Konvertering till naturgasvärme

Transkript

1 Konvertering ti naturgasvärme i typområden Typområde - Sisjön i Göteborg ENERGIVERKEN GÖTEBORG AB SwedeGasAB iij~t) 1989 foj\skning UTVECKLING DEMON>TAATION

2 <SWEDG03 SWEDEGAS - ENERGIVERKEN I GöTEBORG KONVERTERING TILL NATURGASVARME I TYPOMRADEN TYPOMRADE SISJON I GöTEBORG_ Kje Wanseius, Bo Berggren, K W ENERGiprodukter AB VATTENFALL avd BES -1-

3 KONVERTERING TILL NATURGASVARME TYPOMRADET SISJöN GöTEBORG. Innehåsförteckning:. Bakgrund 2. Probem 3. Syfte 4. Avgränsningar 5. Metod 6. Potentie marknad i Sverige för gasvärme i vior. 7 Beskrivning av typområdet Sisjön. 7.1 Amän beskrivning 7.2 Uppvärmningsform 8. Husens effektbehov. 8.1 Transmissions- och ventiationsberäkningar. 8.2 Tappvarmvatten 8.3 Sammanstäning av radhusängornas totaa effekt- o energibehov. 9 Abonnentcentraer 9.1 Abonnentcentraer för enstaka hus. 9.2 Gemensamma abonnentcentraer. 9.3 Totaa investeringen för abonnentcentraer i Sisjön deområde Christin. 10. Gasdistributionssystemet 10.1 Principdiskussion om 4 bars- eer 100 mbarsnät, 10.2 Kostnadsposter för distributionsnät o serviser Gasrörnätsdragning då gemensamma abonnentcentraer används Gasrörnätsdragning då enskida abonnentcentraer används Markbeskaffenhet Totaa gasrörnätskostnaden för området Christin. -2-

4 11. Konvertering från direkte! ti vattenburen värme Beskrivning av radiatorsystemen i två typhus Kostnadsposter för radiatorsystem Kostnadsjämförese -rörs och 2-rörssystem samt system med temperaturerna 55/45 o 80/ Konvertering från direkte! ti uftburen värme Behåa eradiatorerna och kompettera med annan energi. 12. Värmepanna med kringutrustning Va av värmepanna Kostnadsposter för totaa instaationen i huset Nettoinvestering i husen. 13. Några specifika data för Sisjön deområde Christin. 14 Tota investering för hea området, 15. Kostnadskakyer. BILAGOR 15.1 Grov annuitetskaky Pay off kaky Kapitafödeskakyer Annuitetskaky med varierande avskrivningstider på de oika komponenterna Gaseverantören investerar med ett bidrag från viaägaren. Biaga Kostnadsposter för abonnentcentraer Biaga 2 Bider från området Sisjön -J-

5 . Bakgrund. Många kommuner är idag frågande om vad de ska göra med de viaområden de har. Tidigare har evärme varit naurigt men med stigande epriser är denna ösning inte ekonomiskt attraktiv. Ett av de aternativ som en de kommuner kan få tigång ti är naturgas. 2. Probem. studier för konvertering ti gasvärme finns på grov nivå. Metoden är att basera kakyerna P.å ett områdes värmetäthet och i viss mån även markbeåggning. Men varje viaområde har sina egna förutsättningar beroende på typografi och de befintiga viornas sammansättning av uppvärmningssystem och områdets värmetäthet. 3. Syfte. Denna utredning ska på detajnivå undersöka kostnaderna för att konvertera verkiga viaområden ti naturgasuppvärmning. På sikt är syftet att denna utredning ska fortsätta och sammanstäa fera detajstudier av typområden. Tanken är att det ska vara möjigt att kunna hitta "sitt" typområde då en studie ska göras i en kommun. 4. Avgränsningar. studien är inriktad på befintiga viaområden med individue uppvärmning. 5. Metod. studien baserar på ett verkigt område i Göteborg, Sisjön. Underag P,å husens konstruktion har hämtats från Byggnadsnåmnden. Kostnader för edningar i mark har hämtats från verkiga priser i Göteborg. Kostnaderna för instaation av gaspannor och värmedistributionssystem i husen har hämtats från BFR-rapporten "Naturgasteknik för bostadsuppvärmning utvärdering och anpassning av uppvärmningssystem för småhus." -4-

