Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö"

Transkript

1 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö Ekobrottsmyndigheten, Riksskatteverket, Sveriges Frisörföretagare och Handelsanställdas förbund.

2

3 Ekobrottsmyndigheten Datum: Dnr: ADO Er beteckning: Fi1996/3840 Regeringen Finansdepartementet Stockholm Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö Regeringen beslutade den 22 mars 2001 om att tilldela Ekobrottsmyndigheten 2,0 miljoner kronor ur anslaget A14 Kontrollfunktionen i staten för ett pilotprojekt inom frisörbranschen i Malmö som grund för framtida åtgärder mot svart arbete. De erfarenheter som vinns ska enligt beslutet kunna nyttjas för att från samhällets sida mer effektfullt genomföra generella och systematiska åtgärder mot svart arbete. Ekobrottsmyndigheten skall enligt regeringens skrivelse den 14 december 2001 inkomma med en slutlig rapport från projektet senast den 1 december Pilotprojektet har genomförts i samverkan med Skatteförvaltningen, Sveriges Frisörföretagare, Handelsanställdas förbund och det regionala samverkansorganet mot ekonomisk brottslighet i Skåne. Även Försäkringskassan i Malmö och Kemisk Tekniska Förbundet har deltagit i projektet. De samverkande parterna har gemensamt utarbetat bifogad rapport med erfarenheter från pilotprojektet. I den slutliga beredningen av rapporten har utöver undertecknad myndighetschef deltagit Bo Arvidsson och Peter Rödin Riksskatteverket, Stefan Lindblad Skattemyndigheten i Skåne, Åke Berggren och Kjell Andersson Sveriges Frisörföretagare, John Haataja och Merja Tunryd Handelsanställdas förbund samt Dan Magnusson, Eva-Lisa Lennstrand, Ingvar Ekelund, Jan Norén och Lennart Berg Ekobrottsmyndigheten. Rolf Holmquist Lennart Berg För kännedom: Justitiedepartementet Riksskatteverket Sveriges Frisörföretagare Handelsanställdas förbund REKSAM Skåne

4 Formgivning: Carlsson/Neppelberg Tryck: Elanders Gotab, Stockholm 2002

5 Innehåll Sammanfattning 7 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö 9 1. Bakgrund 9 2. Beslut om gemensamt pilotprojekt 9 3. Organisation och arbetsformer Vidtagna åtgärder Attitydundersökningar Intervjuundersökning av frisörer i Malmö Sammanfattande erfarenheter från pilotprojektet Norska erfarenheter Redovisad omsättning och taxerad inkomst Lag om kassaapparater i Danmark Jämförbara problem- och kontrollområden En principskiss för schablonbeskattning Slutsatser och förslag 22 Bilagor 25 Adresser sista sidan

6

7 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö 7 Sammanfattning Regeringen tilldelade i mars 2001 Ekobrottsmyndigheten 2,0 miljoner kronor för att i samarbete med Sveriges Frisörföretagare, Handelsanställdas förbund, Riksskatteverket och Skattemyndigheten i Malmö driva ett pilotprojekt om svartarbete dvs. oredovisade inkomster och svarta löner inom frisörbranschen. Projektets syfte är att samla erfarenheter inför generella åtgärder mot svartjobb. Fokus har varit på att sprida information till allmänheten, uppmuntra frisörföretag till en frivillig certifiering och att informera företagen genom preventiva besök (PEK-besök). Bakgrunden till projektet är de problem som uppmärksammats inom kontantbranscherna rent allmänt och inom Frisörbranschen mer specifikt. Varannan frisörföretagare deklarerar en årsinkomst under kronor, trots att avtalsenlig lön är mer än dubbelt så hög. Skattefusket inom branschen kostar samhället cirka 2,5 miljarder kronor varje år. Det leder dessutom till att seriösa frisörföretagare blir utkonkurrerade, skattemoralen och arbetsrätten undergrävs och i extremfall till att kriminella gäng tar över frisörföretag. Projektet har bl.a. studerat det norska systemet. I Norge infördes 1998 krav på kassaapparater inom frisörbranschen. Det finns sedan tidigare branschspecifika krav för att minska fusket samt möjlighet att göra oannonserade kontroller. Dessutom finns ett register över alla arbetsgivare och deras anställda. Jämförelsen mellan redovisad omsättning inom frisörbranschen i Sverige och Norge visar att de åtgärder som vidtagits i Norge under 90-talet tydligt påverkat den öppna och redovisade omsättningen och därmed sannolikt minskat omfattningen av svartarbete. Projektets erfarenheter kan sammanfattas: Samverkan mellan myndigheter och organisationer skapar nya möjligheter till åtgärder och är en central förutsättning för projektet. Budskapet i informationskampanjen i Malmö har nått fram, men det är få statistiskt säkerställda förändringar i attityder. En glädjande förändring är dock ökningen från 52 till 60 % i åldersgruppen år som tycker det är viktigt att minska svartjobben inom frisörbranschen. Införandet av frivillig certifiering av frisörföretag har gett värdefulla erfarenheter. Drygt 25 procent av företagen ansökte under en period av fyra månader Önskemål har framförts från övriga landet till samma möjlighet att bli certifierad. Informationsbesök (s.k. PEK-besök) har inte känts meningsfulla och har dessutom av frisörföretagarna uppfattats som förtäckt kontroll. Några direkt märkbara effekter på den redovisade omsättningen inom frisörbranschen i Malmö har inte uppnåtts under taxeringsåret En utvärdering jämfört med uppställda mål kan dock inte ske förrän efter taxeringsåret Ett annat uppmärksammat problem är effekterna av starta eget bidragen på överetableringen och därmed även på konkurrenssituationen inom frisörbranschen. En samlad bedömning av erfarenheterna från pilotprojektet är att mer markanta och synbara resultat endast kan uppnås med riktade åtgärder i ett långsiktigt perspektiv, i samverkan mellan alla berörda intressenter och i samspel mellan olika former av åtgärder. Attitydpåverkan genom information och ökad samverkan mellan myndigheter och berörda intresseorganisationer är inte tillräckligt för att vända den negativa utvecklingen. Därutöver krävs förbättrade kontrollmöjligheter och ökade krav på de enskilda företagens redovisning. Förslag till åtgärder Som omedelbara åtgärder föreslår projektet att det införs en lag om kassaapparater inom kontanthandeln, att skattemyndigheten ges vidgade möjligheter till oannonserade kontrollbesök inom kontanthandeln i förebyggande syfte som nära ansluter till de kontrollregler som idag gäller för torg- och marknadshandeln samt att det ställs krav om tillgängliga registreringsbevis gällande ägarförhållanden. Som långsiktiga åtgärder föreslår projektet fördjupad samverkan mellan myndigheter och organisationer, fortsatt attitydpåverkan, ett mer allmänt införande av ett system med certifiering eller kvalitetssäkring och att det uppmuntras till minskad användning av kontanter som betalningsmedel.

