Utgivare: Arbetarskyddscentralen Stuveri- och speditionsbranschens branschkommitté. Text: Harri Halme och Tuiri Kerttula

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utgivare: Arbetarskyddscentralen Stuveri- och speditionsbranschens branschkommitté. Text: Harri Halme och Tuiri Kerttula"

Transkript

1

2 Utgivare: Arbetarskyddscentralen Stuveri- och speditionsbranschens branschkommitté Text: Harri Halme och Tuiri Kerttula Översättning: Stefan Stenberg Fotografierna: Harri Halme och Arto Sinikannas Layout: Pen&Pen Oy Tryckeri: Trio-Offset Oy 1 upplagan 2006 ISBN-13: ISBN-10:

3 Innehållsförteckning 1 ALLMÄNT STUVERIARBETE OCH HAMNEN Allmänna begrepp Hamninnehavararens skyldigheter Arbetsgivarens skyldigheter Arbetstagarens skyldigheter Arbetets inledande ARBETET Signalman och trafikvakt Behörighetskrav för lyftanordningens förare Arbete med risk för fall Personlig skyddsutrustning Flera arbetslag i ett arbetsutrymme ARBETSMILJÖN Trafik Kajer och lagerområden Områden för hantering och lagring av containrar Förbindelseleder till fartyget Förbindelseleder till lyftanordningar Kranens styrhytt Signalmansplattformar Förtöjning av fartyg Belysning Ventilation Varningsbeklädnad Räddningsredskap ARBETSUTRUSTNINGENS SÄKERHET OCH BESIKTNING Anskaffning av lyftanordningar Användning av lyftanordningar Lyfthjälpmedel Största tillåtna belastning Personlyft Besiktning av lyftanordningar Inspektörens behörighet Besiktningsprotokoll eller besiktningsintyg FARLIGA ÄMNEN Definition på farliga ämnen Hantering av farliga ämnen Förvaring Skriftlig utredning Internationella direktiv...30 BILAGOR...31 Bilaga 1 Handsignalering...31 Bilaga 2 Statsrådets förordning 633/ Bilaga 3 Arbetarskyddsbestämmelser Handböcker...41

4 ALLMÄNT Syftet med denna bok är att öka säkerheten i arbetet. I handboken redogörs för de författningar som skall tillämpas i stuveriarbetet. Numera finns det särskilda författningar för olika frågor och därför måste man känna till innehållet i ett flertal beslut och författningar för att kunna säkerställa arbetarskyddet. Avsikten är samtidigt att förklara vilka förändringar statsrådets förordning om arbetarskydd vid lastning och lossning av fartyg (633/2004) medför för stuveriarbetet. Lagstiftningen har förändrats avsevärt de senaste decennierna. I grundlagen anges noga vilka frågor som regleras av lagarna och vilka frågor som regleras på annat sätt, t ex med statsrådets förordningar. I arbetarskyddslagen anges noga om vilka frågor mer detaljerade bestämmelser kan göras. Numera görs förordningarna på generell nivå. Utgångsläget är att arbetsgivaren skall ansvara för tillräcklig säkerhet på arbetsplatserna. I den nya arbetarskyddslagen (738/2002) och även i stuveriförordningen betonas arbetsgivarens skyldighet att bedöma säkerheten och hälsan i arbetet. I de gamla reglerna för stuveribranschen stadgas om många frågor, t ex arbete, arbetsmiljö, lyft, lyftanordningar, personlig skyddsutrustning osv. Nu skrivs bestämmelserna så att det för varje helhet finns en egen författning. I denna handbok används en förkortad benämning för vissa förordningar. Nedan presenteras de ifrågavarande besluten i sin helhet. Med begreppet användarbeslutet avses statsrådets beslut om anskaffning, trygg användning och besiktning av maskiner och annan arbetsutrustning som används i arbete (856/1998). Detta är ett viktigt beslut som gäller arbetsgivaren. Med begreppet skyddsutrustningsbeslutet avses statsrådets beslut om val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetet (1407/1993). Beslutet gäller arbetsgivaren. Med begreppet maskinbeslutet avses statsrådets beslut om säkerhetsföreskrifter för maskiner (1314/1994). Beslutet innehåller bestämmelser som gäller tillverkare och försäljare. Därför ingår i den nya stuveriförordningen inte frågor som gäller tillverkare utan endast sådana som gäller arbetsgivaren. Avsnittet om arbetsutrustningens säkerhet och besiktning är långtgående baserat på överingenjör Tuiri Kerttulas texter. I slutet på denna handbok finns hänvisning till andra centrala arbetarskyddsbestämmelser.

5 STUVERIARBETE OCH HAMNEN Allmänna begrepp Det arbete som utförs i hamnen och i syfte att lasta ett fartyg eller lossa dess last betraktas som stuveriarbete på vilket statsrådets förordning tillämpas. All godshantering i samband med detta i hamnen omfattas alltså av förordningen. Också lastandet av passagerarfartyg räknas till detta. Likaså räknas fartygets bränslepåfyllning till tillämpningsområdet. Hamnarbetets grundbegrepp härleds ur den internationella arbetsorganisationen ILO:s konvention om hamnarbete i vilket med hamnarbete avses alla arbetsmoment som hänför sig till lastande och lossande av fartyg samt därmed förknippade arbeten. Förordningen är förpliktande för hamninnehavaren och fartygets befälhavare eller den person som har hand om fartyget, även i de fall då dessa inte är arbetsgivare. Också de skall följa arbetarskyddsbestämmelserna. Bestämmelserna tillämpas på allt arbete då fartyget lastas eller lossas. Befälhavaren för ett utländskt fartyg är alltså skyldig att följa den finländska arbetarskyddslagen då fartyget befinner sig i en finländsk hamn. Detta innebär att stuvarnas arbetsmiljö och de maskiner som används skall uppfylla kraven i de finländska bestämmelserna. 2.2 Hamninnehavarens skyldigheter Med hamninnehavare avses den organisation som äger eller förvaltar hamnområdet. I regel är det alltså kommunen och dess hamnverk. Det kan också vara ett privat eller publikt företag eller en del av en industrianläggning. Vanligtvis är hamninnehavaren också den i hamnlagstiftningen avsedda hamninnehavaren. Hamnoperatörerna och övriga verksamhetsidkare äger i regel de arbetsmaskiner, anläggningar och lager de använder. Hamninnehavaren äger i regel de tunga hamnkranarna som går på räls och svarar för bruket av dessa. Hamninnehavaren är ofta den i arbetarskyddslagens 6 kapitel avsedda arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på en gemensam arbetsplats. Om dennes skyldigheter stadgas i arbetarskyddslagens 51. För att säkerställa arbetarskyddet och den allmänna säkerheten och för samordning av de i hamnen verksamma aktörernas och arbetstagarnas funktioner skall hamninnehavaren bedöma säkerheten på hamnområdet. Detta innebär att man på något tillförlitligt och systematiskt sätt skall utvärdera hamnfunktionerna, aktörerna i hamnen och övriga faktorer och bedöma deras betydelse för arbetarskyddet och hälsan.

6 Hamninnehavaren skall göra upp allmänna arbetarskyddsanvisningar. Dessa skall innehålla en beskrivning av hamnens allmänna arbetarskyddsprinciper, trafikarrangemangen på hamnområdet samt anvisningar om förfarandet i nödsituationer och vid störningar i verksamheten. Det finns ett stort antal anvisningar som gäller hamnen och arbetarskyddet och arbetshälsan är delar av dessa. I användarbeslutet ingår ytterligare bestämmelser om trafikarrangemangen. Trafikarrangemangen skall planeras i samarbete med hamnens övriga aktörer och dem som använder hamnen. På så sätt säkerställs att parternas behov utreds och att deras sakkunskap utnyttjas. Vid planeringen fästs uppmärksamhet vid t ex hamnoperatörernas, järnvägens, lastbilarnas eller räddningsverkets behov och samordnandet av dessa. Vid behov görs särskilda trafikanvisningar för taxibilar, tankbilar och andra specialfordon. I planeringen skall man också bedöma hur persontrafiken separeras från de rutter som används av fordonen, erforderliga vänteområden, skyltning, parkeringsplatser samt hur man förhindrar att obehörig trafik får tillträde till hamnområdet. Om man i hamnen hanterar eller lagrar sådana ämnen som kan orsaka en storolycka skall säkerhetsanvisningarna innehålla anvisningar om detta samt anvisningar om erforderliga övningar. 2.3 Arbetsgivarens skyldigheter De arbetsgivare som verkar i hamnen är skyldiga att följa och för egen del iaktta de säkerhetsanvisningar hamninnehavaren gett. Självständiga egenföretagare skall följa hamninnehavarens anvisningar till de delar hans arbete inverkar på arbetstagarnas säkerhet.

