Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Södra Innerstaden

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:32 Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Södra Innerstaden Stadsdelsrapport S kolrapporter

2 Innehåll Stadsdelrapport Skolrapporter Möllevångsskolan Nya Stenkulaskolan Sofielundsskolan Sorgenfriskolan

3 Stadsdel Södra Innerstaden Utbildningsinspektion i Malmö kommun, stadsdel Södra Innerstaden UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. - Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. - Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. - De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sex områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sex områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 5. Tillgång till utbildning och omsorg 6. Resurser 1

4 Stadsdel Södra Innerstaden SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kunskapsbedömningen och betygssättningen, kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning och stödinsatser. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Malmö kommun Inledande beskrivning av kommunen. Malmö kommun har den 1 januari 2005 cirka invånare. Kommunen är indelad i tio stadsdelar vilka uppvisar en stor heterogenitet. 25 procent av befolkningen är födda utomlands och variationen mellan stadsdelarna är 10 procent till 59 procent. 166 länder är representerade. För att ge en bild av välfärden har kommunen sammanställt ett välfärdsindex för år 2004 av 34 nyckeltal/indikatorer nedbrutet på stadsdelsnivå. Exempel på indikatorer är utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, försörjningsstöd, trygghet, men även exempelvis fullständiga betyg i årskurs 9, nationella prov i årskurs 5, skoltrivsel och skolk. Indexvärdet för Malmö totalt är 5,5 av maximalt värde 10. Fyra stadsdelar ligger över detta medelvärde och sex ligger under. Variationen i indexvärde mellan stadsdelarna är 8,6 och 3,3. Kommunfullmäktige är med sina 61 ordinarie ledamöter högsta beslutande organ i Malmö kommun. Kommunstyrelsen, som väljs av fullmäktige, leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Under kommunstyrelsen är verksamheten indelad i sex rotlar, var och en med ledning av ett kommunalråd. Till de sex rotlarnas hjälp finns 11 facknämnder. Utbildningsnämnden är den facknämnd som svarar för gymnasieskolan under barn- och ungdomsroteln och för vuxenutbildningen under integrations- och arbetsmarknadsroteln. Kommunen är sedan 1996 indelad i 10 stadsdelar, vilka var och en styrs av en politisk nämnd, stadsdelsfullmäktige, med tillhörande tjänstemannaorganisation, stadsdelsförvaltning. Stadsdelsfullmäktige ansvarar inom sitt geografiska område för obligatoriska skolformer, förskoleklass, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, invandrarfrågor inklusive. svenska för invandrare, fritidsverksamhet med vissa undantag, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade, kommunal hälso- och sjukvård, stadsdelsbibliotek i den mån detta 2

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Södra Innerstaden ingår i området, lokal kultur samt vissa uppgifter rörande fysisk planering och gatu- och parkunderhåll. Olika stadsdelsnämnder har kommunövergripande bevakningsansvar för vissa frågor. Stadsdelarna Husie, Hyllie och Rosengård har bevakningsansvar för förskole- och grundskolefrågor. Stadskontoret är kommunstyrelsens tjänstemannaorganisation. SDFavdelningen arbetar mot de verksamhetsområden som sorterar under stadsdelarna. Avdelningen tar fram kommungemensamma program och mål för stadsdelarnas verksamhetsområden samt ansvarar för uppföljning av desamma. En mall för Kvalitetsredovisning förskola, förskoleklass och obligatoriska skolväsendet i Malmö stad beskriver struktur för skolornas kvalitetsredovisningar. Med dessa och stadsdelens årsredovisning som underlag upprättar Stadskontoret därefter en rapport över Malmö Stads samlade kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass och obligatorisk skola. Stadsdelarna får till största delen sina kommunbidrag genom en särskild resursfördelningsmodell. Ett grundbelopp fördelas för vissa grundkostnader och är lika stort för varje stadsdel. Därutöver fördelas en resurs med hänsyn tagen till antalet invånare i stadsdelen. Tilläggsresurser fördelas utifrån sociala kriterier som beskriver levnadsförhållandena i stadsdelen. En mindre del av resurserna är anslagsfördelad och gäller kommunövergripande verksamhet. När den totala ekonomiska ramen är fastställd kan stadsdelarna disponera pengarna fritt mellan de olika verksamheterna. Inspektionens genomförande Skolverket sände den 1 november 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Skolverkets utbildningsinspektion i Malmö kommun kommer att slutligt redovisas i ett kommunövergripande beslut samt elva beslut som avser den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna respektive utbildningsnämnden. Samtliga beslut riktas till Malmö kommun såsom huvudman och ytterst ansvarig för den delegerade verksamheten. Skolverket vill poängtera att stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, till sitt innehåll kan se något olika ut och inte avser att ge en heltäckande bild. Det beror dels på att Skolverket som tidigare nämnts fokuserar på de frågor som avviker positivt eller negativt, dels på skolornas och stadsdelarnas olikheter. Genomförandet av inspektionen i stadsdel Södra Innerstaden, Malmö kommun Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Helene Roslund, Agneta Ericsson, Gösta Karlsson, Helena Olivestam Torold och experten Jan Olsson. Besöken i verk- 3

6 Stadsdel Södra Innerstaden SKOLVERKET samheterna inleddes den 1 mars och avslutades den 6 april Ytterligare förskolebesök gjordes den 16 september. Denna rapport omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen har ansvar för. Svenskundervisning för invandrare behandlas inte i denna rapport utan redovisas i en separat rapport för hela Malmö kommun. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av stadsdelens förskolor och fritidshem, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. I stadsdel Södra Innerstaden, Malmö kommun, genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen samt med ansvarig för det centrala resursteamet i stadsdelen. Samtliga skolor i stadsdelen besöktes och här intervjuades skolledning samt representanter för elever, personal, elevvårdsteam och föräldrar. Förskoleverksamheten i stadsdelen inspekterades med utgångspunkt från en bedömning på huvudmannanivå. På Södervärns, Möllevångens och Korrebäckens förskolor gjordes besök och genomfördes intervjuer med ledning, personaloch föräldrarepresentanter. Inledande beskrivning av stadsdel Södra Innerstaden Stadsdel Södra Innerstaden är centralt belägen i Malmö och boendemiljön består huvudsakligen av lägenheter med hyresrätt (60 procent) och bostadsrätt (40 procent). Södra Innerstaden har cirka invånare och är därmed Malmös tredje största stadsdel med avseende på antal invånare. Södra Innerstaden är en stadsdel med stor variation. Den innehåller områden med höginkomsttagare och vuxna med eftergymnasial utbildning likaväl som områden där de boende har låg utbildningsnivå, ekonomiska svårigheter och stora behov av samhällets stödinsatser. En tredjedel av Malmös bostadslösa finns i stadsdelen som också har många barnfamiljer som saknar eget kontrakt på sin bostad vilket leder till en otrygg och instabil boendesituation. Cirka 40 procent av invånarna har utländsk bakgrund och cirka 32 procent är födda i utlandet (medelvärdet för Malmö är 25 procent). Stadsdelen erbjuder en attraktiv boendemiljö för ungdomar och många studenter har valt att bosätta 4

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Södra Innerstaden sig i området, främst i Möllevången. Detta har inneburit att stadsdelen har en ung befolkning, en tredjedel av invånarna är i åldern mellan 20 och 30 år. Invånarna i stadsdelen har en relativt hög utbildningsnivå och cirka 40 procent har eftergymnasial utbildning. Medelinkomsten för hushållen är lägre än genomsnittet för Malmö och cirka 17 procent av invånarna är beroende av försörjningsstöd (medelvärdet för Malmö är 10 procent). Arbetslösheten är något högre än medelvärdet i Malmö. Omflyttningen i stadsdelen är den näst högsta i Malmö och cirka 17 procent av befolkningen byts ut varje år. Det, av kommunen framräknade, välfärdsindex för 2004 (se avsnitt Inledande beskrivning av kommunen ) är 4,2 för stadsdel Södra Innerstaden. Det är knappt hälften av det högsta värdet och endast två stadsdelar har lägre värde. Stadsdelsfullmäktige är den kommunala nämnd som ansvarar för förskole- och skolverksamheten inför Malmö kommun. Stadsdelschefen är stadsdelens högste tjänsteman, leder förvaltningens arbete och är föredragande vid stadsdelsfullmäktiges sammanträden. Underställd stadsdelschefen finns barn- och ungdomschefen som ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och grundskolan, inklusive den obligatoriska särskolan. Enligt stadsdelens budget för 2005 finansieras 1232 platser i förskoleverksamhet för barn som bor i stadsdelen. Detta innebär att cirka 90 procent av barnen går i förskola eller har plats i familjedaghem. I stadsdelens 17 kommunala förskolor finns cirka 900 inskrivna barn och 40 platser finns i familjedaghem. Dessutom finns tre förskolor, med 65 platser, som drivs som föräldrakooperativ i enskild regi. Föräldrar och barn har dessutom möjlighet att besöka någon av stadsdelens tre öppna förskolor. Barn- och ungdomsverksamheten i stadsdelen är organiserad i fyra rektorsområden: Möllevången, Sofielund, Sorgenfri och Stenkula. Inom varje område finns förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola. I varje område finns en ledningsgrupp som består av en rektor och biträdande rektorer. I Möllevångsområdet finns Möllevångsskolan (årskurserna F l5) och sex förskolor. Här finns bland annat Södra Sommarstaden, Malmös största förskola, som har 12 avdelningar och Änggårdens allergiförskola. Möllevångsskolan kommer successivt att förändras för att, i likhet med övriga skolor i stadsdelen, bedriva undervisning för årskurserna F l9. I Sofielundsområdet finns Sofielundsskolan (årskurserna F l9) och fem förskolor. I Sorgenfriområdet ingår Sorgenfriskolan (årskurserna F l9), Cityskolan (en externt placerad särskild undervisningsgrupp för två elever), två förskolor och familjedaghemsverksamheten. I Stenkulaområdet finns Nya Stenkulaskolan (årskurserna F l9) och fyra förskolor. Bland förskolorna kan nämnas Korrebäcken, där hälften av platserna är reserverade för barn med funktionshinder. I Nya Stenkulaskolan finns också stadsdelens grundsärskola och inom skolområdet finns resursskolan Lilla skolan. 5

8 Stadsdel Södra Innerstaden SKOLVERKET Förutom stadsdelens fyra kommunala grundskolor finns också en fristående grundskola, Kastanjeskolan, som ej granskats i inspektionen. Alla stadsdelens skolor deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan och försöksverksamheten med lokala styrelser inom grundskolan. I Sofielundsskolan och Nya Stenkulaskolan finns så kallade förberedelseklasser där undervisning bedrivs för elever som är nyanlända till Sverige. Ett centralt resursteam samarbetar med förskolor och skolor när det gäller barn och elever i behov av särskilt stöd. I teamet ingår tre psykologer, en resurspedagog och fyra specialpedagoger. Här finns också ett så kallat MST (multisystem terapi) -team som arbetar med familjerelaterad problematik. Gruppen består av en teamledare och fyra terapeuter. Stadsdelen har cirka 60 procent fler elever inskrivna i särskolan än genomsnittet i Malmös stadsdelar. Utredningarna för att ta emot en elev i särskolan görs av det centrala resursteamet i stadsdelen men beslutet fattas av den, för Malmö, centrala särskoleenheten. Elever i Södra Innerstaden som är inskrivna i särskolan undervisas i klasser i Nya Stenkulaskolan. Verksamhets- och skolformer Antal barn och elever i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet 997 Skolbarnsomsorg 474 Förskoleklass 159 Grundskola Särskola 31 Bedömning Detta avsnitt inleds med en sammanfattande bedömning av verksamheten i stadsdelen. Det är denna bedömning som ligger till grund för det beslut som fattas i samband med kommunrapporten. Den sammanfattande bedömningen följs av en närmare beskrivning av verksamheten i stadsdelen. Beskrivningen görs per huvudområde och avslutas med en sammanfattning av vad som framkommit vid inspektionen av detta område. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att det i flera avseenden bedrivs en verksamhet i stadsdelens förskolor och skolor som är av god kvalitet. Det finns en medveten och tydlig ambition från stadsdelens sida att förbättra verksamheten och elevernas resultat och man har fastställt mål och genomfört utvecklingsinsatser med denna inriktning. Här kan exempelvis nämnas stadsdelens språkutvecklingsprogram och programmet mot kränkande behandling, VAKT, som nämnden beslutat skall genomföras i alla skolorna. Det finns ett uppföljnings- och utvärderingssystem på stadsdelsnivå som syftar till att ge underlag för förbättringsinsatser inom stadsdelens förskole- och skolverksamheter. Med anledning av de frågor inspektionen belyst har stadsdelens 6

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Södra Innerstaden ledning satt igång ytterligare uppföljnings- och förbättringsinsatser i avsikt att intensifiera utvecklingsarbetet. Här kan nämnas uppföljning av elevernas frånvaro, uppföljning och utvärdering av skolbarnsomsorgens verksamhet, viss organisationsöversyn, översyn av undervisningen i svenska som andraspråk och elevinflytandet och systematisering av kunskapsuppföljningen i de lägre årskurserna. I stadsdelens förskolor och skolor finns också genomgående en positiv inställning och vilja att utveckla verksamheten och personalen har, generellt sett, hög kompetens som tillsammans med i huvudsak goda materiella resurser ger förutsättningar för att bedriva en undervisning och verksamhet av god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden. I förskolan saknas till stor del diskussioner och insatser som tar sin utgångspunkt i förskolans uppdrag och mål enligt läroplanen. Detta är ett område som, tillsammans med ett systematiskt uppföljnings- och utvärderingsarbete beträffande lärandet, bör prioriteras av förskolornas ledning så att den i högre utsträckning arbetar för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. Förskolans arbete för att stödja barnens modersmålsutveckling kan förstärkas och möjligheterna att bidra till att barnen utvecklar en flerkulturell tillhörighet bör användas bättre. Samverkan mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola är ett annat område som bör bli föremål för utvecklingsinsatser. Vid sammansättningen av barngrupperna i förskolan saknas det i stor utsträckning utrymme för att anpassa grupperna efter ålder på barnen, eventuella stödbehov hos barnen, antal pedagoger, storlek på lokaler etc. Stadsdelen bör därför noggrant utvärdera kvaliteten på omsorg och pedagogisk verksamhet i de största barngrupperna. För att ytterligare förbättra de fortfarande icke tillfredsställande, i vissa fall ej acceptabla, resultaten i stadsdelens skolor när det gäller kränkande behandling bör insatser riktas för att intensifiera och förankra detta arbete. I synnerhet i en av skolorna krävs ett mycket mera aktivt och systematiskt arbete än idag. (Se nedan under brister) En annan del av resultatbilden i stadsdelens skolor är de icke tillfredsställande kunskapsresultaten. Stadsdelens skolor bör initiera ett grundläggande arbete för att analysera elevernas kunskapsresultat och systematiskt följa deras kunskapsutveckling i de lägre årskurserna. I arbetet med att följa upp verksamheten bör kommunen genom stadsdelsfullmäktige i högre grad efterfråga utvärderingar gällande elevernas lärande i alla ämnen, särskilt i årskurserna 1 l7. Diskussionerna kring betyg och bedömning bör utvecklas i syfte att se till att bedömningar görs på ett likvärdigt sätt. I en av skolorna bör också elevernas språkval analyseras. Även innehållet i skolbarnsomsorgens verksamhet behöver utvärderas i förhållande till de nationella målen och kraven. Kvalitetsredovisningarna bör kunna utgöra ett redskap för en sådan systematisk utvärdering. Stadsdelens arbete med elevernas ogiltiga frånvaro måste förbättras och i denna fråga måste nämndens tillsynsansvar tydliggöras. Ett led i detta förbättringsarbete är den uppföljning av elevernas frånvaro som nu satts igång. 7

10 Stadsdel Södra Innerstaden SKOLVERKET Med undantag för ledningen i Nya Stenkulaskolan upptas skolledningarnas arbetstid i alltför stor utsträckning av akut elevvårdande verksamhet vilket har inneburit att det pedagogiska utvecklingsarbetet inte får tillräckligt utrymme. Detta kommer bland annat till uttryck i att det i några skolor saknas en helt aktuell och gemensam plan för hur utbildningen skall bedrivas för att nå de nationella målen. Skolorna bör också i större utsträckning anpassa undervisning och läromedel utifrån elevernas behov och förutsättningar i syfte att säkerställa att undervisningens innehåll och arbetsformer gynnar elevernas olika sätt att lära och så att de använda läromedlen ger fasthet och sammanhang i elevernas studier. Möllevångskolan och Sorgenfriskolan bör också i vissa avseenden se till att undervisningen bedrivs av lärare med utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver och i den sistnämnda skolan bör samarbetet mellan arbetslagen bli mera förtroendefullt. Skolorna bör utveckla verksamheten så att eleverna i högre utsträckning ges möjlighet att utveckla sin förmåga till att ta ansvar och påverka undervisningens innehåll och arbetsformer. Skolor och förskolor bör göra fortsatta ansträngningar för att finna de former för föräldrasamverkan som kan engagera föräldrarna och utvecklingssamtalen i förskolan kan förbättras så att alla föräldrar med barn i förskolan erbjuds samtal som håller en likvärdig och god kvalitet. Stadsdelens skolor bör också i högre grad sträva efter att eleverna får möjlighet till fysisk aktivitet varje dag. I denna fråga är arbetet i Möllevångsskolan ett gott exempel. I en av skolorna bör fritidshemmets lokaler anpassas till antalet barn. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Plats i förskoleverksamheten kan inte erbjudas alla barn utan oskäligt dröjsmål. (Se också i den kommunövergripande rapporten) - Barn till föräldralediga eller arbetslösa erbjuds inte förskoleverksamhet minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka i alla förskolor. - Sofielundsskolans arbete för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling är, mot bakgrund av frekvensen av kränkningar och upplevd otrygghet, inte tillräckligt aktivt och systematiskt. - I Sofielundsskolan saknas lokal arbetsplan. - Alla elevers stödbehov, inklusive stöd genom studiehandledning på modersmålet, blir inte tillgodosett i stadsdelens skolor och åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av stöd. - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte för alla som har behov av detta ämne (Sofielundsskolan, Möllevångsskolan) och i Möllevångsskolan organiseras ämnet inte enligt gällande kursplan och så att eleverna ges förutsättningar att nå målen. - Undervisning i hem- och konsumentkunskap i Sorgenfriskolan genomförs inte i sådan utsträckning eller på sådant sätt att eleverna ges förutsättningar att nå målen för årskurs 5. 8

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Södra Innerstaden - I Nya Stenkulaskolan utgör inte elevens val en fördjupning och breddning av ämnen. - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (Sofielundsskolan, Möllevångsskolan). - I Möllevångsskolan fattas inte beslut om särskilda stödinsatser enligt författning, av rektorn. 1. Kunskaper, utveckling och lärande I kvalitetsredovisningen för 2004 lyfter stadsdelen fram de olika strategier som fastställts för att skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande och ge förbättrade resultat när det gäller kunskaper och färdigheter. De beslut som fattats kring olika former av insatser har en medveten inriktning för att förbättra resultaten såväl när det gäller elevernas normer och värden som deras kunskaper. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Vid de intervjuer som genomfördes med föräldrar i förskolorna framkom att de i huvudsak var nöjda med det arbete personalen utför för att skapa en god miljö för barnen där både omsorg och lärande får utrymme. Detta intryck bekräftas delvis under de besök som inspektörerna gör. Vuxna och barn visar hänsyn mot varandra och barnens samvaro fungerar bra. På någon förskola framkommer dock, i intervjuerna, att föräldrarna inte upplever miljön som helt trygg. Stadsdelen följer upp och utvärderar förskolornas arbete bland annat genom RUS (relationsutvecklingsschema) som upprättas för alla barn. Barn- och ungdomsutbildning Enligt en undersökning som Malmö kommun gjorde höstterminen 2003 uppgav 82 procent av stadsdelens elever i årskurs 6 att de trivdes i skolan. Under våren 2005 genomfördes en ny undersökning i form av en attitydundersökning bland eleverna i samtliga Malmöskolor. Det skedde i form av en enkät med totalt 25 frågor som behandlade de i skolplanen prioriterade områdena Språkutveckling, Trygghet, säkerhet och hälsa, Demokrati och inflytande samt Interkulturellt arbete. Enkäten skickades ut till samtliga elever i årskurs 5, 7 och 9. Den låga svarsfrekvensen i Sofielundskolan gör att resultaten från denna skola inte redovisas i kommunens sammanställning. Resultatet från stadsdelens övriga skolor visar inga större skillnader mellan stadsdelen och medelvärdet för Malmö. Däremot varierar resultaten mellan skolorna i stadsdelen. Attitydundersökningens resultat bekräftar i stort de intryck inspektörerna fått under sina besök. I undersökningen uttrycker eleverna i Möllevångsskolan, Nya Stenkulaskolan och Sorgenfriskolan att de totalt sett trivs ganska bra i sina skolor. I svaren på frågor om arbetsron i klassrummet är de dock mer negativa och det samma gäller frågorna om hur de upplever de vuxnas engagemang i eleverna. Resultaten i Möllevångsskolan ligger klart över stadsdelens övriga skolors när det gäller skolans arbete med trygghet, säkerhet och hälsa. Här pekar dock elevernas svar på att de inte känner sig trygga på rasterna. 9

12 Stadsdel Södra Innerstaden SKOLVERKET Klimatet på skolorna i stadsdelen är, generellt sett, fortfarande inte tillfredsställande, även om det har förbättrats under senare år. Den uppföljning som gjorts av centrala resursteamet under höstterminen 2004 visar att mobbningen totalt sett minskat med cirka 17 procent mellan åren 2001 och Det är dock inte acceptabelt att 114 elever i stadsdelens skolor har upplevt sig blivit mobbade 2 till 3 gånger i månaden eller mer de senaste månaderna före undersökningen. Bilden av klimatet är mångfacetterad, där finns bilden av kränkningar, rädslor, skadegörelse och bristande arbetsro men också av mångfalden där glädjen och stoltheten är kännetecknen. Skolorna arbetar enligt VAKT-programmet (Vuxnas Ansvar Känns Tryggt) och de intervjuade grupperna uttrycker sig positivt om resultatet. Programmets grundläggande tanke är att den vuxnes engagemang i skolan är nyckeln till att minska mobbning och kränkningar och skapa en god miljö. Programmet bygger på positivt intresse, fasta gränser mot oacceptabelt beteende och konsekvent bruk av icke-fysiska och icke-bestraffande påföljder vid brott mot regler. I Sofielundsskolan har programmet emellertid inte fått något tydligt genomslag i verksamheten även om skolan i vissa avseenden deltar, exempelvis genom att lämna uppgifter till uppföljningarna. Elevernas kunskapsresultat, såsom de framkommer genom betyg och nationella prov, behöver generellt förbättras i stadsdelen. Det saknas på skolorna en samlad bild av de yngre elevernas kunskapsutveckling utom vad gäller svenska, engelska och matematik. Därför kan inspektörerna inte bedöma de yngre elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen. I en analys av elevernas kunskapsutveckling bör också ingå att granska de resultatskillnader som finns mellan flickor och pojkar och mellan elever som har svensk respektive utländsk bakgrund (se vidare avsnitt 3). Tabell 1 Resultat för elever i årskurs 9 Resultatmått Södra Innerstaden Malmö Riket Meritvärde 181,0 163,3 196,0 196,8 205,4 206,9 Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg ,8 63,9 74,8 75,9 Andel (i procent) behöriga till nationellt program ,1 78,6 89,9 89,6 Elevernas resultat i form av genomsnittligt meritvärde, andel elever med fullständigt slutbetyg och andel elever med behörighet till nationella program i gymnasiet är klart lägre än genomsnittet i Malmö och mycket under värdet för riket. Siffrorna visar också på en kraftig försämring mellan åren 2003 och Stadsdelens egna analyser lyfter fram hur resultaten påverkas av eleverna i förberedelseklasserna där, framför allt, de sent anlända eleverna har bristande kunskaperna i engelska. Enligt kommunens välfärdsredovisning 2004 har andelen elever från stadsdelen som är behöriga till nationella program i gymnasiet minskat sedan 2000 och som förklaring framhåller stadsdelen, i samma rapport, att elevsammansättningen och andel elever med anpassad studiegång, påverkar resultatet. Bland annat 10

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Södra Innerstaden har en grupp elever i Sorgenfriskolan inte undervisats i engelska med motiveringen att bättre kunna koncentrera sig på svenska och matematik. Enligt uppgift i redovisningen får de, i strid med gällande författning, tillträde till nationella program i gymnasiet och kan där läsa engelska som nybörjarspråk. (Se vidare rapporten för utbildningsnämnden). Enligt uppgift från stadsdelen har denna anpassning av studiegångar upphört efter vårterminen I samma redovisning framgår också stadsdelens resultat i de nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska för elever i årskurs 5 under åren 2000 l2004. Andelen elever som är godkända eller är på god väg har försämrats sedan Mellan åren 2003 och 2004 har det skett en klar försämring och andelen har sjunkit från cirka 80 procent till cirka 70 procent. Södra Innerstaden har 2004 den lägsta andelen elever i årskurs 5 bland Malmös stadsdelar som, enligt ämnesproven, uppnår eller är på väg att uppnå målen i dessa ämnen. Provresultaten från 2005, som redovisas av stadsdelen, visar en viss förbättring i ämnena svenska och engelska jämfört med 2004 medan resultaten i matematik ligger kvar på samma nivå. Resultaten i samtliga tre ämnen understiger dock värdena från Resultatet för eleverna i årskurs 5 är sämre än för eleverna i årskurs 9. Tabell 2 Andel elever som år 2004 uppnådde målen i de nationella ämnesproven för skolår 9. (Bortfallet är i vissa fall stort, endast mellan 70 och 80 procent av eleverna deltog.) Skolår 9, våren 2004 Södra Innerstaden Malmö Riket Svenska, läsförståelse ,0 Svenska, muntlig förmåga ,9 Svenska, skriftlig förmåga ,3 Matematik ,4 Engelska, muntlig förmåga ,0 Engelska, receptiv förmåga ,3 Engelska, skriftlig förmåga ,9 I samtliga ingående ämnen är resultaten sämre än genomsnittet för Malmö och riket och de är väsentligt sämre i svenska (läsförståelse) och matematik. I förhållande till SALSA, Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser, som i sin redovisning av elevernas betygsresultat tar hänsyn till faktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel pojkar och andel elever med utländsk bakgrund, uppvisar skolorna i stadsdelen stor variation. Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i Sofielundsskolan överstiger det modellberäknade värdet, men trenden har varit negativ de senaste fyra åren. Nya Stenkulaskolans resultat överstiger också det modellberäknade värdet med viss variation mellan åren och en klar försämring 2004 medan Sorgenfriskolans resultat ligger klart under det förväntade värdet. 11

14 Stadsdel Södra Innerstaden SKOLVERKET Sammanfattning Inspektörerna bedömer att det finns goda ambitioner och att det på stadsdelsnivån görs goda, i en del avseenden mycket goda, insatser för att förbättra resultaten såväl när det gäller normer och värden som elevernas kunskapsresultat. Inspektörernas bedömning, som delas av stadsdelens ledning, är dock att frekvensen av kränkande behandling, som till exempel mobbning i skolorna, ännu inte är tillfredsställande trots att förbättringar skett under de senaste åren. I synnerhet i en av skolorna krävs ett mycket mera aktivt och systematiskt arbete än idag för att komma till rätta med denna situation (se vidare avsnitt 2). Elevernas kunskapsresultat, såsom de framkommer genom betyg och nationella prov, behöver generellt förbättras i stadsdelen. Det saknas på skolorna en samlad bild av de yngre elevernas kunskapsutveckling utom vad gäller svenska, engelska och matematik, därför kan inspektörerna inte bedöma de yngre elevernas kunskapsutveckling i dessa övriga ämnen. 2. Arbetsmiljö och delaktighet I de, av nämnden beslutade, måldokument som inspektörerna tagit del av lyfts värdegrunden, elevinflytandet och vuxnas ansvar fram som viktiga och prioriterade fokusområden. Nämnden har bland annat beslutat att VAKT-programmet skall genomföras i alla skolorna. I Sorgenfriskolan är därtill VI-projektet (arbete med relationsövningar) ett tydligt inslag i värdegrundsarbetet och SSP som står för samarbete mellan skola, socialtjänst och polis finns på Sofielundsskolan och Nya Stenkulaskolan. Denna samverkansmodell skall enligt dokumenten utökas under I kommunens kvalitetsredovisning för 2004 lyfter stadsdelen fram elevernas miljö och möjlighet till inflytande som viktiga målfokus. Arbetet med dessa frågor följs årligen upp med hjälp av RUS relationsutvecklingsscheman i förskolan, VAKT-enkäter i grundskolan (alla elever från årskurs 2) och Malmö stads attitydundersökning. Nämnden får även årligen rapporter från skolorna och förskolorna om hur arbetet fortskrider. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I stadsdelens målsättning för förskoleverksamheten finns bland annat att barnen skall trivas i förskolan, att de skall ges möjlighet till aktivt inflytande i sin vardag och att förskolan skall tillvarata föräldrarnas engagemang och medverkan. Inspektionen bedömer att det, i dessa avseenden, har startats ett medvetet arbete av god kvalitet på många av förskolorna. I de måldokument och kvalitetsredovisningar som behandlar förskolan framgår bland annat att allt fler förskolor arbetar enligt Charlie-metoden för att stärka barnens självbild och förmåga till empati. Som ett led i arbetet med att barnen i förskolan skall känna trygghet, utveckla social förmåga och utveckla sitt språk arbetar förskolorna i stadsdelen sedan ett år tillbaka också med RUS (relationsutvecklingsschema). I detta projekt observeras barnen tre gånger per år och en årlig sammanställning görs av resultaten i stadsdelens samtliga förskolor. I stadsdelen finns en projektgrupp som leder genomförandet och utvärderingen av detta arbete. 12

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Södra Innerstaden I de besökta förskolorna upplever inspektörerna att personalen tar hänsyn till de enskilda barnens behov och låter barnen påverka innehållet i verksamheten. Personalen uttrycker dock en tydlig oro över barngruppernas storlek och den bristande kontinuiteten i vistelsen för barnen till arbetslösa och föräldralediga. (se vidare avsnitt 5). Det är förskolans uppdrag att finna de lämpliga formerna för att en god samverkan med föräldrarna skall komma till stånd. I stadsdelens budget för 2006 finns direktiv att införa inflytanderåd i förskolorna i enlighet med förslaget i regeringens proposition Kvalitet i förskolan (2004/05:11). I intervjuer med personal och föräldrar framkommer att de former förskolorna valt inte alltid förmår engagera föräldrarna. Utvecklingssamtalen, som inte alltid erbjuds regelbundet, upplevs av föräldrarna ha skiftande innehåll och kvalitet och en översyn bör göras för att se till att alla föräldrar regelbundet erbjuds samtal av god kvalitet. Informationen om dagliga frågor, till exempel personalfrånvaro, nya vikarier likaväl som informationen om förskolans uppdrag kan förbättras och på en av de besökta förskolorna bör ett arbete sättas igång för att föräldrarna skall känna tillit och förtroende för förskolan. Barn- och ungdomsutbildning Inspektörerna bedömer att arbetet för att skapa en god arbetsmiljö för eleverna generellt kan förbättras. Det görs många goda insatser av engagerade skolledningar och lärare och värd att lyfta fram är Nya Stenkulaskolan, där ett konsekvent arbete med VAKT har resulterat i en förbättrad miljö för eleverna. Det finns emellertid i Södra Innerstadens skolor, som ovan nämnts, fortfarande stora problem på detta område. I Sofielundsskolan är elevernas arbetsmiljö en fråga som måste få högsta prioritet. Här saknas såväl systematik och konsekvens som ett gemensamt program som kan leda till långsiktiga och hållbara förbättringar. Med tanke på denna skolas stora problem är det extra viktigt att ett aktivt och förebyggande arbete kommer till stånd. Utvärderingar i de skolor som genomfört VAKT-programmet, visar på en del goda, i vissa delar mycket goda, resultat. Genom att bättre förankra programmet hos skolledningar och personal bedömer inspektörerna att arbetet för att skapa en bättre miljö i skolorna kan bli effektivare. Stadsdelens elever bör i högre grad än i dag ges möjlighet att i takt med ålder och mognad få ett allt större inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer. Denna bild bekräftas av Malmö stads attitydundersökning från 2005, närmare beskriven i rapportens inledning, som pekar på att detta är ett område som, generellt sett, bör förbättras i alla stadens skolor. Av stadsdelens skolor visar resultaten från Möllevångsskolan dock att eleverna här är betydligt mer nöjda med sitt inflytande än vad eleverna, framför allt i Sorgenfriskolan, är. Det finns en stark vilja och ambition, såväl i nämnden som i samtliga skolor, att skapa ett förtroendefullt samarbete och göra föräldrarna delaktiga i skolans arbete. I detta syfte har nämnden beslutat att införa lokala styrelser med föräldramajoritet i samtliga skolor. Stadsdelen har inte gjort någon uppföljning eller utvärdering av denna form för föräldrasamverkan men i intervjuer med ledning och personal i skolorna framkommer att dessa styrelser fungerar med skiftande framgång. Intervjuad personal i skolor och förskolor lyfter fram de svårigheter 13

16 Stadsdel Södra Innerstaden SKOLVERKET de upplever med att göra föräldrarna delaktiga i verksamheten Det finns dock exempel på möten och gemensamma aktiviteter som haft framgång i att engagera föräldrarna och dessa erfarenheter kan tas tillvara. Sammanfattning I stadsdelens inriktningsmål finns ett medvetet fokus på arbetet med normer och värden och elevernas inflytande. Inspektörerna bedömer dock att arbetet i praktiken för att skapa en god arbetsmiljö och delaktighet för eleverna generellt kan förbättras i alla skolorna. Det av stadsdelen beslutade VAKT-programmet har tillsammans med andra insatser varit framgångsrikt och kan, genom bättre förankring, förstärkas. I Sofielundsskolan måste arbetet mot kränkande behandling systematiseras, intensifieras samt förankras bland alla verksamma i skolan. Ett första steg i detta är att, i enlighet med författningens krav, ta fram ett gemensamt program för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Arbetet med att ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga till att ta ansvar och påverka undervisningens innehåll och arbetsformer kan förbättras i stadsdelens samtliga skolor. Fortsatta ansträngningar bör göras i skolor och förskolor för att finna de samverkansformer som kan engagera föräldrarna. I förskolorna bör dessutom en översyn göras av innehållet och kvaliteten i utvecklingssamtalen för att de skall bli informativa och kunna bidra till att göra föräldrarna delaktiga i verksamheten. 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning Sedan år 2001 finns ett, av nämnden beslutat, gemensamt språkutvecklingsprogram för alla förskolor och skolor i stadsdelen. Programmet lyfter fram behovet av samsyn på språkutveckling och flerspråkighet och här uttrycks också en strävan att ett andraspråksperspektiv skall byggas in i all undervisning och direktiv att språkombud skall finnas på varje förskola och skola. Skolledningarna anstränger sig för att anställa tvåspråkig personal i både förskolor och skolor och det satsas på tvåspråkig undervisning där möjligheterna finns. Syftet är att främja utvecklingen av både modersmålet och det svenska språket. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Att stödja barnens språkutveckling är prioriterat i förskolornas planer och dokumentation. I syfte att synliggöra varje barns utveckling och kunna rikta insatserna på ett optimalt sätt pågår det ett arbete för att alla barn i stadsdelens förskolor skall ha individuella utvecklingsplaner. För att följa barnens språkutveckling görs dessutom särskilda språkutvecklingsplaner som tillsammans med den individuella utvecklingsplanen blir en del av den individuella planeringen för varje barn. För att ytterligare förstärka arbetet och utveckla kompetensen i stadsdelen bildar förskolornas språkombud ett stadsdelsövergripande nätverk. Det finns dock på de flesta förskolor endast begränsade möjligheter att ge barnen stöd i deras modersmålsutveckling. Ett exempel, från en av de besökta förskolorna, där inspektörerna bedömer att förskolan på ett positivt och aktivt sätt arbetar med modersmålet är de två språkavdelningarna på Södervärns förskola. 14

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Södra Innerstaden Att se det mångkulturella i staden som en tillgång är en inriktning som lyfts fram i kommunens och stadsdelens olika dokument. Förskolan har också ett uppdrag, enligt läroplanen, att bidra till att barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Trots att Södra Innerstaden har en stor andel barn med utländsk bakgrund präglar detta, generellt sett, inte verksamhetens innehåll i någon större utsträckning. Det är därför angeläget att stadsdelsfullmäktige ser till att de goda intentionerna om att stötta barns kulturella identitet också förverkligas i det dagliga arbetet i förskolan. Oregelbundenheten i förskolevistelsen för barn till föräldralediga och arbetslösa är negativ för deras utveckling, uppger personal på de besökta förskolorna. I synnerhet för språkutvecklingen är den bristande kontinuiteten negativ men den försvårar även skapandet av stabila sociala relationer. Förskolan har ett uppdrag, enligt läroplanen, att sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Detta är ett område som bör förbättras i stadsdelens förskoleverksamhet där det, generellt sett, i stor utsträckning saknas ambitioner eller uttryck för en sådan strävan. Däremot förbereds barnen inför starten i förskoleklassen, framför allt genom besök i skolan tillsammans med föräldrarna. Förskolorna i stadsdelen har tillgång till stödpersonal i form av fem specialpedagoger och en resurspedagog placerade i det centrala resursteamet. Dessa arbetar med handledning och metodstöd i samband med att barn i förskolan har behov av en särskild stödinsats. Dessutom finns medel för stöd utlagda på varje skolområde. Dessa så kallade sociala strukturmedel för förskolorna förfogar rektorerna över och de används till personalförstärkningar. Ett viktigt förbättringsområde för förskolorna är också att utveckla former för att följa upp och utvärdera verksamheten också ur andra lärandeaspekter än det språkliga lärandet som bland annat följs upp genom RUS (relationsutvecklingsschema) och en språkplanering för det enskilda barnet. Av intervjuer med fritidshemspersonal framgår att dessa i mycket mindre utsträckning än tidigare kan prioritera fritidshemmens verksamhet. Tidsmässigt är personalen uppbunden till skolans verksamhet under skoltid och måste under den tilldelade planeringstiden också planera delar av undervisningen i skolan. Skolbarnsomsorgens verksamhet har hittills inte utvärderats inom stadsdelen (se vidare avsnitt 4). I den mån det har kunnat bedömas inom ramen för denna inspektion är verksamheten inom flera av fritidshemmen i Södra Innerstaden i liten utsträckning planerad och består i huvudsak av barnens fria lek. På något håll genomförs bara planerade inslag under loven. Inspektörerna har i ett par av skolrapporterna bedömt att verksamheten i skolbarnsomsorgen bör utvecklas så att den i högre grad i enlighet med skollagens krav erbjuder barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Däremot framstår skolbarnsomsorgen på Möllevångsskolan som ett exempel på en medveten och genomtänkt verksamhet. I den arbetsplan som personalen där har arbetat fram framgår på ett tydligt sätt hur verksamheten kan utformas för att få god kvalitet. 15

18 Stadsdel Södra Innerstaden SKOLVERKET Barn- och ungdomsutbildning I syfte att höja den pedagogiska kvaliteten och skapa en bättre arbetsmiljö för eleverna har nämnden beslutat att ingen skola i stadsdelen skall ha fler än 550 elever. Stadsdelens sjunkande elevunderlag och omflyttningar av elever från Sofielundsskolan till Möllevångsskolan kommer att innebära att denna målsättning nås inför läsåret 2005/2006. I stadsdelens skolor pågår ett medvetet och aktivt arbete, i enlighet med det beslutade språkprogrammet, för att bättre kunna stödja elevernas språkutveckling. Sofielundsskolan och Nya Stenkulaskolan är två av de elva prioriterade skolorna i Malmö som kan söka medel inom Välfärd för alla - programmet. Medel kan sökas för olika riktade insatser i form av till exempel sommarskola, språkverkstäder, svenska som andraspråk. Alla skolor upprättar en individuell utvecklingsplan för varje elev. Dessa utgör underlag för de utvecklingssamtal som genomförs två gånger per år och då diskuteras också de upprättade planerna för elevernas språkutveckling. LUS (läsutvecklingsschema) används för att göra bedömningar i alla skolorna. Inspektörernas bedömning, att arbetet med elevernas språkutveckling är av god, i några skolor mycket god kvalitet, bekräftas i de svar som eleverna vid Möllevångsskolan, Nya Stenkulaskolan och Sorgenfriskolan lämnat i Malmö stads attitydundersökning från 2005 (närmare beskriven under område 1). Stadsdelens skolor får ett högre värde än många andra när det gäller arbetet med språkutveckling och ligger över medelvärdet i kommunen. Eleverna har gett höga värden på frågan om lärarna pratar med dem om hur de skall bli bättre i språket (speciellt Nya Stenkulaskolan) och att de uppmuntras till att läsa svenska som andraspråk, utveckla sitt modersmål och förbättra språket i andra ämnen än svenska. Eleverna upplever också att de har god tillgång till skolbiblioteken och eleverna i Möllevångsskolan lyfter fram möjligheterna att läsa skönlitteratur under skoldagen. En stadsdelsövergripande analys av hur arbetet med elevernas språkutveckling framskrider i grundskolorna visar på betydelsen av skolornas språkombud vilka har fördjupad kompetens. Stadsdelens skolor bedriver i flera avseenden också i övrigt en verksamhet av god kvalitet. Det finns många engagerade vuxna och det tas många enskilda initiativ för att utveckla verksamheten. Värt att lyfta fram är Möllevångsskolans olika arbetslag som utgör en kreativ och positiv förutsättning för skolans undervisning genom att engagerat och framåtsyftande analysera undervisningens innehåll och form. I någon skola saknas en aktuell arbetsplan (och i några skolor är arbetsplanen ännu inte komplett) där man anger en gemensam, långsiktig pedagogisk inriktning som inbegriper en strategi för hur utbildningen skall genomföras för att nå de nationella målen. I arbetet med att utforma skolornas arbetsplaner bör också ingå analyser där skolorna överväger om lärandet i tillräcklig grad inriktas mot kunskapsmålen i läroplan och kursplaner. Skolorna bör på ett bättre sätt anpassa undervisningen och läromedlen till elevernas behov och förutsättningar i syfte att säkerställa att undervisningens innehåll och arbetsformer gynnar elevernas utveckling av olika sätt att lära och att de använda läromedlen ger fasthet och sammanhang i elevernas studier. Under skolbesöken kan inspektörerna konstatera att det förekommer många inslag av god undervisning men också undervisning där varken formen eller läromedlen 16

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Södra Innerstaden är anpassade efter att majoriteten av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Inspektörerna har sett ett flertal exempel på enskilt elevarbete där eleverna inte förstått instruktionerna eller texterna i olika läromedel. I stadsdelens och skolornas olika måldokument finns en betoning av målet att öka elevernas kunskapsresultat i ämnena svenska, engelska och matematik. De uppföljningar och utvärderingar som görs har också detta fokus. För att främja elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen är det väsentligt att analyser också sker i andra ämnen än de behörighetsgivande och att uppföljningar sker även i de lägre, icke betygsgivande, årskurserna. För att säkerställa att eleverna ges en likvärdig bedömning och betygssättning bör gemensamma diskussioner intensifieras. Idag diskuteras inte denna fråga på ett genomgripande sätt i alla skolorna. En diskussion mellan skolorna, såväl inom stadsdelen som med skolor i andra stadsdelar i Malmö kan också bidra till att öka förutsättningarna för likvärdiga bedömningar. Den kommande redovisningen från det arbete som pågått i Nya Stenkulaskolan (med stöd från Myndigheten för skolutveckling) kring mål, betyg och bedömning kan vara ett verktyg i detta utvecklingsarbete. Alla elever som riskerar att inte nå målen har rätt till stöd och åtgärdsprogram skall upprättas. Stadsdelen har en hög andel elever med inlärningssvårigheter och inspektörerna bedömer att elevernas rätt till stöd inte tillgodoses fullt ut i stadsdelens skolor. Det finns elever som, trots behov, ej får stöd och inte heller har åtgärdsprogram, vilket strider mot elevernas rätt till stöd enligt författning. Elevernas rätt att få studiehandledning på modersmålet tillgodoses inte heller i den utsträckning det skulle behövas. Resursenheten erbjuder främst stöd i form av handledning till förskolor och skolor i stadsdelen. Samarbetet med socialtjänsten fungerar, enligt intervjuerna i verksamheten, med olika bra resultat. För elever som är i behov av särskilt stöd som inte kan tillgodoses inom den egna skolans organisation finns Lilla skolan som vid inspektionen organisatoriskt tillhör Nya Stenkulaskolan. Lilla skolan är en särskild undervisningsgrupp med plats för 8 elever från årskurserna 1 till 5. Verksamhetens inriktning och organisation är föremål för diskussion och vissa förändringar planeras. För att komplettera stödverksamheten för de äldre eleverna planerar stadsdelen att avsätta resurser så att två pedagoger per skola kan avdelas för att, då akuta behov uppstår, undervisa elever i en lokal utanför skolan. I Nya Stenkulaskolan bedrivs undervisning i tre klasser för elever som är inskrivna i särskolan. Inspektörerna bedömer att undervisningen är väl anpassad efter elevernas individuella behov och förutsättningar. Att klasserna ingår i skolans arbetslagsorganisation har, enligt personalen, gjort det möjligt att integrera eleverna på ett positivt sätt i skolans övriga verksamhet. Denna integration fungerar, speciellt för de yngre eleverna, på ett utmärkt sätt. Stadsdelen har en tydlig inriktning att vilja utveckla samarbetet mellan skolorna och det mycket aktiva föreningslivet i stadsdelen. Med en del föreningar är samarbetet livaktigt, men det finns svårigheter att framför allt engagera flickor med utländsk bakgrund i föreningslivet. 17

20 Stadsdel Södra Innerstaden SKOLVERKET Sammanfattning Inspektörerna bedömer att stadsdelens förskolor och skolor i flera avseenden bedriver en verksamhet av god kvalitet. Ett viktigt förbättringsområde för förskoleverksamheten är att utveckla former för att följa upp och utvärdera verksamheten ur alla lärandeaspekter. I förskolorna bör också modersmålsstödet förbättras och möjligheterna att bidra till att barnen utvecklar en flerkulturell tillhörighet kan användas bättre. I arbetet med att stödja barnen i modersmålsutvecklingen vill inspektörerna dock lyfta fram de tvåspråkiga avdelningarna i Södervärns förskola som goda exempel. Samverkan mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem är ett annat område där förbättringsinsatser bör göras. I flera av skolorna saknas gemensamma, övergripande strategier, exempelvis i form av aktuella arbetsplaner, för hur utbildningen skall genomföras för att nå de nationella målen (se vidare avsnitt 4). Skolorna i stadsdelen bör initiera ett grundläggande arbete för att systematiskt följa kunskapsutvecklingen i de lägre årskurserna, vilket idag saknas i stor utsträckning i alla ämnen utöver svenska, matematik och engelska. Detta bör ske för att undervisningen skall kunna anpassas efter elevernas behov och förutsättningar och att stödinsatser skall kunna riktas för att nå ett bättre resultat. Skolorna bör också intensifiera diskussionerna kring betyg och bedömning i syfte att betygsättningen, i samtliga skolor, kan ske på ett likvärdigt sätt. Elevernas rätt till stöd tillgodoses inte fullt ut och för de elever som riskerar att inte nå målen upprättas inte alltid åtgärdsprogram. Detta är ej i enlighet med skollagen och grundskoleförordningen. Även stöd i form av studiehandledning på modersmålet ges i otillräcklig omfattning. 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete De kommunövergripande målen i Malmös skolplan för 2004 lyfter fram Språkutveckling, Trygghet, säkerhet och hälsa, Demokrati och inflytande samt Interkulturellt arbete. Stadsdelsnämnden har i sina måldokument och planer tydligt prioriterat barn- och ungdomsfrågorna. Under 2005 förväntas stadsdelen, enligt de egna dokumenten, uppnå förbättrade resultat på de nationella ämnesproven och öka andelen elever som blir behöriga till gymnasieskolans nationella program. Andra konkreta målsättningar och åtgärder är bland annat att minska elevantalet på de största skolorna och att rusta upp skolornas lokaler. Inspektörerna bedömer att det i stadsdelens styrning finns en medvetenhet om den bristande måluppfyllelsen i skolan. De fastställda mål och åtgärder för utveckling som finns beskrivna i olika dokument anger en tydlig viljeinriktning och satsning från ledningens sida. Det görs uppföljningar och utvärderingar även om det ibland saknas analyser av resultaten. Enligt inspektörernas bedömning får emellertid de beslutade åtgärderna inte alltid ett tydligt genomslag i verksamheten. Bland de olika faktorer som tycks påverka finns bristande förankringsarbete, liten delaktighet från skolornas sida och/eller ombyte i skolledningsfunktionen. Politikerna i nämnden möter rektorerna vid två tillfällen per år för att informera sig om verksamheten. Barn- och ungdomschefen har regelbundna möten med rektorerna och med chefen för det centrala resursteamet. 18