Miljö- och hållbarhetsredovisning 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljö- och hållbarhetsredovisning 2004"

Transkript

1 Miljö- och hållbarhetsredovisning 2004

2 Inledning Sydkraft levererar samhällsnyttiga tjänster och är därmed en del av den grundläggande strukturen i dagens samhälle. Med verksamheten följer ett ansvar att driva den på bästa sätt för Sydkrafts samtliga intressenter. Det handlar om att balansera ekonomiska, miljömässiga, sociala och etiska faktorer. Ansvar handlar om att agera snabbt, effektivt och riktigt dels i den kontinuerliga driften av verksamheten och dels då något oförutsett inträffar men även långsiktigt. Det finns mycket som vi är stolta över gällande Sydkrafts ansvarstagande under året som har gått men det finns också ett antal områden som måste bearbetas ytterligare för att vi ska kunna känna oss nöjda. Ansvar för miljö och klimat Sydkraft arbetar proaktivt och handlingskraftigt inom miljöområdet och vi kan visa på tydliga resultat för Samtliga bolag i koncernen är miljöcertifierade enligt miljöledningsstandarden ISO Detta säkerställer en systematisk ordnad struktur för miljöarbetet med fokus på ständiga förbättringar. Klimatproblematiken är en av de viktigaste frågorna för Sydkraft samtidigt som den är en av de största utmaningarna. Genom insatser i såväl vår egen verksamhet som tillsammans med kunder och andra samarbetspartners har Sydkraft under 2004 bidragit till att minska utsläppen av växthusgaser med drygt ton koldioxid. Detta kan liknas med koldioxidutsläppen från uppvärmningen av ca villor med enskilda oljepannor eller från ca personbilar med en årlig körsträcka på 1500 mil. Ekonomisk stabilitet Sydkraft har under flera år lyckats redovisa goda finansiella resultat och därmed tagit ansvar gentemot sina aktieägare. Detta bidrar även till att stärka Sydkrafts position på marknaden samtidigt som det skapar ett handlingsutrymme i verksamheten. Den goda ekonomiska stabiliteten är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart arbete såväl i den interna verksamheten som för Sydkrafts roll som arbetsgivare och samhällsmedborgare. Oacceptabelt många olyckor 2004 var ett mycket mörkt år avseende olycksfall inom Sydkraft. Under flera års tid har olycksfallsstatistiken för koncernen sjunkit som en följd av genomgripande insatser för säkerhet och arbetsmiljö medan det under år 2004 inträffade hela fyra dödsfall. Detta är förstås helt oacceptabelt. För att återigen få bättre kontroll och säkerställa verksamheten för alla medarbetare har vi bland annat tillsatt en säkerhetskommitté bestående av interna och externa experter med syfte att identifiera och rekommendera aktiviteter för att förbättra arbetsmiljö och säkerhet för medarbetarna. Attraktiv arbetsgivare En förutsättning för ansvaret som arbetsgivare är att föra öppna dialoger med medarbetarna. Efter förra årets negativa återkoppling från medarbetarundersökningen avseende löner och förmåner prioriterades frågan under året. Som ett led i detta arbete fastställdes i december en gemensam löne- och förmånspolicy för Sydkraft. Detta har medfört ett tydliggörande av koncernens - 2 -

3 belöningssystem. Policyn medför att alla former av belöningar nu är definierade och att det klart framgår vem som kan få ta del av dem. Kunderna efterfrågar tydlighet Som ett led i vår roll som marknadsaktör och i vårt arbete med att göra våra kunder nöjda har en förenklad elräkning tagits fram. Den nya räkningen är utvecklad tillsammans med kunderna och har testats i ett antal kundpaneler med mycket gott resultat. Trygghet och samhällsnytta Individens komfort och trygghet ligger i grunden för Sydkrafts affärsverksamhet samtidigt som den allmänna samhällsutvecklingen gör att kunder blir mer och mer beroende av en säker elförsörjning. Våra kunder, samhället och vi själva ställer därför allt högre krav på leveranssäkerheten. År 2004 var ett förhållandevis bra år. Vi minskade de oaviserade driftavbrottstiderna jämfört med närmast föregående år. I början av 2005 drabbades dock södra och västra Sverige av orkanen Gudrun. Det hela resulterade i en enorm förödelse som Sydkraft eller någon annan tyvärr inte hade kunnat förutse. Sydkraft kan inte förhindra naturkatastrofer men för att ta ansvar och kunna göra våra kunder nöjda arbetar vi nu i högt tempo för återupprätta omvärldens förtroende och för att vara bättre förberedda nästa gång

4 Innehåll Ansvar för en hållbar utveckling Verksamhetsutövaren Arbetsgivaren Marknadsaktören Samhällsmedborgare Sydkraft och miljön Miljö en prioriterad fråga Sydkrafts miljöpolicy Miljöåret Noter till miljöåret Utsläpp av koldioxid: Globalt synsätt Sydkrafts hållning och strategi i klimatfrågan Klimatresultat Mer resultat på miljöområdet Morgondagens lösningar

5 Ansvar för en hållbar utveckling Verksamhetsutövaren För att visa på hur Sydkraft arbetar med att ta ansvar för en hållbar utveckling presenterar vi här vårt arbete efter de olika roller vi har i relation till olika intressentgrupper. Samtliga roller ställer höga krav på ansvarstagande. Inte bara genom lagstiftning, riktlinjer och gränsvärden utan också genom de värderingar som företagets intressenter har och som de också förväntar sig att Sydkraft ska agera efter. På de följande sidorna kan du läsa om hur Sydkraft arbetar för en hållbar utveckling i de fyra rollerna: Verksamhetsutövaren Arbetsgivaren Marknadsaktören Samhällsmedborgaren. Sydkrafts ansvar omfattar alla aspekter på hur verksamheten bedrivs, förvaltas och utvecklas. En ansvarsfull verksamhetsutövare har en långsiktigt ekonomisk stabilitet och lönsamhet, en känd riskbild samt en öppen, tydlig strategi för företagets framtid. Det är också självklart att följa lagar och att arbeta aktivt och seriöst för miljön. Finansiellt ansvarstagande Finansiell styrka är nödvändig för att ge aktieägarna god avkastning och för att skapa handlingsfrihet i verksamheten. Sydkraft är ett dotterbolag till E.ON, Europas största privata energikoncern. E.ON-koncernen har en stark position på marknaden och Sydkrafts ambition är att stärka sin ställning på en konsoliderad nordisk energimarknad. Sydkraft arbetar med en decentraliserad ledarfilosofi med ansvarstagande så långt ute i verksamheten som möjligt. De olika dotterbolagen har en självständig roll och styrs via egna styrelser. För vissa övergripande frågor är det viktigt att ha ett gemensamt arbetssätt. Dessa hanteras av koncerngemensamma ledningsfunktioner som utarbetar allmänna strategier och ramverk för verksamheten. Koncernens viktigaste ekonomiska planerings- och styrdokument arbetas fram under senvår och sommar. Den rullande treårsplanen Medium Term Plan (MTP) fastställs av styrelsen under hösten och ligger till grund för den ekonomiska styrningen i koncernen. Förvaltning och förnyelse det gamla och det nya i balans Ansvar som verksamhetsutövare handlar om att finna en balans mellan förvaltning och förnyelse. Sydkrafts ansvar är dels att omvandla, överföra och leverera energi på ett tryggt, säkert och effektivt sätt, dels att arbeta med utveckling för att finna framtidens tekniker och energilösningar. I koncernen utvecklas bland annat den befintliga verksamheten med stöd av One E.ONkonceptet. I detta arbetar man aktivt för att vidareutveckla goda lösningar och arbetssätt och sprida dessa inom organisationen. Morgondagens Energisystem ett projekt som skapat visionsunderlag för framtiden avslutades under året. Scenarier för möjliga energisystem år 2007, 2020 och 2050 inarbetas nu i strategiska planer och operativa beslut. Genom användning av dessa minnen från framtiden kan Sydkraft säkerställa kopplingar mellan dagens produktion och verksamhet med behov i morgondagens energisystem

6 Miljöansvaret centralt för rollen som verksamhetsutövare Sydkrafts verksamhet påverkar miljön. Detta är ett uppenbart faktum som för ett ansvarstagande företag medför en självklar slutsats ett seriöst arbete med miljöfrågor är centralt! I Sydkraft är miljöfrågorna prioriterade och de utgör en integrerad del av verksamheten. Samtliga bolag i koncernen är miljöcertifierade enligt ISO Nya verksamheter har två år på sig att bli certifierade. Syftet med miljöarbetet är att minska verksamhetens och produkternas miljöpåverkan genom ständiga förbättringar. Miljöarbetet hjälper också till att identifiera nya affärsmöjligheter och att utveckla nya affärskoncept. Den mest prioriterade miljöfrågan är klimatpåverkan. Seriöst och långsiktigt arbete för minskade utsläpp av växthusgaser är därför en grundläggande fråga för Sydkrafts miljöarbete. Läs mera om miljö- och klimatarbetet och dess resultat under Sydkraft och miljön i denna skrift. Samordnad riskhantering Att driva en verksamhet medför naturligt ett risktagande. Sydkrafts riskbild ändras ständigt genom snabba omvärldsförändringar. Som stöd i arbetet för en samordnad riskhantering finns den under året förnyade Risk Management Policyn. Sydkraft driver ett omfattande riskhanteringsarbete och arbetet är anpassat efter COSO Enterprise Risk Management Framework en modell som har ambitionen att bli en standard för riskhantering. Genom att systematiskt kartlägga och värdera konsekvenser och sannolikheter för olika händelser kan risker förutses och därmed hanteras på ett innovativt, säkert och affärsmässigt sätt. Förvärvsstrategier Sydkrafts strategiska inriktning är att stärka E.ONs nordiska position både genom förvärv och organisk tillväxt. Att förvärva bolag medför ett stort ansvarstagande. Det handlar om att skapa stabilitet för de befintliga kunderna och leverantörerna samtidigt som det är viktigt att ge trygghet och visa engagemang och lyhördhet för medarbetarna. Under året har arbetet med integrationen av Graninge i Sydkraft haft högsta prioritet. I detta arbete fastställdes bland annat en central omställningspolicy med syfte att behandla samtliga medarbetare inom bolagen lika i de fall det uppstått övertalighet eller att anställda tvingats flytta. En särskild omställningsgrupp med representanter från både företag och facken inom Graninge och Sydkraft har också arbetat för en så smidig och positiv övergång som möjligt. Omvärldsdialogen ett viktigt och nödvändigt redskap Arbetet med ett hållbart Sydkraft har sin grund i företagets relationer till intressenterna. Sydkraft är starkt beroende av ett antal intressentgrupper och påverkar i sin tur ett flertal andra grupper. För att relationerna ska bli givande för alla parter krävs en ständig dialog samt utbyte av erfarenheter. Varje bolag inom koncernen har utvecklat olika arbetssätt och metoder för en effektiv lokal dialog. Kontinuerliga kontakter med exempelvis myndigheter, närboende, medarbetare, media, kunder, fackföreningar, miljöorganisationer och politiker är en naturlig del av den dagliga verksamheten

