innehavet däremot, i vart fall delvis, varit i överlåtelsesyfte är brottet av beskaffenhet att kunna ge ett utbyte. Genom att ange ett överlåtelsesyfte i gärningsbeskrivningen framgår att brottet varit av beskaffenhet att kunna ge ut utbyte. Exempel på gärningsbeskrivning NN har under tiden den 1-23 mars 2012 i Storstad olovligen, delvis i överlåtelsesyfte, innehaft 400 gram amfetamin, som narkotika. 6.2 Yrkande om förverkande Vid förverkande av utbyte av ett brott ska yrkandet korrespondera med vad som anges i gärningsbeskrivningen. Om det i gärningsbeskrivningen anges att den misstänkte sålt 400 gram amfetamin är det intäkten av försäljningen av 400 gram amfetamin som ska yrkas förverkat, varken mer eller mindre. När egendom som utgör utbytet tagits i beslag förverkas den genom ett sakförverkande. Vid ett sakförverkande ska hänvisning ske till aktuella punkter i beslagsprotokoll. För förverkande av utbytet av ett brott är det inte nödvändigt att egendom säkrats under förundersökningen genom beslag. När utbytet inte säkrats sker förverkandet som ett blankt värdeförverkande, d.v.s. att utbytet förverkas genom att den misstänkte ska förpliktas att till staten betala ett belopp som motsvarar vinsten av brottet. Av yrkandet i stämningsansökan ska klart framgå om förverkandet ska ske genom ett sakförverkande av i beslag tagen egendom eller genom ett värdeförverkande, med hänvisning till relevanta lagrum. Om både sakförverkande och värdeförverkande yrkas bör dessa yrkanden delas upp på olika punkter. Det finns ibland anledning att framställa alternativa yrkanden om förverkande, exempelvis när det är oklart om överlåtelse av en viss mängd narkotika kan styrkas. Vid utvidgat förverkande är det viktigt att det framgår vilken egendom som yrkas förverkad. Detta vid såväl sakförverkande som värdeförverkande. Hänvisning bör ske till protokoll över den säkrade egendomen. Huruvida ett förverkande kan anses oskäligt bör i första hand avgöras av domstolen. Även i de fall en målsägande framställer ett yrkande om skadestånd kan det finnas skäl att framställa ett alternativt yrkande om

15 15 förverkande, om målsägandens yrkande inte motsvarar hela utbytet eller utfallet i skadeståndsfrågan är osäkert. Exempel på vanligt sakförverkande I beslag tagna kr yrkas förverkade såsom utbyte av brott enligt 6 narkotikastrafflagen. (Beslag xxxx-xxx-xx nr 1) Exempel på vanligt värdeförverkande Det yrkas att NN förpliktas att utge kr (400 gram x 200 kr) såsom förverkat värde av utbyte av brott enligt 6 narkotikastrafflagen. Exempel på sakförverkande vid utvidgat förverkande Det yrkas att i beslag tagen personbil med registreringsnummer AAA 111 förverkas enligt 36 kap. 1 b brottsbalken då det är klart mer sannolikt att den utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. (Beslag xxxx-xxx-xx nr 1) Exempel på värdeförverkande vid utvidgat förverkande Det yrkas att NN förpliktas att såsom förverkat värde enligt 36 kap. 1 b utge X kr, vilket motsvarar värdet på fastigheten Storbo 1:2, då det är klart mer sannolikt att fastigheten utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. (uppgift om förvar/kvarstad) Exempel på alternativt yrkande om förverkande 1. I beslag tagna kr yrkas förverkade såsom utbyte av brott enligt 6 narkotikastrafflagen. (Beslag xxxx-xxx-xx nr 1) 2. Det yrkas att NN även förpliktas att utge kr såsom förverkat värde av utbyte av brott (400 gram x 200 kr kr) enligt 6 narkotikastrafflagen. För det fall domstolen inte skulle finna det styrkt att i beslag tagna kr är utbyte av det åtalade narkotikabrottet framställs följande alternativa yrkande. 1. Det yrkas att NN förpliktas att utge kr (400 gram x 200 kr) såsom förverkat värde av utbyte av brott enligt 6 narkotikastrafflagen. 2. Det yrkas att i beslag tagna kr förverkas enligt 36 kap. 1 b brottsbalken då det är klart mer sannolikt att de utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. (Beslag xxxx-xxx-xx nr 1) 6.3 Kvarstad Om domstolen tidigare har beslutat om kvarstad eller åklagaren i stämningsansökan begär att domstolen ska besluta om kvarstad ska det anges hur länge kvarstaden ska bestå. Beslut om förverkande eller andra betalningsförpliktelser till staten måste vinna laga kraft innan de får verkställas. Om kvarstaden inte består till dess den slutliga verkställigheten sker kan den misstänkte, när kvarstaden upphör, vända sig till Kronofogdemyndigheten och återfå den egendom som belagts med kvarstad.

16 16 Exempel på yrkanden om kvarstad Kvarstad yrkas för första gången Det yrkas att tingsrätten förordnar om kvarstad på så mycket av NN:s egendom att yrkandet om förverkande av kronor kan antas bli täckt vid utmätning, då det skäligen kan befaras att NN genom att avvika eller genom att undandra egendom eller på annat sätt undandrar sig att betala det värde som förverkas. Vidare yrkas att tingsrätten förordnar att kvarstaden ska bestå till dess verkställighet av förverkandet kan ske, dock längst två månader efter lagakraftvunnen dom. Domstolen har sedan tidigare beslutat om kvarstad Det yrkas att den av tingsrätten den x mars 2012 beslutade kvarstaden om kronor ska bestå till dess verkställighet kan ske, dock längst två månader efter lagakraftvunnen dom. 6.4 Bevisuppgift I stämningsansökan ska anges om det åberopas någon särskild bevisning beträffande yrkandet om förverkande, exempelvis aktuella priser på gatan för den typ av narkotika som den misstänkte sålt. Vid utvidgat förverkande ska åklagaren ange den bevisning som åberopas till styrkande av att egendomen som yrkas förverkad tillhör den åtalade och att den härrör från brottslig verksamhet. Exempel på bevisuppgift vid vanligt förverkande Skriftlig bevisning 1. Pm upprättat vid Polismyndigheten i X-län, brottsspaningsroteln, rörande priser för amfetamin i S-stad under hösten 2012, till styrkande av att NN:s utbyte av narkotikaförsäljning (åtalspunkten 1) uppgår till i vart fall det belopp som yrkas förverkat (fup. sid 12) Exempel på bevisuppgift vid utvidgat förverkande Muntlig bevisning 1. Vittnesförhör med Y som ska höras om omständigheterna kring hans försäljning av personbilen AAA 111, till styrkande av att NN är ägare till personbilen 2. Vittnesförhör med Z på Z:s Plåt & Lack som ska höras om sina kontakter med NN med anledning av en reparation på personbilen AAA 111, till styrkande av att NN är ägare till personbilen Skriftlig bevisning 3. Beslagsprotokoll över beslag av kvitto, fordonshandlingar och nycklar till personbilen AAA 111 som påträffats i NN:s bostad, till styrkande av att NN är ägare till personbilen (fup. sid 13-14) 4. Tillgångsutredning rörande NN:s ekonomi, till styrkande av att det är klart mer sannolikt att personbilen AAA 111 härrör från utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet (fup. sid 52-63)

Förvar och kvarstad. En handledning för åklagare. RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012

Förvar och kvarstad. En handledning för åklagare. RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012 1 Förvar och kvarstad En handledning för åklagare RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 När kan förvar och kvarstad användas?... 3 1.2 Skillnader

Läs mer

Utveckling av grunderna för talan i Högsta domstolens mål nr B 4411-2009

Utveckling av grunderna för talan i Högsta domstolens mål nr B 4411-2009 Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson B 4411-09 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Utveckling av grunderna för talan i Högsta domstolens mål nr B 4411-2009 Överklagandet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 B 2854-02 KLAGANDE K. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten P. M. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.

Läs mer

Inspektion av polismyndigheternas

Inspektion av polismyndigheternas Inspektion av polismyndigheternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet Innehåller bilaga om vägledning avseende polisiära åtgärder i samband med förverkande av utbyte

Läs mer

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad l_ l KRISTIANSTADS Rotel 7 meddelad i Kristianstad JMålnrB396-12 ----------~~~~~=~---------- p ARTER (Antal tilltalade: l) Åklagare Extra åklagare Christer Almfeldt Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Påföljd m.m. Den tilltalade ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Påföljd m.m. Den tilltalade ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. DOM Mål nr B 9259-12 meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Paulina Möller-Jönsson Åklagarmyndigheten Malmö åklagarkammare Målsägande Sekretess Sekretess (Bilaga 5)

Läs mer

R./. riksåklagaren ang. förverkande

R./. riksåklagaren ang. förverkande SVARSSKRIVELSE Sida 1 (9) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-08-25 B 694-09 Rotel 38 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM R./. riksåklagaren ang. förverkande Högsta domstolen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2008 Ö 108-07 KLAGANDE 1. TO 2. CO Ombud för 1 och 2: Förbundsjurist AO MOTPART Länsförsäkringar Älvsborg, 562500-4337 Box 1107

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 april 2008 Ö 2942-07 KLAGANDE IH Ombud: MHM MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor Skimningsutrustning Rättsliga frågor RättsPM 2011:3 (ersätter RättsPM 2005:22) Rättsavdelningen Utvecklingscentrum Stockholm Mars 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är skimning?... 3 3.

Läs mer

1 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 2 Enhet 21. DOM 2015-07-27 meddelad i Malmö

1 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 2 Enhet 21. DOM 2015-07-27 meddelad i Malmö 1 meddelad i Malmö Mål nr: PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Salah Soltanpanah, 19730586-0038 Frihetsberövande: Häktad Halmekatu 6B13 403 20 Jyväskylä Finland Offentlig försvarare: Advokat Fredrik

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m. Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-03-08 ÅM 2012/1639 Byråchefen Hedvig Trost Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2006 B 1419-05 KLAGANDE MJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat SA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

2014-04-02 meddelad i Göteborg

2014-04-02 meddelad i Göteborg Mål nr meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Gabriella Lundh Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad LEIF Henry Pettersson, 511009-5030 Gyllenkrooksgatan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 juni 2010 B 4411-09 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART IS Ombud och offentlig försvarare: Advokat AM SAKEN Förverkande

Läs mer

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m.

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2251-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Högsta domstolen har,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

1. GROVT BEDRÄGERI och GROVT BEDRÄGERI MEDELST BRUKANDE AV FALSK URKUND (0201-K42092-12, 0201-K15092-12, 0201-K146278-07) (båda)

1. GROVT BEDRÄGERI och GROVT BEDRÄGERI MEDELST BRUKANDE AV FALSK URKUND (0201-K42092-12, 0201-K15092-12, 0201-K146278-07) (båda) Ansökan om stämning Sida 1(5) Ange dessa uppgifter vid kontakt med myndigheten Nacka tingsrätt 2 Box 1104 131 26 NACKA STRAND NACKA TINGSRÄTT Avdelning 2 INKOM: 2013-04-03 MÅLNR: B 4959-12 AKTBIL: 26 TR

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2009-12-21 B 4533-09 Rotel 19. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2009-12-21 B 4533-09 Rotel 19. Ert datum SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2009-12-21 B 4533-09 Rotel 19 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AWA./. riksåklagaren ang. människosmuggling; nu fråga

Läs mer

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian.

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian. R-2007/0976 Stockholm den 26 oktober 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/6240/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 juni 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

DOM (DELDOM) 2013-03-15 meddelad i Kristianstad

DOM (DELDOM) 2013-03-15 meddelad i Kristianstad KRISTIANSTADS TINGSRÄTT DOM (DELDOM) 2013-03-15 meddelad i Kristianstad Mål nr B 2062-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Chefsåklagare Pär Andersson Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Kristianstad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet

Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet ett bättre samarbete ger högre utbyte ISBN 978 91 7086 236 6 RiR 2010:26 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen

Läs mer

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken % Kronofogden 1(7) Nr Dnr 801-4916-09/121 Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken 1 Sammanfattning En avhysning kan delas upp så att den till viss del verkställs enligt

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Svarsskrivelse Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2012-04-03 ÅM 2012/2362 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2012-03-23 B 965-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CJ./. riksåklagaren

Läs mer

Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen

Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen 1 (5) Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen 1. Underrättelse om misstanke om brott Underrättelsen om misstanke om brott ska ske i en särskild anmälan till

Läs mer

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 VILLKOR Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 Detta särskilda villkor gäller i anslutning till de allmänna villkoren för Företags- respektive Fastighetsförsäkring. Försäkringen

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring

Förmögenhetsbrottsförsäkring Förmögenhetsbrottsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för och försäkrad verksamhet Försäkringen avser i försäkringsbrevet angiven verksamhet och gäller för försäkringstagaren (den försäkrade). 2 När försäkringen

Läs mer

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom 830 1549-12/121 1(5) Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom Kronofogdemyndigheten (KFM) kan inte underlåta att utmäta egendom enbart av anledningen att det antingen kan väcka

Läs mer

2012-12-19 meddelad i Sundsvall. Begångna brott Narkotikabrott

2012-12-19 meddelad i Sundsvall. Begångna brott Narkotikabrott DOM Mål nr B 484-11 meddelad i Sundsvall 1 PARTER (Antal tilltalade: 3) Åklagare Vice chefsåklagare Peter Salzberg Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Sundsvall Tilltalad JAMAL Adem Ali, 640807-3051 Ada

Läs mer

1(12) Betalningsföreläggandeenheten SÄRSKILD HANDRÄCKNING. Datum 2013-04-16

1(12) Betalningsföreläggandeenheten SÄRSKILD HANDRÄCKNING. Datum 2013-04-16 1(12) SÄRSKILD HANDRÄCKNING Webbplats: www.kronofogden.se E-postadress: kronofogdemyndigheten@kronofogden.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 50 Skeppsbrogatan 41 0771-529 400 010-573 8970 971

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela 8.5.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Åtalsuppgörelse och åtalseftergift Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2715 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AK m.fl../.

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer.

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer. % Kronofogden 1(5) 2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning Beslut om utmätning ska delges som huvudregel. Delgivning kan underlåtas när kostnaderna för delgivningsförfarandet inte uppvägs av den utmätta

Läs mer

H./. riksåklagaren ang. häktning

H./. riksåklagaren ang. häktning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-05-27 Ö 2457-09 Rotel 27 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. riksåklagaren ang. häktning Högsta domstolen

Läs mer

Vårdnadshavares skadeståndsskyldighet. 3 kap. 5 skadeståndslagen

Vårdnadshavares skadeståndsskyldighet. 3 kap. 5 skadeståndslagen Vårdnadshavares skadeståndsskyldighet 3 kap. 5 skadeståndslagen RättsPM 2010:6 Utvecklingscentrum Stockholm Uppdaterad juni 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Vårdnadshavares skadeståndsansvar...

Läs mer

2012-08-23 meddelad i Göteborg. Målsägande Försäkringskassan, Huvudkontoret, Verksamhetsområdet Processjuridik 103 51 Stockholm

2012-08-23 meddelad i Göteborg. Målsägande Försäkringskassan, Huvudkontoret, Verksamhetsområdet Processjuridik 103 51 Stockholm Bilaga B DOM Mål nr B 3394-12 2012-08-23 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Roger Olsson Ekobrottsmyndigheten Andra ekobrottskammaren i Göteborg Målsägande Försäkringskassan,

Läs mer

Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring

Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring Sid 1 (5) 2b0a937a-ad6d-4d30-86cf-f21dbfd7b646 Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring Med tillämpning av de allmänna villkoren i övrigt gäller följande ändringar och kompletteringar. D. Förmögenhetsbrottsförsäkring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2012 Ö 5134-10 KLAGANDE Skatteverket HK Rättsavdelningen 171 94 Solna Ombud: Verksjurist MW MOTPART MK Ombud: BÅ SAKEN Utmätning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Aktbilaga 26 Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juli 2009 Ö 5345-08 SÖKANDE AH Ombud: Advokat ED MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Egendomsskyddsutredningens betänkande (SOU 2013:85) Stärkt straffrättsligt skydd för egendom

Egendomsskyddsutredningens betänkande (SOU 2013:85) Stärkt straffrättsligt skydd för egendom 1(7) Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 Stockholm Egendomsskyddsutredningens betänkande (SOU 2013:85) Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (Ju/2013/8768/L5) Sammanfattning Kronofogdemyndigheten

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO)

Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO) Bilaga 142 Socialförvaltningen 140930 1 Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO) Innehåll Inledning... 1 Syfte... 1 Ansvar och roller... 1 Huvudregel... 2 Skriftlig överenskommelse...

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom ocker, grovt brott

Överklagande av hovrättsdom ocker, grovt brott Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (7) Byråchefen My Hedström 2012-09-25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom ocker, grovt brott Klagande Riksåklagaren

Läs mer

FÖRMÖGENHETSBROTTS- FÖRSÄKRING. Särskilt försäkringsvillkor VFB2012:1 Giltigt från 2012-08-01

FÖRMÖGENHETSBROTTS- FÖRSÄKRING. Särskilt försäkringsvillkor VFB2012:1 Giltigt från 2012-08-01 FÖRMÖGENHETSBROTTS- FÖRSÄKRING Särskilt försäkringsvillkor Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. De olika avsnittens indelning och numrering har samordnats, vilket innebär att numreringen

Läs mer

Nr 13/08/IND Ställningstagande om delgivning genom s k spikning i samband med avhysning, 16 kap 2 UB.

Nr 13/08/IND Ställningstagande om delgivning genom s k spikning i samband med avhysning, 16 kap 2 UB. % Kronofogden 1(6) 13/08/IND Ställningstagande om delgivning genom s k spikning i samband med avhysning, 16 kap 2 UB. Vid delgivning genom spikning i samband med avhysning ska följande rutin tillämpas.

Läs mer

2008-11-12 meddelad i KARLSKOGA. Bofors Industriområdes Samfällighetsförening c/o Lennart Björklund, Boforsens Fastighets AB 691 80 Karlskoga

2008-11-12 meddelad i KARLSKOGA. Bofors Industriområdes Samfällighetsförening c/o Lennart Björklund, Boforsens Fastighets AB 691 80 Karlskoga KARLSKOGA TINGSRÄTT DOM Mål nr B 657-08 meddelad i KARLSKOGA 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Vice chefsåklagare Kristian Agneklev Åklagarkammaren i Örebro 1. Målsägande BAE Systems Bofors AB 691

Läs mer

2012-11-16 meddelad i Varberg. Tilltalad Mohammad Nasirabadi Oghli Mohammad, 851122-0512 Ormvråksvägen 25 C 311 39 Falkenberg Medborgare i Iran

2012-11-16 meddelad i Varberg. Tilltalad Mohammad Nasirabadi Oghli Mohammad, 851122-0512 Ormvråksvägen 25 C 311 39 Falkenberg Medborgare i Iran VARBERGS TINGSRÄTT Rotel 3 DOM Mål nr B 1545-12 2012-11-16 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Jon Lindahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Tilltalad

Läs mer

OR./. riksåklagaren angående häktning

OR./. riksåklagaren angående häktning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum Dnr 2015-09-21 ÅM 2015/6399 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2015-09-18 Ö 4583-15 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM OR./.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

2012-11-20 meddelad i Nyköping

2012-11-20 meddelad i Nyköping DOM Mål nr B 2815-12 meddelad i Nyköping 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Klas Engdahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Nyköping Målsägande Camilo Pina Vergara Ortvägen 37 611

Läs mer

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott YTTRANDE Sida 1 (8) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-07-05 B 6000-11 Rotel 11 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

1/13/VER - Avgift för uppställning av fordon

1/13/VER - Avgift för uppställning av fordon 1(7) 1/13/VER - Avgift för uppställning av fordon Vid förvaring av fordon ska följande förfarande jämte bifogad promemoria tillämpas. Tillämpning av särskild avgift ska påbörjas i samband med beslut i

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

2013-01-04 meddelad i Göteborg

2013-01-04 meddelad i Göteborg DOM Mål nr B 13494-12 2013-01-04 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Vice chefsåklagare Bengt Landahl Åklagarmyndigheten Riksenheten för polismål Målsägande Annika Ekström Von Holten

Läs mer

Centrala samverkansgruppen. Riktlinjer för handläggning av brott mot arbetsmiljön

Centrala samverkansgruppen. Riktlinjer för handläggning av brott mot arbetsmiljön Centrala samverkansgruppen Riktlinjer för handläggning av brott mot arbetsmiljön Riktlinjer för handläggning av ärenden rörande misstanke om brott mot arbetsmiljölagstiftningen m.m. Dessa riktlinjer har

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-12-01 ÅM 2011/7069 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-10-28 B 2100-11 Rotel 35 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm BN./. riksåklagaren

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Ren förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (6) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

2013-03-18 meddelad i Lycksele

2013-03-18 meddelad i Lycksele Mål nr 2013-03-18 meddelad i Lycksele 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Vice chefsåklagare Axel Holmberg Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Umeå Målsägande Åsele Gård AB Centralgatan 17 919 31

Läs mer

Skadestånd. Om åklagarens skyldighet att föra målsägandens talan

Skadestånd. Om åklagarens skyldighet att föra målsägandens talan Skadestånd Om åklagarens skyldighet att föra målsägandens talan RättsPM 2013:1 Utvecklingscentrum Stockholm Januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 DEL 1... 9 1 Objektivitetsprincipen...

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING INKL SKATTEMÅL

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING INKL SKATTEMÅL RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING INKL SKATTEMÅL SRF 1010:1 Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : 516406-0641 Pajalagatan 56 162 65 Vällingby TVISTER 1. VEM FÖRSÄKRINGEN GÄLLER FÖR OCH FÖRSÄKRAD

Läs mer

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 Advokat Lena Feuk Box 19102 10432 Stockholm lena@feuk.se 08-612 82 60 (vxl) 08-612 82 90 (fax) 1 När har barn en egen

Läs mer

Rättsskyddsförsäkring

Rättsskyddsförsäkring VILLKOR Fastställt november 2003 R 1:3 Rättsskyddsförsäkring Tvister och skattemål Moderna Försäkringar AB Moderna Försäkringar Sak AB www.modernaforsakringar.se A TVISTER 1 Vem försäkringen gäller för

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLENS DOM BESLUT 2009:20 2008: Datum 2009-07-06 Dnr C 5/09 ÖVERKLAGAT BESLUT KLAGANDE Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14 KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO Ombud: Advokat PES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häktning

Läs mer

DOM 2012-05-15 Malmö

DOM 2012-05-15 Malmö 1 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 2 Rotel 23 DOM 2012-05-15 Malmö Mål nr B 658-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Helsingborgs tingsrätts dom den 9 februari 2011 i mål nr B 2249-09, se bilaga A PARTER

Läs mer

Förverkande enligt 7 trafikbrottslagen. Särskilt om ägarutredningar och tillämpningen vid olovlig körning

Förverkande enligt 7 trafikbrottslagen. Särskilt om ägarutredningar och tillämpningen vid olovlig körning Förverkande enligt 7 trafikbrottslagen Särskilt om ägarutredningar och tillämpningen vid olovlig körning RättsPM 2015:1 (ersätter RättsPM 2005:1) Utvecklingscentrum Malmö Maj 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 juni 2014 T 2878-12 KLAGANDE Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Ombud: Advokat SA MOTPART SL Ombud: Advokat GÅ SAKEN Skadestånd

Läs mer

TA med enskild firma HP./. riksåklagaren ang. företagsbot m.m.

TA med enskild firma HP./. riksåklagaren ang. företagsbot m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (13) Rättsavdelningen Datum Dnr 2015-03-26 ÅM 2014/7560 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2014-10-14 B 2225-14 R 2 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM TA

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2714 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm SB./. riksåklagaren

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-05-28 ÅM 2014/3780 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-05-14 B 1820-14 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm DM./. riksåklagaren

Läs mer