Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning Årsredovisning 2004

Transkript

1 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning Årsredovisning 2004

2 2 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning 2004 Jobba idag för en tryggad morgondag.

3 Innehållsförteckning Kommunernas pensionsförsäkring 2 Verkställande direktörens översikt 7 Fortsatt arbete lönar sig 9 Närhet till kunderna säkrar kundstrategin 12 Styrelsens verksamhetsberättelse 14 Resultaträkning 30 Balansräkning 31 Principer för uppgörande av bokslutet 32 Noter till resultaträkningen 33 Noter till balansräkningen 34 Bokslutets datum och underskrift 43 Revisionsberättelse 43 Förvaltningsorganen under perioden Avkastning av placeringsverksamhet 47 Medlemssamfund 47 Organisation 48

4 2 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning 2004 Kommunernas pensionsförsäkring Kommunernas pensionsförsäkring har hand om arbetspensionsskyddet och dess finansiering för de anställda inom kommunsektorn. Våra medlemssamfund är alla städer, kommuner, samkommuner samt merparten av de kommunala aktiebolagen och föreningarna. Vid årsskiftet hade vi 931 medlemssamfund. Ca personer omfattas av det kommunala pensionsskyddet. Kommunernas pensionsförsäkring är mätt med antalet försäkrade och avgiftsinkomster Finlands största pensionsanstalt. Även som placerare hör vi till de tre största pensionsanstalterna. Kommunernas pensionsförsäkrings verksamhet styrs av följande värden: l l l l l l Samhällsansvaret utgör grund för vår verksamhet. Vi arbetar för kunden. Vårt arbete är högklassigt, framgångsrikt och ekonomiskt. Vi är alltid tillförlitliga och rättvisa. Vi når framgång endast genom öppet samarbete. Vi tar sikte på framtiden. Kommunernas pensionsförsäkring år 2004 Det kommunala pensionsskyddets 40-års jubileumsår 2004 var arbetsdrygt, då vi vid sidan om det normala arbetet förberedde den kommunala pensionsreformen som trädde i kraft vid årsskiftet och de datasystemförändringar som var förknippade med den, informerade kunderna om pensionsreformens innehåll och dessutom beredde oss på att flytta in i vårt nya hus i februari Jubileumsåret löpte annars i arbetets tecken, men till jubileets ära publicerades en historik och anordnades en fest i vilken deltog ca 400 representanter för intressentgrupperna. År 2004 avgjordes totalt pensionsansökningar. Antalet avgöranden minskade från i fjol med ca 12 %, vilket till stor del beror på att principen om den s.k. sista anstalten trädde i kraft. Däremot ökade antalet rehabiliteringsbeslut betydligt. Orsaken till detta var att rehabiliteringslagstiftningen ändrades. Antalet nya rehabiliteringsklienter ökade från föregående år med över 60 %. Av dem som fått beslut om rehabiliteringsprogram återgick 83 % till förvärvsarbete, vilket visar att rehabiliteringsverksamheten verkligen ger resultat. År 2004 avgick från kommunsektorn personer med pension, vilket är ca personer fler än året innan. Medelåldern för dem som gick i pension var 58,1 år. Runt om i landet anordnades 179 informationstillfällen om pensionsreformen år 2005, i vilka deltog över åhörare. På Kommunernas pensionsförsäkrings webbsidor kan man själv kontrollera sina anställningsuppgifter och det intjänade pensionsbeloppet. Tjänsten utökades vid slutet av 2004 med möjligheten att räkna ut beloppen av ålderspensionen och den förtida ålderspensionen i olika pensionsåldersalternativ. Tjänsten marknadsfördes aktivt och försäkrade tog vara på tillfället att kontrollera sina uppgifter. Främjandet av arbetshälsan i medlemssamfunden stöddes fortsättningsvis med hjälp av programmet Arbetsförmåga i kommunen. Verksamheten stöder utvecklingen av det kommunala arbetslivet så att personalen frisk och välmående skall fortsätta i arbete så länge som möjligt. Kommunernas pensionsförsäkring genomdriver tillsammans med Finlands Kommunförbund och Kommunala arbetsmarknadsverket projektet Kommunjobb 2010, som strävar efter att förbättra kommunernas färdigheter när det gäller konkurrensen om arbetskraft. Som en del utav detta projekt genomför Kommunernas pensionsförsäkring den omfattande Kommunjobb undersökningen. Med hjälp av undersökningen insamlas uppgifter om arbetshälsan samt dess främjande inom kommunsektorn. En del av forskningsresultaten har redan publicerats och de kommer att kompletteras då materialet för forskningens följande skeden samlas in under åren 2006 och 2009.

5 Det kommunala pensionsskyddet omfattar drygt barnträdgårdslärare, barnskötare och daghemsbiträden. Av dessa är nära 98 % kvinnor.

6 4 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning 2004 Som fastighetsserviceman arbetar nära försäkrade hos Kommunernas pensionsförsäkring. Av dem är över 89 % män.

7 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning År 2004 startades även projektet Fortsätt, som tar sikte på fortsatt arbete trots försämrad arbetsförmåga. Projektet samlar ihop samtliga för medlemssamfunden avsedda åtgärder från Kommunernas pensionsförsäkrings sida för att sporra till fortsatt arbete. Projektet presenteras närmare i en separat artikel. Den kommunala lönesumman ökade under året med 5,2 % och uppgick till 10,82 miljarder euro. Avgiftsinkomsten år 2004 ökade med 6,5 % mot i fjol, dvs. totalt 2,99 miljarder euro. Under årets lopp betalades i pensioner totalt 2,24 miljarder euro, vilket är 6,1 % mer än föregående år. Balansräkningens slutsumma var vid utgången av året 15,23 miljarder euro. Placeringarna uppgick vid slutet av året enligt bokföringsvärde till 14,65 miljarder euro och enligt marknadsvärde till 15,69 miljarder euro, vilket är 13 % mer än vid utgången av föregående år. Nästan fyra femtedelar av placeringarna är utländska placeringar. Ränteplaceringarna utgjorde vid utgången av året 43 % av samtliga placeringar, aktieplaceringarna 46 %, fastighetsplaceringarna 8 % och de alternativa placeringarna 3 %. Avkastningen enligt marknadsvärde stannade på en skälig nivå, 7,5 %. Den kumulativa realavkastningen från fonderingens början fram till slutet av år 2004 var 4,1 % per år. KOMMUNERNAS PENSIONSFÖRSÄKRINGS NYCKELTAL Nya pensionsansökningar, antal Pensioner, antal Utbetalda pensioner, mrd. euro 2,24 2,12 1,98 1,83 KomPL-lönesumman, mrd. euro 10,82 10,28 9,80 9,28 Avgiftsinkomster, mrd. euro 2,99 2,81 2,64 2,48 Antal försäkrade Kostnader för verksamheten, milj. euro 49,0 39,4 39,2 36,9 Antal anställda, ordinarie Balansräkningens slutsumma, mrd. euro 15,23 13,66 12,01 11,99 Placeringarna enligt marknadsvärde, mrd. euro 15,69 13,84 12,04 12,84 Placeringarnas marknadsavkastning, % 7,5 8,6-10,5-5,0 Placeringarnas årliga realavkastning från fonderingens början år 1988, % 4,1 3,9 3,5 6,1

8 6 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning 2004 Kommunernas pensionsförsäkrings personal flyttade i februari 2005 till det nya huset vid Unionsgatan i Helsingfors.

9 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning Verkställande direktörens översikt Året 2004 var Kommunernas pensionsförsäkrings och det kommunala pensionsskyddets 40-årsjubileumsår. Kommunernas pensionsförsäkring grundades efter att lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare hade trätt i kraft år Det kommunala pensionsskyddets rötter sträcker sig emellertid längre tillbaka i tiden än så, till slutet av 1800-talet, vilket är bra att komma ihåg när man överväger pensionsskyddets utveckling på lång sikt. Det har skett många förändringar under de fyrtio åren, och förändringarna fortsätter. Vi lever för närvarande mitt bland stora omvälvningar, då det kommunala pensionsskyddet förnyades väsentligt vid ingången av år De grundliga förändringarna i pensionsskyddet skapade behov av betydande förändringar i datasystemen och krävde att t.o.m. helt nya system utvecklades. En annan kännbar ökning i arbetsbördan på grund av pensionsreformen har uppstått av det omfattande behovet av rådgivning och utbildning bland våra kunder. Kring pensionsreformen arrangerades runt om i landet inalles 179 informationsmöten, vilka samlade ett åhörarantal på drygt personer. Arbetet som gällt utvecklingen av systemen samt informeringen och utbildningen i anslutning till pensionsreformen har utförts vid sidan om det normala dagsarbetet, vilket har krävt stor flexibilitet hos personalen. Utmaningarna har dock mötts framgångsrikt. I ekonomiskt hänseende har det år som gått varit mycket lyckat för Kommunernas pensionsförsäkring. Avgiftsintäkterna växte gynnsamt och antalet medlemssamfund ökade. Den redan flera år aktuella hotbilden om utläggning av den kommunala servicen syns inte ännu i den kommunala lönesumman och den vägen i utvecklingen av Kommunernas pensionsförsäkrings avgiftsintäkter. På den internationella placeringsmarknaden var år 2004 positivt för såväl aktiesom ränteplacerare. Marknadsavkastningen av Kommunernas pensionsförsäkrings placeringar var 7,5 procent, vilket höjde realavkastningen räknad enligt hela fonderingstiden fr.o.m. år 1988 över målgränsen som var utsatt till fyra procent. I skrivande stund har vi nyss flyttat in i vårt nya kontorshus vid Unionsgatan. Också vår flyttning innebär ett slags union: Kommunernas pensionsförsäkrings hela personal fick en gemensam adress i stället för tre olika. Samtidigt kom vi till ett nytt och fungerande hus. Personalen har gett enbart positiv feedback på de nya lokalerna och jag är säker på att många är av samma åsikt som jag när jag uttrycker min erkänsla för hur väl de som planerat huset har lyckats med placeringen av byggnaden i en verkligt krävande omgivning och på en besvärlig tomt. Huset är öppet och ljust och dessutom mångfasetterat på ett sätt som gör det intressant. När jag i april går i pension från mitt nästan kvartssekellånga arbetspass på Kommunernas pensionsförsäkring, är det stadsdirektör Markku Kauppinen som inleder sitt arbete som ny verkställande direktör, efter en lång period som vice ordförande för vår styrelse. Delegationens enhälliga val av efterträdare understryker Kommunernas pensionsförsäkrings karaktär som en del av kommunsektorn och den kommunala självstyrelsen. Våra fasta kontakter till våra medlemssamfund och kunder innebär att kundstrategins betydelse har accentuerats som den tredje pelaren i Kommunernas pensionsförsäkrings strategiska helhet vid sidan om pensions- och placeringsstrategin. Vi önskar betjäna våra kunder ännu bättre än tidigare. I syfte att säkerställa att vår kundstrategi blir omsatt i praktiken har till direktör med ansvar för informationen och arbetsgivartjänsterna och till medlem i ledningsgruppen utnämnts Kommunförbundets långvariga vice verkställande direktör Pekka Alanen fr.o.m Nu när jag avslutar min arbetskarriär önskar jag uttrycka mitt tack till Kommunernas pensionsförsäkrings kunder och samarbetsparter. Jag tackar också medlemmarna i våra förvaltningsorgan samt mina arbetskamrater för det goda samarbetet. Som ett resultat av detta har vi utvecklat Kommunernas pensionsförsäkring till en första rangens pensionsförsäkrare. Jag önskar min efterträdare och er alla lycka och framgång vid utvecklingen av det kommunala pensionsskyddet som en viktig del av arbetspensionssystemet i Finland. Simo Lämsä

10 Det kommunala pensionsskyddet omfattar ca kockar, kokerskor, kallskänkor och köksbiträden. Deras medelålder är 45,3 år.

11 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning Fortsatt arbete lönar sig Fram till år 2010 behöver kommunerna nya arbetstagare för att trygga den offentliga servicen på nuvarande nivå. Samtidigt behövs fler arbetstagare än hittills till omsorgs- och vårdbranschen på grund av att befolkningen blir äldre. Man har sökt lösningar på den arbetskraftsbrist som hotar kommunsektorn och tillgängligheten på kommunal service med hjälp av ändringar i servicestrukturen, nya samarbetsformer och åtgärder för att höja framgångsrikt arbete. Man kan inverka på arbetskraftsbristen och produktiviteten även genom att ha omsorg om den åldrande arbetskraften. Den lagreform som gäller arbetspensionsrehabilitering som trädde i kraft från ingången av 2004 och den arbetspensionsreform som trädde i kraft från ingången av 2005 har gemensamma mål. Med hjälp av dem försöker man öka folks lust att arbeta, att förbättra sin utkomst genom att arbeta och skapa förutsättningar för att verka inom arbetslivet även då arbetsförmågan till följd av sjukdom håller på att försämras eller rentav temporärt har förlorats. Mot dessa mål strävar man inom samtliga områden av arbetslivet, såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn. Reformen som gäller arbetspensionsrehabilitering ger en subjektiv rätt till arbetspensionsrehabilitering då en person riskerar att förlora sin arbetsförmåga. Reformen poängterar att den yrkesinriktade rehabiliteringen är primär i förhållande till invalidpension. Målet är att stöda inledningen av yrkesinriktad rehabilitering i ett så tidigt skede att arbetsoförmågan kan förhindras eller åtminstone senareläggas. Från ingången av 2005 trädde en arbetspensionslagändring i kraft som gör avgången med ålderspension flexibel. Man kan gå i ålderspension i en ålder av år. Ju längre man fortsätter i arbete desto större blir pensionen. I undersökningarna på senaste tid har det konstaterats att ekonomiska sporrar i sig inte räcker för att motivera de anställda att fortsätta längre i arbete än för närvarande. Förutom de materiella sporrarna inverkar hälsan och upplevd arbetsförmåga, arbetets innehåll, kvalitet och de utmaningar det ställer samt chefsarbetet på deltagandet i arbetslivet. Fortsatt arbete är en summa av en mängd omständigheter och förutsättningen för att de pensionspolitiska målen skall uppnås är alltså att det även sker förändringar i arbetslivet. Inom kommunsektorn har antalet personer som får invalidpension ökat under de senaste åren. Detta beror i främsta hand på att åldersklasserna blir större. Då man ser på när invalidpensionerna börjar löpa och beaktar de granskade gruppernas storlek, kan man konstatera att tidpunkten då de börjar har varit rätt så konstant under de senaste åren. Arbetet har betydelse vid övergången till invalidpension. Från kommunsektorn har man lättare övergått till invalidpension från uppgifter som upplevts som tunga. Övergången till invalidpension sker mest från vårdbranschen, städarbeten, köksarbete och familjedagvård. Som orsaker till arbetsoförmågan har sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och störningar i den mentala hälsan hela tiden ökat, då det däremot inte har skett någon ökning i de övriga grupperna. Ett speciellt problem kommer att vara depression. De invalidpensioner som föranleds av depression har nästan tredubblats under det sista decenniet.

12 10 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning 2004 Projektet Fortsätt sporrar till fortsatt arbete Vid Kommunernas pensionsförsäkring har fortsatt arbete och en senareläggning av pensioneringen uppställts som ett av de centrala strategiska målen, som har betydelse även med tanke på tryggandet av finansieringen av det kommunala pensionsskyddet. För att främja detta mål har Kommunernas pensionsförsäkring år 2004 inlett projektet Fortsätt som sporrar till fortsatt arbete och som är riktat till de egna medlemssamfunden och de försäkrade. I projektet samlar Kommunernas pensionsförsäkring ihop de medel med vilka pensions anstalten kan inverka sporrande på fortsatt arbete. Projektets mål är att å ena sidan utveckla det kommunala arbetslivet i en riktning som upprätthåller arbetshälsan och som ökar produktiviteten. Samtidigt sporras de försäkrade att utnyttja den möjlighet till förbättrad ekonomi som pensionsreformen erbjuder. Å andra sidan fokuserar åtgärderna inom projektet på de försäkrade för vilkas del man kan konstatera begynnande eller redan längre framskridna funktionshinder. Projektet letar alltså efter metoder genom vilka de försäkrade kan fortsätta sin arbetskarriär trots minskad arbetsförmåga. Samtidigt strävar man efter en förlängning av arbetskarriärerna genom att utveckla det kommunala arbetslivet så att det kan erbjuda gynnsamma ramar för fortsatt arbete. Insatsområdet för projektet på arbetsgivarsidan gäller personaladministrationen på de kommunala arbetsplatserna. Projektet strävar även efter att intensifiera samarbetet mellan Kommunernas pensionsförsäkring och företagshälsovården i medlemssamfunden, eftersom företagshälsovården spelar en betydande roll i fråga om hur pensionsprocessen framskrider och när det gäller att minimera antalet invalidpensioner. Eftersom företagshälsovården får uppgifter om de anställdas hälsotillstånd och arbetsförmåga och de ändringar som sker i dem, kan företagshälsovården förhindra arbetsoförmåga t.ex. genom att anvisa de anställda yrkesinriktad rehabilitering. Genom att poängtera principerna om tidigt konstaterande och ingripande utvecklas fungerande lösningar såväl på arbetsplatsnivå som i samverkan med rehabiliteringens servicenät. Ju tidigare man reagerar på de anställdas nedgång i arbetsförmågan desto sannolikare är det att man kan inverka på hur pensionsprocessen framskrider. Grunden för projektet Fortsätt utgörs av det nära samarbete som utförs med de kommunala arbetsgivarna. Företagshälsovården är en naturlig samarbetspartner i dessa funktioner. Den kompletteras av den information som riktar sig till de försäkrade. Med hjälp av fungerande yrkesinriktad rehabilitering, ett arbetsliv som stöder personer med nedsatt funktionsförmåga och en pensionsbeslutsfunktion som främjar fortsatt arbete förväntas projektet inverka på att de anställda stannar kvar i arbetslivet. l Esko Matikainen Kommunernas pensionsförsäkrings cheföverläkare

13 Kuntien eläkevakuutus Vuosikertomus Det kommunala pensionsskyddet omfattar nära busschaufförer och spårvagnsförare. Deras medelålder är 43,8 år.