7 Arbetsgivaren En grundläggande ansvarsroll för Sydkraft är den som arbetsgivare. Sydkraft ska vara en attraktiv arbetsgivare, som ger goda arbetsvillkor med utvecklingsmöjligheter såväl karriär- som kompetensmässigt. År 2004 att gå från strategi till handling Sydkraft är en del av ett stort, internationellt företag. Detta skapar stora möjligheter för medarbetarna samtidigt som det ställer krav på ny kompetens. Mottot One E.ON innebär samma företag, samma målsättning och samma värderingar. Detta är vägledande för Sydkrafts arbete som arbetsgivare. Under 2004 har personalorganisationen genomgått stora och viktiga förändringar. Tack vare den nya HR-organisationen som introducerades i april har man lyckats ta ett helhetsgrepp om personalfrågorna. Syftet är att på ett bättre och tydligare sätt stödja verksamhetens affärer vad gäller organisations- och verksamhetsutveckling, som attraktiv arbetsgivare samt för belöningar, förmåner och arbetsrätt. Processorienteringen leder såväl till gemensamma strategier och policies som till enhetliga verktyg. Gemensamma arbetsmodeller för koncernen ger högre utväxling än om perspektivet är begränsat till enstaka enheter. Målet är att tillvarata medarbetarnas kompetens och de bästa arbetsmodellerna och kombinera dessa i gemensamma modeller och arbetssätt till gagn för hela verksamheten. Integration och samarbete En annan viktig händelse under året har varit integrationen av Graninge i Sydkraft. En central omställningspolicy togs fram i syfte att behandla alla anställda inom bolagen lika i de fall det uppstod övertalighet eller anställda tvingades flytta. En särskild omställningsgrupp med representanter från både företag och facken inom Graninge och Sydkraft såg över möjligheten till samordningen av vakanserna inom hela koncernen. Det goda samarbetet med de fackliga organisationerna var en förutsättning för integrationens positiva resultat. Sydkraft en attraktiv arbetsgivare? Uppfattas Sydkraft som en attraktiv arbetsgivare? Frågan kan ställas såväl internt som externt. För att Sydkraft ska attrahera unga och välutbildade krävs ett starkt varumärke. Via Företagsbarometern undersöks årligen företagets attraktionsvärde och kännedom hos studenter på landets universitet och högskolor. I årets undersökning har Sydkraft 2004 klättrat som attraktiv arbetsgivare för teknologer till en 25:e plats jämfört med 2003 års 40:e placering. Hur uppfattas Sydkraft internt? Som stöd i arbetet med att kontinuerligt utvärdera om företaget är en attraktiv arbetsgivare samt att konkretisera styrkor och svagheter genomförs årligen en medarbetarundersökning. Runt E.ON-medarbetare (cirka 75 % av alla anställda) runt om i världen deltog i årets undersökning. Den totala svarsfrekvensen inom Sydkraft var 69 %. Resultatet från Sydkraft berättade om medarbetare som trivs med sina arbeten och sina kollegor. De respekteras av sina chefer och tycker att mål och ansvar är tydliga. Positivt är också att man upplever att möjligheterna att fatta egna beslut är stora. Ett utvecklingsområde är att öka kännedomen om och identifikatio

8 nen med E.ON Nordic. Som ett svar på detta genomfördes under hösten en så kallad roadshow med 30 träffar på 14 orter i vilka mer än 70 % av medarbetarna deltagit. Syftet för träffarna har varit att berätta om E.ON vad företaget står för, hur samarbetet mellan företagen vuxit fram men även hur medarbetarna blir alltmer delaktiga i E.ONs arbete internationellt. Ett av huvudmålen för 2005 är också att implementera E.ON-identiteten. Under året lanseras det nya utbildningsprogrammet One E.ON som samtliga medarbetare ska genomgå Medelantal anställda Andel kvinnliga anställda (%) 22,2 23,0 Medelantal Andel kvinnliga anställda chefer (%) 16,0* ,0 * Orsaken till minskningen av andelen kvinnliga chefer är ännu inte utredd. I medarbetarundersökningen kunde Sydkraft också konstatera att svaren för frågorna inom området lön, sociala förmåner och andra förmåner var lägre än genomsnittet i E.ON-koncernen. Även detta resultat medför konkreta insatser bland annat i form av introduktionen av en ny belöningspolicy samt ett incitamentsprogram Plus för motiverade som presenteras under 2005 (läs mer under avsnittet Det ska löna sig att prestera ). Rörlighet är ett nyckelord En förutsättning för Sydkrafts konkurrenskraft är ständig utveckling, säkerställande av kompetenta ledare och kompetensväxling hos medarbetarna. Med en medelålder på 44,5 år är det också viktigt att säkerställa kompetensöverföringen vid avgångar. Att öka rörligheten av medarbetare inom organisationen är därför ett mycket viktigt arbete. % Män Kvinnor Andel anställda i respektive åldersintervall

9 Den interna personalomsättningen är traditionellt låg (3,3 %). Arbetet för att höja den sker på flera olika områden. Exempelvis genomförs ofta planerade byten av befattningar mellan bolag inom koncernen för att undvika att samma medarbetare stannar för länge på en position. Ett annat exempel är att identifiera potentialen hos en del av medarbetarna genom så kallade talangpooler för anpassad utbildning och karriärutveckling. Dessa pooler underlättar också nya rekryteringar. Genom att kommunicera potentialen hos E.ON som internationell arbetsgivare uppmuntras medarbetarna också att söka sig utanför Sveriges gränser. För tolfte gången i rad genomförs Sydkrafts traineeprogram. Sedan starten 1993/94 har 75 personer gått igenom programmet och av dem är 47 kvar i företaget. Utbildningen bygger bland annat på att ge deltagarna möjlighet att under ett år lära känna koncernen såväl i Sverige som utomlands. Detta gör att medarbetarna får kännedom om företagets olika verksamheter samtidigt som det underlättar rörligheten efter anställning. Ett rekordantal på personer sökte till Sydkrafts traineeprogram för 2004/2005. Det är över 400 fler än året tidigare. 597 personer rekryterades externt. Av dessa var 198 feriearbetare med anställning framförallt under sommarhalvåret. Under 2004 slutade personer. Av dessa gick 91 i pension. Personalomsättningen (exkl. feriearbetare) var 7,3 % jämfört med 8,7 % Ett av huvudmålen för 2005 är att öka rörligheten inom organisationen. Kompetensutveckling en förutsättning för nytänkande och konkurrenskraft En strategiskt viktig fråga för Sydkrafts konkurrenskraft är medarbetarnas kompetensutveckling på alla nivåer. Genom att analysera framtida kompetensbehov och ställa det i förhållande till den befintliga kompetensbasen identifieras utvecklings- och rekryteringsbehov. Ett grundläggande steg för kompetensutvecklingen är det årliga utvecklingssamtalet. Gemensamma mål för den kommande perioden avtalas mellan ledare och medarbetare och utbildningsaktiviteter och nya karriärvägar diskuteras. Via inrapporteringar från bolagens personalchefer knyts resultaten från utvecklingssamtalen bland annat till talangpooler. Dessa kan exempelvis utgöra underlag för att identifiera potentiella framtida ledare, medverkan i ledarutvecklingsprogram eller för nomineringar till det koncerngemensamma utbildningsprogrammet E.ON Academy. Utgångspunkten för Sydkrafts satsningar för medarbetare är att talanger är en knapp resurs och därför måste tillvaratas och uppmuntras på bästa möjliga sätt. Sydkraft erbjuder goda utbildningsmöjligheter. Tack vare E.ON finns även utvecklingsprogram med internationell inriktning Antal utbildningsdagar/anställd 3,9 3,8 Utbildningskostnader i kronor/anställd

