BOKSLUTET Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOKSLUTET 2013. 4. Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi... 19 5. Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten..."

Transkript

1 BOKSLUT 2013

2 BOKSLUTET 2013 Innehållsförteckning... sid 1. Stadsdirektörens översikt Stadens förvaltning och personal Allmän ekonomisk översikt Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Resultatanalys och finansieringen av verksamheten Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Totala inkomster och utgifter Sammanställning av ekonomiska nyckeltal Lånebeståndet Sammanställning av skatteinkomster och statsandelar Koncernens verksamhet och ekonomi Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Koncernfinansieringsanalys Åtgärder med anledning av räkenskapsperiodens resultat Driftsbudgetens förverkligande på budgetens bindningsnivå Driftsekonomi: Sammandrag av utfallet på anslagens bindningsnivå Investeringsdelens utfall Bokslutskalkyler Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Konsernfinansieringsanalys Noter Koncernens noter Underskrifter och bokslutpåteckning

3 Stadens förvaltning och personal 1. Stadsdirektörens översikt Bokslutet för år 2013 visar ett resultat på drygt 3 miljoner euro mot budgeterade -1 miljoner euro. Det innebär att stadens kumulativa överskott växte till 7,1 miljoner euro. Resultatet är bra med tanke på att den ekonomiska tillväxten i landet är svag. Det relativt goda resultatet kan emellertid delvis förklaras av inkomster av tillfällig natur. Dels förbättrades resultatet med netto 2,55 miljoner genom att staden utträdde ur deflationsgolvswap och dels gav omläggningen av utbetalningstidpunkterna för kvarskatten med över en 0,5 miljon euro. Lånestocken minskade under året med 3,6 miljoner euro. Ser man på de kriterier som mäter kommunernas ekonomi och som ligger till grund för bedömningen av vilka kommuner som bedöms vara kriskommuner har staden kunnat stärka sin ställning i förhållande till övriga kommuner i landet. Gällande kommunalskatteprocenten ligger staden nu år 2014 nästan exakt på medeltalet. Gällande relativ skuldsättning uppfyller staden kriteriet för en kriskommun men även där har man något kunna förbättra mätetalet. Gällande budgetuppföljningen och budgetdisciplinen har klara förbättringar skett i förhållande till tidigare år. Antalet enheter som överskridit sin budget har minskat och de som lyckats underskrida sina budgeter ökat. Även investeringarna har kunnat hållas inom budgetramen. Man kan med fog säga att avdelningarna och sektorerna har en god kontroll över sin verksamhet och att de ansvariga cheferna och personalen har tagit ansvar för ekonomin på ett sätt som tjänar uppskattning. I maj 2013 presenterades ett åtgärdsprogram med syfte att åstadkomma varaktiga inbesparingar på ca 1,5 miljon euro i stadens årliga driftskostnader. En del av åtgärderna har verkställts och beaktats i budgeten för 2014 men vissa centrala frågor är fortfarande under beredning. Insikten om att nedskärningar i verksamheten och framför allt personalkostnader också betyder nedskärningar av servicen finns ännu inte i den grad som skulle krävas för att verkliga, strukturella nedskärningar skulle kunna göras. s invånarantal sjönk med 61 personer under året. Därmed bröts en trend som under flera år inneburit en tillväxt på ungefär 50 personer per år. Glädjande nog kunde Korpo kommunområde uppvisa en liten tillväxt medan alla andra minskade. Orsaken till nedgången var en mycket svag utveckling på bostadsmarknaden med klart ökande försäljningstider, vilket i sin tur berodde på de svaga ekonomiska utsikterna för vårt land. Under de första månaderna av år 2014 finns det dock tecken som tyder på ett visst uppsving på bostadsmarknaden och med tanke på stadens goda beredskap angående tomtmark finns det anledning till en viss optimism för kommande år. Även om resultatet för år 2013 var bättre än förväntat finns det all anledning till oro för framtiden. Statens kraftiga nedskärningar av statsandelarna, svag utveckling av skatteintäkterna och långsam tillväxt talar alla för att stadens ekonomi går in i en svår period. De många stora reformerna inom kommunsektorn har fördröjt radikala omorganiseringar men det finns anledning att tro att man i höst har de stora riktlinjerna klara. Då kan man inleda arbetet med att dels förverkliga åtgärdsprogrammets oförverkligade delar och därtill planera nya kraftiga åtgärder för att stabilisera ekonomin på längre sikt. Folke Öhman Stadsdirektör 3

4 Stadens förvaltning och personal 2. Stadens förvaltning och personal Förvaltnings- och tjänstemannaorganisationen

5 Stadens förvaltning och personal Stadsfullmäktige Parti Parti Andreas von Bergmann Sfp ordförande Marianna Stolzmann Sdp I vice ordf. Nina Söderlund Vf II vice ordf. Ted Bergman Sfp III vice ordf. Petri Abrahamsson Saml Regina Koskinen Sfp Janne Ahonen Centern Kurt Kronehag Sfp Leif Berglund Sfp Kyösti Kurvinen Sdp Maj Björk Sfp Maria Lindell Sdp Cornelius Colliander Gröna Tom Lindholm Sdp Kurt Ekström Sfp Kim Lindstedt Saml Eskil Engström Sdp Kurt Lundqvist Sfp Sverker Engström Sfp Mikaela Luoma Sdp Jan Eriksson Sdp Tapani Niemi Vf Merja Fredriksson Sfp Kai Nurro Sannf Christer Friis Sfp Widar Nyberg Sdp Monica Hedström-Järvinen Sfp Tommy Nymalm Sfp Carita Henriksson Sdp Markku Orell Saml Kaija Hilke Sfp Tarja Rinne Sfp Mikael Holmberg Sfp Markku Salonen Saml Impilä Sanni Gröna Helena Särkijärvi Gröna Andreas Johansson Sfp Jarmo Takatupa Sannf Fabian Karlgren Sfp Calle Wikman Sfp Kaj-Johan Karlsson Sfp Petri Visa Saml Sverker Karlsson Sfp Totalt 43 medlemmar Stadsfullmäktige för har sammanträtt 8 gånger och protokollfört 177 paragrafer. Som protokollförare vid fullmäktiges sammanträden har fungerat stadsjurist Monica Avellan. Stadsstyrelsen Ordinarie ledamöter Parti Personliga ersättare Mikael Holmberg ordförande Sfp Sverker Karlsson Widar Nyberg I vice ordf. Sdp Jan Eriksson Markku Orell II vice ordf. Saml Kim Lindstedt Cornelius Colliander Gröna Helena Särkijärvi Paola Fraboni Sfp Barbara Heinonen Carita Henriksson Sdp Tiina Johansson Kaija Hilke Sfp Denina Björklund Hanna Järvinen Saml Anna Filatoff Fabian Karlgren Sfp Christer Friis Kurt Lundqvist Sfp Leif Berglund Tarja Rinne Sfp Monica Forss Stadsstyrelsen har sammanträtt 17 gånger och protokollfört 309 paragrafer. Som föredragande vid stadsstyrelsens sammanträden har fungerat stadsdirektör Folke Öhman och som protokollförare stadsjurist Monica Avellan. 5

6 Stadens förvaltning och personal Stadens personal hade ordinarie, tillsvidare anställda samt 433 visstidsanställda (vikarier och övriga visstidsanställda). I personalregistret fanns alltså sammanlagt 1309 anställda, av dem var 985 anställda på heltid. Den ordinarie personalen på de olika avdelningarna och koncerntjänster Koncerntjänster 110 (120) (124) Bildningsavdelning 380 (385) (381) Social och hälsovård 322 (312) (306) Miljöavdelning 64 (66) (67) Totalt Personalkostnader Personalkostnader: Lönekostnader: Bikostnader:

7 Stadens förvaltning och personal Frånvaron från arbetet s rapporteringsprogram presenterar avbrotten enligt orsak. I databasen registreras alla anställdas frånvaro i kalenderdagar. 7

8 Allmänna ekonomiska förutsättningar 3. Allmänna ekonomiska förutsättningar Återhämtningen från den kraftiga recessionen år 2009 avbröts år 2012 och recessionen förstärktes något ännu under Den ekonomiska utvecklingen år 2013 var svag och fjolåret var därmed det andra recessionsåret i följd i Finlands ekonomi. Bruttonationalproduktens volymförändring i procent på årsnivå, procent (preliminär för 2013). Källa Statistikcentralen. Det fortsatt dåliga konjunkturläget i landet återspeglades under år 2013 i första hand i att utdelningen från samfundsskatten blev sämre än förväntat. Samfundsskatten reagerar snabbt på förändringar i konjunkturerna och fastän samfundsskatten för inte relativt sett har en avgörande betydelse så får starka fluktuationer i denna en effekt på stadens ekonomi. Den sämre samfundsskatteutvecklingen kompenserades dock av att utvecklingen av den kommunala inkomstskatten blev något bättre än förväntat. En mycket långsam ekonomisk tillväxt eller t.o.m. en fortsatt recession i landet är enligt prognosinstituten att vänta under 2014 och Tillväxten i landet beräknas på lång sikt ytterligare avmattas av landets ofördelaktiga demografi. Ur stadens synvinkel riskerar detta innebära en försämrad sysselsättning och löneutveckling. Samtidigt är risken för att samfundsskatten inte återhämtar sig så snabbt uppenbar. En fortsatt långsam utveckling av stadens skatteinkomster är därmed sannolik under de kommande åren samtidigt som statsandelarna p.g.a. statsandelsreformen och andra aviserade statliga åtgärder sannolikt minskar dramatiskt. År 2013 präglades fortsättningsvis även av mycket låga räntenivåer. Inflationen i landet var under året i medeltal 1,5 % och förutspås enligt prognosinstituten vara på ungefär samma nivå under 2014 och Sysselsättningsläget i staden och regionen Sysselsättningsläget och dess utveckling är avgörande för hur kommunerna på lång sikt påverkas av recessionen. Den kommunala inkomstskatten påverkas med en viss eftersläpning dels av sysselsättningsläget, dels av löneutvecklingen. Sysselsättningsläget i staden försämrades under året men kan ännu anses vara gott. Arbetslösheten i staden var vid ingången av året 5,5 % och vid slutet av året 6,9 %. Samtidigt har läget i regionen under året försämrats och arbetslöshetsgraden i regionen är vid årsskiftet 12,8 % (hela landet 12,6 %). En utveckling där den ekonomiska aktiviteten minskar och arbetsplatser försvinner från regionen riskerar att försvåra stadens läge. 8

9 Allmänna ekonomiska förutsättningar Arbetslöshetsnivån i har sedan år 2008 utvecklats enligt följande: 8,00 % 7,00 % 6,00 % 6,90 % 6,20 % 5,60 % 5,50 % 6,90 % 5,00 % 4,50 % 4,00 % 3,00 % 2,00 % 1,00 % 0,00 % Arbetslöshetsprocent Pargas Världsekonomin och den europeiska ekonomin har redan en tid visat tecken på återhämtning men en återgång till tillväxt har i Finland låtit vänta på sig. Tillväxten i Europa är skör och krisen i Ukraina kommer att få återverkningar på den europeiska och särskilt finländska ekonomin. Hur stora dessa återverkningar blir är beroende av hur intressekonflikterna eskaleras och hur de kan lösas. Finlands ekonomi är särskilt känslig för efterfrågefluktuationer i den ryska ekonomin. Kommunernas finansiering beror dels av hur de totala förvärvsinkomsterna utvecklas och dels av hur statsandelarna utvecklas. Prognoserna för båda är nu mycket dåliga då Finland är inne i en förlängd recession och den tillväxt som prognosticerats för år 2014 och 2015 är obetydlig. Den förnyade och förlängda recessionen för med sig att sysselsättningen inte förbättras. Samtidigt har recessionen skapat ett stort underskott (hållbarhetsgap) i den offentliga ekonomin och de åtgärder som staten aviserat för att minska hållbarhetsgapet inbegriper nästan uteslutande en försämrad finansiering för kommunerna. Huvuddelen av statens utgiftsanpassning har således lagts på kommunernas ansvar. s helhetsfinansiering kommer sannolikt att avsevärt försämras under de kommande åren. Det här beror dels på den allmänekonomiska utvecklingen och den därpå följande utvecklingen av de totala förvärvsinkomsterna men också på de åtgärder staten genomför. Sådana planerade statliga åtgärder är t.ex. statsandelsreformen, minskningen av kommunernas andel av samfundsskatten samt åtgärder i statens strukturprogram. Statsandelsreformen skulle ha en slutlig årlig effekt för Pargas på -3,4 miljoner euro. Reformen minskar dock inte i sig statsandelarna i landet som helhet utan innebär en omfördelning av resurser mellan kommunerna. I den omfördelning av statsandelar som nu föreslås är Pargas en klar förlorare. Ifall statsandelsreformen går igenom som föreslaget måste staden omedelbart starta upp ett långsiktigt anpassningsprogram. En statsandelsreform och ett utfall likt det som presentarats förefaller mer sannolikt än osannolikt, då reformen kan göras utan förändringar i det finansiella ansvaret mellan staten och kommunerna. Utöver statsandelsreformen påverkas kommunernas ekonomi framöver av de åtgärder som regeringen aviserat i det strukturpolitiska programmet och förstås också av andra eventuella åtgärder staten ännu inte beslutat om. Det strukturpolitiska program som regeringen enades om i november 2013 innebär för kommunerna två saker: 1. Kommunernas uppgifter och förpliktelser skall minskas så att kommunernas ekonomi i enlighet med målet stärks med 1 miljard euro på 2017 års nivå. Minskningen av uppgifter och 9

