Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishery

Transkript

1 Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishery Foto: Jan-Aage Haaland

2 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishery 5.1 Jordbruk Agriculture 5.2 Skogsbruk Forestry 5.3 Saltsjöfisket Salt water fishing 5.4 Kor, svin och får i juni Cows, pigs and sheep 5.5 Fällda älgar Annual number of moose killed 5.6 Saltsjöfisket, fångst, landad vikt Yield of salt water fishing, landed weight 5.7 Saltsjöfisket, yrkesfiskare Salt water fishing, number of professional fishermen 5.8 Skogsmarksareal efter ägarklass, Forest land area by ownership class 5.9 Årlig bruttoavverkning Annual gross felling 5.10 Export och import av skogsindustriprodukter 2010 efter produkt, miljarder kronor Exports and imports of forest industry products by product, SEK billions 5.11 Jordbruksföretag efter företagens storlek Holdings, by size 5.12 Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket Holdings by type of farming 5.13 Åkermarkens användning, hektar Use of arable land, in hectares 5.14 Totalskörd i ton Yield in metric tonnes 5.15 Ekologisk odling, totalskörd i ton Organic farming, total production in metric tonnes 5.16 Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar Yield of cereals and potatoes, kg per hectare 5.17 Ekologisk odling, hektarskörd av spannmål, potatis och ärter, kg per hektar Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare 5.18 Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl 5.19 Husdjur Livestock 5.20 Renar vid samebyar Reindeer in Sami grazing communities 5.21 Animalieproduktion, ton Dairy and meat production, tonnes 5.22 Odling av trädgårdsväxter Horticulture 5.23 Frilandsareal i hektar för olika trädgårdsväxter Cultivation on open ground of various horticultural plants, in hectares 5.24 Antal djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i Sverige Number of animals used in Sweden in experiments and other procedures that come under the European Convention (ETS 123) and the EC Directive (86/609/EEC) 5.25 Under tillåten jakttid fällda älgar, länsvis Annual harvest of moose during open hunting season 5.26 Total produktiv skogsmarksareal och areal skyddad skogsmark enligt svenska definitioner Total area of productive forestland and area of protected forest according to Swedish definitions 5.27 Produktiv skogsmarksareal efter län, landsdelar och ägare , hektar. Exkl. fridlyst produktiv skogsmark Forest area by county and ownership. Excl. protected productive forest-land 106 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok Saltsjöfisket, avkastning, landad vikt Salt water fishing yields, landed weight 5.29 Vattenbruk, produktion av matfisk, musslor och kräftor, hel färskvikt, ton Aquaculture production of food fish, mussels and crayfish, whole fresh weight, tonnes Jordbruk, skogsbruk och fiske 5.30 Saltsjöfisket, fiskare och båtar Sea fishing, fishermen and fishing craft Statistiska centralbyrån 107

4 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Jordbruk Agriculture Inom det svenska jordbruket har åkerarealen, svinbeståndet och mjölkkorna minskat. Däremot har antalet kor för köttproduktion, höns och får ökat. Antalet nötkreatur har kontinuerligt minskat sedan år 1980, undantaget första hälften av 1990-talet. Från 1980 fram till 2011 var minskningen djur. Även antalet företag med nötkreatur har genom åren blivit färre. Antalet mjölkkor sinar Sedan 1980 har antalet mjölkkor sjunkit med omkring djur. Det är en nedgång med 47 procent. Trenden med färre men större brukningsenheter inom mjölkproduktionen tycks fortsätta. År 2011 fanns det knappt företag med mjölkkor, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med året innan. Samtidigt steg den genomsnittliga besättningsstorleken från 62 till 65 mjölkkor. Sedan 1980 har antalet mjölkkoföretag minskat med 88 procent. Nedgången var kraftigast under andra hälften av 80-talet och början på 90-talet. Det beror troligen på tvåprissystemet för mjölk som infördes 1986, vilket lockade en del mjölkproducenter att ställa om sin produktion till köttproduktion. Om mjölkkorna har blivit allt färre, har köttkorna blivit desto fler. Dessa djur har närapå tredubblats till jämfört med 1980 från i genomsnitt 6 djur i varje besättning till 17. Denna kraftiga ökning har sin förklaring i omställningen inom jordbruket i början på 90- talet. Även fårstammen har växt till sig under samma period. Numera finns det djur inom den gruppen, vilket motsvarar en ökning med Däremot har svinbeståndet minskat med 45 procent sedan 1980 samtidigt som antalet företag med svin har minskat med nio tiondelar. Foto: Jan-Aage Haaland Höns på stadig frammarsch Nära 6,4 miljoner höns sprätte runt på landets gårdar år vilket är en ökning med 5 procent jämfört med året innan. De flesta av dem, två tredjedelar, bodde i Skåne, Östergötlands, Västra Götalands och Kalmar län. Den genomsnittliga besättningsstorleken för höns har mångdubblats. År 2011 fanns i genomsnitt hönor på varje hönsgård. Det kan jämföras med 1980, då de endast var 250 till antalet. Foto: Jan-Aage Haaland 108 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2013 Flest stora jordbruksföretag i Götaland År 2010 var antalet företag med minst 2 hektar åkermark eller minst 5 hektar jordbruksmark stycken. Det är en minskning med företag jämfört med De allra minsta företagen, de under 2 hektar, har blivit fler medan de övriga företagen under 100 hektar blivit färre. De större (med över 100 hektar) har däremot blivit fler. Flest stora företag var det i Götalands södra slättland (18 procent). Av de mindre företagen, de med högst 10 hektar åkermark, var det mer än 55 procent som fanns i Jämtlands, Västernorrlands och Kronobergs län. Åkerarealen minskar Den totala åkerarealen var 2,6 miljoner hektar år År 1990 uppgick arealen till 2,8 miljoner hektar. På tjugoett år har därmed åkerarealen minskat med knappt hektar, vilket storleksmässigt motsvarar normalstora fotbollsplaner. Med andra ord minskar åkerarealen per år med fotbollsplaner. Åkerarealens användning år 2011 Gröda Hektar Andel (%) Spannmål ,9 Baljväxter ,6 Potatis ,1 Sockerbetor ,5 Vall och grönfoder ,6 Oljeväxter ,2 Energiskog ,5 Träda ,9 Övrigt ,7 Summa ,0 Varierad jordbruksstruktur inom EU År 2007 fanns det drygt 13 miljoner jordbruksföretag i EU. De flesta av dem, 7 av 10, hade mindre än 5 hektar utnyttjad jordbruksareal. Dessa företag svarade tillsammans för 8 procent av den totala arealen. Omvänt hade 2 procent av företagen minst 100 hektar. Dessa företag brukade 47 procent av arealen. Men jordbruksföretagens antal och storlek varierar kraftigt inom EU. Maltas jordbruk präglas av små företag, alltså företag med en areal som är mindre än 5 hektar. Drygt 97 procent av landets jordbruksföretag tillhörde den kategorin år Tillsammans brukade de 80 procent av jordbruksarealen. I Danmark däremot var bara 3 procent av företagen små, och svarade för 0,1 procent av jordbruksarealen. Med sina nästan 4 miljoner företag toppade Rumänien listan på antalet jordbruksföretag i EU. Där var 9 av 10 företag små. Dessa företag Jordbruk, skogsbruk och fiske brukade drygt en tredjedel av den totala jordbruksarealen i landet. Frankrike, Spanien och Storbritannien hade flest antal stora företag (90 400, respektive ). Frankrike var vidare det land som hade störst andel stora företag (drygt 17 procent). Dessa företag brukade 55 procent av jordbruksarealen. Detta kan jämföras med Slovakien där andelen stora företag var drygt 3 procent, men som svarade för hela 90 procent av jordbruksarealen. Foto: Lillebror Alin Andel små jordbruksföretag (upp till 4,9 hektar) av samtliga företag samt andel av den totala jordbruksarealen som de svarar för 2007 Land Andel små företag av samtliga Andel av jordbruksarealen Malta 97,3 80,0 Bulgarien 94,8 10,1 Rumänien 89,6 35,1 Ungern 88,3 6,8 Slovakien 86,7 2,7 Cypern 86,4 28,8 Grekland 76,0 26,5 Italien 73,3 15,9 Portugal 72,5 10,0 EU-27 69,8 8,4 Polen 68,3 17,6 Litauen 60,5 14,4 Slovenien 59,0 21,9 Spanien 52,2 4,6 Tjeckien 49,2 0,8 Lettland 40,7 5,8 Estland 35,9 2,4 Österrike 33,1 4,4 Storbritannien 27,5 0,9 Nederländerna 26,3 2,4 Frankrike 24,0 1,0 Belgien 24,0 1,7 Tyskland 22,3 1,3 Luxemburg 17,5 0,8 Sverige 14,5 1,1 Finland 9,2 0,8 Irland 6,4 0,6 Danmark 2,9 0,1 Källa: Jordbruksverket ( och SCB. Statistiska centralbyrån 109

6 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Skogsbruk Forestry Sveriges produktiva skogmarksareal är 22,5 miljoner hektar. Avverkningen har ökat stadigt sedan 1950-talet och år 2011 avverkades cirka 89 miljoner skogskubikmeter. Den svenska skogsnäringen sysselsätter ungefär personer. I Sverige finns omkring skogsägare, varav 38 procent är kvinnor och 62 procent är män. Ungefär hälften av skogsmarken ägs av enskilda personer. Privatägda bolag äger cirka 25 procent, medan resterande 25 procent främst fördelar sig på statliga och övriga privata ägare. Gran och tall dominerar Det totala virkesförrådet uppgår till omkring 2,9 miljarder skogskubikmeter (m 3 sk), varav 42 procent är gran, 39 procent tall, 12 procent björk, samt 7 procent som är övriga lövträd och torra träd. Det är stora skillnader mellan hur virkesrika olika delar av landet är. Virkesförrådet är störst i södra Sverige och i Norrland ökar virkesförrådet ju närmare kusten man kommer. Skillnaden speglar markens bördighet. Den formellt skyddade skogsmarken finns inom nationalparker, naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Deras sammanlagda areal uppgår till hektar, varav nära hälften finns i den fjällnära skogen. Årlig bruttotillväxt på skogsmark är omkring 117 miljoner m 3 sk. Efter slutavverkning ska återväxten vara godkänd enligt skogsvårdlagen (SVL, 1979:429). Under de senaste åren har andelen godkända föryngringar legat runt procent vid skogsodling och procent vid naturlig föryngring. Vid avverkning ska även miljöhänsyn tas enligt SVL. På 74 procent av den föryngringsavverkade arealen har plantering använts som föryngringsmetod, medan naturlig föryngring använts på 20 procent. Under 2011 levererades 384 miljoner skogsplantor för användning inom Sverige. Plantering skedde på hektar. Under 2011 var antalet timmar för olika skogsvårdsåtgärder, till exempel röjning och markberedning, omkring 27 miljoner. Under 2010 var kostnaderna för investeringar och underhåll knappt 4 miljarder kronor i det svenska skogsbruket. Virke transporteras främst med lastbil Skogs- och skogsindustriprodukter utgör drygt 25 procent av alla landtransporter. Under 2010 transporterades 43 miljoner ton rundvirke med lastbil och 7 miljoner ton på järnväg. För fartygstrafik var motsvarande siffra (inrikes samt export) 1 miljon ton. Utfört transportarbete vid rundvirkestransporter , miljoner tonkm Foto: Lillebror Alin Skogsavverkningen ökar År 2011 var bruttoavverkningen nära 89 miljoner m 3 sk. Avverkningen har, med årliga variationer, ökat stadigt sedan början av 1950-talet då den låg på mellan miljoner m 3 sk årligen. Transportarbetet vid transport av rundvirke var miljoner tonkm med lastbil och miljoner tonkm på järnväg. År 1991 upphörde flottning av rundvirke. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2012 ( 110 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok 2013 Jordbruk, skogsbruk och fiske 5.3 Saltsjöfisket Salt water fishing Mellan åren 2010 och 2011 minskade fångsten med cirka ton, vilket är en minskning med 15 procent. De fiskar som ökade mest i värde var skarpsill och makrill Under år 2011 fångades ton (levande vikt) saltsjöfiskar. Det är en minskning med 15 procent jämfört med I landat skick, alltså efter det att fisken blivit rensad och förts iland, vägde den sammanlagda fångsten ton. Värdet av den ilandförda fisken år 2011 räknades till 998 miljoner kronor, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med år En förklaring till detta är att värdet av framför allt skarpsill och makrill har ökat. Under 2011 fångades cirka ton foderfisk, vilket motsvarar 55 procent av den totala fångsten. Foderfisk är fisk som inte används till människoföda. Foderfiskens andel av den totala fångsten i landad vikt Året dessförinnan togs ton foderfisk iland, vilket motsvarade 67 procent av den totala fångsten. Värdet av foderfisken var år miljoner kronor, vilket motsvarar 21 procent av det totala fångstvärdet. Fångster som direktlandat i utlandet (främst Danmark) utgjorde 65 procent av den totala svenska ilandförda fångsten år Värdet av dessa fångster var 39 procent av det totala fångstvärdet. Vidare kan nämnas att denna utrikes landade fångst till allra största delen (76 procent) bestod av foderfisk. Diagrammet nedan belyser utvecklingen av det omdebatterade torskfisket. Torskfångst Källa: Havs- och vattenmyndigheten Saltsjöfiskets fångster under 2011, JO 55 SM 1101 ( eller Statistiska centralbyrån 111

8 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Antal kor Kor, svin och får i juni Cows, pigs and sheep Antalet nötkreatur har sedan 1960 minskat med djur. Det innebär att stammen på den tiden halverats från 1,2 miljoner till 0,5 miljoner djur. Minskningen skedde främst under 1960-talet. Antalet mjölkkor har sedan 1973 fram till 2011 minskat med över djur från till djur. Antalet kor för köttproduktion har under motsvarande period blivit 3 gånger fler efter en ökning från till djur. Antal svin Antalet svin är nu (år 2011) det lägsta under tiden från 1960 och framåt. Men under åren har stora variationer kunnat iakttas. Sålunda ökade svinstammen varje år från 1963 till Under perioden var svinstammen på en jämn nivå och alltid över 2,5 miljoner djur. Efter två års minskning av svinstammen (1986 och 1987) kom stammen återigen att ligga på en jämn nivå på 2,2 miljoner djur ända fram till nästa nedgångsperiod som började 1998 och som fortsatt fram till och med Antal får Det finns nu (år 2011) drygt 4 gånger fler får än vad som fanns år 1960; nu får, då Antalet får ökade årligen fram till mitten av 1980-talet, varefter stammen minskade under resten av 1980-talet. Början av 1990-talet innebar en snabb återhämtning. Antalet får har aldrig varit större än nu under tiden från 1960 och framåt. Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Jordbruksverket ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Fällda älgar Annual number of moose killed Jordbruk, skogsbruk och fiske Under 1980-talet fälldes totalt 1,4 miljoner älgar. Flest älgar fälldes under år 1982, djur. Källa: SCB Miljöstatistik, Rapport nr 4, 1984, Jaktstatistik m.m. åren ; Skogsstyrelsen, statistik hämtad från; Naturvårdsverket ( Svenska Jägareförbundet ( 5.6 Saltsjöfisket, fångst, landad vikt Yield of salt water fishing, landed weight År 1925 uppgick saltsjöfiskets fångst till ton hel färskvikt. Med få undantag ökade fångsten år från år och kom vid mitten av 1960-talet att uppgå till ton, dvs. 5 gånger större än 1925 års fångst. Andra halvan av 1960-talet och en stor del av 1970-talet präglas av minskande fångster. Sålunda var 1977 års fångst bara hälften så stor som fångsterna vid mitten av 1960-talet. Den allra största fångsten landades år 1998 över ton. Källa: SCB Fiske ; Fiskestatistisk årsbok ; Statistiska meddelanden serie J 55, JO 55 och JO 50 ( eller ( 5.7 Saltsjöfisket, yrkesfiskare Salt water fishing, number of professional fishermen Det fanns 10 gånger så många yrkesfiskare 1945 som fanns det yrkesfiskare i saltsjöfisket mot år Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Havs- och vattenmyndigheten ( Statistiska centralbyrån 113

10 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2013 Skogsmarksareal efter ägarklass, Forest land area by ownership class Den produktiva skogsmarksarealen på ca 23 miljoner hektar fördelar sig så att hälften ägs av enskilda skogsägare. En fjärdedel ägs av privata bolag medan den övriga fjärdedelen till stor del ägs av allmänna ägare som staten och statsägda bolag. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok ( Riksskogstaxeringen. Årlig bruttoavverkning Annual gross felling Under perioden ökade bruttoavverkningen årligen med få undantag. Därefter följde en nedgångsperiod som bröts Avverkningen har därefter haft en jämn årlig ökning fram t.o.m År 2005 ökade den mycket kraftigt p.g.a. stormen Gudrun. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2012 ( Riksskogstaxeringen, SLU Export och import av skogsindustriprodukter 2011 efter produkt, miljarder kronor Exports and imports of forest industry products by product, SEK billions Exportvärdet av skogs- och skogsindustriprodukter uppgår till drygt 127 miljarder kr medan importvärdet uppgår till ca 31 miljarder kr. Värdet av nettoexporten uppgår således till knappt 100 miljarder kr och är därmed en av de näringar som bidrar mest till Sveriges totala nettoexport. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2012 ( 114 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Jordbruksföretag efter företagens storlek Holdings, by size Jordbruk, skogsbruk och fiske Län County Storleksgrupp, hektar åker Size of holdings, hectares of arable land 0 2,0 2,1 5,0 5,1 10,0 10,1 20,0 20,1 30,0 30,1 50,0 50,1 100,0 100,1 Summa företag All holdings Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( ); Jordbruksverket ( ) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok ( eller Statistiska meddelanden serie J 30 ( 1997), J 34 (1998) och JO 34 ( eller ); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. Statistiska centralbyrån 115

12 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket Holdings by type of farming Län County Driftsinriktning Type of farming Summa företag All holdings Växtodling Crop husbandry Husdjursskötsel Animal husbandry Blandat jordbruk Mixed holdings Småbruk Smallsized holdings Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( ); Jordbruksverket ( ) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok ( eller Statistiska meddelanden serie J 30 ( 1997), J 35 (1998) och JO 35 ( eller ). 116 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Åkermarkens användning, hektar Use of arable land, in hectares Jordbruk, skogsbruk och fiske Gröda Crop Spannmål Grain Vete Wheat Höstvete Winter wheat Vårvete Spring wheat Råg Rye Korn Barley Höstkorn Winter barley Vårkorn Spring barley Havre Oats Rågvete och blandsäd Triticale and mixed grain Rågvete Triticale Blandsäd Mixed grain Baljväxter Leguminous plants Potatis Potatoes Matpotatis Table potatoes Potatis för stärkelse Potatoes for processing Sockerbetor Sugar beets Frövall Seed ley Vall och grönfoder Ley, green forage and pasture Slåttervall och betesvall 2 Ley and pasture Grönfoder 3 Green forage Oljeväxter Oil crops Höstraps Winter rape Vårraps Spring rape Höstrybs Winter turnip rape Vårrybs Spring turnip rape Oljelin Oil flax Övriga växtslag Other crops Energiskog Energy forest Trädgårdsväxter Horticultural plants Andra växtslag Other crops Träda Fallow Ospecificerad åkermark 4 Unspecified arable land Summa åker 5 Total arable land ) År 2004 ingår endast företag med minst 2,0 hektar åkermark i redovisningen. Vilka företag som ingår fr.o.m framgår av Tabellanmärkningar, tab och ) Avser slåttervall som utnyttjades resp. år. 3) Inkl. majs. 4) Arealer som ej kunnat fördelas på gröda inklusive ej utnyttjad slåtter- och betesvall. 5) Inkl. annan obrukad åker. Källa: Jordbruksverket ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 10; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. Statistiska centralbyrån 117

14 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Totalskörd i ton Yield in metric tonnes Skörd Yield Höstvete Winter wheat Vårvete Spring wheat Råg Rye Höstkorn Winter barley Vårkorn Spring barley Havre Oats Rågvete Triticale Blandsäd Mixed grain Ärter Peas Åkerbönor Field beans Slåttervall 1 Ley Matpotatis 2 Table potatoes Potatis för stärkelse Potatoes for processing Sockerbetor 3 Sugar beets Höstraps 4 Winter rape Vårraps 4 Spring rape Höstrybs 4 Winter turnip rape Vårrybs 4 Spring turnip rape Oljelin 4 Oil flax ) Total inbärgad 1:a skörd. 2) Exkl. odlingar mindre än 0,5 hektar. 3) Uppgifterna avser avräknad betmängd. 4) Uppgifterna avser 9,0 procents vattenhalt. Källa: Jordbruksverket ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 16; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske Ekologisk odling, totalskörd i ton Organic farming, total production in metric tonnes Skörd Yield Höstvete 1 Winter wheat Vårvete 1 Spring wheat Höstråg 1 Winter rye Höstkorn 1 Winter barley Vårkorn 1 Spring barley Havre 1 Oats Rågvete 1 Triticale Blandsäd 1 Mixed grain Ärter 2 Peas Åkerbönor 2 Field beans Höstraps 3 Winter rape Vårraps 3 Spring rape Höstrybs 3 Winter turnip rape Vårrybs 3 Spring turnip rape Oljelin 3 Oil flax Matpotatis 4 Table potatoes ) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt. 2) Avser skörd med 15,0 % vattenhalt. 3) Avser skörd med 9,0 % vattenhalt. 4) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. Källa: Jordbruksverket ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok, Statistiska meddelanden serie JO 16 ( 118 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar Yield of cereals and potatoes, kg per hectare Jordbruk, skogsbruk och fiske Län County Odling om mer än 2,0 hektar åkermark Holdings larger than 2,0 hectares of arable land Höstvete 1 Winter wheat Vårvete 1 Spring wheat Råg 1 Rye Höstkorn 1 Winter barley Vårkorn 1 Spring barley Havre 1 Oats Rågvete 1 Triticale Matpotatis 2 Table potatoes Potatis för stärkelse Potatoes for processing Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( 1997), Jordbruksverket ( ) och SCB ( Statistiska meddelanden serie J 12 ( 1997), J 16 (1998) och JO 16 (1999 ), Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. Statistiska centralbyrån 119

16 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Ekologisk odling, hektarskörd av spannmål, potatis och ärter, kg per hektar Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare Produktionsområde Production areas Höstvete 1 Winter wheat Vårvete 1 Spring wheat Höstråg 1 Rye Rågvete 1 Triticale Odling om mer än 2,0 hektar åkermark Holdings larger than 2,0 hectares of arable land Höstkorn 1 Winter barley Vårkorn 1 Spring barley Havre 1 Oats Blandsäd 1 Mixed grain Matpotatis 2 Table potatoes Ärter 3 Peas Åkerbönor 3 Field beans ) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 3) Avser skörd med 15,0 % vattenhalt. Källa: Jordbruksverket ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 16 ( Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl Företag Holdings Med nötkreatur With cattle Kor Cows Mjölkkor Dairy cows Kor för uppfödning av kalvar Suckler cows Kvigor, tjurar och stutar Heifers, bulls and steers Kalvar under 1 år Calves younger than 1 year Med svin With pigs Galtar Boars Suggor Sows Slaktsvin 20 kg och över Fattening pigs 20 kg Smågrisar under 20 kg Fattening pigs 20 kg Med får (exkl. lamm) With sheep Med höns (exkl. kycklingar) With fowl Källa: Jordbruksverket ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO Husdjur Livestock Husdjur Livestock Nötkreatur All cattle Kor Cows För mjölkproduktion Dairy cows För kalvuppfödning Suckler cows Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver Heifers, bulls and steers 1 year of age and older Kalvar under 1 år Calves younger than 1 year of age Får och lamm Sheep and lambs Svin All pigs Galtar och suggor Boars and sows Galtar Boars Suggor Sows Övriga svin Fattening pigs and piglets Slaktsvin 20 kg Fattening pigs, 20 kg Smågrisar 19,9 kg Piglets, 19,9 kg Höns och kycklingar av värpras Poultry Källa: Jordbruksverket ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 20; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 120 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Renar vid samebyar Reindeer in Sami grazing communities Jordbruk, skogsbruk och fiske År Year Summa Total Län County Jämtland Västerbotten Norrbotten Genomsnittlig storlek på renstammen Average number of reindeer Källa: Jordbruksverket ( SCB ( och Sametinget ( Jordbruksstatistisk årsbok Animalieproduktion, ton Dairy and meat production, tonnes Produkt Product Mjölkproduktion Production of milk Mejeriproduktion Dairy production Konsumtionsmjölk Drinking milk Syrad mjölk m.m. Acidified milk Grädde Cream Smör 1 Butter Ost Cheese Mjölkpulver 2 Milk powder Kött och fläsk Meat Storboskap Beef Kalvar Veal Får och lamm Mutton and lamb Hästar Horsemeat Svin Pork Ägg och kycklingkött Eggs and chicken meat Ägg Kycklingkött ) Inklusive smördel i annat matfett. 2) Inklusive kärnmjölkspulver. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Statistiska meddelanden serie JO 48. Statistiska centralbyrån 121

18 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Odling av trädgårdsväxter Horticulture År Year Yta, m 2 Area in 1000 sq. meters Växthus Greenhouses Antal företag Number of enterprises Friland Cultivation on open ground Areal, hektar Area, hectares Antal företag Totala antalet företag Total number of enterprises Källa: Jordbruksverket ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 33 ( Frilandsareal i hektar för olika trädgårdsväxter Cultivation on open ground of various horticultural plants, in hectares Län County Köksväxter 1 Vegetables, lettuce, herbs etc. Fruktträd Fruit trees Bär Berries Varav jordgubbar Of which strawberries Plantskoleväxter Nursery plants På friland Outdoor cultivation I container In container Stockholms 31,9 5,4 14,7 8,4 1,0 Uppsala 23,0 13,0 40,1 35,4 Södermanlands 18,4 3,0 32,8 23,7 11,6 2,5 Östergötlands 280,2 11,0 125,3 120,5 38,1 1,2 Jönköpings 32,9 71,3 56,5 31,4 4,3 1,5 Kronobergs 9,8 20,2 6,1 3,5 1,3 0,1 Kalmar 261,8 4,0 490,4 446,5 2,5 1,5 Gotlands 867,1 17,3 30,3 20,7 1,5 0,0 Blekinge 167,3 56,7 301,3 260,3 2,5 Skåne 5 285, ,3 804,7 737,0 193,1 66,3 Hallands 277,4 6,0 78,4 70,0 69,7 2,8 Västra Götalands 323,2 41,1 228,0 180,4 37,5 8,3 Värmlands 40,6 0,3 48,0 46,9 6,2 5,0 Örebro 74,9 4,7 19,2 8,3 0,0 Västmanlands 6,1 11,1 9,3 3,5 0,5 1,7 Dalarnas 29,4 0,0 86,1 26,5 0,3 0,0 Gävleborgs 17,0 27,8 27,3 3,0 0,1 Västernorrlands 6,4 0,1 33,9 9,1 0,0 Jämtlands 6,4 60,6 38,0 Västerbottens 12,5 0,5 35,6 19,8 1,1 0,0 Norrbottens 25,4 139,3 13,4 1,5 0,1 Hela riket Sweden , , , ,3 374,5 92, , , , ,1 419,0 50, , , , ,9 392,9 55, , , , ,1 434,6 80, , , , ,3 615,8 39, , , , ,1 760,7 36, , , , ,0 740,0 46, , , , ,0 706,0 40, , , , ,0 737,0 37, , , , ,0 793,0 45, , , , ,0 751,0 29,0 1) Arealen 2011 avser sådd/planterad areal, innan år 2011 har definitionen varit utnyttjad/odlad areal. Källa: Jordbruksverket ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 33 ( 122 Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok Jordbruk, skogsbruk och fiske Antal djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i Sverige Number of animals used in Sweden in experiments and other procedures that come under the European Convention (ETS 123) and the EC Directive (86/609/EEC) Djur Animals Fiskar Fish Fåglar Birds Getter och får Goats and sheep Groddjur Amphibians Halvapor Prosimians Hundar Dogs Hästar, åsnor och hybrider Horses, donkeys and crossbreeds Kaniner Rabbits Katter Cats Kräldjur Reptiles Marsvin Guinea pigs Människoapor Apes Möss Mice Nötkreatur Cattle Råttor Rats Svin Pigs Övriga apor Other simians Övriga däggdjur Other mammals Övriga gnagare Other rodents Övriga rovdjur Other carnivores Märkta fiskar Marked fishes Totalt Total Källa: Djurskyddsmyndigheten ( ); Statens jordbruksverk (2006, Län County Under tillåten jakttid fällda älgar, länsvis Annual harvest of moose during open hunting season Därav Of which Kor Cows Tjurar Bulls Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Källa: Naturvårdsverket (2004, och Svenska Jägareförbundet (2005, Statistiska centralbyrån 123

20 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Landsdel Region Total produktiv skogsmarksareal och areal skyddad skogsmark enligt svenska definitioner 2011 Total area of productive forestland and area of protected forest according to Swedish definitions All produktiv skogsmark Total productive forest land Produktiv skogsmark inom nationalparker, naturreservat National parks, nature reserves Totalt Total Skogsmark enligt nationell definition, ha Forest land by national definition, hectares Varav nedan fjällnära skog Of which submountaine forests Produktiv skogsmark inom biotopskydd Habitat protection areas Total Varav nedan fjällnära skog Produktiv skogsmark inom naturvårdsavtal Nature conservation agreements Total Varav nedan fjällnära skog Summa formellt skyddad produktiv skogsmark The sum total of protected productive forest land Total Varav nedan fjällnära skog Norra Norrland Södra Norrland Svealand Götaland Hela riket Sweden Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok ( Riksskogstaxeringen, SLU; Naturvårdsverket Län och landsdel County and regions Produktiv skogsmarksareal efter län, landsdelar och ägare , hektar. Exkl. fridlyst produktiv skogsmark Forest area by county and ownership. Excl. protected productive forestland Privata aktiebolag Private sector corporations Ägarkategori Ownership category Enskilda Individual Övriga 1 Others 1 Samtliga Total Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västernorrlands Gävleborgs Dalarnas Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Västra Götalands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Hallands Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela riket Sweden ) Staten, Statsägda aktiebolag, Övriga allmänna ägare, Övriga privata ägare och Okänd ägare. State, State owned companies, Other public owners, Individual owners, Other private owners and Unknown owners. 2) Norrbottens och Västerbottens län. 3) Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län. Källa: Riksskogstaxeringen, SLU. 124 Statistiska centralbyrån

21 Statistisk årsbok Saltsjöfisket, avkastning, landad vikt Salt water fishing yields, landed weight Jordbruk, skogsbruk och fiske Fiskslag m.m. Species of fish etc. Ton Tonnes kr SEK thousands Ton kr Ton kr Ål Eel Lax Salmon Öring Trout Övrig sötvattensfisk Other freshwater fish Rödspotta Plaice Sandskädda Dab Skrubbskädda Flounder Övrig flundrefisk Other flatfish Torsk Cod Långa Ling Kolja Haddock Gråsej Saithe Lyrtorsk Pollack Vitling Whiting Kummel Hake Övrig torskfisk Other gadiforms Sill och strömming 1 Herring/Baltic herring Skarpsill Sprat Makrill Mackerel Övrig saltvattensfisk Other marine fish Foderfisk 2 Industrial fish Lever och rom Liver and roe Krabba Crab Hummer Lobster Havskräfta Norway lobster Nordhavsräka Prawns Blötdjur Molluscs Summa Total ) Till konsumtion. 2) Ej fördelad på fiskslag. Källa: Havs- och vattenmyndigheten ( och SCB ( Statistiska meddelanden serie JO Vattenbruk, produktion av matfisk, musslor och kräftor, hel färskvikt, ton Aquaculture production of food fish, mussels and crayfish, whole fresh weight, tonnes År Year Regnbåge Rainbow trout Lax, Öring Salmon, Salmon trout Ål Eels Röding Char Summa matfisk Total food fish Musslor Mussels Kräftor Crayfish ) Kräftproduktion publicerades ej år ) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas. Källa: Jordbruksverket ( och SCB ( Statistiska meddelanden serie JO 60. Statistiska centralbyrån 125

22 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Saltsjöfisket, fiskare och båtar Sea fishing, fishermen and fishing craft Yrkesfiskare Professional fishermen Binäringsfiskare Occasional fishermen Summa fiskare Fishermen, total Därav trålfiskare Of which trawler fishermen Antal Number Båtar Fishing craft Därav Of which Båtar > 12 m 1 Vessels > 12 mtrs Båtar Båtar < 12 m 2 < 8 m 3 Västkusten West coast Sydkusten South coast Ostkusten East coast ) 1999 och framåt avser båtar 12 m eller längre. 2) 1979 och 1985 avser båtar 6 12 m. 3) 1979 och 1985 avser båtar < 6 m. Källa: SCB Fiskestatistisk årsbok ; Fiskeriräkningen den 1 januari 1985, 1990 och 1995; Fiskeriverket (1999, Statistiska centralbyrån