6 6. Potentie marknad i Sverige. 6.1 Småhusbeståndet inom naturgasområdet fördeat på uppvärmningsformer och hustyper. Med möjiga naturgasområden menas de områden där, sett i ett ångt tidsperspektiv, det är troigt att naturgasedningar kan komma att byggas. Uppvärmningsätt. Anta hus (}000-ta) Procent Naturgas- Hea Naturgas- Hea områden riket områden riket Oja Vattenburen e Direkte! Annat ,67. 21, 71o ,77. 36, '01. 29, o; ,7i. 12,6'1. Av tabeen framgår att det som här betraktas som möjiga naturgasororåden har samma energiprofi som hea riket. Naturgasområdet är dessutom ca 50k av rikets totaa småhusbestånd. Energiförbrukning. Tabeen nedan visar tota energiförbrukning på huvudsakiii uppvärmnin«sform. På grund av kombinationsmojigheter forekoromer redovisas och ojeförbrukning. fördeat Uppvärmningsätt. Oja Vattenburen e Direkte! Annat Summa Energiförbrukning, GYh/å:r Naturgasområden Hea riket Oja E Oja E Adersfördeningen i hea riket är: Byggn.år före Anta hus 1000-ta Ca 60% av beståndet är byggda före Denna grupp är mycket hetrogen. Merparten av husen kan förmodas vara om- och tibyggda, En tumrege säger att smärre instaationstekniska åtgärder vidtas vart 15 år. En mer genomgripande ombyggnad vart 30 år. både e- -5-

7 7. Beskrivning av typområdet Sisjön. 7.1 Amän beskrivning Området är beäget i södra Göteborg. Byg?år Totat 356 radhus fördeat på tre deomraden Ada, Beta och Christin. De 356 radhusen är byggda i 95 ängor. Totat 188 gavehus ink 2 friiggande hus, och 168 mitthus. --. N t B i d. Karta över de tre deområdena i Sisjön

8 Området är ett Skådepats för typiskt svenskt radhusområde. TV-serien Svenska Hjärtan. Bi d En de av radhusområdet Si sjön. Biaga~ visar fera bider från området. Bi d Panösning radhus votdogsru111 ENTRE'PAI~ "tdogsru"' B1 Id':, :'i,_: i :I :.: "''H j_! _I L ~ IO'>TUIII =~ -,-, ' /1 f-r - _G' -- ~- ""'" Uf"""'... ~ s~-~ ~ r' _,. +-' ' IL--! kik f ~~""' ~k k j sovrun~ i i +-i ~ _, --~-!!1, ',..., ÖVU!PLAH., ' ii'ihi;-1 : :.,!1 ' ' t 1- Ii '. ' ~ "., -7-

9 7.2 Uppvärmningsform. Husen har direktverkande e. Tappvarmvattenberedare är instaerad på bottenvåningen. YKAB är edistributör. 8. HUSENS EFFEKT- O ENERGIBEHOV. 8.1 Transmissions och ventiationsberäkningar. Med hjäp av ritningar från Göteborgs stadsbyggnadskontor har beräkningar utförts. Husens form med ganska iten ytterväggyta i förhåande ti ägenhetsytan eder ti ågt effekt- och energibehov. Dessutom har husen tregasfönster som också minskar effekt- o energibehovet. Under avsnittet 11.1 visas detajer på husen i samband med beskrivning av hur radiatorsystemet försesås bi instaerat, Nettoeffektbehov för gavehus och friiggande hus= 7,2 k~ - " - för meanhus = 6,0 kw Nettoenergibehov för gave- o friiggande hus= kwhår meanhus = kwb/år 8.2 Tappvarmvatten Tappvarmvattenberedningen kan ske på två sätt. Traditione shuntregering. Funktionen är att en drifttermostat håer pannans vatten kring C, Tappvarmvattnet värms av det varma pannvattnet. Värmen ti radiatorerna regeras med hjap av en shuntventi. Bi d. Konstant pannvattentemp o shuntregering 35"c itad ui "J5., S,!"fUNT I,Q. L-() 8 a JI'O"t PANM ,. f :i')"c -8-

10 Gidande regering. Värme ti radiatorerna regeras med att brännaren brinner oika ånga perioder. Brännaren tänds ca var 3:dje minut. Radiatorvattnet går rakt in i pannan viket innebär att pannvattentemp och radiatortemp är ika. Tappvarmvattenberedningen ~örs i ett seearat förråd som addas genom att en vaxetventi stångar radiatorfödet och istäer koppare in varmvattenberedaren under en addningsperiod. RAD! (111111( '" '"''''' 35'c PAN N.A '3'-'ts"c '3~C ' ~~--+ = ~ vxx ~ VI< Bi d. Gidande regering. Varmvattenberedaren addas under addningsperioder. W8 7ot "F,ndeen med växeventi som addar en varmvatten- beredare är att förrådet kan göras mindre. Detta beror på att addningen av förrådet sker snabbare eftersom hea panneffekten går ti varmvattenberedaren under addningsperioderna. Emeertid får inte panneffekten vara för iten. En ämpig minsta effekt är ca 12 kw o varmvattenförråd. För Sisjön beräknas 3 kw - som tikommande sammanagrad medeeffekt för tappvarmvattenberedning ovanpå effekten ti radiatorsystemet. Detta gäer både för shuntregering och gidande regering. Energibehov för tappvarmvattenberedning varierar mean kwhår. För vårt fa har vats 4000 kwh/år (netto). -9-

11 8.3 Sammanstäning av radhusängornas totaa gaseffekt- och gasenergi behov. Pannverkningsgraden är ca 92% viket betyder att bruttoeffektbehovet bir för -gavehus (7,2+3)/0,92 =11,1 kw - me11anhus{6,0+3)/0,92 = 9,8 kw Energibehoven netto är: -gavehus Meanhus = kwh/år = kwh/år Bid 8:A visar verkig eförbrukning i området. Förbrukningssiffrorna innehåer även hushåse. Det är mycket stor skinad mean de teoretiska värdena och de verkiga värdena. Eni't diagram bid S:A är medeförbrukningen exk. hushase ca kwh/år. Arsverkningsgraden beräknas ti 85%. Energibehoven brutto bir: -gavehus kwh/år -meanhus kwh/är För hea radhusängor av oika och energibehoven (brutto): storekar bir effekt hus 2 hus 3 hus 4 hus 5 hus 6 hus 7 hus Effektbehov kw ( gaseff > Energibehov MWh/år ( gasförbrukn) 11 ' 22,2 32,0 41 '8 51,6 23,0 46,0 66,0 86.o 106, ,4 71,2 126,0 146,0 Området Christin bestär av Radhusänga med Anta ängor 2 hus 3 hus 4 hus 5 hus 6 hus 7 hus 5 st 6 st 14 st 6 st st 2 st Sammanagt 34 radhusängor Totat effektbehov netto = -"- brutto"" Totat energibehov netto = -"- brutto= -Omed totat 1290 kw 1400 kw 2450 MWhår 2884 MWh/år 134 hus.

12 BILD a,a ANTAL HUS 50~ _, o s s n FORBRUKNING MWh/år

13 9. Abonnentcentraer. 9.1 Abonnentcentraer för enstaka abonnenter. Bid 9:A visar de komponenter som ingår i abonnentcentraer. Med abonnentcentra menas den utrustning som är instaeras kring gasmätaren. Kostnaderna är oika beroende på inkommande gastryck. Emeertid med de komponenter som idag finns på marknaden är kostnadsskinaden mean abonnentcentraer för 4 bar och 100mbar mycket iten. Vid denna dimensionering och kostnadsberäkning förutsatts att varje gasmätare beastas med 12 effekt ast. har kw 100mbar 4 bar ~---~--+---t t~---j-----j Servis {sista biten som går upp ovan mark) ~-~-t-~~+- Huvudavstängningsvent i ~-+-~-+~----t ---~ ] Fiter Reguator med snabbavstängare o äckavbås ---~~~-+~-t--~-+~~t--~-t--~---1:--- Reguator j ~~-t--~-t--- Gasmätare, temperaturkompenserad Gasmätare, norma Arbetskostnad för montering av komponenterna i skåp Skåp ti abonnentcentra -11-

14 I BILD 9 A Abonnentcentraer för högst 60 kw - '... i ' f6akt,\r!h!4"ji ' G41.,4TA~~ "", ~~--;4 101 '. ' ffu "\\VUD4VI o< N hc:ivtnt I U4P PO 'ID~.. ~~Ttt,.fU DIIIIIIUIIIINIUIINIO'oG 'I"''" i ~ U~VIIUIINIO'oG f P~IIIUINihC:IA IAf, ' "'- SVIVI5VNTI~ '' i r U ' ~ L ';V ',.!. TILL ri!urc""i~c:sapp4aa'' 1. nvuvr.<til :!: :::::::!::::~.~::.!: u ukuo.. un oun or 1 4htr&~\I\;GIIU~U1,. 1 \1... h IMo..o 1! 111

15 9.2 Lösning med gemensamma abonnentcentraer. Iden är att en gemensam utomhuspacerad abonnentcentra anordnas för fera radhus. Exempet här beskriver en radhusänga om 4 st radhus. Varje radhus får egen gasmätare viket innebär att 4 edningar måste edas från abonnentcentraen. Avsikten med att pacera abonnentcentraen utomhus är att aväsningen kan ske utan att de boende behöver störas. Dessutom kan det vara svårt att få någon radhusägare som är viig att uppåta utrymme för de andras gasmätare i sitt hus och med de besvär som detta kan eda ti. Gasedningarna från abonnentcentraen kan antingen dras i käarutrr.mmena eer på vinden. De festa käarutrymmena år inredda. Detta eder ti att gasedningarna kan störa utseendet i rummet där edningarna passerar. Radhusägaren kan frestas ti att bygga in edningarna och han/hon kanske inte känner ti de särskida kraven som gäer för gasedningar. Probemet är inte särakit stort men man bör ändå ha det i åtanke. Aternativt kan gasedningarna från abonnentcentraen dras i vindsutrymmet. Fördeen är att detta utrymme inte har något värde som konkurrerar med gasedningarna. Vindsutrymmet brukar dessutom vara vä ventierat viket är en förde där gasedningar dras. En nackde är att en eventue gasäcka kanske inte upptäcks eftersom den äckande gasen inte eds ut ti ett utrymme där fok iband uppehåer sig. Om gasedningen dras på OUP.pvärmd vind måste materiaet vara tiåtet for denna temp.eratur. Kopparrör uppfyer kravet. Idag är storsta tiåtna koppardimensionen DN 25 viket räcker för dessa rahus. Eftersom naturgasen är torr finns ingen risk för kondensutfäningar inne i edningarna såsom faet var på stadsgastiden. Fördeen med gemensam abonnencentra är att 4bars tryck kan reduceras ti 20mbar i en gemensam reguator. Bi d. Princi\'scherna på gas edningsd';"agning på v1nd. A5. CEHrR..,_ rrt P1M4 J /////

16 Sammanräkning på fördear och nackdear med gemensam abonnentcentra för 4 radhus. Fördear: -Biigare abonnentcentra/radhus -Lägre kostnad för servis/radhus -Mindre edningsdragning i gatorna, -Lättare att äsa av gasmätarna. -Sipper gräva i trädgården för varje hus. Nackdear: -Längre edningsdragning från gasmätare ti gasapparat. -Servitut måste ordnas för edningar som passerar grannes hus. (Koa hus fjv gör servituten) Totaa kostnaderna för oika storekar på abonnentcentraerna. De oika dekostnadsposterna finns i biaga 2. Här nedan visas endast totasummorna. Vid denna dimensionering och kostnadsberäkning förutsatts att varje gasmätare beastas med 12 effekt ast. har kw 2 gas- J gas- 4 gas- 5 gas- 6 gas- 7 gasmätare mätare mätare mätare mätare mätare Abonnentcentraer 4 bar Summa Abonnentcentraer too mbar Summa

17 9.3 Totaa kostnaden för abonnentcentraer i Siajön deområde Christin. I faet att varje radhusänga använder gemensam abonnentcentra : 4 bars-nät 100 mbars-nät kr kr I faet att varje radhus får egen abonnentcentra: Inget aternativ för 4 bar eftersom servisen avses att tas in genom grundmuren. 100 mbars-nät kr -14-

18 10. Gasdistributionssysteroet. (SYEDG19) 10.1 Principdiskussion om 4 bars- eer 100 mbarsnät. Det svenska naturgassystemet är i princip uppbyggd som biden nedan visar. För viaområden förekommer två trycknivåer i distributionsnätet des 4 bar och des 100 mbar. SIA-ML..~ON. 80ba,... F8ROIFL.tviNC.St..cON. 80bC<r Wba.r 11/LLAOMtMDe Ms-mya: IOO"'bAr VILLA OM~Oe G-AS'f1i<-Yt:IC- 4 b" IOO.,b,r ~EC(. ST. RE"GERST»f/00 Normat är det ett ekonomiskt övervägande viket gastryck som väjs. Den ägre trycknivån, 100 mbar, medger något biigare abonnentcentraer men kräver att en gemensam regerstation byggs som tar ned trycket från 4 bar ti 100 mbar. Som tumrege i Sverige är att det behövs vior för att det ekonomiskt ska öna sig med en regerstarion. Nyare komponenter har emeertid gjort abonnentcentraer för 4 bar at biigare. Det finna en tendens att väja 4 barsnät i viaområden. I denna utredning har både 4 bars-nät och 100 mbars nät genomräknats. Det visar sig att det endast är marginet som 4 barsnätet medför biigare edningsnät genom att kenare gasedningar kan väjas. Nackdearna är att en dyrare reguator med snabbavstängare och äckavbåsare kommer ti. Dessutom krävs att varje servis förses med servisventi i gatan. Vid 100mbar räcker det om grupper på vior är avsektionerade, -20-

19 10.2 Kostnadspostar för distributionsnät och serviser. Priserna inkuderar: Materia, schakt, återfynad, röräggningsarbete, ytbeäggning, beredning, projektering, by.ggedning, kontro, dokumentation och koordinatinmatning. Priserna är verkiga från Göteborg. I Skåne är priserna ägre och i Stockhom högre. Vi har även kunnat konstatera att de danska priserna är ara ägst, ca 50~ av denna istas priser. Dy i mm Parkmark era Tikommande kostnader ti parkmark: morän berg () Gatumark ädre än 1970 grus asfat t i r--~ GatiJmark yngre än 1970 gr \J s Kostnadsreducering om ~------t--;-,:;: t---~-+- ~--j asfat t----1 befintiga schaktmassor kunnat återanvändas. --t t-- t ----j Serviser Dimension DN j...l... ~~~ Lera Grus Berg Ater- Skjutstä- ni ng av ni ng rorav raket buskar -21-

20 10.3 Gasrörnätsdragning då gemensamma abonnentcentraer används - deområde Christin. Ett gasrörnät har agts ut enigt bid O:A. Detajstudie har ej *jorts beträffande möjigt utrymme i mark med hansyn ti andra edningar. Bid O:B visar principskiss på gasrörnätet med effekterna inagda. Utifrån bid:a och B har en dimensionering av edningsnätet gjorts. Tabe. Ledningsdimensioner och edningsängder för 4 barsnät och OD mbarsnät. 100 m bars-nät 4 bars-nät Rördimension Anta meter Anta meter edning edning Dy 90 mm 56 o Dy 63 mm Dy 32 mm ~~~ Emeertid väjer gasdistributörer ej mindre dimension är Dy=63mm i gatumark. Tabeen bir då. 100 robars-nät 4 bars-nät Rördimension Dy 90 mm Dy 63 mm Anta meter edning Anta meter edning o 792 Ser vi ser Anta 34 st Dy 32 mm Gasrörnätsdragning då enskida serviser har dragits - - deområde Christin. Ett gasrörnät har agts ut enigt bid O:C. Rördimension Dy 90 mm Dy 63 mm 100 mbars-nät Anta meter edning bars-nät Anta meter edning o 1084 Ser vi ser Anta 134 st. Dy 32 mm

21

22 ~:Ho kw iq~9-04 SISJo!" G!'<: N fit 2J /k:"-' ' v ",, /1 DELOMRADc CHR STI N E FFEI<TER. ~'211KLJ t 11;:\:t... Cb~ r ]5"(, kw -U 6h r:::y---: -7~'i&kv ~ ~ \..9 b 2 ~::w ~~ j;~~. ti.., t" o... o " ti

23 \,J \ / {\j-\\\'1,\_.~\ ' \ --,._..- n BILD O,C

24 10.5 Markbeskaffenhet och beäggning. Någon detastudie av marken har ej genomförts. Det som beskrivs nedan är grundat på en okuärbesiktning på patsen. Området igger på ett berg. Mean husen är det ofta mycket trångt för edningsäggning. Föjande fördening har används vid kostnadsberäkningarna: Markbeskaffenhet: Berg, 307o Lera. 707, Beäggning: Asfat 707, Grus JOo 10.6 Totaa gasrörnätskostnaden för området Christin. Gemensamma abonnentcentraer - 4 bars nät. I rörnätskostnaden ingår: edningsäggning, serviser, servisventier samt gatuventier Totaa kostnaden Gemensamma abonnentcentraer kr :o::========= 100 mbars nät. I rörnätskostnaden ingår: edningsäggning, serviser, servisventier, gatuventier samt de i regerstation. Totaa kostnaden kr ========== Individuea abonnentcentraer- 100mbars nät I rörnätskostnaden ingår: edningsäggning, serviser, servisventier, gatuventier, grundmursgenomgång samt de regerstat i on. Totaa kostnaden kr ============ -23-

25 11. Konvertering från direkte! ti vattenb~ren värme Beskrivning av radiatorsystemen i två typhus. Värmesystemet är dimensionerat för 55/45 system. Radiatorer har pacerats under varje fönster. En förmånig edningsdragning har kunnat användas genom att den horisontea sträckningen har kunnat göras gemensamt i käarpanet. Biderna :A och :B visar värmedistributionssystemet med radiatorer för ett gavehus och ett mitthus Kostnader för ett radiatorsystem. Instaationskonstnaden för radiatorsystemet har hämtats från 4 oika hå. En stor entreprnör. En iten entreprenör. En kakyatorkonsut. Latdata. Priserna varierade mean ti kr exkusive moms. Medevärdet är såedes kr Jämförese -rörs och 2-rörssystem samt system med temperaturnivåerna 55/45 och 80/40. Denna studie är sätt att få ner gjord för att se om det finns något kostnaderna för radiatorsystemet. 2-rör 55/45 2-rör 80/40 -rör 55/ kr exk moms _,,_ Normat brukar 1-rörssystem bi biigare än två-rörssystem men inte i detta fa på Sisjön. Orsaken är att 2-rörssystemet kan instaeras på ett ovanigt förmånigt sätt. En högre tem~eraturnivå på radiatorsystemet ger en reducering pa investeringen med ca 10%. Eftersom ett 80/40 system ur verkningsgradssynpunkt <även med kondensationspanna) är ikvärdig med ett 55/45 system väjs 80/40 systemet. -24-

26 stapediagrammet nedan visar fördeningen mean de oika kostnadsposterna för ett 80/40 system, K r o n o r U.25 i.i0 ORndi Ledn []Arb. [JOMk, Husets totaa konverteringskostnad Omkostnadspåägg 1400 kr Arbetskostnad 9500 kr Ledningar Radiatorer Summa 2800 kr 7300 kr kr Medekostnad/radiator: 21 OOC: r i kr. Denna medekostnade är ägre än normafaet. Som tumrege för andra hus kan användas kr/radiator. Med denna tumrege behövs ofta ingen transmissions- och ventiationsberäkning utföras för husen, det räcker med att räkna antaet radiatorer Konvertering från direkte! ti uftburen värme. En aternativ ösning ti vattenburen värme är uftburen värme. Vid jämförese mean de båda systemen har framkommit att det är endast mycken iten skinad i investerin?,. Dock avgör de okaa förutsättningarna. Vi har dbrför vat att i samtiga fa väja vattenburen värme därför att denna ösning är mera genere. Samma resonemang gäer för govvärme. I ett fåta fa är en sådan ösning biigare än vattenradiatorer Behåa eradiatorerna och kompettera med annan energi. några andra utredningar har man öst direktekonverteringen genom att behåa befintiga eradiatorer som karasskydd, I något fa har direkte!radiatorerna används som regering av värmen. Vi har vat att byta ut värmesystemet het. Motiveringen är att den gång eradiatorsystemet ska reinvesteras är det mer ekonomiskt att göra en fuständig konvertering. Att använda eradiatorerna som spetsast är inte bra för edistributören även om konsekvenserna av detta inte idag syns i etariffen. -25-

27 BILD :A SEKTION A- -A TP3-610 TP3-G!3 t

28 '. BILD 11:B... L. J so'irum....j. sovrum sovrum ~ i LJ_. L. sovrum Ö911' ha. J._.!>-.. i--- kk ~~- 1..., --, sovrum [P3_-:-_':fLC... ~ vardagsrum vardagsrum TPJ-504

29 12. Värmepanna med kringutrustning Va av värmepanna. Biderna 2:A och 2:B visar oika principer på gaspannor. De panntyper som passar bäst då euppvärmda hus ska konverteras ti gasedning är de med sutna förbränningsrum som har terminaansutning. Med terminaansutning menas att av~aser och förbränningsuft eds i ett dubberor, Intaget av förbränningsuft och bortedande av avgaser kommer då att ske på samma stäe. Med sutet förbränningsrum finns föjande förde: - P,annkroppen är suten och så tät att förbrånningen inte påverkas av husets egna ventiation. Med terminarör är fördeen: - avgaserna kan säppas ut genom yttervägg eer med kort skorstenshöjd över tak. Sådana ösningar förbiigar instaationen i hus som inte har skortsten från början. Den panna som vats i detta fa är Vaiant som är den enda pannan av den typ som beskrevs ovan och som för närvarande är iastypgodkänd. Denna panna kan evereras som en sarskid panna som koppas ihop med en varmvattenberedare eer inbyggd i 60*60 skåp tisammans med varmvattenberedare. Bid 12:C visar två koppingsschema des för panna med inbyr,gd varmvattenberedare och des panna med separat 'spit" beredare. -26-

30 J BILD 12' A EL ÄKTGASPANNOR PANNA MED ÖPPET FÖRBRÄNNINGSRUM " ' e3 ~~ o o SKORSTENERFORDRAS PANNRUM ERFORDRAS PANNA MED SLUTET FÖRBRANN NGSRUt, /'-- /'-- ~ - (_ ~~ v o o o SKORSTEN ERFORDRAS FÖRBRÄNNINGSLUFTKANAL ERFORDRAS KAN UPPST ÄLLAS BYGGNADSBOST ADSDEL M-001/114-EG

31 BILD 12'B A WOSEARSPANNOR PANNA MED ÖPPET FÖRBRÄNNINGsRUM./"':--. "' :----!! o SKORSTEN ERFORDRAs PANNRUM ERFORDRAs PANNA MED SLUTET FÖRBRÅNNINGSRUM ' ' -! o o o FÖRBRÄNNINGSLUFT OCH AVGASER LEDS TERMINAL SOM KAN VARA HORISONTELL ELLER VERTIKAL F ÅR UPPST ÄLLAS BYGGNADSBOST ADSDEL TERM4NALEN5 LÄNGD BEGRÄNSANDE F AKT OR

32 ,----{>i ' GH-v; j k BILD 12'C R AOIATORH~! ' ' ' ' SV2-W&~ VI ~K' (XP. P.e.Nta.. ~ ' ' UNITUPPSTALLNING v ' '- :: d ~---, G1-YXV-Q RAOIATDRH' G-VS- - i GT1-VS4,---- r-sv1 -VVB ~- ~ ~R(-V~ ~ , c vvs - TGT1-V'I.V v~ - v ~V)C\'11 ' ' ~-: P-VS!! "' ' ~ :"'r-- AUT:..~~:~ ':. ' vs J "? =1- tu[( GASPANN,t.! SPLITUPPSTALLNING

33 12.2 Kostnadsposter Tre fa har för totaa instaationen genomräknats. husen. K r o n o r t.9 t.8 t.? t.6 t.5 t.4 t.3 t.2 t. 1 t.t [!Pu rjte []G u ~Pr ~OM Husets totaa konverteringskostnad Panna ink VVB o regerutrustning med instaation Panna ink regerutrustn. instaation VVB 120 ink omkastarventi och röransutn. Lodrät terminarör 7 m ink genomföringar Lodrät terminarör 4 m ink genomföringar Gasrör ink genomföringar 2-rörs radiatorkrets 80/40 Demontering VVB o eradiatorer Demontering eradiatorer Projektering o driftsättning Omkostnadspåägg 7"/, Suten atmosfärspanna med inbyggd varmvattenberedare At. Kr D 19 60D DOD DOO At.2 Kr DDO 3 6DO 19 6DO 000 ODD 4 DOO Suten atmosfärspanna utan ansutning ti VVB. Den befinte-vvb behås. A t. 3 Kr 15 40D 7 OOD D 50D SDD Summa DD Suten atmosfärspannaspit med ny varmvattenberedare -27-

34 12.3 Nettoinvestering i husen. De redovisade konverteringskostnaderna baseras på att evärmen med evarmvattenberedaren är ett fut fungerande system med många års återstående ivsängd. Om en konvertering från direkte! ti gasvärme görs vid ett sådant tifäe att en reinvestering är förestående kan man dra bort den investering som man undviker i evärmefaet. Byte av evarmvattenberedare kr. Emeertid kan under årens opp några av eradiatorerna ha hunnit bi utbytta. Därför räknas endast kr som en investering för byte av återstående radiatorer. Totat kan dras kr från investeringen i aternativ och 2. Suten atmosfärspanna med inbyggd varmvattenberedare A t. Kr At.2 Kr Investering Avgår utebiven reinvestering av direkteradiatorer och evvb Summa Suten atmosfärspanna spit med ny varmvattenberedare -28-

35 13. Några specifika data för Sisjöns deområde Christin. Områdets yta är m" Anta hus 134 st Nettoenergibehov värme o varmvatten k\.h/år Bruttoenergibehov värme o varmvatten "- Värmetäthet 14 Tota investering för hea området radhus. 290 kw <netto) 400 kw {brutto) At med gemensamma abonnentcentraer o 4 bars-nät. Gaspannor, gasbr,radsystem minus reinvest e Abonnentcentraer kr kr Gasdistributionsnät kr -----:---::-:c:--:-:c:::-- Summa OOOkr Investering kwh 2,83 kr/kwh {netto) 2,41 kr/kwh <brutto) At med gemensamma abonnentcentraer o 100 mbars nät. Gaspannor, gasbr,radsystem minus reinvest e Abonnentcentraer Gasdistri bu t i ansnät kr kr kr Sammanagrat effektbehov -"- -"- = =--:-c~=- Summa OOOkr Investering k\.h 2,90 kr/kwh (netto) 2,46 kr/kwh (brutto) At med individuea abonnentcentraer, 100mbar nät, Gaspannor, gasbr,radsystem minus reinv e Abonnentcentraer Gasdistributionsnät Summa kr kr kr OOOkr Investering kwh 3,06 kr/kwh (netto) 2,60 kr/kwh (brutto) -29-

36 15 Kostnadskakyer 15.1 Grov annuitetskaky Första kakyen bygger på 20 års avskrivning och fast penningvärde. Ränta 6~. Annuitet 0, Endast aternativet med ägsta investeringen används. Konvertering ti gas kostar såedes: 0,08717 * 2,83 öre/kwh = 25 öre/kwh ====c===== 15.2 Pay off kaky Andra kakyen bygger på pay off metoden. Antag att viaägaren har som krav att investeringen ska betaa sig på 10 år. Endast viaägarens investering för panna, radiatorer och VVB medräknas. Arig pay-off /10 = 4 440kr Nettoenergiförbrukning medehus kwh/år Såedes gaspriset måste vara 24 öre/kwh ägre än epriset räknat nettoenergi och utan moms i investeringska kyen. Räknat med en gaspanna med 88% årsverkningsgrad nödvändig prisdiff 27,3 öre/kwh. Om viaägare accepterar 15 års pay-off nödvändig prisdifferens 16 öre/kwh vid nettoenergiförbrukning och 18,2 öre/kwh årsverkningsgrad. bir vid 88% bir -30-

37 15.3 Kapitafödeskakyer. Rearäntorna 6,4 och 0/. har används. Beräkning, Kapitafödet för viaägarens investering. Investering Prisdiff e-gas Arig nettoenergiförbrukning Underhåskostnad kr 30 öre/kwh kwh/år 400 kr/år AR Kapitaföde kr/år vid rearänta o s O s O Kapitaföde 5 4 K 3 r o 2 [[ n 1,, o r I 11 - r -2, j! :: e-6y. <H'- IJiY. Ar -31-

38 Beräkning 2, kapitafödet för hea området Christine. Investering Prisdiff e-gas Arig nettoenergiförbrukning Underhåskostnad kr 30 öre/k~h k~h/år kr/år AR Kapitaföde kr/å:r vid rearänta o ODD ODD ODD ODD s 319 8ao BOD ODD O ODD ODD ODD O B K 9.8 r 9.6 o n 9.4 o r 9.2 f å 9.9 r Knpi ta föde <H Miion) i>-6y. tax ]Y. År -32-

39 15.4 Annuitetskaky med varierande avskrivningstider på de oika komponenterna. Suten atmosfärspannaspit med ny varmvattenberedare kr år Annuitet vid 6i. rearänta kr/år Panna ink regerutrustn. instaation VVB 120 ink omkastarvent i och rörans 1 ut n, Avgår för utebiven reinvestering av e1vvb Lodrät terminarör 4 m ink genomföringar Gasrör ink genomföringar rörs radiatorkrets 80/ Avgår för utebiven reinvestering av eradiatorer Demontering VVB o eradiatorer 000 Projektering o driftsättning 000 Omkostnadspå ägg n Summa O O kr/år Utsaget på nettoenergiförbrukningen kwh/år bir nödvändig prisdiff mean e o gas hos kunden ** 20,3 öre/kwh. ** Ti detta kommer effekten av momsen på investeringarna. Avskrivningstid -33-

40 15.5 Gaseverantören investerar med ett bidrag från viaägaren. Antag att viaägaren är viig att investera kr för konverterin~en viket ungefär motsvarar utebiven reinvestering för evarmvattenberedare och eradiatorer. Resten av investeringen står gaseverantören för. Gaspannor, gasbr, radsystem Bidrag från viaägarna Abonnentc.entraer Gasdistributionsnät Summa kr ODD kr Med 6% rearänta och 20 års genere avskrivning bir den åriga annuiteten: 0,08718 ~ = kr/år Utsaget på nettoenergiförbrukningen kwh/år bir nödvåndig prisdiff mean e och gas 20,8 öre/kwh. Nödvändig prisdiff mea e och gas påverkas av gasanäggningarna årsverkningsgrader. Arsverkningsgrad Betabart gaspris 100' % ,8 21,9 23,1 23,7 24,5 26,0 27,8 29,7 32,_0 34. i -34-

41 BILAGA <SWEDG18 Kostnadsposter för abonnentcentraer. Biaga 1.1 Abonnentcentraer 4 bar. De oika kostnadsposterna finns angivna P.å bid B:A över abonnentcentraer för ti 7 gasmåtare. Vid denna dimensionering och kostnadsberäkning förutsatts att varje gasmätare beastas med 12 effekt ast. har kw 2 ga~j- 3 gas- 4 gas- 5 sas- 6 gas- 7 gasmätare mätare mätare mätare mätare mätare Servis (sista biten som går u~p ovan mark Huvudavstångn ingaventi F i ter Reguator med snabbavstängare Läckavbåsare Fördeninfaedning ti gasmätarna Avstänsninfsventi ti gasmätarna Gasmätare, temperaturkompenserad Skåp ti abonnentcentra Arbetskostnad för montering av kom~onentern i a. centr. Summa --~----~ ~ r t -j -~j-----j -1-

42 Biaga 1.2 Abonnentcentraer 100 mbar. De oika kostnadsposterna finns angivna P.å bid B:B över abonnentcentraer för 1 ti 7 gasmatare. Vid denna dimensionering och kostnadsberäkning har förutsatts att varje gasmätare beastas med 12 kw effekt ast. Servis (sista biten som går upp ovan mark) Huvudavstängningsventi Fiter, gemensamt 2 gas- 3 gas- 4 gao- 5 gas- 6 gas- 7 gasmätare mätare mätare mätare mätare mätare kr kr kr kr kr kr gemensam Orobar ti 20mbar, Re~uator Fördeninfsedning ti gasmätarna Avstängninfsventi t i gasmätarna Gasmätare, temperatur kompenser ad Skåp ti abonnentcentra Arbetskostnad för montering av ~ orobanentern 1 a. centr Summa

43 /cv SK.AL"' j: O -1 ~;; 25 :I==::::rr~ ' ::J [). r- '!,.WST.JI~IC,._ L},'<.k.AV GLAs~~e ~,i"jifd SNA513- Q., Y. ~i %. t 1-fUVUOI\VST, VeNTIL 0/' b SE=I<VI ~ DN 's J, hu B 1!'1 Å r '''"e- t: b50!'o-ka~ ---~ //LL/LLL/L/ gr r... ~ ~_ 1L (" D >J Z 5" J _j J ~ 2 EJ ~... - :f,$m-..! a \. EJ 17":"1 ~ T "'=J_ ~; J ::> :--:_- --- :.::.. c::.:.;: ~- : oonnna ABoN'-Jt}..TC6 N T<:.ALI:!C 1 SIOR LEKA R 1 Ti 7 G-""SMÅIARE 4 bar i>"' u U! a EJ B [ 1- ~-:'?~0-----=._~ t?o _d 3_~~~---_j..... ' / / /.. ==i -. ) ti /..., b,.. ti.. >

44 r ct&-'i-01-or/t:w s!>!<ala '}do CIA DN 'Z) zo ~v.b&1v" ~ -- -r - ASou~~TC~TRAL~ J TILL 7- G-ASM.4JAR. J.SIOR L6kA R!OU M be. v ; "' Cu r. -- DNZ5" ==--.' t;:;:! fio,bo..- ED a OSV. up~ 1/LL t- MA'r.,...t<E '-- ; SAM"'.A J".Årt-r P.4 SKÅP~.SO~'-'~ F6'R. 4hc...-s ALT!?RIV...,..TJVt-r.,' Se:cQV5. DN 25" 100 M\oetv t1 :!..._,.. ~-----, ' r o... " Ii)

45 S.ST.SJON I GöTEBORG TYPOMRAOE FOR UTREDNINGEN "NATURGAS TILL SMAHUS" SAMARBETSPROJEKT SWEDEGAS - ENERGIVERKEN I GöTEBORG

46

47

48

49