Rapport om språkkriterier för nyanlända

Transkript

1 Rapport om språkkriterier för nyanlända Åsa Lindquist, Martha Liw, Josefin Nilsson, Mari Rex, Siv Viberg I Örebro kommun saknar vi gemensamma bedömningsgrunder i svenska för gruppen nyanlända elever i åldern år. Detta ställer till problem vid omflyttningar och i skarven mellan skolformerna. Den arbetsgrupp som gjort en undersökning om möjliga alternativ för att skapa likvärdighet i bedömningen föreslår att CEFR-nivåerna tillämpas konsekvent i både grund- och gymnasieskola och att ett väl beprövat test som bygger på dessa nivåer används som avstämningsinstrument. Redovisning av uppdrag Gy 274/

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Problemformuleringar Avgränsningar Metod och material Resultat Bedömning av språkkunskaper Befintliga språkkriterier i Svenska som andraspråk Jämförelse mellan olika kursplaner i språk Test för nyanlända CEFR-testet (Stockholm) Diskussion Förslag på språkkriterier för nyanlända i Örebro Tillämpning av testet i Örebro Hur går vi vidare? Källförteckning... 5

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Uppdraget har sitt ursprung i ett behov av att kunna bedöma hur långt nyanlända elever har kommit i sin språkutveckling i svenska. Bedömning behövs när eleverna skall byta skolform och när man behöver avgöra om de skall gå på Språkintroduktionsprogrammet (SPRI) eller inte. Uppdragets huvudmål har varit att föreslå kriterier för bedömning av nyanlända elevers kunskaper i svenska språket. Det saknas idag gemensamma och likvärdiga kriterier, både nationellt och lokalt, som kan användas inom grund- och gymnasieskola för att visa var en nyanländ elev befinner sig på vägen mot kursmålen i svenska som andraspråk. 1.2 Syfte Att skapa en likvärdig modell för bedömning av nyanlända elevers kunskaper i svenska språket. Att tydligt reda ut vilka som skall gå på SPRI och vilka som inte ska det. Att synliggöra och utveckla metoder i syfte att förbättra varje elevs progressionsmöjligheter inom SPRI. 1.3 Problemformuleringar Hur mäter man om eleven har tillräckliga kunskaper i svenska? Hur kan man skapa likvärdighet i båda skolformerna? Vilka metoder för bedömning finns och vilken organisation är lämplig? 1.4 Avgränsningar Vi har haft fokus på att hitta användbara kriterier som motsvarar uppdragets syfte. Tankar och samtal om organisationsförändringar har varit oundvikliga och förekommit kontinuerligt, men faller utanför vårt uppdrag. 2 Metod och material Språkpedagogerna i gruppen har jämfört både kriterier, kursplaner och olika tester samt skapat en tabell där aktuella språknivåer för olika kursplaner blir synliga och jämförbara. En förfrågan har gjorts till sju andra kommuner (Uppsala, Nyköping, Västerås, Eskilstuna, Malmö, Göteborg och Stockholm) för att få kunskap om hur de hanterar språkbedömningen av nyanlända. Kontakter har tagits med personer som är insatta i frågan både på Skolverket och olika universitet. Vi har också varit på ett informativt studiebesök på Liljeholmsskolan i Stockholm, där man tar emot nyanlända elever. Där fick vi ta del av en redogörelse för hur det CEFR-test fungerar som tagits fram på skolan. Även annat utvecklingsarbete och den lokala kursplanen presenterades. Vi fick själva prova testet och också se när elever testades. 1

4 3 Resultat 3.1 Bedömning av språkkunskaper Det finns olika sätt att bedöma språkkunskaper och språklig utveckling av ett andraspråk. Precis som när det gäller bedömning av övrig kunskap, kan bedömning av språkkunskaper vara formativ eller summativ. Den formativa bedömningen syftar till att leda eleven mot nästa steg i utvecklingen, medan den summativa bedömningen ska ge ett kvitto på om eleven nått förväntade kunskaper enligt särskilda kriterier. I andrapråksinlärning är de formativa metoder för bedömning av språkkunskaper som nu kan tillämpas, i enlighet med gällande läroplan och kursplaner, till exempel performansanalys och analys enligt processbarhetsteorin. Performansanalysen syftar till att ge en bild av hela inlärarspråket och inlärarens språkliga kompetens. Analysen ska utgöra en grund för nästa utvecklingssteg och fungera som underlag för utvecklingssamtal och planering av undervisning. Analys enligt processbarhetsteorin syftar till att ge en bild av inlärarens grammatiska utveckling och förmåga att processa grammatiska strukturer, utifrån givna inlärningsgångar. Analysen ska användas i formativt syfte som stöd för undervisning och utvecklingssamtal. Genom skriftliga omdömen ges eleven en formativ, framåtsyftande bedömning av språkkunskaper och språklig utveckling i relation till gällande kursplaner. Den formativa bedömningen sker kontinuerligt i samspel mellan lärare och elev och kan inte göras vid ett tillfälle. De summativa bedömningsformerna för språkkunskaper som finns är tester och betyg. Dessa ska leda till en likvärdig bedömning och avser att ge en sammanfattande bild av om eleven nått en viss nivå i relation till kunskapskrav/kriterier i gällande kursplan. Summativ bedömning genom betyg används för att bedöma om en elev till exempel nått godtagbara kunskaper eller inte, när det till exempel gäller behörighet till ett gymnasieprogram. Den summativa bedömningen ska säkerställa elevens rätt till en likvärdig bedömning. För nyanlända elever är summativ bedömning i form av betyg i ämnet svenska som andraspråk inledningsvis inte aktuellt, eftersom de inte har hunnit så långt i sin språkutveckling. Men för att kunna placera eleven på rätt nivå inom språkintroduktionsprogrammet, behöver man göra en summativ bedömning av elevens kunskaper på väg mot kriterierna för godtagbara kunskaper i svenska som andraspråk. Ett exempel på en summativ bedömning av språkkunskaper enligt olika språknivåer är CEFR-testet. Det bygger på sex olika språknivåer enligt Gemensam europeisk referensram för språk, undervisning och bedömning. 3.2 Befintliga språkkriterier i Svenska som andraspråk 1) I grundskola och gymnasieskola används kursplaner och betygskriterier för Svenska som andraspråk. Nationella prov finns i båda kurserna. Dessa kurser hör nära samman med modersmålssvenskan och har i princip samma upplägg som denna. Betyg i grundskole-sva erhålls efter år 6 första gången. I gymnasieskolan ges betyg efter Sva 1 och 2. Båda dessa upplägg utgår från att man redan har grunderna i svenska. 2) För SFI(Svenska för invandrare) finns en särskild kursplan med betyg på fyra nivåer: A, B, C,D SFI riktar sig till nyanlända vuxna, vilket tydligt framgår av nivåbeskrivningarna, men man har rätt att studera enligt SFI från 16 års ålder. Nationella prov finns på nivå B, C och D. 3) CEFR (Gemensam europeisk referensram för språk) är framtagen av Europarådet. Det är ingen kursplan i den bemärkelsen som beskrivits i punkt 1 och 2. Referensramen fungerar som en grund för att utarbeta 2

5 ämnesplaner, läroplaner, examina o.s.v. Moderna språk och SFI tar sin utgångspunkt i referensramen. Den definierar olika färdighetsnivåer som möjliggör att mäta framsteg i lärandet. Sex distinkta nivåer, från nybörjare till avancerad, används. Med undergrupperingar handlar det om tio stycken. Enligt Anna Österlund, undervisningsråd på Skolverket, kan CEFR användas som komplement till de ordinarie kursplanerna i det fortlöpande arbetet och i den kontinuerliga bedömningen av elevernas utveckling och lärande, men den kan inte ersätta kunskapskraven. CEFR kan användas när man vill jämföra språknivån i olika språk. Nivåerna kan användas även för nyanlända, då de tar sin utgångspunkt i den allra första inlärningen av ett språk. CEFR går att använda i alla åldrar. CEFR kan användas i både grund-och gymnasieskola. 3.3 Jämförelse mellan olika kursplaner i språk Vi har valt att jämföra kursplanerna i svenska som andraspråk med kursplaner i svenska, moderna språk, engelska och modersmål när det gäller struktur (se tabell, bilaga 1). Engelska och moderna språk är nybörjarspråk, medan svenska och modersmål inte är det. För en elev som är född i Sverige och som läser svenska som andraspråk är ämnet inte heller att betrakta som ett nybörjarspråk, medan det är det för en person som kommer till Sverige i tonåren. Vi anser att den relativt stora gruppen nyanlända elever är bortglömd i detta fall. Ett språk som inte är ett nybörjarspråk behöver inga kriterier på de allra lägsta stegen i inlärningsprocessen, eftersom inläraren redan har en hel del kunskap med sig. För en elev som ska läsa ett språk som nyinlärare, behövs däremot kriterier för de första nivåerna, vilket idag inte finns i kursplanen för svenska som andraspråk. På SPRI i gymnasieskolan används därför idag SFI-kriterierna, vilka startar på nybörjarnivå. En nackdel är dock att grundskoleeleverna inte bedöms enligt dessa. Det finns alltså inga gemensamma kriterier för den tidiga bedömningen, så för närvarande brister därför överlämnandedokumentationen mellan grundskolan och gymnasieskolan i likvärdighet. 3.4 Test för nyanlända Efter kontakt med ett flertal kommuner kan vi konstatera att man på många håll använder sig av självkonstruerade test eller SFI-test i bedömningen av nyanlända elevers språkkunskaper. Önskvärt är en testmodell som på ett enkelt sätt ger oss information om elevens nivå i svenska språket. Testet ska kunna användas av elever på såväl grundskola som gymnasieskola och på olika nivåer, vilket gör att SFI-testet inte kan komma i fråga. Vi har granskat och fått offert på Swedex-testet från Folkuniversitetet, som bygger på CEFR-kriterier, men det testet saknar enligt vår mening tillräckliga kvaliteter och dessutom är priset alltför högt (se bilaga 2). 3.5 CEFR-testet CEFR-testet är utformat av pedagoger i samarbete med Stockholms universitet. Det revideras varje år utifrån forskning och med hjälp av utvärderingar av personal på Liljeholmsskolan. Den databaserade delen består av 3

6 läsförståelse, hörförståelse, uppgifter i omvärldskunskap samt i matematik. Testet är uppbyggt i nivåer och fungerar på så sätt att det avslutas vid elevens för tillfället högsta språknivå. Förutom det databaserade testet skriver eleven en text samt deltar i ett samtal. Det sammanlagda provresultatet mäts enligt CEFR-skalan. Alla resultat förs samman i en tydlig testprofil. Två kommuner, Stockholm och Göteborg, använder redan testet. 4 Diskussion 4.1 Förslag på språkkriterier för nyanlända i Örebro För att kunna göra en summativ bedömning av en nyanländ elevs språkkunskaper på väg mot kravnivåerna enligt svenska som andraspråk, föreslår vi att Örebro kommun ska köpa in CEFR-testet. CEFR:s språknivåer kan även användas i undervisningen och bedömningen av elever på väg att nå målen i svenska som andraspråk. Ett omfattande bedömnings- och självskattningsmaterial, Den europeiska språkportfolion, som bygger på CEFR-nivåerna, finns tillgängligt på Skolverkets hemsida. För de elever som inte hinner nå grundskolebetyg i SVA innan de av åldersskäl lämnar SPRI kan SFI-betyg utfärdas, eftersom SFI-kriterierna utgår ifrån Den europeiska referensramen och de båda alltså är kompatibla. 4.2 Tillämpning av testet i Örebro Testet bör genomföras i april, mellan ansökan och den slutliga antagningen till gymnasiet. De som ska testas är elever från grundskolan vilka inte nått målen i SVA, men varit i Sverige kortare tid än tre år och elever som skall läsa på SPRI eller annat introduktionsprogram. Aktuella elever hittas genom anmälningsförfarandet via gymnasieantagningen och i samråd med avlämnande skolor. Kallelsen skickas från Perrongen till berörda elevers skolor. Testet utförs under en dag på en central plats i kommunen, förslagsvis en skola där nybörjarenheten finns. Där ska finnas SVA-behörig personal för genomförandet av det digitala testet, och även av den muntliga delen. När Introduktionsprogrammens elever får möjlighet att söka via Dexter, kan testprofilen skannas in och följa elevens ansökan. På så sätt kan både studie- och yrkesvägledare på avlämnande skola få information inför ett eventuellt omval och den mottagande skolan få underlag för grupplacering. 4.3 Hur går vi vidare? I samband med inköp av test behöver förutsättningar för genomförandet skapas (se bilaga 3). Det handlar bland annat om personal, lokaler och IT-teknik. Dessutom behövs kompetensutveckling för viss SVApersonal beträffande genomförandet av testet samt för all SVA-personal gällande CEFR-kriterierna. SYVpersonal i båda skolformerna behöver också informeras. Vi kan konstatera att det föreslagna testet som grund för skolplacering efter det första året på SPRI, skulle passa utmärkt in i den tidigare föreslagna organisationsförändringen, med gemensam ingång och ett basår för nyanlända elever som är nybörjare i svenska språket. 4

7 5 Källförteckning Europeisk referensram för språk: 3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2144 Europeisk språkportfolio: Kursplaner i moderna språk, modersmål, svenska som andraspråk och SFI Läroplan Lgr11 Nya språket lyfter, Skolverket Performansanalys: Abrahamsson och Bergman (2005) Tankarna springer före: att bedöma ett andraspråk i utveckling Processbarhetsteori: Flyman Mattsson och Håkansson (2010) Bedömning i svenska som andraspråk 5

8 Bilaga 1

9 Bilaga 2 Uppdragsgivare Utbildningens namn Bakgrund Deltagare Testets mål och syfte Örebro kommun Att. Martha Liw Samordnare för nyanlända elever inom gymnasieskolan Perrongen Box Örebro Swedextester Örebro kommun önskar utvärdera kunskaperna i svenska för elever med utländsk bakgrund enligt kriterierna i Gemensam europeisk referensram för språk 200 testdeltagare under ett års tid, enligt telefonsamtal Swedex testar de reella språkliga färdigheterna i svenska för personer med utländsk bakgrund i enlighet med Europarådet riktlinjer och relaterar kunskaperna till Gemensam europeisk referensram för språk (se: för ytterligare information från Europarådet om referensramen). Vid godkänt resultat erhåller kandidaten ett certifikat som intygar och noga beskriver vilka språkkunskaper personen besitter. Swedex genomförs i enlighet med de vetenskapliga riktlinjer som Europarådet har fastställt för dokumentation av språkkunskaper. Swedex tillkom inom ramen för ett EU-projekt och är erkänt av bland andra Svenska institutet. Innehåll Swedex finns på nivåerna A2, B1 och B2 enligt Gemensam europeisk referensram för språk. Testet omfattar följande moment: Läsförståelse Ord och grammatik Hörförståelse Skriftligt prov Muntligt prov Ord och grammatik finns som självständig del endast på nivåerna A2 och B1 enligt Gemensam europeisk referensram för språk. På nivån B2 är ordkunskap och grammatik integrerat i övriga moment. Se för ytterligare information om Swedextestet. Omfattning Lärare Lokal Testunderlag Testerna genomförs under ett års tid och omfattar ca 200 personer. Testet genomförs i grupper om minst fem kandidater per gång och vid maximalt 12 testtillfällen under året. Utbildade testledare från Folkuniversitetet i Göteborg. I lämpliga lokaler i Örebro. Folkuniversitetet tillhandahåller testunderlag för de tre nivåerna.

10 Pris 855 kronor per deltagare oavsett nivå (priset innefattar kostnader för testunderlag, testledare, rättning, utfärdande av certifikat). Ordinarie pris: A2: 950 kronor B1: 1350 kronor B2: 1490 kronor Priset inkluderar en unik samarbetsrabatt, förutsatt att Örebro kommun kan garantera en volym om 200 deltagare samt att Örebro kommun erkänner Swedex som ett instrument för att dokumentera språkkunskaper i svenska. Kostnader för logi och traktamente vid eventuell övernattning tillkommer. Örebro kommun står för resekostnader utöver de första sex testtillfällena. Offertens giltighet Eventuellt avtal gäller för 2012 och är föremål för omförhandling vid förlängning. T.o.m

11 Bilaga 3 Prislista SVA-test I samarbete mellan Your voice Open 24 och IVIK-gymnasiet Uppstartskostnad år 1: kr ( bl.a. 1 dags utbildning/support på plats) Studiedag (halvdag) 5000kr + kostnad för resa och ev. uppehälle Antal IVIK-pris kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

12 kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr