Del 2. Om vindkraft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Del 2. Om vindkraft - 57 -"

Transkript

1 Del 2 Om vindkraft

2 - 58 -

3 Vindkraften i nationell och europeisk politik 1.1 Energibehov och förnybar energi i EU EU-länderna konsumerar alltmer energi. Energiproduktionen inom EU räcker inte för att tillgodose energibehovet, utan alltmer energi måste importeras. Om inget görs inom de kommande åren kommer 70% av EU:s energibehov att täckas av importerade produkter jämfört med dagens 50% 1. Fossila bränslen kommer att dominera EUs energisystem de kommande 25 åren 2. EU kan inte frigöra sig från sitt växande energibehov utan en aktiv energipolitik. I oktober 2001 trädde ett EU-direktiv 3 i kraft för främjandet av el producerad från förnybara energikällor 4. Syftet med direktivet är att öka de förnybara energikällornas bidrag till elproduktionen, eftersom deras användning bidrar till miljöskydd och hållbar utveckling. Dessutom kan detta skapa lokal sysselsättning, ha en positiv inverkan på social sammanhållning, bidra till försörjningstryggheten och göra det möjligt att snabbare uppfylla Kyoto- protokollets mål. Energikonsumtion inom EU 15% 23% (år 1999) 6% 15% 41% Fastbränslen, bl.a. kol Olja Naturgas Kärnkraft Förnybar energi Elproduktion inom EU (år 1999) Europeiskt mål för förnybar energi Målet är att år 2010 ha fördubblat användningen av förnybara energikällor från 6 till 12% av den totala energiförsörjningen inom EU. De förnybara energikällornas andel av elproduktionen ska öka från 14 till 22%. För att kunna uppfylla det ambitiösa målet krävs ekonomiska åtgärder. I direktivet från oktober 2001 betonas nödvändigheten av bindande och ambitiösa mål för förnybara energikällor på nationell nivå för att nå resultat och uppnå gemenskapsmålen. Dessa nationella mål bör vara förenliga med de nationella åtaganden som gjorts i samband med EUs åtagande i enlighet med Kyoto-protokollet. Från och med oktober 2002 skall medlemsstaterna vart femte år anta och offentliggöra en rapport med nationella vägledande mål för framtida användning av el producerad från förnybara energikällor samt åtgärder för att nå dessa mål. EU-direktivet har angivit vägledande nationella mål fram till Det vägledande målet för Sverige avseende förnybara energikällors bidrag till bruttoelanvändningen år 2010 är 60%. 0% 12% 18% 1% 1% 1% 7% 25% Kärnkraft Kol Olja Gas Vattenkraft Geotermi Vindkraft Biomassa Övrigt 35% 1 Grönboken Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning (29/ ). 2 Enligt European Union Energy Outlook to 2020 (1999). 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG om främjandet av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el. 4 Med förnybara energikällor avses förnybara ickefossila energikällor, d.v.s. vindkraft, solenergi, jordvärme, våg- och tidvattenenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsanläggningar och biogas. Enligt statistik från Eurostat. Observera att den översta figuren redovisar energikonsumtion, medan den undre visar elproduktion

4 1. Vindkraften i nationell och europeisk politik Målet för Sverige har formulerats utifrån elproduktionen år 1997, då 72 TWh el producerades från förnybara energikällor inklusive vattenkraften (49,1% av bruttoelanvändningen). Från svenskt håll ansågs 52 % vara en mer realistisk sifferuppgift, eftersom vattenkraftsproduktionen var högre än normalt år Vindkraftsmarknaden Europa dominerar vindkraftsmarknaden, både vad gäller tillverkning och installation. Tyskland, Spanien och Danmark står tillsammans för över 80% av installerad effekt från vindkraft. I ett internationellt perspektiv har, näst efter Tyskland, USA störst mängd installerad effekt från vindkraftverk. Andra länder med storskalig vindkraftsutbyggnad är Japan och Kina. I april 2001 fanns i EU totalt MW installerad effekt från vindkraft, se tabell 2.1. Utbyggnaden sker snabbt. Vid årskiftet 2002/2003 fanns det i världen drygt MW installerat. Av dessa fanns närmare MW i Tyskland, drygt 5000 MW i Spanien och 4500 MW i USA. Danmark hade ökat sin installerad vindkraftseffek till knappt 2900 MW (Vindbladet nr. 36, mars FOI). Andel installerad MW Mål/år effekt Tyskland 47% Spanien 19% % RES*/2010 Danmark 17% MW/2030 Italien 4% 506 Holland 3% MW/2010 Storbritannien 3% % RES/2010 Sverige 2% TWh RES/2010 Grekland 2% 208 Irland < 1% MW/2005 Portugal < 1% MW/2010 Österrike < 1% 79 Frankrike < 1% TWh/2010 * RES = Renewable Energy Systems, dvs förnyelsebar energi. EUs mål: Förnyelsebar energi ska utgöra 12% av energikonsumtionen år Tabell 2.1 Installerad effekt vindkraft i Europa år

5 1. Vindkraften i nationell och europeisk politik 1.2 Nationellt perspektiv på vindkraften Förnybar energi i den svenska energipolitiken Miljöbalken slår i en grundläggande regel fast att förnybara energikällor ska användas i första hand 5. I propositionen Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning 6 slås fast att Sveriges energisystem huvudsakligen ska baseras på inhemska och förnybara energikällor. I energipropositionen 6 anges ett planeringsmål på 10 TWh vindkraftsproducerad el till år Syftet med detta mål är bl.a. att göra vindkraften synlig i den fysiska planeringen och vid prövningar av tillstånd. Planeringsmålet för vindkraft som antagits av riksdagen är ett uttryck för ambitionsnivån när det gäller att skapa förutsättningar för en framtida utbyggnad av vindkraften. Regeringen har lagt ett förslag till nytt stödsystem baserat på handel med elcertifikat i enlighet med ett riksdagsbeslut i november Producenter av förnybar el tilldelas ett certifikat per producerad MWh. Konsumenterna ska köpa en viss kvot (andel av sin förbrukning) förnybar och certifierad el per år. Denna kvot ökar från ca 6,4% år 2003 till 15% år I övergångsfasen tilldelas producenter av vindkraftsel extra finansiellt stöd. Det nya stödsystemet ska träda i kraft 1 maj Nationella utredningar kring vindkraft Förutsättningarna för lokalisering av vindkraft har utretts i ett antal olika studier. År 1999 avslutades den statliga vindkraftsutredningen Rätt plats för vindkraften, SOU 1999:75. I utredningen konstaterades att ett långsiktigt kvantitativt mål för vindkraft behövs för att välgrundade avvägningar ska kunna göras mellan vindkraftsintresset och andra intressen. Ett plane-ringsmål på 10 TWh/år föreslogs. Dessutom angavs att områden med särskilt goda vindenergiförutsättningar bör utpekas som riksintresse för vindkraft i enlighet med 3 kap. miljöbalken. Riksintresse för vindkraft skulle möjliggöra avvägningar mellan vindkraft, andra exploateringsintressen och etablerade bevarandeintressen. Arbetet med att definiera områden av riksintresse för vindkraftsproduktion bedrivs av Energimyndigheten och beräknas vara klart hösten Den statliga utredningen har lett vidare till ett antal delstudier. 5 2 kap. 5 MB. 6 Energipropositionen Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning, 2001/02:143 7 Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor. Näringsdepartementet. SOU 2001:

6 1. Vindkraften i nationell och europeisk politik Energimyndigheten redovisade i maj 2001 områden med goda förut-sättningar för vindkraft. I utredningsrapporten föreslås att planeringsmålet för utbyggnad av vindkraften fastställs till 10 TWh/år för en tidsperiod på 10 till 15 år. Energimyndigheten konstaterar att för att uppnå en stor produktion av vindkraftsel måste etablering av större vindkraftsparker ske till havs. Lämpliga havsområden finns i första hand på bankar i Östersjön. Sju områden i Östersjön och Kattegatt anges vara intressanta ur vindkraftssynpunkt. I rapporten beskrivs även hinder och förutsättningar för en storskalig utbyggnad, t.ex. utformning av regelsystem och stödsystem, tillståndshantering och elnätsfrågor. Statens Energimyndighet menar att storskalig havsbaserad vindkraft bör betraktas som en nationell angelägenhet till skillnad från den landbaserade som är en regional/lokal angelägenhet. Samtidigt med Energimyndighetens utredning tillsattes en interdepartemental arbetsgrupp, kallad AgVIND, för att studera förutsättningarna för fjäll- och havsbaserade vindkraftverk. Arbetet utmynnade i förslag till hur fortsatt arbete för kartläggning kan bedrivas. Följden blev att Naturvårdsverket och Boverket fick regeringsuppdrag att studera förutsättningarna för storskalig etablering av vindkraft. Naturvårdsverket har utifrån regeringsuppdraget lagt fram förslag om ett undersökningsprogram för studier av vindkraftsparkers effekter på naturmiljön i havsområden 8. Inventeringar ska koncentreras till utsjöbankar och skärgårdsområden, som är av särskilt intresse för havsbaserad vindkraft. Dessa områden ska samtidigt omfatta prioriterade skyddsområden för marin naturvård och vara fiskebiologiskt särskilt betydelsefulla. Forskningsinriktade studier föreslås genomföras som pilotstudier. De bör i första hand omfatta vindkraftsparkers långsiktiga effekter på marina livsmiljöer genom ljud och vibrationer, ljus/belysning samt elektromagnetisk påverkan. Förutom dessa förslag behövs det enligt Naturvårdsverket ett särskilt kontroll- och uppföljningsprogram av havsbaserade vindkraftsanläggningars eventuella miljöeffekter. En nationell, tvärsektoriell och fristående grupp som följer och utvärderar effekterna på den marina miljön bör kopplas till ett sådant uppföljningsprogram. Boverket ska enligt ett regeringsuppdrag redovisa övergripande förutsättningar för storskalig utbyggnad av vindkraftsanläggningar i havsoch fjällområden samt i Vänern. I en lägesrapport föreslår Boverket att det snarast bör byggas vindkraftsparker som pilotprojekt på några väl valda platser i havet/vänern. I pilotprojekten kan påverkan på miljön i vattnet och kustlandskapet studeras. Kunskapen om konsekvenserna kan sedan ligga till grund för beslut om vidare utbyggnad. Boverket har, tillsammans med Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet omarbetat de allmänna råden Etablering av vindkraft på land (1995:1). Detta har resulterat i en handbok för planering och prövning av vindkraftverk. Handboken utgår från det Enligt Uppdrag att föreslå undersökningsprogram avseende vindkraftsparkers effekter på naturmiljön i havsområden, Redovisning till Miljödepartementet Dnr /Nv

7 1. Vindkraften i nationell och europeisk politik övergripande synsättet att dagens stora vindkraftverk påverkar omgivningen vida omkring. En lämplig utbyggnad och lokalisering förutsätter att vindkraftsintresset behandlas i planer och planeringsunderlag. En annan utgångspunkt är att föreslå hur en målstyrning av vindkraftens utveckling kan göras och klargöra rollfördelningen mellan olika nivåer och myndigheter. Riksantikvarieämbetet har lämnat en lägesredovisning till Regeringen av uppdraget att beskriva kulturmiljövårdens intressen och översiktligt analysera fjäll-, kust- och havslandskapens känslighet för storskaliga vindkraftsetableringar. Redovisningen innehåller en genomgång av hur kulturmiljöns värden och värden för friluftslivet påverkas av vindkraftanläggningar. Där presenteras även en metod för identifiering och analys på regional nivå av områden som ur kulturmiljösynpunkt är särskilt känsliga för en vindkraftutbyggnad. Riksantikvarieämbetet avser att lämna in en slutredovisning av områden som utifrån dessa regionala analyser bedöms vara olämpliga för storskaliga vindkraftsetableringar till Regeringen under första halvåret Försvarsmakten har i projektet SgVind utfört en del studier av vindkraftens eventuella påverkan på olika försvarsanläggningar. Försvarets Materielverk, FMV, studerar för närvarnade vindkraftens effekter på militära övervaknings- och kommunikationssystem, däribland signalspanings- och radiolänksystem. Dessa ska vara slutförda under Nya miljömål för Sverige Riksdagen har antagit 15 nationella miljökvalitetsmål. Dessa mål beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Målen ska ge ledning vid tillämpningen av Miljöbalken. De är allmänt formulerade och ska därför konkretiseras med delmål och förslag till åtgärder. För att målen ska kunna nås måste miljöfrågorna vävas in i all politik och allt vardagsliv. Lämpliga styrmedel måste införas. Uppföljningen av miljötillståndet ska ske både nationellt och regionalt. I detta arbete är länsstyrelsernas roll mycket viktig. I propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier lämnades förslag till delmål och åtgärdsstrategier för 14 av de 15 miljökvalitetsmålen. Tre åtgärdsstrategier ska vara vägledande för det framtida miljöarbetet, nämligen effektivisering av energianvändning och transporter, giftfria och resurssnåla kretslopp samt hushållning med mark, vatten och den byggda miljön 9. Målet Begränsad klimatpåverkan behandlades i en separat proposition 10. Enligt denna föreslår Regeringen att de svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för 9 Propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier. 2000/01: Propositionen Svensk klimatstrategi, 2001/02:

8 1. Vindkraften i nationell och europeisk politik Miljökvalitetsmålen 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans, levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlings landskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö perioden vara minst fyra procent lägre än utsläppen En viktig åtgärd för att nå målet är att främja elproduktion från förnybara energikällor genom s.k. gröna certifikat. Enligt SOU 1999:75 11 berör vindkraften tolv av de femton miljömålen. Vindkraften bidrar till att uppnå de flesta miljökvalitetsmålen. Några miljömål kan påverkas fysiskt eller upplevelsemässigt negativt av vindkraftsetablering, t.ex. målet Hav i balans, levande kust och skärgård, målet Ett rikt odlingslandskap samt målet God bebyggd miljö. De enda miljökvalitetsmål som inte berörs av vindkraft är målen Giftfri miljö, Säker strålmiljö samt Skyddande ozonskikt. För miljömålen Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Myllrande våtmarker samt Begränsad klimatpåverkan bidrar vindkraftverk till uppfyllandet av miljömålen genom att de ersätter elproduktion från anläggningar med fossila bränslen. Länsstyrelsen i Skåne län driver projektet Nya miljömål för Skåne. Syftet med projektet är att anpassa de 15 miljökvalitetsmålen till skånska förhållanden. Förutom att ta fram regionala delmål, ska projektet föreslå åtgärder för att nå målen, samt utarbeta ett system för att kunna se om målen uppnås. I projektets delrapport 4 diskuteras 14 av de 15 miljökvalitetsmålen. Storslagen fjällmiljö är undantagen. För miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning anges bl.a. utbyggnad av vindkraft som en åtgärd för att uppnå målen. En vindkraftsutbyggnad i Skåne motsvarande 3 TWh elproduktion per år föreslås enligt rapporten fram till år Som motiv till målet anges den stora potentialen för vindkraftsutbyggnaden till havs. Resultaten från Länsstyrelsens vindkraftsprojekt kommer dock att ligga till grund för slutgiltigt delmålsförslag vad gäller vindkraft. 11 SOU 1999:75. Rätt plats för vindkraften. Miljödepartementet

9 Vindkraftens förutsättningar 2.1 Nyttjande av vindenergin Vindenergi Den viktigaste förutsättningen för elproduktion från vindkraftverk är naturligtvis vindförhållanden. Om vindhastigheten dubblas ökar energiinnehållet åtta gånger. I Skåne är ungefär 50% av ytan intressant för vindkraftsetablering enligt nuvarande bedömningar. Det finns ett antal olika karteringsmetoder för att få en översiktlig bild av potentialen för vindkraftsetablering. De mest omtalade är den danska WAsP-modellen, som utgår från klimatologiska mätningar och råhetsklasser 12, och MIUUmodellen 13 som utgår från avancerade fysikaliska metoder. WAsP-metoden är främst utvecklad för att kartera relativt topografiskt okomplicerade landområden, medan MIUU-modellen kan ge en bättre bild av vindenergin i topografiskt varierande områden och till havs. Karteringsmetoderna utvecklas hela tiden. Den senaste vindenergikarteringen i Skåne utfördes 1997 av SMHI. Den utgår från WAsP-metoden och täcker framförallt södra Skåne och de kustnära områdena i norra Skåne. Vad gäller havsområdena är främst den kustnära delen karterad. En kartering med MIUU-modellen skulle kunna ge en bättre bild av havspotentialen i Skåne. Vid bedömning av vindenergi-potentialen till havs tillkommer dock en del andra osäkerhetsmoment, såsom påverkan på de marina livsmiljöerna, se kap. 2.4 och 3.3. Inom detta projekt behandlas därför havspotentialen endast översiktligt. Skåne är till större delen relativt topografiskt okomplicerat, varför nuvarande kartering bör kunna ligga till grund för detta arbete. Då de inre delarna av norra Skåne inte har karterats har hänsyn inte tagits i scenarierna (del 1) till en del områden med plats för några vindkraftverk, se bild 1.1. Detta bör dock inte innebära någon större missbedömning av vindenergiresursen. Vid det inledande arbetet med formulerande av riksintresse för vindkraft arbetade Energimyndigheten utifrån en vindenerginivå översti- Slutsats inför scenarier Områden med vindenergiinnehåll > kwh/(m 2 och år) på 80 m höjd definieras som vindintressanta. 12 Råhet är en bedömning av markytan vad avser faktorer som påverkar vindstyrkan, t.ex. växtlighet och byggnader. 13 Från Meteorologiska institutionen vid Uppsala Universitet 14 SOU 1999:75. Rätt plats för vindkraften. Miljödepartementet. 15 Vindkraften i Sverige. Utredningsrapport avseende områden med särskilt goda vindförutsättningar och förslag till planeringsmål för vindkraften m.m. Energimyndigheten, maj

10 2. Vindkraftens förutsättningar Bild 2.1 Vindenergiinnehåll i Skåne på 80 m höjd enligt SMHIs kartering, Områdesavgränsningen visar det område som i projektet definierats som tillräckligt vindintressant ut till den ekonomiska zonen i havet. För vattenområdet har vindzon 1, > 6000 kwh/( m 2 och år), använts eftersom karteringen till havs är bristfällig. Elproduktion från vindkraftverk (vkv) Ett vkv med en effekt på 1 MW producerar i ett bra vindläge ca 2500 MWh/år, vilket motsvarar hushållsel till ca 500 villor vid en elförbrukning på kwh/år - Enligt SOU 1999:75 gande kwh/(m 2 och år) på 100 meter höjd 14. Energimyndigheten har därefter 15 bedömt att områden med särskilt goda förutsättningar för vindkraftsetablering lägst har ett vindenergiinnehåll på kwh/(m 2 och år) på 80 meters höjd. Dessa områden har valts som utgångspunkt i Länsstyrelsens scenarier. Vidare har områden med större vindenergiinnehåll än kwh/(m 2 och år) delats in i olika zoner, vilka redovisas på kartbilden 2.1. Syftet med dessa är att i scenarioarbetet (del 1 i rapporten) kunna jämföra hur olika scenarier utnyttjar vindresursen och ge en rättvisare bild av produktionsstorleken. Elproduktion Vinden, och med den energiinnehållet, varierar dels under dygnet, dels under året. Ett vindkraftverk startar sällan vid vindhastigheter under 3-5 m/s och stängs av vid ca 25 m/s. Man förlorar dock inte mycket energi på denna begränsning av vindkraftverkens drift, eftersom vindar över 25 m/s inträffar mycket sällan. Generatorer utformas efter en viss vindhastighet och över denna hastighet går överskottsenergin till spillo. Ett vindkraftverk uppnår i allmänhet 25-30% av den energi som den teoretiskt sett kan uppnå om verket producerar maximalt hela året. Men de bästa vindkraftverken kan ha en tillgänglighetsfaktor på 98%, d.v.s

11 2. Vindkraftens förutsättningar de är i drift 98% av tiden även om de inte producerar maximalt hela tiden. Ett litet vindkraftverk kan i vissa fall utnyttja fördelningen av vindenergi bättre än ett stort, eftersom det kan starta vid lägre vindhastighet och avge sin fulla effekt tidigare. Eftersom elproduktionen i ett vindkraftverk varierar med vinden, måste det finnas tillgång till andra kraftverk som kan kopplas in då vindkraftverken står stilla. Normalt regleras vindkraften med vattenkraft eller genom elimport. Hur stor yta som krävs för en viss elproduktion beror på vindens energiinnehåll och avstånden mellan vindkraftverken i en grupp. Vindenergin ökar med höjden över marken samt varierar med avståndet till kustlinjen. Sambanden mellan vindkraftverks elproduktion och höjd över marken, avstånd till kusten samt vindkraftverkens inbördes avstånd i grupplokaliseringar har studerats av Högskolan på Gotland. Studien finns redovisad i en separat bilaga till denna rapport. Nedan presenteras kort slutsatserna från studien. För att kunna jämföra olika lokaliseringsalternativ kan tabell 2.2. användas. Den visar produktionen i förhållande till både avstånd till kusten och höjden över marken. I tabellen har produktionen från ett vindkraftverk med navhöjden 60 meter placerat på kustlinjen valts som utgångspunkt. Produktionen från verk med annan placering och navhöjd relateras sedan till denna produktion. Produktionssiffrorna anges i procent av referensverket. Till exempel kan man från tabell 2.2 utläsa att en ökning av navhöjden från 60 till 100 meter leder till 12% ökning av elproduktionen vid placering på kustlinjen. Utgångspunkten för tabellen är Skånes sydkust och avståndet till kusten på land ska mätas längs en nord-sydlig meridian. För havsbaserade verk har detta ingen betydelse. Till havs Kust På land Energi * Avstånd [km] Navhöjd 100 m m m m * Vindens energiinnehåll på 50 m höjd i kwh/m 2, år (avrundat till hundratal Tabell 2.2.Sambandet mellan vindkraftverks avstånd till kust och höjd över mark (navhöjd) å ena sidan och verkens produktion å andra sidan. Tabellen är hämtad från Ekonomisk ytanalys för vindkraft. Wizelius & Ivanell, Centrum för VindkraftsInformation, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. September

12 2. Vindkraftens förutsättningar En grupp med högre verk producerar i regel mer än en grupp med mindre verk inom samma område. När det gäller markbehov i relation till avståndet till kusten är sambanden inte lika entydiga, eftersom det går att öka vindkraftverkens produktion genom att öka navhöjden och/ eller rotorns svepyta. Ett vindkraftverk kan anpassas så att det kan producera lika mycket ett par kilometer innanför kusten som ett verk vid kusten. Denna anpassning av verken innebär dock ökade kostnader och sämre ekonomi. Vid placering av flera verk nära varandra uppstår turbulens och minskad vindhastighet. Detta ger en mindre energiproduktion i grupp än om vindkraftverken placerats var för sig. För att undvika detta placeras vindkraftverk med ett inbördes avstånd på åtminstone 3 rotodiametrar. Om verken placeras i samma riktning som den förhärskande vindriktningen krävs minst 5-9 rotordiameter. I ett projekt har MIUU kommit fram till att det krävs 7 rotordiametrar mellan aggregaten (10 rotordiametrar vid 10*10 verk) för att nå ner till 10% energiförlust. Wizelius och Ivanell på Centrum för Vindkraftsinformation har angivit följande siffror (tabell 2.3) för olika grupperingar. Avstånd Gruppering antal rotordiametrar 1*6 3*3 6*6 2 6, , , ,8 3 3 Tabell 2.3. Förluster i procent vid olika grupperingar av vindkraftverk på land. Avståndet mellan verk anges i antal rotordiametrar. Grupperingarna består av en rad med 6 verk, 3 rader med 3 verk samt 6 rader med 6 verk. Slutsats inför scenarier Avstånd mellan vindkraftverk i en grupp: Land: 5 rotordiametrar Hav: 6 rotordiametrar Det kan dock vara fördelaktigt att komprimera en vindkraftgrupp eller park för att minska markarealen eller kostnaden för inkoppling på elnätet. I projektets scenarier har ett avstånd på 5 rotordiametrar på land använts. Till havs är vinden mindre turbulent. Därför ökar vindhastigheten inte lika snabbt till ursprungshastigheten bakom ett vindkraftverk 16. Till havs har därför ett större avstånd mellan verken använts, nämligen 6 rotordiameter. Den havsbaserade vindkraftsanläggningen på Horns Rev i Danmark har ett inbördes avstånd på 7 rotordiametrar. Vindkraftsanläggningen på Middelgrunden utanför Köpenhamn har ett inbördes avstånd på 2,5 rotordiametrar. Detta korta avstånd valdes av estetiska skäl, trots energiförlusterna. 16 Ekonomisk ytanalys för vindkraft - om sambanden mellan vindkraftverks avstånd till kust, höjd över mark, inbördes avstånd och vindkraftverkens produktion/markanspråk. Centrum för Vindkrafts Information, Gotland. Utförd som konsultstudie till Länsstyrelsen i Skåne, september

13 2. Vindkraftens förutsättningar Beräkning av produktion För att kunna beräkna hur mycket energi som kan produceras i olika scenarier har en förenklad räknemodell använts. Genom att anta hur många fullasttimmar 17 olika placeringar kan ge kan följande formel användas: 1 fullasttimme (h) * verkets effekt (MW) = produktion MWh 1 TWh/år motsvarar: GWh/år MWh/år kwh/år Följande ungefärliga siffror i tabell 2.4. har presenterats av Sveriges Vindkraftsleverantörer och gäller för 80 meters höjd: Placering Fullasttimmar Vindzon Mindre bra vindläge 2000 h 4 Relativt bra vindläge 2400 h 3 Bra vindläge 2800 h 2 Havsläge 3300 h 1 Tabell 2.4 Antal fullasttimmar för ett 80 meter högt vindkraftverk i olika placering. I projektet har antagits att indelningen ovan med fullasttimmar ungefär motsvarar den indelning i vindzoner som gjorts av vindkarteringen, se informationsrutan om energiproduktion i marginalen intill. 2.2 Elnät För att kunna bygga ut vindkraften behöver det finnas tekniskt och ekonomiskt rimliga möjligheter att ansluta anläggningar till elnätet. Nätets möjligheter och begränsningar är därför en viktig fråga att belysa i regionala planeringsunderlag. Den tekniska kunskapen kan dock vara svår att överföra till ett generellt och användbart planeringsunderlag. Elnätet utgör ett komplext system, där anslutning av vindkraftverk i en punkt påverkar möjligheten till anslutning i en annan. Detta gör det svårt att ge en övergripande bild av elnätets påverkan på elnätspotentialen. Därmed är det också svårt att säga var elnätsförstärkningar behövs. En ellednings överföringskapacitet och belastning påverkar hur stor effekt vindkraft som kan anslutas. Överföringskapaciteten anger hur mycket el som kan transporteras från en punkt till en annan. Belastningen anger hur stor elförbrukningen är utmed ledningen. Olika typer av vindkraftverk ger olika påverkan på elkvaliteten och därmed olika förutsättningar för anslutning till elnätet. Det saknas tillräckliga kunskaper om hur vindkraftsanläggningar påverkar nätet och strömkvaliteten i sin omgivning och hur produktionen kan samvariera med den lokala konsumtionen i ledningsområdet. Slutsats inför scenarier Ett 2 MW verk producerar på land: Vindzon MWh/år Ett 5 MW verk producerar till havs: Vindzon MWh/år Fullaststimmar utgör ett mått på hur många timmar under ett år som ett vindkraftverk på en viss plats skulle vara i drift om den producerade maximalt hela tiden. I verkligheten producerar ett vindkraftverk snarare 25-30% av den maximala energiutvinningen, men är å andra sidan i drift upp till 98% av tiden

14 2. Vindkraftens förutsättningar I anslutning till projektet har en studie av elnätssituationen i Skåne utförts. Institutionen för Elteknik vid Chalmers sammanställde uppgifter från elnätsbolagen. Det visade sig att Sydkraft helt dominerar ägandet av ledningar på regionnätsnivå; 50 och 130 kv-ledningar. Det är framförallt detta nät som är intressant för anslutning av större vindkraftsgrupper och parker. Enligt studien utgör kraftnätet idag inte en begränsning för vindkraftsetablering i Skåne, men det är svårt att förutse effekterna av en mer storskalig vindkraftsutbyggnad. En sådan utbyggnad kan kräva förstärkning av elnätet. Kraftnätet är framförallt utbyggt i länets mer tätbefolkade västra delar och således är potentialen för anslutning av vindkraftverk störst där. För havsbaserad vindkraft finns möjliga anslutningspunkter utmed hela skånska kusten. Potentialen är dock störst i väster, även om studien visar på möjligheter att ansluta minst 700 MW utmed den östra och södra kusten. Ledningar upp till 130 kv kan grävas ner, medan kraftigare spänningsnivåer i det nationella stamnätet kräver luftledning. För vindkraft är främst det lokala eller regionala nätet aktuellt för anslutning av vindkraftverk. Då eftersträvas oftast en jordkabel, eftersom man på detta vis minskar den visuella påverkan från vindkraftsanläggningen. Dock måste hänsyn tas till t.ex. fornlämningar, känsliga biotoper och befintlig markanvändning vid framdragningen av kabeln. Elen från en vindkraftsanläggning måste transformeras upp till rätt spänningsnivå, då den kopplas in på befintligt elnätssystem. Placering och utformning av transformatoranläggningen bör då anpassas till omgivande landskap. 2.3 Teknisk utveckling Generatorn, tornet och rotorn är de komponenter i ett vindkraftverk som huvudsakligen bestämmer produktion och kostnad. Koniska ståltorn är vanligast, även om fackverkstorn är billigare och ger mindre vindskugga. Fackverkstornen anses dock vara mer störande ur visuell synvinkel. De är också känsligare för korrosion. Den ekonomiskt optimala tornhöjden beror på kostnaden per meter torn, vindenergiinnehållet och turbulensen, kostnad för mobilkran och transporter samt priset som ges för en extra kilowattimme el. Till havs kan man välja lägre torn, eftersom vindhastigheten är hög redan på låg höjd och vindarna dessutom är mindre turbulenta. Rotordiametern bestämmer hur mycket energi som kan utvinnas, eftersom denna ger den yta inom vilken vinden bromsas. Dubblas rotordiametern fyrdubblas arean som utvinner energi. Ett udda antal är vanligen bättre än ett jämnt, eftersom belastningen på tornet oftast blir mindre 18. (Det är nämligen svårare att beräkna belastningen på tvåbladiga verk.) Acceptansen är dessutom större för trebladiga verk utifrån visuella effekter. Trebladiga verk ser ut att rotera jämnare än ett tvåbladigt. Man 18 Danish Wind Turbine Association menar detta på sin hemsida,

15 2. Vindkraftens förutsättningar minskar kostnaden och materialåtgången med färre blad, men de måste samtidigt rotera snabbare för att utvinna samma energi, vilket är negativt från bullersynpunkt och utifrån visuella effekter. Den tekniska utvecklingen av vindkraftverken går ständigt framåt. Idag utgörs de flesta vindkraftverken i tillståndsansökningar i Skåne av 1,5-2 MW verk med en totalhöjd på cirka meter. Vad gäller storleken kan man idag se en ytterligare ökning till mer än 120 meter. Under våren 2002 lanserades ett par 3 MW verk. Om 5 år kommer 5 MW verk att vara tillgängliga. Ett 5 MW verk kräver en rotordiameter om meter. Rotordiametern och navhöjden kommer fortfarande att anpassas för vindläget på den aktuella platsen. I sämre vindlägen kan mindre aggregat med en något större rotor placeras och därmed tänja gränsen för var vindkraftverk kan vara lönsamma 19. För havsbaserade vindkraftverk behöver tornen inte vara lika höga, eftersom vindarna är starkare, jämnare och inte turbulenta som på land. Scenarierna i del 2 med havsetablering utgår därför från vindkraftverk med en navhöjd på 90 meter, medan rotordiametern är 120 meter. Inte bara större vindkraftverk kan antas komma ut på marknaden, utan även ny teknik och utförande. Olika typer av växellådslösa maskiner har tagits fram och vidareutvecklas. Teknikutvecklingen kan även påverka placering gentemot svaga nät. Kabel för högspänd likström, s.k. HVDCteknik, kan komma att spela en stor roll för havsbaserad vindkraft med stort avstånd till kusten. Slutsats inför scenarier Storlek på verk i ett 10- års perspektiv På land: 2 MW Navhöjd 80 m Rotordiameter 80 m Till havs: 5 MW Navhöjd 90 m Rotordiameter 120m 2.4 Havsbaserad vindkraft Till havs är vindenergiförhållanden generellt sett mycket bättre än på land. Vindarna till havs är mindre turbulenta och starkare. Dock ökar vindenergiinnehållet mest mellan 0 och 5 km från kusten. Därefter ökar vindenergin endast svagt 20. Därför ger större avstånd än 5 km till kusten sällan ökade intäkter från vindkraftsägaren, medan andra faktorer som t.ex. drifts- och underhållskostnader ökar. Den tekniska kunskapen för uppförande av vindkraftverk till havs finns redan, även om förbättringar ständigt sker. Däremot finns det stora brister i kunskapen om vindkraftens effekter på den marina miljön. Mer om miljöeffekterna av havsbaserad vindkraft tas upp i kap Muntlig informationen om teknisk utveckling kommer från föreningen Sveriges Vindkraftsleverantörer 20 Enligt Ekonomisk ytanalys för vindkraft. Wizelius & Ivanell, Centrum för VindkraftsInformation. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. September

16 2. Vindkraftens förutsättningar Slutsats inför scenarier Endast havsbaserade anläggningar 8 km utanför kusten ut till och med den ekonomiska zonen studeras i scenarierna. Havsdjup och grundläggning Den mest utnyttjade konstruktionen för grundläggning av vindkraftverk till havs i Sverige är fundament av monopile-typ, d.v.s. ett stålrör borras eller pålas ner i havsbotten. Efter anläggningens livstid kan dessa rör skäras av utmed botten. Mjuka bottnar, som lämpar sig för betongfundament, är ovanliga i Sverige. På större djup kan det bli aktuellt med tripodkonstruktioner, en grundläggningskonstruktion med tre ben som ställs på havsbotten. Havsdjup utgör en viktig ekonomisk begränsning för vindkraftsutbyggnaden till havs. Ökat havsdjup leder till ökad materialvikt och därmed större kostnad. Denna ökning är exponentiell med djupet. Dess- Bild 2.2. Havsdjup inom svenskt vatten samt den ekonomiska zonen. Havsdjupen är mycket översiktligt redovisade enligt Nordisk kartdatabas, Lantmäteriet. Slutsats inför scenarier Två havsdjup studeras : Ett mindre havsdjup på m som är aktuellt i dagsläget Ett större havsdjup på 40 m ur ett 10- årsperspektiv utom ger större havsdjup en potentiell ökning av hydrodynamiska krafter på fundament och torn, vilket ställer större krav på strukturen 21. Med ökad kunskap och teknikutveckling pressas dock kostnaderna ständigt. Enligt föreningen Sveriges Vindkraftsleverantörer är det idag ekonomiskt rimligt att bygga på djup ner till drygt 10 meter, medan man projekterar ner till 20 meter och planerar till 30 meter. Det finns dock indikationer på att även havsdjup på 40 meter snart kan utgöra en potential för vindkraftsetablering. Till exempel planeras några av vindkraftverken på Kriegers Flak i Tyskland på djup ner till 40 meter. 21 Assessment of Offshore Wind Energy Resources in the Republic of Ireland & The Northern Ireland. Part of EU Interreg II Programe

17 2. Vindkraftens förutsättningar Elnätsanslutning En annan ekonomiskt begränsande faktor för utbyggnaden av havsbaserad vindkraft är elnätsanslutningen. Stora avstånd från lämplig anslutningspunkt på land medför dyrbar kabeldragning. Högspänningskablar med likström, s.k. HVDC-teknik, kan vara en lösning för havsbaserad vindkraft, då det handlar om stora avstånd till kusten. En sådan kabel är dyrare, men ger i gengäld mindre förluster. Kabeln från en havsbaserad anläggning grävs ner i bottenlagren. Ankringsförbud krävs dock i anslutning till kabeln för att skydda kabeln. Där kabeln når land måste den ligga på frostfritt djup. Kabeln dras till lämplig elledning och transformeras upp innan den kopplas in på denna. Havsetablering medför således en del nedgrävning av kabel på land samt en transformatoranläggning, precis som landbaserad vindkraft. Läs mer i kapitlet om elnätsfrågor, kap Visuell påverkan I en dansk rapport från avseende visuella förhållanden kring havsbaserade vindkraftverk utgick man från knappt 60 meter höga vindkraftverk (navhöjd). Påverkan delades in i fyra olika avståndszoner; närzon, mellanzon, fjärrzon samt icke-synbar zon. Indelning av visuell påverkan från havsbaserade verk: Närzonen 0-7,5 km Verken är påtagliga Mellanzonen 7,5-12,5 km Verken är små, men mycket tydliga Fjärrzonen 12,5-25 km Verken försvinner delvis under horisonten Icke synbar zon > 25 km Verken kan ses, men är i praktiken osynliga Tabell 2.5. Visuell påverkan från havsbaserade vindkraftverk enligt VindmØller i danske farvande - en undersøgelse af de visuelle forhold ved opstilling af vindmøller på havet, Synligheten beror bl.a. på verkens höjd, antal verk, parkens utformning och väderförhållanden. Andra viktiga aspekter är hur stor del av horisonten som påverkas av anläggningen, om det finns flera anläggningar i synfältet samt vilka kustlandskap som kräver särskilt stor hänsyn. Länsstyrelsen i Skåne anser generellt att det ur landskapsbildssynpunkt är olämpligt med storskalig vindkraftsetablering närmare kusten än 8 km, då det påtagligt skulle dominera upplevelsen från land. Undantag kan vara etablering i anslutning till industri- eller hamnområden. 22 VindmØller i danske farvande - en undersøgelse af de visuella forhold ved opstilling af vindmøller på havet. MiljØ- og Energiministeriets udvalg om havsbaserede vindmøller. December

18 2. Vindkraftens förutsättningar Slutsats inför scenarier Olika hänsynsavstånd till kusten testas: 8 km till kusten 20 km till kusten Kuststräckor<30m.ö.h. havsetablering minst 8 km från kusten, Kuststräckor>30m.ö.h. havsetablering minst 25 km från kusten Förutsättningarna kan dock variera och den slutliga prövningen sker först när en tillståndsansökan kommer in till myndigheten. I scenarierna studeras endast potentialen för havsbaserad vindkraft minst 8 km ut från kusten. Då vi i denna studie utgår från större vindkraftverk (90 m) innebär gränsen 8 km att verken oftast fortfarande är påtagliga. Det skulle därför vara intressant att studera hur mycket vindkraftspotentialen minskar vid större avstånd till kusten. Vid låga kustlandskap rekommenderas i den danska studien ett minsta avstånd på 7,5 km, medan höga kustlandskap (>30 m.ö.h.) med naturvärden, fritidshus eller stadsbebyggelse rekommenderas ett avstånd till havsbaserade vindkraftanläggningar på minst 12,5 km. Detta beror, förutom på de höga naturvärdena, på att man ser längre då man kommer högre upp i terrängen. I scenarierna testas ett avstånd på 25 km till kustpartier med marknivå 30 meter över havsytan. I verkligheten påverkar även faktorer som antal verk, parkens utformning, väderförhållanden etc hur påtaglig en vindkraftanläggning till havs är från kusten. 2.5 Vindkraftens miljöeffekter Energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar cirka 1% av dess energiproduktion under livslängden 23. Hur stor vindkraftens miljövinst är i form av reducering av koldioxidutsläpp beror på vilket energislag som vindkraften jämförs med. Ofta utgår man från att vindkraften ska ersätta kolkondenskraftverk. Det nationella planeringsmålet på 10 TWh/ år vindkraftsproducerad el minskar CO 2 - utsläppen med 8 miljoner ton/år, då den ersätter elproduktion från kolkondens 24. År 2000 släppte Sverige ut 56 miljoner ton koldioxid 25 genom förbränning av fossila bränslen och drivmedel till fordon. Enligt en livscykelanalys av Vattenfalls energiproduktion 26 är det endast vattenkraft som ger ett mindre utsläpp av fossilt CO 2 än vindkraft. Jämförelser är gjorda mellan vattenkraft, kärnkraft, biokraftvärme, vindkraft, nätansluten solkraft, oljekondens, naturgaskombi, bränsleceller, kolkraft samt gasturbiner. Nackdelarna med vindkraften är den relativt stora markareal som krävs samt den förändrade landskapsbilden. Kostnaden av miljöpåverkan som inte ingår i en vara eller tjänst kallas extern kostnad eller externalitet. Dessa betalas av samhället t.ex. genom inkomstskatter och försäkringsbolagens premier. Exempel är hälsokostnader, förlorad biodiversitet, skada på flora 23 Enligt Boverkets remiss av Handbok för lokalisering av vindkraftverk, Siffran kommer från livscykelanalyser. 24 Vindkraften i Sverige. Energimyndigheten, maj Utsläpp till luft i Sverige - Koldioxid, metan, dikväveoxid, kväveoxider, kolmonoxid, flyktiga organiska ämnen och svaveldioxid SCB, Statistiska meddelanden, MI 18 SM 0201, Korrigerad version Livscykelanalys av Vattenfalls el. Vattenfall AB och Explicare A, augusti