8 8

9 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö 1. Bakgrund Redan i slutet av 1998 påtalade Sveriges Frisörföretagare behovet av åtgärder för att lösa de alltmer accentuerade problemen inom frisörbranschen. Efter underhandskontakter mellan EBM, Sveriges Frisörföretagare och Handelsanställdas förbund inbjöds företrädare, sakkunniga m.fl. inom branschen till en gemensam hearing i november 1999 för att få en aktuell bild av läget samt idéer om åtgärder. Vid hearingen framkom bl.a. följande problembild: Branschen får en allt större andel svart sektor. Detta visar även erfarenheterna av ett genomfört kontrollprojekt i Jämtlands län, där var tredje klippning visat sig vara svart, och av det minskande antalet medlemmar i berörda branschorganisationer. Seriösa frisörföretagare kan inte prismässigt konkurrera med den helt eller delvis svarta sektorn, utan tvingas antingen följa efter eller bli utkonkurrerade. I en då aktuell programserie i radio om frisörbranschen har en skrämmande syn på skattemoral och arbetsrättsfrågor bland eleverna inom frisörutbildningen redovisats. Även hot om våld m.m. inom branschen uppmärksammades i programserien. Motsvarande problembild framfördes av andra deltagare under hearingen. Ett organiserat övertagande av ett stort antal frisörsalonger av mer eller mindre kriminella gäng har uppmärksammats i storstadslänen. Även misstankar om penningtvätt finns. Frisörbranschen är en s.k. kontantbransch som huvudsakligen drivs av enskilda småföretagare och med privatpersoner som kunder. De problem som uppmärksammats med svart arbete, oredovisade inkomster m.m. är inte unika för frisörbranschen utan återfinns i många andra motsvarande branscher, vilket även påtalats av branschsaneringsutredningen i betänkandet SOU 1997:111. Utredningen har föreslagit ett flertal åtgärder för att komma till rätta med de uppmärksammade problemen. Problemen med svart arbetskraft och en försämrad skattemoral har på senare tid lyfts fram och debatterats i olika sammanhang. Den undersökning av allmänhetens syn på bl.a. ekobrottsbekämpningen som EBM gjorde under 1999 visar att yngre generationer inte har samma grundvärderingar om skattemoral m.m. som äldre generationer traditionellt haft. I en motsvarande undersökning i oktober 2001 framkommer samma skillnader mellan yngre och äldre generationer även om medvetenheten om ekobrottslighetens omfattning och skadeverkningar generellt har ökats. Yngre generationers avvikande grundvärderingar kan utgöra ett för framtiden allvarligt och grundläggande hot mot den svenska skattebasen och det svenska skattesystemet. 2. Beslut om gemensamt pilotprojekt Under år 2000 fördjupades diskussionerna om ett gemensamt agerande från berörda centrala myndigheter och intresseorganisationer, för att komma tillrätta med de problem som uppmärksammats inom frisörbranschen. En idé som tidigt fördes fram var att genomföra en piloteller försöksverksamhet inom något geografiskt avgränsat område. Vid en närmare analys av förutsättningarna för en pilotstudie fördes Malmö kommun fram som ett lämpligt geografiskt område. Frågeställningen behandlades vid sammanträde med Regionala samverkansorganet mot ekonomisk brottslighet i Skåne län (REKSAM). Den 28 november 2000 lämnade Ekobrottsmyndigheten en framställning (bilaga 1) till regeringen om medel från anslaget Kontrollfunktionen i staten för ett avgränsat pilotprojekt inom frisörbranschen i Malmö. Medlen avsåg främst att täcka kostnader för konsultstöd, informationskampanjer och attitydundersökningar. Ekobrottsmyndigheten beslutade den 19 januari 2001, under förutsättning att regeringen ställde erforderliga medel till förfogande, om projektdirektiv (bilaga 2) för myndighetens eget deltagande i projektet. Direktivet innehöll också en beskrivning av övriga berörda myndigheters och organisationers medverkan i det gemensamma projektet. Det övergripande syftet med projektet var att få kunskap och erfarenhet inför framtida mer generella brottsförebyggande insatser mot bakgrund av praktiska försök. Viktiga uppgifter var att utvärdera och redovisa det samlade resultatet av pilotprojektet och att utveckla förslag till generella brottsförebyggande åtgärder mot de problem som uppmärksammats. Regeringen beslutade den 22 mars 2001 om att tilldela

10 10 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö Ekobrottsmyndigheten 2,0 miljoner kronor ur anslaget A14 Kontrollfunktionen i staten (bilaga 3) för pilotprojekt inom frisörbranschen i Malmö som grund för framtida åtgärder mot svart arbete. De erfarenheter som vinns ska enligt beslutet kunna nyttjas för att från samhällets sida mer effektfullt genomföra generella och systematiska åtgärder mot svart arbete. Ekobrottsmyndigheten ska enligt regeringens skrivelse den 14 december 2001 inkomma med en slutlig rapport från projektet senast den 1 december REKSAM Skåne är ett samrådsorgan där cheferna för Tullen, Skattemyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten tillsammans med Landshövdingen i Skåne samverkar mot ekonomisk brottslighet. 3. Organisation och arbetsformer Arbetet har skett i samverkan mellan Ekobrottsmyndigheten, Skatteförvaltningen, Sveriges Frisörföretagare, Handelsanställdas förbund och REKSAM Skåne. Även Försäkringskassan i Malmö och Kemisk Tekniska Förbundet (KTF) har deltagit i projektet. Såväl centralt som lokalt i Malmö har arbetsgrupper med företrädare för berörda myndigheter och organisationer gemensamt planerat och genomfört arbetet. Varje myndighet och organisation har självständigt beslutat om sina respektive insatser i projektet. Ekobrottsmyndighetens företrädare har både centralt och lokalt haft den sammankallande och koordinerande rollen i arbetsgrupperna. Utöver de medel som erhölls från Regeringen från det särskilda anslaget A14 Kontrollfunktionen i staten har erforderliga personella resurser ställts till projektets förfogande av berörda myndigheter och organisationer. Sveriges Frisörföretagare och Handelsanställdas förbund har dessutom svarat för de kostnader som den särskilda Certifieringen medfört samt kostnader för konsultstöd och byråproduktion för det informationsmaterial och de informationsinsatser som sammanhängt med certifieringen. Även KTF har bidragit med medel till de informationsinsatser som mer direkt riktats mot frisörer under utbildning. Sammantaget uppgår myndigheternas arbetsinsatser till ca 25 personmånader. Det särskilda anslaget A14 har belastats med ca kr. Därutöver har berörda organisationer haft direkta kostnader för projektet på ca kr. 4. Vidtagna åtgärder Allmänt Ett principiellt viktigt beslut i pilotverksamheten var att rikta insatser mot både frisörföretagarna som säljare av svarta tjänster och allmänheten/kunderna som köpare av sådana tjänster. Genom att framhäva och indirekt stödja den seriösa frisörverksamheten har projektet försökt minska utrymmet för oseriösa frisörföretagare och därigenom minska omfattningen av svart arbete och oredovisade inkomster. Kassakvittot har spelat en central roll i projektarbetet. Dels genom att kravet på kassaapparater har varit en viktig del i certifieringen av seriösa frisörföretagare, dels genom att informationen till allmänheten/kunderna framhävt kvittots betydelse som bevis på en seriös verksamhet och som ett påtryckningsmedel gentemot oseriös verksamhet. En annan viktig utgångspunkt var att koncentrera insatserna till brottsförebyggande åtgärder. Om kontroller i någon form skulle komma ifråga var endast de preventiva effekterna av intresse för projektet. Syftet med pilotverksamheten har varit att få erfarenhet och kunskap inför framtida mer generella åtgärder mot svart arbete och oredovisade inkomster inom frisörbranschen. Vidtagna åtgärder har därför systematiskt dokumenterats och analyserats samtidigt som mätningar genomförts inom Malmö kommun av allmänhetens attityder och av branschens redovisade omsättning till skattemyndigheten före och efter pilotverksamheten. Även vissa jämförande studier med hela landet har gjorts. Information till allmänheten/kunderna En presskonferens den 10 september 2001 utgjorde en viktig startpunkt för pilotverksamheten. Berörda myndighetschefer och företrädare för berörda organisationer informerade, under ledning av landshövdingen Bengt Holgersson, om pilotprojektet. Samma kväll informerades frisörföretagare, frisöranställda och blivande frisörer under

11 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö 11 utbildning inom Malmö kommun av projektgruppen vid en särskild anordnad frisyrshow i Malmö. En målsättning med presskonferensen var att få igång en mer allmän debatt om problemen med svart arbete och oredovisade inkomster inom Malmö kommun. Så blev inte fallet. Händelserna i USA den 11 september innebar i stället att i stort sett all nyhetsbevakning och mediedebatt kom att koncentreras till diskussionen om internationell terrorism. En särskild folder med information om problemen med svart arbete och oredovisade inkomster har tryckts och spridits inom Malmö, främst genom de certifierade frisörsalongerna. Under perioden september-november 2001 och med uppföljning i januari 2002 har en bred informationskampanj genomförts omfattande annonspelare, bussreklam, annonser i dagspress och radioreklam. Det bildmaterial som använts har haft en ungdomlig prägel, i ett försök att väcka uppmärksamhet i yngre åldersgrupper. I kampanjmaterialet har kvittot använts som symbol på seriös verksamhet, i kombination med uppmaningen att sätta stopp för svarta klipp. Frivillig certifiering Inom ramen för pilotprojektet har utarbetats en modell med frivillig certifiering av seriösa frisörföretagare. Bakom certifieringen står Sveriges Frisörföretagare och Handelsanställdas Förbund. Certifieringen är ett led i arbetet med att sätta stopp för svartjobben inom frisörbranschen och att ge företagarna ett bevis på att de är seriösa. Alla frisörföretagare inom Malmö kommun kan bli certifierade. Det gäller såväl ensamföretagare som den som hyr en stol och ägare av större salonger. För att bli certifierad krävs: Kassaapparat med kvitto och kontrollremsa Prislista synlig utifrån Momsregistrering Ansvarsförsäkring Godkänd arbetsmiljö och efterlevnad av arbetsmiljöföreskrifter från Arbetsmiljöverket. Företaget bör också ha kontokortsterminal på salongen även om det inte är ett krav för certifiering Om företaget betalar ut löner eller motsvarande ska dessutom lönespecifikationer utges, över- och mertidsjournaler föras samt företaget vara registrerat som arbetsgivare hos Skattemyndigheten. Beredningen av ansökningarna om certifiering har bl.a. omfattat kontroller av förekommande registreringar med hjälp av Skattemyndigheten i Malmö samt fysiska kontroller av att övriga kriterier för certifieringen är uppfyllda genom personliga besök av Frisörföretagarna och/eller Handelsanställdas förbund i berörd frisörsalong. Redan från start var avsikten att rulla certifieringen vidare i avvaktan på förslag om och ställningstaganden till generella förändringar. Inför den fortsatta certifieringen år 2002 uppdaterades och omarbetades foldern i syfte att åtgärda tidigare otydligheter. I samband med utskicket förtydligades det ytterligare att det inte finns något krav på medlemskap i Sveriges Frisörföretagare för att bli certifierad. Redan under år 2001, dvs. kampanjens första fyra månader, ansökte drygt 25 % av frisörföretagarna i Malmö om registrering. Vid utgången av september 2002 var 109 frisörföretagare certifierade vilket utgör ca 30 % av totala antalet frisörföretagare i Malmö. Preventiv Ekonomisk Kontakt (PEK-besök) Vid planeringen av projektet beslutades att s.k. Preventiv Ekonomisk Kontakt (PEK-besök) skulle användas för information om gällande regler m.m. som en del i det brottsförebyggande arbetet. Företrädare för Ekobrottsmyndigheten, Skattemyndigheten och Försäkringskassan har samtidigt besökt ett 50-tal frisörföretagare. PEK-besök får endast användas i informativt syfte och inte som ett led i myndigheternas kontrollverksamhet. Det är frivilligt för näringsidkaren att medverka och besöken får inte grundas på någon misstanke om brott. Urvalet sker därför slumpmässigt. De planerade besöken genomfördes under perioden 11 september till 18 oktober. Vid varje besök informerades de besökta om vilka myndigheter som var representerade och syftet med besöket samt att det var frivilligt att svara på frågorna och att de inte var misstänkta för något brott.

12 12 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö Kontroller Pilotverksamheten har haft en kraftigt markerad brottsförebyggande prägel. Någon systematisk eller utökad kontrollverksamhet i samband med 2001 eller 2002 års taxeringar har inte genomförts och är inte inplanerad. En central och viktig del i certifieringen av seriösa frisörföretagare är kravet på godkända kassaapparater. Certifieringen har medfört att många frisörföretagare som tidigare inte haft kassaapparater nu skaffat sådana. För att säkerställa en riktig användning av kassaapparaterna har Skattemyndigheten skickat ut en skriftlig information (bilaga 4) om hur dessa praktiskt ska användas. Kassakontroll har genomförts hos två salonger. Kontrollerna genomfördes strax innan salongerna stängde för dagen. Båda hade i förhand erhållit informationsbladet. Den ena salongen hade följt uppmaningen att ha en notering om hur stor växelkassa som fanns vid ingången av dagen. Vid kontrollen utvisade Z-remsan en dagsomsättning på 240 kr med en växelkassa på 700 kr. Proportionerna verkade inte riktigt troliga. Den andra salongen hade inte slagit ut någon Z-remsa på tre veckor, så dagskassan var väldigt stor. Detta innebär att de inte följer bokföringslagens krav på löpande bokföring av sina inkomster, d.v.s. senast påföljande dag. 5. Attitydundersökningar Syftet med pilotverksamheten är att få erfarenhet och kunskap inför framtida mer generella åtgärder mot svart arbete och oredovisade inkomster inom kontantbranscherna. Utöver att systematiskt dokumentera och analysera vidtagna åtgärder har mätningar genomförts inom Malmö kommun av allmänhetens attityder till svart arbete, kvitto m.m. genom telefonintervjuer med ca 700 personer mellan 15 och 74 år. I juni 2001 gjordes en före-mätning för att kartlägga invånarnas inställning till svartjobb i allmänhet och frisörbranschen i synnerhet. Efter informationskampanjens genomförande gjordes en uppföljande mätning i februari 2002 för att studera dess effekter. Samtidigt med före- och eftermätningarna genomfördes även omnibusundersökningar bland ett urval av hela rikets invånare. Konsultföretaget Bylund och Lille AB har på projektets uppdrag gjort en sammanfattning och en egen analys av de genomförda attitydundersökningarna. Deras rapport redovisas i bilaga 5. Resultatet av attitydundersökningarna visar på en utveckling i rätt riktning, men som är så svag att den endast i få fall kan säkerställas statistiskt. Nedan kommenteras några för pilotprojektet centrala frågeställningar. Tabell 1: Är det viktigt för Dig att få kvitto? Rapport till Ekobrottsmyndigheten Malmö Februari 2002 Juni/juli 2001 Mycket viktigt 8 9 Ganska viktigt Varken viktigt eller oviktigt 12 8 Ganska oviktigt Mycket oviktigt Vet ej/saknar uppfattning 5 6 Antal svar Det är inga stora skillnader i resultat mellan de båda undersökningarna, då det i februariundersökningen 2002 är 22 procent som tycker att det är mycket eller ganska viktigt att få kvitto. I juni 2001 var det 19 procent. De äldsta, mellan 51 och 74 år, är mer intresserade av att få kvitto än vad de yngre är. Jämfört med den tidigare undersökningen är det inga säkerställda skillnader i svaren då olika ålderskategorier jämförs. Ju högre inkomst man har, desto mindre viktigt verkar det vara att få kvitto. Tabell 2: Tycker du att det är viktigt eller oviktigt att minska svartjobben inom frisörbranschen? Rapport till Ekobrottsmyndigheten Malmö Februari 2002 Juni/juli 2001 Mycket viktigt Ganska viktigt Varken viktigt eller oviktigt Ganska oviktigt 9 12 Mycket oviktigt 4 5 Vet ej/saknar uppfattning 6 6 Antal svar

13 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö 13 Det är fler som tycker att det är mycket eller ganska viktigt att minska svartjobben. Andelen har ökat från 63 procent till 68 procent i den senare mätningen. Jämförs olika åldersgrupper är andelen som tycker att det är viktigt störst bland de äldsta (51 74 år): 77 procent i februari 2002 och 71 procent i juni Ökningen är dock störst bland de yngsta (15 20 år): från 52 procent i juni 2001 till 60 procent i februarimätningen Detta är glädjande med hänsyn till att de yngre var en prioriterad målgrupp för projektet. 6. Intervjuundersökning av frisörer i Malmö För att få en objektiv uppföljning och redovisning av frisörernas syn på pilotprojektet, främst på certifieringen och fokuseringen på kvitto, genomfördes 36 djupintervjuer av konsultföretaget Bylund & Lille AB, med ett urval av frisörer i Malmö kommun under februari Resultatet av undersökningen redovisas i rapport (bilaga 6). Sammanfattningsvis kan nämnas att många har lagt märke till kampanjen både i media och genom information från Frisörföretagarna. Det råder dock delade meningar om huruvida kampanjen är bra eller dålig. Störst andel positiva finns bland de frisörer som är certifierade. De positiva anser att det är bra med certifiering, eftersom branschen bör städas upp, och de anser också att kampanjens budskap är tydligt. Bland de negativa är det flera som anser att kampanjens budskap smutskastar branschen. De menar att budskapet får motsatt effekt genom att kunderna uppfattar hela branschen som oseriös. Frisörerna är positiva till besöken av företrädare för Sveriges Frisörföretagare och Handelsanställdas förbund i samband med certifieringen. De som enbart haft s.k. PEKbesök är däremot mer negativa. Besöken var menade som renodlade informationsbesök av de myndigheter som deltar i pilotprojektet, men många frisörer har ändå uppfattat dem som kontroller. 7. Sammanfattande erfarenheter från pilotprojektet Samverkan myndigheter/näringsliv Samarbetet över gränserna och mellan berörda myndigheter och intresseorganisationer var tidigt en central och mycket viktig förutsättning för pilotprojektet. Genom samarbetet har bl.a. förståelsen för varandras förutsättningar och problem ökat. Därigenom har även nya och intressanta vägar skapats för att åtgärda grundläggande problem. Ett mer omfattande och vidareutvecklat framtida samarbete mellan bl.a. myndigheter och intresseorganisationer är en viktig framgångsfaktor för att det gemensamma och grundläggande samhällsproblemet med svart arbete och oredovisade inkomster ska kunna åtgärdas. Ett konkret resultat av samarbetet är den frivilliga certifiering som intresseorganisationerna gemensamt svarat för i samarbete med främst skattemyndigheten. Kravet på kassaapparater har i Malmöprojektet varit en viktig del av certifieringen, både för att skapa bättre ordning inom branschen och för att visa att även enskilda företagare vill ha ökade krav och bättre ordning i näringslivet, framförallt inom de s.k. kontantbranscherna. Även utan en framtida koppling till frivilligt åtagande om kassaapparater utgör en frivillig certifiering en möjlighet att tydliggöra skillnader mellan seriöst och oseriöst företagande, skillnader i kvalitetsaspekter m.m. En frivillig certifiering av Malmömodell gör det även möjligt att anpassa den till de enskilda branschernas förutsättningar. En sådan certifiering kan också vara ett alternativ till det framförda kravet på företagarkörkort. Certifieringen av Frisörföretagare i Malmö har varit en viktig framgångsfaktor för projektet. Möjlighet till motsvarande certifiering har efterfrågats från frisörer i övriga landet men har även väckt intresse inom andra branscher. Det är dock viktigt att få klarhet i frågan om lagstiftning med krav på kassaapparater inom hela kontanthandeln innan certifieringen vidareutvecklas. I avvaktan på detta måste den befintliga certifieringen i Malmö rulla vidare. Detta förutsätter en fortsatt arbetsinsats från berörda organisationer och myndigheter men också att erforderliga medel ställs till förfogande. Projektets resultat och erfarenheter har bl.a. redovisats vid ett sammanträde med det regionala samverkansorga-

14 14 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö net för ekobrottsbekämpning i Skåne under oktober Vid sammanträdet deltog även representanter för Malmö kommun och för Arbetsförmedlingarna i Malmö. Härvid togs även frågan upp om ett vidareutvecklat och fortsatt samarbete inom Malmö under 2003 med deltagande även från kommunen. Ett särskilt problem som uppmärksammades vid sammanträdet var effekterna av starta eget bidragen på överetableringen och därmed även på konkurrenssituationen inom frisörbranschen. Attityder och möjligheten att påverka dessa Genomförda attitydundersökningar visar att informationskampanjen och dess budskap nått fram, men att endast få statistiskt säkerställda förändringar i attityderna till svart arbete kunnat påvisas. Att påverka grundläggande värderingar och attityder i frågor som rör skattemoral eller solidaritet mot andra skattebetalare eller mot samhället kräver medvetna och långsiktiga insatser från samhället sida. Det är likväl nödvändigt med sådana insatser om den nuvarande trenden med försämrad skattemoral och minskad solidaritet mot det allmänna, framförallt bland yngre, ska kunna vändas. Om attityderna ska kunna påverkas är det viktigt att skolorna, de politiska partierna och medierna aktivt engageras i detta arbete. Frågor om etik och moral i samhället mer allmänt och som en del i utbildningen har under senare år lyfts fram. Dessa diskussioner har dock inte omfattat lojaliteten mot skattesystemet eller frågan om svart arbete och undanhållna inkomster. Om attityderna i dessa avseenden ska kunna påverkas måste de givetvis bli föremål både för allmän debatt och mer systematisk bearbetning. Effekterna av den första presskonferensen blev kortvariga i spåren av händelserna den 11 september. Mediernas reaktion blev dock mer märkbara efter det att projektet presenterat en delrapport i juni Än mer märkbara blev effekterna efter det att Skattemyndigheten i Malmö och Ekobrottsmyndighetens Södra avdelning gemensamt presenterade statistikuppgifter från projektet i Malmö i september Informationens/kontrollens förebyggande effekter PEK-besöken i den form de tidigare haft, med inslag av kontroll, har under senare år ifrågasatts. Besök med renodlad information, i den form som de nu utförts inom frisörprojektet, har varit oprövat för berörda tjänstemän. Såväl de besökta frisörföretagarna som berörda tjänstemän uppger att det ofta inte känts så meningsfullt med PEK-besök för renodlad information. Trots att besöken tydligt presenterats som renodlade informationsbesök har många av de besökta frisörföretagarna ändå uppfattat dem som kontroller. Erfarenheten härifrån visar att gränsen mellan information och kontroll måste vara mycket tydlig. Information i form av myndighetsinitierade besök kommer sannolikt aldrig att uppfattas som något annat än en förtäckt kontroll. Frisörföretagarna har framfört behovet av ökade krav på frisörföretagen, i kombination med ökad kontrollverksamhet från myndigheternas sida, för att problemen med svart arbete och oredovisade inkomster inte helt ska rasera branschen. En viss del av de undanhållna skattebeloppen används till att sänka priserna, vilket helt snedvrider konkurrensförhållandena. Enbart attitydpåverkan och brottsförebyggande åtgärder räcker således inte. Samtidigt är det viktigt att notera att möjligheten till effektiva kontroller utgör den kanske viktigaste brottsförebyggande åtgärden. För den enskilde har trots allt risken för upptäckt och sanktioner en starkt återhållande effekt. 8. Norska erfarenheter Det norska frisörprojektet Frisörföretagarföreningen i Norge uppmärksammade redan 1993 samma problem som vi nu redovisar i Sverige och kontaktade därför Oslo Likningskontor. Det norska frisörprojektet byggde liksom pilotprojektet i Malmö på en långtgående samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer. Det norska projektet var dock ett mer renodlat kontrollprojekt, medan det svenska i första hand bygger på icke tvingande brottsförebyggande åtgärder. Skatteförvaltningen i Oslo gjorde under åren 1993 till 1995 skattekontroller av 31 frisörföretagare. I 28 av dessa fall hittade myndigheten felaktiga redovisningar.

15 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö 15 Noterbart här är att Skatteförvaltningen i Norge har helt andra befogenheter och instrument vad gäller skattekontroll än vad Skatteförvaltningen i Sverige har. De kan komma ut helt oannonserat till ett företag och gå igenom räkenskaperna. De har dessutom betydligt hårdare avgiftstillägg än Sverige. Det kostar således mer att åka fast, samtidigt som det är lättare för myndigheterna att kontrollera företagen. I november 1994 och i januari 1996 genomfördes i Oslo en speciell aktion, då man gick ut med en skrivelse till alla frisörer i Oslo. I denna skrivelse upplyste man om att Skatteförvaltningen under de senaste åren genomfört kontroller i frisörbranschen som visat på en betydande omfattning av svart arbete. I skrivelsen uppmanades frisörerna att lämna en korrekt självdeklaration. Till följd av projektet införde Skatteförvaltningen i Norge den 1 januari 1998 en Forskrift om bokföring og inntektslegitimasjon for frisörer. Avsikten med föreskriften var att skärpa kraven på intäktsredovisningen hos frisörer och hudvårdare, för att därigenom förbättra skattemyndigheternas möjligheter att kontrollera omsättning och löner. Föreskriften gäller för de som bedriver frisörverksamhet och hudvård. Föreskriften ställer krav på bokföring och intäktsdokumentation. All omsättning ska dokumenteras med kassaremsor och Z-rapporter. Detta innebär en skyldighet att ha kassaapparat. Kassaapparaten ska skriva ut kvitto till kunden. Vid dagens slut ska en avstämning göras av Z-rapporten mot räknade kontanter i kassan. Avstämningen ska bokföras. Särskilda konton för behandlingsintäkter, varuförsäljning, varuinköp av behandlings- respektive försäljningsvaror ska föras i räkenskaperna. Alla kundbokningar ska föras i en tidsbok, som ska innehålla bl. a. kundens namn, behandlingstyp och vem som har utfört behandlingen. Prislistor ska finnas i salongen. Räkenskapshandlingar ska bevaras i 10 år. Norge har i en offentlig utredningsrapport den 31 oktober 2002 föreslagit en utvidgning av kraven på kassaapparater genom lagförslag om nya bokföringsregler. Den deklarerade omsättningen i frisörbranschen har ökat från 2,3 miljarder NOK år 1992 till 3,9 miljarder NOK år 1999, dvs. med 69 procent. I Oslo har motsvarande ökning varit 75 procent. Den ackumulerade norska inflationen var under samma period 27 procent. Ett centralt arbetsgivar / arbetstagarregister I Norge finns ett krav på alla arbetsgivare att inom en vecka efter nyanställning eller upphörande av anställning rapportera detta till ett register fört av deras motsvarighet till vår försäkringskassa. Detta innebär att det finns ett alltid aktuellt register med samtliga arbetsgivare och deras anställda. Registret är tillgängligt för kommuner och skattemyndigheter för kontrolländamål. Detta system och de kontrollmöjligheter som därigenom skapas är av stor betydelse för kampen mot svart arbete i Norge. Formaliserad samverkan över gränserna Sedan 1997 finns i Norge ett särskilt samarbetsforum mot svart ekonomi bestående av Landsorganisasjonen, Näringslivets Hovedorganisasjon, Kommunenes Sentralforbund och Skatteetaten. Mellan dessa finns ett samarbetsavtal, gemensamma strategier för perioden , gemensamma aktivitetsplaner och en gemensam uppföljning av dessa. Samarbetet omfattar bl.a. centrala informationsinsatser och lokala eller branschspecifika aktioner som stöds från den centrala organisationen. Skatteförvaltningen i Oslo och Frisörföretagarföreningen inbjöd alla frisörer i Oslo till ett möte den 10 februari 1998 där de informerade om den nya föreskriften.

16 16 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö 9. Redovisad omsättning och taxerad inkomst Den historiska utvecklingen I Malmö finns ca 450 registrerade näringsidkare inom frisörbranschen. Den i inkomstdeklarationen redovisade omsättningen har under åren ökat med ca 5 % per år. Motsvarande utveckling uppvisar frisörbranschen i hela landet. Den i figur 1 redovisade utvecklingen av omsättningen för frisörbranschen i Sverige jämfört med motsvarande omsättning i Norge visar tydliga effekter av de systematiska åtgärderna med kontroller och framförallt kraven på kassaapparater Norge har ungefär halva Sveriges befolkningsmängd. I och för sig är priset för en klippning något högre i Norge än i Sverige, men den skillnaden motsvarar endast en mindre del av den uppvisade orimligheten i jämförelsen. Inom ramen för pilotstudien har en närmare jämförelse gjorts av den taxerade inkomsten på riksnivå för enskilda näringsidkare inom frisörbranschen med normalinkomsten för anställda enligt gällande avtal. Ca 80 % av frisörföretagarna har en taxerad inkomst som är lägre än kr per år, medan en heltidsanställd frisör normalt har en inkomst på ca kr per år. Mer än 50 % av frisörföretagarna har en taxerad inkomst som är mindre än hälften av en heltidsanställd frisörs årsinkomst. Motsvarande statistik Figur 1: Omsättning i frisörbranschen i Sverige och Norge, MSEK respektive MNOK Sverige Norge Lagförslag om kassaapparater

17 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö 17 för Malmö kommun framgår av bifogat pressmeddelande (bilaga 7). Som framgår av figur 2 har enskilda företagare inom andra kontantbranscher taxerade inkomster som ligger i nivå med frisörföretagarna. Statistiken avser hela landet. Motsvarande statistik för inkomståret 2002, som nu är under bearbetning visar inga förändringar jämfört med år Den redovisade omsättningen i Norge ökar avsevärt mer än den allmänna prisutvecklingen. Sannolikt redovisas dock fortfarande inte mer än en del av den faktiska omsättningen. Storleken av den undanhållna omsättningen i Norge är svår att uppskatta. Med utgångspunkt i ovanstående statistik och jämförelse med Norge kan den från avgifter och skatter undanhållna omsättningen inom frisörbranschen i Sverige beräknas uppgå till minst 50 %. Omräknat till skatter och avgifter utgör detta cirka 2,5 miljarder kronor. Utöver inkomstbortfallet för stat och kommun skapar de undanhållna inkomsterna stora skillnader i nettoinkomster mellan de oseriösa näringsidkarna och andra näringsidkare eller anställda inom berörda branscher. En del av de svarta vinsterna används dessutom för kraftiga prissänkningar som snedvrider konkurrensen och slår ut den seriösa delen av berörda branscher. En allt större andel av de anställda inom kontantbranscherna, i flertalet fall yngre, tvingas dessutom arbeta svart och saknar därmed både rätt till sjukpenning och föräldrapenning samt avsättningar till framtida pensioner. Detta kan beskrivas med ett typexempel från frisörbranschen, en bransch som domineras av kvinnor. Kvinnan lever ihop med en man som har en vit sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst. Mannens inkomst finansierar basen i den gemensamma ekonomin. Kvinnans svarta inkomster används till konsumtion och för att sätta guldkant på tillvaron. Vid en skilsmässa går mannen vidare med en tryggad framtid medan kvinnan får svårt att klara sig vid en arbetsskada, barnafödande eller arbetslöshet. Figur 2: Taxerad inkomst i tkr 2001 för enskilda näringsidkare % Konditori Kiosk Skomakare Gatukök Frisör tkr

18 18 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö Pilotverksamhetens effekt på den redovisade omsättningen I uppföljningen av pilotverksamhetens effekter har det varit av särskilt intresse att studera skillnader mellan frisörer där PEK-besök genomförts och certifierade respektive icke certifierade frisörer. Som framgår av figur 3 6 kan några mer markanta positiva trender i förändringen inte urskiljas. Inte heller några markanta skillnader mellan de olika grupperna. Resultatet visar att de åtgärder som vidtagits inom pilotprojektets ram inte är tillräckliga för att åstadkomma mer märkbara förändringar i berörda näringsidkares redovisade omsättning. Jämfört med Norge där sådana förändringar åstadkommits är skillnaden framförallt att vi i Malmö främst vidtagit brottsförebyggande åtgärder medan man i Norge både ställt större krav på företagens redovisning och mer kraftfullt satsat på oannonserade kontroller. Det är möjligt men inte säkert att renodlade brottsförebyggande insatser på sikt kan medföra önskvärda förändringar. Vill man åstadkomma mer synbara effekter och en trendförändring i den hittillsvarande ökningen av svart arbete och oredovisade inkomster inom kontantbranscherna är en kombination av brottsförebyggande åtgärder, ökade krav på de enskilda näringsidkarna och vidgade kontrollmöjligheter för skattemyndigheterna nödvändiga. Figur 3: Deklarerad omsättning inom hela frisörbranschen (tkr) * Staplarna för Sverige skall vara 10 gånger högre * * Tax 99 Tax 00 Tax 01 Tax * * Malmö Skåne Sverige * För att kunna jämföra förändringar i omsättningen är staplarna för Sverige i skala 1:10

19 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö 19 Figur 4: Deklarerad omsättning för 50 frisörföretag som fått PK-besök % Tax 2000 Tax 2001 Tax tkr Figur 5: Deklarerad omsättning för 50 frisörföretag som certifierats % Tax 2000 Tax 2001 Tax tkr Figur 6: Deklarerad omsättning för 50 övriga frisörföretag % Tax 2000 Tax 2001 Tax tkr

20 20 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö 10. Lag om kassaapparater i Danmark Danmark införde en generell regel om kassaapparater den 20 mars Bestämmelsen innebär att momsregistrerade näringsidkare inte behöver utställa en faktura för försäljning av varor till övervägande privatpersoner, om köparen inte önskar en faktura försäljning av tjänster till privatpersoner, om det totala beloppet inklusive moms understiger DKK och köparen inte önskar en faktura. Om säljaren enligt ovanstående bestämmelser är befriad från att utställa en faktura, skall säljaren använda kassaapparat vid försäljningen. De skall samtidigt lämna ett kassakvitto till köparen. Kassakvittot skall innehålla upplysningar om säljarens namn eller SE/CVR-nr. och försäljningssumman. Om det inte är tekniskt möjligt att använda kassaapparat skall säljaren istället utställa en förenklad faktura i två exemplar för försäljning av varor över DKK inkl moms samt för försäljning av tjänster under DKK inkl. moms. Den förenklade fakturan skall innehålla följade uppgifter: löpande numrering säljarens namn eller SE/CVR-nr. och försäljningssumman. Från och med den 1 april 2001 behöver man inte använda kassaapparat om man har under 100 försäljningstransaktioner i veckan. Den som säljer varor eller tjänster mindre än 100 gånger i veckan behöver inte anskaffa eller använda kassaapparat. Vederbörande skall då istället utställa en faktura i två exemplar, varav ett exemplar skall lämnas till köparen. Denna faktura skall innehålla följande upplysningar: löpande numrering datum säljarens namn och adress säljarens SE/CVR-nr. upplysningar art, mängd och pris. Det krävs inte att köparens namn och adress anges på fakturan. 11. Jämförbara problem- och kontrollområden Lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel Lagen, som trädde i kraft den 1 juli 1998, innehåller bestämmelser om att den som upplåter plats för torg- och marknadshandel ska anteckna uppgifter om den som platsen upplåts till. Brister i anteckningsskyldigheten kan leda till att platsupplåtaren påförs en kontrollavgift på kronor för varje upplåtelsetillfälle då skyldigheten inte har fullgjorts. Revision behöver inte utföras för att SKM ska kunna påföra kontrollavgift. Lagen innehåller också en bestämmelse om att Skattemyndigheten får göra s.k. kontrollbesök hos den som bedriver eller kan antas bedriva torg- och marknadshandel. Syftet med ett kontrollbesök är att identifiera den som bedriver verksamheten och att klarlägga huruvida näringsverksamhet bedrivs. Skattemyndigheten har rätt att ställa frågor som syftar till att identifiera handlaren och som behövs för att avgöra om vederbörande ska vara registrerad till mervärdesskatt och /eller som arbetsgivare. SKM har rätt att begära att handlaren styrker sin identitet med legitimation eller annan handling. Någon sanktion kopplad till detta finns dock inte. SKM får vid ett kontrollbesök även kontrollera innehav av F-skattsedel. Alkohollagen (1994:1738) Den omedelbara tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om servering av spritdrycker, vin och starköl utövas av kommunen och polismyndigheten. Kommunen och polismyndigheten utövar också tillsyn över servering av och detaljhandel med öl. Om en tillsynsmyndighet begär det skall en tillståndshavare lämna tillträde till driftsställe med tillhörande lokaler och tillhandhålla handlingar som rör verksamheten samt utan ersättning hjälpa till vid tillsynen, lämna varuprover som behövs och redovisa uppgifter om verksamhetens omfattning och utveckling. Bokföring i rörelse som är tillståndspliktig skall vara så utformad att kontroll av verksamheten är möjlig. Den som driver rörelsen är skyldig att på anfordran av en tillsynsmyn-

RAPPORT Conny Svensson/ Lars Lundh Datum Dnr 010-573 50 01/ 010-574 99 95 2011-01-31 131 95719-11/2011

RAPPORT Conny Svensson/ Lars Lundh Datum Dnr 010-573 50 01/ 010-574 99 95 2011-01-31 131 95719-11/2011 * Skatteverket Dnr 131 95719-11/2011 1(9) Iakttagelser och slutsatser efter genomförd kontroll 2008-2010 av torgoch marknadshandeln Sammanfattning Inom ramen för Riksprojektet Kontanthandel samt den samordnade

Läs mer

Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen

Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen Mars 2015 1 Innehållsförteckning 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 3 2 Promemorians lagförslag...

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Kassalagen, Lag (2007:592) om kassaregister m.m Lag (2007:592) om kassaregister m.m.

Kassalagen, Lag (2007:592) om kassaregister m.m Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Kassalagen, Lag (2007:592) om kassaregister m.m Lag (2007:592) om kassaregister m.m. SFS nr: 2007:592 Departement/myndighet: Finansdepartementet Utfärdad: 2007-06-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2009:852 Registeruppgifter

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Statens folkhälsoinstituts författningssamling

Statens folkhälsoinstituts författningssamling Statens folkhälsoinstituts författningssamling Ansvarig utgivare: Gunnar Ågren ISSN 1651-8624 Statens folkhälsoinstituts föreskrifter om kassaregister Beslutade den 26 juni 2003 Med stöd av 5 punkt 6 alkoholförordningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kassaregister m.m.; SFS 2007:592 Utkom från trycket den 27 juni 2007 utfärdad den 14 juni 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Undantag från kassaregisterkrav vid obetydlig omfattning

Undantag från kassaregisterkrav vid obetydlig omfattning Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2013/2050 Undantag från kassaregisterkrav vid obetydlig omfattning Maj 2013 1 Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 7 8 Sammanfattning... 3 Förslag till lag

Läs mer

Lena Gustafson (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lena Gustafson (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 maj 2015 Magdalena Andersson Lena Gustafson (Finansdepartementet)

Läs mer

Remiss Skatteverkets hemställan Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen

Remiss Skatteverkets hemställan Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen SVAR 2012-05-25 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 STOCKHOLM Remiss Skatteverkets hemställan Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen Fi2012/1100 Sveriges Redovisningskonsulters

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND KOMMUNALA RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN AVSEENDE SERVERINGSTILLSTÅND Enligt 8 kap 9 alkohollagen (2010:1622) ska kommunen tillhandahålla riktlinjer för tillämpningen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35)

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35) Sida 1 (6) Rättsenheten 2005-09-15 Ert EBM A-2005/0467 Er beteckning Bitr. chefsjuristen Monica Rodrigo 2005-05-23 Fi2005/2479 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Den stora kassaskrotningen - så slår den

Den stora kassaskrotningen - så slår den Den stora kassaskrotningen - så slår den november 2009 Nya regler gör det tufft för säsongsbranscherna Den 12 januari i år klubbades slutgiltigt de nya reglerna om krav på kassaregister igenom. Det betyder

Läs mer

Information till sökanden av tillstånd för tillfällig servering av alkoholdrycker enligt alkohollagen (SFS 1994:1738)

Information till sökanden av tillstånd för tillfällig servering av alkoholdrycker enligt alkohollagen (SFS 1994:1738) Information till sökanden av tillstånd för tillfällig servering av alkoholdrycker enligt alkohollagen (SFS 1994:1738) Riktlinjer Servering till allmänheten Det är möjligt att ansöka om tillstånd för servering

Läs mer

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2014-05-13. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2014-05-13. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå KONSEKVENSUTREDNING 2014-05-13 Dnr. 131 647171-13/111 131 647173-13/111 131 647177-13/111 Skatteverkets förslag till föreskrifter om kontrollsystem till kassaregister (SKVFS 2013:X), krav på kassaregister

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se

Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se SLUTLIG BEDÖMNING Ärendenummer: FO 2007-001 Datum: 2007-03-12 Utredare: Mårten Hyltner Utredning om indragna serveringstillstånd

Läs mer

Krav på kassaregister. Effektutvärdering. Rapport 2013:2. * Skatteverket

Krav på kassaregister. Effektutvärdering. Rapport 2013:2. * Skatteverket Krav på kassaregister Effektutvärdering Rapport 2013:2 * Skatteverket Krav på kassaregister Effektutvärdering Rapport 2013:2 www.skatteverket.se FÖRORD Kravet på kassaregister inom kontanthandeln började

Läs mer

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE Ett åtgärdsprogram för vita arbeten BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Byggbranschen i samverkan ska brett och aktivt delta i samhällsdebatten mot svartarbete. Vårt mål är en utbredd

Läs mer

Restaurang nr. Tillställningens art (bröllop, 50-årsfest el dyl.) Alkoholdrycker som önskas serveras Starköl Vin Spritdrycker Annan jäst alkoholdryck

Restaurang nr. Tillställningens art (bröllop, 50-årsfest el dyl.) Alkoholdrycker som önskas serveras Starköl Vin Spritdrycker Annan jäst alkoholdryck Ansökan om tillstånd enligt 8 kap 2 alkohollagen (2010:1622) för servering av alkoholdrycker vid enstaka tillfälle/tidsperiod till allmänheten ANSÖKNINGSUPPGIFTER Sökande Org. nr / Pnr. Tel. nr Adress

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Tillsammans med ansökan skall den sökande bifoga:

Tillsammans med ansökan skall den sökande bifoga: 2009-04-16 Serveringstillstånd Tillstånd beviljas utifrån följande kriterier. Sökandens lämplighet (AL 7 kap 7 ) Serveringsställets lämplighet (AL 7 kap 8 ) Olägenheter ur alkoholpolitisk synpunkt (AL

Läs mer

Hantering av kontantkassor Kalix kommun

Hantering av kontantkassor Kalix kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering av kontantkassor Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN

BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE Ett åtgärdsprogram för vita arbeten från byggbranschens arbetsgivar- och fackförbund BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Byggbranschen

Läs mer

Personalliggare i byggbranschen

Personalliggare i byggbranschen Personalliggare i byggbranschen Lars Osihn Anders Ericson Conny Svensson Planering/samordning IT Metod Innehåll för dagen Bakgrund till den nya lagstiftningen. Den nya lagstiftningen om elektroniska personalliggare

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring 1 Bokföringsnämnden bfn@bfn.se Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Från Sigurd Elofsson Granvägen 69 138 33 Älta sigurd.elofsson@telia.se Stockholm den 28

Läs mer

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008 Promemoria RättsPM 2008:9 Brottmålsavdelningen Ekobrottsmyndigheten September 2008 Innehållsförteckning HD:s dom den 11 juni 2008

Läs mer

Kontrollköp av folköl och tobak - presentation av arbetet på Folkhälsomyndigheten och framtaget material

Kontrollköp av folköl och tobak - presentation av arbetet på Folkhälsomyndigheten och framtaget material av folköl och tobak - presentation av arbetet på Folkhälsomyndigheten och framtaget material. Den 1 maj infördes bestämmelser om kontrollköp i alkohollagen (2010:1622), tobakslagen (1993:581) och lagen

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43)

Remissyttrande över promemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43) R1C, 2009-02, DV info.avd. 1 (7) Finansdepartementet Remissyttrande över promemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43) Promemorian berör ett sakområde som väsentligen ligger vid sidan av hovrättens

Läs mer

En växande och livskraftig besöksnäring kräver en god affärsmiljö med sund konkurrens

En växande och livskraftig besöksnäring kräver en god affärsmiljö med sund konkurrens SHR:s etikprogram En växande och livskraftig besöksnäring kräver en god affärsmiljö med sund konkurrens I SHR:s etikprogram finns de regler som speglar medlemsföretagens gemensamma värderingar. Ledorden

Läs mer

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2014-06-02. Komplettering av konsekvensutredning daterad 13 maj 2014. Tillägg markerade med gul överstrykning.

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2014-06-02. Komplettering av konsekvensutredning daterad 13 maj 2014. Tillägg markerade med gul överstrykning. KONSEKVENSUTREDNING 2014-06-02 Dnr. 131 647171-13/111 131 647173-13/111 131 647177-13/111 Komplettering av konsekvensutredning daterad 13 maj 2014. Tillägg markerade med gul överstrykning. Skatteverkets

Läs mer

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Finansdepartementet Enheten för offentlig förvaltning Konsumentenheten 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/3612/OFA/KO Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 17 november 2014 KLAGANDE Königs Restaurang och Konsult AB, 556495-0524 Ombud: Chefsjurist Stefan Lundin Visita Box 3546 103 69 Stockholm

Läs mer

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX Sida 1(2) 2004-02-13 Regeringsrätten Box 2293 103 17 STOCKHOLM Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX YTTRANDE För tiden innan BFNs rekommendation BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring skall tillämpas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); utfärdad den 11 december 2014. SFS 2014:1474 Utkom från trycket den 19 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2014:30 Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/253 4.1 Kommunalarbetarnas

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 24 oktober 2011 KLAGANDE Big Bowl Sverige AB, 556519-1987 Box 3058 200 22 Malmö MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

ROT-avdraget skapar fler vita jobb

ROT-avdraget skapar fler vita jobb VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE ROT-avdraget skapar fler vita jobb En studie kring inställningen till ROT-avdraget hos 2 447 företag inom byggbranschen December 2011 BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Inledning

Läs mer

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Dnr Ert datum Er referens 2008-03-06 15-2007-1468 2007-11-21 Fi2007/8846 Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Egenkontrollprogram för försäljning av folköl

Egenkontrollprogram för försäljning av folköl Egenkontrollprogram för försäljning av folköl 5 kap. 5 4 st., 8 kap. 8 4 st. alkohollagen (2010:1622) Värt att veta om egenkontrollprogram Du som tänker sälja folköl till konsumenter ska själv kontrollera

Läs mer

Tillsynsplan 2014. Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27

Tillsynsplan 2014. Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27 Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27 Vård och Omsorg Anette Borglin Tillsynsplan 2014 Plan för Eslövs kommuns tillsyn över servering av alkoholdrycker och folköl enligt alkohollagen, tobaksförsäljning enligt

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2015:12 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/476

Läs mer

Marknadskontrollrapport 2012. Ädelmetallarbeten. Kontroll av stämplar och finhalt. %swedoc_nr%%datum%%utgava_nr%

Marknadskontrollrapport 2012. Ädelmetallarbeten. Kontroll av stämplar och finhalt. %swedoc_nr%%datum%%utgava_nr% %swedoc_nr%%datum%%utgava_nr% Marknadskontrollrapport 2012 Ädelmetallarbeten Kontroll av stämplar och finhalt Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990

Läs mer

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2013 ref. 16 Kassaregister Kravet på certifierat kassaregister har ansetts gälla för caféverksamhet som bedrivits endast del av året eftersom kontantförsäljningen bedömts inte vara av obetydlig omfattning.

