ARKEOLOGI. Kyrkstuga

Transkript

1 Rapport 2016:11 Kyrkstuga Arkeologisk förundersökning inom fornlämning Raä Nederluleå 330:1, fastigheten Nederluleå kyrkovall, Luleå kommun, Norrbottens län. Norrbottens museum Olof Östlund Dnr Nbm Lst dnr

2 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens (beslut) dnr: Norrbottens museum dnr: Uppdragsgivare/finansiär: Länsstyrelsen i Norrbottens län Typ av uppdrag: Arkeologisk förundersökning Landskap: Norrbotten Kommun: Luleå Socken: Nederluleå Fornlämning nr: Raä Nederluleå 330:1 Fornlämning typ: Stadslager Fastighet: Nederluleå kyrkovall Kartblad, 5 km (Sweref 99 TM): 72I 9c NV Undersökningsledare: Olof Östlund Fältpersonal/Deltagare: Olof Östlund Rapportansvarig: Olof Östlund Underkonsulter: - Fältarbetstid: Totalt 10,5 h (den 9, 12 och 31 maj 2016). Rapporttid: 3 arbetsdagar, 24 h Fyndhantering: - Koordinater: Koordinatsystem och metod: Höjd över havet: Undersökt yta: Undersökningsområdet ligger inom koordinaterna: N , ,5 E ,0 Inmätt med Luleå kommuns plankarta som grund (SWEREF 99 TM) 14 m ö h Den totala undersökningsytan var 54 m 2. Inom denna yta grävdes 2,7 m 2 provschakt av arkeolog, 14,6 m 2 utfördes som schaktkontroll. Analyser: - Datering: Historisk tid-recent (bedömning utifrån fyndmaterial) Fynd: Inga fynd togs tillvara. Foto: 42 digitala bilder, acc.nr 2016:119:1-42 (se bilaga 3) Ritningar: 2 st (bilaga 4) Dokumentationshandlingar: Digitalt dokumentationsmaterial: Digital programvara: Samtliga originalhandlingar, i det här fallet anteckningar, planritningar och profilskisser på två A3-ritfilmsblad (bilaga 4), anteckningar på 2 A4 blad, fotobeskrivning på tre A5 blad, samt digitala fotografier, förvaras i Norrbottens museums respektive (akt-, bild-) arkiv. Foto Acc nr 2016:119:01-42,(42 st, bilaga 3), Fältanteckningar, originalhandlingar och bilder förvaras i Norrbottens museums arkiv, respektive bildarkiv. Digitala bilder och övrigt digitalt material förvaras på Norrbottens museums servrar. Back-up på servrar görs dagligen av landstinget. Rekommendationer inväntas för långtidsförvaring av digitalt arkeologiskt material från Riksantikvarieämbetet. Microsoft Office (Win 7), ArcMap 10.1, Photoshop Elements 12 Foto på rapportens framsida: Kyrkstuga med väg (Brantgränd) i förgrunden. Acc. Nr: 2016:119:22,.Fotograf: Olof Östlund, Norrbottens museum, CC (by, nc, nd) SK FÖRUNDERSÖKNING 1

3 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Syfte... 3 Områdets förutsättningar... 4 Topografi och naturlandskap... 4 Historik och fornlämningsmiljö... 4 Områdets kulturmiljöpotential... 5 Undersökningens utgångspunkter och utförande... 5 Undersökningsplanen i korthet... 5 Undersökningens genomförande... 6 Avvikelser från arbetsplanen... 6 Resultat... 6 Profilbeskrivningar av arkeologgrävda schakt... 7 Vidare undersökningar... 9 Referenser Bilagor SK FÖRUNDERSÖKNING 2

4 Inledning Norrbottens museum har den 9, 12 och 31 maj 2016 genomfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll och grävning av sökschakt på utsidan av grund samt inuti kyrkstuga Uppdraget föranleddes av att kyrkstuga ska renoveras och att marken runt om och inne i stugan behöver sänkas för att motverka framtida rötskador. Arbetet utgick från Länsstyrelsens förfrågningsunderlag daterat (Lst dnr ), innehållande förslag på arbetsplan, samt Norrbottens museums kostnadsberäkning och bekräftelse av föreslagen arbetsplan (Nbm dnr , daterad ), och slutligen Länsstyrelsens beslut daterat Förundersökningen utfördes av arkeologen Olof Östlund, Norrbottens museum. Sammanfattning Inget av antikvariskt intresse påträffades i det schaktkontrollsschakt kring stugagrundens utsida, som stugägaren fått gräva på egen hand efter instruktioner från Norrbottens museums arkeolog. Ingenting av antikvariskt intresse påträffades heller i de schakt som arkeologen själv grävde djupare i schaktkontrollsschaktet samt inne i stugan. Norrbottens museum anser att det planerade arbetet med dränering kan utföras utan hinder. Troliga rester av en riven spis/murstock påträffades nära ett tidigare hörn av ett rum inne i stugan, men jordmaterialet bland stenarna var löst och luftigt, och hade ett innehåll som troligtvis inte är äldre än sent 1800-tal, d v s inte att betrakta som fornlämning. Syfte Det huvudsakliga syftet med förundersökningen är att ta fram ett fullgott besluts- och planeringsunderlag för vidare handläggning av det planerade arbetet samt att beskriva fornlämningens omfattning och karaktär inom UO. Den huvudsakliga frågan att besvara är huruvida det inom det angivna området finns intakta anläggningar eller mäktiga kulturlager som kräver en slutundersökning. Förutom detta huvudsakliga syfte utgör undersökningen även ett led i den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden med syfte att kartlägga stadsbebyggelsens ålder, tidigaste utveckling samt utbredning. I ett större perspektiv syftade även till att bidra med generell information om markanvändning och sociala skiktningar i Gammelstads äldre faser, och om medeltida gårdar, handel och kontaktnät, något som efterfrågas i Arkeologi i Norrbotten en forskningsöversikt (1998). SK FÖRUNDERSÖKNING 3

5 Områdets förutsättningar Topografi och naturlandskap Undersökningsområdet är beläget på tomtmark i centrala Gammelstads kyrkstad, ca 30 m utanför 1600-talets kvartersmark, men inom kyrkstugebebyggelsen under 1800-talet. Kyrkstuga ligger vid Brantgränd, ca 130 m NV om Nederluleå kyrka. Undersökningsområdet ligger inom fornlämningen Raä Nederluleå 330:1 (bilaga ). Fornlämningsområdet Raä 330 är beläget på en mindre moränrygg mellan Lule älv, som flyter söder om kyrkbyn, och en äldre uppgrundad vik i nordost. Området är omgivet av flacka åkermarker, allmänningar och nyare bebyggelse. Nivån över havet för Raä 330 uppgår idag till mellan 5 och 20 meter. Aktuellt undersökningsområde ligger på nordligt sluttande mark i Kyrkbyn på en höjd av ungefär 14 m ö h. I förundersökningsschaktens närområde finns nyare bebyggelse och kyrkstugor vilka kan ha sitt ursprung i 1800-talet. Historik och fornlämningsmiljö Raä Nederluleå 330:1 består av kulturlager från medeltid och nyare tid. Platsen ligger centralt i förhållande till omgivande byar med rötter i medeltid, såsom Björsbyn, Sunderbyn, Persön, Avan, Antnäs och Gäddvik. Strax nordöst om detta område återfinns även fornlämningsområde Raä 593, vilket utgörs av den gamla prästgården. Idag återfinns friluftsmuseum Hägnan inom detta område. Sannolikt har bebyggelsen i Gammelstads kyrkby sina rötter i medeltid. År 1339 omtalas att ett kapell finns i Luleå och 1374 har detta kapell blivit sockenkyrka med egen församling (Nordberg 1965:50ff). Platsen för kapellet är okänd, men att det låg i Gammelstad är rimligt att anta, vilket innebär att vi kan räkna med bebyggelse här vid den tiden. Stenkyrkan som ersatte det tidigare kapellet började byggas under slutet av 1400-talet. Vid den tiden var detta den största kyrkan och tillika största stenbyggnaden norr om Uppsala, vilket vittnar om platsens betydelse. Gammelstad har haft sin främsta betydelse som mötesplats. Som en in- och utförselport för människor och varor. Under den intensiva delen av inlemmandet av Norrbotten i riket låg Gammelstad strategiskt placerat. Tillsammans med bl.a. Gamla kyrkbyn i Piteå och Torneå utgjorde Gammelstad en språngbräda för mission och handel inåt landet. De fiskala funktionerna som centralmakten började utöva under medeltid behövde också en plats att utgå ifrån. Även de territoriella anspråken som kungariket Sverige börjar hävda i norr krävde en fast bebyggelse. Detta, kyrkplikten och de långa avstånden är de faktorer som bidragit till bebyggelsens expansion. Vid tiden för stenkyrkans anläggande var området en del av en ö och Gammelstadsviken en havsvik, som nådde fram till utkanten av dagens kyrkby. När Gammelstad fick stadsrättigheter lagfästa år 1621 var viken fortfarande segelbar. Redan 1649 hade dock landhöjningen gjort att hamnen inte gick SK FÖRUNDERSÖKNING 4

6 att använda. Detta medförde att staden Luleå flyttades till sitt nuvarande läge vid kusten. Områdets kulturmiljöpotential Vid tidigare undersökningar i området (se karta, bilaga 1:2) har det framkommit anläggningar och lager som tolkats tillhöra framför allt 1800-tal eller1900-tal I närområdet till nu aktuellt undersökningsområde (se bilaga 1:2), har flera förundersökningar i form av schaktkontroller genomförts. I några av dem påträffades endast matjord, exempelvis Nbm 2000/0681 (Lindgren 2000) och Nbm (Lindgren 1998). Vid andra undersökningar har påträffats omrörda kulturlager med lösfynd av kritpipor, tegel och /eller sentida material: Nbm 2002/0029 (Wrede et al 2002), lst dnr (Jakobsson 2006), Nbm 2000/0432 (Fossum 2000), Nbm (Östlund 2009). En slutundersökning vid Brantgränd 1 gjordes av resterna av en husgrund. Grunden låg på drygt 0,5 m djup. (Nbm , Östlund 2009). Vid undersökningen av de äldre vägarnas påbyggnad i Kyrkbyn grävdes ett schakt i Brantgränd. Där påträffades intakta kulturlager med bl.a. fajans, kritpipsfragment och rödgodsbitar samt en husgrund som troligen är från en äldre bebyggelsefas i Kyrkbyn. Kulturlagret framkom på ett djup av ca 0,3 m och under detta låg husgrunden (Nbm , Molin 2007). Vid kyrkstuga 433 och 434 grävdes ett 0,55 djupt schakt år Här påträffades en anläggning bestående av en tegelrad och i samma kontext påträffades kritpipsfragment, tegelbitar och kol (Nbm , Fossum 2000). Inom undersökningsområdet kan ändå förekomst av kulturlager och anläggningar från medeltid finnas, med tanke på närheten till 1600-talets stadskärna. Undersökningens utgångspunkter och utförande Arbetet utgick ifrån Länsstyrelsens förfrågningsunderlag innehållande ett förslag till arbetsplan (Lst dnr , daterad ) och Norrbottens museums bekräftelse av denna arbetsplan, samt kostnadsberäkning (Nbm dnr , daterad ), de dokument som Länsstyrelsen baserat sitt beslut på. Undersökningsplanen i korthet Ur Länsstyrelsens förfrågningsunderlag: För att fastställa om intakta anläggningar eller kulturlager finns inom angivet område föreslår Länsstyrelsen att fältarbetet sker i form av en schaktkontroll. All grävning kommer att ske för hand av sökanden. Därför bör en första besiktning endast kontrollera hur djupa torv- respektive omrörda lager är så att sökanden kan gräva bort detta utan antikvarisk kontroll. Sedan ska ni komma överens om en tidpunkt när ni är med och övervakar grävningen. Grävningen kan göras i sökschakt inne SK FÖRUNDERSÖKNING 5

7 i stugan och i vissa delsträckor av schaktet runt stugan [ ] I ansökan står att djupet för schaktet runt stugan är 0,6 m som mest och inne i stugan högst 0,3 m. Schaktet runt stugan är 1 m brett och 30 m långt och ytan inne i stugan är 24 m 2. Den totala underökningsytan är 54 m 2. Undersökningsschakten runt stugan ska grävas ned till 0,6 m och ner till 0,3 m inne i stugan eller till naturlig mark, vilket som kommer först. Påträffas intakta kulturlager som inte bedöms kräva slutundersökning ska dessa beskrivas i ord och bild samt ritas i profil. Om lagret är en säker kontext och daterbart kan prov för datering samlas in men räkna inte med analyskostnaden i detta skede. Den får vi ta ställning till senare då detta är ett bidragsärende. Påträffas endast omrörda kulturlager och/eller fyllnadsmassor räcker det med en beskrivning av profilen och/eller en enkel skiss där det framgår vilken mäktighet de olika fyllnadslagren har. Alla schaktprofiler ska som minst fotograferas med latta så att skala framgår. Påträffas anläggningar eller kulturlager som bedöms kräva slutundersökning ska arbetet avbrytas till den delen och samråd med Länsstyrelsen ske. Schakten ska ritas in på plankarta och koordinatsättas. Metodval ska relateras till det övergripande syftet och den aktuella lämningstypen. Undersökningens genomförande Undersökningen utfördes i enlighet med upprättad arbetsplan, med undantag för mindre avvikelser. Avvikelser från arbetsplanen Schaktet på utsidan av stugan grävdes inte ned till 0,6 m djup över hela schaktets längt. Schakt 3 grävdes enbart till 15 cm under marknivå av arkeolog. Det behövde inte grävas 0,6 m djupt för att renovera grunden eftersom den på den norra sidan av stugan ligger helt fri från jordmassor. Schaktkontrollschaktet som stugägaren grävt på den sidan var endast 5 cm. Det schakt som arkeologen grävde på denna sida, grävdes dock ca 10 cm djupare än vad kyrkstugeägarens grävt (och ansett sig behöva gräva). Därefter användes jordsond för att se hur djupt ned de påförda fyllnadsmassorna i schakt 3 sträckte sig. Detta gjordes för att försäkra sig om att ingenting riskerade att skadas vid det fortsatta renoveringsarbetet. Förutom de schakt som grävdes kontrollerades fyllnadsmassornas djup med jordsond på flera ställen inom undersökningsområdet. Resultat Vid undersökningen påträffades i schakten på utsidan av stugans grund enbart påförda jordmassor och matjord, ovanpå orörd sand. På den södra sidan av kyrkstugan är det främst massor från byggandet av vägbanken som det är frågan om. Schaktkontrollschaktet grävdes som djupast här eftersom jordmassorna fyllts upp mot timret på väggen, eller blivit ditpressat av vägtrafi- SK FÖRUNDERSÖKNING 6

8 kens tyngd. I den återstående delen av schaktkontrollschaktet (Ö och N om stugan) bestod de påförda jordmassorna av matjord med inblandning av enstaka tegelrester. I ett av de tre schakten inne i stugan (schakt 5, se bilaga 2), påträffades en ansamling av stenar i det påförda bruna jordlagret. Dessa tolkades som resterna av en raserad spis/murstock. Man kan se i timret i stugans norra vägg, att stugan haft en annan rumsindelning tidigare och att innerväggar vid en tidigare ombyggnation tagits bort. Spisen stod förmodligen tidigare i hörnet på det största rummet. I det tidigare NV-hörnet av rummet kan man vid den kvarvarande knutkedjan från innerväggen se någonting som skulle kunna vara en färgning efter spisen/murstocken. Den dörr som nu finns i stugans norra yttervägg (Fig. 2), går delvis in i den yta där spisen bör ha stått. (Man kunde även se spår efter den tidigare dörren som funnits i stugans södra yttervägg). Förmodligen har man slagit ut spisen och murstocken i samband med att man tog bort innerväggarna. Det var då som man byggde den nuvarande spisen mitt i stugan. Den bruna matjorden mellan stenarna är lös och uppluckrad, (inte alls speciellt hårt packad), med enstaka fynd av relativt sent datum (se profilbeskrivning nedan). Stenansamlingen och fyndmaterialet i schakt 5 är inte äldre än Tidpunkten för raseringen av spisen/murstocken hör snarare till 1900-talet. Profilbeskrivningar av arkeologgrävda schakt (För schaktens position se den digitaliserade ritningen, bilaga 1:2) Schakt 1: Profil mot vägen visade cm djup av matjord/påförda jordmassor på ytan. Under dessa fanns ett tunt lager (2-3 cm) med omrört kulturlager innehållande tegel och ruttnande takspån. Under detta framkom naturlig grå C-horisont med inslag av naturlig moränsten. Schakt 2: Profil mot vägen visade 40 cm djup av matjord/påförda jordmassor på ytan. Under detta fanns ett tunt lager (2-3 cm) med omrört kulturlager innehållande tegel. Under detta framkom naturlig grå C-horisont (sand). Schakt 3: Profil mot stugan. Visade enbart matjord med inblandning av tegelkross. Sondning visade att detta lager med påförd matjord sträcker sig ca 30 cm under markytan. Därunder framkommer naturlig orörd mark, grå C- horisont (sand). Schakt 4 (inne i stugan): Det översta lagret består av ett cm djupt lager med brun påförd matjord med enstaka tegelkross. Under detta framkommer orörd grå sand (C-horisont). Schakt 5 (inne i stugan): De översta 15 cm består av brun, påförd matjord blandat med tegel. Under denna nivå framkommer en ansamling med stenar, varierande i storlek mellan 0,1 m och 0, 5 m. De ligger bitvis på varandra. Mellan stenarna finns mer av den bruna påförda matjorden. Den är lös och ger intrycket att den bara skyfflats över för att täcka stenarna. I jorden mellan stenarna påträffas också tegelkross, planglas, porslin, planglas, buteljglas och en järn- dymling (eller jättegrov spik ). Schaktet grävdes till 0,3 m djup. SK FÖRUNDERSÖKNING 7

9 Fig. 1 Schakt 5: En mängd lösa stenar med lös brun jord mellan. Nbm acc.nr. 2016:119:37. Fotograf: Olof Östlund, Norrbottens museum, CC (by, nc, nd). SK FÖRUNDERSÖKNING 8

10 Fig. 2 Möjlig färgning i norra väggen efter spis/murstock, mot tidigare hörn i ett rum. Knutkedjan visar positionen för tidigare innervägg mot vilken spisen förmodligen varit placerad. Dörröppningen har tillkommit senare, ingången fanns tidigare i den södra väggen. Nbm acc.nr. 2016:119:34. Fotograf: Olof Östlund, Norrbottens museum, CC (by, nc, nd). Vidare undersökningar Norrbottens museum anser att ytterligare undersökningar inte är nödvändiga utifrån förundersökningens resultat. SK FÖRUNDERSÖKNING 9

11 Referenser Arkeologi i Norrbotten En forskningsöversikt. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Rapportserie 14/1998. Luleå. Fossum, Birgitta Rapport. Arkeologisk förundersökning inför uppsättande av belysningsstolpar. Raä 330, Gammelstads kyrkby, Nederluleå socken, Norrbottens län, Västerbotten. Norrbottens museum (Nbm dnr 2000/0432). Jakobsson, Anna Arkeologisk förundersökning/schaktkontroll. Dikesrensning Västervägen. Nederluleå kyrkovall, Raä 330, Nederluleå socken, Norrbottens län, Västerbotten. Länsstyrelsen i Norrbotten, (Lst dnr ). Lindgren, Åsa Rapport. Arkeologisk förundersökning. Raä 330, Bagargränd, Gammelstad, Nederluleå socken, Västerbotten, Norrbottens län. Norrbottens museum (Nbm dnr 1998/0551) Lindgren, Åsa Rapport. Arkeologisk förundersökning/schaktkontroll. Kyrkstuga Västervägen, Gammelstads kyrkby, Raä 330, Medeltida kulturlager. Nederluleå socken, Norrbottens län. Norrbottens museum (Nbm dnr 2000/0681) Molin, John Rapport. Arkeologisk förundersökning/ schaktövervakning. Rutviksvägen, Brantgränd & Davidsgränd. Gammelstad kyrkby. Raä 330, Nederluleå sn, Västerbotten, Norrbottens län. Norrbottens museum (Nbm dnr ) Nordberg, Albert En gammal Norrbottensbygd. Anteckningar till Luleå sockens historia. Luleå. Wrede, Anja., Backman, Lars. & Bennerhag, Carina Rapport. Arkeologiska undersökningar i Gammelstad år Raä 330, Gammelstads kyrkby. Raä 593, Hägnan. Nederluleå socken. Norrbottens län, Västerbotten. Norrbottens museum (Nbm dnr 2002/029) Östlund, Olof Arkeologisk förundersökning. Brantgränd 1. Raä 330, Gammelstads kyrkby, fastigheten Nederluleå kyrkovall 1:6, Nederluleå socken och Luleå kommun. Västerbottens landskap, Norrbottens län. Norrbottens museum, Rapport 2009:20. (Nbm dnr ). Bilagor 1. Kartor 1.1. Översikt, regional, med Uo och Sverigekarta 1.2. Undersökningsområde och närmaste tidigare undersökningar. Översiktsplan, Luleå kommuns plankarta. Skala 1: Digitaliserad ritning över schakt i Uo. Skala 1:50 3. Fotolista 4. Ritningsförteckning SK FÖRUNDERSÖKNING 10

12 2 NORRBOTTENS MUSEUM DNR BILAGA Översikt, undersökningsområdet Gammelstad RUTVIK SÖDRA SUNDERBYN BENSBYN GAMMELSTADEN BÄLINGE KARLSVIK LULEÅ ± Kilometer Teckenförklaring Markslag Uo Kyrkstuga Gammelstad_fornlämning 330:1 Sankmark Skogsmark Öppen mark Tätort ± 1 1: : : :9 1: Brant G 5: gränd 464 Garvargränd : : Meter T Rutviksvägen BERGNÄSET : : Kyrktorget 536 5: :38 1:9 5:9 5:37 NEDERLULEÅ KYRKOVALL 1:9 NEDERLULEÅ-n KYRKOVALL 1:9 Översiktskartan CC BY GAMMELSTADE

13 BILAGA Undersökningsområde Kyrkstuga samt tidigare undersökningar : : Brant G 5: gränd 464 Garvargränd : Bagargränd T Teckenförklaring Undersökningsområde Tidigare undersökningar (punkt) Tidigare undersökningar (linje) ± Meter Skala 1:500 Koordinatsystem: Sweref 99TM

14 I NORRBOTTENS MUSEUM DNR BILAGA 2 Grävda ytor för schaktkontroll samt arkeologiskt undersökta schakt I Schakt 3 Dörröppning Schakt 4 Schakt 5 Fundament till Öppenspis/ugn Schakt Schakt 1 Schakt Brantgränd (Grusbelagd vägbana) Teckenförklaring Väggar kyrkstuga Takutsprång kyrkstuga Sten Schakt grävda av arkeolog Schakt för schaktkontroll Fundament Öppenspis ± Meter 0 2,5 5 Skala 1:50 Koordinatsystem: Sweref 99TM I I

15 NORRBOTTENS MUSEUM DNR X6 BILAGA 3 Fotolista Acc.nr: 2016:119: Nr: 1-43, digitala bilder Topografi: Gammelstads kyrkstad, Luleå kommun, Nederluleå socken, Norrbotten Objekt: Kyrkstuga , Brandtränd, Gammelstad. Typ av uppdrag: Arkeologisk förundersökning Datum: 9-31 maj, 2016 Fotograf: Olof Östlund Copyrightinformation: Norrbottens museum, CC (by, nc, nd) URL för copyrightinfo: Fig. nr - anger bildens Figurnummer i rapporten. Nr Fig. nr Objekt och beskrivning Taget från Datum 1 Före påbörjad grävning: Södra sidan av kyrkstuga med S vägbanan (Brantgränd) i förgrunden 2 Före påbörjad grävning: Utrymmet mellan kyrkstuga och S Ibid. kyrkstuga 468 i öster. 3 Före påbörjad grävning: Norra sidan av kyrkstuga Stenarna Ö Ibid. vid väggen är rester av fundament till trappa. 4 Före påbörjad grävning: Norra sidan av kyrkstuga Ruttet trä i NNÖ Ibid. nederdelen av stugan och skadad grund. 5 Före påbörjad grävning: Utrymmet mellan kyrkstuga och N Ibid. kyrkstuga 465 i väster. Trångt! 6 Schakt grävt av stugägare avsett för schaktkontroll av arkeolog. Södra Ö sidan av stugan vid vägbanan (Brantgränd). 7 Schakt grävt av stugägare avsett för schaktkontroll av arkeolog. Södra V Ibid. sidan av stugan. 8 Schakt grävt av stugägare avsett för schaktkontroll av arkeolog. Södra VNV Ibid. sidan av stugan inklusive den del av schaktet som går runt det sydvästra hörnet av stugan. 9 Utrymmet mellan kyrkstuga och kyrkstuga 465 i väster (grävdes S Ibid. inte). 10 Schakt grävt av stugägare avsett för schaktkontroll av arkeolog. Utrymmet S Ibid. mellan kyrkstuga och kyrkstuga 468 i öster. 11 Schakt grävt av stugägare avsett för schaktkontroll av arkeolog. Utrymmet N Ibid. mellan kyrkstuga och kyrkstuga 468 i öster. 12 Schakt grävt av stugägare avsett för schaktkontroll av arkeolog. På Ö Ibid. norra sidan av stugan fanns ingen anledning för stugägaren att gräva djupare än 5 cm i halva stugans längt (i öster) för att kunna renovera grunden. 13 Profilsektion i söder i schakt 1, med tumstockar, (arkeologgrävt VNV Ibid. schakt). Det som syns är påförda lager från byggandet av vägbanken ovanpå orörd mark. 14 Schakt 1 (arkeologgrävt) i det schakt som grävts av stugägare för V Ibid. schaktkontroll. 15 Profilsektion i söder i Schakt 2 (arkeologgrävt schakt). Påförda lager VNV Ibid. från vägbank ovanpå ett tunt lager med omrörda kulturlager som ligger på orörd mark. 16 Schakt 2 (arkeologgrävt) i det schakt som grävts av stugägare för schaktkontroll. V Ibid. 1

16 NORRBOTTENS MUSEUM DNR X6 BILAGA 3 17 Bertil Thelin (fd byggnadsantikvarie på Norrbottens museum, nu Ö Ibid. egenföretagare) utför en byggnadsantikvarisk bedömning av kyrkstuga Står här på brantgränds vägbana vid stugans SV hörn, vid schaktkontrolls-schaktet. 18 Schakt 3 vid stugans NÖ hörn. Grävdes enbart 10 cm djupt eftersom Ö Ibid. stugägaren inte avser att gräva mer än de 5 cm som han redan grävt bort vid grävningen av shaktkontrolls-schaktet. Enbart matjord på dessa nivåer. 19 Schakt 3 vid stugans NÖ hörn. Grävdes enbart 10 cm djupt eftersom N Ibid. stugägaren inte avser att gräva mer än de 5 cm som han redan grävt bort vid grävningen av shaktkontrolls-schaktet. Enbart matjord på dessa nivåer. 20 Schaktkontrollsschakt mellan stuga och stuga 468 i öster. N Ibid. 21 Norra väggens syllstensrad och schaktkontrolls-shakt. V Ibid. 22 Del av västra väggen och hela södra väggen med väg (Brantgränd) i VSV Ibid. förgrunden och schaktkontrolls-schakt. 23 Inne I stugan, marken i västra halvan av stugan. S Inne I stugan, marken i västra halvan av stugan. N Ibid. 25 Inne I stugan, marken i norra halvan av stugan. V Ibid. 26 Inne I stugan, marken i norra halvan av stugan. Ö Ibid. 27 Inne I stugan, marken i södra halvan av stugan. Ö Ibid. 28 Inne I stugan, marken i södra halvan av stugan. V Ibid. 29 Inne I stugan, marken i östra halvan av stugan. S Ibid. 30 Inne I stugan, marken i östra halvan av stugan. N Ibid. 31 Schakt 4 (arkeologgrävt). Enbart påförda omrörda jordmassor ovanpå N Ibid. orörd sand. 32 Schakt 4 (arkeologgrävt). Enbart påförda omrörda jordmassor ovanpå S Ibid. orörd sand. Närmare med blixt. 33 Position för Schakt 5 (arkeologgrävt) i förhållande till tidigare hörn på S Ibid. stugans största rum innan innerväggarna togs bort vid tidigare ombyggnation, och möjlig färgning efter tidigare murstock mot timmerväggen. 34 Fig. 2 Position för Schakt 5 (arkeologgrävt) i förhållande till tidigare hörn på SSV Ibid. stugans största rum innan innerväggarna togs bort vid tidigare ombyggnation, och möjlig färgning efter tidigare murstock mot timmerväggen. 35 Möjlig rest av murstock mot vägg. Puts eller färgrest som inte tagits SSV Ibid. bort när spis och murstock revs. 36 Schakt 5 (arkeologgrävt). En hög med stenar ovanpå varandra med V Ibid. lös brun jord mellan dem. Troligtvis rester efter raserad tidigare spis och murstock. 37 Fig. 1 Schakt 5 (arkeologgrävt). En hög med stenar ovanpå varandra med S Ibid. lös brun jord mellan dem. Troligtvis rester efter raserad tidigare spis och murstock. 38 Schakt 5 med fynd upplagt på en av stenarna. Fynd från den lösa V Ibid. bruna jorden mellan stenarna i schakt 5. Porslin, plant fönsterglas, brunt buteljglas och järndymling (eller jättegrov spik ). I den lösa jorden fanns även tegelrester. 39 Fynd schakt 5 i närbild. Lodfoto Ibid. 40 Arbetsbild, Olof Östlund med munskydd gräver schakt 6. Stugägaren NV Ibid. Engelmark fotograferade. 41 Schakt 6 (arkeologgrävt). Närbild. Flera lager med schaktmassor S Ibid. ovanpå omrört kulturlager med ruttna trärester. 42 Schakt 6 (arkeologgrävt). Översikt med nuvarande spis i bakgrunden. Ö Ibid. 2

17 NORRBOTTENS MUSEUM Dnr Bilaga 4 Ritningsförteckning Nr Typ Objekt Område Sign Renritad Bilagenr 1 Plan & profil FU-schakt Utsidan av kyrkstuga OÖ Schakten är överförda till 3 2 Plan & profil digital planritning FU-schakt Insidan av kyrkstuga OÖ Schakten är överförda till digital planritning 3 Ritningarna är inte renritade för hand. Schaktens utbredning har dock digitaliserats med ritningarna som grund och lagts in i den digitala kartan över Gammelstad.

18 Norrbottens museum Box 266, Luleå Storgatan 2 Tel norrbottens.museum@nll.se