14 12 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning 2004 Närhet till kunderna säkrar kundstrategin Kommunernas pensionsförsäkrings huvudsakliga uppgift är att svara för det kommunala pensionsskyddet. Kommunernas pensionsförsäkring bygger långsiktigt och med fokus inställt på framtiden upp det finländska välståndet som en del utav den kommunala självstyrelsen och kommunekonomin. När pensionsskyddet utvecklas verkar Kommunernas pensionsförsäkring i nära samarbete med sina medlemssamfund och befäster samtidigt sin position som utvecklare av det allmänna pensionsskyddet. Genom ändamålsenlig och effektiv information stöder man förståelsen för vikten av de uppställda målen. Informationen stöder även förverkligandet av målen. Kommunernas pensionsförsäkrings funktioner baserar sig på kundorientering och samarbete, på tillförlitlighet och rättvisa, på arbetets höga kvalitet samt på resultatrik verksamhet och hushållning med resurser. Kommunernas pensionsförsäkrings verksamhet styrs av vår kundstrategi, pensionsstrategi, finansieringsstrategi och resursstrategi. På basis av strategierna uppställs de mål vilka regelbundet följs upp och mäts. Viktigt att svara på kundernas behov av information Arbetsgivarnas och de försäkrades informationsbehov ökar ständigt. Den information som ges måste vara adekvat och förståelig samt lätt tillgänglig. Därför utvecklas datasystemen och nättjänsterna i samarbete med kunderna och de övriga aktörerna inom arbetspensionssystemet. Uppgifter om arbetsgivarkundernas servicebehov insamlas ständigt. Servicen genomförs i intensiv samverkan med medlemssamfunden. Man vill förstärka pensionsombudsmännens, personalledningens och företagshälsovårdens roll som samarbetspartners. Det är motiverat att öka och förbättra vetskapen om effekten på det kommunala pensionsskyddet av de alternativ och förändringar som gäller den kommunala serviceproduktionen. Arbetsgivaren måste redan i det skedet då förändringarna planeras ha tillräckliga kunskaper om hur de förslag som gäller anordnandet av pensionsskyddet inverkar på pensions förmånerna, pensionsavgifterna och finansieringen av hela det kommunala pensionsskyddet. Till kundstrategin hör även att de försäkrades utkomst måste vara tryggad utan avbrott när pensionsfallet bereds och verkställs. Kontinuiteten mäts regelbundet. Fortsatt arbete sporras Den anspråkslösa ekonomiska tillväxten, kapitalmarknadernas instabilitet samt en för låg sysselsättningsgrad innebär svårigheter inom kommunekonomin även under de kommande åren. Inkomstutvecklingen är i förhållande till utgiftsutvecklingen för låg. Kommunerna ökar sitt samarbete, effektiverar servicestrukturen och tar i bruk nya verksamhetssätt och finansieringslösningar. Under dessa omständigheter och då man förbereder sig inför de stora åldersklassernas pensionering ökar betydelsen av planering och genomförande av beslut som gäller det kommunala pensionsskyddet och ork i arbete. Ett öppet och intensivt samarbete som utgår ifrån kundernas behov och möjligheter är också här en förutsättning för att lyckas. För att arbetskraften skall räcka till, för finansieringen av pensioner och för kundens egen fördel sporrar Kommunernas pensionsförsäkring i all sin verksamhet till fortsatt arbete. Kommunernas pensionsförsäkring deltar i utvecklingen av arbetslivet i samverkan med kunderna och i synnerhet med Kommunförbundet och Kommunala arbetsmarknadsverket. Rådgivningen och utbildningen intensifieras samt vikten av att söka till yrkesinriktad rehabilitering poängteras. Det sker även en bedömning av hur de mål som uppställts för fortsatt arbete realiseras samt hur effektiva de resurser är som använts för detta ändamål. l Pekka Alanen Ansvarig direktör för Kommunernas pensionsförsäkrings kundstrategi

15 Ca försäkrade hos Kommunernas pensionsförsäkring arbetar i yrken inom hälsovårdsbranschen. Av dem uppnår drygt 20 % sin ålder för ålderspension under de följande 10 åren.

16 14 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning 2004 Styrelsens verksamhetsberättelse Verksamhetsmiljöns utveckling Det skedde inga större omvälvningar i Kommunernas pensionsförsäkrings verksamhetsmiljö under Utvecklingstrenderna som börjat redan tidigare fortsatte eller förstärktes, också när det gäller den labila verksamhetsmiljön kring placeringarna. Det internationella politiska läget uppvisade under året lindriga tecken på stabilisering. Även om problemen i Irak fortsatte och den offentliga skulden alltjämt växte, så utvecklades Förenta Staternas ekonomi synnerligen gynnsamt. Också effekterna av presidentvalsresultatet blev mycket obetydliga där. Förenta Staterna är fortfarande utan tvivel det land vars framgång i stor utsträckning bestämmer den ekonomiska utvecklingen i hela världen. Därför har man kontinuerligt oroat sig i synnerhet över utvecklingen på lång sikt när det gällt Förenta Staternas offentliga ekonomi, och problemen är inte ännu avklarade. Årets viktigaste händelse i Europa var utvidgningen av Europeiska Unionen till Mellaneuropa. Utvidgningens politiska dimensioner är givetvis betydelsefulla, men speciellt med tanke på Unionens ekonomi är situationen synnerligen utmanande. Under året har man observerat tecken på att den ekonomiska disciplinen håller på att luckras upp. I fortsättningen kan detta ha konsekvenser för räntenivån. Ur placerarens synvinkel inleddes 2004 med prognoser om en stegring av räntorna. Denna prognos gick dock inte i uppfyllelse, vilket gjorde att året blev synnerligen bra med tanke på ränteplaceringar. Också för aktieplacerare var året bra, på samma sätt som det föregående. Allt som allt hade pensionsplacerarna under året inga större svårigheter att uppnå goda avkastningssiffror. När inflationen samtidigt hölls på en mycket låg nivå, steg realavkastningen betydligt högre än enligt medelvärdena på lång sikt. Också på kommunsektorn bibehölls de utvecklingstrender som börjat redan tidigare. En del av kommunerna är mycket trängda ekonomiskt, och på många håll förs diskussioner om prioriteringen av den service som skall erbjudas kommuninvånarna. Man söker uppnå kostnadsinbesparingar genom olika slags regionala samarbetsprojekt och konkurrensutsättning av tjänster. Speciellt när det gäller stödtjänsterna ser man redan tydliga tecken på att utläggningen inletts, likaså håller det på att uppkomma olika samarbetsprojekt mellan kommunerna och privata företag. Ur Kommunernas pensionsförsäkrings synvinkel är det mycket viktigt att man följer noga med utvecklingen och söker säkerställa att pensionsskyddets finansieringsunderlag inte äventyras till följd av dessa utvecklingsförlopp. Under 2004 gjordes inga väsentliga ändringar i arbetspensionsskyddet utöver det tidigare avhandlade pensionsreformpaketet. Ändringarna finslipades i början av året till den del som gäller det kommunala pensionsskyddet. Processen var inte till alla delar problemfri, och senast nu står det klart att den omständigheten att beslutsfattandet som gäller det kommunala pensionsskyddet övergått till riksdagen ökar såväl kraven på att ändringar skall kunna motiveras som också riskerna för politiska dispyter i anslutning till dessa. Tyngdpunkten i den praktiska verksamheten låg i stor utsträckning på beredningen av den reform som trädde i kraft i början av Till vissa delar ändrades pensionsskyddet mycket radikalt, vilket förutsatte omfattande ändringar i datasystemen och delvis t.o.m. att nya system utvecklades. Som en välkommen följd av detta har samarbetet på arbetspensionssektorn ökat väsentligt, för vilket det redan 2003 fattade beslutet om skapandet av ett gemensamt inkomstuppgiftsregister utgör det tydligaste beviset. Arbetet utfördes under året under ledning av Arek Oy inom ramen för omfattade projekt, där företrädare för såväl privata som offentliga sektorn medverkade. Med tanke på Kommunernas pensionsförsäkrings verksamhet kommer samarbetet mellan de olika arbetspensionsaktörerna att i fortsättningen utgöra en allt viktigare referensram.

17 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning Författningsändringar Pensionsreformen år 2005 År 2004 godkändes ändringar i lagen om kommunala pensioner, genom vilka hela det kommunala pensionsskyddet förnyas. Motsvarande ändringar gjordes i samtliga arbetspensionssystem. Pensionstillväxten ändrades så att pensionen fr.o.m. ingången av 2005 räknas enligt vart och ett års inkomster och tillväxtprocent. Pensionstillväxten börjar redan från 18 års ålder och tillväxtprocenten stiger med åldern så att den till en början är 1,5 % per år, från 53 års ålder framåt 1,9 % och från 63 års ålder till 68 års ålder 4,5 %. Löntagarna deltar i kostnaderna för det förbättrade pensionsskyddet med en större arbetspensionsavgift än tidigare från 53 års ålder framåt. Man frångick begränsningen och samordningen av de pensioner som tillväxer efter att ändringarna har trätt i kraft, förutom när det gäller primära ersättningar. Åldern för ålderspension blir flexibel och i pension kan man gå som 63-åring. En person har rätt att fortsätta i arbete fram till 68 års ålder. Den undre åldersgränsen för förtida ålderspension steg till 62 år. De pensionsåldrar som var i kraft tidigare fortsätter att gälla, och erhållandet av det tilläggsskydd som tillvuxit tidigare är fortfarande bundet vid att den kommunala tjänstgöringen fortsätter fram till pensionsåldern. Om en persons nuvarande pensionsålder är högre än 63 år men personen önskar gå i pension redan som 63-åring eller före sin personliga pensionsålder, omvandlas den pension som tillvuxit före 1995 till att motsvara denna pensionsålder så att den tidigare tillväxten om 2 % ändras till 1,8 %. Pensionsskydd som tillvuxit före 2005 räknas enligt de gamla bestämmelserna så att de anställningar som gäller vid årsskiftet avbryts och för dem räknas pensionslönen ut på samma sätt som tidigare. Alla pensioner som tillvuxit fram till dess begränsas och samordnas med pensionerna enligt andra pensionslagar. Den pensionsrätt som uppkommit på detta sätt lagras i registret, där den i samband med pensionsfallet fogas till den pension som uppkommit 2005 och senare. Sättet för uträkning av de inkomster som utgör grund för pension för återstående tid ändras och blir rättvisare än tidigare. För tiden mellan arbetsoförmågans inträde och uppnådd 63 års ålder tillväxer pension enligt medelinkomsten under de fem kalenderår som föregått arbetsoförmågan. Ändringen träder i kraft gradvis. Från ingången av 2005 justeras samtliga pensioner med ett pensionsindex, där vikten av lönenivån är 20 % och vikten av förändringarna i prisnivån är 80 %. I syfte att säkerställa pensionsnivån för dem som är länge på invalidpension höjs invalidpensionerna med en koefficient som bestäms enligt pensionstagarens ålder när fem år har förflutit från pensionens början. Genom den nya lönekoefficienten säkerställer man att nivån på pensionsskyddet bibehålls för samtliga år av arbetskarriären. Bestämningen av pensionsskyddet som tillväxer av oavlönade perioder ändras så att pension tillväxer av de löner som utgör grund för inkomstrelaterade förmåner. Inom pensionssystemet förbereder man sig inför den ökande livslängden så att man fr.o.m tar i bruk en livslängdskoefficient, genom vilken pensionsskyddet avpassas efter den ökande livslängden. År 2005 gäller reformen endast dem som går i ålderspension. Inom de övriga pensionsslagen tillämpas bestämmelserna från början av 2006.

18 16 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning 2004 Preskribering av fordran Under 2004 ändrades lagen om kommunala pensioner genom en lag om preskribering av fordran, som trädde i kraft vid ingången av samma år. En preskriptionstid om 10 år slogs fast för debitering av arbetsgivarens pensionsavgift, återbärande av pension som betalats utan grund, återkrav av förmån som betalats utan grund samt utgivandet av förmån som lämnats obetald. Såsom ny preskriptionstid tas vid början av 2005 i bruk en fem års preskriptionstid när det gäller indrivning av förmånsfordringar som fastställts genom ett beslut om återindrivning. Efter att preskriptionstiden avbrutits börjar en ny preskriptionstid på fem år att löpa. En likadan preskriptionstid tas i bruk också när det gäller återbäring av en pensionsavgift som betalats utan grund samt utgivandet av förmån som lämnats obetald, när dessa för första gången krävts av pensionsanstalten inom förloppet av en tidsfrist om 10 år. Investeringsdelegationen Bestämmelserna som gäller investeringsdelegationen i lagen om kommunala pensioner justerades så att de motsvarar uppkommen praxis. Delegationen verkar som rådgivare vid planeringen av riktlinjerna för utvecklingen av Kommunernas pensionsförsäkrings placeringsverksamhet samt som informationskanal mellan Kommunernas pensionsförsäkring och de instanser som är företrädda i delegationen. Ekonomiskt stöd Det ekonomiska stödets grundsummor och barntillägg höjdes fr.o.m med 2,3 % från de summor som gällde Avgiftsinkomst Antalet försäkrade enligt lagen om kommunala pensioner uppgick vid utgången av 2004 till ca arbetstagare, dvs. en knapp procent mera än vid slutet av föregående år. KomPL-avgiftsinkomsten bestod som under tidigare år av fyra olika komponenter: arbetsgivarens och arbetstagarens lönebaserade avgifter, den pensionsutgiftsbaserade avgiften och självriskavgifter. KomPL-AVGIFTSPROCENT Arbetsgivarens andel Löntagarens Totalt Lönebaserad Pensionsutgiftsbaserad Självrisk- Totalt pensionsavgiftsprocent År avgift avgift avgifter ,45 4,98 0,64 23,07 4,60 27, ,45 4,59 0,69 22,73 4,60 27, ,65 4,17 0,70 22,52 4,40 26, ,55 3,85 0,78 22,18 4,50 26, ,35 3,60 0,71 21,66 4,70 26, ,35 3,34 0,76 21,45 4,70 26, ,35 3,10 0,74 21,19 4,70 25, ,40 2,95 0,34 20,69 4,50 25, ,50 2,58 0,43 20,51 4,30 24, ,50 2,00 0,63 20,13 4,00 24,13

19 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning KomPL-lönesumman som ligger till grund för de lönebaserade avgifterna uppgick till milj. euro, vilket var 535 milj. euro och 5,2 % mer än år Den lönebaserade avgiften utgjorde totalt 22,05 % av lönerna och låg alltså på samma nivå som år Avgiften fördelades sålunda att arbetstagarens andel var 4,6 procentenheter, dvs. 497 milj. euro och arbetsgivarens 17,45 procentenheter och milj. euro. Totalt uppbars lönebaserade avgifter till ett belopp om milj. euro, vilket är 5,2 % mer än år Den pensionsutgiftsbaserade avgiften uppbars av medlemssamfunden enligt delegationens beslut till ett belopp om 539 milj. euro, vilket relaterat till lönesumman är 5 %. Ökningen mot i fjol blev 67 milj. euro, dvs. 14,2 %. Grunderna för självriskavgifterna kvarstod oförändrade. Vid arbetslöshetspensionsfall uppbars av arbetsgivaren 60 % av det ansvar som pensionen medför. När det gäller individuell förtidspension var motsvarande procent 40 och beträffande invalidpensioner 20. Självriskavgifter uppbars inalles 69 milj. euro, vilket är 0,6 % av lönesumman. Självriskavgifterna minskade med 2 milj. euro från föregående år. I KomPL-avgiftsinkomst för år 2004 flöt det in totalt milj. euro, vilket är 27,7 % av KomPL-lönesumman. Ökningen mot i fjol blev 183 milj. euro och 6,5 %. Ekonomiskt stöd är en förmån som motsvarar grupplivförsäkring och den betalas ut efter en kommunal tjänsteinnehavares eller arbetstagares frånfälle till hans eller hennes förmånstagare. Vid utgången av 2004 hade 654 medlemssamfund anordnat ekonomiskt stöd via Kommunernas pensionsförsäkring. Betalningsandelar för ekonomiskt stöd uppbärs för år 2004 totalt knappa 6 milj. euro, något mer än i fjol. PENSIONSANSÖKNINGAR OCH PERSONER SOM AVGÅTT MED PENSION år Avgjorda pensionsansökningar Pensioner Pensionsansökningar och -avgöranden År 2004 avgjordes totalt pensionsansökningar. Antalet avgöranden sjönk med ca (12 %), eftersom principen om sista anstalt, som trädde i kraft vid ingången av 2004, överförde handläggningen av de flesta uppföljningsbeslut till den arbetspensionsanstalt där sökanden varit försäkrad på basis av sin sista anställning. AVGJORDA ANSÖKNINGAR ENLIGT PENSIONSSLAG Alla ansökningar, antal Ändring, % av vilka nya pensions- Pensionsslag år 2004 år 2003 ansökningar år 2004 Ålderspension , Förtida ålderspension ,6 524 Invalidpension , Individuell förtidspension ,0 412 Arbetslöshetspension , Deltidspension ,0 724 Familjepension , Övriga ansökningar ,1 ALLA , Avgjorda nya Fortsättnings-, pensionsansökningar utbetalningsbeslut justerings- och Beviljade nya Avslagna pensionsansökningar pensioner Pensionerade från kommunsektorn Nya deltids- och familjepensioner Fribrevspensioner

20 18 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning 2004 TIDEN FÖR BEHANDLING AV PENSIONSANSÖKNINGAR Behandlingstid, dagar Ändring Pensionsslag år 2004 år 2003 Invalidpension Individuell förtidspension Arbetslöshetspension Familjepension Avgjorda innan pensionen började, dagar Ändring Pensionsslag år 2004 år 2003 Ålderspension Deltidspension Antalet ansökningar minskade i alla egentliga pensionsslag. Relativt sett mest minskade antalet arbetslöshetspensionsansökningar, hela 49 %, medan åter den relativt sett minsta minskningen (5 %) skedde i ålderspensionerna. Andelen personer som sökt pension på grund av arbetsoförmåga utgjorde fortfarande över hälften av samtliga ansökningar, även om också deras andel minskade med ca Däremot ökade antalet rehabiliteringsbeslut anmärkningsvärt, varför antalet övriga ansökningar som syns i bifogade tabell ökade med 44,1 %. Antalet nya pensionsansökningar, dvs. antalet personer som för första gången ansökt om ifrågavarande pensionsslag steg till Pension beviljades på ansökningar. Av invalidpensionsansökningarna avslogs 22 %, vilket var 4 procentenheter färre än föregående år. Avs lagsprocenten på de individuella förtidspensionerna sjönk å sin sida med 9 procentenheter till 9 %. Målet för servicenivån var att 90 % av besluten skall kunna fattas i tid. Enligt servicenivåmätaren fattades 84 % av pensionsbesluten i tid. Målen när det gäller behandlingstider uppnåddes endast i familjepensionerna. Försämringarna i servicenivån och den långsammare behandlingen berodde främst på problem i anslutning till införandet av principen om sista anstalt. PERSONER SOM AVGÅTT MED PENSION FRÅN KOMMUNSEKTORN Personer Ålderspension Arbetslöshetspension Invalidpensioner Avgång med pension på kommunsektorn Nära en halv miljon försäkrade omfattas av lagen om kommunala pensioner (KomPL). Kännetecknande för denna grupp är kvinnodominans (77 % kvinnor) och en relativt hög medelålder (44,7 år). Förutom dessa faktorer inverkar också det gamla yrkesbaserade pensionsålderssystemet fortfarande i betydande grad på avgången med pension på kommunsektorn. År 2004 avgick från kommunsektorn personer med pension, vilket är ca fler än året innan, men ca 100 färre än år Till de pensionerade räknas inte personer som gått i deltidspension och inte heller de som lyfter familjepension. Antalet nya deltidspensioner var 675. Medelåldern för dem som gått i pension var 58,1 år. Medelåldern steg från i fjol med 0,6 år, men från år 2002 med endast 0,1 år. Medelåldern för dem som gått i ålderspension steg likaså med 0,6 år från året innan och medelåldern för dem som gått i invalidpension med 0,5 år. De stigande medelåldrarna beror delvis på att det gamla yrkesbaserade pensionsålderssystemet gradvis upphör och på att de försäkrade blivit äldre. FÖRSÄKRADE Personer Ålder Män Kvinnor

21 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning FÖRSÄKRADE ENLIGT ÅLDER OCH KÖN Ålder, år Män Kvinnor Alla ALLA PERSONER SOM AVGÅTT MED PENSION FRÅN KOMMUNSEKTORN, MEDELÅLDER OCH MEDELPENSION PER PENSIONSSLAG ÅR 2004 Pensionsslag Personer Medelålder, år Medelpension, e/mån Ålderspension , Förtida ålderspension , Invalidpension ,7 920 Delinvalidpension ,3 544 Rehabiliteringsstöd ,0 916 Partiellt rehabiliteringsstöd ,5 582 Individuell förtidspension , Arbetslöshetspension ,3 761 ALLA , PERSONER SOM AVGÅTT MED INVALIDPENSION ENLIGT SJUKDOMSGRUPP ÅR 2004 Andel av alla, % Sjukdomsgrupp Invalidpension Rehabiliteringsstöd Alla Sjukdomar i stöd- och rörelseorgan m.m. 42,0 32,0 38,3 Störningar i den mentala hälsan m.m. 19,3 40,4 28,1 Sjukdomar i cirkulationsorganen 8,9 4,6 7,2 Tumörer 7,4 7,4 6,9 Sjukdomar i nervsystemet 8,5 4,0 6,3 Övriga sjukdomar 13,9 11,7 13,2 ALLA 100,0 100,0 100,0

22 20 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning 2004 Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt störningar i den mentala hälsan var de mest betydande orsakerna till arbetsoförmåga. De täcker två tredjedelar av sjukdomarna hos dem som avgick med invalidpension. Invalidpensioner som är i kraft tills vidare beviljas oftast på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, då åter invalidpensioner på viss tid oftast beviljas på grund av störningar i den mentala hälsan. Självrättelseförfarande som gäller pensionsbeslut Ändring i Kommunernas pensionsförsäkrings pensionsbeslut söks hos kommunernas pensionsnämnd, vars beslut kan överklagas hos försäkringsdomstolen. Besvären tillställs Kommunernas pensionsförsäkring, som kan rätta sitt beslut eller översända besvären till behandling i besvärsinstanserna. Kommunernas pensionsförsäkring behandlade år 2004 totalt besvär över sina pensionsbeslut (2 418 besvär år 2003). Av dessa gällde (1 932) bedömning av arbetsförmågan. Av samtliga besvär rättade Kommunernas pensionsförsäkring 11,5 % (10,9 %). Av de besvär som gällde bedömning av arbetsförmågan rättades 11,4 % (10,9 %). Av kommunernas pensionsnämnds beslut som överklagats hos försäkringsdomstolen behandlades vid Kommunernas pensionsförsäkring år 2004 totalt 769 (490 år 2003). Av besvären gällde 704 (459) bedömning av arbetsförmågan och av dem rättade Kommunernas pensionsförsäkring 7,0 % (7,6 %). I övriga ärenden rättades ett beslut. Registret och de försäkrades förhandsservice Till registret inkom 6,1 miljoner anmälningar som gällde anställningars begynnelse, avslutning, inkomster och avbrott. Andelen anmälningar från medlemssamfunden som var felaktiga var 1,9 %. Anställningsregistrets extranet-service hade användare i medlemssamfunden vid årets slut. De försäkrade kan på elektronisk väg i form av självbetjäning kontrollera sina anställningsuppgifter och beloppet av den intjänade pensionen på Kommunernas pensionsförsäkrings webbsidor. Denna möjlighet utnyttjades av försäkrade. På begäran skickades registerutdrag till försäkrade. Vidare besvarades förfrågningar som förutsatte individuellt svar. KomPL-PENSIONSUTGIFTEN ENLIGT PENSIONSSLAG , milj. euro Ålderspension Förtida ålderspension Invalidpension Individuell förtidspension Arbetslöshetspension Familjepension Deltidspension Rehabiliteringsstöd Överföringsersättningar till EU-pensioner Andelar som betalas till staten

23 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning Utbetalda pensioner KomPL-pensionsutgiften uppgick vid utgången av 2004 till totalt milj. euro, vilket var 129 milj. euro och 6,1 % mer än år De löpande pensionernas antal var vid årets slut , vilket var 2,9 % mer än året innan. NYA REHABILITERINGSKLIENTER åren Personer Rehabilitering Ändringarna i lagstiftningen som gäller arbetspensionsrehabilitering trädde i kraft vid årets början. Till följd av detta ökade antalet klienter mer än vad som kunnat förutspås. Också antalet kontakter ökade, speciellt i början av året när arbetsfördelningen rehabiliteringssystemen emellan fortfarande sökte sina former. Antalet nya rehabiliteringsklienter ökade från i fjol med drygt 60 %. De nya klienterna uppgick till personer, av dessa var kvinnor och 334 män. Klienternas medelålder var 45,8 år. Av dessa var 69 % i arbete när rehabiliteringsärendet anhängiggjordes, medan 31 % hade sökt eller beviljats rehabiliteringsstöd. De yrkesgrupper som var allmännast företrädda var sjukskötare, primärskötare och städare. Antalet beslut om rätt till yrkesinriktad rehabilitering var Den huvudsakliga medicinska begränsningen av arbetsförmågan bestod av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen (48 %). Den näststörsta gruppen var störningar i den mentala hälsan (25 %). Andelen avslagsbeslut var 32 %. Den huvudsakliga orsaken till avslagen var att sökanden inte bedömdes löpa risk för förlust av arbetsförmågan. Antalet beslut som gällde rehabiliteringsplaner var Av dessa beslut gällde 64 % arbetsprövning och arbetsträning på arbetsplatsen. Rehabiliteringsprogrammet slutfördes av 404 rehabiliteringsklienter. Av dem återgick 83 % i förvärvsarbete. Rehabiliteringsbesluten föranledde kostnader på 4,8 milj. euro. Från början av år 2004 har man kunnat söka ändring i rehabiliteringsbesluten. Behandlingsprocessen för besvären är den samma som för pensionsbesluten. Kommunernas pensionsförsäkring behandlade år 2004 sammanlagt besvär som gällde 71 rehabiliteringsbeslut av vilka pensionsanstalten rättade 14 %. Inga besvär över kommunernas pensionsnämnds beslut lämnades in till försäkringsdomstolen år Information om förändringarna i rehabiliteringslagen gavs i stor omfattning. Avdelningen för medicin och rehabilitering arrangerade en kommunal företagshälsovårdsdag där rehabiliteringssamarbetet var det centrala temat. Rehabiliteringsspecialisterna utbildade inalles cirka åhörare på 67 olika tillfällen. I klientförhandlingar som ordnades i medlemssamfunden deltog våra rehabiliteringsspecialister 37 gånger PERSONER SOM FÅTT REHABILITERINGSBESLUT, enligt diagnosklass år Sjukdomar i stöd- och rörelseorgan 48% Mentala störningar 25% Sjukdomar i nervsystemet 7% Övriga 20%

24 22 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning 2004 Utvecklingen av arbetslivet Med hjälp av programmet Arbetsförmåga i kommunen stöddes främjandet av arbetshälsan i medlemssamfunden. Verksamheten stöder utvecklingen av det kommunala arbetslivet, så att personalen frisk och välmående skall orka arbeta så länge som möjligt. Under verksamhetsåret anordnades sex seminarier i vilka deltog sammanlagt över 500 personer. Namnet för personalledningens seminarium var i år Värden och rättvisa garanter för en lång arbetskarriär? Det första riksomfattande svenskspråkiga seminariet för kommuner anordnades i Vasa. Seminariet Så skapas hälsa och effektivitet behandlade bl.a. de faktorer som inverkar på långtidsfriskhet. Seminarier i verksamhetsjämförelser anordnades för kommunerna i Egentliga Finland, Mellersta Finland, Kymmenedalen och Sydkarelen. Medlemssamfundsbesök gjordes i samband med seminarierna. På webbsidorna för programmet Arbetsförmåga i kommunen presenterades ny praxis och nya arbetsredskap för att främja arbetshälsan. Det elektroniska nyhetsbrevet har blivit populärt, på sändlistan finns över 950 personer. Genom undersökningen Kommunjobb 2010 följer man upp de kommunalt anställdas arbetshälsa och den verksamhet som stöder arbetshälsan inom kommunerna, detta sker med hjälp av återkommande materialinsamlingar. Undersökningen Kommunjobb 2010 utgör en del av det för Finlands Kommunförbund, Kommunala arbetsmarknadsverket och Kommunernas pensionsförsäkring gemensamma projektet Kommunjobb År 2004 utgavs slutrapporten Työssä jatkaminen ja työssä jatkamisen tukeminen kuntaalalla för det första skedet av undersökningen Kommunjobb I boken behandlas de kommunalt anställdas arbetshälsa och faktorer i anslutning till fortsatt arbete. Forskningsresultaten dryftas även ur synvinkeln för utvecklingen av det praktiska arbetslivet. Under året publicerades även fyra övriga rapporter i Kommunjobb undersökningens egen serie. I dem behandlas arbetshälsan inom kommunsektorn ur olika synvinklar. Vidare gav forskningsenheten och planeringsenheten tillsammans ut en bok om det kommunala pensionssystemet. Kundtjänst och information År 2004 var ett av de centrala ämnena för Kommunernas pensionsförsäkrings information att berätta om de ändringar i pensionsskyddet som man planerat att skulle genomföras år Ett annat insatsområde var att informera om finansieringen av pensionsskyddet så att kommunarbetsgivarna skall veta tillräckligt om hur avgörandena beträffande pensionsskyddsarrangemangen inverkar på pensionsförmånerna, pensionsavgifterna och finansieringen av pensionsskyddet på sikt. Ett tredje viktigt insatsområde gällde informationen om åtgärderna för att förbättra arbetslivets kvalitet samt arbetsförmågan. En läsarundersökning om tidningen Keva som man lät göra, utvisade att tidningen bättre än förut uppfyller läsekretsens förväntningar på en publikation för Kommunernas pensionsförsäkrings intressentgrupper.

25 Kommunenrnas pensionsförsäkring Årsredovisning År 2004 fyllde det kommunala pensionsskyddet som Kommunernas pensionsförsäkring har hand om 40 år. Till jubileumsårets ära utgavs en historik och ordnades en fest, i vilken deltog ca 400 representanter för intressentgrupperna. Kundtjänst per telefon för försäkrade De kundtjänsttelefoner som är avsedda för de försäkrade hos Kommunernas pensionsförsäkring mottog under år 2004 ca samtal. Till pensionsrådgivningen för försäkrade kom samtal, till registrets utdragstjänst samtal och till pensionsbetalningsenhetens servicetelefon samtal. Nättjänster På Kommunernas pensionsförsäkrings webbsidor kan man elektroniskt kontrollera sina egna anställningsuppgifter och det intjänade pensionsbeloppet. Tjänsten utökades vid utgången av 2004 med möjligheten att räkna ut beloppen för ålderspension och förtida ålderspension vid olika åldersalternativ. De egna uppgifterna kontrollerades i denna tjänst av försäkrade. Extranet som är avsedd för representanterna för kommunarbetsgivarna befäste sin position som informations- och ärendehanteringskanal under det andra verksamhetsåret. År 2004 utökades tjänsten med en videoföreläsning om pensionsreformen som användaren kan titta på via nätet på sin egen dator. Representanterna för arbetsgivarna får via extranet en realtidskontakt med Kommunernas pensionsförsäkrings anställningsregister för kontroll och korrigering av anställningsuppgifterna. Anställningsregistrets webbsidor öppnades på svenska under hösten DE FÖRSÄKRADES SAMTAL till kundtjänsttelefoner år Pensionsrådgivning till försäkrade Registrets utdragstjänst Pensionsutbetalningsenhetens servicetelefon Utbildning I den utbildning som riktades till kommunarbetsgivarna och de försäkrade ingick standardkursserier för kommunsektorns chefer, pensionsombudsmän, företagshälsovård och arbetarskyddspersonal samt för fackföreningarnas förtroendemän. Det anordnades 43 sådana tillfällen. Dessutom ordnades på de kommunala arbetsplatserna 52 för kommunernas behov skräddarsydda kurser om pensionsskyddet, finansieringen av pensionsskyddet, rehabilitering och arbetshälsa. För löneräknarna och dem som har hand om anmälningarna till anställningsregistret ordnades 20 utbildningstillfällen. Mest åhörare, över , drog de informationstillfällen om pensionsreformen år 2005 som arrangerades runt om i landet, tillfällena uppgick till 179. Dessutom spred utbildarna information om pensionsskyddet på de för arbetspensionssystemet gemensamma servicedagarna och mässorna som ordnades på olika håll i landet. Totalt anordnades 403 olika kurser, seminarier och tillställningar och i dem deltog kunder.