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Mats Andersson, Risk Manager Henrik Friang, Risk Manager September 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2) HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa 2014:29 Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/362 4.1

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen. Fler ska använda kassaregister

Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen. Fler ska använda kassaregister * Skatteverket 1(42) Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen Fler ska använda kassaregister www.skatteverket.se Postadress Skatteverket E-postadress 171 94 SOLNA 0771-567 567 huvudkontoret@skatteverket.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934); SFS 2001:413 Utkom från trycket den 15 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

DOM 2014-06-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-06-18 Meddelad i Stockholm FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Enhet 3 DOM 2014-06-18 Meddelad i Stockholm Mål nr 6801-14 K L A G A N D E S t o c k h o l ms ma r k n a d e r A B, 5 5 6 8 0 5-5 9 0 8 M ö r b y d a l e n 3 0 1 8 2 5 2

Läs mer

Lag om kassaregister

Lag om kassaregister Morgan Karlsson Christian Vestergård Lag om kassaregister - Motverkan av manipulation och snedvriden konkurrens Law on cash registers - Discouragement of manipulation and distortion of competition Företagsekonomi

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport Försäljningsverksamhet, januari 2004

Revisionsrapport Försäljningsverksamhet, januari 2004 2004-02-25 Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden BSN-Söder Kommunstyrelsen Revisionsrapport Försäljningsverksamhet, januari 2004 Kommunrevisionen har låtit granska tillämpningen av

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd av alkoholdrycker

Riktlinjer för serveringstillstånd av alkoholdrycker STYRDOKUMENT 1(5) Beteckning Hälsa och omsorg Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 139 Dnr 859/99 Riktlinjer för serveringstillstånd av alkoholdrycker Tillstånd att tillsvidare servera alkoholdrycker till

Läs mer

tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun

tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun Ljusdals Kommun tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun Gäller från och med 2015-01-01 ljusdal.se Alkohollagen är

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

BESLUT. (org. nr 556746-6189) tillstånd att bedriva enskild verksamhet avseende personlig assistans enligt 9 2 LSS.

BESLUT. (org. nr 556746-6189) tillstånd att bedriva enskild verksamhet avseende personlig assistans enligt 9 2 LSS. '" 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-12-02 Avdelning mitt Gustav Grek gustav.grek@ivo.se BESLUT Dnr 8.7.3-33481/2014-1 1(6) Personlig Brukareassistans i Skandinavien AB Köpmangatan 7, 1 tr 702 10 Örebro

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

H 49 Motion till Socialdemokraternas partikongress 2009

H 49 Motion till Socialdemokraternas partikongress 2009 H 47 Motion angående ekonomisk brottslighet. Enligt flertalet utredningar förlorar samhället ca 150 miljarder årligen på ekonomisk brottslighet och ca 70 miljarder på sk svartarbete. Detta är ofantliga

Läs mer

Intern kontroll avseende de anställdas bisysslor

Intern kontroll avseende de anställdas bisysslor Intern kontroll avseende de anställdas bisysslor Vänersborgs kommun Revisionsrapport Datum 2011-03-07 Henrik Bergh Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdrag och genomförande... 3 Sammanfattande

Läs mer

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31 YTTRANDE 21 oktober 2014 Dnr A 2014/2170/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden,

Läs mer

* Skatteverket YTTRANDE

* Skatteverket YTTRANDE Datum 2013-02-22 131 815036-12/112 Dnr 1(7) Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm Bokföringsnämndens förslag till allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring (dnr 10-19) Skatteverket tillstyrker

Läs mer

HFD 2014 ref 68. Lagrum: 39 kap. 7 skatteförfarandelagen (2011:1244)

HFD 2014 ref 68. Lagrum: 39 kap. 7 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2014 ref 68 Tillhandahållandet av en genom lunchkupong förskottsbetald lunch har i visst fall ansetts inte utgöra en försäljning som utlöser registeringsskyldighet i kassaregister. Lagrum: 39 kap.

Läs mer

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2004-11-25 (Formalia reviderad 2014-06-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman:

Läs mer

Kort och sammanfattningsvis handlar det om följande två huvudproblem:

Kort och sammanfattningsvis handlar det om följande två huvudproblem: 1 Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Anmälan mot Skatteverket och Swedac avseende den rättsliga hanteringen av kravet på certifiering av så kallade kontrollenheter för kassaregister enligt Skatteförfarandelagen

Läs mer

Då kan problemet med svart arbetskraft beröra dig!

Då kan problemet med svart arbetskraft beröra dig! OM SVART ARBETE Köper ditt företag tjänster inom byggsektorn? Då kan problemet med svart arbetskraft beröra dig! Den organiserade handeln med svart arbetskraft inom byggsektorn är alltför omfattande. Vet

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Egenkontrollsprogram för folkölsförsäljning

Egenkontrollsprogram för folkölsförsäljning Egenkontrollsprogram för folkölsförsäljning 5 kap 5 alkohollagen (2010:1622) Värt att veta om egenkontrollprogram Du som tänker sälja folköl till konsumenter ska utöva egenkontroll över att försäljningen

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Förändringar i LSS gällande assistansersättning

Förändringar i LSS gällande assistansersättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2013-06-04 SN 2013/0304 0480-453845 Socialnämnden Förändringar i LSS gällande assistansersättning Förslag till beslut Socialnämnden ger

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

En växande och livskraftig besöksnäring kräver en god affärsmiljö med sund konkurrens

En växande och livskraftig besöksnäring kräver en god affärsmiljö med sund konkurrens SHRs etikprogram En växande och livskraftig besöksnäring kräver en god affärsmiljö med sund konkurrens I SHRs etikprogram finns de regler som speglar medlemsföretagens gemensamma värderingar. Ledorden

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Generaldirektören Datum Dnr 2007-12-17 131 762423-07/113

Generaldirektören Datum Dnr 2007-12-17 131 762423-07/113 *Skatteverket 1(2) Generaldirektören Dnr 2007-12-17 131 762423-07/113 Regeringen Finansdepartementet Erfarenheter av kontrollen av personalliggare samt hemställan om en utvidgning till byggbranschen Lagen

Läs mer

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION FRÅN 1 JANUARI 2014 Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET Du som är medlem i Finansförbundet har genom ett samarbete mellan Finansförbundet och Bliwa möjlighet

Läs mer

Sveriges Byggindustrier

Sveriges Byggindustrier Sveriges Byggindustrier Därför strider vi tillsammans för moderna lagar Fasaddagen Malmö 5 februari 2015 Peter Löfgren Utvecklingschef, Sveriges Byggindustrier Telefon: +4631708 41 20 alt +46708210200

Läs mer

Yttrande över förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Yttrande över förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Datum Sida Yttrande 2013-02-28 1 (6) Henrik Lundin Ert dnr Dnr Ekorevisor EBM A-2012/0539 Rättsenheten 10-19 Bokföringsnämnden Yttrande över förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om

Läs mer

Kommentarer till Skatteverkets förslag till föreskrifter (SKVFS 2013:X) om kontrollsystem till kassaregister

Kommentarer till Skatteverkets förslag till föreskrifter (SKVFS 2013:X) om kontrollsystem till kassaregister 2013-10-28 131 647171-13/111 Kommentarer till Skatteverkets förslag till föreskrifter (SKVFS 2013:X) om kontrollsystem till kassaregister Innehållsförteckning 1 Lagstiftningen om kassaregister 2 Bakgrunden

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer