YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE 2000

Transkript

1 Föreskrift 38/011/2000 YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE 2000 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

2 YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN

3 Pärm: Universitetstryckeriet Innehåll: Oy Edita Ab Helsingfors 2000 ISBN

4 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN DNR 38/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM Giltighetstid fr.o.m tillsvidare De stadganden på vilka befogenheten att utfärda föreskriften bygger L 631/ mom F 812/ mom Upphäver Föreskrift Nr Ändrar Föreskrift Nr GRUNDERNA FÖR YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE Utbildningsstyrelsen har fastställt grunder för yrkesexamen för kyrkvaktmästare. Examensgrunderna skall iakttas fr.o.m tillsvidare. Utbildningsanordnare som ordnar utbildning som förbereder för examen eller för del därav skall göra upp och godkänna en läroplan för utbildningen med beaktande av vad som bestämts i dessa grunder. Som en del av den förberedande utbildningen skall ordnas prov som utvisar yrkesskickligheten. Examenskommissionen, examensarrangören och utbildningsanordnaren kan inte lämna grunderna för examen obeaktade eller avvika från dem. Om de uppgifter som skall antecknas på betygen och om betygsmodellerna samt om grunderna för uppgörandet av de personliga studieprogrammen bestäms separat. Generaldirektör JUKKA SARJALA Jukka Sarjala Undervisningsråd AINO RIKKINEN Aino Rikkinen Hakaniemenkatu 2 Hagnäsgatan 2 PL 380 PB HELSINKI HELSINGFORS Puhelin (09) Telefon (09)

5 INNEHÅLL Kapitel 1 Syftet med fristående examina och målen för dem Fristående examina Förberedande utbildning för fristående examina De allmänna grunderna för sättet av påvisa yrkesskicklighet och Kapitel 2 för bedömning av examensprestationerna Uppbyggnaden av yrkesexamen för kyrkvaktmästare Delarna i examen Kapitel 3 Yrkesskicklighet som krävs i yrkesexamen för kyrkvaktmästare samt grunderna för bedömningen A. Obligatoriska delar i examen Gudstjänster, kyrkliga förrättningar och församlingens sammankomster a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen c) Sätten av påvisa yrkesskicklighet Församlingens fastigheter och grönområden a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen c) Sätten av påvisa yrkesskicklighet B. Valfria delar i examen Begravningsplatser och fastigheter a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen c) Sätten av påvisa yrkesskicklighet Matservice och trivsel a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen c) Sätten av påvisa yrkesskicklighet Företagsamhet

6 Bilaga a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen c) Sätten av påvisa yrkesskicklighet

7 Kapitel 1 SYFTET MED FRISTÅENDE EXAMINA OCH MÅLEN FÖR DEM 1 FRISTÅENDE EXAMINA De fristående examina är inte beroende av det sätt på vilket man förvärvat sig sin yr - kesskicklighet. Det kunnande som examinanderna har skaffat sig genom utbildning, i arbetslivet eller genom sina intressen behandlas som en helhet, så att detta kunnande kan användas när den erfordrade y rkesskickligheten skall påvisas vid de fristående yrkesproven. De fristående examina är modulära till sin struktur. De utgörs av uppgiftshelheter, som baseras på arbetslivet och dess utvecklingsbehov och som präglas av det som förenar verksamheten med den teoretiska grunden, av mångsidig yrkesskicklighet och av att arbetsprocessen integreras med resultaten av den. Varje del av en examen utgör ett delområde av yrkeskompetensen, som kan lyftas ut ur den naturliga arbetsprocessen och bilda en självständig helhet som kan bedömas. De fristående yrkesproven arrangeras och avläggs flexibelt för en examensdel i sänder. Examinandernas mål kan också vara att endast avlägga en eller flera delar av en examen, inte hela examen. Grunden för beskrivningen av kraven på yrkesskicklighet är den kvalifikationsbestämning som anses vara lämpligast för yrkesområdet. Beskrivningen koncentreras på kraven för branschens centrala funktioner, behärskning av verksamhetsprocessen och omfattande yrkespraxis. I kraven ingår också de för arbetslivet nödvändiga språkkunskaperna och sociala färdigheterna. 2 FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR FRISTÅENDE EXAMINA Systemet med fristående examina ställer inte examinanderna inför förhandsvillkor i fråga om utbildning. Emellertid avläggs dessa examina i allmänhet i samband med något slag av förberedande utbildning. Den som anordnar förberedande utbildning skall fastställa läroplanen för utbild - ningen enligt examensgrunderna. Utbildningen och de fristående yrkesprov som ingår i den skall läggas upp enligt examensdelarna. Det åligger utbildningsanordnaren att arrangera de fristående yrkesproven som en del av den förberedande utbildningen. Till de studerandes skyldigheter hör att delta i dessa prov i samband med studierna. De gemensamma studier, som ingår i en grundexamen som avläggs som grund - läggande yrkesutbildning, är inte obligatoriska i en utbildning som förbereder för en grundexamen som avläggs som en fristående examen. Målen för dessa studier beaktas dock i tillämpliga delar i läroplanen och i arrangemangen för undervisningen. 7

8 3 DE ALLMÄNNA GRUNDERNA FÖR SÄTTET AV PÅVISA YRKESSKICKLIGHET OCH FÖR BEDÖMNING AV EXAMENS- PRESTATIONERNA Bedömningen av de fristående yrkesproven förutsätter metodisk insamling av mate rial, beslutsfattande och dokumentering angående examinandernas yrkesmässiga och arbetsrelaterade färdigheter, som jämförs med de i examensgrunderna fastställda kra - ven på yrkesskicklighet och med bedömningskriterierna. Tyngdpunkten vid bedömningen ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna. Färdigheterna eller kun - nandet bedöms i allmänhet direkt enligt motsvarande arbete. Miljön för de fristående yrkesproven skall vara så realistisk och naturlig som möjligt. Vid bedömningen tillämpas mångsidigt olika kvalitativa bedöm ningsmetoder såsom iakttagelser, intervjuer, frågor och portföljer samt självbedömning och gruppbedömning. De fristående yrkesproven läggs upp enligt examensdelarna så att man vid proven kan bedöma om examinanden uppfyller de centrala kraven på behärskan det av yrket. Målen för bedömningen anger de kompetensområden som ägnas speciell uppmärk - samhet vid bedömningen. Målen hänför sig till de centrala färdigheterna och till be - härskning av den teori som ligger till grund för arbetet samt till behärskning av arbetsmetoder, arbetsutrustning, material och arbetsprocesser. Såväl målen för bedömningen som bedömningskriterierna härleds ur kraven på yrkesskicklighet för motsvarande examensdel. Kriterierna för bedömningen baserar sig på målen för bedömningen och de anger och preciserar prestationer på olika nivåer. Bedömningskriterierna utgör trösklar med vilkas hjälp det är möjligt att differentiera kompetensnivån. Kapitel 2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE 1 DELARNA I EXAMEN Yrkesexamen för kyrkvaktmästare består av två obligatoriska och tre valfria examens - delar. Av de valfria delarna skall examinanden välja en. Examen är komplett när alla tre delarna avlagts med godkänt resultat. De obligatoriska delarna i examen är: 1. Gudstjänster, kyrkliga förrättningar och församlingens sammankomster 2. Församlingens fastigheter och grönområden De valfria delarna i examen är: 3. Begravningsplatser och fastigheter 4. Matservice och trivsel 5. Företagsamhet 8

9 Begravningsplatser och fastigheter Församlingens Gudstjänster, kyrkliga förrättningar och församlingens sammankomster r och grönområden fastigheter Företagsamhet Matservice och trivsel FIGUR 1. Delarna i yrkesexamen för kyrkvaktmästare Kapitel 3 YRKESSKICKLIGHET SOM KRÄVS I YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE OCH GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN Kyrkvaktmästarens yrkesskicklighet skall bedömas för en examensdel åt gången på så sätt att examinandens yrkeskunskaper jämförs med kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. Om examinanden når upp till den prestationsnivå som specificeras i bedömningskriterierna blir han godkänd. Yrkesproven innefattar alla arrangemang som behövs för att kunna bedöma yrkes - skickligheten och med hjälp av dem fastställs således den yrkeskunskap som krävs i examen. Vid bedömningen av yrkesskickligheten tar man hänsyn till de yttre omstän - digheterna, såsom de olika redskapen och apparaterna som examinanden använder, lokaliteterna och hur autentisk situationen är. I naturliga miljöer bör man ta hänsyn till speciellt lätta eller svåra situationer som kommer överraskande. Uppgifterna som baserar sig på examenskraven skall vara centrala inom yrkesutöv - ningen och till sitt innehåll motsva ra verksamheten. De skall ge en bild av examinan - 9

10 dens förmåga att omvandla sina kunskaper och färdigheter till ett korrekt utfört arbete i varierande situationer. För att förenhetliga bedömningen gör examenskommissionen upp de slutliga riktlin - jerna för bedömningen av yrkesskickligheten. Kommissionen får dock inte förändra grunderna för bedömningen. När det gäller tolkningsfrågor besluter examenskommis - sionen om bl.a. yrkesprovens tillräcklighet och användningen av kompensation. Kommissionen informerar examensanordnaren om flexibla lösningar under gemen - samma förhandlingar. Vid bedömningen av varje del i yrkesexamen för kyrkvaktmästare bör man fästa speciell uppmärksamhet vid följande faktorer:? förmåga att omvandla teoretisk kunskap till ett korrekt ut fört arbete i varierande situationer? människonära problemlösningsförmåga? planmässighet och disponering av tid? ansvarskänsla och självbedömning? arbetets ekonomi? miljöskydd och en hållbar utveckling? förmåga att behärska situationer som helhet? inre företagsamhet? arbetarskyddsaspekter Arbetsproven avbryts om examinandens arbete äventyrar församlingsmedlemmarnas trygghet eller om han allvarligt försummar sin egen eller arbetsgemenskapens arbets - säkerhet. A. OBLIGATORISKA DELAR I EXAMEN 1 GUDSTJÄNSTER, KYRKLIGA FÖRRÄTTNINGAR OCH FÖRSAMLINGENS SAMMANKOMSTER a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Kyrkvaktmästaren skall kunna medverka vid gudstjänster och kyrkliga? kan göra förberedelser och efterarbete i Gudstjänster förrättningar samt vid sammankomster som hålls i församlingens lokaler? kan hjälpa prästerna med klädseln, läs- anslutning till olika typer av gudstjänster enligt kyrkohandboken. Vaktmästaren ningen av texter och utdelningen av nattvard skall känna till sammankomsternas? arbetar ändamålsenligt och värdigt speciella natur och behärska kyrkvaktmästarens uppgifter under sam- nattvardskärlen, nattvardsvinet och? kan i sitt arbete speciellt beakta nattvarden: mankomsterna. Kyrkvaktmästaren nattvardsbrödet skall förstå det centrala innehållet i? kan vägleda dem som deltar i gudstjänsten den kristna tron och etiken som kyrkans värdegrund och utgångspunkt? kan motivera sin verksamhet utifrån kyrkans värdegrund för verksamheten. 10

11 Dop? kan göra förberedelser och efterarbete i anslutning till dop? kan bistå dopförrättarna? kan vägleda dem som deltar i dopet Vigsel? kan göra förberedelser och efterarbete i anslutning till vigslar och välsignelser av äktenskap? kan bistå vigselförrättarna? kan vägleda dem som deltar i förrättningen Jordfästning? kan göra förberedelser och efterarbete i anslutning till jordfästning och gravläggning med hänsyn till olika begravningssätt och eventuella kulturskillnader? kan utföra uppgifter i anslutning till mottagningen, förvaringen och visningen av en avliden samt minnesstunden? kan följa stadganden om hur avlidna skall behandlas? kan bistå den som förrättar jordfästningen? kan vägleda dem som deltar i jordfästningen Kyrkvaktmästaren skall kunna beakta kyrkoåret och den kristna symboliken i anslutning till kyrkoåret i sitt arbete. Kyrkvaktmästaren skall kunna sköta de vanligaste rumsväxterna. Han skall också känna till huvudprinciperna för blomsterbindning och blomsterarrangemang. Församlingens sammankomster? kan göra de förberedelser och det efterarbete som sammankomsten kräver? kan arrangera en enkel kaffeservering och sköta dukningen? kan bistå dem som uppträder under sammankomsten? kan vägleda dem som deltar i sammankomsten? kan arbeta enligt god sed Symbolik? kan beakta symboliken i lokalerna och ta hänsyn till kyrkoåret vid valet av blommor, stearinljus, färger och föremål? kan i huvuddrag motivera sina val Blommor? kan sköta de vanligaste grönväxterna och snittblommorna? kan använda sig av vilda blommor? kan göra ett enkelt arrangemang 11

12 Kyrkvaktmästaren skall behärska ljudanläggningarna och annan AV-utrustning som används vid gudstjänster, kyrkliga förrättningar och sammankomster inom församlingen. Kyrkvaktmästaren skall kunna tillämpa föreskrifterna om klockringning. Han skall behärska både manuell och elektrisk klockringning i olika situationer och vid olika tidpunkter. Kyrkvaktmästaren skall ha en klar bild av sin yrkesverksamhet inom församlingen som en del av det finska samhället. Kyrkvaktmästaren skall se sig som en del av den personal som betjänar församlingens medlemmar. Kyrkvaktmästaren skall bidra till att skapa en positiv bild av församlingens verksamhet. Kyrkvaktmästaren skall behärska huvudprinciperna för hur man bemöter människor ur själavårdssynvinkel samt känna till kyrkans själavårdstjänster och samhällets stödtjänster. Kyrkvaktmästaren skall ha god kännedom om sin egen kultur samt insikter i de mest betydande kulturella gruppernas seder i det finländska samhället. Kyrkvaktmästaren känner till de viktigaste stadgandena om kundtrygghet och vet hur han skall agera i nödsituationer och vid olycksfall. Kyrkvaktmästaren skall känna till de stadganden i kyrkolagen som berör hans arbete. Han skall arbeta enligt församlingens föreskrifter och anvisningar. Kyrkvaktmästaren skall också känna till det centrala innehållet i tjänste- och arbetskollektivavtalen samt konsumentlagstiftningen. Han skall arbeta på etiskt hållbara grunder. 12? kan beakta kyrkoårets symbolik vid valet av blommor och blomfärger? kan arrangera blommor ändamålsenligt och estetiskt AV-utrustning? kontrollerar att ljud- och AV-anläggningarna fungerar Klockringning? kan använda klockringningsanordningarna Interaktionsförmåga? kan möta och betjäna församlingsmedlemmarna i deras olika levnadsskeden med beaktande av de kyrkliga förrättningarnas specialkrav och tystnadsplikten? har förmåga att lyssna? respekterar olikheter? kan ge vägledning församlingsmedlemmarna i att använda församlingens tjänster och motsvarande tjänster som samhället erbjuder? kan agera enligt anvisningar i problemsituationer? har den muntliga och skriftliga kommunikationsförmåga som krävs i arbetsuppgifterna Kundtrygghet? kan ge första hjälp enligt kunskapsnivå FHJ 1 Avtal och regler? arbetar ansvarsfullt och serviceinriktat med hänsyn till församlingens etablerade traditioner? följer arbetsgemenskapens regler om verksamheten samt gemensamma avtal? kan begrunda aspekter på den kristna etiken (t.ex. den gyllene regeln) i det egna arbetet och i en föränderlig tid? arbetar målinriktat och beaktar möjligheter till samarbete i sin verksamhetsmiljö

13 Kyrkvaktmästaren skall kunna fungera som handledare för tillfälligt anställda och studerande inom det egna yrkesområdet och kunna bedöma deras yrkesskicklighet. Kyrkvaktmästaren skall kunna bedöma sitt arbete och utveckla sin yrkeskunskap.? kan göra anskaffningar inom ramarna för budgeten? är flexibel och samarbetsvillig? kan agera enligt anvisningar i problemsituationer Handledning och förmåga att bedöma? kan introducera nya arbetstagare och studerande i deras uppgifter? kan leda arbetet? kan göra en motiverad bedömning av yrkesskickligheten och ge konstruktiv kritik Självvärdering:? bedömer sina egna och arbetsgemenskapens arbetssätt med eftertanke? är redo att ta emot respons? är redo att utveckla sitt eget arbete c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Delen Gudstjänster, kyrkliga förrättningar och församlingens sammankomster skall bedömas utgående från praktiskt arbete, skriftliga uppgifter, projektarbeten, simu - lerade situationer och muntliga motiveringar samt kombinationer av dessa. Kyrkvaktmästarens yrkesskicklighet vid gudstjänster och kyrkliga förrättningar skall dock alltid bedömas på basis av praktiskt arbete. 2 FÖRSAMLINGENS FASTIGHETER OCH GRÖNOMRÅDEN a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Kyrkvaktmästaren skall behärska den Ordning och övervakning grundläggande skötseln av församlingens? håller allmän ordning fastigheter samt de viktigaste arbetsmetoderna. Han skall känna till de grundläg- övervakar deras kondition samt gör? sköter den lösa och fasta egendomen, gande frågorna och kraven som berör mindre reparationer avtalen om fastighetsskötseln samt föreskrifterna om tjänsten och ning till fastighetsskötseln? deltar i uppgörandet av avtal i anslut- arbetsuppgifterna.? sköter anskaffningen och förvaringen av de föremål han övervakar? har grundläggande färdigheter i an - vändningen AV-anläggningar och larmanordningar? kan tolka tekniska ritningar 13

14 Värmeanordningar? behärskar grunderna i användningen och underhållet av värmeanordningar Vatten- och avloppsanordningar? behärskar grunderna i användningen och underhållet av vatten- och avloppsanordningar Ventilationsanläggningar? behärskar grunderna i användningen och underhållet av ventilationsanläggningar Elektriska apparater? behärskar grunderna i användningen och underhållet av elektriska apparater samt följer säkerhetsbestämmelserna Kyrkvaktmästaren skall kunna ansvara för underhålls- och grundstädningen samt känna till principerna för hur man dimensionerar städarbetsmängden. Han skall känna till och försöka ta reda på lokaliteternas vanligaste ytmaterial och deras egenskaper samt textilierna och metallerna. Kyrkvaktmästaren skall känna till vilka metoder, medel och redskap som materialen kräver. Kyrkvaktmästaren skall också känna till kyrkostyrelsens och museiverkets rekommendationer. Kyrkvaktmästaren skall behärska de miljövårds- och underhållsuppgifter som hänför sig till olika årstider. Kyrkvaktmästaren skall ha insikter i och följa lagarna om avfallshanteringen i 14 ADB? kan använda datautrustningen och grundprogrammen för fastighetsskötsel samt kan ändra grundinställningarna? kan bedöma behovet av experthjälp Renhållning? kan ansvara för städningen och underhållet av lokaliteter, material och textilier samt välja ändamålsenliga metoder, medel och redskap för arbetet? arbetar ändamålsenligt, hygieniskt, ergonomiskt och ekonomiskt? kan bedöma behovet av experthjälp Fastighetens närmiljö? skottar snö och sandar? klipper och sköter gräsmattor och planteringar? kan använda maskiner och apparater avsedda för gräsklippning Avfallshantering

15 anslutning till hans arbete. Kyrkvaktmästaren skall behärska reglerna om kundsäkerhet med avseende på brandskydd och befolkningsskydd. Kyrkvaktmästaren skall arbeta målinriktat. Han skall beakta kraven på produktivitet, kvalitet och ekonomi. Han skall kunna arbeta självständigt, men samtidigt vara villig att samarbeta med övriga medlemmar av arbetsgemenskapen. Kyrkvaktmästaren skall känna till principerna för teamarbete. Kyrkvaktmästaren skall kunna fungera som handledare för tillfälligt anställda och studerande inom det egna yrkesområdet och kunna bedöma deras yrkesskicklighet. Kyrkvaktmästaren skall kunna bedöma sitt eget arbete och utveckla sin yrkesskicklighet.? beaktar principerna för en hållbar utveckling i alla sina uppgifter? kan sortera och återanvända Säkerhet? följer givna anvisningar? kan arbeta som ordningsvakt? kan hantera överraskande problemoch nödsituationer Planmässighet och samarbete? kan göra upp planer och sätta upp konkreta mål för sitt arbete? kan utvärdera nya arbetsmetoder och apparater för utvecklingen av det egna arbetet? följer upp och rapporterar om kostnaderna för användningen av fastigheten och begravningsverksamheten? kan göra motiverade anskaffningsförslag? är flexibel och samarbetsvillig? kan tillämpa sin förmåga att arbeta i ett team Handledning och förmåga att bedöma? kan introducera nya arbetstagare och studerande i deras uppgifter? kan leda arbetet? kan göra en motiverad bedömning av yrkesskickligheten och ge konstruktiv kritik Självvärdering? bedömer sina egna och arbetsgemenskapens arbetssätt med eftertanke? är redo att ta emot kritik? är redo att utveckla sitt arbete c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten i delen Församlingens fastigheter och grönområden skall bedömas utifrån praktiska prestationer, simulerade situationer, muntliga och skriftliga uppgifter samt olika kombinationer av dessa. 15

16 B. VALFRIA DELAR I EXAMEN 3 BEGRAVNINGSPLATSER OCH FASTIGHETER a) Kraven på yrkesskicklighet Kyrkvaktmästaren skall självständigt kunna utföra uppgifter i anslutning till begravningar. Kyrkvaktmästaren skall kunna tillämpa anvisningar och myndighetsbestämmelser om begravningsväsendet. Kyrkvaktmästaren skall kunna välja växter som lämpar sig för begravningsplatsen samt kunna plantera och sköta dem. Han skall behärska de vanligaste växtskyddsmetoderna. Kyrkvaktmästaren skall kunna sköta grönområden som en del av landskapet som helhet. Han skall visa att han känner till särdragen hos begravningsplatser i sitt arbete. Han skall också kunna använda maskiner. 16 b) Mål och kriterier för bedömningen Begravning? kan självständigt fastställa gravarnas plats utifrån begravningsplatsplanen? kan utföra uppgifter som hänför sig till gravar (bl.a. grävning och täckning av gravar, resning av gravstenar)? kan självständigt utföra kyrkvaktmästaruppgifter vid jordfästningar (bl.a. i kapell och kyrka)? kan betjäna anhöriga vid överlåtelsen av en grav och i ärenden som berör gravregistret? kan använda elektroniska datasystem i anslutning till begravningsverksamheten Maskiner och apparater? kan använda, underhålla och göra mindre reparationer (bl.a. byte av skopa och olja) av de maskiner och apparater som behövs vid gravläggning Begravningsplatsens växter samt anläggning av grönområden? kan hålla jorden bördig och påverka växtunderlagets egenskaper? kan hantera bekämpningsmedel? kan utföra sedvanliga uppgifter i anslutning till anläggning och underhåll av grönområden (t.ex. anlägga en gräsmatta och skydda buskar)? beaktar begravningsplatsernas specialkrav enligt kyrkostyrelsens och museiverkets anvisningar? visar i sitt arbete att han förstår skillnaden mellan en begravningsplats och en park Maskiner och apparater? kan använda behövliga maskiner och apparater (bl.a. gräsklippare, finputsningsanordningar och minitraktorer)? kan ta miljöfaktorer i beaktande när han använder, underhåller och gör mindre reparationer av maskinerna (bl.a. byte av skär och olja)

17 Kyrkvaktmästaren skall självständigt kunna sköta församlingens fastigheter. Kyrkvaktmästaren skall beakta principerna för en hållbar utveckling i sitt arbete. Kyrkvaktmästaren skall kunna sköta fastigheterna målmedvetet och ekonomiskt med beaktande av säkerhetsbestämmelserna. Kyrkvaktmästaren skall kunna handleda tillfälligt anställda och studerande inom sitt yrkesområde samt bedöma deras yrkesskicklighet. Kyrkvaktmästaren skall kunna utvärdera sitt arbete och utveckla de färdigheter som behövs vid fastighetsskötseln och i begravningsarbetet. Allmän fastighetsskötsel? kan övervaka och kontrollera arbetsprestationer som utförts av utomstående? kan utföra heta arbeten enligt bestämmelserna om heta arbeten? kan beakta kyrkostyrelsens och museiverkets föreskrifter om kyrkliga byggnader VVS-anordningar? kan rengöra oljebrännaren och värmepannan? kan se över brandvarnarna? kan sköta och ansvara för styrsystemen Avfallshantering? kan återvinna och sortera? kan göra en kompost och sköta den Planmässighet, målmedvetenhet? kan göra kostnadsberäkningar och prissätta maskinarbetet? kan bedöma och dimensionera nivån på fastighetsskötseln så att den motsvarar användningen? känner till grunderna i anskaffning samt kan förbereda och göra anskaffningar enligt sina befogenheter? känner till de faktorer som inverkar på fastighetens energiförbrukning och kan följa upp förbrukningen med olika metoder Handledning och förmåga att bedöma? kan introducera nya arbetstagare och studerande i deras uppgifter? kan leda arbetet? kan göra en motiverad bedömning av yrkesskickligheten och ge konstruktiv kritik Självvärdering? bedömer sina egna och arbetsteamets arbetssätt med eftertanke? är redo att ta emot kritik? är redo att utveckla sitt eget arbete c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten i delen Begravningsplatser och fastigheter skall bedömas utifrån praktiskt arbete, simulerade situationer, muntliga och skriftliga uppgifter samt kombinationer av dessa. 17

18 4 MATSERVICE OCH TRIVSEL a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Kyrkvaktmästaren skall behärska tillredningsmetoderna vid kaffe- och matservering. Han skall kunna bedöma åtgången, kunna arbeta effektivt och hålla tidtabellen. Kyrkvaktmästaren skall också kunna arbeta hygiensikt. Kyrkvaktmästaren skall kunna beakta livsmedelsbegränsningarna som är förknippade med de vanligaste specialdieterna. Han skall känna till de matkulturer som förekommer i det finländska samhället. Kyrkvaktmästaren skall enligt anvisningarna i kyrkoböckerna kunna beakta särdragen hos de kyrkliga förrättningar och förrättningar i anslutning till kyrkoåret som anordnas i församlingens lokaler. Kyrkvaktmästaren skall kunna använda köksmaskiner. Kyrkvaktmästaren skall kunna underhålla och grundstäda köket. Han skall känna till de vanligaste ytmaterialen och deras egenskaper. Kyrkvaktmästaren skall känna till vilka metoder, medel och redskap som används vid städning. Han skall följa stadgandena i livsmedelslagen samt sköta egenkontrollen av arbetsplatsen. Kyrkvaktmästaren skall följa föreskrifterna om hantering av köksavfall och principerna för kompostering. Kyrkvaktmästaren skall behärska principerna för kundservice. 18 Kaffe- och matservering? kan planera kaffe- och måltidshelheter i mindre skala (bl.a. församlingsluncher, arbetsplatsbespisning samt kaffeservering med både salta och söta alternativ) samt sköta tillredningen och serveringen hygieniskt? kan ansvara för anskaffningarna Specialdieter och olika matkulturer? kan tillreda och servera specialdietmat? kan tillämpa sina kunskaper om matkulturer i praktiken Seder och bruk samt estetik? kan beakta särdragen hos de sammankomster och festligheter som hålls i församlingens lokaler? kan göra lokalerna trivsamma med hjälp av form, färg, belysning, blommor och stearinljus i anslutning till dukningen? är ändamålsenligt klädd Köksmaskiner? kan själv använda maskinerna samt instruera andra i hur maskinerna används Renhållning? kan hålla köket, gästlokalerna, maskinerna och apparaterna rena och hygieniska? kan hålla ordning i förrådsutrymmena och övervaka att de produkter som förvaras där är användbara? kan arbeta enligt planen för egenkontroll och övervaka kvaliteten på produkterna Avfallshantering? kan sortera och återvinna köksavfall? kan göra en kompost och sköta den Kundservice? kan beakta kundens behov och samtidigt

19 följa församlingens etablerade traditioner Kyrkvaktmästaren skall kunna handleda andra anställda och studerande inom sitt yrkesområde samt bedöma deras yrkesskicklighet. Kyrkvaktmästaren skall kunna utvärdera och utveckla sitt arbete. Handledning och förmåga att bedöma? kan introducera nya arbetstagare och studerande i deras uppgifter? kan leda arbetet? kan göra en motiverad bedömning av yrkesskickligheten och ge konstruktiv kritik. Självvärdering? bedömer sina egna och arbetsgemenskapens arbetssätt med eftertanke? är redo att ta emot kritik? är redo att utveckla sitt arbete c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Delen Matservice och trivsel skall bedömas utifrån praktiskt arbete, simulerade situa - tioner, projektarbeten, skriftliga och muntliga motiveringar samt kombinationer av dessa. 5 FÖRETAGSAMHET a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Kyrkvaktmästaren skall vara medveten om att hans affärsidé (tjänsteidé) skall vara förenlig med verksamhetsmiljöns (församlingens) värderingar. Han skall se produktutvecklingen som en viktig del av sin företagsverksamhet samt beakta kraven på en hållbar utveckling. Kyrkvaktmästaren skall kunna sätta upp ekonomiska mål för sin affärsidé. Kyrkvaktmästaren skall kunna bedöma vilka alternativ han har när det gäller att grunda ett eget företag. Utifrån de grundläggande egenskaperna hos samt ansvaret och beskattningen i anslutning till olika företagsformer skall han kunna bedöma hur företagsverksamheten inverkar på karriären och privatlivet. Kyrkvaktmästaren skall förstå vikten av marknadsföring i de olika skedena av Affärsidé och produktutveckling? kan utarbeta och utvärdera olika affärsidéer? kan uttrycka sin affärsidé visuellt och skriftligt? kan utveckla produkter och tjänster utifrån affärsidén på ett ekonomiskt sätt? beaktar kraven på en hållbar utveckling vid produktutvecklingen Att grunda ett företag? kan bedöma alternativen när det gäller att grunda ett eget företag? behärskar åtgärderna i anslutning till grundandet av företag? kan upprätta de dokument som behövs vid grundandet av företag Marknadsföring av företaget och 19

20 produktens eller tjänstens livscykel. Han skall kunna bedriva en kundorienterad marknadsföring. Kyrkvaktmästaren skall förstå betydelsen av etiska värderingar i sitt företag. Han skall kunna planera den egna företagsverksamhetens omfattning samt behövliga resurser och finansiering. Han skall kunna göra upp en budget för sin verksamhet och följa upp hur det går för företaget. Kyrkvaktmästaren skall känna till de viktigaste nyckeltalen inom branschen. Han skall också veta var han kan få reda på nyckeltalen och hur han kan använda dem i planeringen av verksamheten. Kyrkvaktmästaren skall kunna handleda andra arbetstagare och studerande inom sitt yrkesområde och bedöma deras yrkesskicklighet. Kyrkvaktmästaren skall veta vad som krävs av en företagare. Han skall kunna redogöra för sina värderingar och personliga förutsättningar för att kunna arbeta som företagare. På grundval av detta skall kyrkvaktmästaren kunna bedöma och utveckla sin egen företagsverksamhet c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten produkterna? kan göra upp en marknadsföringsplan för företaget? kan fatta beslut om priser, produkter, tillgång och marknadsföringsmetoder Uppföljning av företagets ekonomi? kan redogöra för företagets etiska principer? behärskar grunderna i kostnadsberäkning? kan räkna ut företagets avkastning och utgifter? kan anmäla löneutbetalningar till skattemyndigheten och försäkringsbolaget? kan tolka resultat- och balansräkningen Handledning och förmåga att bedöma? kan introducera nya arbetstagare och studerande i deras uppgifter? kan leda arbetet? kan ge konstruktiv kritik? kan göra en motiverad bedömning av yrkesskickligheten Egna färdigheter som företagare och utvecklingen av dem? bedömer de egna färdigheterna som företagare med eftertanke? är redo att ta emot kritik? kan göra upp en utvecklingsplan för sig själv som företagare Vid bedömningen av företagsamhetsdelen utgår man från examinandens själv - värdering, jämförande bedömning, företagarprofilen, företagets projektplan, olika muntliga och skriftliga frams tällningar samt kombinationer av dessa. 20

21 BILAGA BESKRIVNING AV BRANSCHEN OCH DESS VÄRDEGRUND Kyrkvaktmästaryrket har vuxit fram under en lång period av vår historia och formats enligt de utmaningar som kyrkvaktmästaren ställts inför i sitt arbete. Kyrkv aktmästarens arbete har utvecklats från en bisyssla som omfattade skötsel av kyrka, begravningsplats och församlingens ekonomi till ett professionellt serviceyrke som kräver kunskaper inom många områden. I takt med att uppgifterna inom församlingen ökat har också kyrkvaktmästarens uppgiftsområde utvidgats, blivit mångsidigare samt specialiserats. Kyrkvaktmästaren ser sitt arbete som en del av kyrkans verksamhet och gudstjänst - liv. Kyrkvaktmästarens uppgift är att ställa i ordning det konkreta rummet där Gud och människorna kan mötas och samtidigt ta hänsyn till lokalens symbolik och kyrkoåret. Kyrkvaktmästaren deltar också i matservicen. Han sköter begravningsplatsen och gra - varna, något som kräver insikter i trädgårdsskötsel, kyrkliga seder och bruk sam t lagstiftningen inom området. Arbetet består således av underhåll och kundservice. Kyrk - vaktmästaryrket är ett serviceyrke som kräver interaktionsförmåga, förmåga att bemöta människor, ledar- och bedömningsförmåga samt förmåga att arbeta i team. Utgångspunkten för kyrkvaktmästaren i kontakten med församlingsmedlemmarna är en helhetsbetonad människouppfattning. Människouppfattningen baserar sig på den kristna värdegrunden som betonar tro, hopp och kärlek (att måna om de svaga) samt jämlikhet och respekt för människan. Uppfattningen grundar sig också på den kristna människosynen där människan uppfattas som en unik skapelse och oförlöst varelse. Ansvaret för naturen och miljön utgår från samma värderingar. Att utveckla sig själv och sin yrkeskunskap hör också till kyrkvaktmästarens yrkesetik. 21

22 Utbildningsstyrelsen har godkänt dessa examensgrunder med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. De fristående examina är examina som särskilt planerats och utvecklats för att avläggas av den vuxna befolkningen. Planeringen och genomförandet av de fristående examina baserar sig på ett nära samarbete mellan sakkunniga inom undervisning och arbetsliv. UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen/försäljning Hagnäsgatan 2 Pb Helsingfors Tfn: försäljning (09) växel (09) fax (09) myynti@oph.fi Internet: 22