Bildningsverksamheten 2014/2015

Transkript

1 RAPPORT 1(23) Bildning Bildningsverksamheten 2014/2015 Kvalitetsrapport

2 2(23) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning/bakgrund Omfattning Rutiner Förutsättningar Bildnings förutsättningar (helheten) Förskoleverksamhetens förutsättningar Förskoleklassens, fritidshemmens och grundskolans förutsättningar Gymnasieskolans, vuxenutbildningens och SFI:s förutsättningar Beskrivning av arbetet Förskoleverksamheten Förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolan Gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI Måluppfyllelse och analys Förskoleverksamheten Förskolechefernas analys Förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolan Måluppfyllelse, nyckeltal Rektorernas analys Gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI Rektorernas analys Huvudmannens samlade analys av samtliga verksamheter Likabehandlingsarbete Åtgärder Förskoleverksamheten Förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolan Gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI Hela bildningsverksamheten...24

3 3(23) 1 Sammanfattning/bakgrund Kvalitetsrapporten gäller läsåret 2014/2015 och omfattar enbart de statligt uppsatta målen i läroplanerna. Kommunens verksamhetsplan utvärderas i årsredovisningen för bildnings verksamhetsområde. 2 Omfattning Kvalitetsrapporten omfattar förskoleverksamheten, förskoleklassen, fritidshemmen, grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI (Svenska För Invandrare) i Eda kommun. Se även organisationsskiss. 3 Rutiner Rutiner för systematiskt kvalitetsarbete har arbetats fram av bildnings ledningsgrupp och följer Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Huvudmannens kvalitetsrapport bygger på underlag från respektive rektors/förskolechefs kvalitetsrapport. 4 Förutsättningar För att verksamheterna ska kunna nå läroplanens mål måste de ha förutsättningar för sitt arbete. Det handlar främst om hur verksamheten styrs och leds, personalens kompetens och arbetssituation, vilka resurser i form av personal, lokaler och material som finns att tillgå samt vilket engagemang och möjligheter till delaktighet som alla anställda har. 4.1 Bildnings förutsättningar (helheten) Bildning i Eda kommun har under året haft tillsyn av Arbetsmiljöverket. De har besökt ledningen men även varit på 3 skolenheter, Hierneskolan, Gunnarsbyskolan och gymnasiet. Vid tillsynen av ledningsorganisationen framkom bland annat att förskolechefer och rektorer inte ges tillräckligt utrymme att arbeta som pedagogiska ledare och förvaltningen fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att skapa detta utrymme. Handlingsplanen innebär i korthet att ytterligare en förskolechef har anställts från 1 augusti och att en intendent som ska avlasta rektorer anställs från årsskiftet. En rekryteringsplan har utarbetats tillsammans med lärarfacken, detta främst utifrån att kommunen har svårigheter att rekrytera behöriga, legitimerade lärare främst i praktisk/estetiska ämnen, moderna språk, matematik/natur och teknik samt förskollärare och fritidspedagoger. Planen är antagen av allmänna utskottet och ska nu vara ett vägledande dokument när det gäller att fortbilda, vidareutbilda, öka intresset för läraryrkena bland kommunens unga mm. Arbetet med informations- och kommunikationsteknik (IKT) går framåt och i årets budget har avsatts ytterligare medel för att kunna verkställa de planer

4 4(23) som finns inom både förskola och grundskola/gymnasium i kommunen. Tyvärr kan inte utbyggnaden ske riktigt i den takt som planerna anger eftersom mycket av Gunnarsbyskolans datorpark behövt bytas ut under året,på grund av ålder. 4.2 Förskoleverksamhetens förutsättningar Under läsåret har förskolorna varit uppdelade på två områden, med en förskolechef i vardera område. En specialpedagog med 80% tjänstgöring finns för hela förskoleverksamheten. Uppdraget är att stötta och handleda personalen kring barn i behov av särskilt stöd. Verksamheten har under året utökats med ytterligare platser eftersom behovet fortsätter att öka, då det föds allt fler barn i kommunen. En ny avdelning har tillskapats i Gunnarsbyskolans lokaler, Charlottenberg, en ny tre-avdelningsförskola som ersätter en två-avdelningsförskola har tagits i bruk i Koppom och i Bysjöområdet har ytterligare en avdelning öppnats i förskolan Droppen. Hösten 2014 genomfördes ett försök med kvällsöppen förskola i Charlottenberg, men på grund av liten efterfrågan avslutades försöket vid årsskiftet. Förskoleverksamheten har i nuläget svårigheter att rekrytera förskollärare. Under läsåret hade 46 % av personalen pedagogisk högskoleutbildning. Förskolorna i Eda har en gemensam utvecklingsplan där fokus under året har varit språkutveckling i ett helhetsperspektiv. För att ge förutsättningar för arbetet med planen har man valt att arbeta med ett stödmaterial kallat Stöd och rutiner. Detta är ett material där man systematiskt följer upp det pedagogiska arbetet och det används främst vid de pedagogiska träffar som genomförs i verksamheten. Processledare finns vid de flesta förskolorna och deras uppdrag är, att tillsammans med förskolecheferna driva processer som leder till utveckling vid förskolorna. Förskolecheferna och en processledare har arbetat fram rutiner för utvecklingssamtal, där underlag för rutiner och syfte med samtalen sedan har implementerats hos all personal vid en kompetensutvecklingsdag. Möjligheten till delaktighet och engagemang bland personalen, upplevs som goda. 4.3 Förskoleklassens, fritidshemmens och grundskolans förutsättningar I bildnings organisation ingick under läsåret 4,5 rektorstjänster inom grundskolan, med 4 tillsvidareanställda rektorer och 2 vikarierande. Svårigheter att rekrytera lärare inom vissa ämnen har inneburit att ett antal obehöriga lärare undervisat i grundskolorna. Statistik från Skolverket visar att 80% av Edas lärare har pedagogisk högskoleexamen. För riket är motsvarande siffra 88% och även jämförbara kommuner har 88% högskoleutbildade.

5 5(23) Vid högstadieskolorna arbetar fältassistenter med den sociala delen av elevernas situation och de avlastar lärare i kontakter med elevers hem, vilket upplevs mycket positivt. Tyvärr har högstadierna inte tillgång till speciallärare i den omfattning som skulle vara önskvärd, men arbetet med elever i behov av särskilt stöd har skett på många olika arenor ändå. Se vidare sid 15 under rubriken Arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Studie- och yrkesvägledningen (SYV) i kommunen har på politikens uppdrag, utretts under året och en handlingsplan har utarbetats och även godkänts av bildningsutskottet. Fritidshemmens bemanning består till viss del av outbildade som fått ersätta fritidspedagoger på ett antal tjänster. I statistiken finner man att 51% av personalen vid fritidshemmen hade pedagogisk högskoleutbildning och kommunen har stora svårigheter att rekrytera fritidspedagoger. Elevantalet vid förskoleklass och grundskolor var under läsåret 2014/2015 ungefär lika som förra läsåret, dvs ca 770, tyvärr ökar antalet elever i behov av särskilt stöd. Förskoleklasserna och grundskolan har även många elever med annat modersmål än svenska, förutom norska finns cirka 20 språkgrupper. Från mars månad har ett försök med förberedelseklass för nyanlända elever i hela kommunen, genomförts vid Gärdesskolan. Försöket har fallit väl ut och förslaget till politikerna är att verksamheten permanentas från årsskiftet. Syftet är att nyanlända ska kartläggas och få en grund i det svenska språket, för att sedan kunna slussas ut i vanlig klass på ett bra sätt. En plan för arbetet med elever med annat modersmål har tagits fram, men tyvärr har resurser som behövs i form av lärare i SvA och modersmålsstöd inte kunnat rekryteras i tillräcklig omfattning, dels av ekonomiska skäl men även att det är svårt att rekrytera dessa kompetenser. Lokalerna vid Gunneruds skola och Gunnarsbyskolan är väl lämpade för undervisning medan lokalerna vid Hierneskolan och Adolfsfors skola inte uppfyller kraven. Främst gäller det tillgången på grupprum. Gärdesskolan upplevs allt mer trångbodd beroende på förberedelseklassen samt ökande elevantal. Städningen av de större skolorna har lagts ut på entreprenad och sammanfattningsvis kan sägas att för låg städfrekvens upplevs som ett problem. Vid Gunnarsbyskolan har städfrekvensen utökats under våren och en översyn av övriga skolor är på gång. Ventilationen upplevs som ett arbetsmiljöproblem på en del skolor, dels att det känns kallt men även att ventilationen är bristfällig på någon skola. Brist på teknisk utrustning och teknisk kompetens hos personalen har varit ett hinder för att se till att eleverna når de tekniska färdigheter som de förväntas tillägna sig enligt läroplanen. All personal är engagerade och känner motivation i sitt arbete, men det finns ibland praktiska hinder, som svårigheter att få tag på vikarier, krånglande

6 6(23) datorer och för många arbetsuppgifter, som påverkar känslan. Möjligheten till delaktighet och engagemang upplevs olika i olika arbetslag. 4.4 Gymnasieskolans, vuxenutbildningens och SFI:s förutsättningar Eda gymnasieskola erbjuder tre nationella program, Industritekniska programmet, Restaurang och livsmedelsprogrammet samt Hotell och turismprogrammet. Dessutom finns Introduktionsprogrammen samt gymnasiesärskola i kommunen. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI erbjuds också vid gymnasieskolan i Åmotfors. Eda kommun har ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn och tar emot pojkar Dessa ungdomar utgör grunden för det största introduktionsprogrammet, språkintroduktion med studerande. Vuxenutbildningen växer i kommunen, det finns intresse hos många kommuninvånare att komplettera gymnasiekurser eller gå en yrkesutbildning. Vuxenutbildningen erbjuder vårdutbildning, restaurangutbildning samt industritekniska kurser (CNC). På uppdrag av kommunfullmäktige har en översyn av gymnasieskolan och gymnasiesärskolan genomförts under året. Bakgrunden till översynen är att sökbilden de senaste åren visat att få elever söker till Eda gymnasieskola och att Värmlands kommuner har ett stort överskott på utbildningsplatser. Resultatet av översynen blev att gymnasieskolan finns kvar medan gymnasiesärskolan läggs ner, detta främst beroende på att antalet elever i kommunens grundsärskola är väldigt få. Gymnasieskolans rektorer har delvis varit sjukskrivna under läsåret. Personalen har därför upplevt att det varit en otydlig ledningsorganisation och detta har bidragit till osäker arbetsmiljö för båda personal och elever. Vikarier för rektorerna har tillsatts i olika omfattning, ledningen har ändå stabiliserats under läsåret och efter sommaren har en av de sjukskrivna rektorerna ersatts med en tillsvidareanställning av en av de vikarierande rektorerna. Den andra sjukskrivna rektorn arbetar åter heltid från maj Svårigheter att rekrytera lärare har inneburit att många obehöriga lärare funnits på skolan under året. Statistik från Skolverket visar att endast 53 % av Edas lärare i gymnasiet har pedagogisk högskoleexamen. Motsvarande siffra för riket är 82%. Arbetslagen utgör basen för den dagliga verksamheten med gemensamma rutiner. Elevgrupperna har varit fördelaktigt små varför många elever har kunnat få extra stöd vilket lett till att fler nått målen i kurserna. Antagning till SFI görs kontinuerligt och nationella prov har genomförts sex gånger under läsåret. Numera finns alla klasser och grupper samlade i ETC-huset, Vita villan och Älvgården. Det har inneburit att organisationen känns mer sammanhållen och alla har fräscha lokaler. Teknisk utrustning som till exempel datorer har funnits att tillgå i relativt stor utsträckning, vilket har underlättat elevernas arbete.

7 7(23) 5 Beskrivning av arbetet Arbetet i de olika verksamheterna bedrivs utifrån läroplanernas mål och riktlinjer. Här beskrivs kortfattat hur arbetet går till. Gemensamt för alla skolformer är arbetet med skolans värdegrund. 5.1 Förskoleverksamheten På höstens uppstartsträff för alla anställda inom förskolan, presenterades en gemensam utvecklingsplan för förskolan i Eda som gäller för åren Syftet med planen är att använda den som ett verktyg för att nå en högre kvalitet på det pedagogiska arbetet och arbeta för en likvärdig förskola i Eda kommun. Det prioriterade målet i planen är språkutveckling i ett helhetsperspektiv. Bakgrunden till valet av prioriterat område är det förstärkta uppdraget i läroplanen för förskolan som innefattar målen om språk och även grundskolan i Eda hade detta år språk som ett prioriterat område. Varje förskola har minst en processledare och hen är ansvarig för att det sker en utveckling och att driva lärprocesser på förskolan. Förskollärarna på varje avdelning har ansvar för att det skrivs månadsuppföljning som är ett underlag för förskolans kvalitetsredovisning. Denna månadsrapport lämnas till förskolechefen som ger skriftlig återkoppling till arbetslaget. Detta är ett sätt att bedriva pedagogiskt ledarskap som fallit väl ut i Eda. I övrigt har arbetet utgått från de målområden som beskrivs i läroplanen: Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande, Förskola och hem, Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, Uppföljning, utvärdering och utveckling samt Förskolechefens ansvar. 5.2 Förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolan Grundskolans läroplan genomsyrar allt arbete i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmen. Grundskolans läroplan innehåller tre delar: skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner som kompletteras med kunskapskrav. Läroplanens första del gäller även för förskoleklassen och fritidshemmet, medan den andra delen gäller i tillämpliga delar för dessa verksamheter. De delar som främst gäller grundskolan är följande: Normer och värden, Kunskaper, Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan, Skolan och omvärlden, Bedömning och betyg samt Rektors ansvar. Kommunens förskoleklasser, grundskolor och fritidshem beskriver i sina kvalitetsrapporter hur de arbetar med de olika delarna i läroplanen. Arbetet med normer och värden ingår i allt man gör och till det kan exempelvis läggas att en skola genomför RePulse i hela klasser, en skola jobbar med hjärteväxt och en skola har genomfört FN-dagen. Alla beskriver dessutom hur likabehandling genomsyrar arbetet med normer och värden. När det gäller kunskaper framhålls temaarbeten som en framgångsfaktor och att arbeta ämnesövergripande blir mer och mer vanligt. Fritidshemmen samverkar också i temaarbetet, på det sättet blir de ett bra komplement och eleverna upplever en röd tråd genom sin tid i skolan.

8 8(23) Elevernas möjligheter till ansvar och inflytande handlar främst om att de uppmuntras att ta eget ansvar för sitt lärande och de görs medvetna om kunskapsmålen vid utvecklingssamtal och via skriftliga omdömen. Det finns också klassråd, fritidsråd och elevråd vid skolorna och till detta kommer likabehandlingsgrupper. Samverkan med hemmen sker genom föräldramöten, öppet hus, föräldravecka och utvecklingssamtal. Vid skolorna finns även samrådsgrupper där föräldrar har möjlighet till inflytande. Samverkan med andra stadier och skolor sker på olika sätt i de olika kommundelarna, men alla har en plan för övergång mellan förskola förskoleklass samt övergång mellan årskurser och skolor. Arbetet med skolan och omvärlden sker genom besök i närmiljön, vid hembygdsgårdar, kommunens muséer, men även genom att besöka museér och göra teaterbesök i Arvika och Karlstad. Dessa aktiviteter kommer främst till stånd via statsbidrag för Skapande skola. Samverkan med föreningar som finns i skolornas närhet sker också regelbundet, främst vid de mindre skolorna. Arbetet med bedömning och betyg sker främst genom muntlig och skriftlig återkoppling efter varje arbetsområde med hjälp av styrdokumenten. Utvärdering av elevernas förmågor och kunskaper sker både summativt, framför allt vid betygssättning och formativt under terminens löpande arbete. Skolorna använder edwise som dokumentationsverktyg och informationskanal. 5.3 Gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI Arbetet i gymnasieskolan utgår från de examensmål som finns för varje program. Även läroplanens mål genomsyrar allt arbete. Gymnasieskolans läroplan beskriver följande målområden: Kunskaper, Normer och värden, Elevers ansvar och inflytande, Utbildningsval-arbete och samhällsliv, Bedömning och betyg samt Rektors ansvar. Eda gymnasieskola bedriver ett nära samarbete med lokala företag, vilket ger värdefull information om företagens önskemål för vad eleverna ska ha för kunskaper och färdigheter med sig ut i arbetslivet. Samarbetet bedrivs bland annat via Teknikcollege, branschråd och lokala styrgruppsmöten. Veckovis resurstid i svenska, engelska och matematik har genomförts hela läsåret för åk 2 och åk 3. Klassråd har schemalagts löpande under året där eleverna diskuterar vad deras representanter ska ta upp med rektor på skolkonferensen som sker två ggr/termin. Skolan har även startat upp ett elevråd under året, men det är fortfarande under upparbetande. För merparten av eleverna på de nationella programmen, har arbetsplatsförlagt lärande fungerat bra. Elever i åk 3 på restaurang och livsmedelsprogrammet har möjlighet att ha delar av sin yrkespraktik utomlands. Inför kursstart och under pågående kurs delges eleverna kursmål och betygskriterier. I lärarkollegiet diskuteras elevernas resultat och utveckling regelbundet vid arbetslagens pedagogiska träffar, årskursmöten och

9 9(23) klasskonferenser. Andra lärares uppfattning vägs in för att bredda och nyansera enskilda elevers utveckling och prestationer. Samtliga elever på Introduktionsprogrammet har en individuell studieplan baserad på slutbetyget från grundskolan. De teoretiska studierna anpassas efter varje elevs individuella studieplan och man genomför helt och hållet individanpassad undervisning, där varje elev i så stor utsträckning som möjligt får de hjälpmedel just hen behöver. Vuxenutbildningens arbete utgår från fastställda kursplaner samt läroplanens mål som är: Kunskaper, Utbildningsval arbete och samhällsliv, Bedömning och betyg samt Rektorns ansvar. SFI:s undervisning är organiserad i tre grupper, där varje grupp utgör en studieväg (1-3). Inom varje grupp finns två kurser. Varje grupp har undervisning förmiddagar måndag - fredag. 15 timmar per vecka erbjuds. Dessutom erbjuds läs- och skrivträning vid två eftermiddagspass per vecka för elever som varit frånvarande vid något tillfälle eller behöver extra stöd. Samtliga elever har även möjlighet till lärarledd handledning en eftermiddag per vecka. På fredagar bryts ordinarie gruppindelning upp och man arbetar mer tematiskt oftast med arbete stationsvis med grammatik, tala, skriva och lyssna. Stationerna anpassas efter elevernas behov och kunskapsnivå. Nya elever tas in kontinuerligt. Ansökan kommer via expeditionen och samordnaren tar kontakt och genomför inskrivningssamtal och upprättar den första studieplanen. Elever som redan har vissa kunskaper i svenska placeras direkt i lämplig grupp. Nybörjarelever kan ibland få vänta några veckor tills det finns ett litet antal för att starta en introduktionsgrupp. Två lärare har varit ansvariga för introduktionsgrupperna och det har varierat mellan lärarkollegiet. Syftet med en introduktionsgrupp är att ge grundläggande undervisning i alfabetet och siffror samt grundläggande grammatik, vanliga ord och enkla fraser. 6 Måluppfyllelse och analys En övergripande bild av måluppfyllelsen samt en analys, beskrivs här. Den är uppdelad på respektive verksamhetsområde. 6.1 Förskoleverksamheten Det ingår i uppdraget att arbetslagen dokumenterar, följer upp och utvärderar arbetet i verksamheten. Det man kan se i förskolornas kvalitetsutvärderingar är att personalen har använts sig av Stöd och Rutiner för att följa upp verksamheten och framförallt har man använt sig av mallarna för verksamhetsplan och månadsuppföljning, förskolecheferna har varje månad lämnat feedback på månadsuppföljningar i form av reflektioner och frågor, personalen uttrycker i kvalitetsutvärderingen (KU) att månadsuppföljningarna har varit ett bra stöd vid utvärdering av verksamheten. Några av förskolorna har också använt sig av mallarna för att följa upp hur man arbetar med de övriga målen i läroplanen förutom det prioriterade området. Förskolecheferna upplever att personalen förstår syftet med

10 10(23) stödmaterialet, förskolorna har blivit bättre på att se resultat och analysera resultatet, i viss utsträckning har man också blivit bättre på att formulera mål och målkriterier. I analysen hänvisar en del förskolor till litteratur de använt sig av för att styrka slutsatser man kommit fram till, enligt skollagen skall utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla förskolor har valt att jobba med ett språkmål eftersom det är det prioriterade målet i utvecklingsplanen, förskolorna har haft olika förutsättningar för att nå målet de satt, men cheferna upplever att det skett utveckling av verksamheten på alla förskolor. Man ser också i verksamhetsplaner och kvalitetsrapporter hur personalen har en ambition att arbeta utifrån barns intresse och erfarenheter som det står i läroplanen att förskolan skall göra, här har man också kommit olika långt men det finns en medvetenhet om att det är detta man skall utgå ifrån. 6.2 Förskolechefernas analys Förskolecheferna upplever att man måste arbeta långsiktigt med utvecklingen av det pedagogiska arbetet på förskolorna och att de som chefer måste vara tydliga med vad uppdraget innebär. Att man bygger utvecklingsarbetet på de kunskaper man har och ger förskolorna stöd och förutsättningar i deras arbete, det kan t ex vara i form av kompetensutveckling. Förskolecheferna upplever att det resultat som förskolornas kvalitetsutvärderingar visar är en utveckling i rätt riktning och de tror att det beror på arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten med verktyg som exempelvis stödmaterialet Stöd och Rutiner och genomgång av dem för all personal i förskolan. Förutsättningarna ser olika ut på förskolorna och de har kommit olika långt i sitt arbete, rollen som förskolechef blir att stödja och ge förutsättningar för att utveckling kan ske. Ett problem är svårigheter att rekrytera förskollärare. Det finns en medvetenhet i verksamheterna att man ska arbeta med alla målen i läroplanen, det gäller att skapa rutiner med en struktur för hur man säkerställer detta. En del förskolor är i gång med att skapa rutiner, men cheferna behöver få alla med i det arbetet. Frågan om detta lyftes vid den pedagogisk utvecklingsgruppens (PUG) första träff för hösten 2015, som var gemensam för alla processledare i kommunen. Detta gjordes i samband med att man åter igen såg över de brister som påtalades i samband med skolinspektionens rapport I och med att förskolorna har jobbat med att utveckla pedagogisk dokumentation 2014 har cheferna försökt visa att genom att vara nyfiken på barns utveckling/lärande och ta vara på deras erfarenheter och intressen ger man barnen reellt inflytande i förskolan, förskolechefernas roll har också varit att visa på litteratur och forskning som stöder detta. De pedagogiska träffarna har varit bra tillfällen att nå ut till alla, sedan är alla olika och har olika förståelse för uppdraget, chefens roll har varit och kommer ännu mer att bli, med tanke på att det saknas förskollärare, att följa upp detta arbete i arbetslagen. Under rubriken måluppfyllelse ovan, kan man läsa om att det i förskolornas kvalitetsutvärderingar finns en ambition att jobba utifrån barns intressen och fler gör det också, det förskolecheferna upplever är att alla i förskolan bör bli bättre på är att utgå från barnens erfarenheter, i läroplanen står det ju att förskolan ska utgå från barnens erfarenhetsvärld.

11 11(23) Det som kunde ha gjorts annorlunda och som nu är viktigt att förbättra är tid för regelbunden individuell planering, men framförallt att se över arbetslagets arbetsuppgifter så att ansvarsfördelning och tidsåtgång diskuteras samtidigt. Att det inte finns tillräckligt med tid för uppdraget, det är en känsla många har. Förskolecheferna har upplevt att den känslan är tydlig, men att det är mycket som har tagits för givet. Man hade behövt gå igenom varje steg i kvalitetscykeln, att planera att genomföra, att följa upp, att analysera, att planera osv. Alla delar påverkar varandra både bakåt och framåt i cykeln. Vad är att planera utifrån att säkerställa kvalitetsutveckling? Hur och vad behöver pedagogen/arbetslaget då planera? Förskolecheferna behöver mer utgå från ett situationsanpassat ledarskap när det gäller såväl förskollärarna som arbetslagen. 6.3 Förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolan Undervisningen utgår från de nationella målen i läroplanen samt de olika ämnenas kursplaner. Lärarna har under året deltagit i ett kommunövergripande utvecklingsarbete om ledarskap och sambedömning. Lärarna försöker variera sin undervisning så att eleverna kan inhämta kunskap på olika sätt. Samverkan sker mellan olika ämnen, utvecklingsarbete inom ämnesövergripande områden är på gång. Konstateras kan att det finns många elever med annat modersmål och det krävs resurser för att tillgodose behoven hos eleverna. Det finns också elever med stora brister i social trygghet som kräver åtgärder som tar tid från ordinarie undervisning. Utvärdering och analys av undervisningens resultat sker idag bl.a. vid mitterminskonferenser samt vid läsårets slut. Två gånger per år genomförs mitterminskonferenser där rektor och representanter från elevhälsan deltar i konferens med samtliga lärare där alla elever följs upp i samtliga ämnen i förhållande till kunskapskraven. För att bedöma elevernas måluppfyllelse används olika bedömningsmaterial exempelvis Nya språket lyfter och avprickningsschema i God läs- och skrivutveckling. Kartläggningsmaterialet Diamant används också. Genom kommunövergripande arbete har bedömning och betyg utvecklats. Det ges också tillfälle att diskutera kvalitén på elevernas arbeten. De nationella proven i åk 3, 5 och 9, andra prov, diagnoser och redovisningar samt lärarnas kontinuerliga bedömningar under lektion utgör underlag för skriftliga omdömen samt betygssättning. Fokus riktas allt mer mot språkets betydelse och elevernas läsförståelse. I kommunen används olika arbetsmodeller. Bornholmsmodellen gör eleverna medvetna om språket på ett lekfullt sätt, det ger en bra grund att bygga vidare på inför läs- och skrivinlärningen. Arbetet med Kiwimetoden och En läsande klass har ökat intresset för läsning, läsförståelse och tilltron till den egna läsförmågan hos de flesta eleverna. I cirkelmodellen gör eleverna och pedagogen en gemensam text innan eleverna ska skriva sin enskilda text. Det här leder till att eleverna vet hur pedagogen har tänkt sig att uppgiften ska se ut vilket gör att de kan arbeta mer självständigt än innan. Eleverna har också blivit mer medvetna om olika ord och begrepp och om betydelsen av att skriva och att utveckla olika typer av skrivande t.ex. berättelse/sakprosa. Arbete med att hjälpa eleverna

12 12(23) att utveckla sin förmåga att uttrycka sig muntligt och att hålla en röd tråd och diskutera har pågått under året exempelvis genom retoriklektioner. I NO och SO har det, förutom att bearbeta mycket text, jobbats efter VÖLtabell för att eleverna ska bli mer delaktiga i planering och genomförande: Vad Vet vi sedan förut? Vad Önskar vi lära oss? Vad har vi Lärt oss? Före planeringen har man gemensamt tittat på vad som står i kursplanerna. Genom att läraren är tydlig med målen kan eleverna förstå vad målet med undervisningen är och detta har höjt motivationen. 6.4 Måluppfyllelse, nyckeltal Ett mål i kommunens verksamhetsplan anger att man ska skapa förutsättningar för alla elever i grundskolan ska minst klara kunskapskraven. I verksamhetsplanen finns även ett antal indikatorer som visar hur väl skolan når detta mål. Andelen elever som har fullständiga avgångsbetyg i grundskolan. Läsår Hierneskolan Gunnarsbyskolan Totalt 2010/ ,0 % 85,0 % 78,4 % 2011/ ,0 % 86,0 % 86,0 % 2012/ ,0 % 86,0 % 85,5 % 2013/ ,9 % 80,4 % 79,1 % 2014/ ,0 % % 85,0 % 76,0 % Måluppfyllelse avseende fullständiga betyg i åk 9 har minskat vid Hierneskolan och ökat vid Gunnarsbyskolan. Antalet elever vid Hierneskolan var 29 st och vid Gunnarsbyskolan 40 st. Många av dem som inte har fullständiga betyg och inte är behöriga till gymnasiet har varit oerhört svåra att motivera för skolarbete och det har varit svårt att hitta lösningar som fungerat. Några har varit s k hemmasittare, ett antal med hög frånvaro, någon nyanländ, samt sent utredda elever som inte fått de redskap de har rätt till, är några av skälen till att måluppfyllelsen minskat, totalt sett vid de båda högstadieskolorna. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet Läsår Hierneskolan Gunnarsbyskolan Totalt 2010/ ,7 % 85,0 % 85,3 % 2011/ ,0 % 93,0 % 90,5 % 2012/ ,0 % 91,0 % 90,5 % 2013/ ,4 % 92,6 % 91,0 % 2014/ ,0 % 85,0 % 81,0 % Antalet elever som är behöriga för gymnasiestudier har tyvärr minskat jämfört med de senaste fyra åren. Se ovan.

13 13(23) Andelen elever med godkända betyg åk 6 och åk 9 Ämne och årskurs Gunnarsbyskolan Gärdesskolan Hierneskolan Svenska åk 9 90% - 89% Matematik åk 9 90% - 79% Engelska åk 9 95% - 89% Svenska åk 6 96% 100% 100% Matematik åk 6 93% 93% 92% Engelska åk 6 78% 100% 92% Tabellen visar måluppfyllelsen avseende svenska, engelska och matematik första gången man får betyg dvs i åk 6 samt avgångsbetyg i åk 9. Glädjande här är att Gärdesskolans resultat är betydligt bättre än föregående år och mentors målmedvetna arbete med att göra eleverna införstådda med vilka krav eleverna förväntas uppnå har gett resultat. Gunnarsbyskolans resultat i engelska åk 6 är låga och rektor konstaterar att eleverna visserligen haft behöriga lärare men de har bytt lärare inför varje nytt läsår. Nu har resurser satts in så att det finns två lärare i gruppen vid engelskundervisningen, för att ge det stöd som eleverna behöver för att nå kunskapskraven. 6.5 Rektorernas analys Betygen tenderar att sjunka allteftersom eleverna blir äldre. En förklaring kan vara att kunskapskraven blir hårdare från åk 6 till 9. Andra förklaringar är att eleverna kan vara nyanlända, att det finns elever med mycket låg motivationsnivå för att ta till sig undervisningen, elever som har mycket hög frånvaro och tidigare bristfällig skolgång eller anpassad studiegång vilket gör att vissa ämnen plockats bort för att möjliggöra skolgång, några elever har inlärningssvårigheter och behov personligt stöd av elevassistent. En annan förklaring som framträder och som hänger ihop med alla ämnen är språket, begreppskännedom och lässtrategier. De första årskurserna inför högstadiet sker på fyra olika skolor med fyra olika traditioner och olika sätt att undervisa. Dessa elever skall sedan in i högstadiet trots olika bakgrunder och kunskaper. På högstadiet sätts resurser in för att komma tillrätta med det som eleverna saknar för att få slutbetyg. Mer resurser behöver sättas in tidigare så att alla elever är rustade för högstadiet och de sista åren på grundskolan. Grundskolan behöver ses som en helhet. Hur lärare gör bedömningar av hur eleverna ligger till i jämförelse med kunskapskraven behöver tydliggöras. Arbete med strategier för studier och läsförståelse måste påbörjas tidigare. Språklyftet och andra insatser är oerhört viktiga för att på sikt höja elevernas resultat. Ytterligare orsaker till lägre måluppfyllelse inom hela grundskolan kan bl.a. vara frekventa lärarbyten, annat modersmål, verksamhetens styrning och ledning, brist på extra anpassningar i undervisningen, andelen behöriga och legitimerade lärare, lärares kompetens och möjligheter till vidare kompetensutveckling, hur många elever varje mentor har, vikariers erfarenhet, lärares engagemang, samverkan/relation skola och hem, brist på undervisning i svenska som andraspråk och/eller studiehandledning på modersmålet, elever med social eller psykosomatisk problematik, elever med funktionsnedsättningar, arbete med att väcka elevers nyfikenhet och lust att

14 14(23) lära, lärarnas förväntningar på eleverna, föräldrars utbildningsnivå och tidigare erfarenheter av skolan. Det finns inga resultat som visar att det går att dra några generella slutsatser vad gäller kopplingen mellan kön och måluppfyllelse. Konstateras kan dock att vissa skillnader mellan pojkar och flickor vad gäller måluppfyllelse finns. För att komma tillrätta med den lägre måluppfyllelsen behöver orsakerna hanteras. Överlag behöver en översyn av samarbetet kring elever, både inom arbetslagen men även mellan arbetslag samt med elevhälsan göras. Ämnesövergripande arbete, samplanering och sambedömning över ämnesgränserna behöver stärkas på samma sätt som samverkan med SYV, för att stimulera elevernas motivation. Genom att ge nyanlända och andraspråkselever studiehandledning på modersmålet samt modersmålsundervisning ges eleverna möjlighet till en högre måluppfyllelse. I arbetslagens kvalitetsrapporter framkommer att det finns ett stort grundengagemang bland personalen men detta kan försvinna om inte förutsättningarna finns. Sådant som kan påverka arbetslagen negativt är exempelvis att tekniken inte fungerar, att lokalerna är kalla och dragiga, en känsla av otillräcklighet och vikariebrist. Personal som är anställd som resurslärare/speciallärare används till att vikariera vid sjukdom eller ledighet. Detta får till följd att resurser försvinner som i vanliga fall kommer elever i behov av stöd till del. Att bibehålla lärares engagemang är en faktor som även forskningen lyfter fram. Hur kan man bidra till att lärarna kan hålla kvar sitt engagemang så att det över tid känns någorlunda stabilt? Det kan vara svårt eftersom olika individer/arbetslag både har olika förutsättningar och uppfattar sina förutsättningar på olika sätt. Som arbetsgrupp påverkar man varandras arbetsmiljö och engagemang. Det här är allvarligt och samtidigt komplext då det finns många faktorer som påverkar. Detta gör att det kan vara svårt att hitta orsakerna och därigenom blir det även svårt att vidta rätt åtgärder. Om lärarna tappar sin arbetsglädje så finns risken att det i sin tur kan leda till att elevernas motivation och engagemang påverkas, så att deras skolresultat försämras. Kan man arbeta för att skapa en ökad tillit till varandra, för ett tillåtande arbetsklimat inom och mellan arbets- och yrkesgrupper. Hur kommunicerar man med varandra? Hur skapas en mer samarbetande kultur, där både skolledning och lärare och övrig personal tänker gott om varandra och tillsammans försöker göra varandra bättre? Att kunna lita på att alla i stunden försöker göra sitt bästa är viktigt. Detta område berör alla i skolan, då både personal och elever mår bättre av ett gott arbetsklimat. Mycket finns att vinna på att alla trivs. Arbetslagen har visat med sina aktiviteter/insatser/genomföranden att de är förtrogna med de olika läroplansområden och att de nationella målen ska finnas med i arbetet som planeras och genomförs. De har säkerställt genom sin dokumentation att hela läroplanen finns med under årets arbete genom att genomföra olika aktiviteter. Arbetslagens analyser behöver dock bli bättre. Man kan tala om vad eleverna kan, men har svårare att förklara vad som har föranlett kunnandet. Vad i pedagogens undervisningen har gett positiv, respektive negativ effekt? Vad ska man behålla i sin undervisning, vad ska man vidareutveckla och förändra? Det finns många frågor att ställa sig som lärare. Hur har valet av läromedel, arbetssätt och undervisning påverkat elevernas resultat? I vilken kontext visar sig elevens kunnande? Vilka underlag finns för att samla in resultat och kunna bedöma vilken effekt undervisningen har haft?

15 15(23) Gör man det en gång eller vid upprepade tillfällen? Har personalen fått nödvändiga redskap i form av utbildning i hur man kan analysera undervisningens resultat? Rektorernas analys visar att förbättringar generellt behöver genomföras inom flera områden. Bland annat behöver vikten av lärares höga förväntningar på alla elever poängteras. Forskning visar att höga förväntningar ger ökad måluppfyllelse. Att delge eleverna målen med undervisningen ger en trygghet för eleverna, de vet vad som ska göras och varför och betydelsen av detta behöver därför tydliggöras. Arbete för ett ökat elevinflytande och med att skapa förutsättningar för eleverna att vara delaktiga behöver intensifieras. Fortsatt satsning på språk och läsutveckling är viktig. En sampratad skolledning där rektorerna planerar in gemensam tid för att få en gemensam syn höjer kvaliteten på samtliga delar inom kommunens grundskolor. Tid för det egna ledarskapet med både gemensam och egen reflektionstid är också nödvändigt. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. (Lgr 11) Sedan juli 2014 har grundskolan arbetat efter en ny rutin gällande extra anpassningar och särskilt stöd. Denna implementerades i augusti 2014 hos all lärarpersonal. Den har även diskuterats på arbetslagskonferenser och arbetsplatsträffar fortsatt. Rutinen finns tillgänglig på webbkatalogen för all personal. Rutinen klargör hur lärare som känner oro för elevens måluppfyllelse kan väcka frågan, hur arbetsprocessen ser ut och hur beslut tas. För elever som befaras att inte nå målen upprättas åtgärdsprogram där inblandade kommer överens om åtgärder och där arbetet dokumenteras samt utvärderas. Arbetet med den nya rutinen har lett till att en del åtgärdsprogram avslutats samt till att utredningar för nya eller förnyade åtgärdsprogram påbörjats. Elevhälsoteam (EHT) I grundskolornas elevhälsoteam ingår skolsköterska, skolpsykolog, kurator, specialpedagog och speciallärare. Vid EHT-möten läggs nya anmälningar om särskilt stöd fram. Där diskuteras om kartläggning ska inledas och vid senare tillfälle vad den resulterat i. Regelbunden uppföljning sker i EHT men även med berörd personal. Skolsköterskans hälsosamtal bidrar bl.a. med kunskap om eleven och dess skolmiljö. Kurators samtal med elever bidrar också med viktig information till den pedagogiska verksamheten. Båda dessa professioner fångar upp elever med både fysiskt och psykiskt behov. Lärare har möjlighet att själva kontakta elevhälsans representanter föra att diskutera en uppkommen situation. Lärarna kan exempelvis ringa direkt till skolpsykologen för att få råd och handledning eller ringa kurator och specialpedagog för att få svar på olika frågeställningar.

16 16(23) Speciallärare och specialpedagoger Speciallärare och specialpedagoger arbetar med elever, individuellt och i små grupper utifrån elevers behov av särskilt stöd. Det kan handla om regelbunden lästräning, språkträning eller matematik. Speciallärare och specialpedagoger gör olika utredningar med frågeställningar runt språksvårigheter, läs-och skrivsvårigheter samt matematiksvårigheter. Handledning, råd och tips om alternativa verktyg erbjuds lärare, elever och föräldrar. I detta arbete kan även skolbibliotekarien vara delaktig som en viktig resurs. Specialpedagoger har under året jobbat med handledning av personal och elevassistenter. De har haft riktade utbildningar för elevassistenter som har handlat om olika funktionsnedsättningar framförallt inom NP området. Detta ger eleverna större förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen och elevassistenterna får bättre möjlighet att anpassa skolsituationen utifrån elevernas behov. Högre lärartäthet/elevassistenter I varje klass finns en eller flera elever som är i behov av stöd inom den ordinarie undervisningen. Där ansvarar undervisande lärare för stödet. Flera klasser inom grundskolan har under året haft en högre personaltäthet vilket bidragit till att det varit lättare att dela grupper och klasser och arbeta i mindre grupperingar. Detta har lett till att elever som riskerat att inte nå målen har fått den stöttning som behövts och eleverna har nått sina mål. Skolorna har flera elever som har stöd i form av elevassistenter. Det handlar för en del elever om medicinska behov och för andra om pedagogiska behov. Elevassistenten kan även fungera som resurs för hela gruppen. Liten undervisningsgrupp/fältassistenter För elever i åk 6-9 finns i viss utsträckning möjlighet att delta i en liten undervisningsgrupp där elever med olika behov kan få stöd. Det kan handla om både sociala och pedagogiska problemställningar. Eleverna är där vid behov och det kan vara väldigt individuellt i vilken omfattning eleverna finns där. Det handlar inte om hela dagar utan del av dag, i vissa ämnen. Fältassistenten har en nära kontakt med elever som har en psykosocial problematik, samt deras vårdnadshavare. ART och repulse-utbildning ART och repulsearbete bedrivs inom grundskolan i Eda kommun och syftar bl.a. till att stärka elevens självbild, sociala samspel och impulskontroll. Många barn har problem med sin impulskontroll både då det gäller utåtagerande och oro/nedstämdhet. De saknar ofta de sociala färdigheter som är nödvändiga för att skapa goda relationer till sin omgivning. Det kan många gånger vara ett inlärt beteende vilket kan ta tid att förändra. Att få kännedom om sitt eget känsloliv och kunna tolka sina känslor är en framgångsfaktor i repulsearbetet. Pedagogen och barnet arbetar tillsammans som forskare, relationen blir respektfull och barnet känner tilltro till den vuxne. repulse kan bedrivas individuellt och i klass.

17 17(23) Tidig uppföljning/tester Redan i förskoleklassverksamheten kan arbetet med att fånga upp elever som är eller kommer att vara i behov av särskilt stöd påbörjas genom exempelvis läsutvecklingsmetoden God läsutveckling. Under grundskolans tidigaste år används inom kommunen bl.a. Bornholmsmodellen och KIWI. De elever som behöver genomgå en grundligare utredning inom läs- och skrivområdet ges möjlighet att få göra exempelvis LOGOS-test eller Adlers Screening Test. Kartläggningsmetoden är en neuropedagogisk screening och undersöker räkne-, läs- skriv- och stavningssvårigheter i samma metod. Externa stödresurser Under läsåret har grundskolorna i Eda kommun haft samverkan med Individ- och familjeomsorgen (IFO) och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). 6.6 Gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI På Eda gymnasieskola har man under de senaste åren arbetat intensivt med att göra undervisningen och möjligheterna för eleverna att nå målen, så goda som möjligt. Program Kurser Betyg A Betyg B Betyg C Betyg D Betyg E Betyg F Restaurang och livsmedel (RL) Yrkesinriktade kurser 17 kurser Hotell och turism (HT) Yrkesinriktade kurser 19 kurser Industritekniska (IN) Yrkesinriktade kurser 19 kurser RL, HT och IN Teoretiska ämnen 8 ämnen RL, HT och IN Valbara kurser, teoretiska Målsättningen är naturligtvis 100% måluppfyllelse, även om man idag inte når denna siffra. Skolan har jobbat med olika lösningar för att ge varje enskild individ det specifika stöd denne behöver. I en del fall misslyckats man och i mångt och mycket beror detta på att skolan misslyckas med att få elev och vårdnadshavare att förstå vikten av, att alla tillsammans strävar åt samma håll. Nedan beskrivs hela skolans resultat utifrån olika områden. Medelbetygsvärde för elever som gick ur åk 3 på ungdomsgymnasiet är följande: Restaurang-och livsmedelsprogrammet 12.2 Hotell-och turismprogrammet 12.3 Industritekniska programmet 11.7 Jämförelsen med föregående läsår visar på att betyget A har minskat, men även betyget F har minskat för eleverna. Det som ses positivt är att det är fler som får godkända betyg i de olika kurserna mot tidigare år. När det gäller programspecifika kurser så har högsta betyg också minskat, medan lägsta betyg ligger på nivån som förra året. Påpekas bör dock att de flesta F

18 18(23) som utdelas på Industritekniska programmet har utdelats till en elev, som på grund av olyckliga omständigheter, inte helt kunde fullfölja sitt sista år (och valde själv att inte läsa vidare mot examensbevis) Eleverna på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet har i mycket större utsträckning valt att läsa fler kärnämnen än eleverna på Industritekniska programmet, så att de får tillgång till grundläggande behörighet till högre utbildning. Det är ämnen som svenska, engelska och matematik. PRIV-elever Trenden som skolan ser är att det är färre elever som har fullständig behörighet till gymnasieskolans nationella program när det söker till de utbildningar som Eda gymnasieskola erbjuder, vilket gör att antalet PRIVelever ökar på skolan. PRIV-elev innebär att de förutom att de ska läsa in gymnasieskolans kurser, ska de också läsa in de betyg som de inte har med från grundskolan. För att stödja dessa elever har de varje vecka haft tillgång till resurstid som har varit schemalagd, där lärare har funnits tillgängliga får att hjälpa och stödja eleverna i deras utbildning. Det är tre av eleverna som fortsatt är PRIV-elever till läsåret 2015/2016. Examensbevis och studiebevis elever avslutade tre års studier på gymnasiet (med nytt betygssystem): HT 6 elever 6 st elever fick examensbevis RL 13 elever 1 st studiebevis och 12 st examensbevis IN 4 elever 1 st studiebevis och 3 st examensbevis Reducerat program: ingen elev Utökat program: 7 st (alla de eleverna studerade på Restaurangoch livsmedelsprogrammet och det var för att få grundläggande behörighet till högre studier). Gymnasiesärskolan slutbetyg Fyra elever slutade efter fyra år (efter det gamla betygssystemet) 3 st slutbetyg 1 st samlat betygsdokument Introduktionsprogrammet Det var fyra elever som avslutade studierna på Introduktionsprogrammet med gymnasieintyg, för att söka vidare till nationella program. Det var två elever som avslutade studierna på Språkintroduktionsprogrammet med gymnasieintyg, för att söka vidare till nationella program.

19 19(23) Vuxenutbildningen Fler elever har sökt sig till Eda gymnasieskolas vuxenutbildning, där de flesta läser för att söka vidare till högre studier. De elever som har varit inskrivna på yrkesvuxutbildningarna har oftast gått ut i arbete efter avslutad utbildning. 6.7 Rektorernas analys På Eda gymnasieskola fortsätter man arbetet med att nå en hög måluppfyllelse. I år har det arbetats mycket med individanpassade studier/praktik vilket har resulterat i ökad studiemotivation i de flesta fall. Detta har varit nödvändigt då skolan fortsatt har en hög andel elever som kommer in, dels som PRIV-elever, elever som är inskrivna på IM och deltar i de nationella programmen. Det kommer att fortsätta att vara så under de nästkommande åren. Man har också samkört många kurser med vuxenutbildningen i kommunen dvs. de vuxna har läst samma kurser som eleverna på gymnasieskolan. I de fall där inte måluppfyllelsen har uppnåtts finns det flera bidragande orsaker, t.ex. otrygg familjesituation, svårigheter att kunna tillgodogöra sig information, eleven ser inte målet med studier. Nu är det andra året med det nya betygssystemet och nu kan man göra en bättre jämförelse än i fjol. Eda gymnasieskola har också ett nytt program (HT- hotell- och turismprogrammet) som hade sina första studenter i år. Det är glädjande att se att antalet F (ej godkänt resultat) fortsätter att minska, detta gäller för samtliga program. Gör man en jämförelse mellan de olika programmen så kan man se att eleverna på IN inte har valt att läsa valbara teoretiska kurser i år, detta kan vara en av anledningarna till att antalet F har minskat markant för deras del, då det oftast är de ämnena som eleverna har svårast för när de börjar på gymnasiet. Att få betyg A är fortfarande svårt att uppnå, och antalet A har minskat starkt sedan föregående år. HT är det program som det har gått bäst för, endast ett F har delats ut. Mellan RL och IN har det jämnats ut i betygen, där trenden från föregående år var att RL:s elever var generellt starkare i de flesta ämnen så väl yrkesinriktade som teoretiska. Av 23 elever som tog studenten hade 7 st utökade program, 13 st hade fullständigt betyg och 3 st fick samlat betygsdokument. När det gäller yrkesvux så har skolan haft 13 st elever som avslutade sin utbildning vårterminen 2015, av de gick 9 st på RL och 4st på IN. Innan avslutad utbildning hade 6 st fått arbete inom sitt utbildningsområde, 4 st elever på RL och 2st på IN. På vuxenutbildningen fanns också 21 elever som läste vård/omsorg i ett samarbete med Årjängs kommun. Enligt efterforskningar så hade samtliga arbete inom den sektorn efter avslutad utbildning. De elever som läser teoretiska ämnen på vuxenutbildningen har alla olika målsättningar med sina studier. Det största målet är dock att bli behörig för fortsatta studier på högskole- och universitetsnivå.

20 20(23) 6.8 Huvudmannens samlade analys av samtliga verksamheter Förskolans måluppfyllelse när det gäller läroplanens mål, påverkas negativt av bristen på förskollärare i kommunen. Det blir svårare att genomföra allt som planerats för året när man inte har personal med den kompetens som behövs för att ge barnen det de har rätt till. Man kan inte förvänta sig att de som anställs i förskolan utan pedagogisk utbildning ska kunna ta ansvar för undervisningen och andra arbetsuppgifter som kräver pedagogisk insikt. Arbetsgivaren måste hitta rekryteringsvägar för att säkra tillgången på förskollärare, det största hotet är närheten till Norge som kan locka pedagoger med bättre anställningsvillkor än Eda någonsin kan erbjuda. Den rekryteringsplan som antagits kan vara ett hjälpmedel i arbetet. Det finns en medvetenhet kring det systematiska kvalitetsarbetet både hos förskolecheferna och hos personal inom förskolorna, vilket borgar för att arbetet i barngrupperna bygger på barnens behov och läroplanens mål. Eleverna i åk 9 i grundskolans måluppfyllelse var detta läsår lägre än föregående läsår. En analys av detta gör rektorerna på sid 13. Forskning visar att höga förväntningar på elevernas resultat, tydliga regler och att rektorn är delaktig i dialog med lärarna om undervisningen, samt tydliga mål och gemensamma visioner, är viktiga aspekter för det framgångsrika ledarskap som genererar en framgångsrik skola. Lärares kompetens, förmåga och engagemang är de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevernas resultat. Eda kommuns lärare är i ganska hög grad behöriga, men inte alltid för de ämnen och årskurser som de undervisar i. De lärarkategorier som är svårast att rekrytera är matematik/naturorienterande ämnen, träslöjd, musik, hemkunskap och moderna språk. När legitimationskravet nu har skärpts, samtidigt som antalet pensionsavgångar ökar och antalet nyutbildade lärare minskar, kommer Eda förmodligen att få allt svårare att rekrytera lärare med rätt behörighet. Detta kan tyvärr innebära att måluppfyllelsen minskar ytterligare. En annan viktig faktor är rektors möjlighet att bedriva pedagogiskt ledarskap. När det gäller rektorernas/förskolechefernas möjlighet till detta finns det stora brister i kommunen. Tendensen är att cheferna har alltför många underställda, samtidigt som de också har mycket administration såsom ekonomi, arbetsmiljö och personalfrågor att hantera, för att ha möjlighet att vara förtrogna med den dagliga verksamheten. De beslutade utvecklingsplanerna för förskolan och grundskolan innebär att rektor/förskolechef ska vara mer delaktig i utvecklingsarbetet, vilket känns som en svår ekvation att lösa. Arbetsmiljöverkets tillsyn har resulterat i en handlingsplan där förslaget är att intendenter ska avlasta rektorer administration och samtidigt föreslås att ansvar för lokaler och städning ska lyftas från rektor/förskolechef. Dessa förslag kan ändå ge viss avlastning. En annan faktor som skolorna har börjat titta mera på är likvärdighet mellan skolorna. Åk 1-5 i grundskolan finns idag i fyra olika skolor med fyra olika traditioner och olika sätt att undervisa. Deras elever skall sedan in i högstadiet med sina olika bakgrunder och kunskaper. På högstadiet sätts i nuläget in mycket resurser in för att komma tillrätta med det som eleverna