19 2. Vindkraftens förutsättningar och fauna samt klimatförändringar. Stora, ofta dolda, stöd till fossila bränslen gör dessa mycket billigare än de egentligen är. De dolda stöden kan t.ex. bestå av krav att köpa en viss form av energi, lägre energipris för stora användare, infrastrukturstöd till industrin (t.ex. kärnkraftens säkerhetsinspektioner) samt undantag från risker eller ansvar. Även om alla stödformer togs bort skulle existerande infrastruktur fortfarande främja fossila bränslen. Vindkraftens miljövinster genom undvikandet av miljöfarliga utsläpp ligger framförallt på en nationell/internationell nivå, medan dess miljöförluster ligger på en lokal nivå. Vindkraftens globala miljövinster men lokala miljöförluster leder till att vindkraftsutbyggnaden ofta råkar ut för acceptansproblem. 2.6 Acceptans Vindkraften går inte att gömma undan. De vindenergirika områdena utgörs av öppna landskap, där vindkraften syns långväga. Vindkraftverkens blad roterar, vilket gör dem än mer tydliga. Samtidigt färgar vår inställning och våra förväntningar på landskapet hur vi upplever landskapet och vindkraftverk. Landskapsbildsfrågor och attitydfrågor är därför en viktig fråga för att vindkraften ska accepteras i landskapet. Attityder kring energi och vindkraft Attityd kan definieras som en värderande inställning till något. En attityd kan medföra att man handlar utifrån sin inställning, t.ex. motsätter sig en exploatering man har en negativ attityd mot. Enligt en amerikansk studie 27 från 1989 har konsumenterna en liten medvetenhet om var den energi de använder genereras och vilka miljöeffekter och sociala effekter denna resulterar i. Allmänheten vill ha mer kontroll och delaktighet i energiplaneringen, men inte mer ansvar. El ses som en rättighet. För att råda bot på problemet föreslogs i den amerikanska studien energipriser som visar rätta kostnader av olika alternativ, mer lokalt beslutsfattande, mer gripbara fördelar för den påverkade befolkningen eller mer visuell återkoppling vad gäller miljöeffekterna associerade till konsumenternas egna energibehov. Vad gäller miljömedvetenhet finns inget enkelt samband mellan miljömedvetenhet och stöd för vindkraftanläggningar. Låg miljömedvetenhet kan associeras med likgiltighet eller motstånd till vindkraftverk, 27 Consumer attitude and choice in local energy development. Thayer & Hansen

20 2. Vindkraftens förutsättningar vilket dock även hög miljömedvetenhet kan 28. Samtidigt som vindkraften uppfattas som ett symboliskt värde för det ekologiskt bärkraftiga samhället, anses den inkräkta på den moderna människans behov av orörd natur menar Böhler 29. Hans intervjupersoner tror överlag på den framtida tekniken. De tror t.ex. att vindkraften blir så effektiv att andra områden med mindre energiinnehåll men mindre konfliktrisker kan bli aktuella för vindkrafts-etablering eller att ny teknik kommer att minska energibehovet. Energi är något man erhåller bortom den egna närmiljön. Denna attityd kan medföra att det är svårt för vindkraften att bli accepterad. Acceptans Acceptansen av en förändring beror på de avvägningar man gör mellan för- och nackdelar av förändringen 30. Största acceptansproblemet för vindkraften är att dess positiva effekter ligger på nationell och global nivå, medan dess negativa effekter är lokala. Allmänheten ifrågasätter balansen mellan dessa för- och nackdelar vid tillkomsten av en lokal vindkraftanläggning. I en dansk studie om social bedömning av vindkraft 31 konstateras att kostnaden för vindkraftens miljöeffekter (inklusive de visuella) är låg i förhållande till dess andra kostnader (tillverkning av komponenter, installation etc.). Problemet är att det är de närboende som får betala dessa kostnader. Någon form av kompensation, t.ex. i form av delägarskap i verken, som kan ge dem en vinst och därmed någon fördel av verkens närvaro, har i många fall visat sig ge positivare respons till anläggningarna. Det är därför viktigt att exploatörer funderar på hur fördelar kan skapas lokalt, t.ex. genom delägande, avsättning till fond för bygden etc. Exempel finns på Gotland där exploatörer bl.a. avsatt medel till Näs magasinskassa och Slitevind som avsatt pengar till ett ungdomsstipendiat. Oftast framförs funktionen som det klart viktigaste 32 ; att vindkraftverken framförallt ska producera för att man ska acceptera inslaget i landskapsbilden. Negativa kommentarer kring vindkraft har ofta med misstro mot nyttan att göra. Icke fungerande verk och vindkraftens otillförlitlighet verkar mer kritiskt för acceptansen än visuell påverkan eller lokaliseringsfrågor. Det viktigaste är att vindkraftverken placeras där de gör nytta, där de producerar energi. Vindkraftverk är industrianläggningar och placering av verk i anslutning till industriområden och hamnområden, anses ofta som en god placering. Information om produktionen är mycket viktig, även efter att anläggningen har uppförts. Allmänheten undrar hur mycket den 28 Public attitudes towards wind farms in Scotland. Results of a residents survey. Dudleston Vindkraftens landskap - En fallstudie om konflikter kring vindkraftsetablering på den svenska västkusten. Tom Böhler, Licentiatuppsats, Avdelningen för humanekologi, Göteborgs Universitet. 30 Wind Energy and Public acceptance, Geuzendam Social Assessment of Wind Power. Munksgaard & Larsen Enligt bl.a. Attityder till vindkraft. Hammarlund

21 2. Vindkraftens förutsättningar producerar, varför verken står stilla o.s.v. Det behövs objektivt informationsmaterial om hur el kan genereras och konsekvenser av de olika energislagen, både ekonomiskt och miljömässigt. Det går inte att koppla loss upplevelser av form, design och konstruk-tion från nyttovärderingar. Även om funktionen är den viktigaste faktorn, framkallar det visuella intrånget mycket oro. Studier visar att man ofta rationaliserar sin opposition till buller, skugga, påverkan på fåglar etc. som kan bedömas objektivt, eftersom estetik är subjektiv och lätt kan avfärdas. I många forskningsstudier visar det sig att allmänheten föredrar enhetliga anläggningar, ofta med en tydlig avgränsning. Man föredrar oftast färre, men större verk framför många, mindre verk. En annan ofta återkommande kommentar är vikten av att vissa områden får förbli orörda 32. Vid forskningsstudier har det visat sig att man innan anläggningens uppförande normalt förväntar sig såväl större problem som större fördelar än vad som sedan upplevs 33. Till exempel förväntar sig boende ofta större bullerstörningar, än vad som sedan uppstår. Förväntningarna och den allmänna inställningen till vindkraft spelar en stor roll för upplevelsen av ljudet från vindkraftverk. Enligt en studie i Laholm fanns dock ett samband, mellan beräknad ljudnivå och graden av störning av de uppförda anläggningarna. Många gånger är det främst sättet projektet hanteras på och vem som står bakom projektet som utgör problemet. Det är viktigt att ett vindkraftsprojekt tidigt lyckas etablera stöd hos lokalbefolkningen, om inte vidare utbyggnad ska försvåras eller stoppas 34,35. Det är främst när något förändras snabbt i vår närmiljö som vi reagerar på vår omgivning 35. Ett vindkraftverk kan i princip byggas på en dag. Om man som närboende har fått information och möjlighet att delta i planeringen, har man dels hunnit fundera på den kommande förändringen och dels kunnat delge sin syn på omgivningen för att påverka vindkraftverkets placering och storlek. Information kring vindenergi och vindkraftsanläggningar är viktig. Avgörande är när informationen kommer, till vem man vänder sig och med vilken information. Det är betydelsefullt att exploatören informerar om projektet i ett tidigt skede, även om denna då inte har så mycket material att visa. Det är även viktigt att fundera på vilka man vänder sig till. Det kan vara viktigt att vända sig till en större krets än de närmast berörda, eftersom vindkraftverken kommer att vara synliga och därmed beröra en större krets. I en studie i Skottland tycks de som bor närmast anläggningen vara mest positiva. Kanske kan detta delvis bero på att de fått ta del av information kring projektet tidigt. Det verkar även viktigt med kontinuerlig information och att det finns en 33 Public attitudes towards wind farms in Scotland. Results of a residents survey. Dudleston Wind Energy and Public acceptance, Geuzendam Attityder till vindkraft. Hammarlund

22 2. Vindkraftens förutsättningar kontaktperson, som intresserade parter kan vända sig till. Det räcker inte enbart med samråd, eftersom man på dessa endast når en del personer. Andra informationsmöjligheter är utskick, skärmutställningar etc. 2.7 Markägarfrågor Markägarstrukturen har mycket stor betydelse för var vindkraftverken uppförs. Det finns dock inte mycket litteratur som behandlar ämnet. Följande utgör således endast ett resonemang utifrån erfarenheterna i Skåne län. För att en etablering ska komma till stånd krävs intresserade markägare. Utarrendering av mark till en exploatör kan utgöra en viktig ekonomisk inkomstkälla för en lantbrukare. I vissa fall betalar exploatören ut arrende även till omkringliggande markägare, då dessas möjlighet att nyttja sin mark för vindenergiproduktion påverkas genom etableringen. Vindkraften konkurrerar med andra markintressen. Beroende av de avvägningar som görs mellan olika intressen i samband med en kommuns översiktsplanering återstår mer eller mindre utrymme för vindkraftsetablering. Konkurrensen mellan olika exploatörer är ofta stor inom områden utpekade som möjliga för vindkraftsetablering i kommunala översiktsplaner. Exploatörer letar därför aktivt efter intresserade markägare, t.ex. genom direkta utskick till markägare inom vissa områden eller genom annonsering i dagstidningar. En annan aspekt på markägarstrukturen är möjligheten till samordning mellan olika exploatörer och därmed utformning av större vindkraftsgrupper. Ett flertal markägare inom ett område kan vara intresserade av att uppföra vindkraftverk. Det skulle vara intressant att försöka samordna dessa olika initiativ till en sammanhållen, enhetlig anläggning. Detta kan lösas genom olika avtal mellan markägare. I praktiken har dock samarbete mellan exploatörer visat sig svårt. Exploateringssamverkan kan vara en möjlig lösning. Det finns dock få erfarenheter av detta redskap. Region Skåne tar upp frågan om exploateringssamverkan i sitt projekt Vindkraft - Styrkor och svagheter i planerings- och etableringsprocessen. Enligt Energimyndigheten kan det i fall då en lokalisering har en stor elproduktionspotential vara lämpligt att avtala om flyttning av enstaka hus för att ge utrymme för en etablering Vindkraften i Sverige, s.17. Energimyndigheten, Maj

23 Vindkraftens effekter 3.1 Bebyggelse och boendemiljö Bostäder En vindkraftsetablering kan förändra närmiljön för boende. Buller och skuggpåverkan från vindkraftverken tillsammans med den visuella påverkan utgör de största störningsriskerna. En väl genomförd tillståndsprocess där samråd med närboende kan medföra en anläggning som godtas av flertalet berörda (läs mer om acceptansfrågor i kapitel 2.6). En fråga som på senare tid ofta diskuterats är risken för minskat fastighetsvärde. Det är dock inte belagt i någon studie. I tätorter eller annan koncentrerad bebyggelse 37 kan normalt inte vindkraftsutbyggnad ske. En zon kring den koncentrerade bebyggelsen bör också undantas från exploatering, dels av visuella skäl, dels för framtida tätortsexpansion. I scenarierna i del 1 har en frizon på 1000 meter använts till koncentrerad bebyggelse. Områden planerade för bostäder, blandad bebyggelse eller förtätning av bostadsområden bör undantas vindkraftsexploatering och bör ges en vindkraftsfri buffertzon. Däremot kan områden planerade för verksamhetsområden, t.ex. framtida industriområden, vara intressanta för vindkraftsetablering. Dessa har därför inte undantagits i scenarierna. Vindkraftsutbyggnaden har hittills främst skett på landsbygden och mer sällan i anslutning till tätorterna. Därför är det främst bostadsbebyggelse på landsbygden som kan komma i konflikt med vindkraftsutbyggnad. För att klara bullerriktvärden krävs oftast ett minimiavstånd på ungefär 400 meter mellan bostadshus och vindkraftverk. På senare tid har det dock ifrågasatts huruvida detta avstånd är tillräckligt. Avstånd på 700 och ända upp till 1000 meters avstånd mellan hus och anläggning har föreslagits. Det behövs studier kring den samlade störningsupplevelsen i närheten av vindkraftverk. En inledande studie av den visuella påverkan har utförts inom ramen för detta projekt, se Visuell störningsupplevelse i slutet av detta kapitel (3.1). I scenarierna i del 1 testas hur potentialen för vindkraftsetablering varierar med avståndskravet till bebyggelse. Slutsats inför scenarier Avstånd på 1000 m till: tätorter annan koncentrerad bebyggelse planerade utbyggnadsområden (Dock ej verksamhetsområden) Intressanta avstånd att testa mellan enskilda bostadshus och vindkraftverk: 400 m 700 m 1000 m Industri och hamnområden är inte olämpliga för vindkraft, men undantas i projektet. 37 Tätort definieras i Lantmäteriets översiktskarta (1: , år 1999) som sammanhängande bebyggelse med normalt högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Annan koncentrerad bebyggelse har redovisats för tät fritidsbebyggelse samt för koncentrerad permanent bebyggelse som inte uppfyllar kraven för statistisk tätort

24 3. Vindkraftens effekter Fritidsbebyggelse kan vara känsligare för vindkraftsetablering, eftersom fritidsboende ofta har en lägre tolerans för förändring av närmiljön. I scenarioarbetet tas dock ingen ytterligare hänsyn till fritidsbebyggelse, då ett avstånd på 1000 meter generellt har tagits till annan koncentrerad bebyggelse, i vilket planlagd fritidsbebyggelse ingår. Industri- och hamnområden m.m. Arbetslokaler bör kunna tåla en högre bullernivå, t.ex. 50 dba. Industrioch hamnområden kan vara intressanta för vindkraftsutbyggnad. Det anses ofta att vindkraftverk, som också är industriella, ur visuell synpunkt passar in i sådana miljöer. Vindkraftverken ger med sin elproduktion en funktionell anknytning till elintensiva anläggningar. Säkerhetsavstånd anges ofta vara begränsande för möjligheten till vindkraftsetablering inom industri- och hamnmiljöer, samtidigt som dessa sällan är riskfria utifrån den existerande verksamheten. Enligt Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftsanlägggningar (2003) bör säkerheten särskilt belysas i miljöer där många människor vistas. Bedömningen görs lokalt utifrån de speciella förhålladen som råder. Kommunerna ansvarar för att bedöma behovet av skyddsavstånd och om någon särskilt säkerhetsanalys behöver göras (s. 54 i handboken). I scenarierna har dock industri- och hamnmiljöer inte angetts som potentiella vindkraftsområden, eftersom detta skulle kräva för detaljerade bedömningar. Undantagandet av industri- och hamnmiljöer innebär troligtvis inte någon stor felbedömning av elproduktionspotentialen, eftersom det rör sig om ganska begränsade områden som exkluderas. Ljud Ljud från vindkraftverk är av två typer; dels mekaniskt från bl.a. växellådan och dels aerodynamiskt från bladen. Det mekaniska ljudet uppfattas ofta som mer störande än det aerodynamiska. Moderna aggregat tenderar att ge ungefär samma källjudsnivå 38, cirka dba, oberoende av vindkraftverkets effektstorlek. Vid vindkraftverk med fast varvtal är ljudnivån svagt beroende av vindhastigheten. Vid varvtalsreglering varieras ljudet däremot med bladspetshastigheten och bladvinkeln. Vindkraftverk med variabelt varvtal alstrar därför mindre ljud vid svaga vindar. Vissa vindkraftverk ger upphov till rena toner, vilka ofta upplevs som mer störande än annat ljud. Tonerna uppfattas lätt även vid närvaro av andra ljud, d.v.s. de maskeras inte så lätt. Mätningar av infraljudsnivåerna från normala typer av vindkraftaggregat har visat på så låga nivåer att de saknar betydelse ur störningssynpunkt för människor 39. Vissa studier tyder på att inställning och attityd till vindkraftverket samt visuellt intrång för individen påverkar störningsupplevelsen i högre grad än själva bullernivån. Men det finns få undersökningar av sambandet 38 Källjudsnivå = ljudnivån vid källan, dvs vid vindkraftverkets nav 39 Ljud från vindkraftverk. Naturvårdsverkets förlag. Rapport

25 3. Vindkraftens effekter mellan t.ex. ljudnivån och hur störd en person blir. En studie i Laholm 40 har visat på ett samband mellan beräknad ljudnivå och graden av störning. Det svischande ljudet från vindkraftverken var mest störande. Det fanns även ett samband mellan bullerstörning och visuella faktorer. Vi vet fortfarande för lite om hur ljudet från vindkraftverk påverkar människor. Samtidigt hävdas det ibland att bullerpåverkan utgör ett litet problem jämfört med annan påverkan, t.ex. den visuella störningen. Vindkraftens alstring av ljud är inte bara viktigt att ta hänsyn till vid bostäder, utan även vid områden viktiga för friluftsliv och de få bullerfria områden som finns kvar. Kusterna är en viktig rekreativ resurs. Under vår och tidig sommar är spridningen av ljud över havet stort, på grund av temperaturskillnaderna mellan luft och vatten. Detta kan utgöra ett problem för kustnära havsbaserad vindkraft. Bullernivån beror på typen av verk och hur många aggregat som ska uppföras. En anläggning med femtio verk kan på tio kilometers avstånd ge upphov till drygt 31 dba 41. Man vet ännu relativt lite om vilka fenomen som kan uppstå till havs. Det är därför viktigt med fortsatta studier av ljudspridningen från havsbaserade vindkraftverk. Under sommarkvällar och -nätter kan det vara lugnt på 10 meters höjd, men blåsa relativt kraftigt på navhöjd. Detta kan medföra höga, omaskerade ljudnivåer. Ljudoptimering innebär att vindkraftverken vid vissa tillfällen stängs av eller tillåts producera mindre för att minska bullerpåverkan i de fall bullerriktvärdena annars skulle överstigas. På detta sätt kan riktvärden klaras även om vindkraftverken placeras närmre bostäder. Naturvårdsverket, Boverket och Energimyndigheten rekommenderar riktvärdet 40 dba för vindkraftsbuller. På Naturvårdsverkets hemsida, ges aktuell information om rekommenderade riktvärden och beräkningsmodeller för vindkraftsbuller, vilka även finns redovisade i rapporten Ljud från vindkraftverk 41. I denna anges att man vid redovisningen av ljudutbredningen från planerade vindkraftverk ska redovisa var bebyggelse, rekreations- och friluftslivsområden finns, samt terrängförhållanden och markråhetsklasser. Skugga Skuggeffekter kan ge besvärande störningar för boende i närheten av vindkraftverk. Skuggeffekter från vindkraftverk uppstår då rotorbladen klipper solljuset. Störningsrisken minskar om verken placeras norr om störningskänsliga objekt. Risken för störning är störst då vindkraftverken placeras sydost-sydväst om objektet. Det skuggningspåverkade avståndet blir för moderna verk längre än bullerskyddsavstånden i de mest utsatta väderstrecken. Någon dokumentation om störningens grad har inte hittats, trots att den ska behandlas i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraftsetableringar. Det enda som finns beskrivet är hur man beräknar antalet timmar. Därför vet vi i dagsläget inte hur allvarligt problemet är. 40 Störningar från vindkraft: undersökning bland människor boende i närheten av vindkraftverk. Pedersen & Waye Ljud från vindkraftverk. Naturvårdsverkets förlag. Rapport