10 Allmänna ekonomiska förutsättningar förpliktelser beräknas på detta sätt förbättra kommunernas ekonomi, men också statens ekonomi då de utbetalda statsandelarna minskar. Den slutliga effekten är förstås beroende av vilka alla åtgärder som slutligen är politiskt genomförbara och beroende av vad den verkliga effekten av de minskade förpliktelserna är. Utfallet för kommunerna är också beroende av huruvida beslutet att uppgiftstalkot i första hand skall stärka kommunernas ekonomi håller. 2. Kommunerna skall genom att öka sin produktivitet kunna spara in en summa som motsvarar ytterligare en miljard. Detta är inte tänkt som en åtgärd för att förbättra kommunernas ekonomi utan som åtgärder för att kunna minska kostnaderna för hela den offentliga ekonomin, eller åtminstone stävja totalkostnadsutvecklingen i ekonomin. Det är därför motiverat att tro att produktivitetsökningen åtföljs av en motsvarande minskning av den statliga finansieringen. Kommunerna kommer således troligen att få en mindre summa statsandelar per tillhandahållna serviceenheter. Det här kan förverkligas t.ex. genom att kommunernas självfinansieringsandel för statsandelarna ökar. Kommuner som inte lyckas öka sin produktivitet i den takt den minskande finansieringen per serviceenhet förutsätter kommer att försämra sin ekonomi. Beredningen av statsandelsreformen har kommit längst och sannolikheten för att den förverkligas från år 2015 kan bedömas stor. Små justeringar kan säkert ännu aktualiseras men huvudlinjerna torde vara klara. Regeringens arbete med att minska kommunernas uppgifter och förpliktelser har gått trögt och även ifall man slutligen politiskt skulle kunna enas om minskningarna så krävs det ytterligare en mängd beslut i kommunerna för att förverkliga inbesparingarna. I hög grad ankommer det således på kommunerna själva att fatta de beslut som kan förverkliga inbesparingarna: beslut t.ex. om minskad anstaltvård inom äldreomsorgen. Den kostnadssänkande effekten kan på kommunnivå potentiellt sett vara betydande men kan inte p.g.a. de många oklarheterna och skillnaderna mellan kommunerna bedömas. I vilken mån kommunerna kommer att vara kapabla till den produktivitetsökning staten efterlyser beror av många faktorer. De kommande reformerna kommer dock sammantaget att med stor sannolikhet försämra kommunernas finansiering då redan statsandelsreformen i sig innebär en kraftig försämring. Ifall statsandelsreformen förverkligas som den nu föreslås och staten dessutom kommer att vidta åtgärder som minskar alla kommunernas finansiering (det finns många alternativa sätt för staten att göra detta) kommer effekterna för Pargas eller en eventuell ny kommun att vara mycket negativa. Avgörande för hur enskilda kommuner kommer att klara sitt uppdrag är hur de kommer att vara kapabla att öka produktiviteten. En eventuell sammanslagen kommun skulle ha bättre förutsättningar att öka produktiviteten och att anpassa sin verksamhet till en försämrad finansiering. En sammanslagning kan öppna möjligheter att effektivera och utveckla processer samt att motivera nya servicenivåer och -strukturer. Tiden före en eventuell samgång är dock mycket betydelsefull för en behärskad anpassning. En ny kommun måste skapa en organisations- och beslutskultur som stöder en god hushållning, en balanserad ekonomi och en effektfull verksamhet. Stadens ekonomiska utveckling BOKSLUT 2013 M / % Resultat 3,0 M Överskott (+) / underskott (-) 3,1 M Årsbidrag 6,8 M Driftens netto utgifter 89,2 M Driftens användnings- % 99,6 % Investeringens nettoutgifter 5,7M Investeringens användnings-% 88,8 % Lån per invånare (hela landet 2013) (2 553 ) 10

11 Allmänna ekonomiska förutsättningar Staden uppvisar ett resultat 3,0 miljoner euro och ett överskott på 3,1 miljoner euro. Den ursprungliga av fullmäktige godkända budgeten summerade till ett negativt resultat på -1,2 miljoner euro och den förändrade budgeten där utträdet från derivatavtalet beaktades summerade till ett resultat på 1,3 miljoner. Att resultatet blev bättre än den ursprungliga och ändrade budgeten beror på att: Den ändrade budgeten höll för alla avdelningar och betydande överskridningar gjordes endast i ett fåtal enheter Utträdet ur derivatavtalet gav staden 3,1 miljoner (samtidigt som den budgeterade ränteutdelningen på från instrumentet därför uteblev) Inkomsterna från skatter var 1,3 miljoner större än budgeterat Överskottet på 3,1 miljoner euro som uppstår 2013 ökar stadens ackumulerade överskott som blir 7,1 miljoner euro. Årsbidraget på 6,8 miljoner euro täcker investeringarna som genomfördes till en nettokostnad på 5,7 miljoner euro. Helhetsekonomin är därför i balans under Låneupptagningen kunde minskas under 2013 med 3,6 miljoner euro vilket innebar en liten förbättring av stadens finansiella status. Lånebördan på 44 miljoner euro och euro/invånare är ännu högre än landets medeltal. Minskningen av lånebördan är ett viktigt steg på vägen mot en sundare bättre finansiell status men förklaras dock huvudsakligen av inkomstposter som inte är ordinära eller återkommande. Fullmäktiges strategiska målsättning är att på lång sikt kunna minska låneupptagningen och målsättningen är under de kommande åren mycket krävande. Staden har ännu ett grundläggande strukturellt problem då den verksamhet man har inom driften och investeringarna inte varit eller är i fas med finansieringen och dess utveckling. Verksamheten har blivit och är för stor i förhållande till finansieringen och de kommande förändringarna i finansieringen skapar stora utmaningar. Det kommer att krävas en kontinuerlig anpassning och åtgärder med en betydande permanent kostnadsverkan. År 2013 lyckades staden vända trenden gällande anslagsanvändningen och budgeteringen för 2014 var återhållsam. En anpassning till den finansiella verkligheten kräver dock att staden vidtar åtgärder som har en mer permanent inverkan på stadens kostnadsbild. Åtgärdsprogrammet som startades upp våren 2013 har inte lett till beslut som skulle innebära avgörande inbesparingar av permanent karaktär. Situationen riskerar därför att under mycket snabbt att förvärras och leda till en snabbt försämrad finansiell status. Ifall staden inte framöver förmår ta beslut om anpassande åtgärder kommer staden mycket snabbt att uppfylla flera av kriterierna för kriskommun. Stadens skuldsättningsnivå är ännu sådan att kriteriet för kriskommun uppfylls. Soliditeten är ett annat kriterium som är mycket nära att uppfylla kriskommunkriteriet. Det tredje kriskommunkriteriet som staden riskerar att relativt snabbt uppfylla är skuldsättningen i euro/invånare i jämförelse med landets medeltal. De kriterier vi uppfyller eller riskerar att snabbt uppfylla relaterar alla till stadens överstora verksamhet i förhållande till finansieringen och den därpå följande skuldsättningen. 11

12 Allmänna ekonomiska förutsättningar Kriterier för kriskommun Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2014 Kommentar Kriterie uppfylls Negativt årsbidrag (-) Positiva årsbidrag sedan år 2005 nej 2. Inkomstskatte% minst 0,5 % högre än medeltal 3. Lån per invånare mer än 50 % större än medeltal i kommuner 19,25 % 19,25 % 19,25 % 19,25 % 19,75 % 19,75 % Skatte-% 0,38 högre än landets medeltal 2013 och lika som landets medeltal Lån/inv är 11 % högre än landets prognostiserade medeltal nej nej 4. Soliditet < 50 % 55,07 % 56,09 % 54,08 % 51,21 % 52,82 % Egna kapitalets andel är ännu större än i kriteriet nej 5. Relativ skuldsättnigsgrad > 50 % 52,99 % 49,36 % 49,36 % 56,38 % 52,63 % Skuldsättningsgraden nu för hög ja 6. Ackumulerat underskott i balansen (-) Överskott nej Staden höjde inför år 2013 skatteprocenten för inkomstskatten till 19,75. Också fastighetsskatteprocenten är efter justeringen 2013 på en nivå som antingen motsvara maximi-nivån eller i övrigt på en hög nivå. Därmed är stadens möjligheter att med skatteprocentjusteringar öka sina inkomster begränsade. Stadens finansiering Skatterna som en summerad post förverkligades år 2013 som 1,3 miljoner större än i budgeten. Tillväxten i skatteinkomsterna var år ,9 % eller 5,1 miljoner euro. I förhållande till budgeten utföll den kommunala inkomstskatten 1,6 miljoner bättre medan samfundsskatten utföll sämre. Tillväxten av skatteinkomsterna har under perioden varit låg i jämförelse med tidigare perioder och de mer betydande ökningarna 2010 och 2013 förklaras i första hand genom skatteprocenthöjningar. Samfundsskatten har under perioden fluktuerat med konjunkturerna vilket vi kunnat se särskilt under 2009, 2012 och I de färskaste skatteprognoserna (februari 2014) förväntas skatterna år 2014 förverkligas ca 1,4 miljoner under det budgeterade. Detta skulle innebära att inkomsterna från skatteinkomster detta år skulle vara hela 2,7 % mindre än år Skatteinkomster : bokslut och prognos , årlig %-förändring ,8 % 8,2 % -0,7 % 6,1 % 3,3 % 1,1 % 8,9 % -2,7 % 3,0 % 3,0 % 2,9 % Skatteinkomster bokslut , prognos

13 Allmänna ekonomiska förutsättningar Den kommunala inkomstskatten ökade år 2013 med 10,1 % eller 4,9 miljoner. Det här var 1,7 miljoner euro högre än budgeterat. Skatteprocenten höjdes år 2012 från 19,25 % till 19,75% vilket förklarar ca 1,2 miljoner av de ökade skatteinkomsterna (av 4,9 miljoner). En förändring av utbetalningen av kvarskatten som genomfördes under året gav staden ytterligare ca 0,5 miljoner euro. Den kraftiga tillväxten i den kommunala inkomstskatten förklaras således delvis av skatteprocentökningen och systemförändringen. Inkomsterna från samfundsskatten minskade år 2013 med -16 % eller euro. Under skedde det en mycket snabb tillväxt av samfundsskatten, där summan från skatten mer än fördubblats, delvis med stöd av den förhöjda andelen år Kommunernas andel av samfundsskatten sjönk med 5 % år 2012 vilket till dels förklarar den minskade inkomsten år Minskningen beror ytterligare på de försämrade konjunkturerna som tenderar att snabbt slå ut på utbetalningarna av kommunens andel av samfundsskatten. Samfundsskatten återhämtade sig snabbt efter djupdykningen 2009, dels beroende på den gynnsamma ekonomiska utvecklingen, dels också som en följd av kommunernas förhöjda andel av samfundsskatten under 2010 och År 2013 försämrades åter samfundsskatten p.g.a. de försämrade konjunkturerna. Samfundsskatten utgör det mest konjunkturkänsliga elementet i stadens finansiering och fluktuationer i skatteutfallet i takt med konjunkturerna är att vänta också framöver. Samfundsskattesatsen minskar år 2014 från 24,5 till 20 % men kommunernas andel av samfundsskatten kommer samtidigt att höjas vilket kompenserar minskningen p.g.a. den förändrade skattesatsen. 13

14 Allmänna ekonomiska förutsättningar Samfundsskatt : budget, bokslut och prognos Budget Bokslut / Prognos Fastighetsskatten ökade med nästan euro och 11 % år 2013 vilket till största delen förklaras med förhöjningen av skatteprocentsatserna. Under normala år beräknas ökningen vara 2-3 % vilket även skulle ha varit fallet ifall staden inte skulle ha höjt skatteprocenten. De klara nivåhöjningarna år 2013 och 2010 beror på förhöjningen av skatteprocenten. Nivåhöjningen av fastighetsskatten som staden budgeterat för 2014 är relaterad till förändrade beskattningsvärden för fastigheterna Fastighetsskatt : budget, bokslut och prognos * Budget Bokslut / Prognos 14

15 euro euro Allmänna ekonomiska förutsättningar Statsandelarna förverkligades euro större än budgeterat vilket innebär att statsandelen under år 2013 ökade med euro eller 3,1 %. År 2014 växer statsandelarna endast 0,3 %. Den långa positiva utvecklingen av statsandelarna har därmed avstannat och en mycket dålig utveckling är nu sannolik p.g.a. statsandelsreformen. Beräkningarna i grafen nedan utgår för åren 2015 framåt från reformförslaget så som det framförts och detaljerade beräkningar som beaktar övergångsperioden under perioden År 2019 skulle statsandelsreformens verkningar vara fullt ut. Reformen skulle konkret betyda att statsandelarnas utveckling fullständigt stagnerar så att statsandelarna ännu år 2019 skulle vara på en nivå som motsvarar 2013 och STATSANDELAR , PROGNOS ,5 % 3,9 % 7,3 % 2,9 % 0,3 % -0,4 % 0,0 % -1,4 % 2,0 % 0,1 % ,8 % 9,7 % ,9 % Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 STATSANDELAR Bokslut 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Staden skulle därmed under övergångsperioden förlora totalt 8,1 miljoner euro och från 2019 ca 4 miljoner årligen (20 miljoner euro på fem år). Jämförelse nuvarande statsandelssystem & 2015 system, Pargas Nuvarande system Nytt system med övergångsperiod Skillnad

16 Allmänna ekonomiska förutsättningar Statsandels- och skattefinansieringen totalt ökade år 2013 med 6,9 %. Ökningen härrör till största delen från skatterna (8,9 % ökning) medan statsandelarna (3,1 % ökning) inte ökat så snabbt. En lång gynnsam total finansieringsutveckling i förväntas åtföljas av en mycket svag utveckling STATSANDELAR & SKATTER TOTALT , PROGNOS ,9 % 9,5 % 2,3 % 8,8 % 3,5 % 3,2 % 6,8 % -1,7 % 1,8 % 2,0 % 1,5 % STATSANDELAR SKATTEINTÄKTER Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos Prognos Finansieringsinkomster och utgifter förverkligades år 2013 som en nettointäkt 2,3 miljoner euro. Räntekostnaderna på ca 1 miljon euro uppvägdes av en finansiell inkomst på 3,1 miljoner euro från utträdet av ett derivatinstrument. Utträdet ur derivatavtalet är den största enskilda förklaringen till att stadens resultat blev så bra som 3,1 miljoner och till att staden år 2013 kunde minska sin lånestock med 3,6 miljoner euro. Staden har samtidigt genom säkringsoperationer i december 2012 och februari 2013 successivt, genom räntederivat ökat säkringsgraden för lånestocken. Höjningen av säkringsgraden till maxnivån 90 % höjer räntekostnaderna i förhållande till tidigare års nivåer men tryggar samtidigt effektivt stadens lånestock mot räntehöjningar. Utträdet ur deflationsgolvswapen innebär samtidigt också att staden inte mera får någon ränta från instrumentet. De totala kostnaderna för finansieringsinkomster och utgifter kommer därför att öka från 2014 framåt. Den totala finansieringen (skatter, statsandelar, finansieringsinkomster och verksamhetsinkomster) blev därmed ca 4,8 miljoner euro bättre än den ursprungliga budgeten. Lånestocken minskade med ca 3,6 miljoner euro från 47,6 miljoner euro till 44,0 miljoner euro och är nu euro/invånare. Investeringarna förverkligades med en nettokostnadsanvändning på 88,8 %. Ur finansiell synvinkel präglades året således av stora icke ordinära finansiella inkomster som möjliggjorde en minskning av lånestocken. Driften och investeringarna förverkligades 2013 på en nivå som är finansiellt hållbar för staden. Driften Verksamhetsbidraget 89,2 miljoner euro underskrider den ändrade budgeten med euro och förverkligandegraden är 99,6 %. Under redovisningsåret gjordes budgetförändringar med tilläggsanslag för totalt 2,6 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna underskred den ändrade budgeten med euro och förverkligandegraden är 100,0 %. Betraktat ur kostnadsslagsynvinkel har utgifterna förverkligas enligt följande: 16

17 Allmänna ekonomiska förutsättningar Verksamhetsutgifter Användnings-% Över (+) eller under (-) Personalkostnader 100, Köp av tjänster 100, Material, förnödenheter och varor 96, Understöd 100, Övriga verksamhetsutgifter 95, Verksamhetsutgifter 99, Överskridningarna för personalkostnader och köp av tjänster kompenseras av underskridningar för material, förnödenheter och varor samt övriga verksamhetsutgifter. För övriga verksamhetsutgifters del beror underskridningen främst på uteblivna försäljningsförluster från fastighetsförsäljningar. Verksamhetsinkomsterna blev euro större än budgeterat och förverkligades till 101,4 % vilket indikerar att budgetereringen lyckats väl. Externa verksamhetsinkomsternas täckning i procent: ,0 % 18,5 % 18,7 % 15,7 % (17,9 14,6 % (16,7 %) %) De externa verksamhetsinkomsterna summerar till 15,1 miljoner euro vilket täcker verksamhetsutgifterna till 14,6 %. Denna betydande minskning av täckningen förklaras i första hand med att sammanslagningsunderstödet uteblev från år En annan förklaring är den minskade projektvolymen då ju projektens externa finansieringsgrad på upp till 75 % höjt den externa finansieringsgraden för staden som helhet. Det finns dock skäl att noggrannare analysera den minskade täckningen. Driften förverkligades så att 11 enheter av 37 överskred budgeten. Ansvarsområde Överskridning Bokslut Användning % Hälsovård ,8 Social service ,2 Finskspråkig utbildning ,3 Familjetjänster ,5 Kollektivtrafik ,5 Social och hälsovårdsförvaltning ,2 Ikt ,1 Brand och räddning ,6 Närservice ,1 Revision ,7 Kosthåll ,7 Överskridningar totalt Budgetöverskridningarna har minskat i jämförelse med år 2011 och 2012 års bokslut och på stadsnivå överskrids inte den ändrade budgeten. Den här utvecklingen är mycket positiv. Enheterna, avdelningarna och stadens ekonomitjänster har målmedevetet arbetat med uppföljningen för att i ett så tidigt skede som möjligt upptäcka överskridningsrisker och sedan fokusera särskilt på de enheter där sådan funnits. Ansvariga tjänsteinnehavare har haft en god insyn i den ekonomiska kris staden befinner sig i och generellt sett agerat mycket ansvarsfullt. Detta synliggjordes också i samband med uppgörande av budget för 2014 då nämnder- 17

18 Allmänna ekonomiska förutsättningar nas förslag för första gången i stadens historia inte överskred den av stadsstyrelsen uppgjorda ramen. Staden har sedan juni 2012 följt nya principer för rapporteringen och uppföljningen. Principerna innebar bl.a. en formalisering av den avdelningsvisa månatliga uppföljningen och att en ny stadsomfattande rapportering görs på halvårsbasis. Dessutom reglerar principerna ansvar och förfaranden då överskridningsrisk är ett faktum. Även dessa nya principer har haft en betydelse för uppföljningen. Demografin och de ökande kraven p.g.a. förändrad lagstiftning samverkar för att nu kraftigast påverka kostnadsutvecklingen inom social- och hälsovård. Detta är ett faktum som uppmärksammats en längre tid även i statens basserviceprogram där efterfrågeförändringarna nu och under de följande 20 åren bedöms vara störst för äldreomsorg och hälsovård och en resursförskjutning från bildning till social- och hälsovård betraktas som nödvändig. Det har i Pargas stad skett en mycket kraftig inskjutning av resurser till social- och hälsovården under de senaste fem åren. Det oaktat har avdelningen årligen haft stora överskridningar både på avdelnings- och enhetsnivå. År 2013 överskred social- och hälsovårdsnämnden sina anslag på avdelningsnivå med brutto över euro och netto nästan euro, vilket i eurobelopp motsvarar merparten av de överskridningar som sker i staden. Krismedvetenheten gav också upphov till ett åtgärdsprogram som presenterades för stadsfullmäktige under ett seminarium på Utö i maj Stadens förtroendevalda har dock inte kunnat enas om de mest centrala förslagen till åtgärder i åtgärdsprogrammet. Staden skulle nu omedelbart vara i behov av åtgärder som innebär permanenta minskningar i kostnadsstrukturen. I ljuset av statsandelsreformen och de åtgärder regeringen under hösten 2013 och våren 2014 aviserat kommer de åtgärder som åtgärdsprogrammet skulle innebära dock inte att vara tillräckliga. Det kommer att krävas betydande strukturella förändringar och en beredskap till sänkta servicenivåer för att på kort och lång sikt kunna balansera stadens ekonomi. 18

19 Väsentliga händelser 4. Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi FÖRVALTNINGSTJÄNSTER Sektorchef, stadsjurist Monica Avellan Centralförvaltning Förvaltningstjänster har arbetat med att förbättra kvaliteten i beredningsprocessen, både när det gäller ärenden till stadsstyrelsen och till stadsfullmäktige. Alla beredningstexter ska göras i ärendehanteringsprogrammet Dynasty. Texterna ska vara färdiga inom utsatt tid, halvfärdiga texter väntar till följande sammanträde. Idén med klara spelregler i beredningsprocessen är att ge tillräckligt med tid för alla arbetsmoment, inte bara för att skriva ned beredningstexten, utan också för att översätta, redigera och publicera texten. Från förvaltningstjänster kan vi nöjda konstatera att beredningsprocessen har börjat fungera klart bättre, vilket underlättar allas arbete och ger bättre kvalitet. Förvaltningstjänster har lett processen med att 2013 ta i bruk IPad som arbetsredskap för stadsstyrelsen. IPaden är enklare att ha med sig än en bärbar dator. Möteshanteringsprogrammet Documenta, där föredragningslistor med bilagor har publicerats, har stadsstyrelsen redan tidigare använt. Även sekretessbelagda ärenden och handlingar publiceras där, så att de går direkt till ledamöterna. Risken för att sekretessbelagda uppgifter hamnar hos fel personer har också minimerats tack vare det elektroniska möteshanteringsprogrammet. Förvaltningstjänster har genomfört en specialutbildning för social- och hälsovårdsavdelningen gällande användningen av Dynasty. Utbildningen upplevdes som lyckad, men genomslagskraften har ändå varit varierande. Förvaltningstjänster har även ordnat en allmän utbildning gällande uppgörandet av föredragningslistor och protokoll för mötessekreterarna, beredarna och föredragandena. Alla förvaltningsenheter ska tillämpa samma textformat och layout. Uppdelningen av bifogade handlingar i bilagor och kompletterande material ägnades särskild uppmärksamhet. Denna uppdelning har betydelse för hur handlingarna arkiveras. I samband med ovannämnde utbildning hade Eivor Sommardahl, chef för svenska språkvården vid Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland, inbjudits för att behandla Klarspråk. Trots att utbildningsspråket var svenska denna gång, var budskapet detsamma för beredningsarbetet på vartdera inhemska språket: skriv kort och tydligt. Målsättningen med utbildningshelheten var att skapa klara och tydliga föredragningslistor och protokoll. Sådana betjänar både förtroendevaldas arbete och kommuninvånarnas och massmedias möjligheter att följa upp det kommunala beslutsfattandet. Under hösten aktualiserades arbetet med den av kommunstrukturlagen förutsatta sammanslagningsutredningen. Förberedelser för utredningsarbetet med Kimitoön påbörjades. KOMMUNIKATIONSTJÄNSTER Sektorchef Christjan Brander, informationschef Anne-Maarit Itänen, it-driftchef Kai Kalliolevo. Information Arbetet med att utveckla stadens webbplats fortsatte under 2013: Det öppnades en ny tjänst på stadens webbplats, Frågetorget. På sidan kan man ställa frågor om stadens utveckling och service samt läsa svaren på frågor som ställts tidigare. Planeringen av en statisk webbsida för kriskommunikation inleddes hösten 2013 och sidan kommer att lanseras under början av Stadens webbplats kommer att förnyas under början av 2014 så att sidorna blir responsiva dvs. kan läsas också med mobila enheter. Sidorna kommer också att vara klarare och lättare att använda. I samband med Bygga & Bo-mässan i Åbo på våren 2013 ordnades en marknadsföringskampanj för boende. I kampanjen ingick bl.a. en tävling på internet, direktreklam för utvalda målgrupper, tomtannonser och imagereklam både i lokala medier och i nationella medier 19

20 Väsentliga händelser (printmedier och internet) samt en reklamkampanj i lokaltrafiken i Åbo (reklam för Pargas på långsidorna och på baksidan på en buss samt på stolsryggarna ombord). EKONOMITJÄNSTER Sektorchef, ekonomidirektör Patrik Nygrén Ekonomitjänster har i samband med personalbyte slimmat sin organisation så att inköpsfakturorna nu sköts med en insats på 1,7 årsverken mot tidigare 2 årsverken. Den ökade andelen e-fakturor minskar arbetsinsatsen som behövs per faktura och detta möjliggjorde en personalminskning. En snabb och effektiv fakturahantering är fortsättningsvis en av grundförutsättningarna för en snabb och fungerande uppföljning. I samband med en naturlig avgång omorganiserades också näringslivstjänsters sekretarituppgifter och vattenfaktureringen så att helheten nu sköts av en person mot tidigare två. Ekonomsekreterare som sköter helheten är från och med till 60 % anställd av ekonomitjänster och till 40 % av näringslivstjänster. Ekonomitjänster övertog också från årsskiftet % av kostnaderna för heltidsanställd projektkoordinator för uppgiften att stöda och koordinera stadens upphandling. Under senhösten 2012 startades en omfattande förändring i säkringsstrukturen för stadens lånestock. Förändringen gjordes stegvis under december 2012 februari 2013 och innebar att sökringsnivån för lånestocken höjdes till 90 % vilket är det maxvärde som reglerats i finansieringsstrategin. Samtidigt utträdde staden i februari 2013 ur deflationsgolvswapen staden ingått i mars För utträdet ur deflationsgolvswapen ersattes staden med en summa på 3,1 miljoner euro. Summan förbättrar i samma grad resultatet. Ekonomitjänster genomförde tillsammans med CGI och Itella ett projekt för övergången till direktbetalning och e-faktura då direktdebitering inte mera är möjligt. Projektet startade i maj 2013 och kunde avslutas i januari Projektet kostade staden ca euro. Stadens ekonomiskt försämrade läge har föranlett en del extraordinär uppföljning och kommunikation under året och också utredningsarbetet i samband med åtgärdsprogram och kommunreform har inneburit en del tilläggsarbete för ekonomitjänster. Från sommaren 2013 har Lindorff övertagit också den första betalningspåminnelsen för staden fakturor. Lindorff sköter därmed hela indrivnings Målsättningen är att försnabba och effektivera indrivningen som helhet. Under vår och sommar 2013 genomförde företaget Qvalia en auditering av stadens inköpshändelser för redovisningsåren 2010, 2011 och Auditeringen identifierade och rättade bl.a. fel där staden hade bokat fel moms, felaktiga summor, avdragbar moms är oavdragen. Som helhet konstaterade Qvalia att man hittade mycket litet fel, att felen i huvuddrag är normala mänskliga fel och att inga systematiska fel förekommer. Resultatet av auditeringen indikerar därmed att fakturahanteringen i staden håller en hög nivå. Slutet av året och årsskiftet har präglats av stora uppdateringar av både ekonomiförvaltningssystemet Raindance och av programmet Rondo (för hantering av inköpsfakturor). Uppdateringarna som krävt en stor arbetsinsats från ekonomitjänster har lyckats bra och projekten kommer att kunna slutföras under våren Uppdateringarna kommer att innebära en del kvalitativa förbättringar. NÄRINGSLIVSTJÄNSTER Sektorchef, näringslivschef Tomas Eklund Näringsliv Norrby hamn i Iniö, näringslivstjänsters stora investeringsprojekt, invigdes i juni. Nya bryggor, muddrade farleder och det nybyggda stiliga servicehuset är en injektionsspruta för hela Iniö och lockade redan den första sommaren en mängd båtgäster till hamnen. Stabshuset i Korpo renoverades och näringslivstjänster flyttade in i vindsvåningen. Restaurangvåningen blev också färdig medan källarvåningen färdigställs under

Innehållsförteckning... sida. 1. Stadsdirektörens översikt... 3 2. Stadens förvaltning och personal... 4 3. Allmän ekonomisk översikt...

Innehållsförteckning... sida. 1. Stadsdirektörens översikt... 3 2. Stadens förvaltning och personal... 4 3. Allmän ekonomisk översikt... BOKSLUT 2014 Bokslut 2014 BOKSLUTET 2014 Innehållsförteckning... sida 1. Stadsdirektörens översikt... 3 2. Stadens förvaltning och personal... 4 3. Allmän ekonomisk översikt... 7 4. Väsentliga händelser

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas ekonomi uppvisar bekymmersamma siffror och varken skatteinkomsterna

Läs mer

Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42

Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42 1 PARGAS STAD PROTOKOLL 4/13 Revisionsnämnden 2013-2016 Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42 Närvarande: Ordinarie: Ted Bergman (ordf.) Tommy Nymalm (vice ordf.) - 20.55 ( 1-7)

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Väståbolands Hyreshus Ab:s förslag för ändring av Korpo områdeskontor till hyreslägenheter

Väståbolands Hyreshus Ab:s förslag för ändring av Korpo områdeskontor till hyreslägenheter Stadsstyrelsen 214 20.10.2014 Stadsstyrelsen 235 03.11.2014 Stadsfullmäktige 93 11.11.2014 1466/10.03.02/2014 Stadsstyrelsen 20.10.2014 214 Beredare Ekonomidirektör Patrik Nygrén, tfn 040 511 4383 Föredragande

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

PARGAS STAD PROTOKOLL 2/13 Revisionsnämnden 2013-2016. Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 30.10.2013 kl. 16:00 20.55

PARGAS STAD PROTOKOLL 2/13 Revisionsnämnden 2013-2016. Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 30.10.2013 kl. 16:00 20.55 1 PARGAS STAD PROTOKOLL 2/13 Revisionsnämnden 2013-2016 Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 30.10.2013 kl. 16:00 20.55 Närvarande: Ordinarie: Ted Bergman (ordf.) Tommy Nymalm (vice ordf.) 16:10 20:55

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 Direktionen för svenska arbetarinstitutet 02.10.2014 DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET

Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 Direktionen för svenska arbetarinstitutet 02.10.2014 DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET FÖREDRAGNINGSLISTA 5-2014 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid klo 17:00 Plats Helsingfors arbis, Dagmarsgatan 3 Ärenden Enligt

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Uppföljning av ekonomin och verksamheten 2014 SYMI 20.02.2014 1

Uppföljning av ekonomin och verksamheten 2014 SYMI 20.02.2014 1 Sydspetsens miljöhälsonämnd 1 20.02.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 13 15.05.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 20 04.09.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 31 26.11.2014 Uppföljning av ekonomin och verksamheten

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Bilaga till Dnr: VoO.2015.0042 1 (6) 2015-02-17 Vård och Omsorg Johanna Elfsberg Bokslutsanalys 2014 Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Volymökningar

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

BOKSLUTET 2009. Innehållsförteckning... sid

BOKSLUTET 2009. Innehållsförteckning... sid BOKSLUT 2009 BOKSLUTET 2009 Innehållsförteckning... sid 1. Stadsdirektörens översikt... 3 2. Stadens förvaltning och personal... 4 3. Allmän ekonomisk översikt... 7 4. Väsentliga händelser i stadens verksamhet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Stadsdirektören har med tjänsteinnehavarbeslut 4 av 18.1.2013 översänt motionen till näringslivschef Tomas Eklund för beredning.

Stadsdirektören har med tjänsteinnehavarbeslut 4 av 18.1.2013 översänt motionen till näringslivschef Tomas Eklund för beredning. Stadsstyrelsen 80 02.03.2015 Förteckning över obehandlade motioner 1993/00.02.00/2015 Stadsstyrelsen 80 Beredare Tf. stadsdirektör Monica Avellan, tfn 044 358 5727 Föredragande Tf. stadsdirektör Monica

Läs mer

55 18.08.2014 60 02.09.2014

55 18.08.2014 60 02.09.2014 Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 55 18.08.2014 60 02.09.2014 Andra budgetbehandlingen B2015 570/02.02.00/2014 SUS 18.08.2014 55

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 FASTIGHETER Stadsstyrelsen Seppo Pihl, fastighetschef FASTIGHETER / KIINTEISTÖT 2013 2014 2015 2015 2015 2015 2016 2017 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget

Läs mer

SAMMANSLAGNINGSUTREDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN OCH PARGAS STAD

SAMMANSLAGNINGSUTREDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN OCH PARGAS STAD H&M HENRICSON MANAGEMENT CONSULTING SAMMANSLAGNINGSUTREDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN OCH PARGAS STAD MELLANRAPPORT STYRGRUPPEN 11.2.2014 Marcus Henricson H&M Henricson Management Consulting Neoviusgatan 29,

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Barngruppernas storlek inom förskolan

Barngruppernas storlek inom förskolan Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen förskola och äldreomsorg i egen regi Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-04-29 Handläggare Susanne Forss Gustafsson Telefon: 08-508 22 064 Till Hägersten-Liljeholmens

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare -2, KST 2011-03-31 18:00 Tid 31.03.2011 kl. 18.00 20.32 Plats kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

H&M HENRICSON MANAGEMENT CONSULTING

H&M HENRICSON MANAGEMENT CONSULTING H&M HENRICSON MANAGEMENT CONSULTING SAMMANSLAGNINGSUTREDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN OCH PARGAS STAD MELLANRAPPORT STYRGRUPPEN 11.2.2014 Marcus Henricson H&M Henricson Management Consulting Neoviusgatan 29,

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

ANBUDSFÖRFRÅGAN GÄLLANDE STÄDTJÄNSTER I PARGAS KOMMUNOMRÅDE I PARGAS STAD

ANBUDSFÖRFRÅGAN GÄLLANDE STÄDTJÄNSTER I PARGAS KOMMUNOMRÅDE I PARGAS STAD Pargas stad ANBUDSFÖRFRÅGAN (Översättning) Servicetjänster Strandvägen 28 21600 PARGAS 25.4.2014 ANBUDSFÖRFRÅGAN GÄLLANDE STÄDTJÄNSTER I PARGAS KOMMUNOMRÅDE I PARGAS STAD 1. KÖPARE Pargas stad (FO-nummer

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017 BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017 Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar 2015... 15 Driftsbudget... 16 Koncerntjänster... 17 Bildning... 45 Social- och hälsovård... 58 Miljö...

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2013 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2013 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 1 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 sammanträdet Plats Kommunalgården Närvarande ledamöter (samt anteckning om vem som fungerade som ordförande) Sjövall Edgar - ordförande Andersson

Läs mer

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 4/2012

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 4/2012 Styrelsen nr 4/2012 Kallelse till sammanträde den 16 mars kl. 12.00. Vi inleder med besök på geriatriska kliniken kl. 10.30 och äter sedan en snabb lunch innan mötet. Paragraf Ärende 30. Sammankallande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Ekonomiuppföljning 31.8.2013

Ekonomiuppföljning 31.8.2013 PARGAS STAD PARAISTEN KAUPUNKI Ekonomiuppföljning 31.8.2013 Innehållsförteckning Koncerntjänster... 3 Val Revisionsverksamhet Förvaltningstjänster Personaltjänster Kommunikationstjänster Information Närservice

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö. Onsdag 11 juni 2014 kl. 08:15-14:20. Eva Engström Sekreterare Mona Franzén-Lundin Tf kommunchef

Kommunkontoret i Bergsjö. Onsdag 11 juni 2014 kl. 08:15-14:20. Eva Engström Sekreterare Mona Franzén-Lundin Tf kommunchef NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (6) Sida Plats och tid Kommunkontoret i Bergsjö. Onsdag 11 juni 2014 kl. 08:15-14:20. Beslutande Stig Eng (C) Ordförande Monica Olsson (S) Åke

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer