KAD bara när det är motiverat! Kateterproblem? Nej tack!
|
|
- Ida Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KAD bara när det är motiverat! Kateterproblem? Nej tack! Ett utbildningsprogram för Östergötland av Hans Hjertberg, Projektledare, Chefläkare Sara Lindegren, Projektsamordnare, Verksamhetsutvecklare PSE Christer Ahlstrand, Öl, Urol klin i Östergötland, US Anne Charlotte Brodén, Leg Ssk, NSV Mats Guldstrand, Instruktionssjuksköterska, Clinicum, CHV Barbro Isaksson, Hygienöverläkare, Chefläkare Susann Karnock, Uroterapeut, Urol klin i Östergötland, ViN Helen Marklund, Leg Ssk, Med Dr, Urol klin i Östergötland, US Martin Magnusson. Projektansvarig, Utvecklingschef, PE chef CHV Omarbetat av Jon Forsberg, urolog och Britta Larsson uroterapeut, april 2014 I samarbete med Kirurgiska kliniken, Urol. sektionen i Jönköpings län 1
2 Urikap Kunskaps och instruktörsutbildning 2
3 Syfte och mål 1. Minimera skador på urinblåsan: - förebygga urinretention - tidigt upptäcka urinretention 3
4 Syfte och mål 2. Minimera andelen vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) - KAD bara när det är motiverat - Rätt skötsel och omvårdnad av patienter med Kàd, blåstömningsproblem. - Tillämpa basal vårdhygien 4
5 Fördelning av vårdrelaterade skador SKL: Patientsäkerhet lönar sig, kostnader för skador och vårdskador i slutenvården år Hans Ruthberg
6 VRI-förekomst
7
8 KAD-användning
9 Riskfaktor KAD (ppmmätningar)
10 Disposition av dagen Allmänt om kateterisering Regelverk Formell, reell kompetens Dokumentation Bladderscan, övning Indikationer Presentation av katetrar, olika katetertyper Kateteriserings-teknik Katetervård Påsar, propp, klämmor Urinodling 10
11 Disposition forts Om suprapubisk kateter Om nefrostomier och splintar Praktiska KAD - övningar på attrapp Hur förhindra överbehandling av KAD - orsakad bakteruri? Positiv urinodling hos äldre Hur arbetar KAD-ansvariga vidare lokalt? Du som instruktör Hur sker uppföljning av er utbildning? Utvärdering och avslutande diskussion 11
12 Identifiera patienter med urinretention Alla patienter som söker vård (sjukhus) ska bedömas om de har en allmän eller specifik risk för urinretention. 12
13 Allmän och specifik risk för urinretention Allmän risk uppkommer oftast i samband med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Målet är att upptäcka residualurin/urinretention så tidigt som möjligt och innan en allvarlig skada har uppstått. Specifik risk uppstår oftast i samband med den aktuella sjukdomen/skadan/behandlingen. Målet är ingen skada alls på urinblåsan. 13
14 Definition av urinretention Oförmåga att tömma urinblåsan Över ml efter miktion finns risk för blåsskada Över 40 % av blåsans totala kapacitet kvar i blåsan efter miktion 14
15 Tumregler, allmän risk Resurin är vad som finns kvar i blåsan efter miktion Resurin mätning snarast efter ankomst Resurin < 200ml = ingen mer mätning Resurin > 200ml = specifik risk Resurin > 400 ml = urinretention (?) 15
16 Bestämning av residualurin Indikation Vägledning behov att hjälpa pat. att tömma blåsan. Tappa, sätta KAD eller S-kat God- ej exakt mätning av urinmängd Låt patienten spontant- avskildhet tömma urinblåsan Kvarvarande mängden avspeglar blåstömningsförmågan Mängd urin varierar Upprepa mätning
17 Tillvägagångssätt Välj om Du undersöker man eller kvinna (livmoder eller inte, pubertet?) Använd rikligt med ultraljudsgel på huden/proben Applicera proben mot bukväggens framsida Medellinjen, några cm ovan blygbenet Rikta snett nedåt mot lilla bäckenet Håll stilla så länge undersökningen pågår Om förband- mät från sidan Bild av blåsan inom undersökningsfältet
18 Felkällor Vätska i närheten av urinblåsan ger en större resturin än vad som faktiskt finns Ascites (ökad mängd vätska i bukhålan) Vätskefyllda cystor Färska blödningar Graviditet Nyförlöst kvinna med stor livmoder
19 Andra felkällor Flyttar proben under pågående scanning Scanning utanför medellinjen Felriktad prob Patienten rör på sig För liten mängd gel 000 på skärmen för vissa modeller
20 Dags för test av Bladderscan Principfunktion Prova på er själva Prova på varandra ALLA ska utföra mätning 20
21 Konsekvenser av urinretention Urinretention kan leda till: - skador på urinblåsan(4) - förlängd sjukhusvistelse(5) - minskad livskvalité(6) Bladder-scan kan minska andelen: KAD(7), vårdrelaterade urinvägsinfektioner(8) kostnader(9) 4. Mustonen S, Ala-Houhala I, Tammela TL. Proteinuria and renal function during and after acute urinary retention. J Urol 1999;161:1781-4; discussion Shadle B, Barbaro C, Waxman K, Connor S, Von Dollen K. Predictors of postoperative urinary retention. Am Surg 2009;75: Thomas K, Oades G, Taylor-Hay C, Kirby RS. Acute urinary retention: what is the impact on patients' quality of life? BJU Int 2005;95: Stevens E. Bladder ultrasound: avoiding unnecessary catheterizations. Medsurg Nurs 2005;14: Lee YY, Tsay WL, Lou MF, Dai YT. The effectiveness of implementing a bladder ultrasound programme in neurosurgical units. J Adv Nurs 2007;57: Palese A, Buchini S, Deroma L, Barbone F. The effectiveness of the ultrasound bladder scanner in reducing urinary tract infections: a metaanalysis. J Clin Nurs 2010;19:
22 Allmän risk för urinretention Hög ålder Förstorad prostata Kronisk alkoholism Diabetes TIA/stroke/neurologiska sjukdomar Kognitiv nedsättning/förvirring Tidigare urinretention /inkontinens/skada/sjukdomar i urinvägarna 22
23 Allmän risk för urinretention.forts Urinvägsinfektion/prostatit Kronisk smärta Delvis immobilisering Psykisk stress Buksmärta/förstoppning Läkemedel 23
24 Åtgärder vid allmän risk Skaffa bästa tänkbara förutsättningar för blåstömning Integritet Optimal sitt- eller ståställning Assistans 24
25 Specifik risk för urinretention Nyupptäckt resurin >200 ml Akut sjukdom, trauma, intoxikation med lätt/måttlig allmänpåverkan, medvetslöshet Svår smärta Hinder i urinvägarna Avslutad KAD - behandling 25
26 Ryggbedövning/narkos/operationer Pareser Förlossning Specifik risk för urinretention.forts Behandling med stora mängder vätska/diuretika Opererad i urinvägarna 26
27 Behandling, specifik risk för urinretention Optimal blåstömningssituation/ egen miktion Miktion enligt tidsschema Frikostig engångstappning Bladder-scan enligt tidsschema Resturinmängd/vätsketillförsel avgör kontrollintervall Frikostig bladderscan pre- och postoperativt I förekommande fall även peroperativt 27
28 Vem ska göra vad här? 28
29 KAD-behandling KAD (vanlig behandling vid urinretention) orsakar 80% of uvi och är en reservoar för multiresistenta bakterier(10) Vanligt med över- och felanvändning av KAD (11,12) Kateterrelaterade urinvägsinfektioner ökar sjuklighet, dödlighet och kostnader (12,10,13,14) 10. Tambyah PA, Knasinski V, Maki DG. The direct costs of nosocomial catheter-associated urinary tract infection in the era of managed care. Infect Control Hosp Epidemiol 2002;23: Saint S, Wiese J, Amory JK, Bernstein ML, Patel UD, Zemencuk JK, et al. Are physicians aware of which of their patients have indwelling urinary catheters? Am J Med 2000;109: Gokula RR, Hickner JA, Smith MA. Inappropriate use of urinary catheters in elderly patients at a midwestern community teaching hospital. Am J Infect Control 2004;32: Holroyd-Leduc JM, Sen S, Bertenthal D, Sands LP, Palmer RM, Kresevic DM, et al. The relationship of indwelling urinary catheters to death, length of hospital stay, functional decline, and nursing home admission in hospitalized older medical patients. J Am Geriatr Soc 2007;55: Defez C, Fabbro-Peray P, Cazaban M, Boudemaghe T, Sotto A, Daures JP. Additional direct medical costs of nosocomial infections: an estimation from a cohort of patients in a French university hospital. J Hosp Infect 2008;68:
30 Regelverk SFS 1993:584 Lag om medicinsk tekniska produkter SFS 2008:355 Patientdatalag SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2005:27 Samverkan vid in och utskrivning av patienter i sluten vård SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården mm SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvård :6 30
31 Allmänt om kateterisering Utföras av person med kompetens Formell: läkare, sjuksköterska Reell: undersköterska med skriftlig delegering Skyldighet för verksamhetschef - lokala anvisningar Länk till PM på LISA - Uretrakatetrisering Ska dokumenteras i journal Ordination indikation, typ, storlek Liggetid, mängd vätska i ballong Öppet eller slutet system, påse/ventil Uppgifter om insättning Patientens egna iakttagelser KAD-mall i cosmic fortfarande inte klar 31
32 Ansvarsordning Läkare ansvarar för dokumentation av: ordination indikation katetertyp planerad behandlingstid öppen eller stängd KAD information om diagnos / behandling överrapportering till annan vårdgivare Sjuksköterska/ undersköterska ansvarar för dokumentation av: att katetern är satt och på rätt sätt antal ml vätska i kuffen ev. komplikationer vid insättandet muntlig och skriftlig information till patienten 32
33 Indikationer för KAD Indikation ska omprövas kontinuerligt Urinstämma - svag blåsmuskel - residualurin Op >2 timmar Intensivvård/timdiures Trauma - sänkt medvetandegrad Spolning vid kraftig hematuri Efter ingrepp i urinblåsa/prostata/uretra Oförmåga att tömma i flaska eller toalett, imobiliserad patient I livets slutskede Infektionsdränage 33
34 Kontraindikationer för KAD Bäckenfraktur med risk för urinrörsskada Urinrörsförträngning Nyligen opererad i urinrör/prostata/urinblåsa (se journalanteckning!) Icke kooperabel patient Hög vårdtyngd Inkontinens (relativ kontraindikation) Sfinkter-protes 34
35 Vi bör inte ta, utan se riskerna 35
36 Egen miktion bäst Tappning en eller flera gånger alt. kontinuerlig RIK KAD - bara då det behövs, så kort tid som möjligt.
37 Typ av kateterisering Engångstappning: Diureskontroll, mätning av residualurin, Mängd >400 ml urin Intermittent kateterisering (IK): Alternativ till temporär kvarliggande kateter Ren intermittent kateterisering (RIK): Kvarliggande urinkateter (KAD): Suprapubisk kateterisering (via bukväggen)
38 Indikationer för alternativa urinblåsedränage Ren intermittent kateterisering - RIK Bättre alternativ till KAD när patienten själv kan klara av åtgärden Vid avflödeshinder Vid svag blåsmuskel Suprapubisk kateter Bättre alternativ till KAD vid längre behov Skada på uretra Misslyckad uretrakateterisering Efter vissa operativa ingrepp 38
39 Steril och ren rutin Steril rutin: Rekommenderas vid all kateterisering/spolning på sjukhus. Övriga inrättningar; förstagångs - kateterisering, nedsatt immunförsvar, viss kirurgi, trauma Ren rutin: I hemmet (ordinärt boende), vid RIK Ren rutin men sterilt material Tänk på: Basal hygienrutin Fördröja bakteriekolonisation i urinblåsan Verksamhetschef, MAS bestämmer rutin 39
40 Kateteriseringsteknik Detta behöver du: Descutansvamp 4% Sterila handskar, plastförkläde Sterilt katetersetengångs Kateter enligt ordination Spruta 10 ml Sterilt vatten till kateterballong/glycobloc Xylocaingel 2% alt Sterilt kateterslem Urinuppsamlingspåse 40
41 Kateteriseringsteknik: Man Utstråla lugn! Avskärmad miljö Tvätta med Descutansvamp För tillbaka förhuden Kateter enligt ordination, Ch 14 Räta ut urinröret, utsträckt och uppåt Allergi? Xylocainspruta 10 ml 2 ggr eller mer - rikligt!! Alt Sterilt glidslem Spruta gel långsamt-tvåtre omgångar med 3 min mellanrum För in hela katetern till förgreningsstället forcera inte Mata in katetern ur sin förpackning/ ta ur sin förpackning 41
42 42
43 Riskabla ställen i uretra för strikturer 43
44 Kateteriseringsteknik forts Kontrollera att urin rinner innan du fyller kateterballongen/kuffen Sterilt vatten/glycobloc till ballongen/kuffen För fram förhuden, risk för parafimosis! Drag varsamt i katetern tills ballongen ger motstånd Koppla katetern till urinuppsamlingspåse/ kateterventil 44
45 Kan ballongen fyllas? 45
46 Kan ballongen fyllas? 46
47 Kan ballongen fyllas? 47
48 Vid problem med katetersättning kan en så kallad Tiemann-kateter användas efter ordination av läkare och beroende på Din kännedom om katetern 48
49 Utstråla lugn! Avskärmad miljö Tvätta med Descutansvamp och håll isär blygdläpparna Kateter enligt ordination, Ch 12 Allergi? Xylocainspruta 10 ml alt sterilt glidslem, spruta gel i urinröret och på katetern Alt sterilt glidslem Kateteriseringsteknik: Kvinna Svårt hitta urinrörsmynningen ibland Kontrollera att urin rinner innan du fyller kateterballongen/kuffen Sterilt vatten/glycobloc till ballongen/kuffen Koppla katetern till urinuppsamlingspåse/ kateterventil 49
50 Filmtime!!! Träna på atrapper
51 Urinuppsamling Kateterpåsar: Slutet system tömbar påse, byte ca 1 vecka Delvis slutet system icke tömbar påse, nattpåse Lång slang upphängningsanordning under urinblåsans nivå Kateterventil: Byte efter 1 vecka Kateterklämma - fixera inte på katetern! 51
52 Praktiska tips Katetervård: God hygien- ökad sekretion, tvätta med tvål och vatten, även katetern Bra fixering av katetern sängliggande patient - lång påse uppegående patient ventil eller kort påse med benband Över kalsongkanten på män? Extra dryck -1,5-2 l lägre bakteriekoncentration, undantag vätskerestriktion 52
53 Fixering av katetern 53
54 Stängd eller öppen kateter Stängd eller öppen kateter: Kateterschema används inte Sängliggande patient - öppen kateter till fullt mobiliserad Öppen kateter: feber som orsakas av infektion i urinvägarna vid hematuri urinblåsan utspänd Minst två veckor Efter urologiska operationer Av sociala skäl/demens Stängd kateteter öppnas 3-4 tim intervall vid urineringsbehov 54
55 Att spola en kateter Indikationer: Kontroll av kateterläge Grumlig urin, stopp i katetern, misstänkt hinder i katetern NaCl Spolvätska 9 mg/ml Klorhexidin 0,2 % 60 ml spruta, steril skål Spola in en mindre mängd- inte göra ont Aspirera med jämna mellanrum Håll kontroll på hur mycket du spolar in 55
56 Att spola en kateter forts Låt helst bli!!! 56
57 Att dra en kateter Inget behov av blåsträning!! Fyll urinblåsan tills patienten får urinträngning (!) med kroppsvarm NaCl spolvätska 9 mg/ml eller vatten, max ca 400 ml Töm kateterballongen med spruta Klipp aldrig av katetern Kontrollera att katetern är hel i samband med uttagande Be patienten urinera mät mängden, resturin? KONTROLL är viktigt, veta mer än anta Katetern sitter hårt: Spruta bedövningsgel i och vid sidan av katetern Ballongen kan ej tömmas : Läkarordination NaCl spolvätska 9 mg/ml > 20 ml + punktion (läkare) Medicinsk bensin 3-5 ml Renspola urinblåsan noga 57
58 Problem Sekretion Rengöring av katetern Byte till tunnare kateter, annat katetermaterial Stenbildning / uttalade lokala problem Annat katetermaterial, tätare kateterbyten Efter läkarordination spola med klorhexidin Utred förekomst av blåssten Läckage Kateterläge och funktion? Spolning Efter läkarordination, byte till tunnare kateter, annat katetermaterial Behandling med antikolinergika Föreligger symptomgivande UVI? Diskussion. 58
59 Gå in på LISA och följ: Lokala anvisningar uretrakateterisering Startsida > PM medicinska o vårdadm > PM och riktlinjer >Urologiska kliniken Urinvägskatetrisering Använd inte Vårdhandboken gällande KAD etc., följ våra riktlinjer enligt ovan! 59
60 Urinodling från kateter Vid användning av slutet system: Stäng av katetern min Desinficera med klorhexidinsprit 0,5% Använd 2 ml spruta med fin nål/vacutainer Punktera nedanför förgreningsstället. Ej helsilikonkateter I samband med kateterisering: Låt de första ml urin rinna ut Samla upp urin i provtagningsrör eller steril skål
61 Punktion för odling 61
62 Förvirrande namn på slangar också? 62
63 Genomgång av katetrar Vanliga katetrar Nelaton Foley Tiemann Tvåvägs Trevägs Ex. på specialkatetrar Couvelaire Dufour Simplastic Mm mm 63
64 Exempel på olika katetrar 64
65 Genomgång av katetrar forts Material Plast PVC/ PVC-fritt Latex Silikon Yta Materialet enbart Hydrofil Förfylld/ej förfylld Hydrogel Silikonelastomer Silver 65
66 66
67 Referenser Urinvägskateterisering, Lokala riktlinjer (2012) Patient med nefrostomikateter Schönebeck, J (1997, 2011). Blåskatetern och dess bruk. Astra Tech förlag 67
68 Suprapubisk kateter 68
69 Anläggning av suprapubisk kateter 69
70 Suprapubisk kateterisering S-kat Dränage set utan ballong Ch 10 eller Dränage set med ballong Ch 15 eller Bard Biokath-set Ch 12 Fylld urinblåsa! Betraktas som ett operativt ingrepp Klorhexidinsprit 5 mg/ml hud Bedövningsmedel enl ord Punktions nål lång grön Kniv ev. hudsutur, nålförare Komplikationer: Blödning Tarmperforation Når ej blåsan Katetern hamnar i uretra Senare problem: Läckage längs katetern Läckage ur uretra Svallkött Katetern glider ur Lägesproblem 70
71 Byte av suprapubisk kateter Hud och gammal kateter tvättas med Descutansvamp 4% Kateter enl ordination, öka storlek 2 Ch vid varje byte (till c:a Ch 20), kort kateter Bedövningsgel runt fisteln Fyll med NaCl spolväska 9 mg/ml/vatten Töm ballongen och tag bort gammal kateter För genast in den nya katetern Fyll ballongen med ordinerad mängd sterilt vatten efter urin tömt sig Drag ut katetern tills ballongen gör motstånd 71
72 Patient med nefro(pyelo)stomikateter N-kat Indikation: Avlasta njuren Hinder i urinledaren, skada med läckage eller njuroperation Anläggs vanligen perkutant på röntgen i lokalanestesi med hjälp av genomlysning eller ultraljud Byten sker på röntgenavdelning med olika tidsintervall beroende på katetertyp Röntgen ansvarar för akuta byten 72
73 Dubbel J, Stent, Splint, Pigtail 73
74 Nefrostomikateter 74
75 Komplikationer vid nefrostomikateter Tag kontakt med ansvarig läkare vid Blodig, illaluktande eller grumlig urin Minskade urinmängder Stopp i katetern Smärtor Hög temp Urinläckage Om nefrostomikatetern åkt ut måste en ny sättas in snarast!! 75
76 Skötsel av nefrostomikateter Tvätt med Descutansvamp, alt. klorhexidinsprit byte av förband, förbindelseslang, urinuppsamlingspåse 1ggr/vecka eller enligt ordination Spolning Koppla loss förbindelseslang NaCl spolvätska 9 mg/ml 5-10 ml Tillförd mängd vätska aspirera eller rinna ut spontant 76
77 Avveckling av nefrostomikateter Avstängd timmar - säkerhetsställa passage Öppna katetern låt urin rinna ut ur njurbäckenet >50 ml urin, fråga läkare Katetertyp? Trådar, ballong? Drag varsamt - ryck inte Täck med förband - kan rinna urin Observera patienten under några minuter 77
78 Katetern är inkörsport för bakterier 3 10% bakteriuri tillkommer per dag 1 2% risk för bakteriuri vid enstaka tappning Bakterier invaderar via lumen eller längs med katetern. Akut sjuka eller kroniskt sjuka, dvs patienter med nedsatt infektionsförsvar får KAD Slemhinneskada vid katetersättning eller av katetern 78
79 Sträva efter kortvarig KADbehandling! Bör vara tillfällig åtgärd i akutsjukvård- och med strikt indikation! Indikationen skall journalföras! Erfarna medarbetare Andelen som har bakteriuri efter 48 tim påverkas av katetersättarens erfarenhet Försena uppkomst av bakteriuri Steril katetersättning, god kateterhygien Slutna system Suprapubisk kateter Intermittent kateterisering Basala hygienrutiner 79
80 Kateterbehandling är riskfyllt Ökad mortalitet hos kroniska KADbärare jämfört med ickekateterbärare 80
81 Hur använda antibiotika vid KAD-behandling? Aldrig profylaktisk antibiotikabehandling! Undvik antibiotikabehandling vid mindre allvarliga besvär Aggressivare utredning, diagnostik och behandling vid potentiellt allvarliga symtom 81 81
82 Vad är asymtomatisk eller lågsymtomatisk bakteriuri och vad är djup (=allvarlig) infektion? Efter 7 dagar har 10-40% bakteriuri, efter 4 veckor 100% Ofta flera stammar Ofta resistenta bakterier Växer i biofilmskikt på kateterytan - nås ej av antibiotika Ibland stenbildning i blåsan eller på katetern 82
83 Lokala besvär vid KAD Trängning, ev med läckage vid sidan av katetern Smärta över blåsan Sveda, obehag från urinröret Flytning vid sida av katetern Obehaglig lukt Hematuri Kateterstopp 83
84 Går det att minska lokala besvär av katetern? Katetermaterial, kateterval Latexallergi Helsilikonkateter Tunn kateter Suprapubisk kateter eller RIK övervägs vid behov av medellång/lång behandling Behandling av blåssten Antikolinergika Högt vätskeintag? Spolning av urinblåsan? Surgörning av urin? tranbär, Hiprex, C-vitaminrik dryck 84
85 Antibiotikabehandling vid KAD Odla innan antibiotikabehandling startas! (5% i särskilda boende hade antibiotika-behandling, varav 1/3 för urinvägsinfektion. Odling före abbehandling hos 34%, vid UVI 56% (Skaraborg 2004)) 85
86 Risken med liberal antibiotikaanvändning+kad 86
87 Antibiotikabehandling vid KAD All feber orsakas inte av KAD, trots att urinodlingen är positiv Bättre diagnostik Avvakta och gör ny bedömning Ompröva diagnos och behandling 87
88 Feber med sannolikt ursprung i urinvägarna Feber med tydliga symtom från urinvägarna (ömhet över njurar, tecken på epididymit) Febertopp i anslutning till KAD-byte, manipulation av KAD, stopp i KAD, andra tecken på bristande KAD-funktion 88
89 Feber med sannolikt ursprung i urinvägarna Vid sannolik djup infektion: -välj tillräckligt potent antibiotikum, antibiotika skall ha vävnadskoncentration -KAD-patienter bär ofta på resistenta bakterier, odla alltid innan behandlingsstart - stor risk för resistens mot Ciproxin, resp Trim-Sulfa -Överväg byte av KAD efter 2-3 dagars AB behandling - Öppet system (inte propp /ventil) 89
90 Är det lätt att ställa diagnosen symtomgivande UVI? Hos en patient med: Feber Avsaknad av lokala symtom Ej KAD Positiv urinodling Hur stor andel har UVI som orsak till febern? SVAR: < 10% 90
91 Varför skall Du tänka Dig för innan behandling ges till äldre? Svårt att säkerställa att UVI orsakar symtom Vanligare med läkemedelsbiverkningar hos äldre Generös antibiotikabehandling ökar risken för utveckling av antibiotikaresistens 91
92 Bakterieväxt i urinen hos patienter i äldreboende Kvinnor 25-50% Män 15-40% Symtomgivande infektion? Asymtomatisk bakteriuri? 92
93 Resistensmönster hos KAD-bärare i äldreboende i jämförelse med alla urinodlingar i länet Resistens mot Ciprofloxacin 16.9% vs 7.9% Resistens mot Trim-Sulfa 39% vs 24.8% (V. Götaland, 2011) 93
94 Hur går vi vidare? Hur arbetar KAD-ansvariga vidare lokalt? Hur sker uppföljningen av er utbildning och ert lokala arbete på kliniken? Du som instruktör Bokning och utlåning av atrapper Skötsel av atrapper Power point material 94
95 Det närmar sig slutet av dagen Utvärdering och avslutande diskussion 95
96 Tack för uppmärksamheten! Lycka till i kampen mot VUVI och kateterproblem! UriKaP - gruppen 96 Kalmar 29/8 2011
KAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
Läs merNormalt är urinen steril
Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt
Läs merVårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016
Vårdrelaterad UVI Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 UVI:er vanligaste VRI:n 1/3 av alla VRI:er 40% av alla VRI:er Detta motsvarar en kostnad på drygt 110 miljoner kronor per år för Uppsala
Läs merHantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD
Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Birgitta Magnusson Sjuksköterska/Uroterapeut 2016-11-08 2016-11-08 1 Varför är det viktigt med optimal blåstömning och korrekt omvårdnad vid KAD
Läs merKateterisering av urinblåsan (man)
Kateterisering av urinblåsan (man) En urinkateter sätts när en person inte kan tömma urinblåsan. En tunn mjuk slang förs då in i urinblåsan och tömmer den på urin. Det finns urinkatetrar i olika längd
Läs merVUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika
VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera
Läs merKatetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016
Katetervård Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Kateterisering av urinblåsan Kateterbehandling av urinblåsan ska ordineras av läkare Läkare har det medicinska
Läs merKateterisering av urinblåsa Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: Faktaägare: Anna Linderholm, Kvinnokliniken Växjö Fastställd av: Pär Lindgren, chefsläkare Region Kronoberg
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3
Läs merDELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.
DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget
Läs merKvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna
Godkänt den: 2016-11-20 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig
Läs merNamn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh
Projektplan Kvalitets arbete: KAD- bara när det behövs. Hur kan vi bli bättre på att förebygga och behandla urinretention hos äldre? Målet är att utarbeta evidensbaserade riktlinjer för äldre patienter
Läs merUrinvägskateterisering. Innehållsförteckning
42T 62T 72T 82T 82T 92T 92T 102T 102T 112T 112T Dokumentnamn: Urinvägskateterisering Utfärdande PE: Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård Utfärdande enhet: Urologiska kliniken Framtagen av: Urologiska
Läs merKvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna
Godkänt den: 2017-12-12 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Region Uppsala Innehåll Syfte...2 Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig
Läs merUrinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska
Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera
Läs merGemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting
Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting Kateterbehandling av urinblåsan ska alltid ordineras av läkare, vilken även har det medicinska ansvaret. Indikationen för kvarliggande
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterskor 1 2 3 Vad är vårdrelaterad infektion? Infektion som uppkommer hos en person i samband med slutenvård, eller till följd av åtgärd
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning
Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter
VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor 2016-11-10 1 2016-11-10 2 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer
Läs merKateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-39373 Fastställandedatum: 2018-09-20 Giltigt t.o.m.: 2019-09-20 Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Helena Björkman Kateterisering av urinblåsa
Läs merInformation till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan
Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Suprapubisk kateter En suprapubisk kateter är en kateter som förs in i urinblåsan via ett litet snitt i bukväggen strax ovanför blygdbenet. Ingreppet
Läs merKvarvarande urinkateter. Patientinformation
Kvarvarande urinkateter Patientinformation Information till dig som behandlas med kvarvarande urinkateter (KAD) Behandling Om du drabbats av nedsatt tömningsfunktion i urinblåsan eller något hinder i urinvägarna
Läs merMANUS KAD bara när det behövs
MANUS KAD bara när det behövs Hej! Detta är ett manus tillhörande powerpointpresentationen av KAD bara när det behövs. Du som katetercoach ska använda dig av denna vid utbildning på din enhet. Innan du
Läs merKUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan
LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN
Läs merKad bara när det behövs!
Kad bara när det behövs! Och den fortsatta kampen mot vårdrelaterad urinvägsinfektion Ingrid Erlandsson Verksamhetschef Urologkliniken Region Jönköpings län Norway Sweden Jönköping district Jönköping Eksjö
Läs merBerit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide
Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide Information om kateterbehandling/vård Bäst att tömma
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna
Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar
Läs merUrinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka.
Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka. Nathalie Morén Spec geriatrik, Överläkare Kvalitets- och patientsäkerhetsansvarig Capio Geriatrik Nacka Kvalitetsarbete Markörbaserad
Läs merBerit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad
Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad Bäst att tömma urinblåsan Tappning en eller flera gånger
Läs merKateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Dokument ID: 09-39373 Fastställandedatum: 2016-08-10 Giltigt t.o.m.: 2017-08-10 Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Johan Hansson Kateterisering av urinblåsa
Läs merUrinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland
Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera
Läs merAtt förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet
Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner Uppdrag ökad patientsäkerhet Styrdokument Rutin för blåsscanning, blåstappning och KAD för att förhindra vårdrelaterade infektioner och vårdskador Styrdokumentet
Läs merProvtagning för urinodling - Information till vårdenhet
sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan
Läs merUrinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka.
Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka. Nathalie Morén Specialist geriatrik, Överläkare Kvalitets- och patientsäkerhetsansvarig Capio Geriatrik Nacka Kvalitetsarbete
Läs merINNEHÅLL. 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp. 2. Olika katetermaterial. 3. Val av material och kateterstorlek
INNEHÅLL 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp 2. Olika katetermaterial 3. Val av material och kateterstorlek 4. Katetrisering Basala hygienrutiner Indikationer Steril rutin/ Ren rutin Gör så här 5. Skötsel av
Läs merProvtagning för urinodling - Information till vårdenhet
sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan
Läs merÖvervakning av urinblåsa i samband med operation - vuxna patienter
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Operation Giltig fr.o.m: 2017-04-24 Faktaägare: Michael Andersson, Sektionsledare, Intensivvårdsavdelningen Ljungby Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf
Läs merUrinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna
2016-07-20 12100 1 (10) Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) är en vanlig vårdskada med ökad sjuklighet
Läs merUtvecklingskraft 2011
Utvecklingskraft 2011 KAD - bara när det behövs Det här är Astrid Rose-Marie Johansson Maj 2010 Astrids historia Astrid, 82 år gammal med diabetes, faller och får en höftfraktur (hög risk för urinretention)
Läs merRiktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merRIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL
KUB6062, v2.0, 2013-05-29 RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-04-18 Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens
Läs merManus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet
Manus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner Uppdrag ökad patientsäkerhet Det är alltid tragiskt när människor blir sjuka men det är än mer tragiskt när det handlar om infektioner
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation
Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19 Kateterbehandling
Läs merÄldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan
Läs merAtt förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november
Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur Höftfraktur 18-19000 drabbas av höftfaktur varje år 75 % är kvinnor och 25 % är män Medelåldern är drygt 83 år Stor
Läs merTappningsrutiner vid perioperativ vård
2015-05-12 19197 1 (6) Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdskada och genom att minska användningen av kateter a demeure (KAD) försöker man minska risken för infektion. Samtidigt
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!
Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera! Pär-Daniel Sundvall Strama Västra Götaland Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Akut cystit hos kvinnor utan behandling 30% självläker
Läs merUrinvägsinfektioner hos äldre
Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare
Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning
Läs merUrinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland
Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) Den vanligaste vårdrelaterade infektionen (25-30%)
Läs merUrinvägskateterisering
Innehållsförteckning Inledning...3 Allmänt om kateterisering...3 Renhetsgrader...3 Användning av steril eller ren rutin vid kateterisering av urinblåsan...4 Antibiotika vid kateterbehandling...4 Urinrörskateter...5
Läs merAKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ
AKUT UROLOGI Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ Avstängd pyelit Pyelonefrit med samtidigt avflödeshinder. Uretärsten vanligast men andra orsaker till avflödeshinder
Läs merKateterjournalen - Dokumentation i Melior
2014-12-12 17078 1 (5) Sammanfattning Rutinen avser både barn och vuxna och beskriver hur dokumentation av urinkateter ska göras i kateterjournalen i Melior. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar...
Läs merTappningsrutiner för barn och vuxna vid perioperativ vård
2016-10-27 19197 1 (7) Tappningsrutiner för barn och vuxna vid perioperativ vård Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdskada och genom att minska användningen av kateter a demeure
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband
Läs merAlternativ till kateterbehandling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19
Läs merAtt kissa med kateter, en instruktionsbok.
Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!
Läs merNEFROSTOMI Information och tips!
INFORMATION OM NEFROSTOMI Information och tips! Nefrostomi, vad är det? Nefrostomi är en urinkateter som är placerad i njurbäckenet genom huden på ryggen. Slangen är kopplad till en urinpåse. Orsaker till
Läs merKateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..
Kateter - inget nytt påfund! Urinblåsan viktigare än du tror! John of Gaddesden (1300-1367) - konsekvenser av kateterinläggning och överfylld urinblåsa Eva Joelsson-Alm Intensivvårdssjuksköterska, Med.
Läs merUrininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län
Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade
Läs merVårdrelaterade urinvägsinfektioner
nationell satsning för ökad patientsäkerhet Vårdrelaterade urinvägsinfektioner åtgärder för att förebygga Förord Sedan 2008 driver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning för att minska vårdskadorna.
Läs mer09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm
Fokus urinvägar Ljungby 09.30 Kan vi undvika vårdskador? Pär Lindgren 09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm 10.40 Fika 10.55 KAD på rätt indikation under rätt tid? Lena Nilsson 11.00 Utfartstabell Ulrika
Läs merBlåsknapp, cystostomiknapp (tömningsknapp i urinblåsan)
Blåsknapp, cystostomiknapp (tömningsknapp i urinblåsan) Vid svårigheter att tömma urinblåsan måste urinen tömmas ut på annat sätt. 1. Ren intermittent kateterisering, RIK, urinen töms ut via en engångskateter
Läs merSYMPACATH. Kvarliggande. Urinkatetrar BRILLANT. från Meteko SIMPLASTIC R Ü S C H
SYMPACATH Kvarliggande Urinkatetrar BRILLANT från Meteko SIMPLASTIC R Ü S C H Förord Anteckningar: Med detta häfte vänder vi oss till Dig som arbetar med urologiska katetrar Det finns många olika typer
Läs merUrinvägsinfektion vanlig orsak till VRI
Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs merAnvändarguide REN intermittent kateterisering
Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!
Läs mer2% CHONDROITIN SULFATE SJÄLVKATETERISERING
2% CHONDROITIN SULFATE SJÄLVKATETERISERING Du får den här foldern för att du ska få behandling med Uracyst och lära dig att själv kateterisera urinblåsan. På de följande sidorna förklarar vi hur du ska
Läs merBilder från: Valentina Soto Rosas, geriatriker samt Amelie Magnander & Cecilia Magnusson, infektionsläkare. Urinvägsinfektioner
Bilder från: Valentina Soto Rosas, geriatriker samt Amelie Magnander & Cecilia Magnusson, infektionsläkare Urinvägsinfektioner Mål: Svara på följande frågor: Vad är en urinvägsinfektion? Är det farligt
Läs merInfektioner inom urologi Elisabeth Farrelly
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merPICC-line Skötsel & hantering
PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck 2 Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern För att
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen,
Läs merUrinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska
Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merAkut cystit hos äldre
Akut cystit hos äldre Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs mernov jan sept mars maj
Andel patienter på med A (avd 4) i Eksjö som vårdats enligt riktlinjer avseende risk för urinretention, urinretention och/ eller behandling med urinkateter det är omvårdnadsdokumentationen som har granskats
Läs merTill dig som vill veta mer om inkontinens
Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du
Läs mer10.15-10.45 RAST och utställning
Program Inledning Förekomst Vårdrelaterad UVI 10.15-10.45 RAST och utställning Vanliga katetrar i urinvägar Indikationer Insättning och skötsel Avslutning 1 Sjukhusledningen Margareta Öhrvall, chefläkare
Läs merBehandling med BCG-medac. BCG-medac
Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM
Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna
Läs merUrinrörsförträngning. RID Ren Intermittent Dilatation
Urinrörsförträngning RID Ren Intermittent Dilatation 2 Anteckningar Urinrörsförträngning Vid urinrörsförträngning (striktur) har urinröret blivit trångt av någon anledning, och detta innebär att det är
Läs merSår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merFaktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merNationell satsning för. Ökad patientsäkerhet
Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning
Läs merProgram Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19
Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar
Läs merRiktlinjer. Att förebygga, tidigt diagnostisera och behandla urinretention vid vård på sjukhus. KAD bara när det behövs
Riktlinjer Att förebygga, tidigt diagnostisera och behandla urinretention vid vård på sjukhus KAD bara när det behövs Landstinget i Jönköpings län Reviderad 2013 Innehållsförteckning Bakgrund Riktlinjerna
Läs merCentral venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merHandhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Algoritmer arbetsprocesser Giltig fr.o.m: 2018-01-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland. Vårdprogram. Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård
Inkontinenscentrum Västra Götaland Vårdprogram Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård Innehållsförteckning Inledning 2 Bakgrund 2 Syfte 2 Olika befattningshavares ansvar
Läs merVarför behöver vi ett PM för urinretention hos barn?
Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn? Flera avvikelser om stora blåsvolymer på barn som legat inlagda på barn- och ungdomsavdelningen Uppmärksammats vid operationer på barn Lex Maria anmälan
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Smittskydd Värmland 4 16
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Smittskydd Värmland 4 16 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Anna Skogstam Bitr
Läs merCoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring
CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling Den här informationsbroschyren beskriver vad du kan förvänta dig före, under och efter en CoreTherm behandling. Varje
Läs mer