7 På stuveriarbetet tillämpas nästan alla bestämmelser om arbetarskydd och de skall beaktas utöver statsrådets förordning om stuveriarbete. Viktigast är naturligtvis arbetarskyddslagen. I denna handbok hänvisas ofta till användarbeslutet i vilken många bestämmelser bl a om lyft ingår. Dessa är viktiga i stuveriarbetet. I arbetarskyddslagens 10 förutsätts att de risker som förekommer på arbetsplatsen identifieras. Arbetsgivaren skall systematiskt gå igenom arbetsuppgifterna och de därmed förknippade faromomenten. Identifierade farosituationer skall undanröjas och om detta inte är möjligt måste man bedöma deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Riskerna på arbetsplatsen skall bedömas och fås under kontroll. Enligt stuveriförordningen skall man i stuveriarbetet fästa särskild uppmärksamhet vid möjligheterna att röra sig, förbindelseleder, ensamarbete och farliga ämnen. 2.4 Arbetstagarens skyldigheter I arbetarskyddslagen finns en förteckning över arbetstagarnas allmänna skyldigheter. Dessa gäller också för stuveriarbete. Arbetstagaren skall följa de anvisningar arbetsgivaren gett. Också i övrigt skall man i arbetet vara omsorgsfull och försiktig. Säkerheten kan ökas om man håller god ordning och reda. Arbetstagaren är skyldig att använda den skyddsutrustning arbetsgivaren föreskrivit. Arbetstagaren får inte utsätta andra arbetstagares säkerhet och hälsa för fara. Arbetstagaren skall på arbetsplatsen undvika att störa övriga arbetstagare eller bemöta dem osakligt på ett sätt som kan utgöra en fara eller olägenhet för deras säkerhet eller hälsa. Om en arbetstagare upptäcker brister i arbetsförhållandena skall han omgående meddela arbetsgivaren om detta. Arbetsgivaren skall för sin del meddela vilka åtgärder han vidtagit eller ämnar vidta. I regel har arbetsgivaren utfärdat anvisningar om bruket av alkohol. Därtill ingår i t ex vägtrafiklagen och kollektivavtalen bestämmelser om alkoholbruk och att bryta mot dessa kan medföra allvarliga konsekvenser. Om rökning stadgas i tobakslagen och därtill även i arbetsgivarens anvisningar. Traditionellt har absolut rökförbud alltid gällt i lastrummet.

8 2.5 Arbetets inledande Innan arbetet inleds skall arbetsgivaren försäkra sig om att arbetsmiljön inte är farlig. Vanligtvis granskar arbetsledaren att förbindelseleder, nödförbindelseleder, arbetsplatser och de tekniska anordningarna är i skick. För att lyftanordningarna skall kunna användas måste de vara besiktade. Över besiktningen av lyftanordningarna utfärdas besiktningscertifikat i vilka anteckning om besiktningarna görs. Dessa är nästan identiska för alla fartyg, eftersom de följer den internationella modellen. Om fartyget sällan eller mycket oregelbundet besöker samma hamn är den inledande besiktningens betydelse en självklarhet. Fartyg som regelbundet trafikerar hamnen skall besiktigas på nytt om någon faktor som inverkar på säkerheten ändrats efter den föregående besiktningen. Vid varje ändring av lyftanordningarnas kontroll- och övervakningsanordningar skall man dock kontrollera att de fungerar på behörigt sätt och är pålitliga. Konstaterade brister skall omgående meddelas fartygets befälhavare. Arbetet får inte inledas innan sådana brister som äventyrar säkerheten avhjälpts på behörigt sätt. Innan arbetet inleds är det viktigt att säkerställa att kontakten och informationen fungerar. Fartygets befälhavare eller hans representant samt hamnoperatören eller terminalens representant skall förvissa sig om att kommunikationen mellan parterna löper tillräckligt väl med tanke på säkerheten och att man klart kommit överens om informationen och kontakten. Det språk som oftast används är engelska, vilket inte nödvändigtvis är någondera partens modersmål. Särskilt viktigt är att komma överens om rutinerna om man av någon orsak blir tvungen att avbryta lossandet eller lastandet. Beträffande flytande kemikalier, oljeprodukter, gaser och vissa former av bulklast görs överenskommelsen i praktiken med hjälp av en skriftlig kontrollista. I lagen som utfärdats på basis av bulklastdirektivet förutsätts att man i vissa fall använder en kontrollista. De internationella organisationerna har uppgjort egna modeller som kan användas vid lastning. Som exempel på detta kan nämnas ISGOTT:s kontrollista för lastande av kemikalier. Vid behov skall detta förfarande också tillämpas på annat lastande och lossande. Vid lastande och lossande får det inte i närheten utföras sådant annat arbete som orsakar buller, gas eller annat men för stuveriarbetet.

9 ARBETET Signalman och trafikvakt I stuveriarbetet förekommer det situationer då kranföraren inte har tillräcklig sikt över hela arbetsområdet. I sådana fall skall en signalman användas. Det kan vara fråga om en specialsituation t ex då man använder radiotelefon för givande av lyftoch sänkkommando. Ibland kan man t ex använda kamera som hjälp för föraren, men i så fall får det på arbetsområdet inte finnas andra personer. Signalmannens uppgift är att övervaka arbetsmiljön och varna föraren och andra arbetstagare om mänskor som kommer in i farozonen. Signalmannen har en viktig uppgift just med tanke på säkerställandet av säkerheten. Då ett närtransportfordon används, används på motsvarande vis trafikvakt i de fall då förarens sikt är begränsad och maskinen kan orsaka fara för andra. Sådana situationer förekommer exempelvis vid lastande och lossande av akterportsfartyg. Trafikvakten anvisar körlinjen för terminaltraktorföraren och ser till att inte utomstående kommer in i de rörliga arbetsmaskinernas farozon. På akterportsfartygens kördäck är trafiken ofta livlig, bullernivån hög och synfältet begränsat. Signalmannen och trafikvakten får inte ges sådana andra uppgifter som inverkar menligt på deras egentliga uppgift. Signalmannen och trafikvakten skall ha ett kännetecken eller klart urskiljbara handskar som tydligt skiljer honom från övriga arbetstagare.

10 Signalmannens varningsbeklädnad kan avvika från de övriga arbetstagarnas dräkt. Signalmannens och trafikvaktens handsignaler ingår i statsrådets beslut om säkerhetsmärkning och användningen av dessa (976/1994). Arbetstagarna skall undervisas i säkerhetsmärkningen och handsignalerna så att de förstår deras betydelse rätt. Handsignalerna skall vara exakta, enkla och tydliga samt lätta att utföra och begripa. De skall klart skilja sig från andra motsvarande signaler. I bilagan finns de handsignaler som ingår i statsrådets beslut. Signalmannens behörighetskrav är god syn och hörsel samt tillräcklig yrkeskunskap. Signalmannen skall ha erfarenhet av själva stuveriarbetet och utbildning för lastning och lossande av fartyg. Signalmannen skall få god inskolning och handledning i sina uppgifter. 3.2 Behörighetskrav för lyftanordningens förare Förare av hamnkranar och däcksmaskiner skall ha lämplig yrkesexamen inom branschen eller ha avlagt lämplig del av sådan. Vidare skall föraren ha god syn och hörsel. Med lyftanordning avses enligt ILO:s konvention lasthanteringsanordningar som används till lands och på fartyg för att bära upp last, lyfta eller sänka den eller för att förflytta den från en plats till en annan på så sätt att lasten hänger eller bärs upp. Med närtransportfordon avses en arbetsmaskin med eget driftmaskineri och som inte är en traktor och som huvudsakligen används för horisontell förflyttning av gods. En så kallad containertruck betraktas som närtransportfordon. Också tele- 10

11 skoplastare betraktas som närtransportfordon, eftersom de inte tillverkats för lossande eller lastande av fartygets last. Vid stuveriarbete används olika slags lyftanordningar. Det finns traditionella hamnkranar som går på räls och dessa har vanligtvis stor lyftkapacitet, ton. I hamnen kan man också använda fartygens egna lyftanordningar, däckskranar och fartygets lasthissar. I stuveriarbetet kan man använda fritt rörliga kranar som kan ha liten eller rätt stor lyftkapacitet. Som exempel på dessa kan nämnas mobilkranar, specialkranar på grävmaskinschassi, fordonskranar, RTG-kranar (Rubber Tyred Garantry Crane), tunga specialkranar på larvfötter eller gummihjul osv. I regel får personer som inte fyllt 18 år inte arbeta som förare av lyftanordningar och närtransportfordon. Det samma gäller för arbete som är direkt förknippat med lastande och lossande av fartyg. Lyftanordningsförare som arbetar i hamnen skall ha konstaterad specialbehörighet som i regel påvisas med ett fristående yrkesprov. Minimikravet är yrkesexamen för lasthanteringsbranschen eller lämplig del därav. Valfria delar i yrkesexamen för lasthanteringsbranschen är bl a däckslyft- och kranarbete. Den första delen av examen skulle ge behörighet att använda de lyftmaskiner och transportmaskiner som finns på fartygets däck och den senare delen behörighet för sådana lyft som görs med hamnkran på hamnområdet. För dessa moduler kan man planera erforderliga utbildningsprogram och motsvarande fristående yrkesprov. Vidare kan föraren få fortbildning som ger behörighet för vissa maskiner eller maskintyper. Yrkesexamens tillämpningsdel kunde alltså vara behörighetskravet för att få använda t ex RTG-kran, rälsbunden hamnkran eller vissa lyftanordningar som är avsedda för hanteringen av trävirke. Yrkesexamens tillämpningsdel kunde vara tillräcklig också för andra former av begränsat lyftarbete, t ex lossande av trävirke från järnvägsvagnar eller lossande av bulklast från mindre fartyg. Grundtanken då förordningen bereddes var att det skulle finnas en tillämpande utbildningsmodul för olika användningsändamål. Yrkesexamen för däcksmaskinförare skulle i många fall vara den grund som med lämplig kompletteringsutbildning kunde ge lämplig förarbehörighet. Om behörighet för förare av fordons- och lastbilskran stadgas i användarbeslutets Detta behörighetskrav gäller bara lastbilskranar vars lastmoment överstiger 25 tonmeter. Lastbilskranar som är mindre än detta betraktas som närtransportfordon då de används för lastande eller lossande av egen virkeslast i hamn eller på fartyg. Av sådana lastbilskranförare krävs inte kranförarbehörighet ens i hamn. Om behörigheten för användare av närtransportfordon stadgas i användarbeslutets 39. Man måste ha rätt att framföra fordon, t ex krävs det att traktorföraren har traktorkörkort. Vidare skall arbetstagaren ha fått inskolning i uppgiften på så sätt att han tryggt kan framföra fordonet. Vanligtvis arrangerar arbetsgivaren utbildning för respektive maskin och bedömer när en arbetstagare är redo att använda en viss maskin. 11

12 3.3 Arbete med risk för fall Enligt bestämmelserna skall fallrisk förebyggas, om höjden är 1,5 meter eller mer. I hamnarna förekommer fallrisk särskilt i samband med arbete på virkesbuntar, pappersrullar eller containrar eller andra former av last. Vid arbete i närheten av fartygets reling finns det risk att arbetstagaren störtar ner i hamnbassängen eller på kajen. Fallrisken kan förebyggas genom att man placerar bördor på kanten av lasten så att de fungerar som fallhinder. Man kan också bygga tillfälliga skyddsräcken. Säkerheten beror naturligtvis på hur högt uppe arbetstagarna arbetar och vart arbetstagarna kan falla. Vid arbete på containrar skall man använda vid behov använda flyttbara arbetsplattformar, arbetskorgar eller fallskydd (sele). I skyddsutrustningsbeslutet ingår bestämmelser om fallskydd. Vid arbete ovanpå containrar installeras i regel låsanordningar på den föregående containerns tak innan nästa container lyfts på den föregående. På detta sätt säkerställs att containrarna hålls på plats. Vid behov skall man därtill använda säkrande fäststänger. På motsvarande vis skall låsanordningarna avlägsnas före lastningen. Att använda stegar som arbetsplattform är i regel förbjudet. På fartygets väderdäck kan man enligt förordningen dock använda stegar som är fästa upptill i de fall då man är tvungen att ta sig upp på en containernivå. Surrning av lasten på rulltrailrar eller motsvarande underlag görs från för arbetet planerade arbetsplattformer. Arbetsplattformerna skall ha sakenliga förbindelseleder och räcken. 12

13 Vidare är det viktigt att skydda huvudet då lastenheterna fästs med kättingar och krokar. I användarbeslutet finns dessutom bestämmelser om tillfälliga arbeten som görs på hög höjd. I bestämmelserna stadgas om väderförhållanden, valet av arbetsredskap, tillfälliga förbindelseleder, ställningar, användningen av stegar och skyddskonstruktioner. 3.4 Personlig skyddsutrustning Arbetsgivaren bedömer i vilka fall man måste använda personlig skyddsutrustning. Tillverkaren av skydden producerar skydden för ett visst ändamål, och därför är det viktigt att välja rätt skyddsutrustning. Tillverkaren skall följa de krav som ställs på skyddens konstruktion och detta anger tillverkaren genom att förse skydden med ett CE-märke. Skydden indelas i tre kategorier enligt hur allvarliga faror de skyddar emot. Till kategori 1 hör utrustning som skyddar mot lindriga faror, t ex trädgårdshandskar och diskhandskar. Till kategori 2 hör merparten av den utrustning som används i arbetet eller på fritiden, hörselskydd, ögonskydd och skyddshjälmar. Till kategori 3 hör utrustning som skyddar mot allvarliga faror, t ex andningsskydd, kemikalieskyddsdräkter och fallskydd. Den personliga skyddsutrustningen är indelad enligt användningsändamål, t ex andningsskydd, fallskydd osv. Som personlig skyddsutrustning betraktas inte: gängse arbetskläder som inte planerats för att särskilt skydda arbetstagaren mot olyckor eller sjukdom trafikförnödenheter som används i vägtrafiken sportutrustning utrustning som används i självförsvars- eller avskräckande syfte bärbar utrustning för att upptäcka och signalera risker och skador. För närmare information hänvisas till skyddsutrustningsbeslutet. 13

14 3.5 Flera arbetslag i ett arbetsutrymme Då två eller fler arbetslag arbetar i samma arbetsutrymme eller lucköppning skall man genom planering av arbetet och arbetsomgivningen säkerställa att arbetslagen kan arbeta tryggt. I stuveriförordningen anges vissa minimiavstånd. Då flera arbetslag arbetar samtidigt i lucköppningen skall det för varje arbetslag finnas minst 3,5 meter fritt utrymme i långskeppsled och minst 5 meter fri bredd i lucköppningen. Då flera lyftanordningar används skall för varje lyftanordning i båda ändarna av luckan finnas minst 3,5 meter fritt utrymme och i övrigt i lucköppningen minst 10 meter fritt utrymme. Den fria bredden i lucköppningen skall vara minst 5 meter. 14

15 ARBETSMILJÖN Trafik Trafiksäkerheten spelar en avgörande roll vid hamnarbetet. Trafiken i hamnen skall planeras och arrangeras så att den är säker. Den normala fordons- och fotgängartrafiken skall arrangeras så att den inte orsakar onödig fara. Särskild uppmärksamhet skall fästas vid den spårbundna trafiken och de risker den medför. Utomstående och obehörig trafik skall inte ha tillträde till hamnområdet. För de bilar som kommer till hamnområdet måste ändamålsenliga parkeringsområden och -platser arrangeras. Om stuvarna rör sig på hamnområdet med egna bilar skall det också för dessa finnas ändamålsenliga parkeringsplatser. Vid planeringen av trafiken borde man beakta de behov olika användargrupper har. Räddningsverket har egna behov. Personer avhämtas till och från fartygen med taxi. Sjömännen måste ha möjlighet att tryggt röra sig till fots på hamnområdet. Trafikrutterna och gångvägarna skall märkas ut tydligt och vid behov skiljas åt. Fordon som avhämtar eller lämnar last i hamnen behöver ofta ett område där de kan vänta och från vilket de i sinom tid dirigeras till lastplatsen. Trafiken borde också ordnas så att den är enkelriktad och inte löper genom korsande trafik. I användarbeslutet finns ytterligare information om trafikarrangemangen. De nya säkerhetsbestämmelserna (ISPSkod) förutsätter att hamnarna ingärdas och har passerkontroll. Detta underlättar trafikarrangemangen och gagnar arbetarskyddet. 4.2 Kajer och lagerområden Kajernas och lagerfältens ytmaterial skall tåla slitage. Också renhållningen skall beaktas då områdena planeras. Vintertid utförs snöröjning och ytorna måste sandas. På våren rengörs områdena från sand. Områdena skall vara släta eftersom ojämnheterna orsakar extra belastning på arbetsmaskinerna. Terminaltraktorns svanhals belastas i guppar då maskinen kör över dem med full last. Också i övrigt medför ojämnheterna fara. 15

16 Trafiken är livlig på akterportfartygens lastplatser då lasten lossas eller lastas. Detta kan också kräva särskilda trafikarrangemang medan arbetet pågår. Lastramperna sluttar i regel något mot havet. Då arbete inte utförs på dessa skall de förses med en tydligt urskiljbar avstängningsanordning. Syftet är att förhindra att någon av misstag kör ner i vattnet. Ju större fälten och lagren är desto tydligare måste märkningen vara så att områden tydligt kan identifieras rätt. Då man planerar lager- och kajområdena måste förbindelselederna arrangeras så att det inte uppstår farliga korsningar. Synfältet är rätt begränsat om godsstaplarna är höga och passagerna smala. 4.3 Områden för hantering och lagring av containrar I containerterminalerna används stora arbetsmaskiner, t ex containertruckar eller teleskoplastare med vilka containrarna flyttas till önskad plats på lagerfältet eller för vidaretransport. Containerterminalen kan omfatta hela hamnen eller ett hamnområde där det gods som lossas eller lastas förvaras i containrar. Containerhanteringsområdet skall vara klart avgränsat och utmärkt. Då trafiken arrangeras skall man beakta de stora arbetsmaskinerna och de faror dessa medför. Arbetarskyddet kan säkerställas med övervakning. De som kommer in på området kan kontrolleras med kameraövervakning eller på annat elektroniskt sätt. Samtidigt kan man också arrangera passertillstånd. Med tanke på säkerheten är det viktigt att effektivt se till att obehöriga inte bereds tillträde till containerterminalområdet. Med obehörig avses här utomstående personer samt andra arbetstagare som inte har uttryckligt tillstånd eller behov av att vistas på det farliga området. Det område där containrarna staplas måste arrangeras så att arbetsmaskinförarna kan vara säkra på att inte utomstående rör sig på området. Risksituationer uppstår exempelvis då området där containrarna staplas ligger direkt mellan personalutrymmena och arbetsplatsen och det är lätt att ta en genväg genom området. För lastandet av containrar på lastbilar eller järnvägsvagnar skall särskilda lastplatser anvisas. På dessa områden skall det vara förbjudet att röra sig till fots. Om arbetsrutinerna eller lagerhållningen ändras eller andra förändringar som inverkar på arbetarskyddet görs skall arbetstagarna omgående informeras om detta. 16

17 4.4 Förbindelseleder till fartyget Förbindelseleden till fartyget är viktig med tanke på säkerheten. I praktiken förekommer stora skillnader. Fartygens däckshöjd varierar vilket leder till att också förbindelseledernas höjd och längd varierar. Förbindelseledens lutning är av betydelse, ju svagare lutningen är desto angenämare är de att använda. Förbindelseledens bredd inverkar på säkerheten. I hamnordningen ingår ofta bestämmelser om de förbindelseleder som leder till fartygen. Som minimikrav kan man betrakta de vedertagna internationella minimimått som också motsvarar den praxis som baserats på ILO:s konvention. Förbindelseleden skall vara minst 0,55 meter bred, räcket minst 0,90 meter högt. Trappstegen skall vara vågräta eller så utformade att foten får tillräckligt stöd. Förbindelselederna skall planeras och arrangeras så att laster inte lyfts över dem. Under förbindelseleden skall det finnas ett skyddsnät som är korrekt fäst och når åtminstone två meter på vardera sidan av förbindelseledens nedre ända. Från ro-ro-fartyg skall det finnas separata fallrepstrappor till land så att man om akter-, sidoeller förporten av någon anledning inte kan användas kan ta sig i land från fartyget. 4.5 Förbindelseleder till lyftanordningar Redan då man planerar förbindelselederna till de kranar som finns till lands skall man beakta de finländska säkerhetsbestämmelserna. För fartygens del kan de internationella kraven variera. Bestämmelserna förutsätter att det till manöverplatsen för kranar och andra lyftanordningar på kajen finns en säker förbindelseled i alla de lägen kranen har då förbindelseleden används. Då lyftanordningen vänds så att förbindelsen avbryts och inte kan användas skall hela förbindelseleden vara spärrad. Om förbindelseleden till fartygskranens styrhytt inte tryggt kan användas i kranens samtliga lägen skall till kranens styrhytt ledas en säker förbindelseled i sjöklart läge och i det läge i vilken kranen hålls då ytterom fartyget placerade lasthanteringsanordningar används. Om förbindelseleden till kranens styrhytt får användas endast i ovan avsedda lägen skall tillträdet till styrhytten i andra lägen förhindras. Det skall vara möjligt att tryggt avlägsna sig från styrhytten oberoende av i vilket läge kranen är. Som nödutrymningsväg kan exempelvis en repstege från styrhytten användas. 17

18 4.6 Kranens styrhytt Sikten över verksamhetsområdet från kranens styrhytt skall vara så god som möjligt. Vindrutan kan vara smutsig, vilket minskar sikten och arbetssäkerheten. Vintertid och vid regn kan det bildas imma eller is på rutan. Detta kan förhindras med värmefläkt. Vintertid och i kalla förhållanden skall styrhytten i regel vara uppvärmd. Behovet av uppvärmning beror på hur länge kranen används, temperaturen (vanligtvis då temperaturen sjunker under 10 C) och övriga klimatförhållanden. I användarbeslutets 54 anges grundkraven på kranens styrhytt. Där förutsätts bl a att man från manöverutrymmet lätt och entydigt skall kunna övervaka kranens funktioner och vid behov belastningen. 4.7 Signalmansplattformar Vanligtvis är sikten begränsad då kranen används för att lasta eller lossa ett fartyg. I dylika fall måste en signalman anlitas. Luckans karm kan vara så hög att man inte utan plattform kan överblicka lastrummet. I så fall skall signalmansplattformar användas. Dessa kan vara fasta eller mobila. Om plattformens höjd överstiger en halv meter skall den förses med skyddsräcken. 4.8 Förtöjning av fartyg Det är viktigt att fartyget förtöjs vid kajen eller annan plats för lastande och lossande av lasten. Detta är viktigt såväl för den allmänna fartygssäkerheten som med tanke på arbetarskyddet. Vid förtöjandet skall man framför allt förvissa sig om att trossarna är pålitliga. Om trossen går av medför detta en avsevärd olycksrisk för de hamnarbetare som deltar i förtöjningsarbetet. Trossar som är i dåligt skick skall tas ur bruk. I hamnordningen finns hamnvisa bestämmelser om trossar och användningen av dessa. Då man med propellrarna avlägsnar isen mellan fartygssidan och kajen finns det en uppenbar risk för att trossarna går av. Därför är särskild försiktighet påbjuden. Särskilt bör man förvissa sig om informationen och samarbetet mellan fartygspersonalen och hamnpersonalen. Säkerheten ökar om man använder två snedställda rep och på så sätt förhindras också att trossarna går av. 18

19 4.9 Belysning I stuveriförordningen förutsätts att belysningen i hamnen är tillräcklig och lämplig. Behovet varierar självfallet beroende på uppgift. I hamnarna har man följt social- och hälsovårdsministeriets belysningsdirektiv från år Enligt detta skall den allmänna belysningen på hamnområdet vara minst 5 lux. Vid lastning och lossning skall arbetsbelysningen vara minst 20 lux. Detta är alltså minimikraven. Om arbetsuppgiften kräver att man ser bra, t ex för att kunna läsa, skall belysningen vara betydligt starkare. Exempelvis då man under den mörka årstiden på kajen granskar lyftselar och -bälten måste man sörja för tillräcklig belysning, så att arbetet kan utföras ordentligt och man kan säkerställa att lyfthjälpmedlen är trygga att användas. Belysningen får inte blända eller orsaka annat omak för arbetstagarens syn Ventilation Grundkravet är att ventilationen skall vara sådan att tillgången på syre i de utrymmen där man arbetar är tillräcklig. Det måste finnas tillräckligt syre i den luft som skall andas. Ventilationen skall leda ut luften från utrymmet och tillför frisk luft i stället. Med ventilationen kan man behärska renheten i rumsluften, fukten och luftströmmarna. Det ämne eller den produkt som utgjort lasten kan ha förbrukat syret i lastrummet eller de närliggande områdena. Typiska exempel på dylika produkter är flis och järnskrot. Lasthanteringen kan förbruka syret i luften eller orsaka explosions- eller förgiftningsrisk. Man får inte gå in i arbetsutrymmet utan skyddsutrustning eller inleda arbetet innan utrymmet konstaterats vara säkert. För att förvissa sig om säkerheten måste syretillgången mätas och kontrolleras att skadliga halter av farliga ämnen inte förekommer i luften. I stuveriarbetet måste man hantera farliga ämnen som dammar eller på annat sätt orsakar skadliga föroreningar i andningsluften. I social- och hälsovårdsministeriets förordning om skadliga halter fastställs riktvärden för när föroreningarna i luften anses skada en arbetstagare. Arbetsgivaren skall beakta dessa då han bedömer luftföroreningarna på arbetsplatsen, huruvida arbetstagarna exponeras samt betydelsen av mätresultaten. För att förhindra förekomsten av skadliga halter måste ventilationen vara tillräckligt effektiv och ändamålsenlig. 19

20 4.11 Varningsbeklädnad Med tanke på säkerheten är det viktigt att de som rör sig på hamnområdet syns tydligt. På hamnområdet förekommer olika slags trafik och många inbördes oberoende aktörer. Vid lossandet och lastandet av fartygen skall man följa statsrådets beslut om val av personlig skyddsutrustning och bruket av denna. På basis av denna fastställs också den erforderliga varningsbeklädnaden och dess märkning. Kravet på synlig CE-märkt varningsbeklädnad gäller alla som rör sig i hamnen. Det ankommer på arbetsgivaren att sörja för varningsbeklädnaden, om inte detta skötts gemensamt. Enligt statsrådets beslut avses med CE-märkt varningsbeklädnad skyddsklädsel som försetts med försäkran om överensstämmelse Räddningsredskap Vid arbete på kajkanten eller då man rör sig där finns det risk att falla i vattnet. Minimikravet är att det på kajen med 100 meters intervall finns orangefärgade livbojar försedda med flytande lina samt stegar som upptill är försedda med påhakningstinnar och båtshakar med rundade spetsar. Dessutom skall det vid kajkanten finnas fasta stegar som målats med varningsfärg och som leder upp på kajen. Stegarna skall upptill på kajen ha ett handtag. Det är omöjligt eller mycket svårt att från vattnet ta sig upp på en hög kajkant utan stege. 20

Statsrådets förordning om arbetarskydd vid lastning och lossning av fartyg

Statsrådets förordning om arbetarskydd vid lastning och lossning av fartyg Finlex Finlex Lagstiftning Ursprungliga författningar 2004 633/2004 633/2004 Given i Helsingfors den 1 juli 2004 Statsrådets förordning om arbetarskydd vid lastning och lossning av fartyg I enlighet med

Läs mer

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 TUKES-anvisning 3.10.2006 HANDLING ÖVER SÄKERHETSPRINCIPERNA 1. INLEDNING Enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) skall

Läs mer

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen CIRKULÄR Nr 10/2014 Handläggare Kommunala avtalsdelegationen Henrik Häggblom 2014-02-27 Datum Mottagare Kommunerna och kommunalförbunden på Åland Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen

Läs mer

Skydda dig mot fallrisker

Skydda dig mot fallrisker Skydda dig mot fallrisker Arbete på höjd Den här broschyren är ett stöd för dig som ska utföra arbeten med byggnads- och anläggningsarbeten där fallrisker kan förekomma. Du som är arbetsgivare kan även

Läs mer

Tukes-anvisning S8-2009

Tukes-anvisning S8-2009 Tukes-anvisning S8-2009 UNDERHÅLL AV HISSAR 1. INLEDNING Avsikten med denna anvisning är att hjälpa hissinnehavaren och den som underhåller en hiss att sörja för att hissen fortsättningsvis är säker och

Läs mer

Yrkeskompetensen kan antingen företes med hjälp av ett yrkeskompetenskort eller så görs en notering över yrkeskompetensen i körkortet.

Yrkeskompetensen kan antingen företes med hjälp av ett yrkeskompetenskort eller så görs en notering över yrkeskompetensen i körkortet. LASTBILSFÖRARES YRKESKOMPETENS Lag och förordningen om lastbilsförares yrkeskompetens trädde i kraft 1.8.2007. Denna lagstiftning som baserar sig på ett EU direktiv innehåller kraven beträffande anskaffning

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HAMNAR

CHECKLISTA FÖR HAMNAR Telefon 08-402 02 20 CHECKLISTA FÖR HAMNAR Containerhantering ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra kolumnen, fortsätt fylla i de tre följande rutorna.

Läs mer

TSFS 2012:5. 1 kap. beslutade den 18 januari 2012.

TSFS 2012:5. 1 kap. beslutade den 18 januari 2012. Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:131) om transport av förpackat farligt gods på rorofartyg i Östersjön (Östersjöavtalet); TSFS 2012:5 Utkom från trycket

Läs mer

Samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare gällande hantering av inomhusluftproblem

Samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare gällande hantering av inomhusluftproblem Samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare gällande hantering av inomhusluftproblem Regionförvaltningsverket i västra och inre Finland, Ansvarsområdet för arbetarskydd / Rosita Säisä 3.12.2014 1 Arbetsgivarens

Läs mer

Avtal om användande av personlig skyddsutrustning

Avtal om användande av personlig skyddsutrustning Avtal om användande av personlig skyddsutrustning Jag har mottagit den personliga skyddsutrustningen i bilaga 1.1. Jag har fått information om när den ska användas Jag är personligen ansvarig för att utrustningen

Läs mer

Lyftanordningar och Lyftredskap - Användning på Perstorp Oxo

Lyftanordningar och Lyftredskap - Användning på Perstorp Oxo Innehållsförteckning Lyftanordningar - Undersökning och riskbedömning - Krav på utrustning - Utbildning Kranlyft - Roller och ansvar vid kranlyft - Signaler och tecken Appendix 1. Definitioner av olika

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om transport av farligt gods; SFS 2006:263 Utkom från trycket den 20 april 2006 utfärdad den 6 april 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande Inledande bestämmelser

Läs mer

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om säkerhetskraven vid industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Huvudavtalsorganisationerna. Promemoria 1 (5) 8.3.2011

Kommunala arbetsmarknadsverket Huvudavtalsorganisationerna. Promemoria 1 (5) 8.3.2011 Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen inom kommunsektorn Introduktion I det kommunala arbetet betjänar man kunder,

Läs mer

ARBETARSKYDDET GÄLLANDE FUKT / MÖGEL. Arbetsgivarens och arbetstagarnas samarbete i hanteringen av problem med inomhus luften och fuktskador

ARBETARSKYDDET GÄLLANDE FUKT / MÖGEL. Arbetsgivarens och arbetstagarnas samarbete i hanteringen av problem med inomhus luften och fuktskador ARBETARSKYDDET GÄLLANDE FUKT / MÖGEL Arbetsgivarens och arbetstagarnas samarbete i hanteringen av problem med inomhus luften och fuktskador 1 Arbetsgivarens skyldigheter Arbetarskyddslagen (738/2002) Arbetsgivaren

Läs mer

TSFS 2015:73. 1 kap. beslutade den 24 november 2015.

TSFS 2015:73. 1 kap. beslutade den 24 november 2015. Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:131) om transport av förpackat farligt gods på rorofartyg i Östersjön (Östersjöavtalet); TSFS 2015:73 Utkom från trycket

Läs mer

SAMLING (SRVFS 1992:4) OM TRANSPORT AV

SAMLING (SRVFS 1992:4) OM TRANSPORT AV 1 STATENS RÄDDNINGSVERKS FÖRFATTNINGS- SAMLING (SRVFS 1992:4) OM TRANSPORT AV FARLIGT GODS Föreskriften gäller för hamntransport av farligt gods. Med hamntransport avses sådan transport av farligt gods

Läs mer

Fartygspersonalens specialbehörigheter

Fartygspersonalens specialbehörigheter 1 (6) Utfärdad: 26.2.2013 Träder i kraft: 1.3.2013 Rättsgrund: Lagen om Trafiksäkerhetsverket (863/2009) Giltighetstid: tills vidare Ändringsuppgifter: Ändrat 14.8.2013 Fartygspersonalens specialbehörigheter

Läs mer

LOKALA DRIFT- OCH ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SÖLVESBORGS HANDELSHAMN

LOKALA DRIFT- OCH ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SÖLVESBORGS HANDELSHAMN LOKALA DRIFT- OCH ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SÖLVESBORGS HANDELSHAMN Lokala drifts- och ordningsföreskrifter för Sölvesborgs handelshamn Utöver vad som anges i Hamnordningen för Sölvesborgs Handelshamn gäller

Läs mer

Lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Enköpings hamn

Lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Enköpings hamn Lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Enköpings hamn Inledande bestämmelser Paragraf 1 Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i kapitel 3 i ordningslagen.

Läs mer

Säker transport av gas

Säker transport av gas Säker transport av gas EIGA (European Industrial Gases Association) är ett gemensamt samarbetsorgan i säkerhetsfrågor för Europas gasbolag, skriften är baserat på EIGAs rekommendationer. Säker transport

Läs mer

Hitta förbättringsobjekten!

Hitta förbättringsobjekten! Hitta förbättringsobjekten! Checklista för elentreprenören SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN Egenvärdering av elsäkerhet Att sörja för säkerheten är en väsentlig del av verksamheten och kunnandet för alla fackpersoner

Läs mer

Kommunal Författningssamling Reglemente

Kommunal Författningssamling Reglemente Kommunal Författningssamling Reglemente 1996 Nr 4 LOKALA ORDNINGS- OCH SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR MARSTRANDS HAMN I KUNGÄLVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 1995 Reviderad: KF 2007-12-06

Läs mer

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN 1. Säkerhets- och miljöskyddsförklaring 2. Ägarförhållande 3. Säkerhets- och miljöansvarig 4. Ansvar och befogenheter 5. Kompetens och utbildning 6. Checklistor för

Läs mer

Förare och maskiner i byggoch anläggningsbranschen

Förare och maskiner i byggoch anläggningsbranschen Förare och maskiner i byggoch anläggningsbranschen Vägledning till aktuella regler gällande mobila arbetsmaskiner. Oktober 2013 Maskinförare Utbildning För att köra följande maskiner erfordras enligt kollektivavtal

Läs mer

Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar

Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:7) om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Säkerhetsföreskrifter

Säkerhetsföreskrifter Halmstadverket Säkerhetsföreskrifter Halmstadverket 2 Hälso- och säkerhetsföreskrifter för entreprenörer anlitade av E.ON Värmekraft Sverige AB samt E.ON-anställda. Syftet med föreskrifterna är att verka

Läs mer

Inledande bestämmelser

Inledande bestämmelser 2 (6) INLEDANDE BESTÄMMELSER... 2 TRAFIKBESTÄMMELSER... 3 FÖRTÖJNING, FÖRHALNING, FÖRFLYTTNING MM.... 3 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET M M... 4 LASTNING, LOSSNING, UPPLÄGGNING AV GODS M M... 5 SÄRSKILDA ORDNINGSFÖRESKRIFTER...

Läs mer

9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser

9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 9.2 Utkast till lag Ny dammsäkerhetslag 1 kap. Allmänna bestämmelser 1. Syfte Syftet med denna lag är att garantera säkerheten i samband med anläggande, underhåll och drift av dammar samt att minska

Läs mer

1 Bakgrund. Vad avser tekniska egenskaper som transportabla tryckbärande anordningar ska uppfylla anges dessa i ADR-S och RID-S.

1 Bakgrund. Vad avser tekniska egenskaper som transportabla tryckbärande anordningar ska uppfylla anges dessa i ADR-S och RID-S. 1 Bakgrund Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är behörig myndighet för landtransport av farligt gods, vilket innebär att MSB ska verka för att förebygga olyckor och tillbud i samband med

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 maj 2015 687/2015 Statsrådets förordning om varselmärkning och signaler på arbetsplatser samt om minimikraven på dem Ienlighetmedstatsrådetsbeslutföreskrivsmedstödav14

Läs mer

1.Risk för fall från högre höjd än 2 meter

1.Risk för fall från högre höjd än 2 meter 1 Generell säkerhetsinstruktion 1.Risk för fall från högre höjd än 2 meter Integrering av skyddsanordningar Byggnadsställning med fallskydd ska användas Det skall finnas en ställningsplan och vem som har

Läs mer

Körkortslag (1998:488)

Körkortslag (1998:488) Körkortslag (1998:488) Allm. anm. Följande kapitel har inte tagits in i denna handbok: Kap. 3 (Utfärdande och giltighet av körkort, traktorkort och förarbevis), kap. 4 (Övningskörning m.m.), kap. 5 (Körkortsingripande),

Läs mer

Lokala föreskrifter. Mobila arbetsplattformar

Lokala föreskrifter. Mobila arbetsplattformar Utgåva: 4 Datum: 2008-07-09 Sida 1 (5) Husums fabrik Lokala föreskrifter Mobila arbetsplattformar Utgåva: 4 Datum: 2008-07-09 Sida 2 (5) Husums fabrik LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR MOBILA ARBETSPLATTFORMAR Med

Läs mer

TILL FOTS OCH MED CYKEL TRAFIKSKYDDET

TILL FOTS OCH MED CYKEL TRAFIKSKYDDET Lämna spelrum TILL FOTS OCH MED CYKEL TRAFIKSKYDDET Innehåll 3 Till fots och med cykel 4 På egna vägar 5 Körning i cykelfält 6 Var vaksam i korsningar 6 Lär dig väjningsreglerna 7 Enligt vägmärke 8 Den

Läs mer

SAMMANDRAG AV STADGARNA FÖR VARUBESIKTNING (i kraft från den 1 januari 2015)

SAMMANDRAG AV STADGARNA FÖR VARUBESIKTNING (i kraft från den 1 januari 2015) SAMMANDRAG AV STADGARNA FÖR VARUBESIKTNING (i kraft från den 1 januari 2015) Enligt 7 i stadgarna för varubesiktning ska varubesiktningsmannen ge parterna vid besiktningen för information den del av stadgarna

Läs mer

Råd och. skyddsanvisningar

Råd och. skyddsanvisningar Råd och skydds- Råd anvisningar och skyddsanvisningar för dig som ska arbeta inom Banverkets spårområde för dig som ska arbeta inom Banverkets spårområde Arbetsmiljölagen Utdrag ur arbetsmiljölagen 3 kapitlet

Läs mer

LAGERMILJÖ = RISKMILJÖ

LAGERMILJÖ = RISKMILJÖ LAGERMILJÖ = RISKMILJÖ Alla lager oavsett storlek eller ålder är en s.k. RISKMILJÖ Detta innebär att sannolikheten för olyckor är betydligt större där än på många andra arbetsplatser. Det finns regler

Läs mer

Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet

Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet Godkänd av stadsstyrelsen 26.04.2010 VERKSAMHETSPROGRAM - STRATEGI FÖR ARBETARSKYDDET 1. Allmänt Syftet med arbetarskyddet är att förbättra arbetsmiljön och

Läs mer

Gasol på restauranger

Gasol på restauranger Gasol på restauranger Den vanligaste hanteringen av brandfarlig vara i restauranger är gasol. Gasolen används som bränsle till bl a gasolspisar. Det förekommer också gasol för uppvärmning av sk. terrassvärmare.

Läs mer

Förebyggande av fallrisk vid lossning av betongelement

Förebyggande av fallrisk vid lossning av betongelement Förebyggande av fallrisk vid lossning av betongelement Arbete på två meters höjd eller mer vid lossning av betongelement Vid projekterings- och planeringsarbetet grundläggs förutsättningarna för att åstadkomma

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker orsakas av farliga kemiska ämnen på din arbetsplats. Ämnena är ofta inköpta kemiska produkter,

Läs mer

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR Åtgärder i händelse av olycka eller tillbud Vid olycka eller tillbud som inträffar under transport, ska medlemmarna i fordonsbesättningen vidta följande åtgärder, förutsatt

Läs mer

FALKENBERGS KOMMUNS 1.2 FÖRFATTNINGSSAMLING

FALKENBERGS KOMMUNS 1.2 FÖRFATTNINGSSAMLING LOKALA ORDNINGS- OCH SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR FALKENBERGS HAMN OCH GLOMMENS HAMN antagna av kommunfullmäktige 2006-09-28 116 Gäller fr. o. m. 2006-10-31 Falkenbergs kommun föreskriver följande med stöd

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om säkerheten vid asbestarbeten I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av arbetarskyddslagen (738/2002), 48 3 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om

Läs mer

Allm. anm. Om kontroller vid transporter på väg och inre vattenvägar, se [3551] o.f.

Allm. anm. Om kontroller vid transporter på väg och inre vattenvägar, se [3551] o.f. 2 Farligt gods Allm. anm. Om kontroller vid transporter på väg och inre vattenvägar, se [3551] o.f. Farligt gods [3161] Lag (2006:263) om transport av farligt gods Inledande bestämmelser 1 [3161] Syftet

Läs mer

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter UFV 2008/758 Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29 Innehållsförteckning Förvaring av kemiska produkter 3 Ansvar 3 Allmänna anvisningar

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 december 2014 1271/2014 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om godkännande av fordon Utfärdad i Helsingfors den 18 december

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Risker och åtgärder Fall, ras, belastning m m

Risker och åtgärder Fall, ras, belastning m m Risker och åtgärder Fall, ras, belastning m m Foto: Igor Kecskés Maconkai 1!! Risk för fall Exempel: Fall vid arbete på ställning Fall från stege Fall i gropar eller schakt utan skydd Fall genom skivmaterial

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om utrustning för vattenlivräddning vid hamnar,

Läs mer

Märkning m.m. Användning

Märkning m.m. Användning beträffande stege enligt svensk standard SS 2091, Stegar bärbara stegar, utgåva 4 del E, beträffande arbetsbock enligt bilagan till dessa föreskrifter, och vid provningen visat sig uppfylla där ställda

Läs mer

GODSHANTERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GODSHANTERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GODSHANTERING Ämnet godshantering behandlar godshantering med hjälp av truckar, maskiner och olika typer av lastbärare. Det behandlar också lastning, lossning och lastsäkring av gods samt lagar och andra

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Instruktion till Bilaga B, hantering av brandfarlig gas Den här bilagan använder du till ansökan för brandfarlig gas. Bilagan fungerar också som ett information och kunskapsmaterial till föreståndarna

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning elarbeten och drifsarbeten I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av elsäkerhetslagen (1135/2016): 1 Tillämpningsområde I denna förordning finns bestämmelser om sådana

Läs mer

HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014

HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014 HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014 31.3.2014 1 Heta arbeten - säkerhetsföreskrift 2014 Innehåll 1 Säkerhetsföreskriftens syfte... 2 2 Förpliktelse... 2 3 Definitioner... 2 4 Hetarbetsplan... 3 5 Heta

Läs mer

MSBFS Remissutgåva rapporter över förstörande och oförstörande provning, värmebehandlingsprotokoll, och kalibreringsprotokoll.

MSBFS Remissutgåva rapporter över förstörande och oförstörande provning, värmebehandlingsprotokoll, och kalibreringsprotokoll. Förslag till Föreskrifter om ändring i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2015:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) Med stöd av 15 förordningen (2006:11)

Läs mer

SKYDDSANVISNING FÖR STÄLNNINGSARBETE

SKYDDSANVISNING FÖR STÄLNNINGSARBETE Din säkerhet och framgång är viktigt för oss. Vänligen skriv ut denna skyddsanvisning, läs noggrant och om du har några frågor angående anvisningarna kan du be om hjälp. Vi är här för att tjäna dig. SKYDDSANVISNING

Läs mer

Krav på cisterner inom vattenskyddsområden

Krav på cisterner inom vattenskyddsområden Vattenskydd Krav på cisterner inom vattenskyddsområden Förvaring av diesel, eldningsolja, spillolja och andra miljö- och brandfarliga vätskor i markförlagda cisterner regleras i flera olika lagstiftningar.

Läs mer

Lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter Mariestads hamn

Lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter Mariestads hamn Lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter Mariestads hamn Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 1996-02-19 Datum: 2012-02-13 Dnr: Sida: 2 (5) Beslutade av kommunfullmäktige den 19 februari

Läs mer

Bilaga 1. Moment som granskas: Mera uppgifter. Buller F 1. Fortgående buller F 2. Slagbuller

Bilaga 1. Moment som granskas: Mera uppgifter. Buller F 1. Fortgående buller F 2. Slagbuller Bilaga 1 Arbetsbok för riskbedömning på arbetspaltser FYSIKALISKA RISKFAKTORER (F) Företag: Datum: SHM Arbetarskyddsavdelningen IDENTIFIERING AV FAROR Mål för bedömning Utfört av Moment som granskas: Faror

Läs mer

TÄ N K PÅ ELS Ä K E R H ETEN L Å T P R O F F S E N I N S T A L L E R A

TÄ N K PÅ ELS Ä K E R H ETEN L Å T P R O F F S E N I N S T A L L E R A TÄ N K PÅ ELS Ä K E R H E T E N L Å T P R O F F S E N I N S T A L L E R A TÄNK PÅ ELSÄKERHETEN LÅT PROFFSEN INSTALLERA Enligt lagen får elinstallationer bara utföras av yrkesmän inom elbranschen. Försäkra

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 18 september 2015 Föreskrifter

Läs mer

Hamnordning. Fastställd av kommunfullmäktige 2009-11-30, 120. Lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Härnösands hamn, Härnösands kommun.

Hamnordning. Fastställd av kommunfullmäktige 2009-11-30, 120. Lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Härnösands hamn, Härnösands kommun. HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (4) Hamnordning Fastställd av kommunfullmäktige 2009-11-30, 120 Lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Härnösands hamn, Härnösands kommun. Härnösands kommun föreskriver följande

Läs mer

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter UFV 2008/758 Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29, reviderad 2015-12-21 Innehållsförteckning Förvaring av kemiska produkter

Läs mer

Fartyg- varje föremål som används för transport på vatten och varje annat föremål som kan förflyttas på eller i vatten.

Fartyg- varje föremål som används för transport på vatten och varje annat föremål som kan förflyttas på eller i vatten. Ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Norrköpings Hamn At your service! 16,5 m Beslutade av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun den 2013-08-26 och ändrad 2015-03-30 46 avseende definitionen trossföringstjänster

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

Riktlinjer för mottagning av farligt gods

Riktlinjer för mottagning av farligt gods UFV 2012/1631 Riktlinjer för mottagning av farligt gods Vid Uppsala universitets godsmottagningar Fastställd av Annika Edlund, säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods på väg Innehållsförteckning

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

TILLVERKARENS ANMÄLAN OM RISKSITUATION I SAMBAND MED PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

TILLVERKARENS ANMÄLAN OM RISKSITUATION I SAMBAND MED PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ANVISNING 5/2005 20.12.2005 Dnro 1903/01/2005 TILLVERKARENS ANMÄLAN OM RISKSITUATION I SAMBAND MED PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Fullmaktsbestämmelser Lagen om produkter och utrustning

Läs mer

Utrustning för vattenlivräddning

Utrustning för vattenlivräddning Utrustning för vattenlivräddning 1 Säkerhet vid vatten I december 2007 publicerade Statens Räddningsverk, SRV, allmänna råd och kommentarer om utrustning för vattenlivräddning vid hamnar, kajer, badplatser

Läs mer

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme 2014-03-18 REP 2013/100374 1 (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Olycksfall (t ex fall, fallande föremål, fordon)

Olycksfall (t ex fall, fallande föremål, fordon) Olycksfall (t ex fall, fallande föremål, fordon) Risken för fall Fall är den vanligaste orsaken till dödsfall och olyckor på bl a byggarbetsplatser. Risken för fall ska vara förebyggd. Om det behövs ska

Läs mer

Gott uppförande tillåtet. osaklig behandling förbjuden

Gott uppförande tillåtet. osaklig behandling förbjuden Gott uppförande tillåtet osaklig behandling förbjuden Instruktioner till arbetsplatserna för att förhindra, identifiera och behandla osaklig behandling den riskeras, arbetskollektivet belastas och välmåendet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 26 september 2001 Nr 802 806 INNEHÅLL Nr Sidan 802 Inrikesministeriets förordning om rengöring av ventilationskanaler och ventilationsanordningar

Läs mer

C:\Documents and Settings\annjoh01\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK11\Redovisning av regeringuppdrag - lag och förordningstext.

C:\Documents and Settings\annjoh01\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK11\Redovisning av regeringuppdrag - lag och förordningstext. 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underlag för ratificering av FN:s internationella konvention om kontroll av skadliga påväxthindrande

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 SRVFS Statens räddningsverks föreskrifter om säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods Lagstiftningsområde:

Läs mer

ATT BEAKTA: RISKERNA VID BRISTFÄLLIG LASTSÄKRING; PERSONSKADOR, VID VÄRSTA FALL HOT FÖR ÖVRIGA VÄGTRAFIKANTERS LIV OCH HÄLSA

ATT BEAKTA: RISKERNA VID BRISTFÄLLIG LASTSÄKRING; PERSONSKADOR, VID VÄRSTA FALL HOT FÖR ÖVRIGA VÄGTRAFIKANTERS LIV OCH HÄLSA LASTSÄKRINGSFRÅGOR VID VÄGTRANSPORT UR ETT FINSKT PERSPEKTIV ATT BEAKTA: RISKERNA VID BRISTFÄLLIG LASTSÄKRING; PERSONSKADOR, VID VÄRSTA FALL HOT FÖR ÖVRIGA VÄGTRAFIKANTERS LIV OCH HÄLSA RISK FÖR EGENDOMSSKADOR

Läs mer

Arbete på elektrisk materiel

Arbete på elektrisk materiel 2003-10-10 Sida 1 (9) *AFEL* *AF EL -* Arbete på elektrisk materiel Innehållsförteckning 1 Arbete på elektrisk materiel... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Ordförklaringar... 3 2 Elektriskt arbete...

Läs mer

Ny lag och förordning om brandfarliga och explosiva varor

Ny lag och förordning om brandfarliga och explosiva varor Ny lag och förordning om brandfarliga och explosiva varor. lars.synnerholm@msb.se 010-240 43 48 1 2 Lagen (2010:1011) och förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor Trädde i kraft den

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

Sandspridare 1,8m - 2,1m - 2,4m Bruksanvisning

Sandspridare 1,8m - 2,1m - 2,4m Bruksanvisning Sandspridare 1,8m - 2,1m - 2,4m Bruksanvisning 2015-09-07 Bon Net AB 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION 2. ANVÄNDNINGSOMRÅDE 3. ALLMÄNNA SÄKERHETSANVISNINGAR 4. TEKNISKA DATA 5. MONTERING 6. SÄRSKILDA

Läs mer

Fallskydd. Fallskyddsutrustning Stödutrustning Skötsel & underhåll

Fallskydd. Fallskyddsutrustning Stödutrustning Skötsel & underhåll skydd skyddsutrustning utrustning Skötsel & underhåll skyddsutrustning För att förebygga de riskmoment som är förenade med arbete på hög höjd är arbetsgivaren skyldig att tillhandahålla personlig skyddsutrustning

Läs mer

RET 2009/7530 Bilaga 2

RET 2009/7530 Bilaga 2 RET 2009/7530 Bilaga 2 Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:7) om tillfälliga personlyft med kranar eller

Läs mer

Brandlarmanläggningen ökar tryggheten för dem som vistas i fastigheten.

Brandlarmanläggningen ökar tryggheten för dem som vistas i fastigheten. En brandlarmanläggning installeras i fastigheten vanligen redan i byggfas, eftersom detta förutsätts i bygglov. Fastighetens ägare eller innehavare svarar för att anläggningen är i funktionsdugligt skick.

Läs mer

054-52 27 00 info@roofacsafety.se www.roofacsafety.se. Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015

054-52 27 00 info@roofacsafety.se www.roofacsafety.se. Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015 054-52 27 00 info@roofacsafety.se www.roofacsafety.se Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015 Sanktionsavgifter vid fallrisk över 2 meter Den 1 juli 2014 infördes

Läs mer

NCC:s ordnings- och skyddsregler

NCC:s ordnings- och skyddsregler Ordnings- och skyddsregler NCC:s ordnings- och skyddsregler Ordnings- och skyddsreglerna gäller för produktionsarbetsplatser inom NCC Building och Infrastructure i Sverige och kan kompletteras med arbetsplatsspecifika

Läs mer

LNG-driftsföreskrifter inklusive LNG-bunkring

LNG-driftsföreskrifter inklusive LNG-bunkring THE PORT OF SCANDINAVIA LNG-driftsföreskrifter inklusive LNG-bunkring ENERGIHAMNEN I GÖTEBORG 2015-07-01 57 42 N 11 56 E INNEHÅLL INLEDNING...3 1. ALLMÄNT...3 2. LNG-BUNKERDRIFTFÖRESKRIFTER...4 2.1 Allmänt...4

Läs mer

Hamnordning för Kalmar hamn

Hamnordning för Kalmar hamn Hamnordning för Kalmar hamn Antagen av kommunfullmäktige den 20 november1995, 153, med ändring den 29 januari 2007, 7 och den 31 oktober 2011, 207. Kalmar kommun föreskriver följande, med stöd av 1 förordningen

Läs mer

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

Frontblad 2,0m - 2,2m - 2,4m Bruksanvisning

Frontblad 2,0m - 2,2m - 2,4m Bruksanvisning Frontblad 2,0m - 2,2m - 2,4m Bruksanvisning 2015-09-07 Bon Net AB 1 2015-09-07 Bon Net AB 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION 2. ANVÄNDNINGSOMRÅDE 3. ALLMÄNNA SÄKERHETSANVISNINGAR 4. TEKNISKA DATA 5.

Läs mer

Beslutade av Kommunfullmäktige: Reviderade av Kommunfullmäktige: och xx- xx

Beslutade av Kommunfullmäktige: Reviderade av Kommunfullmäktige: och xx- xx STRÖMSTADS KOMMUN 1 (8) HAMNORDNING OCH SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR STRÖMSTADS KOMMUNS SAMTLIGA HAMNAR TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Beslutade av Kommunfullmäktige:1995-12 14. Reviderade av Kommunfullmäktige:2002-02-14

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2003:365 Utkom från trycket den 17 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods Ändrad 2015-03-16 Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver 1 följande

Läs mer

Vet du vad som gäller?

Vet du vad som gäller? Vet du vad som gäller? Utdrag ur Wihlborgs fastigheters arbetsmiljöplan 2012. Detta är ett utdrag ur den arbetsmiljöplan som ingår i avtalet med Wihlborgs entreprenörer. Kontaktperson miljöchef Hanna Claesson.

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om sjöfartsskydd; beslutade den 22 juni 2004. Sjöfartsverket föreskriver följande med stöd av 3, 4 och 9 förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd.

Läs mer