10 Samarbeten med bland annat London Business School och Harvard säkerställer kvaliteten på utbildningarna. Sydkrafts ledarutvecklingsprogram syftar till ett utvecklat ledarskap, ökad självkännedom, kunskap om att leda och fungera i team, att ta in och hantera omvärlden. Programmet, som rönt mycket stor uppskattning, utvecklas inför 2005 med en femte modul och blir då totalt 19 dagar långt. Det ska löna sig att prestera Sydkraft ska vara en attraktiv arbetsgivare, såväl för befintliga som framtida anställda. För att kunna uppnå det ska företaget erbjuda ett konkurrenskraftigt lön- och belöningspaket samt förmånspaket som främjar ökad prestation och lönsamhet i företaget. En av slutsatserna som kunde dras från medarbetarundersökningen var att löner, belöningar och förmåner var ett utvecklingsområde för Sydkraft. Olika anställningskontrakt och belöningssystem inom koncernen har också hämmat rörligheten i organisationen. I december 2004 fastställde koncernledningen därför en gemensam lön-, belönings- och förmånspolicy för Sydkraft. Den medför att alla former av belöningar är definierade och att det klart framgår vem som kan få ta del av dem. Belöningarna (incitament och direktbelöning) är direkt kopplade till prestation medan förmåner antingen kopplas till anställning eller en viss befattning. Som exempel på förmåner till samtliga medarbetare kan nämnas den utvidgade föräldrapenningen och personalrabatten på el. Den förstnämnda syftar till att, i en relativt mansdominerad bransch som energibranschen, uppmuntra alla medarbetare att ta ut sin föräldraledighet. Det innebär att Sydkraft kompletterar lönen upp till 90 % i 120 dagar utöver Branschavtal Energi och utöver den ersättning som utbetalas via försäkringskassan. På detta sätt kan man undvika att föräldrarnas lönenivåer avgör vem som tar ut sin föräldraledighet. För att ytterligare säkra den föräldralediges lön har Sydkraft beslutat att lönerevidering skall genomföras trots frånvaro. Detta innebär att bortavaro inte medför en stagnation av medarbetaren löneutveckling. Ett av huvudmålen för 2005 är att skapa gemensamma belöningssystem. Under året lanseras det nya incitamentsprogrammet Plus för motiverade där den största nyheten är att incitament börjar fördelas redan när 95 % av målen har överträffats. Programmet innebär att medarbetaren har större möjlighet att påverka sin totala belöning från företaget. I juni 2005 sätts också ett nytt förmånspaket i drift. Att arbeta för en hälsosam och trygg arbetsmiljö Inom Sydkraft är ansvaret för arbetsmiljö delegerat till varje chef i dotterbolagen. Detta innebär att bolagen anpassar sina insatser till verksamheten och de risker som är specifika inom just deras organisation. Regelbundna utvecklingssamtal, medarbetarundersökningar, hälsokontroller, samtalsstöd samt friskvårds- och rehabiliteringsprogram är några pusselbitar för en god hälsa. Sedan 1997 har långtidssjukskrivningarna i samhället mer än fördubblats. Den frånvaro som beror på psykosociala sjukdomar såsom utbrändhet och stress har ökat drastiskt. Inom Sydkraft har man utvecklat en handlingsplan för ökad frisknärvaro. Viktiga insatser är bland annat utbildning för chefer vad gäller den psyko

11 Marknadsaktören sociala arbetsmiljön och rehabilitering. En praktisk verktygslåda utvecklas för att stödja cheferna i deras arbete och målet för insatserna är att öka frisknärvaron från 95,5 % (2003) till 98 % år Resultatet för 2004 var 96,1 %. Andelen långtidssjukfrånvaro (längre än 60 dagar) i förhållande till sammanlagd sjukfrånvaro, har under 2004 minskat från 60 % till 48,8%. Inom Sydkraft satsar man hårt på att stödja idrottsaktiviteter för medarbetare genom olika hälsocenter runt om i bolagen. De fysiska aktiviteterna och den förbättrade motionen underlättar för att sänka stressnivån och för att skapa en gemenskap bland de anställda var ett mycket mörkt år vad gäller olycksfall inom koncernen. Efter flera år av sjunkande olycksfallsstatistik inträffade under året hela fyra dödsfall. Detta har bland annat föranlett att Sydkraft har tillsatt en säkerhetskommitté bestående av interna och externa experter i syfte att identifiera och rekommendera aktiviteter för att förbättra arbetsmiljö och säkerhet för medarbetarna. En ansvarsfull marknadsaktör ser till att kunderna får den kvalitet och trygghet som utlovats. Aktören bidrar också till att marknadsmekanismerna fungerar på ett korrekt sätt såväl i inköps- som i säljleden. Är man som Sydkraft en stor aktör på marknaden medför detta extra krav på lyhördhet och ansvarstagande gentemot omvärlden. Kundens självklara val? Sydkrafts vision är att vara kundens självklara val varför mycket av arbetet som sker inom koncernen, genomsyras av starkt kundfokus. För att kunna konstatera om vi lever upp till våra och kundens förväntningar görs mätningar bland olika målgrupper två gånger per år (vår och höst). Mätningarna ger oss information om hur Sydkraft upplevs som företag och hur dessa attityder förändras över tiden. Under hösten 2004 genomfördes den senaste attitydundersökningen baserad på intervjuer med såväl kunder, allmänhet som opinionsbildare. De tydligaste attitydförändringarna i denna undersökning återfanns framförallt bland privatkunderna där nästan 60 % var mycket nöjda med Sydkraft som leverantör jämfört med 44 % i tidigare mätning. Privathushållen poängterade då tillgängligheten och helhetskvalitet som speciellt positiva. En större andel av privathushållen än tidigare ansåg också att räkningarna var enkla att förstå, 29 % jämfört med tidigare 15 %. Synen på energibranschen som helhet försämrades dock ytterligare. I oktober 2004 var 15 % av svenskarna positiva till branschen jämfört med vårens 20 %. Detta var något bättre än oljebolagen men betydligt sämre än detaljhandel och banker som drygt % är positiva till. I topp på kännedomslistan ligger Vattenfall och Sydkraft, följt av Fortum. Sydkraft först med KundOmbudsman Med mandat att driva igenom förändringar som syftar till att stärka kundens ställning tillsattes under året två kundombudsmän. Uppgiften är att vara kundens röst i bolaget en lättillgänglig och obyråkratisk lyssnare som kunderna kan vända sig till och framföra sina synpunkter. Täta kontakter med konsumentvägledare, - 11-

12 energimyndigheter och att arbeta med kundpaneler och kundundersökningar är också viktiga delar av KundO s uppgifter. Förenklad elräkning och månadsvis fjärravläsning Ett viktigt steg för att få nöjda kunder är att bemöta de önskemål om en enklare elräkning som kommit fram. Från och med december 2004 får Sydkrafts alla hushållskunder och de flesta företagskunder en förenklad faktura på sin elförbrukning. På fakturans första sida finns beloppet på preliminär förbrukning i kronor och kilowattimmar. På baksidan finns ett förklarande diagram med uppdelning av kostnaderna tillsammans med en begreppslista. Den nya fakturan är utvecklad tillsammans med kunderna och har testats i ett antal kundpaneler med mycket gott resultat. De flesta kunder vill endast veta hur mycket de har förbrukat och vad de ska betala och den specifikation som tidigare följde med automatisk är nu borttagen. De kunder som vill ha en specifikation på fakturabeloppet kan begära den hos Sydkrafts Kundservice. Sydkraft var först av landets aktörer att avskaffa förskottsdebite- Elcertifikatsavgift 80,59 kr (1,6 öre/kwh) El 1591,69 kr (31,60 öre/kwh) Energiskatt 1143,40 kr (22,70 öre/kwh) (Sydkraft Försäljning AB) Grundpris 41,70 kr (260,00 kr/år)* Abonnemang 427,17 kr (2556,00 kr/år) Överföring 640,71 kr (12,72 öre/kwh) Staten Sydkraft Nät AB Sydkraft Försäljning AB Moms (25%) 714,35 kr (Sydkraft Försäljning AB) Moms (25%) 266,97 kr (Sydkraft Nät AB) Diagrammet på fakturans baksida, som för övrigt är ett förslag från en kund, visar tydligt kostnaderna som ingår i fakturabeloppet: moms, skatt och elcertifikatsavgift, nätavgift samt kostnad för elanvändning. ringen för samtliga energislag. Idag betalar kunden endast för den förbrukade elen (faktisk eller uppskattad) och även den fasta avgiften debiteras i efterhand. Enligt en undersökning, genomförd före förändringarna, ansåg 54 % av kunderna att räkningen var svår att förstå. Denna siffra minskar förhoppningsvis vid nästa mätning. Under året fortsatte insatserna för månadsvis fjärravläsning. Under år 2004 testades avläsningen hos kunder och under 2005 kommer ytterligare kunder att få fjärravläsning. Över en miljon gamla mekaniska mätare ska bytas ut mot elektroniska. Med hjälp av modern teknologi skickas sedan mätarställningarna en gång i månaden direkt till Sydkrafts faktureringssystem. På detta sätt slipper kunderna både bekymra sig om mätaravläsningen och kan dessutom få en enkel och korrekt - 12-

13 faktura baserad på verklig elförbrukning. Fjärrinsamlingen av mätvärden ska vara genomförd hos samtliga nätkunder i landet senast 1 juli Elcertifikat och utsläppsrätter styrmedel för klimat I arbetet som en ansvarsfull marknadsaktör är det också viktigt för Sydkraft att aktivt agera i klimatfrågan. Sydkraft är därför positivt till marknadsbaserade styrmedel som kan bidra till minskade globala utsläpp av växthusgaser. Elcertifikaten, även kallade gröna certifikat, introducerades våren De är ett exempel på styrmedel som, från att tidigare varit en del av statsbudgeten, nu ska skötas av marknadens aktörer. Syftet är att öka mängden el från förnybara källor och låta kunderna betala för omställningen av energisystemet. Sydkraft tar en aktiv roll i utvecklingen av det framtida energisystemet genom att satsa på lönsamma lösningar för elkunderna såväl som för företaget. Sydkraft stödjer elcertifikatsystemet och förespråkar också en förlängning av systemet till 2025 samt en utvidgning av systemet utanför Sveriges gränser. Sydkraft ska bidra till att de globala utsläppen av växthusgaser minskar genom åtgärder i den egna verksamheten, hos våra kunder samt genom nyttjande av de flexibla mekanismerna som definieras i Kyotoprotokollet. Däribland är handeln med utsläppsrätter ett viktigt styrmedel. Ansvar i affärsprocessen Sydkraft Energy Trading är sedan 1999 auktoriserat som värdepappersbolag av Finansinspektionen och står sedan dess under deras tillsyn. Tradingverksamheten är sådan till sin natur att det är oerhört viktigt att ha tydliga regler som styr verksamheten. Sydkraft Energy Trading arbetar aktivt för en väl fungerande marknad som har aktörernas och allmänhetens förtroende. Företaget har sedan flera år tillbaka gett uttryck för sina värderingar och förhållningssätt i sin etikpolicy som finns tillgänglig på För att öka förståelsen för hur elmarknaden fungerar, har Sydkraft tagit fram elspelet Slaget om elkunderna. Här kan spelaren prova på rollen som elleverantör och agera på den nordiska elmarknaden. Spelaren lär sig bland annat hur man anskaffar el och vilka parametrar som styr elpriset. Totalt har personer tagit del av elspelet medan hela 3657 personer har gått igenom hela spelet. I dessa siffror är Sydkrafts anställda exkluderade. Elspelet hittas på Sydkrafts hemsida Kunderna ska enkelt kunna byta elleverantör om de så önskar. Sydkraft stöttar kunden i dennes köpbeslut och förklarar därför vad olika avtalsalternativ innebär via exempelvis Kundservice, Kundombudsmannen, information på elräkningarna och på företagets hemsida. Ansvar gentemot leverantörer Rollen som marknadsaktör innebär också ett ansvar att påverka och utveckla de leverantörer som Sydkraft samarbetar med. Sydkraft arbetar sedan flera år tillbaka med miljökrav i upphandlingar. Genom att kategorisera leverantörer beroende på hur väl utvecklat miljöarbete man bedriver och ha en tydlig dialog kring kraven skapas miljövinster

14 Samhällsmedborgare Sydkraft agerar i en omvärld med både interna och externa intressenter. Företaget påverkar och påverkas av olika aktörer och miljöer. Sydkrafts tjänster är en av förutsättningarna för samhällets utveckling och välfärd vilket också medför ett långsiktigt samhällsansvar. Trygghet Energi förknippas lätt med negativ miljöpåverkan såsom utsläpp och användning av ändliga resurser. Men det är viktigt att också vända på myntet och se energins nödvändighet för vår välfärd. Att kunna hålla sig varm under vintern, att säkerställa produktion i små och stora företag, att driva medicinsk utrustning på lasarett utan en säker och trygg energiförsörjning riskeras välfärden. Individens komfort och trygghet ligger i grunden för Sydkrafts affärsverksamhet. Sydkraft levererar samhällsnyttiga tjänster en del av den grundläggande strukturen i ett modernt välfärdssamhälle. Sydkraft ska samtidigt aktivt bidra till en bättre miljö och främja en hållbar samhällsutveckling. Den allmänna samhällsutvecklingen gör att kunder blir mer och mer beroende av en säker elförsörjning. Kunder och samhälle ställer därför ökat krav på leveranssäkerheten. Långvariga elavbrott, på ett dygn eller mera, ger upphov till stora problem för de som drabbas. Orsak till dessa elavbrott har oftast varit storm eller snöoväder, som orsakat fel på kv ledningar i skogsmiljö. Dessa ledningar har, med den teknik som funnits, byggts med oisolerade ledare och därmed varit känsliga för väderstörningar. min/år , ,6 138,9 120, Medelavbrottstid beräknad som oaviserade avbrott per kund (minuter/år). år 2001 år 2002 år 2003 år

15 Investeringar i dagens och morgondagens energisystem Sydkrafts elnät är km långt och skulle alltså kunna räcka tre varv runt jorden. Varje år satsas miljoner kronor i investeringar och underhåll av elnäten. Under åren byggdes km luftledning om till kabel eller isolerad ledning. För 2005 har Sydkraft beslutat bygga om km luftledning till huvudsakligen jordkabel. Den orkan som drog in över södra Sverige den 8 januari 2005 gav den svåraste elstörningen och trädfällningen på hundra år. Nya slutsatser måste nu dras beträffande vilka krav som ska ställas på elnäten i framtiden. Risknivån i samhället måste utgå från ett kund- och samhällsperspektiv. Kravnivån måste grundas på politiska beslut om vilken sårbarhet samhället vill och kan acceptera. Det är elföretagens uppgift att ge underlag i form av tekniska lösningar, kostnader och tidsåtgång för att uppnå olika nivåer. avbrottstid (min) per kund , ,7 4,0 5,6 3,0 18,1 11,4 6,4 10,3 5,5 5,6 25,4 7,6 JAN FEB MARS APR MAJ JUNI JULI AUG SEP OKT NOV DEC TOTALT Medelavbrottstid beräknad som driftavbrottstid per kund, minuter/månad Mkr år 2002 år 2003 år 2002 Utbetald avbrottsersättning (Mkr) - 15-

16 Sydkraft ska fortsätta pågående kablifiering av kvledningarna i skog. Vägnät ska också utnyttjas för nedplöjning eller nedgrävning av kabel. Där det inte är praktiskt möjligt med nedplöjd eller nedgrävd kabel, bör hängkabel användas med den nya tekniken med infästning med brytpinne. Detta innebär att kabeln kan falla till marken utan att skadas vid omfattande trädpåfall. Idag har cirka 2 miljoner hushåll fjärrvärme. För kunden innebär det en bekymmersfri lösning som inte bara är ekonomisk, utan också miljöriktig, både för närmiljön och den globala miljön. Sydkraft har under året fortsatt utbyggnaden av fjärrvärme bland annat genom det biobränsleeldade fjärrvärmeverket i Hammargård i Kungsbacka. Sydkraft har även gjort fortsatta investeringar i förnybar energi. Läs mer om detta längre fram i denna skrift. Samverkan med universitet och högskolor Sydkraft har som tradition ett gott samarbete med universitet och högskolor i Sverige. Det är av stor vikt för den framtida utvecklingen av såväl samhället som företagen att god kompetens finns att tillgå. Samverkan sker dels genom att erbjuda examensarbeten men också genom ekonomiskt stöd till forskare direkt från Sydkraft samt via Sydkrafts AB:s Stiftelse för forskning. Sydkraft stödjer även universiteten ekonomiskt via branschorganisationen Elforsk. Tillsammans för en rikare fritid Sydkraft har valt ut tre huvudområden för aktiv sponsring: idrott, kultur och miljö. På detta sätt stödjer företaget aktiviteter som syftar till en rikare fritid för kunder, personal och andra intressenter. Tillsammans för ett bättre klimat Under hösten öppnades dörrarna till utställningen Uppdrag Klimat på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Sydkraft stöder utställningen som pågår i tre till fem år och som belyser en avgörande framtidsfråga växthuseffekten och människans inverkan på klimatet. Stöd till flodvågens offer I samband med den internationella katastrofen i Sydostasien påverkades vi alla på något sätt. Som så många andra företag bidrog även Sydkraft och dess medarbetare med bidrag i form av gåvor till Radiohjälpen och genom att skänka kläder

17 Sydkraft och miljön Miljö en prioriterad fråga De flesta ser idag el och värme som en självklarhet och något som inte kan undvaras. Produktion av energi är dock mer eller mindre förknippat med miljöpåverkan av olika slag. Ett exempel på sådan miljöpåverkan är utsläpp av koldioxid vid förbränning med en påverkan på vårt klimat som följd. Andra exempel är utsläpp av svavel och kväve vilket bidrar till problemen med försurning och övergödning. En energikoncern som Sydkraft har således en verksamhet som i många avseenden innebär en tydlig inverkan på miljön. Sydkraft tar sitt ansvar genom att sätta miljöfrågorna högt på agendan samtidigt som utgångspunkten är att miljöfrågor ska beaktas i alla beslut. Miljöfrågan integreras i den dagliga verksamheten på såväl operativ som strategisk nivå samt i de projekt som genomförs. Sydkraft satsar mycket på att bedriva ett aktivt miljöarbete vilket också leder till konkreta och tydliga resultat. Att aktivt bidra till en bättre miljö, ökad välfärd och att främja utvecklingen för ett hållbart samhälle ingår i Sydkrafts grundläggande värderingar. Genom insatser i såväl den egna verksamheten som hos kunder medverkar Sydkraft till en bättre miljö. Miljöpolicy och miljöledning verktyg för affärsdrivet miljöarbete Sydkraft har en miljöpolicy som omfattar hela koncernen. Policyn anger den övergripande inriktningen för bolagen i koncernen. För att leva upp till policyn krävs en tydlig ansvarsfördelning. Varje dotterbolag har därför ansvar för det egna miljöarbetet och på alla bolag finns det en eller flera anställda som arbetar med att samordna miljöfrågor. Samliga bolag i Sydkraft har ledningssystem som är certifierade enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO Nya bolag har två år på sig att införa ledningssystem i verksamheten. Med stöd av miljöledningssystemen fångar bolagen i Sydkraft upp behov och trender från kunder och omvärld som sedan bearbetas i verksamheten. Miljöledningssystemen hjälper verksamheten i Sydkraft till tydliga målsättningar och ständiga förbättringar. Klimatfrågan i fokus Klimatproblematiken är en av de viktigaste frågorna för Sydkraft och också en av de största utmaningarna. Detta har tydligt stöd i de diskussioner Sydkraft för med intressenter i form av myndigheter, kunder och samarbetspartners. Alla bolag i Sydkraft arbetar sedan länge med att öka energieffektiviteten och med satsningar på förnybar energi som ett led i arbetet för minskad klimatpåverkan. Miljöåret och konkreta resultat På de kommande sidorna återges miljöåret för Sydkraft uppdelat på olika verksamhetsområden. Redovisningen sker med hjälp av en flödesbild över vad som kommer in i verksamheten i form av resurser respektive vad som kommer ut i form av produkter, utsläpp och andra restprodukter. Därefter följer en ingående redovisning av Sydkrafts hållning i klimatfrågan tillsammans med verksamhetens strategi och några av våra uppnådda resultat

18 Sydkrafts miljöpolicy Sydkrafts miljöarbete baseras på Sydkrafts grundläggande strategiska dokument: Vision, Affärsidé och Värderingar. Med denna utgångspunkt bedriver vi vårt miljöarbete så att vi aktivt bidrar till en bättre miljö och främjar en utveckling mot ett uthålligt samhälle vi är bland de främsta när det gäller miljöarbete jämfört med övrig näringsverksamhet Vi gör detta i samverkan och dialog med våra kunder, leverantörer, medarbetare och övriga intressenter för att på bästa sätt bidra till en positiv samhällsutveckling Vi gör detta genom att vårt miljöarbete präglas av helhetssyn, öppenhet och ärlighet och är en viktig del av varumärket Sydkraft miljöarbetet är integrerat i alla delar av den dagliga verksamheten och baseras på certifierade miljöledningssystem i hela koncernen vidareutveckla medarbetarnas kompetens, samt följa och bedriva forskning och utveckling inom för oss viktiga områden vi genomför ständiga förbättringar i vår verksamhet och utvecklar våra produkter och tjänster mäta miljöpåverkan, redovisa miljöprestanda och de åtgärder vi vidtar öppet, samt arbeta förebyggande för att minimera risken för olyckor Antagen av Koncernledningen 13 september

19 Miljöåret 2004 El Nettoproduktion (GWh) Värme Nettoproduktion (GWh) (exklusive inköpt värme) Gas Hanterad mängd (GWh) (exklusive gas för värme- och elproduktion) Vattenkraft Vindkraft Kärnkraft Biobränsle Torv Naturgas Olja Kol Avfall Returbränsle Biobränsle Torv Gasol Naturgas Olja Kol Returbränsle Avfall Värmepumpar Elpannor Annat Naturgas Gasol Biogas El Värme Gas Kyla Avfall Produktion, distribution och behandling Restprodukter (ton) el, värme, gas och avfall Utsläpp till luft (ton) el, värme, gas och avfall Radioaktivt avfall Farligt avfall Restprodukter Övrigt El Värme Gas Avfall Totalt CO2 fossilt CO2 förnybart NOx , SO Stoft ,6 342 Dioxiner gram ,030 0, El Värme Gas Avfall Totalt , , , ,161 0,161 Produkter till kund (GWh) (energi exklusive förluster och inklusive inköpt värme) El Fjärrvärme Övrig värme Gas Kyla Återvunnet avfall (ton) Flödesbilden redovisar det sammanräknade miljöresultatet från alla bolag som ägs till till mer än 50% av Sydkraft. Våra kunder

20 Noter till miljöåret Sydkraft sammanställer varje år ett koncernövergripande miljöbokslut. Detta innehåller det sammanräknade miljöresultatet från alla bolag som ägs till mer än 50% av Sydkraft. Bokslutet illustrerar bolagens totala miljöpåverkan. I flödesbilden har Sydkrafts viktigaste miljöparametrar sammanställts med en uppdelning på verksamhetsområdena energi (el, gas värme) och avfall. Bokslutet finns tillgängligt i sin helhet på Produktionsåret 2004 Produktionsåret 2004 präglades av mycket liten användning av fossila bränslen till värme- och elproduktion. Produktionen av kärnkraft var högre än normalt. Produktionen av vattenkraft, under första halvåret, lägre än normalt medan den under andra halvåret var högre än normalt. Sett över hela året var vattenproduktionen normal. Det oljeeldade Karlshamnsverket var dessutom i mycket begränsad drift. Alla dessa faktorer bidrog till sänkta utsläppsnivåer under Den finska energiverksamheten som tillkom genom förvärvet av Graninge bidrar dock till att utsläppsvärdena höjs. Detta beror på användningen av kol och torv i Finland. Sammantaget var dock utsläppen till luft från verksamheten lägre år 2004 än föregående år. Växande energiverksamhet Energiverksamheten har expanderat ytterligare under Genom förvärvet av Graninge i slutet av 2003 har ytterligare cirka 3 TWh vattenkraft införlivats i verksamheten. Samtidigt tillkom även cirka 50 värmeverk bestående av bland annat biobränsle- och oljepannor, värmepumpar, mm. Avyttring av vattenverksamhet I början av 2005 så träffades ett avtal mellan Sydkraft och Norrköpings kommun. Avtalet innebär att Sydkrafts vatten- och avloppsverksamhet ska återgå till Norrköpings kommun. Vatten- och avloppsverksamheten blev en del av Sydkraft genom förvärvet av Norrköpings Miljö och Energi år Med anledning av detta finns inte vattenverksamheten med i bilden över miljöåret. Oavsiktiga utsläpp och villkorsavvikelser Utöver verksamhetens normala utsläpp sker även utsläpp genom oförutsedda händelser exempelvis i samband med haverier och olyckor. Under 2004 uppstod totalt 29 oförutsedda händelser som gav upphov till föroreningsutsläpp till luft, mark eller vatten. I samband med att tillstånd enligt miljöbalken meddelas för anläggningar fastställs även villkor för verksamheterna, främst i form av rikt- och gränsvärden för utsläpp till luft och vatten. Ytterligare en rad anläggningar har fastställda villkor enligt tidigare vattendomar. Under året inträffade totalt 22 villkorsavvikelser i de anläggningar inom koncernen som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Redovisad bolagsskatt. Redovisad bolagsskatt 2014 1 669 miljoner kronor. Genomsnittlig avbrottstid i minuter

Redovisad bolagsskatt. Redovisad bolagsskatt 2014 1 669 miljoner kronor. Genomsnittlig avbrottstid i minuter E.ON Nordic Hållbarhetsrapport Nyckeltal - Samhälle Total el- och värmeproduktion i Norden (i ) Investeringssiffror 6- Total el- och värmeproduktion Investeringssiffror 6- Energikunskap Klimateffektiv

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 VÅR AMBITION LKAB skapar välstånd genom att vara ett av de mest innovativa och resurseffektiva gruvföretagen i världen. 2 AMBITIONEN INNEBÄR ATT: LKAB

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Agenda Välkomna - agenda Einar Bjarne Ekonomi & Miljö Einar Bjarne Marknad Cecilia Grundberg Kaffe och smörgås Energieffektivisering

Läs mer

Summa exkl. moms 3 403,28 kr

Summa exkl. moms 3 403,28 kr 613 81 Oxelösund FAKTURA 2013-11-04 Sid 1 (5) Kundnr: 111111 Fakturanr/OCR-nr: 131104700089354 Kundcenters besök och telefontid: Mån 8-17, Tis - Fre 8-14:30 Lunchstängt alla dagar 12-13 Telefon 0155-388

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Innehåll 1. Kort om Umeå Energi 2. Energianvändningen i samhället- några reflektioner.

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD Det här dokumentet sammanfattar vår affärsetiska kod. Koden bygger på våra värderingar och vägleder oss i sam- arbetet med kollegor, kunder, partners och andra intressenter.

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer Cybercom GRI-Bilaga Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Rapporteringen av Cybercoms hållbarhetsarbete följer sedan 2011 riktlinjerna

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Reko-redovisning 2010 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2010 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2010 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats med fjärrvärmen Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Värdegrund. etisk. och

Värdegrund. etisk. och Antagen av SISAB:s styrelse den maj Reviderad den november Värdegrund Koncernstyrelsen beslutade på sammanträdet den 22 mars 2010 omm Värdegrund för Stockholms Stadshus AB, bilaga 1. Denna ersätter den

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer