Rapport från nätverket för lärande på arbetsplats

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från nätverket för lärande på arbetsplats"

Transkript

1 Margaretha Allen Rapport från nätverket för lärande på arbetsplats Bakgrund och uppdrag Med anledning dels av en ev. kommande gymnasial lärlingsutbildning, dels ett ökat behov av platser inom yrkesutbildningen beslöt utbildningscheferna att tillsätta ett nätverk med skolledare och verksamhetsföreträdare för en bra beredskap kring lärformen. Uppdraget gavs i december 2005 och utvidgades i april Uppdraget lyder som följer: att inrätta ett nätverk för skolledare och verksamhetsföreträdare med intresse/ansvar för lärlingsutbildning/lärande på arbetsplats, att utse ordförande för nätverket, att uppdra åt nätverket att inventera befintligt utvecklingsarbete inom Göteborgsregionen kring gymnasial lärlingsutbildning samt lärande på arbetsplats och att stimulera till idé- och erfarenhetsutbyte kring detta utvecklingsområde fram till genomförandet av gymnasiereformen Ett tilläggsuppdrag formulerades under UC:s möte med temat dimensionering och programutbud inför HT 2006 och HT Tilläggsuppdraget innebar: att nätverket ska - inrikta arbetet på att införa åtgärder tidigare än inför 2007 om möjligt redan inför lå 06/07, samt - formulera en plan för regionalt samarbete kring lärlingsutbildning. Som ordförande för nätverket utsågs Sten Jansson, utbildningschef i Lerum. Sekreterare har varit Margaretha Allen, GR Utbildning. Deltagare Gymnasieskolan: Magnus Haglund Ale gymnasium Ale, Börje Molin, Alströmergymnasiet Alingsås, Hillevi Ottosson, Bräckegymnasiet Göteborg (1 möte), Lars Olsson, UBF Göteborg, Magnus Fagerström, Hulebäcksgymnasiet Härryda, Anders Johansson, UBF Kungälv, Lars- Gunnar Hermansson, Mimers hus Nord Kungälv (1 möte), Hans Schwieler Kungsbacka, Kaj Olsson Kungälv, Björn Johansson, Lerums gymnasium Lerum (1 möte) Gunnar Gisslow, Lerums gymnasieskola Lerum, Sten Jansson, UBF Lerum, Tom Haglund, Porthällagymnasiet Partille (2 möten), Gunilla Forsell, Nösnäsgymnasiet Stenungsund, Katarina Lindgren Öckerö Representant för grundskolan: Lena Maria Vinberg, Ale Representant för IV-nätverket: Kerstin Lund, Kungsbacka Ej deltagande kommuner: Lilla Edet, Mölndal, Partille, Tjörn 1

2 Mötestillfällen Nätverket har träffats under 8 halvdagsmöten förlagda till 25 april, 13 maj, 27 september, 10 november och 15 december 2006 samt 23 februari, 26 april och 25 maj Idéskolenätverk Inom GR finns ytterligare nätverk kring lärande på arbetsplats i samverkan med Myndigheten för skolutveckling och Yrkesutbildningsdelegationen. Drivande idéskolor är Tjörns gymnasieskola och Viskastrandsgymnasiet i Borås. Bägge dessa nätverk koordineras av GR Utbildning. Nätverken har kompletterat arbetet inom GR:s eget nätverk på ett mycket positivt sätt. Några deltagare är med i flera av nätverken. Utgångsläge 2006 Syftet var att etablera god samverkan med god överblick, vilket medverkar till god resursanvändning. I augusti 2005 fanns 340 behöriga elever, som inte hade fått plats på gymnasiet. Det kom lite chockartat. Då startade Göteborgs kommun ett lärcentrum för att bereda platser för elever som inte kommit in. Lerum inrättade en extra SP-klass. Många av dessa elever hoppade då av, eftersom de egentligen ville gå en yrkesutbildning. Ungdomars intresse för yrkesutbildning har ökat markant. Skolorna har dock dimensionerat efter statens krav på 50 % ungdomar till högskolan. Nära samverkan måste ske med arbetsmarknaden. Det är dock problematik kring vissa program t ex kring lärlingsböcker. Lärlingsliknande upplägg fanns i liten omfattning på skolorna. Frågeställningar Vad innebär en gymnasial lärlingsutbildning? Vilken nivå ska den ligga på? Ska ungdomars önskemål styra eller branschen/näringslivet? Kanske måste varje kommun dubblera sina platser? Det uppstår en konkurrenssituation mellan skolförlagd utbildning och lärlingsliknande utbildning. Vilken utbildning blir mest populär? Metoder Material om lärlingsutbildning har använts från bland annat Skolverket webbplats och Myndigheten för skolutvecklings Idéskolenätverk. Den nationella konferensen På gång i maj 2006 innehöll flera seminarier om lärande på arbetsplats. Fyra olika modeller/ exempel har presenterats. Tjörns handledarpärm har köpts in till nätverket. Ett studiebesök har genomförts i Alingsås. Den av Yrkesutbildningsdelegationen framtagna handledarepedagogutbildning har visats. Kopplat till detta har GR tagit fram korta filmer från 10 olika program. Innehållet är instruktion och bedömning. Dessutom finns ett trepartssamtal filmat. Filmerna har tagits på Tjörns Utbildningscentrum, Viskastrandsgymnasiet och på Birger Sjöberggymnasiet. Filmerna ligger på nätet eller under Idéskola. 2

3 Avtal Avtal som kan användas vid överenskommelse med företag har presenterats från Bromangymnasiet i Hudiksvall och Parkskolan i Gävle samt från Lerum. Vissa branscher önskar en mindre ersättning medan andra bidrar med medel till utbildningen. Detta kan också skilja sig mellan olika distrikt. Göteborgs Praktiska Gymnasium ersätter aldrig företagen, men menar att man får anpassa sig efter vad som gäller. Nösnäsgymnasiet har utbildningar både med och utan avtal. Kring vanlig utökad APU sluts inga avtal, men om det rör sig om t ex den 4-åriga processutbildningen så finns avtal. Plåtslagarna vill ha avtal men inte glasmästarna eller kylmontörerna. Undantag finns eftersom branschen i vissa fall betalar för vissa kurser, som man vill att eleverna ska ha med sig. De genomförs då på branschens skola i Katrineholm. IV-nätverket arbetar även med lärande på arbetsplats och har en del exempel på avtal från andra kommuner. Regional samverkan kring lärlingsutbildning I samband med att det nya gymnasieavtalet togs fram beredde nätverket de frågor som hade bäring på lärlingsliknande former. Eftersom dåvarande regering aviserade en variant av lärlingsutbildning, var det angeläget att fundera kring hur dessa utbildningsplatser skulle hanteras. Skrivningen i avtalet blev avvaktande, vilket innebär att Utbildningsgruppen ska fatta beslut om hur den regionala hanteringen ska utformas då alla beslut finns på plats. Lärlingsliknande platser har kunnat genomföras redan nu genom dels LIA-kursen, dels som utökad APU. I vårbudget aviserar regeringen att 4000 platser kommer att ersättas med kr per elev och plats från Ännu finns ingen information om hur man söker dessa platser. Vilka hinder finns? Vilka möjligheter? Frågorna var många då nätverksarbetet inleddes. Det är viktigt att eleven har fått ta ställning till det här sättet att genomföra sina studier på i förväg. Elever kan ha önskemål kring utbildningar som de skulle vilja ha. Nedan följer några exempel på frågor: Hur ska skolan agera om det inte finns en handledare tillgänglig? Är skolan då skyldig att erbjuda en plats? Hur ska eleven kunna få behörighet för vidare studier? Hur göra med elever som väljer om efter ett första år? Hur kan vi samverka med grundskolan och IV-programmet? Hur kan vi samverka med vuxenutbildning? Kan vi ha ett gemensamt lärlingsgymnasium? Kan vi utöka den regionala marknadsföringen? Omvärldsbevakning I nätverket har senaste nytt kring nationella beslut och förordningstexter redovisats i stor utsträckning. Alliansens utbildningspolitik markerade snabbt att lärlingsutbildning skulle vara ett alternativ, varför gruppens mandat kvarstod. Från hösten 2008 kommer Skolverket att fördela medel och MSU får troligen uppdraget att implementera. En del knepigheter har uppstått under Utbildningsdepartementets arbete med 3

4 styrdokumenten i och med att det kan vara svårt att förena elevstatus med anställning. Ytterligare medel för regionala yrkesutbildningscentra kommer att beviljas under året, men just nu genomförs en utredning om vilka medel som tidigare delats ut via Yrkesutbildningsdelegationen. I oktober ska detta vara klart. GR bör förbereda sig ur ett regionalt perspektiv för att ev. komma i fråga. Samverkan med arbetslivet Hur får vi då fler arbetsplatser att vara med? Samordning av praktikplatser inom GR sker inom OP och BF. Kan det underlätta? Ett trendbrott finns inom Byggbranschen vill nu ha ut även elever som inte är klara med sina studier. Det råder arbetskraftsbrist inom sektorn. Vägledning i Vad ska jag välja? Information om möjligheten att söka till utbildningar med lärande på arbetsplats gavs redan i VSJV under hösten Registrering av gymnasiala lärlingsplatser i Indra Ewa Eliasson Nuland, gymnasieintagningen, har medverkat under nätverkets arbete för att medverka till en regional hantering av intagningen till sökbara platser. Det finns olika modeller: Tjörn och GPG har t ex specialutformade program. Lerum anordnar utbildningarna som LIA och Stenungsund har angett lärlingsutbildning inom programmet. Det sistnämnda kan ställa till det, eftersom elever har rätt att fullfölja sitt program och kan då begära att få hoppa över till annan inriktning. Hur få rätt elever att välja denna väg? Kan man arbeta mera med vägledningssamtal då man vet vilka elever som valt? Om elever kommer in som valt varianten som 5:ehandsval är risken stor att de hoppar av. Enligt skollagen är det inte tillåtet att ta in via prov eller intervjuer som väger upp betygen. Det är tillåtet endast inom estetiska programmet. Kanske kan man har prova-på-dagar för eleverna? I Danmark är modellen sådan att eleverna själva måste hitta en anställning innan de får påbörja utbildningen. Elever i Uddevalla som söker lärande på arbetsplats har väldigt höga betyg. Vad kan det bero på? Ett annat tips är att använda arbetsförmedlingens test i vägledningssyfte. De flesta elever bestämde sig över sommaren. Därför är det ett önsketänkande att man skulle hinna intervjua eller låta dem prova på. Samma problem finns inom Estetiska programmet. Det finns elever som söker inriktning dans som absolut inte kan dansa, fast de har toppbetyg. Inom sjöfartsutbildningarna finns idag krav på viss nivå på syn, hörsel och färgseende, men det går inte att säga nej till elever som inte uppfyller kraven. Det finns ett intressant tänk i Ängelholm på en fristående skola startad i samverkan med PEAB. 400 elever går där. Hälften är obehöriga. Vägledningsintervjuer FFG har ett alternativt intagningssystem som bland annat bygger på intervjuer. Är det möjligt? I Gymnasieförordningens 6 kap 7 står det: Om en utbildning inom det estetiska området kräver att den sökande har speciella färdigheter såsom t ex i musik kan vid urvalet förutom betygen hänsyn tas till ett färdighetsprov eller ett intyg om färdigheter. 4

5 Ett 35-tal utbildningar inom GR har sådana former idag. De är ute på ett gungfly. De som tänker starta en lärlingsutbildning måste ha med sig detta innan man drar igång. Det kan annars bli besvärligt i framtiden. Kan man tro att Skolverket ser över detta i samband med de nya behörighetskraven? Och ska man sätta hela behörighetssystemet ur balans? Hur mycket ska vi mixtra med intagningen? Fri kvot För Tjörns del gäller att när elever söker på fri kvot, så tittar man inte på varje program utan på hela gruppen. Annars slår de ut de som har betyg som räcker. 10 % av en utbildnings platser får användas till fri kvot inom GR, men här finns behov av lite speciella hanteringsformer. Problemet bottnar i att det finns för få platser inom yrkesutbildningarna för de behöriga eleverna. Gemensamma gymnasiet och ev. samverkan kring yrkesutbildning Hur går vi vidare med samverkan kring program med yrkesämnen? Ett exempel som visar på att vi skulle vinna på att samarbeta inom GR är inom VVS- och plåtsektorn, där kommunerna idag måste skicka elever på kurser i Katrineholm. Dels blir det dyrt, dels är eleverna borta i långa perioder. Kostnaden kan uppgå till kr per år och då rör det sig om 3-4 tillfällen gånger 3 veckor. Dels är utbildningarna dyra, dels är eleverna inte mogna för att resa dit under många veckor. Enligt Lars Olsson vill branschen komma igång med ett upplägg i Göteborg. En mindre arbetsgrupp utsågs att reda vidare i frågan. Arbetsgruppen har träffats 3 gånger. De som ingick var Lars O, Gunnar G, Börje M och Gunilla F. Branschrepresentanter har också deltagit. Andra gången träffade man skolledningen inom YTC i Göteborg. En kontakt är nu etablerad med rektorn för VVS, Hinrich Foch. Även om det är trångt på YTC pga stort elevtryck finns nu en större förståelse för vad man kan vinna på att samverka inom GR. För att det ska gå att arrangera motsvarande kurser inom GR krävs ett stort mått av flexibilitet. Utöver de kurser inom VVS som har varit aktuella kan detta även gälla kylmontörer och ev. plåtkurser inom Bygg i samverkan med Bräckegymnasiet. Omfattningen av de kurser som är aktuella inom VVS är poäng. Det kan också vara delar av kurser (250 poäng). Kurserna skulle behövas under 2008 och En lösning skulle vara att utnyttja de luckor som uppstår då elever på YTC är på APU. Då finns lokaler tillgängliga. Eleverna är ute i 8 veckor i år två resp. år tre. Kenneth Ardehed har tagit med möjligheten att erbjuda gemensamma kurser inom Gemensamma gymnasiet. Arbetet görs ute på enheterna men GR är en informations- och kommunikationsyta. Se under Gymnasieskolan. Det finns en tydlig politisk ambition att öka omfattningen av kurser inom Gemensamma gymnasiet. Ett upprop har gjorts om vilka kurser skolorna önskar/kan arrangera för andra. SYV och Gymnasierektor får information. Vissa problem finns med att nå ut till eleverna om möjligheten. Inför hösten har möjligheten annonserats via Ett23 direkt till samtliga elever. Skolorna vet inte förrän i mars vilka yrkesinriktningar som väljs. Det kan därför behövas ett annat tänk vad det gäller uppläggning av kurserna för yrkesprogramskurser. Inom GRs nätverk diskuteras just nu vilka kurser som vi kan hjälpas åt med. En sådan inriktning är byggplåt inom BP. Diskussion fördes om branschens syn på hur många elever som ska utbildas inom inriktning byggplåt, liksom om var en sådan utbildning ska genomföras. Skolförlagd eller som lärlingsutbildning. 5

6 Arbetsmiljöverkets inspektion Information har lämnats om den inspektion som Arbetsmiljöverket utfört med anledning av APU och Prao. BrobyGRafiska, som är en av idéskolorna, har haft inspektion och det protokoll som användes delades ut till deltagarna i nätverket. Vi kan lära av frågeställningarna. Mera info finns på Det finns också foldrar att beställa för t ex elever. Gymnasieutredarens uppdrag Gymnasieutredningens uppdrag har redovisats. Lärlingsutbildning är en del av uppdraget. Materialet finns på under Utbildningsdepartementet. Rekryteringsproblematik Nätverket har konstaterat att det är svårt att rekrytera yrkeslärare. Professor Lennart Nilsson önskar tätare samverkan med GR kring yrkeslärarutbildningen. Utbildning bedrivs även i Skövde. Vid möte med UFL på Göteborgs Universitet uppmärksammades GR på att det är svårt att få ut studerande på VFU. Det visade sig att universitetet inte hade tillgång till rätt kontakter, vilket löstes smidigt via den information som finns i Vad ska jag välja. Förhoppningsvis kommer fler studerande nu att få platser inom GR. Pressmeddelande från regeringen och Jan Björklund i april 2007 Lärlingsutbildning kommer att etableras som en sökbar variant inom gymnasieprogrammen. Konsekvens: Kommunen måste ha klart med en plats innan eleverna söker. Anmälan till GR blir aktuell. Elever kan ev. anställas. Man kan reducera kärnämnena till 500 poäng. Eleven ska ha rätt att läsa in sin högskolebehörighet. Knutet till detta är ett statsbidrag om kronor per plats och år. Medlen ska gå till utbildningsplatsen och handledarutbildning. Ett lärlingsråd ska inrättas. Stor lokal frihet och flexibilitet ska gälla och utbildningen ska uppfylla lokala och regionala behov. Lärlingsutbildning ska vara ett komplement till yrkesutbildning i skolan. Det kan röra sig om 4000 elever per årskull (För GR 400 platser). Fullt utbyggt blir det platser (för GR 1200 platser). Inom utbildningsförvaltningen i Göteborg finns en liten arbetsgrupp förbereder sig inför genomförandet. Idag studerar 150 elever under lärlingsliknande former i Göteborg. För regionen kan det röra sig om 300 platser idag om man räknar med fristående skolor. Preliminärintagningen och läget kring lärlingsplatser inom GR Vilka platser finns registrerade i INDRA? Stenungsund: Platser Intagna Reserver BP Anläggningsarbetare 1 plats 1 3 BP Byggnadsplåtslagare BP Glastekniker BP Golvläggare BP Målare BP Ställningsbyggare EN Ventilationsplåtslagare EN Fastighetsskötare

7 EN Kylmontör EN VVS-Montör FP Lastbilsmekaniker FP Maskinmekaniker Totalt: Göteborgs Praktiska gymnasium: Platser Intagna Reserver SM El SM Fordon SM Hantverk/textil SM Måleri SM OP SM Säkerhetstekniker Totalt: Lerums gymnasium: Platser Intagna Reserver BP Byggnadsmålare BP Glasmästare BP Golvläggare BP Plåtslagare HV Hovslagare HV Segelmakare HV Tapetsör Totalt: Tjörns gymnasieskola: Platser Intagna Reserver BF BP FP HP HV snickeri HR IP NP Häst OP SM VVS Totalt: Bräckegymnasiet: Platser Intagna Reserver FP Transport LIA BP Anläggning Totalt: I INDRA finns alltså totalt 151 platser registrerade, 124 intagna och 162 reserver. 7

8 Dessutom känner vi till att det finns ett antal platser som inte finns med som sökbara i Indra. Det kan bero på att de erbjuds först i år 2 eller senare. Förslag till fortsatt hantering Gemensam hantering av handledarutbildning Gemensamma gymnasiet används för att erbjuda kurser inom yrkesämnen Gemensamma arbetsplatsbanker som bygger på såväl ett lokalt som regionalt ansvar. Regional marknadsföring i en gemensam kursbroschyr? Vi borde kunna visa tydligare vad elever kan komma åt. T ex borde varje kommun kunna marknadsföra sina lärlingsplatser i VSJV. Gemensam kvalitetssäkring i form av gemensamma kriterier APU-platser i Europa ev. regional ansökan om större antal platser Ev utarmning av vissa smala profilutbildningar i regionen? Kan lärlingsutbildning drabba utbildningar med regional garanti? Kan vi samarbeta i regionen t ex kring lärarkompens som vi inte har på hemmaplan. Hur gör vi med kvinnoyrken? Ska vi utveckla lärlingsliknande platser även på program som lockar flickor? Fortsatt uppdrag för nätverket för lärande på arbetsplats för att möte regeringens aviserade 4000 platser. Samverkan med den mindre arbetsgrupp som ser på yrkesutbildning ur ett regionalt perspektiv. 8

9 Bilaga 1 Modeller EXEMPEL 1 Göteborgs Praktiska Gymnasium, modellskola för lärlingsutbildning Annica Borssén medverkade och berättade om deras modell. Skolan startade 1999, som en utlöpare från det behandlingshem för pojkar med social problematik och utländsk bakgrund, som fanns i Kållered. Under temat Den lilla skolan med de stora möjligheterna drivs nu skolan med 150 elever. Taket är 200 elever. Baggium AB är ägare till GPG och ytterligare 13 skolor runt om i landet. I våras blev GPG utsedd till modellskola för lärlingsutbildning och medverkar nu till att konceptet sprids. Utbildningen innehåller väldigt mycket APU, mellan % av tiden. Det ställer helt andra krav på personalen. De utbildningar som erbjuds är: EC - installation och säkerhetsmontör, Låssmed, FP personbilsmekaniker samt plåt och lack, Byggnadsmåleri, HV textil och OP mot äldreomsorg och handikapp i samverkan med SDN Örgryte. Jan Ekander och Annica Borssén är rektorer med olika ansvar. Annica ansvarar bland annat för all APU. Lärarna, som besöker varje elev minst en gång varannan vecka, dokumenterar vad varje elev gör under APUn. Lärarna har direkt branschkontakt och vissa har hela sin tjänst förlagd i arbetslivet. Flera har erfarenhet av vuxenutbildning och KY-utbildning. De flesta lärarna är behöriga eller genomgår nu SÄL-utbildning. Tiden ute skiljer sig beroende på program. Exempelvis är låssmederna ute nästan all tid förutom kärnämnestiden. De 21 företag som ingår i SLR i regionen har behållit traditionerna kring gesällbrev och mästarbrev liksom arbetsformen att ta sig an elever. För elever som går säkerhetsmontörutbildningen ingår mera tid på skolan, eftersom utbildningen kräver en mera teoretisk nivå. Programmen HV och OP har introducerats bland annat för ett få en jämnare könsfördelning på skolan. På det specialutformade programmet Byggnadsmåleri är eleverna mycket övertygade om vad de vill bli. Utbildningens innehåll är också avstämt mot branschens timstege, så att eleverna så småningom får tillgodoräkna sig de timmar, som de har gjort. Detta har med deras lönenivå som anställda att göra. 9

10 Man lägger stor vikt vid ämnet Idrott och hälsa, eftersom många av de kommande målyrkena är fysiskt krävande. Idrottsläraren, som tidigare var golvläggare samt tränare för ett damlag i brottning, är väl medveten om vad som krävs. Branschanpassningen är mycket tydlig och dialogen pågår ständigt via t ex programråd eller på annat vis. Skolan presenterar sitt koncept så här: Unik chans till yrkesutbildning, kanske jobb direkt (75 % idag), 2500 poäng som ger behörighet till högskola och arbetslivserfarenhet. I slutet av utbildningen är det inte ovanligt att det uppstår ett dubbelt huvudmannaskap, där skolan står för 20% och företaget 80%. Sådana avtal sluts i så fall i samverkan med facket och arbetsgivaren. Den stora fördelen enligt Annica är att eleverna snabbt uppvisar ett vuxenbeteende. Detta har bland annat sin orsak i att skolan kräver att eleven: uppträder på ett trevligt och vinnande sätt, passar tider och talar om när man är sjuk eller av annan anledning är borta. Två delar styr verksamheten: Branschkraven och Skolverkets styrdokument På skolan pågår utvecklingsarbete mot ökad internationalisering (bland annat mellan Turkiet och GPG kring FP), infärgning av undervisningen och integrering av kärn- och karaktärsämnen. Myndigheten för skolutveckling har stöttat med bidrag. En mycket tydlig drogpolicy har utarbetats. Elever som ev. visar på ett missbruk stängs av och får inte återgå till sin arbetsplats förrän den är ren och har en behandlingsplan. Skolan har inte större problem än andra med droger, men vill ändå vara tydliga. Eleverna slås ihop i större grupper under kärnämnesdelen och lärarna måste då klara av att infärga mot olika innehåll. Handledarrollen är viktig och skolan erbjuder handledarutbildning. De har dock samma problem som andra skolor med att nå handledarna. Samverkan med Mimers hus i Kungälv har lett till att skolorna erbjuder en gemensam utbildning för Elprogrammet. Ett lyckat koncept var att genomföra utbildning på Stenabåten. Ingenting skiljer elevgruppen från andra skolors. Betygen ligger högt, ofta kring 180 poäng. Att eleverna väljer denna form beror mycket på att elever som går på skolan sprider till andra. Valet att genomföra studierna på det här viset är oftast väl genomtänkt. Eleverna uppskattar att få en yrkesidentitet redan efter 3 veckor. Inga planer finns just nu på att starta individuellt program. Man är rädd om sina APU-platser. Under de tre första veckorna pågår en hel del gruppaktiviteter, t ex segling, för att dels svetsa samman, men också för att lära känna eleverna och bättre matcha dem med kommande APU-företag. Mycket tid och kraft måste läggas på anskaffning av platser! Man måste vända på hela tänket. Annica är förbluffad över hur lite tid en del lärare på kommunala skolor får för att arbeta med APUn. Den kräver mycket tid om kvaliteten ska kunna bibehållas. De platser som man har måste också vårdas väl. Företagen får ingen ersättning, men handledarna får biocheckar då och då och kanske lite fikabröd. Skolan försöker att få APU- 10

11 platser så nära elevernas boende som möjligt. De börjar ofta tidigt på morgonen och då kan det vara svårt med långa resor. Man förespråkar inte att elever gör sin APU i familjeföretaget, eftersom det kan leda till lite skeva bedömningar. Eleven är oftast på samma plats under hela utbildningstiden, så vitt den inte måste byta för att få till sig innehåll som inte finns på det företaget. Företagen är väldigt måna om att ha kvar eleverna, eftersom de har lärt känna dem. EXEMPEL 2 Företagsförlagda gymnasiet Cecilia Kjerstadius rektor, Företagsförlagda gymnasiet, Utbildningscentrum Tjörn. Cecilia började som lärare 1999 på Företagsförlagda Gymnasiet och har tillsammans med kollegor varit med att utveckla en modell för arbetsplatsförlagt lärande. Hur måste man tänka och agera när lärandet flyttas ut till en arbetsplats? Vilka förutsättningar krävs för att detta ska bli bra? Hur blir eleverna delaktiga i sina studier? Vad händer i mötet mellan lärare, elev och handledare? Arbetsformen används mest inom Företagsförlagda gymnasiet FFG men också på Praktiska programmet. På skolan finns totalt 340 elever. Även på SP i år 2 är eleverna ute 2 dagar i veckan. Mottot är Varje individ ska lyckas. Det handlar om att använda den rättvända pedagogiken. Olika lärstilar betecknar arbetssättet. Att göra, känna och sedan reflektera kan för många elever fungera bättre än traditionell pedagogik. Lite statistik kring elevernas resultat: 93 % erhöll behörighet för högskolan i sitt slutbetyg 26 % studerar på högskola eller i annan eftergymnasial form. 62 % har arbete. Av dessa arbetar 35,5 % på sina tidigare studieplatser. Eleverna befinner sig i sammanhållna grupper. Skolan arbetar allt mer i ämnesöverskridande former och i projekt. Även kärnämneslärarna har nu varit ute på APU-besök. I kollegiet finns hög kompetens kring läs- och skrivutveckling och samarbete är etablerat med Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Vilken modell för arbetsplatsförläggning fungerar bäst? Ibland kan eleverna vara ute i 3 dagar/ibland i en vecka. En vanlig modell är att eleven är ute måndag-onsdag och i skolan torsdag-fredag. Varje elev gör upp en studieplan. Cirka 2 timmar läggs för uppföljning av varje elev. Det är en fördel om lärarna har sina tjänster uppdelade på delvis FFG och delvis andra mer traditionella program. Man har haft problem med läraravtalet på grund av att arbetsformen kräver något annat. Lärarrollen förändras en hel del. Utbildningen är i stor utsträckning anpassad efter arbetsmarknadens krav. Tjörns utbildningscentrum använder sig också gärna av Ung Företagsamhet som utbildningsinslag särskilt som småföretagandet är omfattande på Tjörn. Skolan kommer till företaget och handledarutbildningen är inbakad i elevbesöken. 11

12 Elevens förhållningssätt ändras och de väljer ofta en vuxenroll. Vägledande samtal är en modell som används. Via FFG får eleverna hjälp att se sin egen inlärning. Ett stort mått av validering ingår i arbetssättet. Elevens handledare informerar om elevens arbete och läraren tolkar in kursmålen. Handledaren behöver hjälp med detta. Lärarna garanterar kvaliteten och hjälper dem att hitta rätt. När en handledare kommer med förslag på betyg är det inte ovanligt att de sätter för låga betyg i och med att de jämför med vad en erfaren yrkesman klarar av. Läraren sätter i slutändan betyget. Modellen bygger på långa APU-perioder, täta uppföljningar, att vara lättillgänglig, att eleven ger något tillbaka och är en tillgång. Den ger bra stöd till handledaren i form av handledning, utbildning och information. Det finns förstås för- och nackdelar även med denna modell, men lärande på arbetsplats ökar motivationen och pedagogiken ökar förståelsen. Möjligheten till individualisering är också större. Modellen medverkar också till tillväxten eftersom den skapar nya arbetstillfällen. Dessutom kommer eleverna snabbare ut i arbetslivet. Marknadsföringen till eleverna bygger på att utbildningen leder till jobb och att det är en annorlunda arbetsform. EXEMPEL 3 Aktionslärande och arbetsplatslärande Christer Ferm, utvecklingsledare i Lerum, men nu tjänstledig för att arbeta med Meritea AB. GR:s kompetens- och valideringscentrum har lagt till strategisk kompetensförsörjning och bytt namn samt organisationsform. Exempelvis ska 540 invandrare ha utforskande samtal. Företag behöver kompetens och hur de ska få tillgång till detta? Det är huvudfrågor för Meritea. Arbetsplatsbaserat lärande och Aktionslärande Vad är det? Man vill att folk ska lära sig saker. Individer, organisationer m fl. Ibland står det still i arbetslaget och hur kommer man åt att det inte händer något? Man måste ha förståelse av uppdraget. Vart ska vi hän med det vi håller på med? Vi har enormt många mål i svensk skola. Men ändå är vi inte världsbäst. (Margaretha försöker i text skildra Christers bilder, se nedan) Mål 1 Fasta Mål 2 Öppna 1.Det här ska du lära dig. (skola) Instruktion 2.Vad har du med dig och hur tar du dig till målet? (förskola) Tänka själv 1.Marknadsföra målen 2. Vilka mål finns det? Folk är inte lika lydiga idag. Vad gör du när instruktionsboken tar slut? Är livet och kunskapen ett rutsystem? Vilka kompetenser krävs i jobbannonserna? Vilka kunskaper är viktiga för ett framtida arbete? 12

13 Människor har olika förståelse för saker och ting och ett system för lärande, som ser likadant ut, går inte att ha längre. Det finns olika mål att uppnå inom en organisation. Intresse måste finnas. Behov måste finnas (Kurser, undervisning och mål) MEN vad kommer ut av systemet? (Learning outcomes) Vad ska man kunna för att kunna börja en utbildning i ett annat land? Vetskap (lätt att väga och mäta) Aktionsförmåga (arbetsplatsbaserat lärande) Bildning (svårt att ta på) Arbetsintegrerat lärande är ett lite tunt begrepp. Bättre är arbetsplatsbaserat lärande. Ta t ex Tjörn (siffrorna är 66 % elever med högskolebehörighet i landet och 93 % på Tjörn) Invandrare som nu genomgår utforskande samtal vill väldigt gärna ut i arbetslivet för att lära sig bättre. Låt oss börja i praktiken, så att man får något att hänga upp kunskapen på. Tjörn har den rättvända pedagogiken som grund. Professor Revans i England, upptäckte jonstrålningen och funderade kring hur man kan lära från verkligheten. Pyramiderna byggdes för år sedan. Man kunde förflytta sig i max 30 km/timmen på kamel. Ända fram till 1700-talet var det maxfarten. Sedan hände det något. Idag kan vi åka i km/timmen i raket. Samma förändring har skett kring det skrivna ordet. Jfr datoranvändningen under de sista 10 åren. Det tog 27 dagar för ett brev att nå till Sydafrika på 1920-talet. Förändring händer snabbare än lärande. Förskrivet lärande är lärande som vi känner till och är lika med lärande om ifall man får nytta av det. Lärande som du behöver när du lär dig, kan liknas vid lärande på arbetsplats. Där finns en lärandeinsikt Ett aktuellt exempel: Förskollärarutbildning erbjuds bland annat i Borås under 3,5 år, men nu finns ett projekt som bygger på en annan studiegång. De som kommer in har olika kompetenser med sig. Bakgrunden är en brist på förskollärare i Lerum och Göteborg, m fl ställen. Hur kommer vi åt detta på ett snabbare sätt? ALV-projektet startades. Utbildningen går under två år och är upplagd på 4 dagar på arbetsplats och en dag i lärandegrupper. Aktionslärande validering ligger som bas och man går inte in i en färdig utbildning. Varje studerande har en individuell lärplan, men ingår också i lärgrupper. Validering sker samtidigt och innebär en summativ validering. 8 veckor ute vad har de i ryggsäcken? Den individuella lärplanen sätts i förhållande till ribban. Examinationsunderlag skulle man kunna ha med sig 13

14 från början. Nu blir det tyvärr väldigt mycket i slutet av utbildningen. Högskolan borde ha utgått från arbetsplatsen från början. Det ska vara en utbildning som är minst lika bra som den traditionella. Man ville också ha en lärande arbetsplats med ett lärande på individ-, grupp- och organisationsnivå. Har du varit på kurs nu eller? gäller inte längre. Professor Nancy Dixon från Virginia University talar om en kultur på arbetsplatsen. Den kan vara ett jätteproblem, när man jobbar med kompetensutveckling. Varje person har en egen bild av denna kultur. I korridoren i hennes landskap kan man skapa en meningsstruktur. Det går inte att ta in en enskild liten föreläsning, men det går att påverka inifrån. Om man får människor att träffas i lärgrupper med underlättare, så kommer det att hända något i organisationen. Det är ett enkelt sätt att starta på. Men det måste finnas en utmaning, så att det inte blir kafferep. Min nuvarande förståelsenivå 1, Min nuvarande förståelsenivå 2, Problem måste lösas på nästa nivå. Att på ett snällt sätt utmana personer är bra. Christer tipsade om Axel Targamas bok: Samband och förståelse Kunskap sitter i förståelsen och man måste mötas för att utmana/s. Kedjan från grundnivå och uppåt: Tidsfördriv Produktion Vardagslärande Förnyelselärande Lära att lära Göra Enkelt Dubbelt Learning to learn by doing Vad ska du göra? Varför ska du göra det? Skrivmaskinstillverkaren Facit som exempel. Hur tänkte man när man inte förnyade sig? Varför ska du måla? Kanske för att skydda material. Alternativa sätt är att vira in huset i Gladpack, sätta upp en värmefläkt som torkar upp fasaden eller att måla den. Man kommer upp på en annan tankenivå. Trippelloops-lärande är den högsta nivån. Man måste lyfta ett snäpp. Kompetensförstärkning eller kompetensförnyelse? Om man inte får en utmaning så kan det bli väldigt fel. Om man börjar med det arbetsplatsbaserade lärandet, så har man en fantastisk aktionsförmåga. Man kan ta sig vidare. Ibland går det till så att Ledningsgruppen lägger en policy man organiserar om lärare kan komma på hur man gör man kan sätta igång och göra något. I värsta fall så arbetar vi då åt olika håll. Mikael Paddler i England talar om nyckelprocesser där idéer och handlingar leder till en policy. Deltagandet är större i den varianten. Vad gör vi i en organisation? Tar man bort individen så fungerar det inte. Gymnasiet på Tjörn har visat på detta. 14

15 Reflektioner Hillevi menade att det är intressant att lyfta upp förskolan. Det innovativa sker i det tysta. Det går inte att ha några andra överbyggnader där. Hur ska vi tydliggöra detta? När vi har mycket APU och lärlingsutbildning är det extra viktig. Hur ser relationen elevlärare och handledare ut? Skolorna måste satsa resurser, så att man får tid till samtalet. Det är också viktigt att yrkesläraren jobbar i en reflekterande yrkesroll. Om man ska jobba med företag, så måste de känna en rejäl vinst i detta. Skolan kan ge dem en hel del kompetens via detta samarbete. Anders jobbar praktiskt-pedagogiskt med ungdomar med AD/HD på Gullbringa golfbana. Det är ett lyft för dessa killar. De lär sig utifrån praktiken. Börje menade att kunskap har ett egenvärde. Margaretha inflikade att infärgning är ett exempel på detta sätt att arbeta. Sten fyllde på med att professor Ingela Josefsson har berört detta inom akademins värld. Det handlar om olika kunskapssyn. Vi måste fundera på vad vi lär oss, när vi lär oss och hur vi lär oss. EXEMPEL 4 Besök på Elevbyggen i Alingsås Nätverksmötet var förlagt till Alingsås där PEAB i samverkan med Alströmergymnasiet stod som värdar. Dagen inleddes med visning av ett aktuellt byggprojekt där en f d grundskola byggs om till bostadsrättslägenheter. Företaget Elevbyggen, som nu är ett dotterbolag till PEAB, startade sin verksamhet redan Två representanter för företaget guidade oss runt på bygget och berättade om vilka arbetsformer som används. Cirka 24 elever får plats på Elevbyggen. Fyra instruktörer arbetar tillsammans med eleverna. I år 1 är eleverna endast på Alströmergymnasiet och i år 2 och 3 befinner de sig på Elevbyggen. Deras lärare besöker dem regelbundet och i allmänhet varannan vecka. En byggledare ansvarar för byggprojektet och vidare finns det en platschef. Elevbyggen ska ses som en PEAB-organisation för kompetensförsörjning. Organisationen är liten och man utgör ett enprojektsbolag. Det finns ingen möjlighet att samtidigt ta sig an två projekt. Svårigheten ligger i att hitta lämpligt projekt precis då ett projekt är färdigställt. Eleverna följer företagets tidplan och kontraktstider måste uppfyllas men de har också skollov. Pa det projekt som nu pågår kan elever från andra utbildningar inom gymnasieskolan också arbeta. Exempelvis gäller detta inom VVS, Måleri och Kakling. De är då ute på andra företag för att genomföra sin APU. Eleverna räknas som skolelever måndag t o m torsdag och kan vara anställda på fredagar med lön. Elevbyggen betalar 20 kronor per elevtimme för att få ha dem med i sin verksamhet. Skolpengen går till skolan. PEAB står för material. Gunnar B berättade att i Mölndal finns också ett samarbete med PEAB, men där går skolpengen till PEAB. PEAB-skolan i Ängelholm Efter visning av bygget tog vi oss till PEABs kontor för en intressant föreläsning av Maria Hernrot, rektor vid PEAB-skolan i Ängelholm. På gamla F10 i Ängelholm bedrivs nu utbildning i samverkan med UVS-gymnasiet i Kristianstad. PEAB har ansökt hos Skolverket 15

16 att få bedriva fristående skolverksamhet. Många erfarenheter har gjorts via tidigare utbildning av 800 elever inom Fordonsprogrammet. Inom Byggprogrammet går just nu 60 elever i år 1. Hälften av dessa är behöriga, hälften obehöriga (PRIV). Fullt utbyggd ska skolan ta emot 96 elever. Eleverna kommer från olika delar i landet, te x Malmö, Solna och Ängelholm. Maria är pedagogiskt ansvarig för utbildningen. En rektor ansvarar för samtliga 400 elever inom UVS-gymnasiet. APU-delarna förläggs till Ängelholm och kärnämnesdelarna i Kristianstad. Av de elever som togs in som obehöriga i höstas har mer än hälften blivit behöriga under det första året. En del av dem bor på internatet i Ängelholm, en stabil boendemiljö som många elever uppskattar. Utbildningen i Ängelholm bedrivs som utökad APU och första terminen genomförs i skolan som en rundgång mellan olika inriktningar. Eleverna kommer sedan gradvis ut på APU under termin 2. År 2 är de ute 2 av 4 veckor och år 3 är de ute 3 av 4 veckor. Skolan är i stort behov av en större geografisk spridning av APU-platserna och samverkar med företag inom en stor radie. 150 handledare har utbildats i 3 dagar. Exempel på innehåll är ledarskap, kommunikation, skolans styrdokument, bedömning och värdegrundsfrågor. Dessutom erbjuds lärarna fortbildning. Exempelvis diskuteras skollag och förordningar liksom det frirum som t ex professor Gunnar Berg i Dalarna pekar på. Med start kl 7.00 varje morgon inleds morgonjympan och eleverna slutar kl Skolan har riksintag. Inför hösten kommer 32 elever att placeras på APU-platser, 20 platser i området, 10 platser i Västsverige och 10 i Stockholmsområdet. Detta möjliggör att elever kan få APU där de bor. 80 % av eleverna har fått sommarjobb. Deras ansvarskänsla ökar allteftersom utbildningen fortgår. Kärnämneslärarna måste förstå hur man riktar in ämnet på ett annat och djupare sätt och att man har stort utrymme inom kursplanerna. Lärarna på skolan är behöriga. Maria menade att det är lyxigt att få jobba som de gör och att de också ställer högre krav på lärarna. Intagningsprocessen till PRIV beskrevs. Frågan är vad man ska gå på när dessa elever tas in. Skolan lägger upp det så att eleverna under två dagar får gå igenom handlagstest, diagnoser och intervjuer. Två lärare och 4 handledare är med under processen. Exempelvis kan elever få pröva på att mura eller bygga en fågelholk. Man använder inte betygen utan gör diagnoser i stället. Att kunna tillgodogöra sig undervisningen är viktigt. Intervjuerna är utformade enligt vägledningsmetodik, vilket innebär att man ser till att eleven själv väljer bort utbildningen. Det kan bero på att eleven kanske har ryggont, inte kan lyfta tungt eller uppfattar utbildningen som för teoretisk. I slutet genomför de ett yrkesteoretiskt prov, där branschens krav tydliggörs. Bland de 160 eleverna finns endast 2 flickor. Det är inte alltid så lätt att som kvinna verka som bygg- och anläggningsarbetare i ett mindre företag. Fast det är en trend att kvinnor nu dyker upp på de större företagen. Några honnörsord som genomsyrar utbildningen är anställningsbarhet, säkerhetstänkande, lagarbete och punktlighet. APU är utbildning, vilket innebär att handledarna ska veta vad man ska bedöma. I en del fall kanske de mera går på känsla Det är ju en bra pojk. För eleverna är detta ofta deras första vuxenrelation. 16

17 Arbetssättet är integrerat vilket innebär: Helhetssyn på eleven, lärare och handledare Alla utbildningen komponenter integreras Allt kopplas till elevens APU Detta medför att: Elevens motivation ökar Närvaron förbättras Elevens resultat förbättras Fler elever klarar att nå målen på utsatt tid Eleven får större insikt i sin egen utbildning Kärnämnena upplevs som meningsfulla Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen, handleder och tittar också på utvärderingen. Individen är i fokus, vilket utgår från att elevens inlärning är i fokus och att runt eleven uppfylls skolans mål, branschens mål och värdegrundsarbetet Varje elev har: ett individuellt utbildningsmål en individuell studieplan en individuell handlingsplan (socialt) en individuell undervisningsplan Eleverna går dock i en klass om 16 elever, men de vet vilka mål som gäller för dem och hur vägen ska se ut. Bygglärarna är ute på APU-besök 50 % av tiden och 50 % i skolan. De utgår från modellen Uppföljning - Utvärdering Utveckling Elevens behov avgör: resultat, utveckling och välbefinnande. Studieresultat/utveckling på APU-plats följs upp varje vecka Man utgår från ett omfattande utvärderingssystem med såväl kvantitativa analyser ( t ex närvaro, betyg) som kvalitativa analyser (t ex intervjuer) PEAB-skolan vill hela tiden ha och förmedla en helhetssyn på elevens utbildning. I utbildningen gäller det att lägga sig på elevens översta nivå för att den ska utveckla ny kunskap. Grupprocesserna kan bli något lidande i skoldelen men de utvecklas i stället under APUn i arbetslaget. Utbildningen ger en annan typ av kompetens. Såväl RYK som BYN har tittat på arbetssättet och lovordar det. Förebilderna kommer från Göteborgs Praktiska gymnasium och Tjörns Utbildningscentrum. Torbjörn Hellman var pionjären. Internatet finansieras genom att föräldrarna betalar 800 kronor per månad och då ingår boende och 3 måltider om dagen. Eleverna kan söka inackorderingsbidrag från sina kommuner. Den låga summan beror på att PEAB subventionerar boendet. Skolan har också en egen buss som transporterar eleverna mellan Ängelholm och Kristianstad, vilket beror på att eleverna inte får skolkort från sina hemkommuner för resorna. 17

18 Information från PEAB om aktiviteterna i Alingsås Elevbyggen startades 1969 av ett antal mindre byggbolag. Under ett antal år drevs det i denna form. När lagen om upphandling kom försvårades arbetssättet och ett företag som hette Eccere Bygg tog över. Tyvärr gick detta bolag i konkurs, men Elevbyggen var intakt. PEAB köpte vid denna tid (1992) in ett antal bolag runt om i landet varav Elevbyggen var ett. Ägare är alltså PEAB Sverige AB. Bolaget omsätter cirka 15 miljoner per år. 5-6 anställda finns. Motiven till att man vill samverka med skolan är att man ser att skolan kan göra sin del och att företaget kan hålla i sin del, vilket bl a bygger på att man där har bra kontakter med berörda myndigheter, anställd personer, fackliga företrädare, underentreprenörer och leverantörer. Företaget har också konkreta beställare av byggnation. Elevbyggen arbetar enligt principerna: Rätt storlek Rätt objekt Rätt läge Två klasser kan under ett år bygga mellan 800 och 1000 kvadratmeter per år. Objekten ska också stämma med skolans utbildningsprofil och eleverna ska kunna ta sig med allmänna kommunikationer. Kommunen har insett att Elevbyggen bidrar till olika vägar till lärande och det finns också ett avtal skrivet med kommunen. 20 byggrätter per vartannat år ska kommunen se till att det finns tillgång till. De lokala byggföretagen är positiva till Elevbyggen. Det finns inget avtal med skolan om att ställa upp med elever. Samverkan bygger i stället på ett gentlemens agreement Tillgången till APU tryggas också i lågkonjunktur. Företaget kan stå för aktuell utrustning och kompetens vilket minskar skolans kostnader. Andra företag i Alingsås kan rekrytera eleverna efter genomförd utbildning. Elevbyggen kan konkurrera om anbud om man vill, men man får inse att en elev i år 2 normalt presterar 25 % och en elev i år 3 cirka 33 % av en fullbetald persons arbete. Företagets avkastningskrav är de samma som övriga bolag och det ligger nu på cirka 5-6 %. Under några år visade siffrorna rött, men då bedömdes projektet vara en del av rekryteringskostnaden. Företaget har större kostnader för handledare och det tar längre tid att bygga, fast när man lägger en kalkyl, så ser den ut som vilken PEAB-kalkyl som helst. På fråga till Börje M om andra program gör på liknande sätt på Alströmergymnasiet var svaret att programmen har aktiva yrkesråd, som ser till att kvaliteten uppfylls. Elever tas emot på ett bra sätt på olika företag. Gunilla F flikade in att av de elever som genomfört en byggutbildning arbetar endast 35 % som snickare 10 år senare. Rapport från Framtidsgruppens möte Sten J medverkade under ett av Framtidsgruppens möten och lämnade rapport från gruppens arbete. Ale informerade om lärlingsutbildning i Danmark, Irland och Holland. 18

19 Bilaga 2 Avstämning av läget under nätverkets arbete Under nätverkets arbete har avstämning skett regelbundet. Nedan redogörs för gången enligt mötesanteckningarna. Ale Möte 1 Långtidsarbetslösa ungdomar erbjuds skräddarsydda utbildningar. Det är bland annat lärlingsutbildning samt komplettering kring teoretiska delar. Utbildningen blir relativt dyr, men syftet är att de ska få jobb. Utfallet av den här utbildningen är gott. De har också kunnat få kärnämnen under studiernas gång. Extra medel har krävts. 2 IV-elever är ute som lärlingar idag ungdomar som är arbetslösa är också ute i kommunen på lärlingsplatser. Verkstadsindustrin har ett klart koncept med hur man skulle vilja jobba ihop kring detta. Bland annat finns Mekangruppen (5 företag) som alltid kan ta emot lärlingar. De står gärna för lokaler och handledning. Nu ligger man i startgroparna. Kanske kan detta bli ett första försöksår. Möte 2 Många elever går på IV i år. SYV-gruppen möts över grundskola och gymnasieskola. Ett NUTEK-projekt drivs av Tage Lindström. Här arbetar man mycket med handledarutbildning, prao och apu. Konkurrensen om företagsplatserna är stor. Möte 3 I Ale har många nya idéer kommit upp kring entreprenörskap och egenföretagande. Ev. kan också behovet av APU-platser eller lärande på arbetsplats dyka upp på Event-delen av Eventoch dataprogrammet. Programmet är teknikintensivt och samverkan är nödvändig för att få tillgång till det senaste i teknik. Tankar om att starta fler program som arbetsplatsförlagda finns också. Tänkbara nya vägar skulle kunna vara inom BP och FP ev. också BF. Alingsås Möte 2 Inom BP finns två paralleller. 12 elever har startat sin utbildning mot Specialyrken inom BP. Särskilt intresse finns inom anläggning och vvs. Dessutom anordnas byggsmidesutbildning i samverkan med Lernia, där eleverna får sin svetsutbildning. Svårigheter finns vid rekrytering av nya yrkeslärare på FP. Handledare från APU-företag tillfrågades och var intresserade, men då bjöd branschen över. En verkstadschef har dock lämnat företaget för att ta tjänst inom skolan. Lernia arrangerar idag yrkesutbildning mot EC och IP och skolan känner av konkurrensen kring arbetsplatser för APU. Möte 3 19

20 Alingsås ordnade i början av december en träff med representanterna för sk specialyrken inom Byggprogrammet, t ex VVS, plåt, måleri, kakel och golv för att utröna intresset för nya former av arbetsplatsförläggning. Göteborg Möte 1 Lärande i arbetslivet fanns främst på Lindholmen och Bräcke, i viss omfattning också på EMG och Burgården. Många drop-outs på Vingagymnasiet hade praktik. HOPPprogrammet hade också mycket arbetsplatsförlagt lärande. Möte 2 Här finns en preparandutbildning för elever som ligger under 130 poäng. Cirka 80 stycken går här. Lärande i arbetslivet finns på många gymnasier i Göteborg, t ex Bräcke, YTC, Burgården och MTG. Studium har en utbildning till anläggningsdykare, vilken är en variant inom vuxenutbildningen. Branschorganisationen DYK är mycket intresserad och driver på. Möte 3 De skolor som använder arbetsformen lärande på arbetsplats är Bräckegymnasiet, YTC - Lindholmen, Vingagymnasiet, Burgårdens Utbildningscentrum och Ester Mosessons gymnasium. Cirka 200 elever ingår. Man arbetar såväl med utökad APU som med LIA-kursen och olika former av praktik. Inom vissa branscher behövs inga avtal eftersom samverkan är så god. I andra fall sluts avtal för varje elev utifrån enskilda behov. Göteborg har startat ett eget nätverk för dessa frågor kring ovan nämnda skolor. Härryda Möte 2 Det har varit ett oerhört stort söktryck på yrkesutbildningarna. Skolan funderar nu på om man ska lärlingsförlägga Fordonsprogrammet eller bygga ut programmet. Många företag i regionen är spontant intresserade. Frågan diskuteras i ledningsgruppen. Programmet kanske inte är så beroende av puckeln? Idag har två överintag gjorts till de 16 platserna. De flesta eleverna kommer från andra kommuner än Härryda, vilket ställer till det för kommunens elever. Endast 2 elever kommer från Härryda. Det finns ett intresse från vuxenutbildningen att lägga EC-programmet i skolans lokaler, men det är osäkert med tanke på hur fullt det är. Kungsbacka Möte 2 Har idag inga lärlingsplatser. Kommunen har byggt ut gymnasieskolorna för att möte en del av puckeln. Det finns inget större politiskt tryck kring lärlingsutbildning just nu. Kungsbacka fick problem när Mölndal la ner sitt Fordonsprogram. Det blev väldigt trångt. Fortsatt högt tryck mot yrkesutbildningarna. Kungälv Möte 1 Ett antal LIA-platser fanns liksom utökad APU. Inget egentligt tillskott av platser diskuterades. Datateknik och elektronik låg på arbetsplats. 4-5 elever per år som valde den här vägen. Möte 2 Man har 36 platser på BP och 36 på EC. Idag ordnas en hel del utbildningar med lärlingsliknande former fr o m år 2. LIA-platser har man i ytterligare ett år. Det finns en 20

Minnesanteckningar från nätverk för lärlingsutbildning 060513

Minnesanteckningar från nätverk för lärlingsutbildning 060513 GR Utbildning 060615 Minnesanteckningar från nätverk för lärlingsutbildning 060513 Deltagare: Sten Jansson Lerum, Gunilla Forsell Stenungsund, Magnus Haglund Ale, Lars Olsson Göteborg, Morgan Josefsson

Läs mer

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och

Läs mer

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2009

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2009 Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2009 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet

Läs mer

Intagna på lärlings/lärlingsliknande utbildningar inom GR inför HT 2009 simulering nr 6 18.5

Intagna på lärlings/lärlingsliknande utbildningar inom GR inför HT 2009 simulering nr 6 18.5 Intagna på lärlings/lärlingsliknande utbildningar inom GR inför HT 2009 simulering nr 6 18.5 Kommun Skola Program Inriktning Org Int Res Val 1 b ob Ale Ale gymnasium Lärlingsförsök inom BF LLF Startar

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Teknikcollege - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Kriterier för Teknikcollege 1. Regionalt perspektiv 2. Infrastruktur för utbildningen 3. Tydlig profil 4. Samverkan med arbetslivet 5. Kvalitetssäkring

Läs mer

Anteckningar från nätverksmöte för gymnasierektorsgruppen inom Göteborgsregionen

Anteckningar från nätverksmöte för gymnasierektorsgruppen inom Göteborgsregionen 090918 Anteckningar från nätverksmöte för gymnasierektorsgruppen inom Göteborgsregionen Datum: Fredag 18 september Deltagare: Magnus Thilén, Alingsås, Törbjörn Claesson Göteborg, Carina Danielsson Härryda,

Läs mer

Intagna på lärlings/lärlingsliknande utbildningar inom GR slutintagningen 2009

Intagna på lärlings/lärlingsliknande utbildningar inom GR slutintagningen 2009 Intagna på lärlings/lärlingsliknande utbildningar inom GR slutintagningen 2009 Kommun Skola Program Inriktning Org Int Kön Res Int.p Val 1 b f p Ale Ale gymnasium Lärlingsförsök inom BF LLF Startar ej

Läs mer

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2010

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2010 Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2010 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet

Läs mer

Anteckningar till nätverksmöte för Lärande på arbetsplats

Anteckningar till nätverksmöte för Lärande på arbetsplats 081015 Anteckningar till nätverksmöte för Lärande på arbetsplats Datum: Onsdag 10 september Tid: 9.00-11.45 Plats: Arken konferenscenter, Oljevägen 3, Göteborg Nävarande: Stefan Heinz (tf ordförande) Mölndal,

Läs mer

Pressmeddelande från GRs gymnasieintagning

Pressmeddelande från GRs gymnasieintagning Pressmeddelande 2010-04-15 från GRs gymnasieintagning Information om preliminärintagningen till gymnasieskolan i Göteborgsregionens kommuner, där GR gör intagning till 30 kommunala och 47 fristående skolor.

Läs mer

Minnesanteckningar nätverksgrupp Lärande på arbetsplats

Minnesanteckningar nätverksgrupp Lärande på arbetsplats Minnesanteckningar nätverksgrupp Lärande på arbetsplats Datum: fredag 13 juni, kl. 09.00-12.00 Deltagare: Sten Jansson ordf Lerum, Lars Olsson UBF/Göteborg, Stefan Heinz Mölndal, Gunilla Forssell Stenungsund,

Läs mer

Intresseanmälan avseende Teknikcollege

Intresseanmälan avseende Teknikcollege Till Industrikommittén 2007-05-11 Intresseanmälan avseende Teknikcollege sregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region med en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Därför är det nödvändigt att

Läs mer

Slutintagning lärlings/lärlingsliknande utbildningar inom GR

Slutintagning lärlings/lärlingsliknande utbildningar inom GR Slutintagning lärlings/lärlingsliknande utbildningar inom GR 8.9 2010 Kommun Skola Program Inriktning Org 1val b 1val ob Intagna Reserv Ale Ale gymnasium Startar inga lärlingsutbildningar Lärlingsgymnasiet

Läs mer

Minnesanteckningar från nätverksmöte för LPA-nätverket inom GR

Minnesanteckningar från nätverksmöte för LPA-nätverket inom GR 090408 Minnesanteckningar från nätverksmöte för LPA-nätverket inom GR Datum: Tisdag 17 mars Tid: 14.00-16.00 Plats: Rum 260 GR Utbildning, Gårdavägen 2, Göteborg Anteckningar 1. Skolverkets beslut om tilldelning

Läs mer

Anteckningar från nätverket för lärande på arbetsplats

Anteckningar från nätverket för lärande på arbetsplats 120208 Anteckningar från nätverket för lärande på arbetsplats Dag: Fredag 3 februari Tid: 9.00-12.00 Deltagare: Gunhild Karlsson Göteborg, Jens Kultje Göteborg, Anna-My Zetterberg Härryda, Lars Andersson

Läs mer

Regional samverkan Regional styrka

Regional samverkan Regional styrka Regional samverkan Regional styrka GR fakta 13 medlemmar 860 000 innevånare Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning Förordning (2997:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning

Läs mer

Kommentarer till diagrammen vid definitivintagningen 2007

Kommentarer till diagrammen vid definitivintagningen 2007 7-6-28 Kommentarer till diagrammen vid definitivintagningen 27 SÖKANDE 1. Sökande per plats Diagrammet visar antal behöriga elevers förstahandsval per plats på både kommunala och fristående skolor från

Läs mer

Protokoll från Utbildningsgruppens sammanträde

Protokoll från Utbildningsgruppens sammanträde Protokoll från Utbildningsgruppens sammanträde Tid: Torsdagen 31 augusti 2000, kl 14.00-16.30 Plats: GR-Huset, Gårdavägen 2, Rum Trappen Ledamöter Vivi-Ann Nilsson (s), Göteborg, Ordförande Hillevi Ottosson

Läs mer

Samverkan skola och arbetsliv

Samverkan skola och arbetsliv Skolverket Samverkan skola och arbetsliv Vad säger gymnasieförordningen om apl? Arbetsplatsförlagt lärande, utdrag ur 4 kap. 12 Gymnasieförordningen (2010:2039) 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma

Läs mer

Minnesanteckningar från nätverksmöte för Lärande på arbetsplats

Minnesanteckningar från nätverksmöte för Lärande på arbetsplats 090310 Minnesanteckningar från nätverksmöte för Lärande på arbetsplats Datum: 18 februari 2009 Tid: tid: 13-16 Plats: GR, Göteborg Deltagare: Börje Molin Alingsås, Linda Wennerholm Hylte, Irma Polgary

Läs mer

Rapport från Förskolenätverket att se över bristen på förskollärare i regionen

Rapport från Förskolenätverket att se över bristen på förskollärare i regionen Rapport från Förskolenätverket 2014-03-20 Johan Borvén Rapport från Förskolenätverket att se över bristen på förskollärare i regionen Den 18 oktober 2013 gav Utbildningschefsnätverket följande uppdrag

Läs mer

Sökande per 19 februari till lärlings/lärlingsliknande utbildningar inom GR inför HT 2010

Sökande per 19 februari till lärlings/lärlingsliknande utbildningar inom GR inför HT 2010 Sökande per 19 februari till lärlings/lärlingsliknande utbildningar inom GR inför HT 2010 Kommun Skola Program Inriktning Flickor Org 1val b 1val ob 2val 3val Ale Ale gymnasium Barn & Fritid SM Ped. o

Läs mer

Preliminärantagningen 2015: Statistik. 2014 års siffror inom parentes. 19 december: Ansökan öppnar 6 februari: Ansökan stänger.

Preliminärantagningen 2015: Statistik. 2014 års siffror inom parentes. 19 december: Ansökan öppnar 6 februari: Ansökan stänger. Preliminärantagningen 2015: Statistik 2014 års siffror inom parentes 19 december: Ansökan öppnar 6 februari: Ansökan stänger 9 april Preliminärantagningen är klar och besked om antagning finns på www.indra2.se

Läs mer

FLER YRKESLÄRARE BÖR UPPMÄRKSAMMAS.

FLER YRKESLÄRARE BÖR UPPMÄRKSAMMAS. FLER BÖR UPPMÄRKSAMMAS. REGERINGEN OCH WORLDSKILLS SWEDEN SATSAR GEMENSAMT PÅ YRKESUTBILDNINGAR. Alla är överens, vi behöver fler som vill gå ett yrkesprogram. Intresset för yrkesutbildningar har minskat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna; SFS 2010:2016 Utkom från trycket den 30 december 2010 utfärdad den 22 december 2010. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Fördelning av statsbidrag ur förordning 2015:403 utifrån arbetslöshet

Fördelning av statsbidrag ur förordning 2015:403 utifrån arbetslöshet HANDLING 2015-08-14 Fördelning av statsbidrag ur förordning 2015:403 utifrån arbetslöshet Arbetslöshetssiffrorna är från maj 2015. Öppet maj 15 Skolverkets siffror Andel i regionen Andel i riket Antal

Läs mer

Pressmeddelande från GRs gymnasieantagning

Pressmeddelande från GRs gymnasieantagning Uppdaterad 2011-04-14 Pressmeddelande 2011-04-14 från GRs gymnasieantagning Det är första gången vi nu tar in till den nya gymnasieskolan med den nya programstrukturen. Vi är väldigt angelägna om att eleverna

Läs mer

GYMNASIEVAL. Intagning

GYMNASIEVAL. Intagning GYMNASIEVAL Ansökan Hur söker jag till gymnasiet? Du är behörig att söka ett nationellt eller specialutformat program som startar senast första kalenderhalvåret det år du fyller 20 år, om du: Har slutfört

Läs mer

Pressmeddelande från Göteborgsregionens gymnasieantagning 2014-04-09

Pressmeddelande från Göteborgsregionens gymnasieantagning 2014-04-09 Pressmeddelande från Göteborgsregionens gymnasieantagning 2014-04-09 Preliminärantagningen till gymnasieskolan är klar! I dag presenterades preliminärantagningen till gymnasieskolan inom Göteborgsregionen.

Läs mer

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen från möte i Vuxenutbildningsgruppen Tid: Onsdag 20 oktober 2004, kl 08.30-12.00 Plats: GR-Huset, Gårdavägen 2, Göteborg, Rum 335 Deltagare Jan Rösman, Utbildningschefsgruppen, ordförande Inga-Lena Lindenau,

Läs mer

Publicerad 2012-10-01 Senast uppdaterad 2012-12-03

Publicerad 2012-10-01 Senast uppdaterad 2012-12-03 ------------------------------------------------------------------ Grön understruken text är tillagd sedan dokumentet publicerades Röd överstruken text är borttagen sedan dokumentet publicerades -------------------------------------------------------------------

Läs mer

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Framtidens modell för utbud och ekonomi. Vuxenutbildningsnätverkets konferens september 2018

Framtidens modell för utbud och ekonomi. Vuxenutbildningsnätverkets konferens september 2018 Framtidens modell för utbud och ekonomi Vuxenutbildningsnätverkets konferens 17-18 september 2018 Statsbidragshantering Vilka statsbidrag ska GR söka Statsbidrag för rekryterande insatser Motprestation

Läs mer

Minnesanteckningar från gymnasierektorsgruppens nätverksträff inom GR

Minnesanteckningar från gymnasierektorsgruppens nätverksträff inom GR GR Utbildning 040918 Minnesanteckningar från gymnasierektorsgruppens nätverksträff inom GR Datum: torsdag 9 september Tid: 13.00-16.00 Närvarande: Bo Lundahl, Alingsås, Tom Haglund, Partille, Annika Vannerberg,

Läs mer

Anteckningar från möte i nätverket för lärande på arbetsplats

Anteckningar från möte i nätverket för lärande på arbetsplats 091026 Anteckningar från möte i nätverket för lärande på arbetsplats Datum: Torsdag 8 oktober Deltagare: Fredrik Ericsson Ale, Hillevi Sjöstedt-Lindkvist, Bengt Bohm, Birgitta Eriksson Göteborg, Christer

Läs mer

Slutantagningen 2017 Statistik

Slutantagningen 2017 Statistik Slutantagningen 2017 Statistik Viktiga datum 13 december: Ansökan öppnar 3 februari: Ansökan stänger 6 april: Preliminärantagningen är klar och förhandsbesked om antagningen presenteras på www.indra2.se

Läs mer

Försöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan

Försöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan Avd/Enhet/Arbetsgrupp, etc Handläggare/Författare RAPPORT 14--1 1(12) Försöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan Denna rapport redovisar utifrån registerdata studiedeltagande och studieresultat

Läs mer

Preliminärantagningen 2017 Statistik

Preliminärantagningen 2017 Statistik Preliminärantagningen 2017 Statistik Viktiga datum 13 december: Ansökan öppnar 3 februari: Ansökan stänger 6 april Preliminärantagningen är klar och förhandsbesked om antagningen presenteras på www.indra2.se

Läs mer

Slutantagningen 2018 Statistik

Slutantagningen 2018 Statistik Slutantagningen 2018 Statistik Viktiga datum 12 april 2 februari: 11 december: Preliminärantagningen är klar och förhandsbesked om antagningen presenteras på www.indra2.se Ansökan stänger Ansökan öppnar

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning GR Utbildning 2012-06-27 Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning Informationen gäller definitivantagningen till gymnasieskolan i Göteborgsregionens kommuner, där GR gör antagning till 27

Läs mer

Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen

Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Tid: Torsdagen 28 juni 2007, kl 09.00-13.00 Plats: GR-Huset, Rum 255 Ledamöter Helene Odenjung (fp), Göteborg, ordförande Marie Lindén (v), Göteborg, vice

Läs mer

Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats

Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning Skolinspektionens uppdrag Utbildningsinspektion ett regeringsuppdrag

Läs mer

Lärlingsutbildning 2014

Lärlingsutbildning 2014 Lärlingsutbildning 2014 Vad är lärlingsutbildning? Du kan läsa ett yrkesprogram antingen som en traditionellt skolförlagd utbildning eller som lärling. Lärlingsutbildning är därför ingen egen utbildning

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Preliminärantagningen 2016: Statistik

Preliminärantagningen 2016: Statistik Preliminärantagningen 2016: Statistik Viktiga datum 15 december: Ansökan öppnar 5 februari: Ansökan stänger 7 april Preliminärantagningen är klar och besked om antagningen presenteras på www.indra2.se

Läs mer

Välkommen till Lärlingsprogrammet

Välkommen till Lärlingsprogrammet Välkommen till Motala I Motala bor drygt 42 000 personer. Motala ligger i den västra delen av Östergötland. Här finns sedan länge ett expansivt näringsliv som till stor del utgörs av tillverkningsindustri.

Läs mer

Lärande på arbetsplats Nya förutsättningar för gymnasieskolan

Lärande på arbetsplats Nya förutsättningar för gymnasieskolan Lärande på arbetsplats Nya förutsättningar för gymnasieskolan Styrkedjan för GY2011 från läroplan skollag gymnasieförordning examensmål ämnesplaner, Ny skollag 1 juli 2011, Ny gymnasieförordning för GY2011,

Läs mer

Anteckningar från möte i Gymnasierektorsgruppen för kommunala och fristående skolor inom GR

Anteckningar från möte i Gymnasierektorsgruppen för kommunala och fristående skolor inom GR Gymnasierektorsgruppen Göteborg 4 oktober 2012 24 september 2012 Anteckningar från möte i Gymnasierektorsgruppen för kommunala och fristående skolor inom GR Tid: Torsdag 4 oktober 2012, kl. 13.00-16.00

Läs mer

Ordförande och vice ordförande i Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp

Ordförande och vice ordförande i Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp MISSIV Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp 2015-03-11 ÄRENDE 2 Till Vuxenutbildningsnätverkets operativa ledningsgrupp Förslag till Ordförande och vice ordförande i Vuxenutbildningsnätverkets

Läs mer

Anteckningar från möte i LPA-nätverket

Anteckningar från möte i LPA-nätverket ANTECKNINGAR LPA-nätverket 2013-02-21 Anteckningar från möte i LPA-nätverket Tid: Torsdag 21 februari 2013, kl 13.00-16.00 Plats: GR, Pater Noster, (Rum 219) Deltagare Bengt Bohm Göteborg Börje Carlsson

Läs mer

Slutantagningen 2017 Statistik

Slutantagningen 2017 Statistik Statistik Viktiga datum 13 december: Ansökan öppnar 3 februari: Ansökan stänger 6 april: Preliminärantagningen är klar och förhandsbesked om antagningen presenteras på www.indra2.se 1 juni: Sista dag för

Läs mer

Anteckningar från nätverket för Lärande på arbetsplats

Anteckningar från nätverket för Lärande på arbetsplats 110211 Anteckningar från nätverket för Lärande på arbetsplats Datum: Fredag 11 februari Deltagare: Rune Löfstrand Alingsås, Birgitta Eriksson Göteborg, Jens Kultje Lindholmens Tekniska Gymnasium, Tommy

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

Pressmeddelande från Göteborgsregionens gymnasieantagning

Pressmeddelande från Göteborgsregionens gymnasieantagning GR Utbildning 2014-06-25 Pressmeddelande från Göteborgsregionens gymnasieantagning Antagningen till gymnasieskolan är klar I dag har Göteborgsregionens utbildningsgrupp fastställt årets antagning till

Läs mer

Välkommen till. gymnasieinformation!

Välkommen till. gymnasieinformation! Välkommen till gymnasieinformation! Gymnasieskolan Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i

Läs mer

Preliminärantagningen 2018 Statistik

Preliminärantagningen 2018 Statistik Preliminärantagningen 2018 Statistik Viktiga datum 12 april 2 februari: 11 december: Ansökan stänger Ansökan öppnar Preliminärantagningen är klar och förhandsbesked om antagningen presenteras på www.indra2.se

Läs mer

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

Business Region Göteborg

Business Region Göteborg Business Region Göteborg Läget i Göteborgsregionen RÅDANDE HÖGTRYCK I REGIONENS NÄRINGSLIV ARBETSLÖSHETEN ÄR LÄGST BLAND STORSTADSREGIONER UNIKT INTRESSE FÖR GÖTEBORG - FORDONSINDUSTRINS OMSTÄLLNING FÖRSÄTTER

Läs mer

Kommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008

Kommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Kommittédirektiv Yrkesdansarutbildning i klassisk dans Dir. 2008:32 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för att

Läs mer

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen, gymnasietema

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen, gymnasietema Anteckningar från Utbildningschefsgruppen, gymnasietema Tid: Fredag 16 april, 2010, kl 8.30-12.00 Plats: GR, Rum 255 Deltagare Jan Magnusson, Öckerö, Ordförande Margaretha Wåhlin, Ale Peter Johansson,

Läs mer

Anteckningar från gymnasierektorsgruppen inom GR

Anteckningar från gymnasierektorsgruppen inom GR 2011-03-10 Anteckningar från gymnasierektorsgruppen inom Datum: Onsdag 9 februari kl.13-16 Deltagare: Gerd Pålssson-Berg Ale, Torbjörn Claesson Göteborg, Reinhold Svensson Göteborg, Marianne Möller Göteborg,

Läs mer

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn!

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn! 080908 Till: Ansvariga för utbildningar inom Handel/Turism/Hotell o Restaurang inom gymnasieskolan samt motsvarande personer inom Vuxenutbildningen. Inbjudna: En skolledare och en lärare per ingående program

Läs mer

Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen

Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Tid: Torsdagen 10 mars 2005, kl 09.00-12.00 Plats: Världskultur museet, Göteborg, Seminarierum 1 Ledamöter Frank Andersson (s), Göteborg, ordf Agneta Granberg

Läs mer

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 MOTION YU 1 Byggnads Örebro-Värmland Våra arbetplatser blir mer och mer internationella. Det är oerhört viktigt våra medlemmar får den kompetenshöjning som krävs

Läs mer

Handbok. Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA

Handbok. Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA Handbok Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA DET HÄR ÄR GLA Hej GLA ett modernt sätt att lära sig Vi vill ge fler elever,

Läs mer

Ansökan om ekonomiskt bidrag för regional samverkan inom gymnasial yrkesutbildning

Ansökan om ekonomiskt bidrag för regional samverkan inom gymnasial yrkesutbildning 2007-01-10 1 Dnr Ansökan om ekonomiskt bidrag för regional samverkan inom gymnasial yrkesutbildning Myndigheten för skolutveckling utger, på uppdrag av utbildningsdepartementet, ekonomiskt bidrag i syfte

Läs mer

Störst utflöde från respektive kommun. Reservantagningen 2018 Utbildningsgruppen Kontakt:

Störst utflöde från respektive kommun. Reservantagningen 2018 Utbildningsgruppen Kontakt: Störst utflöde från respektive kommun Reservantagningen 0 Utbildningsgruppen 000 Kontakt: margaretha.allen@goteborgsregionen.se Störst utflöde från Ale: Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg Katrinelundsgymnasiet

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Observera att Skolverket endast tar emot ansökningar om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna via webben. Detta dokument är endast för er

Läs mer

Yrkesutbildning i Sverige;

Yrkesutbildning i Sverige; Yrkesutbildning i Sverige; vart är vi på väg Seminarium Köpenhamn 23 september 2009 1 Yrkesutbildning i Sverigeen tillbakablick 1846 Skråväsendet upphör, näringsfrihet införs och hantverksföreningar bildasutbildningsfrågor

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Anteckningar från nätverksträff för gymnasierektorer inom GR

Anteckningar från nätverksträff för gymnasierektorer inom GR 051004 Anteckningar från nätverksträff för gymnasierektorer inom GR Datum: Tisdag 4 oktober Tid: 13.00-16.00 Deltagande: Roy J, Ale, Bo L, Alingsås, Lars O, Torbjörn C och Peter J Göteborg, Jan Ö, Härryda,

Läs mer

Mönsterås kommun med ca 13000 innevånare är en vacker kustkommun vid E 22 med Öland som utsikt. För mer information om kommunen gå in på hemsidan

Mönsterås kommun med ca 13000 innevånare är en vacker kustkommun vid E 22 med Öland som utsikt. För mer information om kommunen gå in på hemsidan Mönsterås kommun med ca 13000 innevånare är en vacker kustkommun vid E 22 med Öland som utsikt. För mer information om kommunen gå in på hemsidan www.monsteras.se Aktuella Lärartjänster inför höstterminen

Läs mer

Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen

Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Tid: Torsdagen 14 juni 2010, kl 09.00-12.00 Plats: GR-Huset, rum 255 och 253 Ledamöter Helene Odenjung (FP), Göteborg, ordförande Marie Lindén (V), Göteborg,

Läs mer

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET 1. Finns det en biblioteksplan i din kommun? 2. Ingår skolbiblioteksverksamheten i planen? 3. Hur lyder texten om kommunens skolbiblioteksverksamhet? Sedan var frågan Hur

Läs mer

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen Anita Ferm Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2010:1040 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 i fråga om gymnasieförordningen

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Fri kvot inom GR. Uppdaterad

Fri kvot inom GR. Uppdaterad Uppdaterad 2012-05-23 Fri kvot inom GR Ett begränsat antal platser (fri kvot) skall avsättas för dem som 1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför övriga sökande, eller 2. kommer

Läs mer

Kommentarer till innehållet i avtalet

Kommentarer till innehållet i avtalet Kommentarer till innehållet i avtalet Regional garanti inom gymnasieskolan Ett brett utbud Läsåret 99/00 anordnades samtliga nationella program och grenar (utom gren för flygteknik inom fordonsprogrammet)

Läs mer

Informationsmöte/nätverksmöte om Vård- och omsorgscollege

Informationsmöte/nätverksmöte om Vård- och omsorgscollege Lars-Göran Jansson Informationsmöte/nätverksmöte om Vård- och omsorgscollege Tid: 4 september 2008 Plats: Närvarande: Burgårdens Utbildningscentrum, Göteborg Jane Cervell, Stenungsund, vux. Anita Johansson,

Läs mer

Anteckningar från nätverksmöte kring Lärande på arbetsplats LPA

Anteckningar från nätverksmöte kring Lärande på arbetsplats LPA 081125 Anteckningar från nätverksmöte kring Lärande på arbetsplats LPA Datum: 081024 Deltagare: Arbiv Avichai Lerum, Gunnar Gisslow Lerum, Björn Johansson Lerum, Kerstin Lundh Kungsbacka, Bonny Wernersson

Läs mer

Traineegymnasiet i Hylte visade på hur deras regionala samarbete givit en framgångsrik väg inom försöket.

Traineegymnasiet i Hylte visade på hur deras regionala samarbete givit en framgångsrik väg inom försöket. NLK Den 28:e april genomfördes en konferens med tydlig regional prägel vid gamla Slagthuset i Malmö. Utbildningschef Matz Nilsson berättade om sin vision om hur Malmö stads unga befolkning ska beredas

Läs mer

Serviceassistent. Lärlingar inom särskild utbildning för vuxna. Inger Dahlgren Rektor gymnasiesärskolan Umeå kommun

Serviceassistent. Lärlingar inom särskild utbildning för vuxna. Inger Dahlgren Rektor gymnasiesärskolan Umeå kommun Serviceassistent Lärlingar inom särskild utbildning för vuxna Inger Dahlgren Rektor gymnasiesärskolan Umeå kommun Bygga broar Sammanfattning Lärlingsutbildning inom Vuxenutbildningen Samverkan med gymnasiesärskolan

Läs mer

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen från möte i Vuxenutbildningsgruppen Tid: Tisdag 26 augusti 2008, kl 08.00-12.00 Plats: Bergabo Hotell & Konferens Deltagare Kerstin Littke, Utbildningschefsgruppen, ordförande Inga-Lena Lindenau, Ale Lise-Lotte

Läs mer

KARTLÄGGN/ INTAGNING SLUSSEN VINGA BAS PRIV PRIVIK SKYDDS- NÄTET PROJEKT

KARTLÄGGN/ INTAGNING SLUSSEN VINGA BAS PRIV PRIVIK SKYDDS- NÄTET PROJEKT KARTLÄGGN/ INTAGNING SLUSSEN PRIV VINGA BAS PRIVIK SKYDDS- NÄTET PROJEKT VINGA BAS 300 elever på varje enhet varav totalt ca 200 IVIK Uppdrag: Behörighet: svenska, engelska, matematik, sv2/sfi Studier/praktik.

Läs mer

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA Komvux Kommunal vuxenutbildning (komvux) är för dig som behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Du kan läsa en eller flera kurser, för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan,

Läs mer

185 Definitivintagningen till gymnasieskolan lå 2005/2006. Kommenterades vid sammanträdet utlämnat material (OH-utläggs på hemsidan).

185 Definitivintagningen till gymnasieskolan lå 2005/2006. Kommenterades vid sammanträdet utlämnat material (OH-utläggs på hemsidan). Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Tid: Torsdagen 23 juni 2005, kl 09.00-12.00 Plats: GR-Huset, Rum 135 Ledamöter Frank Andersson (s), Göteborg, ordf Agneta Granberg (m), Göteborg Carola Granell

Läs mer

Anteckningar från möte med gymnasierektorsgruppen inom GR

Anteckningar från möte med gymnasierektorsgruppen inom GR GR Utbildning 040217 Anteckningar från möte med gymnasierektorsgruppen inom GR Datum: tisdag 17 februari, 2004 Tid: kl. 13.00-16.15 Plats: GR Utbildning, Gårdavägen 2, rum 264 Närvarande: Björn Sandmark

Läs mer

Störst utflöde från respektive kommun. Reservantagningen 2018

Störst utflöde från respektive kommun. Reservantagningen 2018 Störst utflöde från respektive kommun Reservantagningen 0 Störst utflöde från Ale: Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg Katrinelundsgymnasiet Göteborg Mimers hus Kungälv Ekonomi/ Bernadottegymnasiet Göteborg

Läs mer

Pressmeddelande från GRs gymnasieintagning

Pressmeddelande från GRs gymnasieintagning GR Utbildning 2010-06-24 Pressmeddelande 2010-06-24 från GRs gymnasieintagning Information gäller definitivintagningen till gymnasieskolan i Göteborgsregionens kommuner, där GR gör intagning till 30 kommunala

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:1090 Utkom från trycket den 12 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Avtal kring regionala utbildningar inom vuxnas lärande i Göteborgsregionen - Etapp 3.4 (utbildningar som startar våren 2009)

Avtal kring regionala utbildningar inom vuxnas lärande i Göteborgsregionen - Etapp 3.4 (utbildningar som startar våren 2009) Avtal kring regionala utbildningar inom vuxnas lärande i Göteborgsregionen - Etapp 3.4 (utbildningar som startar våren 2009) 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR

Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR 130305 Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR Datum: Torsdag 31 januari 9.00-12.00 Plats: Heka Mekaniska AB/Mylab AB, Aröds Industriväg 41, Hisings Backa Anteckningar Guidning genomfördes

Läs mer

Nätverksrapport för Förskolenätverket

Nätverksrapport för Förskolenätverket Nätverksrapport för Förskolenätverket Nätverkets syfte och uppdrag Nätverkets representanter har strategiska ledaruppdrag. Ledamotskapet är personligt och nätverkets syften är att; - Initiera regiongemensamma

Läs mer

Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen

Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Tid: Torsdagen 15 maj 2008, kl 09.00-12.00 Plats: GR-Huset, Rum 255 och 253 Ledamöter Marie Lindén (v), Göteborg, ordförande Kristina Tharing (m), Göteborg

Läs mer

Aktuellt rörande Yrkesvuxsatsningen i Halmstads kommun januari 2010

Aktuellt rörande Yrkesvuxsatsningen i Halmstads kommun januari 2010 Aktuellt rörande Yrkesvuxsatsningen i Halmstads kommun januari 2010 Sedan i april 2009 har arbetet med att bredda och mångfaldiga utbildningar med yrkesinriktning för vuxna pågått mycket intensivt i Halmstads

Läs mer

Handlingsplan för verksamhetsförlagd undervisning (VFU) i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för verksamhetsförlagd undervisning (VFU) i Ovanåkers kommun Handlingsplan för verksamhetsförlagd undervisning (VFU) i Ovanåkers kommun Antagen av barn- och utbildningschefen 2017-10-20 Reviderad 2019-01-09 Delgavs barn-och utbildningsförvaltningens samverkansgruppen

Läs mer