Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

2 Några ord om förarmiljöns betydelse 35 år i maskinhytter av skiftande kvalitet kan sätta sina spår. Kenneth Macke Johansson plågades under fem års tid av ständig värk i ena axeln och nacken samt en molande huvudvärk. Sjukgymnastik hjälpte inte och värktabletter var enda lindringen. Men idag är värken helt borta. Den försvann när Macke började köra skotaren 1110E hos Bröderna Karlssons Skogsavverkning i Vissefjärda och det är det högsta komfortbetyg E-hytten kan få! JohnDeere.se

3 Nr ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö INNEHÅLL Nummer TJÄNA MER: hanteringen av biobränsle kan bli mycket effektivare. Det visar en analys av kostnaderna från Skogforsk. SIDAN 42 5 LEDARE: Något är fel med hanteringen av miljöhänsynen. Nu är det läge att lägga prestigen på hyllan och göra ett omtag. 6 PROFILEN: Vi träffar Helena Jonsson hemma på gården, där hon laddar för ordförandeskapet i LRF. 10 NÄRINGSPOLITIK: Fem händelserika år i centrum för näringspolitiken. 11 SKOGSGÅRDEN: För att leva på skogsgården krävs ofta fl era olika inkomstkällor. Vi har träffat en av mångsysslarna. 14 SKOGSVÅRD: Tips för att arbeta säkert och effektivt med röjsågen. 18 EKONOMI: Tomas Karlsson reder ut vad som är avdragsgillt för skogsägarna. 20 MILJÖ: Massiv kritik av förslaget till uppdaterad miljöparagraf. 22 NYHETER: Europiskt vägval i Oslo. 25 MARKNAD: Optimistisk framtidssyn på Södras stämma. STURE KARLSSON är ny vd för Mellanskog. Sidan 51 TRÄSTÄDERNA som klarade rivningshysterin. Sidorna Nästa nummer utkommer 8 september TEMA: Jakt & Fiske 26 MILJÖ: Gemensamma tag för att minska markskadorna. 28 SKOGSGÅRDEN: Fiske fi xar livet på liten skogsgård. 31 NYHETER: Nästa generation skogsbruksplaner på gång. 33 FÖRYNGRING: Många vinster med förädlade plantor. 35 NYHETER: Pengar till röjutbildning. 36 MARKNAD: Japan efter naturkatastrofen. Mellanskog förstärker greppet om Setra. 39 SEMESTERTIPS: Åk till någon av trästäderna och känn historiens vingslag. 42 FORSKNING: Hybridasp ett snabbt alternativ till energi. 44 MOTORSÅGSKONST: Tips för den som vill prova. 51 NAMN & NYTT: Ny vd för Mellanskog. 52 KORSORD: Fina priser till krysslösare. 54 KRÖNIKAN: Arbetet som räddat liv och minskat lidande. Omslagsfoto: Pår fornling OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN 3/11 3

4 Välj mellan standard eller elektrisk servostyrning, EPS Hög & lågväxel Diffspärr för 100 % fyrhjulsdrift Vätskekyld 558cc motor med bränsleinsprutning Inbyggt motorbromssystem Individuell hjulupphängning Gott om förvaringsfack Digital instrumentering Grizzly 550 4x4, smidig och effektiv arbetsmaskin Grizzly 550 4x4 är en toppmodern maskin med alla de finesser som är absolut nödvändigt idag. Hög/ låg växel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD samt diffspärr är givetvis standard. Grizzly 550 4x4 finns i två versoner. En version med mycket sofistikerad servostyrning och en standard version utan servo. Servo systemets hjärta är en liten elektrisk motor som blixtsnabbt reagerar på förarens styrutslag. Även fart och gaspådrag är parametrar som används för att styrningen ska fungera optimalt under alla förhållanden. EPS systemet dämpar effektivt slag och ryck i styret. Den vätskekylda motorn har en slagvolym på 558cc, och är utrustad med elektronisk bränsleinsprutning. (EFI) Motorn har ett massivt vridmoment och gott om kraft på låga varv. Grizzly 550 4x4 är en idealisk arbetsmaskin, som är lätt att smygköra med i skogen, tack vare Yamahas unika helautomatiska Ultramatic transmission. Föraren kan koncentrera sig på att välja rätt väg i terrängen. Yamaha Ultramatic har ett inbyggt system som ger otroligt fin motorbroms i kuperad terräng. Rek. ca-pris: Från :- exkl moms (79.900:- inkl. moms)* *Avser modell utan servostyrning Grizzly 550

5 Skampåle utan vägledning Något har gått fel när det gäller avverkningar och miljöhänsyn. Enligt Skogsstyrelsen blir det bara sämre och sämre. Men är det verkligen så illa? Eller är det som i historien om ordergivning i det militära: När inte kartan och terrängen stämmer överens då gäller kartan! HELT SLUMPVIS och i hemlighet kollar Skogsstyrelsen avverkningar innan skogen huggs ner. De återvänder (fortfarande i hemlighet) och kontrollerar hur det gick med miljöhänsynen efter avverkningen. När alla resultat vägs samman finns två alternativ: Godkänt eller underkänt. Hela 37 procent får underkänt. Den enkla, rubrikmässiga, slutsatsen är att över en tredjedel av skogsägarna inte klarar miljöhänsynen! Det är lika nyanserat som påståendet att endast elever med femmor i betyg klarar skolan. Hygget kan vara helt okej till 95 procent, men falla på en detalj. Och frågan är om det över huvud taget är underkänt i lagens mening. För att en skogsägare ska dömas måste myndigheten göra ett föreläggande innan avverkningen (som kan överklagas i domstol). Det görs nästan aldrig. Att ingen straffas är inte så farligt. Mer betänkligt är att ingen vet var lagens gränser går eftersom den inte prövas i domstol. Bestraffningen är mer lik den medeltida skampålen. Att med breda penslar sätta hela skogsbruket i skamvrån. DET UTESLUTER förstås inte att något är fel med miljöhänsynen och att mycket kan bli bättre. Ett problem är att myndigheten och skogsbruket gör olika bedömning av vad som är bra miljöhänsyn. Alla skogsägare som kämpar med certifiering och gröna planer blir både bedrövade och förvånade när hänsynen, enligt myndigheten, tvärtom blir sämre och sämre. Det är rimligt att tänka sig miljöhänsynen som en pyramid. I basen finns lagens krav och på toppen certifiering, som grädde på moset. Alla hyggen som klarar certifieringen bör också klara lagens krav. Så är det inte nu. En skiljelinje är att det i myndighetens värld inte går att skapa nya miljövärden genom högstubbar och unga träd som får växa i evighet. Vem som har rätt och vem som har fel är inte givet. Rimligen krävs ett givande och ett tagande från alla inblandade för att man ska se skogen med samma ögon. OM EN LAG ska fungera måste den vara begriplig. Dels för att veta var gränsen går. Dels för att kunna rätta till det som blivit fel. Och för att lagen ska efterlevas och hålla på sikt behövs en bred samsyn om vad som är rätt. I dagsläget klarar knappast miljöparagrafen ( 30) något av de här grundläggande kraven. Budskapet till skogsbruket är att något (väldigt mycket) är fel, men den inspektor eller förvaltare som vill veta vad som är fel i hans eller hennes distrikt får inget svar. Allt som finns är övergripande resultat för hela landet. I skuggan av skampålen, nere på backen, i verkligheten, ges dålig vägledning av vad som är rätt eller fel. Den goda nyheten är att fröet finns till att hitta en gemensam grund att stå på genom något som kallas Kunskapsplattformen, som regeringen beställt. Den dåliga nyheten är att Skogsstyrelsen redan har ett halvbakat förslag om en förändring av paragraf 30. Det rimliga är att vänta med paragrafen och börja med plattformen. Att släppa all prestige, både från myndigheten och skogsbruket, och börja bygga en ny plattform, där utgångspunkten är terrängen, inte kartan. Då blir det betydligt lättare att hitta rätt. Pär Fornling, Chefredaktör LEDAREN VI SKOGSÄGARE 3/11

6 PROFILEN Hon funderade på att bli byggnadsingenjör eller lantbrukare. Det blev bondelivet både hemma på gårdsplanen och i maktens korridorer. Text & foto: Pär Fornling ill årets LRF-stämma var 46-åriga Helena Jonsson enhälligt föreslagen att efterträda Lars-Göran Pettersson som LRF:s ordförande. (Valet skedde efter att denna tidning trycktes). Vi åkte till Galtås, en dryg mil utanför Tranås och träffade Helena, redo att ta över det tunga uppdraget fast hon egentligen inte säger sig gilla rampljuset. Men jag är väl medveten om vad rollen kräver. Tvekade du inför nomineringen? Nej, egentligen inte. För mig var det ett beslut som gradvis vuxit fram. I min roll som vice ordförande får man vara beredd på att det här kan hända. Jag tycker det är både roligt och hedrande. Vad är LRFs enskilt viktigaste fråga? Att skapa framtidstro för de gröna näringarna. Föddes du in i jordbruket? Nej, men jag växte upp på landet. Morfar, Ture Karlsson, ägde däremot en skogsgård. Han arbetade dessutom som skogsinspektor åt Södra i Eksjö och var med om att grunda föreningen. Påverkade han yrkesvalet? Kanske lite. I familjen arbetar både pappa och min bror inom byggsektorn. Jag funderade i samma banor, men valde Tenhults lantbruksskola. Om man inte äger rätten till frukterna av sitt arbete ger det fel signaler. Det är en grundbult för utvecklingen i samhället. här gården var det en snabb affär utan tid för tvekan men som vi aldrig ångrat. Hur är det med skogen? Vi är väldigt glada över de 15 hektar vi har, men huvudinriktningen är våra köttdjur. Vi har 150 hereford och säljer avelsdjur. Varför engagerade du dig i LRF? Dels är det ett bra socialt nätverk, man har ju inte så många jobbarkompisar på gården. Dels är det tillfredsställande att få göra något åt det man tycker är fel i stället för att bara gå hemma och klaga. Det är inte bra för själsfriden. Är det viktigt att äga gården? Vårt företag bygger till betydande del på både arrenderad mark och byggnader, något som vi är tacksamma mot ägarna för att vi får möjlighet att göra. Det är förstås något visst med att äga stället man brukar och bor på. Äganderätten och brukanderätten är något som engagerar mig mycket. Varför brinner du för äganderätten? Om man inte äger rätten till frukterna av sitt arbete ger det fel signaler. Det är en grundbult för utvecklingen i samhället. Om exempelvis de afrikanska bönderna haft äganderätt till marken är jag övertygad om att matförsörjningen hade sett helt annorlunda ut. Blev det ett bra val? Absolut. Dessutom träffade jag min man på skolan! Jag var 16 år, Göran 17 år och vi har hållit ihop sedan dess. Har ni barn? Tre stycken, Lova Göransdotter, 20 år, Olof Göransson, 19 år, och Axel Göransson 16 år. Hur hamnade ni här? Från början arrenderade vi granngården. När vi fick erbjudande om att köpa den I Sverige tangerar frågan allemansrätten. Den ska vi vara stolta över. Däremot finns det anledning att se över tillämpningen av lagen. Organiserat friluftsliv, ridning och motorfordon gör att marken slits på ett helt annat sätt än då allemansrätten infördes. Den som driver en kommersiell verksamhet tycker jag måste ha markägarens tillstånd och den som exempelvis hyr ut stallplatser bör göra upp med markägaren om det är okej att rida i terrängen. 6 VI SKOGSÄGARE 3/11

7 Expropriering av mark till vägar och ledningar är en annan fråga på samma tema. De förändringar som nyligen gjorts i expropriationslagen är positiva. Inte minst är det bra att begreppet individuellt värde nu finns med vid beräkningen av ersättningen till markägaren. Vad innebär det? Om du tvingas sälja mot din vilja räcker inte marknadsvärdet. För dig har marken där ledningen ska gå ett högre värde. Därför görs ett påslag med 25 procent. Vi hade hoppats på mer, men procentsatser kan ändras. Det viktiga är begreppet. Finns det mer att önska när samhället tvingar till sig mark? Vi tycker det är rimligt att få del i vinsten från intrånget. Om det exempelvis handlar om en mobilmast får bolaget som bygger masten oftast hyra från andra telebolag som också nyttjar den. Det är rimligt att markägaren får del i hyran. Vinsten på elledningar och vägar är förstås värre att räkna ut, men principen är viktig. Vad är den finaste stunden i skogen? En vacker höstdag när du plötsligt finner dig omgiven av trattkantareller. Hur fungerar LRF Skogsägarna? Bra på det hela taget och det blir bättre och bättre. Vi diskuterade igenom skogen ordentligt och gjorde ett avtal med skogsägarföreningarna. Det har blivit ett föredöme och modellen är densamma som när trädgårdsnäringen gick in i LRF. Det är lite av cowboy i arbetet med köttdjuren, Helena driver gärna boskapen från hästryggen. Hästarna, Isa och Malin, är också uppskattade sällskapsdjur. Historiskt har det ibland varit konfliktfyllt mellan LRF och skogägarföreningarna, oron har då gällt om LRF vill ta över skogen. I dag upplever jag relationerna som harmoniska. För egen del är jag medlem i Södra för att de är en utmärkt affärspartner. De kan ge hjälp med skogsskötsel och är VI SKOGSÄGARE 3/11 Fortsättning sid 8 7

8 Fortsättning: Helena värnar PROFILEN en kanal för att sälja virke. Jag är med i LRF för den näringspolitiska bevakningen med angelägna frågor som äganderätt, företagande och miljöfrågor. LRF är duktiga på att bedriva påverkansarbete. Också föreningarna har näringspolitiskt arbete vilket ger extra styrka i viktiga frågor. Arbetar du själv i skogen? Jag har motorsågskörkort och det händer att jag tar ner ett träd, men inte ofta. Numera blir det mest plantering. Röjning har vi lejt ut på barnen. Vilka nya affärsmöjligheter finns det för skogsgården? Det finns väldigt mycket, vi har redan 63 olika näringsgrenar inom LRF. Ett angeläget område är energin där jag tror vi kan flytta fram positionerna och inte reduceras till att bara vara råvaruleverantörer, längst ner i råvarukedjan. Ska LRF starta energiföretag? Som i så många fall handlar det om att bilda nätverk. Kanske är det skogsägare som går samman och säljer värme till en skola i stället för att bara sälja flis, eller bönder som driver en biogasanläggning i stället för att bara leverera gödsel. Men När Helena Jonsson inte arbetar läser hon gärna böcker. LRF ska inte driva företagen. Affärerna ska göras av medlemmarna. Vi ska ge experthjälp, uppmuntra och påverka politiskt. Hur klarar vi miljön i skogen med tanke på kraven att öka produktionen till energi och alla andra produkter? Ett lite filosofiskt synsätt är att det hänger ihop med konsumtionen. Vi kan inte lägga restriktioner på produktionen om konsumtionen fortsätter som i dag. I praktiken tror jag mest på att kombinera produktion och miljö i stället för att ha produktion för sig och miljön för sig i reservat. Vi kombinerar det bra redan i dag, men det kan säkert bli lite bättre. Har vi en bra landsbygdsminister? Vi har en minister som förstår näringen och kan frågorna, men som skulle vilja Gården är på 35 hektar, varav 15 hektar skog. Dessutom arrenderar Göran och Helena mark, vilket gör att de brukar 55 hektar åker och 70 hektar bete. göra ännu mer om han hade en starkare position i regeringen. Ångrar du vägvalet mot jordbruk i stället för byggande? Inte alls och nu har jag bådadera. Det är väldigt roligt att renovera och bygga på gården. Har du fler intressen, vid sidan av det vanliga jobbet? Jag läser gärna. Ge några boktips... En klassiker jag rekommenderar är Röde Orm. Nyligen har jag med nöje läst Hundraåringen som klev ut genom fönstret och Carin Hjulströms Finns inte på kartan. Och musik? Gärna Eric Clapton. Vi kan skog Bra val från Lantmännen 8 VI SKOGSÄGARE 3/11

9 Rädda skogen Stoppa rotrötan! cloco.se Stubbehandla vid slutavverkning! Andelen rötskadade stammar i slutavverkning har fördubblats i södra Sverige sedan 70-talet. Faktum är att cirka 1 av 5 granar som avverkas i såväl slutavverkning som i gallring, är rötskadad. Vid avverkning över 5 C ökar risken för att rottickan etablerar sig på färska stubbar. Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprida sig till nästa generation skog. Resultatet blir rötskadade rotstockar och du riskerar att förlora upp till kronor/ha helt i onödan! Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Då är det viktigt att veta att behandling med Rotstop vid slutavverkning skyddar lika effektivt som vinteravverkning och bevarar därmed värdet på framtidens skog. Valet borde därför vara ganska enkelt eller hur? Läs mer om rotröta på: Eliselund Södra Sandby Telefon Telefax info@interagroskog.se

10 NÄRINGSPOLITIK Fem händelserika år Efter fem år som chef för LRF Skogsägarna tänker jag gå vidare mot nya utmaningar som energistrateg i LRF. På fem år händer väldigt mycket och samtidigt väldigt lite. Jag har varit med hela vägen i vårt stora projekt Kraftsamling Skog. Jag var med och sjösatte det och jag var med och avslutade det. Och jag vill påstå att projektet har förändrat kartan för alla skogsägare. Väldigt många har deltagit i olika aktiviteter, och det går att se förändringar i skogen av projektet. En tydlig effekt är att det efterfrågas mycket mera förädlat plantmaterial. Om vi kunde vänta med uppföljningen så långsiktigare aktiviteter också skulle hinna ge resultat så tror jag det skulle gå att se ännu mera. Tyvärr fungerar världen så att projekt ska utvärderas när de avslutas. En skog som ska växa Ur Lindas kalender 2011 FN:s skogsår, ta vara på det! juni Skogsministermöte i Oslo, bland annat för att besluta om vi ska få en europeisk skogskonvention juni Skogsnolia, Umeå 3 9 juli Almedalsveckan på Gotland med både skog och energi 31 aug 1 sept Föreningen Skogens höstexkursion i Umeåtrakten sept Nordiska skogsägarnas årsmöte och firande av FN:s skogsår, Kalmar i kanske 80 år skulle jag vilja vänta med att utvärdera, om inte 80 år så en utvärdering efter 5, 10 eller kanske 20 år säger mera än det man gör direkt efter avslut av ett fyraårigt projekt. Å andra sidan finns det frågor som står och stampar. Som gör att det känns bra att låta någon annan ta över, någon som med nya krafter kan ta sig an uppgifter som jag med lätt uppgivenhet tycker inte har rört på sig på fem år. Ta till exempel polytax. Under min tid på LRF Skogsägarna så har Skogsstyrelsen en gång om året publicerat polytaxresultaten. De har aldrig varit smickrande för oss. Både vi själva och Skogsstyrelsen säger varje gång att nu ska vi ta tag i det här så det blir bättre. Som part i målet är det lätt att skylla på Skogsstyrelsen. Att de inte återkopplar resultaten och därmed ge oss Linda Hedlund Skogsdirektör möjlighet att lära oss, att de sällan har tid att träffa oss ute i fält för att jämföra bedömningar, att när de väl gör någonting så ska det plötsligt gå så fort så något samråd värt namnet inte hinns med. Skogsstyrelsen, som part i målet, har säkert motsvarande saker att säga om oss. Men med det kommer vi ingen vart. Ska det bli resultat måste både vi och Skogsstyrelsen ta oss tid och tillsammans gå igenom många, många ytor för att gemensamt hitta bättre samsyn och mätmetoder för vad som är bra naturhänsyn. Så att alla skogsägare som i dag tror de gör rätt, och aldrig får veta att det bedömdes som fel på grund av bristande återkoppling, antingen får rätt eller får en reell chans att lära sig hur det ska göras. Utan detaljreglering, för detaljreglering förlorar alla på, särskilt naturen. Så entydig är nämligen inte vetenskapen om vad som är rätt eller fel. Avslutningsvis att skriva den här krönikan och alla kommentarer jag fått på den har varit en av många riktigt roliga uppgifter på LRF Skogsägarna som jag kommer att sakna. Men jag tänker fortsätta blogga och hoppas få ventilera näringspolitik i nya spännande sammanhang! Mycket mer än mäkleri Vår erfarenhet av jord och skog har gett oss massor av kunskap inom ekonomi och redovisning, förmedling och värdering, gererationsväxling och EU-rådgivning. Bland annat. 10 VI SKOGSÄGARE 3/11

11 Otroligt! När jag tittade på bränslemätaren trodde jag inte det var sant Vår utvecklingsavdelning har gjort det igen. På Skogsnolia juni presenterar Komatsu Forest en världs nyhet som fått våra testförare att gnugga ögonen och skeptikerna att titta både en och två gånger extra. Goda nyheter, både för din plånbok och för vår gemensamma miljö. Välkommen till monter A7!

12 SKOGSGÅRDEN För Tomas Sandström har målet hela tiden varit att försörja sig med skogsgården som bas. I verktygslådan finns gevär, hammare, hundkoppel och röjsåg. Text & foto: Pär Fornling å de jämngamla kompisarna köpte bilar och lägenheter satsade 26-årige Tomas allt han förmådde (och lite till) på skog. Det blev 78 hektar hemma i Pengsjö, utanför Vännäs i Västerbotten. Nu, tio år senare, kan man konstatera att det var en bra affär. Skogsmarken då kostade motsvarande 200 kronor kubikmetern. Nyligen nödgades jag backa ur en affär när priset började närma sig 500 kronor kubikmetern, berättar Tomas Sandström. VI TRÄFFAS en tidig vårdag, när de sista snödrivorna rinner bort i diset längs grusvägen. Det börjar bli dags att byta jobb igen. Efter vintern arbete som snickare, med inrutade tider, längtar han ut i skogen. Tomas arbetar som professionell röjare åt Nidhugg i Umeå, som säljer skogsvårdstjänster till Norra Skogsägarna och andra kunder. Det finns hur mycket som helst att göra! När vi börjat på ett ställe väcks ofta intresset hos grannarna och uppdragen trillar in hela tiden. Jag arbetar tillsammans med en kompis. Vi brukar åta oss omkring 100 hektar vardera per säsong. Då krävs det att man är lite tjurskallig! Att röja någon dag klarar alla, men att hålla på vecka efter vecka är något helt annat. Takten varierar från ett halvt till två hektar per dag, beroende på hur bestånden ser ut. Timpriset är 400 kronor. Därmed kostar det från knappa kronor upp till kronor för ett hektar ungskogsröjning. Nästan oavsett hur dyrt det blir är det en lönande åtgärd. Det här är investeringar för framtiden, säger Tomas övertygande. Ett praktiskt tillbehör till bensintanken. Den fjäderbelastade ventilen gör att det inte blir spill när tanken i röjsågen fylls. ARBETET görs oftast på ackord och ger frihet att själv styra arbetstiderna. Den förra heta sommaren arbetade han och kompisen nätterna igenom uppe i midnattssolens Vilhelmina och sov på dagen när det var för varmt att jobba. Jag älskar att vara i skogen. Det är skönt att arbeta med kroppen och att kunna titta på resultatet efter arbetsdagens slut, säger han. När frostnätterna kommer och snön börjar lägga sig går arbetet in i en annan fas. Du kan hålla på lite längre med underröjning inför avverkning, men det går någon sorts gräns när snön går upp till knävecken. Då är det för tungt och ineffektivt att pulsa fram. MEN INNAN dess har Tomas minskat takten i röjningsjobbet för att få tid för jakten. Det börjar med björnjakten den 21 augusti och varvas upp med älgjakten i september. Under några intensiva vår- och höstveckor är jakten nästan ett halvtidsjobb. Tomas är också kommunjägare i Vännäs och Umeå, med uppgiften att hålla efter skadedjur. Det blir även en hel del eftersöksjakt åt polisen efter viltolyckor i biltrafiken eller längs järnvägen. Jakten hänger nära ihop med ett passionerat intresse för hundar, som han tränar och föder upp. Det har varit en hel del fågelhundar, men nu har jag en jämthund som går jättebra på björn, berättar Tomas. Mellan varven ska det också bli tid till arbete i den egna skogen. Att kombinera olika sysselsättningar är ett sätt att leva som passar bra på landsbygden, säger Tomas innan han blir avbruten av mobiltelefonen i fickan. Signalen är passande nog en skällande jämthund. När vi börjat på ett ställe väcks ofta intresset hos grannarna och uppdragen trillar in hela tiden. 12 VI SKOGSÄGARE 3/11

13 Då snön börjar töa åker röjsågen fram. Tomas arbetar med en Huskvarna 345 och arbetskläder från Stihl i vattentålig stretch. Röj inte för lite Proffsröjaren Tomas Sandström har flera tips till andra skogsägare. Vänta inte. Nästan tre fjärdedelar av mina uppdrag är eftersatta röjningar. Det betyder att röjningen blir dyrare än om den hade gjorts tidigare och att skogsägaren tappat tillväxt, säger Tomas. Skarp klinga. Tumregeln för Tomas är att fila klingan minst varannan gång tanken fylls på. Det tar ungefär 45 minuter att köra slut en tank. Då är det lagom att pusta ut, se över utrustningen, fila och smörja på myggmedel. Tomas har provat många röjselar. Han har fastnat för den här modellen med en ryggsäck för filen och reservklinga. Byt stensågad klinga. Jag har minst en extra klinga med mig. Det tar för lång tid att fixa en stensågad klinga i skogen, det är bättre att göra det på kvällen i verkstaden. Röj hårt. Nio av tio skogsägare röjer för lite. Ett bra sätt för att hamna rätt är att göra en provyta. Ta ett snöre som är 5,54 meter långt och dra en cirkel. Om målet är stammar ska det finnas 25 stammar i cirkeln. Använd GPS. Det är en av mina favoritprylar. Jag använder den till att beräkna arealen på röjningarna och markera provrutor. I övrigt är den bra för att hitta rågångar, markera älgpass och hålla koll på hundarna genom gps-halsband, berättar Tomas Sandström. För egen del har han fastnat för en gps från Garmin med fastighetskartan och friluftskartan som ligger på utbytbara minneskort. Tomas jagar det mesta, gärna tillsammans med jämthunden. Första älgen fällde han som 15-åring tillsammans med pappa, Åke Sandström. Fler tips om röjning VÄND VI SKOGSÄGARE 3/11 13

14 SKOGSVÅRD BALANSEN av sågen är viktig. Den bör hänga ungefär så här med nytankad såg. Klingan ska inte gå ner i backen, då ökar risken för stensågning. GRÖVRE träd fälls med två snitt, därefter dras trädet omkull med riggröret eller handen. Placeras snitten så här fälls trädet åt höger. ETT TIPS för att fila stensågade klingor i ett skruvstäd är att tillverka ett anhåll i trä. Det underlättar filningen. RIKTNINGEN av hur stammarna faller styrs av klingan. Genom att kapa med klingans högra sida faller trädet bakåt, vilket oftast är en fördel. Då slipper man gå genom de fällda träden. Lutas klingan som här åt vänster faller trädet snett bakåt höger. P VI SKOGSÄGARE 3/11

15 För att få tips och inspiration i arbetet med röjsågen följde vi med Tomas Gullberg ut i snårskogen. Text & foto: Pär Fornling an leder projektet Säker skog, där röjsågen finns med vid sidan av motorsågen, som projektet hittills huvudsakligen handlat om. Målet är att minska olyckorna vid manuellt arbete, där motorsågskörkort är ett medel. Numera finns också körkort för röjsågen. Eftersom risken för riktigt allvarliga olyckor inte är lika stor med röjsågen handlar det mycket om arbetsteknik och underhåll av utrustningen, säger Tomas. HAN POÄNGTERAR att det likväl inte är ofarligt. Om olyckan är framme kan man skada både sig själv och andra. Det finns anledning att tänka på säkerhetsavståndet, speciellt om det är flera personer som arbetar i beståndet. Många slarvar med att stänga av motorn när fastkilade kvistar ska tas bort vid klingan. Vanligaste olyckan är att ramla. Använd skor med bra markgrepp samt smidiga och slitstarka kläder. Att ha skor med stålhätta är visserligen inget krav, men med tanke på hur korta riggrören numera är finns risken att såga sig i foten. LÄNGDEN AV riggrör är ett första val vid köpet av röjsåg. I skogen går utvecklingen mot korta sågar och relativt höga stubbar. Vid gräsröjning däremot är det en fördel med ett långt riggrör. Det finns kompromisser som är någonstans mitt emellan, men om man arbetar någorlunda mycket i skogen är det bättre med två olika sågar, tycker Tomas. FÖR ATT ARBETA ergonomiskt bör man lägga tid på inställningen av röjselen. Är det en sele som är äldre än tio år finns ofta anledning att byta och investera en dryg tusenlapp i en ny. Att vara dumsnål straffar sig i form av värk och onödigt slit. Det går inte att säga vilken modell som är bäst. Det är en fråga om tycke och smak, därför är det bäst att prova sig fram. Fabrikatet behöver förstås inte vara detsamma som sågen. En del selar är konstruerade med tanke på kvinnliga röjare genom att inte ge tryck över brösten, berättar Tomas Gullberg. Klingan bör filas regelbundet och det är viktigt att hålla utkik efter eventuella sprickor. En metod är att balansera klingan på fingret och slå till den med filen, då ska den ge ifrån sig en klar klockklang. Tekniken handlar mycket om att få träden att falla åt rätt håll. SELARNA har blivit mycket bättre under senare år, med många justeringsmöjligheter. De bör ha ett ordentligt avbärarbälte som tar belastningen från axlarna till höfterna. Oftast är det bäst och enklast om du arbetar dig framåt i beståndet längs någorlunda raka och ganska smala stråk. Låt träden trilla snett bakåt, ut i det röjda, säger Thomas och ger sig ut på hygget för att demonstrera. DE KLENA BJÖRKARNA faller i ett radband efter honom utan att störa arbetet. Det handlar dels om att luta klingan, dels om att använda rätt del av klingan. Sågning på klingans vänstra sida får trädet att falla framåt eftersom stammens rotände följer med klingans rotation. Genom att sätta sågklingan på trädets högra sida faller trädet bakåt. Det hela underlättas genom att ta höga stubbar, som också minskar risken för stensågning. Med lite träning sitter snart tekniken för fällriktningarna i ryggmärgen, säger Tomas Gullberg uppmuntrande. Alternativ till den vanliga röjsågen VÄND AVSTÅNDET mellan höftkammen och upphängningen av sågen bör vid skogsröjning vara ungefär bredden av en handflata. FILNINGEN av klingan är viktig, liksom skränkningen. Den görs genom att tänderna böjs utåt. Med hjälp av fördjupningen i filens handtag kan man kolla om skränkningen är lagom. MUTTERN som håller fast klingan är en förbrukningsvara. Det finns anledning att kolla den regelbundet. Går det att skruva på muttern för hand är gänglåsningen slut. VI SKOGSÄGARE 3/11 15

16 SKOGSVÅRD Kedjeröjaren demonstrerad av Bengt-Åke Alriksson. Alternativet till den vanliga röjsågen är kedjeröjsågen. Text & foto: Pär Fornling I stället för klinga har den en motorsågskedja. Motorn bärs som en ryggsäck Arbetssättet skiljer sig en hel del. Det blir högre stubbar (utan risk för stensågning) och man kan jobba vertikalt för att kapa grenar. Det kan vara problem att kapa riktigt klena stammar med kedjan. Förra året, då kedjeröjaren introducerades på allvar, blev det brist på sågar. I år finns den tillgänglig över hela landet. Hittills har vi framför allt märkt intresse från självverksamma skogsägare, medan professionella röjare avvaktar, säger Håkan Andersson på Husqvarna. Modellen heter 535 FBX (5=klassing för yrkesfolk, 35=motorstorlek, F=Forest, B=Backpack, X=extrautrustning) och kostar ungefär i nivå med andra professionella röjsågar. För självverksamma och proffs Kesla 40 LF stegmatare KESLA PATU - det kompletta vagn- och kranprogrammet KESLA PATU FÖRVANDLAR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN Möt oss på juni VI SKOGSÄGARE 3/11

17 DIN PARTNER I SKOGEN SK KO A N D I N AV I S K HUGGARVAGN SV60/SV80/SV90 NSTRU KTION Skogens mästare!!! PASSA PÅ OCH LÄGG DIN ORDER REDAN NU!!! VINS STANDCH ÄR AR VÄRDE D!!! 8.900: - KELLFRI S HUGGARVAGNAR LEVERERAS: s MED OLJA I SYSTEMET s PROVKÚRD OCH KLAR s FËRDIGMONTERAD s FRAKTFRITT s MED KORT LEVERANSTID D A N D E!!! JURADIOSTYRNING Teknisk data Maxlast Räckvidd Lyftkapacitet VÄ RD O:- NÄR DU KÖPER EN SV80 ELLER SV90!!! E 6.200:- TILL VINSCH M ÄSSE RB 3FO VOEFSTJEB )ÚH markfrigång och bättre framkomlighet GRIPKLO SV60 6 ton 4,7 m 300 kg SV80/GL53 8 ton 5,3 m 400 kg : :- INSATSSKOPA SV80/GL63 8 ton 6,3 m 300 kg :- SV90/GL53 9 ton 5,3 m 400 kg RISGRIP :- NYH 3.300:- Pris från: SK KO A N D I N AV I S K SK STOCKBORD Hydrauliskt stockbord!!! NSTRU KTION t ½QQOJOHTCSFEE NN t 3PUBUPSJOGÊTUOJOH NN t.by LMJQQCSFEE TUBN VQQ UJMM NN t.by LMJQQCSFEE CVTLBHF TMZ upp till 300 mm KO A N D I N AV I S K NSTRU KTION SK VEDKOMBI KW340 KO A N D I N AV I S K NSTRU KTION ELKLYV HK777 Levereras fullutrustad!!! ET!!! 6.900:- 100 cm 7.900:- t 6QQTBNMJOHTCPSE Tillval: t 'ZSLMZWTLOJW John Deere-ventil 500:t UPOT USZDLLSBGU t 4UÊMMCBS LMZWMÊOHE 7, DN t 4UÊMMCBS LMZWMÊOHE 7, DN : : :t &MTÌH TPN LMBSBS VQQ UJMM DN HSPW WFE t 7FEFO LMZWT J FMMFS EFMBS t )ÚK PDI TÊOLCBS LOJW t 6QQTBNMJOHTCPSE t 'ZSLMZWTLOJW t 'BTWÊOEBSF A N D I N AV I S K VEDPROCESSOR VM400 NSTRU KTION Klyvlängd cm Transportband 4 m, 4- och 6-klyvskniv är standard. Utrustad både för el- och traktordrift!!! EL K-A X ÄR D!!! AR D N STA :- FRA VID SK TRAKTORKLYV VK700/VK1100 TIMMERKLIPP 6.500:- 21-KGS A N D I N AV I S K 70 cm Manuella rullar ingår vid leverans KO NYH INSATSSKOPA TILL KG21 7PMZN M Max öppningsbredd, mm KÖ KTF PÖ VER 0:- Du träffar oss på flera mässor i vår och sommar!!! Läs mer på Lantbrukets varuhus Ring tel info@kellfri.se fax Munkatorpsgatan 6, SKARA RIT 300 T Ramstyrning :- - N # N ) N TUÊMMCBS TILL SAR ER PAS ASKIN M T VÅ D E V M E D R AU L HYD TAG!!! UT SK KO NSTRU KTION mm GRIPKLO 21-KG08 21-KG18 21-KG21 Griparea 0,08 m 0,18 m N Öppningsbredd 70 cm 700 mm DN 3.300: : :- 7JLMFE HFS CÊTUB HFPNFUSJ PDI NKVLB rörelser! t 3PUBUPS infästning: 50 mm t.by ÚQQOJOHT CSFEE NN t (SJQBSFB N 390 m 700 m :- ET!! KG-21!!! Effektiv Passar till gripklo :- rishantering!!! SV90/GL63 9 ton 6,3 m 300 kg Moms tillkommer. Exp avg 50:-. På vissa varor tilkommer lastemballage 70:-. Viss montering kan förekomma. 7J SFTFSWFSBS PTT GÚS FW QSJTÊOESJOHBS PDI TMVUGÚSTÊMKOJOH Dela upp din betalning! Ring så berättar vi mer! t 4UÊMMCBS LMZWMÊOHE cm t UPOT USZDLLSBGU

18 EKONOMI Vilka kostnader får egentligen en skogsägare dra av? Här gör Tomas Karlsson en genomgång från motorsågar till bilvägar, terränghjulingar och arbetsresor. Även om en heltäckande genomgång kräver mer utrymme än det här kan man konstatera att i de allra flesta fall är det ganska givet vilka kostnader man kan göra avdrag för som skogsägare. Man måste tillstå att regelverket är ganska gynnsamt för skogsägaren eftersom många kostnader som kan betraktas som investeringskostnader, och följaktligen borde skrivas av under en längre tidsperiod, i stället är direkt avdragsgill. Exempelvis är anläggning av ny skog direkt avdragsgill, vilket motiveras av att det är ett lagmässigt krav när man kalavverkat. Men även igenplantering av åkermark är direkt avdragsgillt. På samma sätt är alla beståndsvårdande åtgärder, som röjning, stamkvistning, gödsling och även för den delen kostnader för gallring direkt avdragsgilla. Så är även kostnader för upprättande av skogsbruksplan och annan planering. INKÖP AV INVENTARIER Inventarier med en inköpskostnad under ett halvt prisbasbelopp ( kronor) får skrivas av genom direktavskrivning. Det gäller exempelvis motorsåg och röjsåg. Dyrare inventarier, som en skogstraktor, kan i praktiken skrivas av på fem år. (Genom att använda den så kallade huvudregeln blir avskrivningsmöjligheterna störst de första åren). MARKANLÄGGNINGAR Utgifter för markanläggningar dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Skogsbilvägar och täckdiken får skrivas av med högst tio procent per år av anskaffningsvärdet. För andra typer av markanläggningar gäller fem procent per år. Om en markanläggning är avsedd att användas enbart ett fåtal år får hela utgiften dras av direkt. Det gäller exempelvis tillfälliga körvägar i samband med skogsavverkningar. FRÅGETECKEN KRING vad som är avdragsgillt uppstår ofta kring kostnader som ligger nära den privata sfären. Det kan dels gälla kostnader som av nödvändighet delas mellan det privata och näringsverksamheten, exempelvis elström och telefon. Där måste en bedömning av Kostnaden för att bygga skogsbil vägen dras av på tio år. Avdragen för bilen beror på hur den används. Foto: Pär Fornling fördelningen av användningen mellan den privata sfären och näringsverksamheten göras. MER DELIKAT blir det när det gäller kostnader som riskerar att bedömas som privata. En klassiker är terränghjulingar och snöskotrar som har varit prövat i våra domstolar många gånger. När domstolarna har avgjort liknande frågor är det tre omständigheter som prövas. En samlad bedömning görs utifrån: 1. En teknisk bedömning av fordonets lämplighet. 2. Skogsfastighetens karaktär. 3. Verksamhetens bedrivande, exempelvis egen avverkning. Det är omöjligt att kortfattat ge några generella riktlinjer om vad som krävs för att man ska kunna ta upp maskinen i näringsverksamheten. I vart fall är det klart att ju större fastighet som skogsägaren har desto större är möjligheten till avdrag. Till saken hör att privat nyttjande av ett inventarium som tillhör näringsverksamheten föranleder förmånsbeskattning. RESEKOSTNADER Om man köpt en bil för att använda i näringsverksamheten medges avdrag för alla kostnader inklusive värdeminskningsavdrag för inventarier. Om bilen disponeras även för privat bruk ska en bilförmån redovisas som intäkt av näringsverksamhet. Förmånen beräknas enligt samma regler som gäller i inkomst av tjänst. Om man i stället använder en privat bil i näringsverksamheten medges avdrag med en schablonmässig beräkning om 18,50 kr per mil. Avdraget medges dels för resor i näringsverksamheten, tjänsteresor, samt för arbetsresor. För resor i näringsverksamheten krävs ingen tidsvinst och det finns ingen beloppsbegränsning. ARBETSRESOR För resor till och från arbetsplatsen medges avdrag för den del av kostnaden som överstiger kronor. Huruvida en resa är en resa i näringsverksamheten eller en arbetsresa till och från arbetsplatsen är inte givet. För en skogsägare som är skriven någon annanstans än på sin skogsfastighet är det inte alldeles självklart var det fasta driftstället är beläget någonstans. Om en stor del av arbetet består av administration, arbetsplanering och liknande utifrån bostadsorten är det mycket som pekar på att bostaden är det fasta driftstället. I så fall blir resan från bostaden till fastigheten en resa i näringsverksamhet och därmed avdragsgill från första kronan. TILLSYNSRESOR Med en tillsynsresa menas en resa som görs för att besikta fastigheten. Antalet avdragsgilla resor till fastigheten avgörs utifrån de arbeten som utförs på fastigheten. Normalt kan avdrag medges för 2 3 tillsynsresor per år där något krav på minsta arbetsinsats inte finns. Har arbete utförts vid fler än 2 3 tillfällen medges avdrag även för dessa resor. Tomas Karlsson LRF Konsult tomas.karlsson@konsult.lrf.se 18 VI SKOGSÄGARE 3/11

19 Skräddarsy din Valtra N till en kraftfull skogsmaskin. Just nu bjuder vi på valfri utrustning till ett värde av :- LH1105 Valtra N det flexibla valet Behöver du en traktor för skogen valet är Valtra N. Tillsammans med Valtras alla grundläggande egenskaper såsom förarkomfort, hög frigångshöjd och bra viktfördelning erbjuder Valtra fl era transmissionsalternativ HiTech, Versu eller Direct. Kontakta din säljare redan idag så berättar han mer om hur en skogsutrustad lantbrukstraktor förvandlas till en skogsmaskin! Erbjudandet gäller Valtra N t o m 15 augusti Pris exkl moms. Traktorn på bilden kan vara extrautrustad. Bra val från Lantmännen

20 XXX Text & foto: Pär Fornling nligt rapporten, från mitten av april, tas det otillräcklig miljöhänsyn vid långt mer än var tredje avverkning. Hela 37 procent får underkänt. Dessutom har det bara blivit sämre de senaste 10 åren, enligt myndighetens mätningar. Skogsbruket känner inte igen sig i den bilden. Det är förvirrande och nästan lite chockerande med tanke på de insatser som görs av skogsägarna, säger Johanna Fintling, handläggare på LRF Skogsägarna. EN ORSAK är att skogsägarna och myndigheten gör olika bedömningar om vad som är bra miljöhänsyn. Oftast har det, enligt Skogsstyrelsen, sparats väl så stora virkesvolymer som behövs. Men enligt myndigheten är det fel träd som står kvar. Delvis kan det bero på att reglerna för certifieringen inte alltid rimmar med lagen. En annan orsak är att lagen är väldigt svår att begripa. Det är knappt Skogsstyrelsen själv förstår, hur ska då brukaren kunna förstå, undrar Marie Appelgren retoriskt. Hon är filosofie doktor vid Lunds universitet och har engagerats av Skogsstyrelsen för att granska och utvärdera regelverket. Ingen annan sektor har så här många olika mål att förhålla sig till, konstaterar Marie Appelgren. Målet för skogspolitiken är att resultaten ska vara bättre än lagens krav. Därför finns det både en lagnivå och en rådgivningsnivå. Dessutom finns certifieringen. Och över allt svävar de nationella miljömålen. Naturvårdsträd som lämnas för evigt är helt i linje med certifieringen. De ger inget mervärde i lagtillsynen, såvitt träden inte redan är gamla. GRUNDEN för hänsynen är i alla fall skogsvårdslagens miljöparagraf ( 30). På eget bevåg har myndigheten uppdaterat paragrafen för att göra den tydligare och tillföra en del nya saker (exempelvis vattenfrågorna). I remissvaren är skogsbruket helt enigt: Skogsstyrelsen måste ta ett omtag. Kritikerna menar att lagen varken blivit tydligare eller enklare. Ett litet, av oändligt många exempel, är Bergviks remisskommentar kring reglerna gällande askåterföring: Det allmänna intrycket är att uttag av skogsenergi snarast borde upphöra! Är det en korrekt uttolkning av skogspolitiken? VI SKOGSÄGARE 3/11