26 3. Vindkraftens effekter Bristen på litteratur i ämnet kan bero på att lägre, äldre verk krävde sådana avstånd p.g.a. bullerpåverkan, att skuggproblem inte uppstod. När verken blivit högre men inte alstrar mer ljud ökar skuggproblemet. Studier av skuggstörning är därför viktigt för att få mer kunskap i frågan. Teknikutvecklingen av skuggsensorer kan leda till att problemet elimineras genom s.k. skuggoptimering. Sådana sensorer möjliggör att verken kan stängas av vid de tillfällen då det finns en potentiell risk för skuggstörning. Hur många skuggtimmar det teoretiska värdet ger i verkligheten beror på siktförhållanden. Ett årligt gränsvärde för skuggtid behöver ta hänsyn till fördelningen under året för boende eller annan känslig verksamhet. Det finns tre olika tekniska lösningar för att reducera skugg- och reflexstörningar 42. De två första, som finns redan idag, bygger på att potentiella störningsperioder räknas ut och att verket stängs av under denna tid. Den ena av dem är dessutom vidareutvecklad med ett ljusrelä som känner av när solen skiner och endast då stänger av verket. Den tredje lösningen, som är under utveckling, är att den som upplever sig störd av skugga ska kunna stänga av verket själv under den tid besvärande skuggstörning kan inträffa eller välja att få betalt för störningsperioden istället. I förstudien till den statliga utredningen konstaterar man att rotorbladen kan ge upphov till besvärande ljusreflexer. Dessa går att dämpa genom att måla bladen matta, vilket man alltid gör idag, enligt Sveriges Vindkraftsleverantörer. I den statliga utredningen Rätt plats för vindkraften 43 hänvisas till Schleswig-Holsteins riktlinje på maximalt trettio timmars skugga per år 44 samt att störningen högst får vara trettio minuter per dag. I ett danskt planeringscirkulär 45 konstateras att störningen bör värderas både i förhållande till inomhus- och utomhusmiljön såsom trädgård och terrass. Det finns inga danska normer för hur stor skuggstörning från vindkraftverken som kan accepteras, men man hänvisar till Sveriges maxgräns på tio timmar om året, statistiskt vägda mot meteorologiska förhållanden. Denna gräns finns inte i Sverige, men motsvarar den diskussion som fördes i SOU 1999:75 av den tyska teoretiska nivån på trettio timmar. Länsstyrelsens bedömning är att skuggpåverkan över 30 h/år worst case utgör en varaktighet av störande skuggor som kan ge upphov till besvär. Skuggkastning kan dock upplevas som störande även vid mindre antal timmar. Länsstyrelsen anser att om olägenheter, i form av skuggkastning eller reflexer, uppstår ska åtgärder vidtas så att störningen upphör. 42 Sveriges Vindkraftsleverantörer 43 SOU 1999:75. Rätt plats för vindkraften. Miljödepartementet. 44 När minst 20% av solskivan är skymd av de roterande bladen. 45 Vejledning om planlaegning for og landzonetilladelse til opstilling af vindmöller Miljö- og Energiministeriet

27 3. Vindkraftens effekter Det finns idag en osäkerhet i hur skuggberäkningen ska genomföras. Enligt handboken Planering och prövning av vindkraftsanläggningar (Boverket, 2003) kan en lämplig utgångspunkt vara att utgå från den faktiska skuggeffekten på störningskänslig plats. Med störningskänslig plats menas tomt med störningskänslig bebyggelse. Till tomt hör den mark som upptas av bebyggelsen och sådan mark som ligger i direkt anslutning till denna och som används eller behövs för att bebyggelsen skall kunna användas för avsett ändamål, t.ex. friytor för lek och utevistelse, kommunikationsytor samt plats för parkering, lossning och lastning (definition enligt Plan- och byggtermer 1994, TNC 95). Visuell störning Upplevelsen av vindkraftverks visuella påverkan är individuell. Bedömningen och värderingen av det betraktade beror på den personliga inställningen till vindkraften, grundad på etiska, ekonomiska, sociala och andra faktorer, samt de förväntningar betraktaren har på landskapet. Vindkraftverk medför dock en påtaglig visuell förändring av boendes närmiljö. I vissa situationer kan intrycket av vindkraftverk vara så starkt att det dominerar över andra intryck och därför uppfattas som störande. I anslutning till Länsstyrelsens projekt har konsultfirman Mellanrum Landskapsarkitekter ufört en studie av den visuella störningsupplevelsen inom närzonen ( meter) av en vindkraftsanläggning. Studien finns presenterad i en separat bilaga. Nedan ges en kort sammanfattning. Syftet med studien var att definiera de faktorer som har stor betydelse för den visuella störningen. Ytterligare kunskap är nödvändig för att kunna dra tydliga slutsatser. Som en del av studien genomfördes ett litet antal intervjuer i samband med en vandring kring en vindkraftsanläggning i Skåne. Inga långtgående slutsatser kan dras, men i intervjuerna visades att det är en komplex samling faktorer, framförallt vad gäller landskapet, som avgör hur en viss störning uppfattas. En mycket tydlig slutsats från studien är att det fysiska avståndet inte kan användas som ensam måttstock för hur stor en störning är. Faktorer som landskapstyp, kupering, vegetation, skala, anläggningens utformning, betraktelsesituation, rotationshastighet samt väderstreck och ljusförhållanden påverkar störningsgraden. En annan viktig faktor är vilken typ av bakgrund och förgrund som finns i vyn. Då vindkraftverk ses med himlen som bakgrund uppstår ett annat slags störning än då verken betraktas med en skog som bakgrund. Hur stor del av synfältet som upptas av en anläggning verkar också vara viktigt för störningsupplevelsen. Närheten till verken, höjden på verken liksom antalet verk avgör t.ex. hur stor del av synfältet som påverkas. Då det störda synfältet överstiger 8-9 grader i vertikalled uppstår en situation då vindkraftverken utövar en mycket påtaglig

28 3. Vindkraftens effekter dominans. Om det dessutom handlar om flera vindkraftverk, dvs det störda synfältet även sträcker ut sig i horisontalled, kan verken komma att dominera även på större avstånd. Det faktum att det upplevs positivt när verken får en fysisk förankring i landskapet, skulle man möjligen kunna tolka som att störningen blir mindre påtaglig då verken kan uppfattas som en naturlig del av sin omgivning. Det finns fördelar med att placera vindkraftverk så att de helt eller delvis döljs av topografi och vegetation, liksom att verken visuellt samspelar med landskapselement i förgrund och bakgrund. Även ur funktionella, ekonomiska och sociala perspektiv kan vindkraftverken upplevas som mer eller mindre främmande eller lokalt förankrade. Intervjusituationen utgör dock en tidsbegränsad upplevelse, som inte riktigt avspeglar en boendesituation. På nära håll var reaktionerna från de intervjuade överlag oväntat positiva. Den fascination som ligger i ett första möte med verken avtar troligen efterhand. Kanske är det så, att det som vid ett enstaka besök upplevs som en fascinerande artefakt ganska väl motsvarar, ja t.o.m. definierar, vad som vid en boendesituation upplevs som något alltför dominant, säger författarna. Slutsats inför scenarier Avstånd till bebyggelse utifrån påverkan genom buller, skugga, reflexer och visuellt måste hanteras i varje enskilt fall. I scenarierna testas hur mycket potentialen för vindkraft i Skåne minskar vid olika avstånd till bebyggelse. Exempel på faktorer som påverkar den visuella upplevelsen i vindkraftverkens närzon är: Stört synfält Landskapstyp (topografi, vegetation, för-/bakgrund) Skalförhållanden Utformning/design av anläggningen Betraktelsesituation Rotationshastighet Vädersträck, ljusförhållanden Samlad störningsupplevelse Med samlad störningsupplevelse avses den störning som en boende kan känna på grund av ett vindkraftsverk audiella och visuella påverkan (buller, skugga, utsikt). Denna störning är komplex och svår att bedöma. Det kan vara svårt att avgöra vilken faktor som starkast bidrar till störningsupplevelsen. Forskning behövs för att klargöra en del av sambanden. Vid Halmstads Högskola pågår viss forskning inom området. I Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar sägs att det är lämpligt, både vid planering och prövning av vindkraftverk, att göra en analys av den samlade störningsupplevelsen för de närboende i konsekvensbeskrivningen. Den samlade störningsupplevelsen för närboende bör beaktas i miljökonsekvensbeskrivningar

29 3. Vindkraftens effekter För en närboende till vindkraftverk kan den samlade störningen från verket vara påfrestande även om buller- och skuggrekommendationer beaktats. Detta kan bero på att den sammanvägda störningen blivit för stor. I andra fall kan det vara så att ljudet eller antalet skuggtimmar är högt, men att den visuella störningen inte är så stor, vilket gör att den samlade störningsupplevelsen blir relativt låg. Till exempel kan bostädernas läge i förhållande till vindkraftsanläggningen beskrivas. Ett bostadshus nordost om en anläggning kan t.ex. påverkas mer än ett i väster, som ligger på samma avstånd från anläggningen. Nordost om verket uppstår fler skuggtimmar. Om husets uteplats ligger i sydväst, vilket är vanligast, har man dessutom utsikt mot vindkraftverken.vinden är oftast sydvästlig, vilket gör att ljudet från vindkraftverken oftare uppnår maximal bullernivå på 40 dba i nordost. Beroende på landskapsfaktorer, som beskrivits under visuell störningsupplevelse, kan därför påverkan bli större för huset i nordost, även om rekommenderad bullernivå och skuggnivå inte överstigs. Detta motiverar ett större hänsynsavstånd Områden med natur-, kultur- och friluftslivsvärden Miljöbalken anger regler för hushållningen med mark och vatten och för avvägningen mellan olika intressen. Mark- och vattenområden med natur- eller kulturvärden eller friluftsvärden av allmän betydelse ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Är områdena av riksintresse ska de skyddas mot sådana åtgärder (3 kap 6 miljöbalken). Mer information om vindkraftsetablering inom riksintresseområden enligt 3 och 4 kapitlet Miljöbalken finns i Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar (kap. 4.4 & 4.5) Vissa områden i landet är i sin helhet av riksintresse på grund av sina samlade natur- och kulturvärden och goda förutsättningar för friluftsliv och turism (4 kap 2 miljöbalken). Där ska dessa intressen prioriteras och områdena ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- och kulturvärdena. Fjäll och älvar, de stora sjöarna, Öland och Gotland, kuster och skärgårdar m.m. pekas ut direkt i lagen. Utvecklingen av befintliga tätorter, lokalt näringsliv eller anläggningar som behövs för totalförsvaret ska dock inte hindras. I Skåne gäller riksintresset hela kustzonen, för Kullaberg med Hallandsåsen med kustområden, för Örnahusen/Åhus samt för sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen. Avsikten med riksintresset för kustzonen och värdena utmed den skånska kusten har preciserats i Kustzonsprojektet 46. Slutsats inför scenarier Inom riksintresse högexploaterad kust har en zon på 1000 m längs med kusten undantagits i scenarierna. Länsstyrelsen har generellt bedömt att en ca 1000 meter bred zon längs kusten inte bör utnyttjas för vindkraftsetablering p.g.a. kustzonens natur- och kulturvärden. 46 Skånes kustområden - ett nationallandskap. Länsstyrelsen i Skåne. Rapportserien Skåne i utveckling, 2001:

30 3. Vindkraftens effekter Det finns dock möjligheter att hitta områden för utbyggnad av vindkraft, t.ex. vid hamn- och industriområden. Friluftsliv och turism Allmänhetens behov av områden för rekreation och friluftsliv ska tillgodoses, såväl i turist- och utflyktsområden som i tätortsnära sammanhang. Vindkraftverk kan störa både visuellt och genom ljudalstring. Tillgången på allemansrättslig mark för rekreation i Skåne är liten. Det är viktigt att största hänsyn tas till kvarvarande rekreationsområden. Det finns ett antal områden som är riksintressanta ur rekreationssynpunkt. Dessutom finns det i kommunernas översiktsplaner utpekade rekreationsområden. Sådana områden är extra viktiga att beakta vid vindkraftsetablering och Länsstyrelsen anser att: Rekommendationen om maximalt 35 dba är viktig att ta hänsyn till i rekreationsområden där naturupplevelsen är viktig enligt översiktsplanen. De ur vindsynpunkt mest intressanta områdena för vindkraftsetablering sammanfaller ofta med friluftslivets intressen, t.ex. kust- och skärgårdsområden, fjällen och havet. Friluftslivet till havs är huvudsakligen knutet till segling och sportdykning, men etablering till havs kan även påverka rekreationsvärdet vid kusten. Påverkan beror framförallt på hur nära kusten vindkraftverken placeras samt utformning av anläggningen. Olika rekreationsområden är olika känsliga för vindkraftetablering, beroende på vilka aktiviteter som bedrivs i området. Undersökning av vindkraftens påverkan på fjällturism har utförts i Härjedalen. Enligt denna ställde sig fjällturisterna negativa till vindkraftverk i de orörda fjällmiljöer utifrån ett antal fotomontage. Att överföra dessa forskningsresultat till ett mer kulturpräglat landskap kan dock inte göras, då det handlar om olika landskapskaraktärer och upplevelser. Motsvarande studie bör genomföras för mer utpräglade jordbrukslandskap. Ur ett skånskt perspektiv kan resoneras om vilket landskapsvärde som lyfts fram i turistnäringen. Bilden av det öppna, bördiga slättlandskapet med gulblommande rapsfält och pilevallar ger en sinnebild av det skånska landskapet. Vida utsikter och stor himmelsrymd är viktiga kvaliteter i Skåne. Detta värde står inte direkt i motsats till vindkraftsetablering. Kanske kan turistnäringens intressen samordnas med vindkraftens. Detta kräver dock att vindkraftsutbyggnaden inordnas som en del i landskapet. Kulturmiljövård Kulturmiljövården verkar för att kulturarvet tas tillvara och brukas. Den historiska dimensionen i bebyggelse och landskap ska kunna förstås, upplevas och utvecklas. Under senare tid har kulturmiljöns betydelse

31 3. Vindkraftens effekter för regional utveckling och lokal identitet lyfts fram allt mera. Intresset har successivt vidgats från att skydda och bevara enskilda objekt till att tillvarata, bruka och utveckla sammanhängande miljöer. Det gäller såväl stadsbebyggelse som odlingslandskap och skogar. Skyddade områden Lagen om kulturminnen m.m., KML, lägger fast att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas. Lagen ger särskilt stöd för bl.a. fornminnen (2 kap.) och byggnadsminnen (3 kap.), kyrkobyggnader och kyrkotomter samt begravningsplatser (4 kap.). Vid anläggning av vindkraftverk till havs krävs särskild hänsyn till det marina kulturarvet. Kunskapsläget rörande marinarkeologiska lämningar är i dag inte tillräckligt. Det finns endast en högst generell bild av lämningar under vatten i Sverige. Kulturmiljövårdens intressen i utsjöområdet är knutna till skeppsvrak, platser för sjöstrider och äldre marina fornlämningar som stenåldersboplatser. Submarina stenåldersboplatser finns längs Skånes och sannolikt även Blekingens kuster. Längs Skånes västkust finns boplatser ner till cirka 30 meters djup och utanför östkusten ner till cirka 45 meter. Statliga byggnader, parker, trädgårdar eller andra anläggningar av kulturhistoriskt värde kan förklaras som statliga byggnadsminnen med särskilda skyddsföreskrifter. De skyddsföreskrifter som utfärdas för både privata och statliga byggnadsminnen innefattar ofta även ett område kring byggnaden. Bestämmelser om skydd för kulturmiljön finns också i miljöbalken. Cirka områden i landet har av Riksantikvarieämbetet beslutats vara av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. miljöbalken. Ett område av riksintresse är en kulturmiljö som är unik eller speciell i en region, riket eller internationellt sett. Riksintressena ska representera hela landets historia allt från förhistorisk tid fram till nutid. Kulturmiljöer av riksintresse ska visa hur människan utnyttjat tillgängliga naturresurser, samhällets utveckling, näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick och olika estetiska ideal m.m. Motivet och innehållet framgår av värdetexten för varje område 47. Ett mark- eller vattenområde får också enligt miljöbalken förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Länsstyrelse eller kommun kan fatta ett sådant beslut som också kan innehålla föreskrifter om inskränkningar i rätten att använda området för t.ex. bebyggelse, uppförande av stängsel eller schaktning (7 kap. 9 och 5 MB). I Skåne län har ännu inga kulturreservat inrättats, men tre områden är under utredning; Örnanäs, Liarum och Svaneholm med Skurups enskifteslandskap. 47 Den finns på Riksantikvarieämbetets hemsida: Fördjupade värdebeskrivningar finns på några länsstyrelser

32 3. Vindkraftens effekter Vad gäller kulturmiljöer av regionalt och lokalt intresse kan bestämmelser om skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse utfärdas i form av områdesbestämmelser eller detaljplaner enligt PBL. Allmänna riktlinjer för hänsyn till kulturhistoriskt värdefulla miljöer eller kulturlandskap kan finnas i den kommunala översiktsplanen. I många kommuner och län finns kulturmiljöprogram som beskriver särskilt värdefulla kulturmiljöer och kulturlandskap. De kan tillsammans med inventeringar t.ex. av fornlämningar, bebyggelse, industrier och agrara miljöer användas som underlag för landskapsanalyser. Vindkraftverk och kulturmiljövårdens intressen De avgränsade kulturmiljöerna kan utgöras såväl av historiskt präglade som modernare miljöer. Vid en bedömning av hur vindkraftverk bör lokaliseras är det inte tillräckligt att enbart utgå från denna typ av underlag. Lika viktigt är att ringa in landskapets karaktärsdrag och se om dessa står i samklang med vindkraftverken eller inte. Vindkraftverk påverkar kulturvärden genom direkta ingrepp i eller på marken som i sin tur påverkar bruket av och innehållet i kulturmiljön. De innebär också förändringar av kulturmiljöns karaktär och historiska dimension vilket framförallt påverkar möjligheten att uppleva, läsa av och ta till sig ett landskaps kulturvärden. Vindkraftverken utgör ett modernt teknologiskt inslag och ingreppet ska vägas mot landskapets historiska dimension. Graden av påverkan beror på landskapets kulturhistoriska karaktär och innehåll. Större anläggningar kan lätt bli dominerande i landskapet. En viktig fråga vid en lämplighetsbedömning är därför om det finns ett tidssamband mellan å ena sidan landskapets egenart och å andra sidan vindkraftverken. Har landskapet prägel av det moderna samhället eller är det fråga om ett landskap med historisk prägel, där tiden verkar ha stannat av och få förändringar skett under 1900-talets andra hälft? Kanske finns det en kontinuitet i nyttjandet, från förhistorisk tid fram till i dag? I historiska karaktärslandskap med höga kulturhistoriska värden kan exempelvis tillkommande vindkraftsanläggningar innebära att den småskaliga strukturen som vittnar om en lång kontinuitet i dessa landskap riskerar att slås sönder. I dessa landskap är de historiska avtrycken tydliga och nytillskotten få och underordnade helheten. Det finns i allmänhet ett stort tidsdjup bakåt, ofta till förhistorisk tid. Det är lätt att i tanken förflytta sig bakåt i tiden. Anläggningar som t.ex. vindkraftverk bryter mot det historiska landskapets egenart och drar platsen in i nutiden, vilket gör det svårare att förstå och uppleva den historiska dimensionen. Kraftigt förändrade landskap som genomgått stora förändringar under 1900-talets senare hälft, t.ex. moderna odlingslandskap och industriellt präglade miljöer, är generellt sett den typ av miljöer som bäst tål nya storskaliga anläggningar som vindkraftverk. Där har redan

33 3. Vindkraftens effekter äldre historiska lämningar fått ge vika för det moderna samhällets avtryck i form av rationella driftsformer och teknologiska inslag. Varierande landskap som präglas av både gammalt och nytt kan ofta tåla en del nya inslag. Grundstrukturerna i dessa landskap (bebyggelselägen, vägsystem, markanvändning m.m.) är relativt intakta sedan århundraden och ibland årtusenden tillbaka, samtidigt som efterkrigstidens teknikutveckling och verksamheter satt sina avtryck. Även om spåren från den förindustriella tiden är tydliga, finns här en uppenbar kontinuitet fram till vår tid. Det bör dock även fortsättningsvis vara landskapets kulturhistoriska egenskaper och den historiska dimensionen som fångar betraktarens uppmärksamhet. Vindkraftverk kan mycket lätt ta överhanden, varför lokaliseringsfrågan noga bör studeras. Riksantikvarieämbetet har under hösten 2002 arbetat med att på Regeringens uppdrag beskriva kulturmiljövårdens intressen i förhållande till storskalig vindkraftsutbyggnad. I uppdraget ingår att översiktligt analysera fjäll-, kust- och havslandskapets känslighet för storskaliga vindkraftsetableringar. En första redovisning av projektet har skett. Där redovisas en metod för hur områden som från kulturmiljösynpunkt är särskilt känsliga för vindkraftsutbyggnad kan identifieras och analyseras på regional nivå utifrån ovanstående kulturhistoriska utgångspunkter med tidssambandet i fokus. Slutredovisningen ska ge en nationell bild över vilka områden i fjäll, kust- och havslandskapen som är särskilt känsliga för storskalig vindkraftutbyggnad från kulturmiljösynpunkt. Denna metod och det översiktliga underlaget bör kunna bli ett värdefullt komplement till gängse avgränsade kulturmiljöer vid framtida lokaliseringsbedömningar av vindkraftverk. Det är viktigt att vindkraftsutbyggnaden inte leder till en regional utslätning och identitetslöshet. Vindkraften bör anpassas till de olika kulturhistoriska mönster som finns i olika delar av Skåne. Slutsats inför scenarier Då Riksantikvarieämbetets kartering av fjäll, kust- och havslandskapens känslighet för vindkraftsetablering ännu inte var slutförd, har endast riksintresseområden för kulturmiljövården beaktast i projektet. Natur Naturvårdens intressen såväl på land som till havs riktar sig mot fungerande ekosystem med livskraftiga populationer av växter och djur, mot vissa skyddsvärda miljöer samt till hushållning med naturresurser. Påverkan på flora och fauna Kunskapen om vindkraftanläggningars påverkan på djurlivet är begränsad och gäller främst påverkan på fåglar. Det finns inte så många studier av påverkan på däggdjur eller andra djurgrupper. Vid detaljlokaliseringen av vindkraftverken bör man undvika områden med känsliga djur- eller växtarter. Nedan ges en kort sammanfattning av den information som finns om vindkraftens påverkan på olika djurgrupper. Det inträffar fågelkollisioner med vindkraftverk. Antalet är dock ytterst få i de områden som undersökts och i de habitattyper som är aktuella för vindkraftsetablering. Risken är större då vindkraftverk placeras 48 Vindmöllers indvirkning på fugle. Status over viden og perspektiver. Ib Clausen & Henning Nöhr. DMU, nr 147. Miljö- og Energiministeriet

34 3. Vindkraftens effekter på platser med stora koncentrationer av fågelsträck. En studie i Kalmarsund har visat att fåglar lär sig väja för vindkraftverken. Dock finns ännu inga studier av effekter av större vindkraftsparker. Vad gäller häckande, rastande och födosökande fåglar kan vindkraftverk ha en skrämseleffekt. Olika arter verkar dock påverkas olika av vindkraftetableringar. Problemet med många genomförda fågelstudier är att de genomförts under en begränsad tid. Det krävs studier över många år, där man även studerar olika faktorer utöver vindkraftsanläggningen som kan påverka fåglarnas variation i området. Enligt en dansk studie 48 finns inget som tyder på att tornhöjden skulle ha betydelse, eftersom det är först vid höjder över 300 meter som konflikten med nattflyttande fåglar ökar markant. Vad gäller fågel verkar det bäst med grupper/parker av vindkraftverk med ett inbördes avstånd mellan verken på 400 meter (inte för korta avstånd), samt stora långsamroterande verk. Vid fågelkoncentrationer rekommenderades i den danska studien en buffertzon på meter kring fågelområdena. Fladdermöss har en långsam reproduktionsförmåga. Det tar tid för en population att återhämta sig om antalet fladdermöss sjunker. Vi vet idag inte mycket om vilken effekt vindkraftverk har på fladdermöss. Det finns indikationer från bl.a. USA på att problemet kan vara stort. Migrerande fladdermusarter finns på Gotland, Öland samt vid Sydsveriges kuster, enligt Naturvårdsverkets rapport 49. En pilotundersökning planeras genomföras under hösten 2002 av Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU. I dagsläget är kunskapen relativt begränsad om vilken påverkan en vindkraftetablering till havs kan ge på fisk. Det är av yttersta vikt att ett fåtal områden avsätts till pilotprojekt och att tid och medel avsätts till nödvändiga undersökningar för att kunna utröna vilken effekt havsbaserade vindkraftverk har på fisk. Risken för påverkan på fisk är framförallt stor då vindkraftverken är etablerade och i drift, men temporär påverkan kan även ske vid anläggning och nedmontering. En anledning till den potentiella konflikten mellan vindkraftsetablering och fiskar är att vindkraftverken ofta planeras till grundområden i havet. Grundområden med dess höga produktion av biomassa är viktiga reproduktions- och uppväxtområden för fisk. Buller under drift alstras dels genom vibrationer i torn och fundament, dels genom tryckfluktuationer i vattenytan p.g.a. rotorbladens rotation. Fiskars ljuduppfattning är mycket bra, men olika arter är olika känsliga för ljud. Vad gäller mycket lågfrekventa ljud, infraljud, är tillvänjningen långsam hos de flesta fiskarter och den vanligaste reaktionen vid exponering för infraljud är undflyende. Även vid lek kan bullerpåverkan vara ett problem, eftersom många fiskarter kommunicerar med varandra i samband med lek. En störning på fiskars lek kan innebära att reproduktionen av fisk 49 Vindkraft till havs - en litteraturstudie av påverkan på djur och växter. Rapport 5139, Naturvårdsverket. December

35 3. Vindkraftens effekter uteblir. Elektromagnetisk påverkan kan leda till orienteringsproblem för vandringsfisk. Resultaten från olika studier är dock motstridiga. Vindkraftverkens fundament kan fungera som artificiella rev som ger förutsättningar för hög biodiversitet. Till dessa rev attraheras fisk. Man vet dock inte om de artificiella reven medför ökad produktion eller endast en attraktion av fisk. I Naturvårdsverkets rapport 49 framför man risken för överfiske vid sådana rev, eftersom fisken koncentreras till dessa. Ett förbud mot fiske skulle kunna medföra att reven fungerar som refuger för flera arter. De artificiella reven kan även locka till sig rovfiskar, vilket kan leda till ökad predation på uppväxande fisk, eftersom dessa ofta håller till på grunden. Förutsättningarna för att fundamenten skall kunna fungera som artificiella rev är dock att fiskarna inte flyr undan för buller och vibrationer som orsakas av vindkraftverken. Eftersom kunskapen fortfarande är bristfällig kan konsekvenserna av de olika scenarierna i del 2 inte bedömas i nuläget. Det verkar inte som säl påverkas negativt av havsbaserad vindkraft. Den största störningsrisken på säl uppstår sannolikt vid vindkraftverkens anläggningsfas. Sälar hör bäst under vatten och främst frekvenser över 1000 Hz. Ljud under vatten från vindkraftverk kommer framförallt från vibrationer i vindkraftverkens fundament. Vibrationerna är lågfrekventa, vilket gör att sälar troligen inte hör vindkraftverken såvida de inte befinner sig intill fundamenten.. Vid studier som genomförts vid den havsbaserade vindkraftsanläggningen vid Bockstigen, Gotland, kunde man inte se att vindkraftverken nämnvärt påverkade gråsälarnas beteende 49. Sälar har i andra sammanhang visat en stor förmåga till anpassning, t.ex. knubbsälarna vid de konstgjorda öarna intill Öresundsbron. Få publikationer tar upp frågan om vindkraftens påverkan på husdjur. Den statliga utredningen från 1999 (SOU 1999:75) konstaterar att erfarenheterna från olika länder visar att däggdjur inte störs av vindkraftverk. Dock har farhågor framförts från allmänheten om att vindkraftverk skulle vara störande för t.ex. hästar. Det finns inga vetenskapliga studier genomförda på huruvida hästar störs av vindkraftverk. Generellt sett skyggar hästar ofta för skuggor på marken, men verkar mindre störda av företeelser ovanför huvudet. De kan bli mycket skrämda av en rörlig skugga på marken och generellt reagerar de med stor misstänksamhet på allt nytt, vilket är en typisk reaktion för ett bytesdjur. De flesta vänjer sig vid det nya fenomenet om inget obehagligt händer i samband med detta. Hästens hörselområde är ungefär som människans. De hör lågfrekventa ljud, infraljud, sämre än oss men hör istället de lägsta ultraljuden. Hästar har jämfört med andra djur relativt dålig hörsel. Erfarenheter av vindkraftverk i närheten av hästar tyder inte på några problem. På Näsudden där det finns ett 70-tal vindkraftverk betar förutom nötkreatur och får även hästar. Slutsats inför scenarier Ingen hänsyn till flora och fauna tas, utöver skyddade områden. Det skulle kräva detaljerade studier och är främst intressant vid konkreta tillståndsärenden. 50 Enligt annex till Naturvårdsverkets redovisning till Miljödepartementet angående undersökningsprogram avseende vindkraftparkers effekter på naturmiljön i havsområden,

36 3. Vindkraftens effekter Slutsats inför scenarier Nationalparker ingår inte i scenarierna, då vindkraftsutbyggnad inom dessa områden bedöms som orimligt. Slutsats inför scenarier Natura 2000-områden undantas i scenarierna. Det är inte rimligt att planera för vindkraft i sådana ur europeiskt perspekti värdefulla områden Slutsats inför scenarier Ramsar-områden undantas i scenarierna p.g.a. deras begränsade utbredning och oftast stora biologiska och/eller rekreativa värden. Skyddade områden Skyddsvärda marina miljöer till havs finns redovisade som föreslagna marina reservat, Natura 2000-områden och BSPA-områden 50. Skyddsvärda områden på land är t.ex. skyddade som nationalparker, Natura 2000-områden, Ramsar-områden eller naturreservat. Nationalparker har funnits i Sverige ända sedan Syftet är att delar av vårt nationella naturarv ska bevaras åt kommande generationer. Nationalparkerna utgörs av representativa landskapstyper och av natursköna miljöer som kan ge starka naturupplevelser. En tanke är också att national-parkerna ska ge människan möjlighet att komma ut i skog och mark. Skåne län har tre nationalparker; Söderåsen, Dalby Söderskog samt Stenshuvud. Nationalparker avsätts på statlig mark genom beslut av riksdagen och ger, i det närmaste, ett heltäckande skydd mot exploatering. I scenarierna har nationalparkerna helt undantagits från vindkraftsetablering. Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som byggs upp inom EU. Syftet är att värna om vissa naturtyper, arter och deras livsmiljöer. Skapandet av Natura 2000 är en av EU:s viktigaste åtgärder för att bevara biologisk mångfald. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EG:s habitat 51 - och fågeldirektiv 52. Fågeldirektivet behandlar samtliga fågelarter som förekommer inom medlemsländernas territorier. Enligt direktivet ska varje medlemsland peka ut särskilda skyddsområden (SPA - Special Protection Areas). Habitatdirektivet kompletterar fågeldirektivet genom att behandla även andra artgrupper samt naturtyper av olika slag. Enligt direktivet ska varje medlemsland bland annat föreslå områden av (SCI - Sites of Community Importance) där man kan återfinna dels berörda naturtyper, dels arter som nämns i direktivet. I Sverige har Natura 2000-områden ett starkt skydd genom miljöbalken. I Skåne finns 196 områden enligt habitatdirektivet och 21 områden enligt fågeldirektivet. I scenarierna har Natura 2000-områden bedömts ha för stort värde för att ses som potentiella områden för storskalig vindkraftsutbyggnad. De utgör de bästa exemplen i Skåne på de naturtyper och fågelområden som ingår i habitatdirektivet. Ramsar- eller våtmarkskonventionen är vardagsnamnet för Konvention om våtmarker av internationell betydelse, i synnerhet som livsmiljö för våtmarksfåglar, Ramsarkonventionen är inriktad på skydd av internationellt värdefulla våtmarker och grunda vattenmiljöer, samt fåglar som är ekologiskt beroende av våtmarker 53. Det finns för närvarande fem Ramsar-områden i Skåne län. Ramsar-områden undantas vid bedömningen av potentialen för vindkraftsutbyggnad i scenarierna. Anledningen är att områdenas värde för fågellivet och det stora antalet fåglar i dessa områden bedöms kunna vara i konflikt med vindkraftverk. Naturreservat är den mest använda skyddsformen och utgör tre fjärdedelar av all skyddad natur i Sverige. Naturreservat finns såväl på 51 Rådets direktiv 92/43/EEG. 52 Rådets direktiv 79/409/EEG. 53 Konventionen: SÖ 1975:

37 3. Vindkraftens effekter land som till havs. Naturreservat kan bl.a. bildas i syfte att bevara biologisk mångfald, att vårda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer, samt att skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter samt att bevara värdefulla rekreationsområden. Den 31 december 2000 fanns det 143 naturreservat i Skåne län med en totalareal på hektar. Landarealen utgör hektar och resten utgörs av marina reservat. Naturreservat undantas i scenarierna. Motivet är deras begränsade utbredning och oftast stora biologiska eller rekreativa värden. Naturvårdsområden kunde tidigare avsättas av länsstyrelser eller kommuner. Denna skyddsform var svagare än naturreservatet och fick inte hindra pågående markanvändning. Flertalet naturvårdsområden skapades för att värna om landskapsbilden, inte minst i kusttrakter, eller för att upprätthålla skötseln av slåtterängar och betesmarker. Sedan miljöbalken trädde i kraft 1999 har möjligheten att skapa nya naturvårdsområden upphört. Redan bildade naturvårdsområden finns dock kvar och ska enligt miljöbalken numera betraktas som naturreservat. I scenarierna har Länsstyrelsen bedömt att naturvårdsområden bör undantas. Baltic Sea Protection Areas, BSPA: Sverige har undertecknat Helsingfors-konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö (HELCOM). Inom denna konvention har 62 marina och kustnära områden utsetts 54. Skyddsvärdet bygger framförallt på hög koncentration av sjöfågel. Områdena är ofta skyddade på andra sätt, t.ex. Natura områden. I Skåne finns två BSPA-områden, Kullaberg och Falsterbo med Måkläppen. En detaljerad avgränsning av områdena har varit svår att få fram. En grov bedömning har gjorts att större delen av områdena redan är undantagna från scenarierna genom andra skyddsformer. I Skåne är den allemansrättsligt tillgängliga markarealen per invånare lägst i landet. Detta gäller i synnerhet i den västra delen av länet, där arealen allemansrättsligt tillgänglig mark är cirka 0,1 ha/ invånare. Väster om Skåne ligger Storköpenhamn med cirka 2 miljoner invånare med ännu mindre areal per invånare att röra sig på. Trycket på de skånska friluftsområdena, och då i synnerhet på strandområden utmed kuster och kring sjöar, blir härigenom än större. Enligt Länsstyrelsens bedömning är det klart olämpligt att storskalig vindkraftsetablering sker inom de strandskyddade områdena. Länsstyrelsen bedömer att storskalig vindkraftsetablering inom strandskyddsområden är olämplig, eftersom det är ont om allemansrättsligt tillgänglig mark i Skåne. Slutsats inför scenarier Naturreservat undantas i scenarierna p.g.a. begränsad utbredning och oftast stora biologiska och/elller rekreativa värden. Slutsats inför scenarier Naturvårdsområden undantas i scenarierna. Slutsats inför scenarier BSPA-områden har inte undantagits i projektet i de fall de inte skyddas genom annan förordning. Anledningen till detta är att en avgränsning av områdena varit svår att få fram. Slutsats inför scenarier Strandskyddade områden undantas, då det i Skåne råder brist på allemansrättslig mark. 54 Information från Helcoms hemsida; hämtad maj Miljötillståndet i Skåne, Årsrapport Att bygga Skånes framtid, Uppföljning av miljövårdsprogram för Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län. Skåne i utveckling 2001:

38 3. Vindkraftens effekter Slutsats inför scenarier Opåverkade och bullerfria områden är viktiga att beakta vid vindkraftsetblering. De har dock inte kunnat beaktats i projektet p.g.a bristande underlagsmaterial. 3.3 Opåverkade områden och bullerfria områden Med opåverkade mark- och vattenområden avses områden som är obetydligt påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Enligt miljöbalken ska sådana skyddas så långt som möjligt mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Skyddet är bl.a. av värde för landsbygdsområdenas näringar och befolkningar, för faunan, jaktvården, fisket samt friluftslivet. I viss mån säkerställer även bestämmelsen möjligheter för framtida angelägen exploatering 55. I Skåne finns få områden fria från exploateringsföretag som större vägar, järnvägar, kraftledningar, höga skorstenar etc. Vindkraftetablering i ett stort opåverkat område kan påverka områdets karaktär. Den visuella påverkan beror på hur anläggningen anpassas till landskapet. Graden av påverkan på områdets karaktär beror även till stor del på betraktarens inställning. En intressant diskussion är när exploaterade landskap riskerar att övergå till rena industrilandskap. I dagsläget finns endast en mycket översiktlig kartering gjord över var större vägar, järnvägar, flygplatser, farleder, pågående täkter och tätorter finns i Skåne. Materialet är inte tillräckligt detaljerat för att det ska vara relevant att i scenarioarbetet undanta de områden som inte påverkats av exploateringsföretag. När de kommunala översiktsplanerna behandlat opåverkade områden tydligare kan det bli intressant att göra en analys av områdena i förhållande till vindkraftsetablering. Ljudföroreningarna har brett ut sig i samhället så att människor får allt svårare att finna den rofyllda tystnaden. Bullerfria områden håller på att bli en bristvara. Inom EU har ett förslag till att skydda förhållandevis tysta områden tagits fram. En sammanställning av bullerfria områden har genomförts i Skåne 56. De bullerkällor som medtagits är väg- och järnvägstrafik samt fyra flygplatser i Skåne. Detta innebär att det finns andra bullerkällor som inte är medräknade, som t.ex. skjutbanor, skjutfält, motorsportsbanor, täktverksamhet eller vindkraftverk. Bilden av bullerfria områden är således en mycket grov beskrivning av situationen i Skåne. Karteringen har därför inte använts vid konsekvensbeskrivningen av scenarierna i del 2. Det är dock viktigt att värna om de få bullerfria områden som finns kvar i Skåne, speciellt i anslutning till värdefulla rekreationsområden. 3.4 Landskapsbild Vindresursen är störst till havs, på öppna jordbruksslätter och höjder i landskapet. I dessa landskap blir vindkraftverken också mest synliga. Dessutom gör vindkraftverkens roterande turbinblad och den kontrasterande ljusa färgen att de är än tydligare. Vindkraftens visuella påverkan på landskapet är därför viktig att beakta vid vindkraftsexploatering. Landskapet är dels något fysiskt konkret, dels något som upplevs individuellt utifrån personens bakgrund, erfarenheter och förväntningar. Landskapet präglas av naturliga förutsättningar, kulturella traditioner 56 Miljötillståndet i Skåne. Årsrapport Att bygga Skånes framtid. Länsstyrelsen i Skåne

39 3. Vindkraftens effekter och den ekonomiska situation som råder. Det fysiska landskapet kan beskrivas visuellt utifrån estetiska faktorer som skalrelationer, mönster och strukturer, t.ex. topografi och vegetation. Landskapsupplevelsen kan däremot inte generaliseras, då den är individuell. Den kan dock diskuteras utifrån faktorer som t.ex. tidssamband, symboler, orienterbarhet och unikhet. Med tidssamband avses landskapets utveckling. Ett landskap kan präglas av kontinuerlig utveckling eller kanske en frånvaro av mer moderna element. Tidssambandet kan visa huruvida en exploatering kan inordnas i landskapet eller ej. Ett modernt vindkraftverk kan lättare anpassas till ett landskap som har förändrats kontinuerligt och innehåller moderna inslag, till exempel ett rationaliserat jordbrukslandskap eller hamn- och industriområden, än till ett landskap där få förändringar skett de senaste hundra åren. Det har genomförts en hel del studier av vindkraftverks visuella påverkan på landskapet. Bland dessa kan nämnas Energimyndighetens Vindkraft i Harmoni (1998), The landscape impact and visual design of windfarms (1996) av Caroline Stanton, serien Vindkraften i landskapet ( ) av Bergsjö et al samt Wind Turbines & the landscape Architecture & Aesthetics av Birk Nielsens Tegnestue (1996). De flesta studier om vindkraftens landskapsbildspåverkan fokuserar på detaljlokalisering, snarare än frågor av regional karaktär. Landskapets topografi är viktig att ta hänsyn till, såväl på en övergripande nivå som i det lokala landskapet. Vindexponerade sluttningar och höjder kan ge vindkraftverken en tydligare mening eller funktion i landskapet. Storskaliga topografiska former ger även upphov till riktningar, t.ex. dalgångar, vilka kan accentueras av vindkraftverk. Aspekter som enhetlighet, skala, färgsättning, enkelhet och utformning är av betydelse för anpassningen av en anläggning till landskapet. Av litteraturen kring vindkraftverkens landskapspåverkan framgår bl.a. att avståndet mellan verken bör vara stort, för att undvika visuellt virrvarr (betraktaren ska kunna se bakomliggande landskap). Samtidigt sägs det motsägelsefullt att en grupp av vindkraftverk bör komprimeras för att göra dess avgränsning tydlig. Vindkraftsanläggningens storlek är viktig att relatera till landskapets skala. Högre verk behöver dock inte ge större påverkan. Större och oftast högre verk kan tvärtemot föredras, eftersom antalet verk kan reduceras för att uppnå samma produktivitet samtidigt som de större verkens rotorblad ger ett lugnare intryck p.g.a. lägre varvtal. Det finns få studier som tar upp färgsättning av vindkraftverk. En intressant aspekt som ofta uppkommer i brittisk litteratur kring vindkraftens landskapsbildspåverkan är siktbarhet, d.v.s. hur långt man kan se vindkraftverken. En analys görs av de topografiska förhållanden för att få fram en bild av varifrån man kan se verken och hur många man kan se. Bilden visar dock inte graden av påverkan. Denna (negativ/positiv, stor/liten) beror på landskapsanpassningen och hur påverkan upplevs (bl.a. på om berörda fått information och kunnat vara delaktiga). Olika påverkanszoner har diskuterats, se tabell 2.7. I en studie

40 3. Vindkraftens effekter Enligt Opstilling af stora vind- Enligt Caroline Stanton, Enligt Vindkraften i landmfller i det åbne land, skapet, del 1-3, (Vid rotordiameter = 80 m) 3 km Närzon Vindkraftverket 0-2 km Vindkraftverket Rotor- Svepzon dominerar dominerar diametern 3-7 km Mellanzon Väl synliga i öppet 2-5 km Verket utgör ett av 3* rotor- Restriktionszon landskap, svårt att många landskaps- diametern Aggregaten kan bestämma höjd element (240 m) uppfattas som visuellt påträngande 7-12 km Fjärrzon Minskande synlig- > 5 km Vindkraftverken är 10* rotor- Visuell dominanshet och dominans endast synliga i diametern zon speciella ljus- (800 m) Aggregatet domi förhållanden nerar en sektor i synfältet > 12 km Yttre Syns fortfarande, Därutöver Siktbarhetszon fjärrzon men svåra att Verket tillhör urskilja fjärrlandskapet. I teorin syns ett 100 m högt aggregat 40 km i ett öppet, platt landskap. Tabell 2.7. Visuella zoner enligt olika utredningar. Visell påverkan från havsbaserade vindkraftanläggningar finns redovisat i kap rekommenderas ett avstånd till boende på 1 km, utifrån visuell hänsyn, d.v.s. att verket inte ska dominera omgivningen. Det verkar som om gränsen för verkens dominans vid lokalisering på land ligger någonstans mellan 1 och 3 km. Avståndet då vindkraftverket endast ses med svårighet varierar mellan 5 och 12 km. Detta tyder på att information om ett projekt borde gå ut till alla inom den vindkraftsdominerade zonen, d.v.s. i vissa fall en radie på 3 km. En del områden kan ha liknande visuell karaktär, t.ex. liknande topografi och vegetationsfördelning. Landskapet kan då delas in i olika landskapstyper. Till dessa landskapstyper kan knytas olika utformningsprinciper för t.ex. vindkraftsetablering. Bl.a. i Skottland har en övergripande landskapstypsindelning genomförts, till vilken bl.a. rekommendationer om vindkraftslokalisering finns. I Sverige gjordes en indelning av landskapstyper utifrån vindkraftsaspekter, se bild 2.3. Dessa indelningar kan bland annat användas vid diskussionen kring den samlade påverkan som en gradvis utbyggnad leder till. I många acceptansstudier framstår, som tidigare nämndes, behovet av vindkraftsfria områden. Ett sätt att uppnå detta är att identifiera landskapstyper som lättare domineras av vindkraftsanläggningar än andra landskapstyper och då undanta dessa från exploatering. Ett annat sätt är att istället undanta skyddade områden,

41 3. Vindkraftens effekter Bild 2.3. Landskapstypsindelning utifrån aspekter för vindkraftslokalisering, SOU 1999:75. t.ex. landskapsbildsskyddade områden, från vindkraftsexploatering. Ett landskap med högt visuellt värde behöver dock inte innebära konflikt vid vindkraftsetablering, varför landskapsbildsskyddade områden inte undantas per automatik. För att kunna resonera kring vindkraftens påverkan på landskapet måste en landskapsanalys genomföras. Formen för landskapsanalysen anpassas efter det aktuella landskapet och syftet med analysen. En landskapsanalys ser t.ex. olika ut om den ska fungera som underlag för den kommunala översiktsplaneringen eller ska utgöra en del av en miljökonsekvensbeskrivning för en anläggning. Det är viktigt att analysen försöker vara tydlig med vad som utgör en objektiv beskrivning och vad som utgör subjektiva värderingar. En strävan kan vara att göra en objektiv beskrivning av landskapet, för att varje individ sedan ska kunna göra sin subjektiva bedömning av värdena och eventuell påverkan. En konfliktanalys kan också göras, för att ge en preliminär bedömning av vilka konflikter som kan uppstå. Denna bedömning används sedan som en bas vid diskussionen med olika intressegrupper. 57 Dokumentation av Sg Vinds arbete. Försvarsmaktens Högkvarter, Remiss HKV beteckning 24600:14736/

42 3. Vindkraftens effekter Slutsats inför scenarier Försvarets officiella riksintresseområden undantas. Försvarets hemliga riksintresseområden på land undantas genom 20% bortfall av potentiell vindkraftsareal. Försvarets hemliga riksintresseområden till havs undantas genom en grov bedömning. 3.4 Totalförsvaret Totalförsvarets olika tekniska system, som radiolänkstråk, radaranläggningar och signalspaningssystem, kan påverkas negativt av en vindkraftsanläggning. Vindkraftverk kan dessutom utgöra ett fysiskt hinder för flyget. Försvarets intressen till havs är knutna till områden för övningsverksamhet, skjutningar samt särskilda skydds- och säkerhetsaspekter. Ett antal studier av vindkraftverkens eventuella påverkan på totalförsvarets olika anläggningar har genomförts inom projektet Sg Vind. Inom ramen för det projektet har modellerna för bedömning av vindkraftverks påverkan på försvarets anläggningar modifierats. Mer information finns i remissen av delstudier kring radar, radiolänk, marina sensorer och signalspaning 57. Totalförsvaret har officiella samt hemliga riksintresseområden. De officiella områdena undantas i scenarioarbetet. De hemliga områden av riksintresse för försvaret på land undantas genom ett procentuellt bortfall (20%) av vindkraftsarealen i de olika scenarierna 58. I kartbilderna i del 2 ingår hemliga försvarsområden i resursen. Även vindkraftspotentialen till havs begränsas av totalförsvarets intressen. Försvaret har gjort en grov bedömning av vilka områden som skulle undantas i scenarierna på grund av försvarets intressen till havs. Bedömningen bygger på att havsområdena totalexploateras med vindkraft. Detta är dock inte realistiskt. Försvarets intressen är därför inte lika begränsande då varje anläggning bedöms enskilt. 3.5 Kommunikationer och annan infrastruktur Slutsats inför scenarier I scenarierna undantas följande skyddszoner kring flygplatser: Flygplats med instrumentlandnings system (ILS): skyddszon på 6000 m. Flygplats utan ILS: skyddszon på m. Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för industriproduktion, kommunikationer, energianläggningar m.m. ska enligt miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden av riksintresse ska skyddas mot verksamheter eller åtgärder som innebär en påtaglig skada (3 kap 8 miljöbalken). Bestämmelser om skyddsavstånd kring olika anläggningar finns i speciallagar. Luftfart Vindkraftverk kan dels utgöra ett fysiskt hinder för flyget, dels påverka kommunikations-, navigations- och övervakningssystem. De störningar som i första hand kan förutses för dessa system är störningar genom reflektion av utsända signaler mot vindkraftverkets torn och rotorblad. De reflekterade signalerna kan därvid ge upphov till felaktig bäringsinformation alternativt utsläckning av signalen. 58 Denna procentsats utgör en bedömning från Försvarsmakten. Bedömningen gjordes utifrån en kartbild över den praktiska resurs som återstår om alla riksintressen undantagits, samt ett skyddsavstånd på 400 m till bostadshus

43 3. Vindkraftens effekter Runt alla flygplatser finns områden där tillåten höjd på byggnader är begränsad, för att flygsäkerheten inte ska äventyras. Alla byggnadsverk berörs, såväl fasta (byggnader, master, vindkraftverk) som tillfälliga (byggnadskranar etc). Området är unikt för varje flygplats. Regler för hur dessa områden ska utformas finns i Luftfartsverkets Bestämmelser för Civil Luftfart - Flygplatser (BCL-F). Hur det höjdbegränsande området ser ut runt en flygplats är beroende av vilken bankod flygplatsen har och vilka landningshjälpmedel som finns. För en närmare beskrivning rekommenderas Luftfartsverkets kunskapsunderlag häfte 6 Luftfartens intressen i den fysiska planeringen. Vid placering av vindkraft nära en flygplats skall samråd alltid ske med flygplatschefen. Vid vindkraftverk högre än 40 meter oavsett placering ska samråd alltid ske med Luftfartsverket. I scenarierna i del 1 undantas områden med en radie på meter för Flygplatser av riksintresse och övriga flygplatser med ILS (instrumentlandningssystem) och en radie på meter för Flygplatser utan instrumentlandningssystem. Slutsats inför scenarier Sjöfartens riksintressen inklusive en zon på 500 m kring farleder undantas i scenarierna Sjöfart Sjöfarten har anspråk på god framkomlighet och ökad säkerhet i farleder och tungtrafikkorridor. Det krävs därför trafikövervakning och trafikreglering med exempelvis trafikseparering i tättrafikerade områden. Sjöfart medför också risk för olyckor och detta bör särskilt beaktas i samband med transporter av miljöfarliga ämnen/farligt gods. När det gäller riksintresse för sjöfart finns det dels s.k. farledsförträngningsområden, dels den s.k. farledsklassificeringen. Farledsklassificeringen har främst tagits fram för Sjöfartsverkets verksamhet avseende tillsynen av farlederna. Farleder med klass 1 och klass 1 super är farleder med hög säkerhet, god framkomlighet och betydande trafik. Då vindkraftverk skall etableras vid farleder av riksintresse bör stor restriktivitet råda. Att helt undanta områdena kan dock inte göras förrän den planerade lokaliseringen studerats. Sjöfartsverket anser att ett säkerhetsavstånd på 500 meter (förbuds-område) bör införas generellt. I praktiken kommer sjöfarten att behöva betydligt större avstånd för att kunna operera utan störningar. Detta måste dock avgöras från fall till fall. Detta extra säkerhetsavstånd kan variera beroende på typ och mängd av trafik. Sjöfartsverket bevakar då sjöfartens framkomlighet så att inte för stora omvägar behöver tas eller att säkerheten eftersätts. En riskanalys ska tas fram innan projekt igångsätts vid etablering av havsbaserade vindkraftverk. I denna riskanalys ska ingå en räddningsplan i händelse av olycka. Räddningsplanen ska tas fram i samråd med räddningsansvariga myndigheter. När det gäller räddningsuppdrag med helikopter i anslutning till ett vindkraftverk eller en grupp av vindkraftverk kommer helikoptern

44 3. Vindkraftens effekter Slutsats inför scenarier Vägar, järnvägar samt kraftledningar inklusive skyddsavstånd motsvarande ett vindkraftverks totalhöjd. Ingen hänsyn tas till mobil- och telekommunikationsintressen. inte att kunna gå närmare det enskilda verket eller parken än vad gällande säkerhetsavstånd medger. I sämsta tänkbara vädertyp, dimma, är säkerhetsavståndet 500 meter i sida och 1500 meter rakt fram. Med tanke på de avstånd som planeras mellan enheterna i en vindkraftpark kommer således hela parken samt en säkerhetszon av 500 meter utanför densamma att vara onåbar från luften när dimma råder. För att möjliggöra ett snabbt omhändertagande av nödställda eller skadade krävs då någon form av handlingsplan samt resurser för transporter ut ur området. De som har driftansvar för det enskilda verket eller vindkraftparken bör därför, under räddningstjänstansvarig myndighets medverkan, åläggas att svara för planering, resurshushållning och genomförande av sådana transporter. Vid klart och gott väder råder i princip inga restriktioner. Vid diskussioner med vindkraftsägare bör bl.a. möjlighet att stänga av verkens rotorer vid en eventuell operation med räddningshelikopter tas upp. Sjöfartens riksintressen undantas helt i scenarioarbetet, eftersom de utgör relativt begränsade områden. Sannolikheten att etablering av vindkraftverk skulle tillåtas inom dessa områden är liten. En skyddszon på 500 meter på ömse sidor av farlederna undantas också i scenarierna. Vägar och järnvägar Avstånd till väg bör, enligt Boverket, vara minst totalhöjden, dock lägst 50 meter. Vid järnvägar krävs samma avstånd som till vägar. Vid placering av vindkraftverk utmed större, allmänna vägar bör hänsyn även tas till den visuella störningsupplevelsen för trafikanten. Slutsats inför scenarier Vindkraftens konsekvens för jordbruksnäringen: ingen negativ konsekvens positiva ekonomiska konsekvenser genom exploatering eller utarrendering Skogsområden ingår som potentiella områden i scenarioarbetet. Större delen av skogsområden försvinner dock genom förordnande som t.ex. nationalpark. Energi I anslutning till kraftledningar krävs ett säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk och kraftledning på åtminstone vindkraftverkets totalhöjd. Vid gasledningar bör ett säkerhetsavstånd på vindkraftverkets dubbla totalhöjd hållas fritt. Telekommunikationer Vindkraftverkens torn och de roterande turbinbladen kan komma att negativt påverka signaler som används vid trådlös kommunikation. Detta gäller TV och radio, telekommunikation samt navigering. Risken för störningar ökar med storleken på verken och vid inslag av metall i bladen. Det finns möjligheter att utnyttja vindkraftverk för att placera mobilantenner. På det viset slipper mobiloperatören kostnaden för uppförande av torn och vindkraftsägaren får ökad vinst genom hyresintäkten. Uppgifter om radiolänkstråk och andra trådlösa kommunikationssystem är sekretessbelagda. De kan därför inte vägas in i den fysiska planeringen. Det är först vid samråden med aktuella mobiloperatörer kring konkreta vindkraftsprojekt som svar kan ges om konflikt kan uppstå. 3.6 Areella näringar Jordbruk Vindkraftverkens ianspråktagande av jordbruksmark är begränsad. Bortfallet av produktiv jordbruksmark är normalt liten. Detaljlokaliseringen

45 3. Vindkraftens effekter av vindkraftverk kan ske så att jordbruksdriften inte nämnvärt försvåras, t.ex. genom placering i åkergränsen eller i anslutning till befintligt vägsystem. Vindkraftverk kan utgöra ytterligare en inkomstbringande källa till en jordbruksfastighet genom utarrendering av mark för vindkraftverk eller genom eget ägande av vindkraftverk. Skogsbruk Områden för skogsbruk är ofta ointressanta för vindkraftsetablering, då träd kan bromsa vinden upp till ett hundratal meter över marken och inom ett avstånd av någon kilometer. Skogsområden har dock inte undantagits i scenarioarbetet, då de i vissa fall kan komma att vara intressanta för vindkraftsetablering. De större skogsområden som ofta har stort värde för friluftsliv och naturvård undantas indirekt genom förordnande som nationalpark, naturreservat, riksintresse för naturvård eller dylikt. Slutsats inför scenarier Riksintresse för yrkesfiske undantas inte i alla scenarier. Yrkesfiske Yrkesfiskeintresset kan påverkas genom att en etablering av en vindkraftspark dels kan ändra förutsättningarna för fiskens lek- och uppväxt, dels genom att möjligheten till att bedriva fiske inom vindkraftsparkens område begränsas. Kunskapen om den biologiska och ekologiska påverkan av havsbaserade vindkraftsparker på fiskar, är begränsade. Vindkraftverkens eventuella påverkan på fisk behandlas i kapitel 3.2. Nedan behandlas påverkan på yrkesfiskets utövande. Yrkesfiskets intressen är främst knutna till fångstområden, samt till viktiga lek- och uppväxtområden för fisk. Konflikter mellan havsbaserad vindkraft och fiskenäringen accentueras då man utifrån dagens ekonomiska förutsättningar bara kan etablera vindkraftparker ner till cirka 20 meter. Grundområden som således pekas ut som möjliga vindkraftsområden, är i många fall viktiga lek- och uppväxtområden för fisk. Yrkesfiskares möjligheter att bedriva fiske inom vindkraftsparkernas område begränsa genom att användandet av drivande eller släpande redskap försvåras och ankringsförbud införs för att hindra skada på elkablar. Hänsyn måste dessutom tas till kollisionsrisken inom vindkraftsparken. Möjligheterna till utveckling av metoder för förankring av fiskeredskap i fundamenten har ännu inte studerats närmare. De ekologiska och biologiska aspekterna (se 3.2) är ytterligare faktorer som är viktiga vid bedömningen av en potentiell konflikt mellan vindkraftsetablering och fiskenäringen Dessa faktorer måste undersökas närmare. En utbyggnad av vindkraften i havet inom Sveriges ekonomiska zon påverkar även andra nationers fiskeintressen. Sverige har en överenskommelse med vissa nationer som under lång tid har fiskat inom svensk ekonomisk zon, att dessa får bedriva ett visst yrkesfiske här. Dessa länders fiske bedrivs inom ramen för deras egna fiskekvoter. I projektet undantas inte riksintresseområden för yrkesfisket i alla scenarier. Vi har idag för liten kunskap om vilken påverkan en vindkraftsetablering kan ha på det marina livet och därmed är det svårt att ta ställning till om det innebär en påtaglig skada på riksintresset, eller inte

46 Planering av vindkraftsutbyggnaden 4.1 Planeringsprocessen Uppförandet av vindkraftverk över 1 MW kräver tillstånd både enligt miljöbalken (miljöfarlig verksamhet) och enligt plan- och bygglagen (bygglov). Miljötillståndet beslutas av länsstyrelsen eller miljödomstolen, medan bygglovet beslutas av kommunen. I vissa fall kan det också behövas tillstånd enligt andra lagar, t ex lagen om kulturminnen och ellagen. För etablering av vindkraft kan det också behövas en detaljplan, som med juridiskt bindande verkan reglerar olika frågor. Detaljplan upprättas av kommunen. Vindkraftsanläggningar berör många olika markanvändningsintressen. För att utbyggnaden ska ske där den är lämplig på lång sikt behöver vindenergiintresset vägas samman med andra intressen i en övergripande planering. Kommunernas översiktsplaner utgör det främsta instrumentet för översiktlig planering. I det storskaliga skånska slättlandskapet är vindkraftsanläggningarna synliga på långt håll. Lokalisering av vindkraft är därför ofta en mellankommunal fråga. Av de områden som pekats ut för vindkraft ligger många invid kommungränser, vilket är naturligt eftersom gränsområdena ofta är glest bebyggda. Den ovan beskrivna planerings- och tillståndsprocessen gäller på land och för vattenområden ut till territorialgränsen, 12 sjömil ut. Utanför denna gräns gäller istället lagen om Sveriges ekonomiska zon och kontinentalsockellagen. Ansvarig myndighet där är Regeringen. För mer information hänvisas till Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar (2003). Region Skåne har parallellt med denna studie drivit ett projekt med syfte att studera styrkor och svagheter i planerings- och tillståndsprocessen för vindkraftverk. Kommunens roll - planering och bygglov Kommunerna ansvarar för den fysiska planeringen och för bygglovprövningen enligt plan- och bygglagen. Alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta, inklusive havsområden innanför territorialgränsen. Översiktsplanen ska visa användningen av mark och vatten samt utvecklingen av den byggda miljön. Den ska också ange allmänna intressen samt miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om mark- och vattenanvändning. Kommunerna har också ansvar för att nationella intressen - riksintressen - beaktas i den fysiska planeringen. Översiktsplanen är vägledande, men inte juridiskt bindande, för såväl kommunen som för andra myndigheter vid beslut om markanvändning m.m. I översiktsplanen kan kommunen visa områden för produktion och distribution av energi och ange var det är lämpligt alternativt olämpligt att lokalisera vindkraft. Översiktsplaneringen ger möjligheter till

47 4. Planering av vindkraftsutbyggnaden fördjupad medborgardialog om vindkraftsutbyggnad. En nationell studie har genomförts för att visa på olika metoder för att hantera vindkraft i den översiktliga planeringen. Tre kommuner har utgjort pilotfall; Tanum, Svalöv samt Härjedalen. Det är också kommunen som upprättar juridiskt bindande plandokument - detaljplaner och områdesbestämmelser - där rättigheter och skyldigheter regleras närmare. Länsstyrelsens roll - samråd och regionalt underlag Det är länsstyrelsernas uppgift att tillvarata och samordna de statliga intressena i planprocessen. Länsstyrelsen ska särskilt verka för och bevaka att riksintressen samt hälso- och säkerhetsaspekter tillgodoses, att mellankommunala angelägenheter samordnas och att miljökvalitetsnormer inte överskrids. Länsstyrelsen ska förmedla planeringsunderlag och ge råd till kommunerna. Länsstyrelsen är också den myndighet som i första instansen prövar kommunernas beslut om bygglov och detaljplaner i de fall besluten överklagas. Därutöver beslutar Miljöprövningsdelegationen om tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningar mellan 1 MW och 10 MW. Nationell nivå - mål och riksintressen Riksdagen har i juni 2002 beslutat om ett nationellt planeringsmål för vindkraft på 10 TWh per år till år För att bryta ner målet på regional och lokal nivå behövs nya regionala planeringsunderlag som belyser vindenergiintresset och potentialen för vindkraft i relation till andra intressen. Energimyndigheten har i uppdrag av regeringen att peka ut områden som är av riksintresse för vindkraft enligt 3 kap. 8 miljöbalken. 4.2 Planering av vindkraft i Skåne Kommunal planering Vindkraft är en aktuell planeringsfråga i de skånska kommunerna. De flesta kommunerna har en beslutad policy för hur vindkraftsärenden ska bedömas och många har också behandlat vindkraften i sin översiktsplan. Några få kommuner har ännu inte fattat beslut om policy. Under 1990-talet har den tekniska utvecklingen gått snabbt inom vindkraftsområdet. Merparten av Skånes kommuner har ännu inte reviderat de översiktsplaner som togs fram kring år Ställningstagandena till vindkraften kan därför vara inaktuella i vissa avseenden, t.ex. storlek, effekt och störningar. Flera kommuner har omprövat sina ställningstaganden under senare år och tagit fram en särskild vindkraftspolicy med riktlinjer för ärendehanteringen. En sammanställning av kommunernas ställningstaganden till vindkraft i översiktsplaner och policydokument har gjorts i Scenario 1, kommunala planer

48 4. Planering av vindkraftsutbyggnaden Översiktsplan Detaljplan och Bygglov områdesbestämmelser Kommunen upprättar Kommunen upp- Kommunen och beslutar rättar och beslutar beslutar Vägledande, men Reglerar markanvänd- Avvägning ingen bindande ningen med rättsligt mellan rättslig verkan. bindande verfkan enskilda och Anger avvägningar mellan allmänna intressen. Avvägning mellan enskilda och allmänna intressen allmänna intressen Länsstyrelsen tar Länsstyrelsen kan Miljötillstånd fram planerings- upphäva kommunens Beroende på underlag och ger beslut om riksintressen anläggningens råd i samrådsskedet. i nte tillgodoses, om storlek fattas miljökvalitetsnorm inte beslutet av Länsstyrelsens överträds p.g.a bristande miljödomstolen granskningsyttrande samordning mellan eller länsger besked om kommuner eller med styrelsen. riksintressen, mellan- hänsyn till hälsa och Vid små kommunal samordning, olycksrisker. anläggningar hälsa/säkerhet och på1 MW eller miljökvalitetsnormer beaktats. mindre sker bara anmälan till kommunen Kommunernas ställningstaganden har olika karaktär. De flesta anger bedömningsgrunder för prövning av bygglov. Många innehåller också tydliga geografiska överväganden. En del kommuner föredrar att peka ut var vindkraft är olämpliga, medan andra visar var de kan vara möjliga. Några bedömer att hela kommunen är olämplig för vindkraftsetablering. Motivet kan vara att inte skada stora natur- och kulturvärden eller att kommunen inte tål ytterligare industrianläggningar utöver de som redan finns där. Andra - främst tätbefolkade kommuner där intressekonflikterna är många - väljer att tydligt peka ut de begränsade områden där vindkraftverk kan övervägas

49 4. Planering av vindkraftsutbyggnaden Svag koppling mellan planering och genomförande En övergripande planering är nödvändig för att kunna styra vindkraftsutbyggnaden till platser där få människor störs och viktiga natur- och kulturvärden inte skadas samtidigt som produktionsmöjligheterna är goda. Färre och större anläggningar bedöms ge mer energi med totalt sett mindre påverkan. Anläggningarnas utformning bör också samspela med landskapet på ett gynnsamt sätt. I praktiken är det dock svårt att genom planer och tillståndsbeslut effektivt styra utvecklingen av vindkraft i denna riktning. För vindkraftsutbyggnad saknas den koppling mellan planering och genomförande som finns på andra områden, t.ex. för infrastruktur som vägar och järnvägar. Då finns vanligen myndigheter eller bolag som svarar för utbyggnad av de planerade objekten och som samtidigt har ett ansvar för systemet som helhet. Vindkraftsetablering sker i stället på initiativ av företag och markägare. Markägogränser, tekniska och ekonomiska förhållanden är i praktiken avgörande för projekten och sätter gränser för möjligheterna att påverka lokalisering och utformning. Situationen är därmed mer lik den som råder vid andra typer av företagsetablering utanför planlagda verksamhetsområden. Då prövar kommunen lämpligheten genom detaljplan och bygglov och ofta krävs också tillstånd enligt miljöbalken m.m. I en sådan planeringssituation är det svårt att utifrån allmänna intressen välja den lämpligaste platsen för verksamheten. Det är dock angeläget att kommunerna med en aktiv planering försöker styra utbyggnaden av vindkraft ur ett helhetsperspektiv genom en aktiv planering. I översiktsplanen kan kommunen peka ut områden som är lämpliga eller olämpliga för vindkraft. Detta saknar juridiskt bindande verkan, men kan ändå bli styrande för exploatörernas agerande genom att ge signaler om var det är möjligt att få nödvändiga tillstånd. I de konkreta besluten detaljplan, bygglov och miljötillstånd tar kommunen och tillståndsmyndigheten ställning till föreslagna projekt och platser med utgångspunkt i lagar och i översiktsplanens riktlinjer. Även när kommunen utifrån sin planering tydligt tagit ställning för eller emot en vindkraftsetablering kan överprövande myndighet komma till ett annat beslut. Kommunens beslut om bygglov för vindkraftverk kan överklagas till länsstyrelsen. I några uppmärksammade fall har Länsstyrelsen då kommit till en annan slutsats än kommunen. En ansökan om bygglov för vindkraftverk måste prövas utifrån det enskilda verkets förutsättningar även om kommunen behandlat vindkraftsfrågan i översiktsplanen. Bedömningen av bygglovet ska ske utifrån bestämmelserna om lokalisering och utformning i plan- och bygglagens andra och tredje kapitel. För att få genomslag för sina beslut behöver kommunen utveckla sina sakskäl och motivera dem utifrån lagstiftningen, översiktsplanen och den aktuella platsen. Det räcker inte att bara hänvisa till allmänna riktlinjer i översiktsplanen. Beslutsprocessen kan sträcka sig över flera år med överklaganden i flera instanser. Detta kan innebära en svår ekonomisk belastning särskilt för finansiellt mindre starka exploatörer. När tillståndet väl kommer har tekniken ofta utvecklats och nya effektivare modeller finns att tillgå. För att få lov att uppföra ett fullt modernt och istället för det som ansökan avsåg, krävs då en omstart av hela beslutsprocessen

50 4. Planering av vindkraftsutbyggnaden Regionalt planeringsunderlag I rapporten Lokalisering av vindkraft och radiomaster i Skåne, 1996, redovisades Länsstyrelsens syn på vindkraftetablering. Syftet var att främja en positiv utveckling av vindkraften i Skåne, samtidigt som bevarandevärdena i landskapet skulle tillgodoses. Principer för lokalisering 59 formulerades utifrån landskapets natur- och kulturmiljövärden. I rapporten rekommenderades ett avstånd mellan vindkraftsanläggningar på 3-5 km, för att hålla isär vindkraftsanläggningarna och skapa fria vyer mellan dem. Vindkraftverken är idag större varför ett avstånd på 5 km mellan anläggningar kan vara lämpligt. Vidare ansågs en zon utmed kusten på 1 km generellt vara olämplig för vindkraftsetablering p.g.a. kustens stora värde för friluftslivet. Dessa rekommendationer är fortfarande aktuella. Utgångspunkter vid lokalisering av vindkraftverk Inom områden med förordnanden enligt naturvårdslagen, t.ex. naturreservat, naturvårdsområden och strandskyddsområden är naturvärdena så starka att etablering av vindkraft normalt ej kan ske. Först om riksintresseområden utpekas för vindkraftsproduktion kan en prioritering ske av vindkraftsintresset i förhållande till motstående intressen. Till dess ska områden av riksintresse för kulturmiljövården, naturvården och friluftslivet undantas från etablering av vindkraftverk om etableringen innebär påtaglig skada på ett eller flera av riksintressena. Stora markområden, som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag bör undantas från större grupplokaliseringar av vindkraftverk. De områden längs Skånes yttre kustzon som inte redan är tagna i anspråk för bebyggelse eller annan exploatering bör bibehållas fria från vindkraftverk. Skyddsavstånd måste hållas till värdefulla kulturminnen, t.ex. kyrkor, väderkvarnar, fornlämningar och genuina bymiljöer. Bullerstörningar och inverkan på naturupplevelsen i friluftsområden måste undvikas vid lokaliseringen Lokalisering inom industriområden, hamnområden och andra områden som redan är påverkade av exploateringsföretag kan ofta vara lämpligt. Etablering av vindkraftverk får ej medföra att försvarets intressen påtagligt skadas. Vindkraftverk samlade i grupper ger i allmänhet en mindre sammanlagd påverkan på landskapet än ett flertal utspridda verk. Vid placering av vindkraftverk bör anpassning ske till gränser och linjer i landskapet, topografi etc. Vindkraftverk i grupp bör ha ett likartat utseende vad gäller färg, torn och vingar. 59 Sid 4-5 i rapporten Lokalisering av vindkraftverk och radiomaster i Skåne. Länsstyrelserna i Malmöhus och Kristiandstads län

51 4. Planering av vindkraftsutbyggnaden Regionala planeringsunderlag för vindkraft har i allmänhet fokuserat på intressekonflikter med annan markanvändning. Potentialen för vindkraftsetablering har sällan studerats närmare. För att bryta ner det nationella målet för vindkraft på regional och lokal nivå behövs också regionala planeringsunderlag, som belyser vindenergiintresset och som behandlar potentialen för vindkraft i relation till andra intressen, vilket är syftet med denna studie

52 Vindkraftsutbyggnaden i Skåne 5.1 Vindkraftverk på land i Skåne Vid årsskiftet 2001/2002 fanns 131 st uppförda vindkraftverk i Skåne 60. Dessa producerade 0,12 TWh. Detta motsvarar cirka 1% av elkonsumtionen i Skåne. Enligt Länsstyrelsens vindkraftsdatabas fanns det 147 stycken vindkraftverk uppförda i länet i september Av dessa är 8 större än 1 MW. Det finns ännu inga havsbaserade vindkraftverk uppförda. Då man jämför vindkraftverkens placering med vindenergiinnehållet i Skåne (kap. 2.1.) kan man konstatera att merparten av vindkraftverken hamnat i de sämre vindklasserna 3 och 4. Anledningen till detta är de höga landskapsvärden som ofta är förknippade med kustlandskapet. Vid jämförelse mellan vindkraftverkens placering och den landskapstypsindelning som presenterades i SOU 1999:75, visar det sig att 84 av verken är uppförda inom det öppna slättlandskapet eller det svagt böljande jordbrukslandskapet. 26 verk är uppförda i backlandskapet. Bild 2.4 Uppförda vindkraftverk i Skåne i september Enligt Driftuppföljning av vindkraftverk. Årsrapport Elforsk rapport 02:20

53 5. Vindkraftsutbyggnaden i Skåne Bild 2.5 illustrerar hur antalet uppförda vindkraftverk respektive installerad effekt varierar under åren 1990 t.o.m. september I Länsstyrelsens vindkraftdatabas saknas årtal för fjorton verk och effekt för ett verk. Siffrorna är därför inte helt korrekta men ger en intressant bild av vindkraftens utveckling i Skåne. I början av 1990-talet var den årligen installerade effekten liten och antalet uppförda verk få började en snabb utbyggnad, vilken kulminerade 1996 med en stor installerad effekt och många uppförda verk. Vad som tydligt kan urskiljas från år 1999 är att effekten ökar markant i förhållande till antalet verk. Teknikutveckling inom vindkraft gör att färre verk kan producera mer el. Intressant är att jämföra åren 1996 och Den årliga installerade effekten är ungefär densamma för båda åren (15-16 MW/år) medan 33 verk uppfördes 1996 och 15 verk uppfördes 2002 (t.o.m. sept.). Detta innebär att de uppförda verken 2002 har drygt dubbelt så stor effekt som de uppförda verken Installerad effekt [MW/år] Uppförda vindkraftverk/år Antal verk Effekt [MW] Bild 2.5 Diagrammet visar utbyggnaden av vindkraft genom åren i Skåne.Staplarna visar antalet verk som uppförts ett visst år. Kurvan visar hur mycket effekt som installerats under året. 5.2 Havsbaserade vindkraftverk i Skåne Planerade projekt i Skåne finns i såväl Öresund som i Östersjön. De flesta av dessa ligger inom en zon på 6-8 km från kusten. Tillsammans motsvarar de planerade anläggningarna en beräknad elproduktion på knappt 5 TWh/år. Ett av projekten beräknar elproduktionen till 4 TWh/ år. Denna anläggning planeras innehålla tvåhundra verk och ligger långt utanför Skånes sydkust. Öresundsregionen är utsatt för ett högt exploateringstryck. I Öresund har en rad exploateringar skett under senare år i form av t.ex. ledningsdragningar, utfyllnader och byggandet av Öresundsbron. I Läge för vindkraft, SOU 1988:32, ansågs Öresund inte lämpligt för vindkraftsutbyggnad bl.a. med hänsyn till sjötrafiken. Från regional nivå kan vi idag, på grund av dåligt kunskapsunderlag, inte visa på lämpliga områden för havsbaserad vindkraft. Däremot kan olämpliga områden undantas bedömningen av potentiell resurs för vindkraftsetablering till havs. Att identifiera olämpliga områden är viktigt för att undvika att vindkraftsanläggningar planeras inom dessa. Samtidigt visar kvarvarande områden var det kan vara intressant att undersöka förutsättningarna för vindkraftsetablering

54

55 Litteratur och källor Assessment of Offshore Wind Energy Resources in the Republic of Ireland & The Northern Ireland. Part of EU Interreg II Programe Attityder till vindkraft. Hammarlund. Occasional Papers 1997:2. Handelshögskolan, Göteborgs Universitet Consumer attitude and choice in local energy development. Thayer & Hansen Dokumentation av SgVinds arbete. Försvarsmaktens Högkvarter. Remiss HKV beteckning 24600:14736/01. Driftuppföljning av vindkraftverk. Årsrapport Elforsk rapport 02:20. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG om främjandet av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el. Energy in Europe. Energy Outlook to European Union Handbok för lokalisering av vindkraftverk, Boverket. Remissmaterial Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor. Näringsdepartementet. SOU 2001:77. Livscykelanalys av Vattenfalls el. Vattenfall AB och Explicare A, augusti Ljud från vindkraftverk. Naturvårdsverkets förlag. Rapport Lokalisering av vindkraftverk och radiomaster i Skåne. Länsstyrelserna i Malmöhus och Kristianstads län Miljötillståndet i Skåne. Årsrapport Att bygga Skånes framtid, uppföljning av miljövårdsprogram för Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län. Skåne i utveckling 2001:48. Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning. Grönbok, 29/ Europeiska unionen. Områden av riksintresse för yrkesfisket. PBL/NRL underlag nr 34. Fiskeriverket. Public attitudes towards wind farms in Scotland. Results of a residents survey. Dudleston. System Three Social Research. The Scottish Exective Central Research Unit, Riksintressen i Skåne - en sammanställning av riksintressen inom Skåne län, Rätt plats för vindkraften. Miljödepartementet. SOU 1999:75. Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning. Proposition 2001/02:143. Skånes kustområden - ett nationallandskap. Rapportserien Skåne i utveckling, 2001:35. Länsstyrelsen i Skåne. Störningar från vindkraft: undersökning bland människor boende i närheten av vindkraftverk. Pedersen & Waye. Avd. för miljömedicin, Göteborgs universitet Svensk klimatstrategi. Proposition 2001/02:55. Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier. Proposition 2000/01:130 Uppdrag att föreslå undersökningsprogram avseende vindkraftsparkers effekter på naturmiljön i havsområden. Naturvårdsverket. Redovisning till Miljödepartementet Dnr /Nv. Utsläpp till luft i Sverige - Koldioxid, dikväveoxid, kväveoxider, kolmonoxid, flyktiga organiska ämnen och svaveldioxid SCB, Statistiska meddelanden, MI 18 SM 0201, Korrigerad version Vejledning om planlaegning for og landzonetilladelse til opstilling af vindmöller Miljö- og Energiministeriet. VEJ nr 39 af 07/03/2001, som vedrörer CIR Nr 100 af 10/06/1999 & LBK Nr. 518 af 11/06/2000. Vindkraft till havs - en litteraturstudie av påverkan på djur och växter. Rapport 5139, Naturvårdsverket. December Vindkraften i Sverige. Utredningsrapport avseende områden med särskilt goda vindförutsättningar och förslag till planeringsmål för vindkraften m.m. Energimyndigheten, maj Vindkraften och luftfarten. Luftfartsverkets underlagsmaterial för tillämpning av PBL och NRL Vindkraftens landskap - En fallstudie om konflikter kring vindkraftsetablering på den svenska västkusten. Tom Böhler, Licentiatuppsats, Avdelningen för humanekologi, Göteborgs Universitet. Vindmöller i danske farvande - en undersögelse af de visuella forhold ved opstilling af vindmöller på havet. Miljö- og Energiministeriets udvalg om havsbaserede vindmöller. December Vindmöllers indvirkning på fugle. Status over viden og perspektiver. Ib Clausen & Henning Nöhr. DMU, nr Miljö- og Energiministeriet Wind Energy and Public Acceptance. Munksgaard & Larsen

56 Bilaga 1. Vindkraftspotential till havs 8 km avstånd till kusten Havs- Försvars- Försvarsdjup intressen intressen ej [m] undantagna undantagna Produktion Produktion [TWh/år] [TWh/år] Hänsyn till alla 40 5,0 29,4 riksintressen ,9 3,6 Ingen hänsyn till 40 20,6 56,5 riksintresse för ,1 5,4 yrkesfisket Ingen hänsyn till 40 21,0 57,8 riksintressen ,5 6,0 25 km avstånd till kustpartier 30 m.ö.h. annars 8 km Hänsyn till alla 40 2,4 10,0 riksintressen ,9 Ingen hänsyn till 40 13,1 28,6 riksintresse för ,9 2,8 yrkesfisket Ingen hänsyn till 40 13,1 28,6 riksintressen ,9 2,9 20 km avstånd till kusten Hänsyn till alla 40 0,4 5,2 riksintressen Ingen hänsyn till 40 5,9 17,5 riksintressen ,9 0,

57 Bilaga 2. Dataskikt När det gäller dataskikten finns de tillgängliga i digital form i ArcViews vektorformat (shp-format) om inget annat anges i beskrivningen. I de fall då det förekommer skyddszoner runt vissa dataskikt är dessa framtagna m.h.a. ArcViews buffertfunktion. Eventuell digitalisering som gjorts för data i pappersform har genomförts m.h.a. ArcView 3.2. Förekommande ytbildning av linjeteman till polygonteman har gjorts m.h.a. programvaran ArcInfo. Allmänna vägar, järnvägar och kraftledningar En skyddszon längs allmänna vägar, järnvägar, och kraftledningar användes motsvarande ett vindkraftverks totalhöjd (120 meter), enligt Boverkets rekommendationer 1. Allmänna vägar, järnvägar och kraftledningar är hämtade från Lantmäteriets ekonomiska karta (2001) anpassad för presentation i skalan 1: Bebyggelseområden från antagna kommunala översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner I projektet användes en sammanställning i digital form av bebyggelseområden från kommunala översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner, som gjordes av Länsstyrelsen Dessutom lämnades en fri zon på 1000 meter runt; planerade bostäder, planerad blandad bebyggelse, samt förtätning bostäder. Bostadshus och kyrkor Enskilda bostadshus och kyrkor är hämtat från Lantmäteriets ekonomiska karta (2001) anpassad för presentation i skalan 1: BSPA - Baltic Sea Protection Areas En detaljerad avgränsning av BSPA-områden har har varit svår att få fram, varför dessa områden inte kunde medtagas i våra analyser. Skyddsvärdet bygger framförallt på hög koncentration av sjöfågel. En grov bedömning har gjorts att större delen av områdena redan är undantagna från scenarierna genom andra skyddsformer. Ekonomiska zonen Det finns i dagsläget ingen gräns för den ekonomiska zonen digitalt tillgängligt i GIS hos Länsstyrelsen, utan omfattningen digitaliserades in ganska översiktligt. Därför är denna gräns i projektet inte exakt. En del 1 Handbok för lokalisering av vindkraft. Boverket. Remiss från

58 koordinater från Förordning (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon kunde användas. Även information från sjökort 2 (pappersform) samt gränser från riksintresse för yrkesfisket användes. Försvarets offentliga riksintresseområden och data över militära områden Försvarets offentliga riksintresseområden fanns tillgängligt bland Länsstyrelsens riksintresseområden (1999). Data över militära områden, som övningsområden och skjutbanor, är hämtade från Lantmäteriets ekonomiska karta (2001) anpassad för presentation i skalan 1: Övningsområden och skjutbanor fanns dock endast tillgängliga som linjeteman. Dessa behövde först ytbildas till polygonteman innan de kunde användas. Innan dataskiktet ytbildades genomfördes dock manuella redigeringar eftersom inte alla linjer i linjetemat fanns representerade som slutna polygoner. Havsdjup Havsdjupsdata var en viktig förutsättning för de havsbaserade scenarierna. Sjöfartsverket hade inte den djupindelning i befintligt material som eftersöktes. Detta material innehöll mycket luckor och oklarheter, och det var heller inte möjligt att få mer precis data inom tidsramen för projektet. Därför var vi tvungna att använda mer storskalig havsdjupsdata i form av djupkurvor från Lantmäteriets nordiska kartdatabas (2000) anpassad för presentation i skalan 1: Dataskiktet var tvunget att både byta referenssystem, från det globala referenssystemet WGS84 (long, lat) till Rikets Nät RT gon V, med programvaran FME 2002, samt ytbildas från ett linjetema till ett polygontema. Innan dataskiktet ytbildades genomfördes dock manuella redigeringar eftersom inte alla djupkurvorna i linjetemat fanns representerade som slutna polygoner. Kommunala översiktsplaner Utpekade områden i kommunernas översiktsplaner som är möjliga respektive olämpliga för vindkraft fanns tillgängligt hos Länsstyrelsen eller erhölls i olika former av kommunerna. En del kommunala översiktsplaner fick vi digitalisera in från pappersform. En del översiktsplaner som erhölls i digital form (vektorformat) var tvungna att konverteras om från programvaran MapInfo (mif- eller tab-format) till ArcView (shp-format) m.h.a. programvaran SweTrans. Landskapstyp Data över olika landskapstyper i Skåne län härstammar från en kartering som genomfördes i samband med arbetet med SOU 1999: Kustkort 82 i skalan 1: , samt kustkort 83 och 92 i skalan 1:

59 Luftfart Flygplatser och flygfält med skyddszoner. Riksintressanta flygplatser och övriga flygplatser med ILS (Instrumentlandningssystem) har en skyddszon på 6000 meter, flygplatser utan ILS har en skyddszon på 3000 meter. Data över flygplatser och flygfält fanns tillgängligt hos Länsstyrelsen från det s.k. RiskGIS-projektet. Skyddszoner har tagits fram utifrån vår tolkning av Luftfartsverkets normer 3. Nationalparker Nationalparker fanns tillgängligt bland Länsstyrelsens naturvårdsförordnanden (2001). Natura 2000 Natura 2000 är uppdelat i SPA (Special Protection Areas) och i SCI (Sites of Community Importance) och fanns tillgängligt bland Länsstyrelsens bestämmelser (2002). Naturreservat; marina och på land Naturreservat, marina och på land samt naturvårdsområde, fanns tillgängligt bland Länsstyrelsens naturvårdsförordnanden (2001). Ramsarområden Ramsarområden fanns tillgängligt bland Länsstyrelsens bestämmelser (2002). Riksintresse för friluftsliv Riksintresse för friluftsliv fanns tillgängligt bland Länsstyrelsens riksintresseområden (2002). Riksintresse för kulturmiljö Riksintresse för kulturmiljö fanns tillgängligt bland Länsstyrelsens riksintresseområden (2001). Riksintresse för naturvård Riksintresse för naturvård fanns tillgängligt bland Länsstyrelsens riksintresseområden (2001). 3. Vindkraften och luftfarten. Luftfartsverkets underlagsmaterial för tillämpning av PBL och NRL

60 Riksintresse för yrkesfiske Riksintresse för yrkesfiske 4 fanns tillgängligt bland Länsstyrelsens riksintresseområden (2002). Riksintresse för sjöfart Riksintresset för sjöfart utgörs dels av s.k. farledsförträngningsområden (1999), Öresund och Bornholmsgattet, och dels den s.k. farledsklassificeringen (2001), där farleder med klass 1 och klass 1 super har använts. En fri zon på 500 meter har skapats runt de två farledsklasserna efter riktlinjer från Sjöfartsverket. Riksintressena för sjöfart fanns tillgängligt bland Länsstyrelsens riksintresseområden. Sjöar Dataskiktet med sjöar är hämtat från Lantmäteriets översiktskarta (2001) anpassad för presentation i skalan 1: Strandskydd Länsstyrelsen i Skåne arbetade på nya beslut om strandskyddets omfattning. Tätort Tätort och annan koncentrerad bebyggelse är hämtad från Lantmäteriets översiktskarta (1999) i skalan 1: Med tätort avses sammanhängande bebyggelse med normalt högst 200 meter mellan husen, och med minst 200 invånare. Annan koncentrerad bebyggelse har redovisats för tät fritidshusbebyggelse samt för koncentrerad permanent bebyggelse som inte uppfyller kraven för statistisk tätort. Vindresursen För att få fram vindresursen gjordes en interpolering av ett punktdataskikt från SMHI. Datskiktet härrör från en vindkartering som SMHI utförde 1997, på uppdrag av NUTEK. Beräkningar utfördes på två höjdnivåer, 50 och 80 meter, med modellverktyget WAsP (standardverktyget i Europa för beräkning av energipotential och energiproduktion i samband med vindkraftslokaliseringar). Beräkningsresultaten kan ha lägre precision över hav än över land, eftersom beräkningarna skett med tanke på landförhållanden. I detta projekt användes kartering på 80 meters höjd. För att räknas som vindintressant måste vindenergiinnehållet vara minst 3300 kwh/m 2 /år. Utifrån detta kriterium togs vindresursen fram. 4. PBL/NRL underlag nr 34 Områden av riksintresse för yrkesfisket, Fiskeriverket. Riksintressen i Skåne - en sammanställning av riksintresse inom Skåne län,

61 Rapportserien Skåne i utveckling ISSN :1 Ängs- och hagmarker i Trelleborgs kommun. Miljöenheten 2003:2 Ängs- och hagmarker i Bjuvs kommun. Miljöenheten 2003:3 Ängs- och hagmarker i Burlöv, Lomma, Malmö och Staffanstorps kommuner. Miljöenheten 2003:4 Ängs- och hagmarker i Eslöv kommun. Miljöenheten 2003:5 Ängs- och hagmarker i Helsingborg kommun. Miljöenheten 2003:6 Ängs- och hagmarker i Höganäs kommun. Miljöenheten 2003:7 Ängs- och hagmarker i Hörby kommun. Miljöenheten 2003:8 Ängs- och hagmarker i Höörs kommun. Miljöenheten 2003:9 Ängs- och hagmarker i Kävlinge kommun. Miljöenheten 2003:10 Ängs- och hagmarker i Landskrona kommun. Miljöenheten 2003:11 Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Miljöenheten 2003:12 Ängs- och hagmarker i Sjöbokommun. Miljöenheten 2003:13 Ängs- och hagmarker i Skurups kommun. Miljöenheten 2003:14 Ängs- och hagmarker i Svalövs kommun. Miljöenheten 2003:15 Ängs- och hagmarker i Svedala kommun. Miljöenheten 2003:16 Ängs- och hagmarker i Vellinge kommun. Miljöenheten 2003:17 Ängs- och hagmarker i Ystads kommun. Miljöenheten 2003:18 Transittrafik i Skåne en pilotstudie. Miljöenheten 2003:19 Inventering av vanlig groda och åkergroda i Skåne Miljöenheten 2003:20 Metod för bestämning av jordbrukets kvävebelastning i mindre avrinningsområden samt effekter av läckagereducerande åtgärder, redovisning av projektet Gröna fält och blåa hav. Miljöenheten 2003:21 Rikkärr en indikator för miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Miljöenheten 2003:22 Öppenvård i utveckling statsbidrag fördelade under Samhällsbyggnadsenheten 2003:23 Ekologisk produktion varför inte?. En intervjustudie med lantbrukare i Skåne. Lantbruksenheten 2003:24 Övervakning av fladdermöss i Skåne. Rapport för år Miljöenheten 2003:25 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge. Årsredovisning 2001/2002 för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark. Miljöenheten 2003:26 Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram: Konsekvensbeskrivning och förslag till genomförande. Miljöenheten 2003:27 Jämställdhet i vägtransportsystemet jämställd vägplanering. Samhällsbyggnadsenheten 2003:28 Biotopkartering, Skräbeåns huvudfåra från mynningen i havet till Östersjön/Halens utlopp Miljöenheten 2003:29 Effektuppföljning i kalkade och icke kalkade vatten. Vinter Miljöenheten 2003:30 Transport av fosfor och kväve från skånska vattendrag tillstånd och trender till Miljöenheten 003:31 Vattenväxter i skånska sjöar En jämförelse mellan 1970-talet och Miljöenheten 2003:32 Inkomstprövas rätten till äldre och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:33 Familjehemsplacerade barn år 2002 i socialtjänsten i Skåne län. Samhällsbyggnadsenheten 2003:34 Markhävdkartering 2002 hävdtillståndet på betesmarker och slåtterängar inom Nedre Helgeåns våtmarksområden i Kristianstads Vattenrike. Miljöenheten 2003:35 Vindkraft i Skåne Analys och konsekvenser av olika scenarier. Miljöenheten

62 Hur kan vindkraften byggas ut på ett hållbart sätt i Skåne? Utbyggnaden av vindkraft utgör en del i den omställning till förnybar energi som pågår i landet. I takt med att vindkraftverken blir fler har dock konflikterna med andra intressen ökat. Riksdagen har antagit ett nationellt planeringsmål för vindkraften som innebär att det i den fysiska planeringen ska skapas utrymme för 10 TWh vindkraftsproducerad el år Länsstyrelsen i Skåne har studerat konsekvenserna av olika strategier för utbyggnaden av vindkraftverk i Skåne. Ett scenario visar den möjliga utbyggnaden utifrån kommunernas översiktsplaner. De övriga tre scenarierna som presenteras visar potentialen för havsbaserade vindkraftverk samt utbyggnadsmöjligheter utifrån olika hänsyn till motstående intressen, t.ex. olika avstånd till enskilda bostadshus. I rapporten ges en bild av potentialen för vindkraftsutbyggnaden i Skåne inom de närmsta tio åren. Dessutom ges länsstyrelsens slutsatser och förslag till gemensamma riktlinjer för kommunerna angående utbyggnaden av vindkraftverk i Skåne. Östra Boulevarden 62A, Kristianstad Kungsgatan 13, Malmö Tel 044/ , Fax 044/ E-post

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT Vindkraft Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008 Per Molander Per Molander Vindkraft Är vindkraften effektiv som investeringsobjekt? Särskilda rättsprinciper för att gynna vindkraft?

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2 Bild 1 Vindkraft Bäcken Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 Bild 2 AGENDA Kort om Eolus Vind AB Behov av förnybar energi Samrådsprocessen Projektet Delägarskap Frågor Bild 3 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har etablerat fler än 200 vindkraftverk Ca 35 anställda Kontor i Hässleholm, Vårgårda, Falun, Halmstad, Motala och Sundsvall.

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning Fallåsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING FALLÅSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Ekonomisk ytanalys för vindkraft

Ekonomisk ytanalys för vindkraft Centrum för VindkraftsInformation Ekonomisk ytanalys för vindkraft - om sambanden mellan vindkraftverks avstånd till kust, höjd över mark, inbördes avstånd och vindkraftverkens produktion/markanspråk Medelvind

Läs mer

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-29 Diarienummer N138-0344/12 Utvecklingsavdelningen Nina Wolf Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Yttrande över samråd

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Uppförande av vindkraftverk vid Blädingeås 2:3, Äspetuna 1:7, Äspetuna 1:2, Ryamon 1:3, Spånhult 1:11 och Fallen 1:27 1 i Alvesta kommun

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON VINDKRAFT I SVERIGE Både EU och Sverige har formulerat ambitiösa mål som anger en kraftigt ökad utbyggnad av förnybar energi. EU har som mål att 20 procent av energin

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ Angelica Widing Gunilla Britse Tore Wizelius Förord Denna studie har genomförts vid, Högskolan på Gotland under år 2003-2005

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01

Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01 1 Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01 Svar sammanställda av arbetsgruppen för vindbruksplanen 2011-05-03. 1. I Ale kommun

Läs mer

Vindkraft i Örebro län

Vindkraft i Örebro län Vindkraft i Örebro län 2011-11-10 Lars Thomsson Vindkraftssamordnare Region Mitt Gotlands kommun, kommunalråd samhällsbyggnad 2006-2010 Gotlands kommun, byggnadsnämndens ordförande 2006-2010 Partistyrelsen

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Erfarenheter av vindkraftutbyggnad i Norden

Erfarenheter av vindkraftutbyggnad i Norden Erfarenheter av vindkraftutbyggnad i Norden Erfarenheter av vindkraftutbyggnad i Norden De nordiska länderna har mycket att vinna på att samarbeta kring vindkraft och dra nytta av varandras erfarenheter.

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011 www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman Sammanträdesdatum Sida 2008-05-22 89 Plats och tid Beslutande Sammanträdesrummet Ovalen, stadshuset, Piteå, torsdag den 22 maj 2008, kl. 13:00-14:30 Björn Berglund, ordförande Daniel Bergman Lennart Björklund

Läs mer

Regeringens insatser för vindkraft

Regeringens insatser för vindkraft November 2008 Regeringens insatser för vindkraft Lars Andersson Energienheten Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (juni 2006) De fyra partierna i Allians för Sverige går till val på en gemensam energipolitik.

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Frågor och svar från informationsmöte

Frågor och svar från informationsmöte Frågor och svar från informationsmöte Nedan listas de frågor som har dokumenterats från informationsmötet den 12 juni. Svaren har i vissa fall utvecklats med mer information än vad som gavs muntligt på

Läs mer

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del. Vindkraftteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen 41No1B En2, En3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-03-14 Tid: 9-13 Hjälpmedel:

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Energiting Sydost 2011-05-05 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö

Läs mer

Vindpark Boge. Projektbeskrivning- 2012-01-03

Vindpark Boge. Projektbeskrivning- 2012-01-03 Vindpark Boge Projektbeskrivning- 2012-01-03 Boge Vindbruk AB bildades sommaren 2010 och bolaget är baserat på Gotland. Företaget avserattsökatillståndtillattbyggaenvindkraftsparkinomdetområdeibogesockenpå

Läs mer

Göteborg Energi. Sökande. - Ett framsynt energibolag med omtanke. Göteborg Energi 2008

Göteborg Energi. Sökande. - Ett framsynt energibolag med omtanke. Göteborg Energi 2008 Samråd 17 april 2009 enligt MB med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:30 2, 1:30 3, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10, 2:9,

Läs mer

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 Agenda Vindkraft som energikälla Statkraft SCA Vind

Läs mer

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Boverket Yttrande Datum 2015-07-07 Diarienummer 1793/2015 1(5) Myndigheten för semhattsptanermq, byggande oct, boende Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Remiss av Energimyndighetens

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Nyheter inom planering för vindkraft

Nyheter inom planering för vindkraft Nyheter inom planering för vindkraft Planering Vindkraftverkens storlekar, behov av större markområden Stora investeringar Vilka behöver aktuell kompetens om vindkraft? Presentation av Nätverket för vindbruk

Läs mer

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Global vindkraft Installerad effekt i MW 2010 Land Installerad effekt totalt, MW Utbyggnad 2010, MW Tyskland 27 214 1.493 Spanien 20 676 1.516 Italien 5 797 948

Läs mer

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO VINDKRAFT GLEMMINGEBRO OM VINDKRAFT Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

EIE/04/234/SO7.38605,

EIE/04/234/SO7.38605, Sonja Ewerstein Juni 2005 Regional rapportering om införlivande av EU:s RES-e-direktiv utförd av Sonja Ewerstein, Energimyndigheten inom ramen för EU-projektet RES-e regions nr EIE/04/234/SO7.38605, work

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Stefan Karlsson Marknadschef, Renewable Energy, AB SKF Stockholm, 2014-01-23 Aktuell status, Vindkraft i Sverige Vindkraft svarar

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN 2009 Innehållsförteckning Vindkraftpolicy för Gävle kommun... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Vindkraft i Gävle... 4 Vindkraft i Sverige... 5 Vindkraftverks konstruktion...

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa.

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa. Mötesanteckningar informationsmöte Vindkraftprojekt Örserum Smålandsgården, Örserum 2011 12 06 Klockan 18:00 22:00 Innan mötet inleds har deltagarna möjlighet att lyssna på en ljuddemonstration av Johan

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

Bilaga 2 Synlighetszoner

Bilaga 2 Synlighetszoner Bilaga 2 Synlighetszoner Länsstyrelsen påpekade i sin begäran om kompletteringar att tabellen i avsnitt 8.4 är föråldrad (se tabell 2 nedan), och inte ger stöd för den slutsats sökanden drar. Att tabellen

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV !" Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL Samtliga förutsättningar och bedömningar är gjorda utifrån kända fakta i feb 2006 INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer