Upphandling. av transporter. - för säker trafik och bra miljö -

Transkript

1 Upphandling av transporter - för säker trafik och bra miljö -? / /

2 Förord Kommunernas och landstingens arbete med trafiksäkerhet och tillgänglighet är framgångsrikt. Många av Svenska Kommunförbundets skrifter inom området fungerar som stöd och inspiration i strävan mot ökad tillgänglighet och säkrare trafik: Lugna gatan, Tillgänglig stad, Fri sikt, Bättre busshållplatser och Skolskjutshandboken är några av dem. Det ökade intresset för säkrare trafik kombinerat med den ständiga strävan mot bättre miljö påverkar också kommunernas och landstingens upphandling av transporter, där skolskjutsar och färd~änst är några av mest betydelsefulla, både för människors välfärd och rent ekonomiskt. Det är mot denna bakgnmd föreliggande handbok i upphandling av trafiksäkra och miljöanpassade transporter har tagits fram. Skriften avser alla typer av transporter, inte bara skolskjutsar och färd~änst, och vänder sig framför allt till kommuners och landstings upphandlande enheter och dem som ansvarar för olika verksamheter som behöver transporter. Skriften kan också vara av intresse för de entreprenörer som utför transporterna - taxiföretag, bussföretag med flera. Det är vår förhoppning att skriften ska komma till nytta även i de minsta kommunerna. Därför har två särskilda avsnitt ägnats åt en översiktlig beskrivning av upphandlingsprocessen - något som många uppfattar som en rätt komplicerad procedur som blir än mer sammansatt när nya krav ska ställas och följas upp. För innehållet svarar Per Nybom, NTF konsult. Per Kågeson, Nature Associates, har bidragit med avsnitt 8, Uppföljning av miljö- och trafiksäkerhetskrav. Björn Jerkert, Gazetta Media, har svarat för redigeringen. Projektet har letts aven styrgrupp bestående av Roland Jenssen, Färd ~änsten i Göteborgs stad, Per Junesjö, Färd~änsten vid Stockholms läns landsting och Anders Berge, Taxiförbundet. Till alla som bidragit till projektets genomförande riktas ett varmt tack! Svenska Kommunförbundet i juni 2004

3 Innehåll Förkortningar... 3 Sammanfattning. 1. Växande intresse för miljö och trafiksäkerhet Nationella mål för miljö och trafiksäkerhet. 2.1 Nollvisionen - färdriktning för trafiksäkerhel. 2.2 Agenda 21 - färdriktning för miljö Så ställs krav på miljö och trafiksäkerhet - en sammanfattning Miljö Krav på entreprenören/organisationen Krav på personal Krav på tordon Trafiksäkerhet Krav på entreprenören/organisationen Krav på personal Krav på fordon Förberedelser för upphandlingen Ansvar och planering Behovsanalys Marknadsanalys Projektorganisalion Intör förfrågningsunderlaget Upphandlingsprocessen Förfrågningsunderlag Mottagning och öppning av anbud Kvalificering och utvärdering - en process i tva steg Förhandlingar Beslut Avtal Uppföljning av miljö- och trafiksäkerhetskrav Former tör uppföljningen Entreprenörens egenkonlroll Sparsam körning och hastighet Uppföljning genom besök hos entreprenören Uppföljning på annat sätt Sanktioner Lagar och förordningar Lagen om offentlig upphandling (LOU). 9.2 Lagar som paverkar upphandlingar och törfaranden Svenska Kommunförbundet Stockholm Tfn E-post: gata@svekom.se Webbplats: ISBN: Tryckeri: NRS Tryckeri AB Projektledning: Örjan Eriksson Text: Per Nybom och Per Kågeson, (samt Björn Jerkert, Örjan Eriksson, Inga Beckeman, redigering) Form och illustrationer: Beckeman & Wenner AB Distribution: Tfn , fax (välj Publikationer)

4 Förkortningar ADR Europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (på franska: Accord Europeen relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route, på engelska: European Agreement concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road). CE-märkning Produkter som uppfyller de krav på hälsa och säkerhet som fastställs i olika EU-direktiv är CE-märkta. CE-märkningen utfärdas enligt Commite European de Normalizations bestämmelser. E-certifiering av däck Material och däcksdimension är typgodkända. EGT Europeiska gemenskapernas officiella tidning. EMAS Eco Management and Audit Scheme, EUs miljöledningssystem. Euro-NCAP European New Car Assessment Programme, oberoende sammanslutning för krocktestning. ISA Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet. ISO Internationell standard för miljöledningsarbete utfärdad av International Standarisation Organisation. ISO 9000 Internationell standard för kvalitetsarbete utfärdad av International Standardisation Organisation. LOU Lagen om offentlig upphandling. NOU Nämnden för offentlig upphandling. NTF Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens främjande. PAH-oljor Oljor som innehåller polycykliska aromatiska kolväten. TED Europeiska gemenskapernas officiella databas. WTO World Trade Organisation, Världshandelsorganisationen. Förkortningar 3

5 Sammanfattning Intresset för trafiksäkerhet och miljöfrågor ökar och därmed också intresset för trafiksäkra och miljöanpassade transporter. De flesta av kommunernas och landstingens transporter utförs av entreprenörer upphandlade i konkurrens. Entreprenörerna har ansvar för trafiksäkerhet och miljö, men för att stärka utvecklingen måste beställarna utveckla sina krav och förbättra uppföljningen av att kraven efterlevs. Att ställa krav på miljö och trafiksäkerhet i upphandlingar av transporter kräver omsorg och noggrannhet. Det är möjligt att ställa högre krav än vad som anges i gällande lagar och förordningar, men kraven får inte vara så högt ställda att de endast kan mötas av enstaka beställare. Kraven kan då anses vara konkurrensbegränsande. De måste också vara rimliga med tanke på vad verksamheten avser. Det är också viktigt att kraven kan utvärderas på ett tydligt och för anbudsgivarna begripligt sätt och att kraven följs upp. För att få en god översikt av kraven på trafiksäkerhet och miljöanpassning kan de lämpligen delas upp på entreprenören/organisationen, personalen och fordonen. Det är inte tillåtet att kräva att entreprenören har certifierade miljölednings- eller kvalitetsledningssystem. Däremot kan man kräva att det finns miljöpolicy och miljömål. Vare sig system, policys eller mål innebär dock några garantier för att arbetet bedrivs på ett miljö- eller kvalitetsmässigt riktigt sätt, varför sådana krav inte kan ersätta mer preciserade krav. Kraven på miljö och trafiksäkerhet måste vara relevanta i förhållande till målet med upphandlingen. Beställaren kan inte ställa högre krav på en entreprenör än vad som är rimligt med tanke på transportens innehåll och omfattning. Man får heller inte kräva sådant som är omöjligt att följa upp eller som inte har förankring i beställarens egen organisation. Man brukar skilja på kvalificeringskrav och utvärderingskriterier. Samtliga kvalificeringskrav måste uppfyllas för att ett anbud ska gå vidare från kvalificeringsfasen till utvärderingsfasen. Utvärderingskriterierna behöver inte uppfyllas men utgör en grund för utvärderingen av anbuden. Priset kan vara det viktigaste kriteriet och bör, visar erfarenheten från många kommuner och landsting, vara den dominerande faktorn i utvärderingen. En upphandling kan uppdelas i behovsanalys, marknadsanalys, utformning av förfrågningsunderlag, utvärdering, förhandlingar, 4 Upphandling av transporter

6 beslut och tecknande av avtal. Alla faser är inte aktuella i alla upphandlingar. Utformningen av förfrågningsunderlaget är den viktigaste uppgiften och helt avgörande för kvaliteten på de anbud som lämnas. Vikten av ett väl utformat förfrågningsunderlag kan inte nog understrykas - här ska verksamheten beskrivas tydligt samt krav och önskemål formuleras på ett sätt som inte bara är begripligt för potentiella anbudsgivare utan också inspirerande och utmanande. Lika betydelsefullt som förfrågningsunderlaget är för en framgångsrik upphandling är uppföljningen av avtalet för utvecklingen av transport~änstenunder kontraktstiden. Man brukar skilja på entreprenörens egenkontroll och övrig uppföljning av bland annat förare, fordon och drivmedel samt sparsam körning och hastighet. Det är viktigt att både beställare och entreprenör uppfattar uppföljningen som ett stöd för utveckling av transport~änsten, inte som en kameral kontroll av detaljer i avtalet. Likväl måste möjligheter till sanktioner finnas liksom möjligheten att helt häva avtalet. Det senare bör dock tillgripas endast i undantagsfall eftersom kostnaderna för beställaren ofta blir stora och konsekvenserna för kunderna avsevärda. Sammanfattning 5

7 Växande intresse för miljö oc trafiksäkerhet Kommuner och landsting står för en betydande del av transportemapå våra vägar. De utförs till största delen av upphandlade entreprenörer, men kommunerna och landstingen har ett ansvar för det som upphandlas. Ansvaret omfattar inte bara själva transporterna utan också hur trafiksäkra och miljövänliga de blir. Detta fråntar dock inte entreprenören deiu1es ansvar och skyldighet att verka för minskad miljöbelastning och ökad trafiksäkerhet. Trafikskadorna orsakar stora mänskliga lidanden och stora kostnader för samhället. Ärligen dör cirka personer i trafiken. I den officiella statistiken anges antalet skadade till cirka per år varav skadas allvarligt, ofta med livslånga men som följd. Detta innebär att det i genomsnitt dödas nästan två människor per dag och att tio får så svåra skador att de inte kan återgå till ett normalt arbetsliv. Under de senaste åren har de direkta kostnaderna för trafikolyckorna beräknats till ungefär tolv miljarder och de samhällsekonomiska förlusterna till cirka 40 miljarder kronor per år. De materiella kostnaderna drabbar i huvudsak fordonsägare, medan kommuner, landsting och staten har utgifter för sjukvård, sjukskrivningar, förtidspensioneringar, rehabilitering med mera, samtidigt som skatteinkomsterna minskar. Koldioxidutsläpp fran övrigt Precis som i världen i övrigt har transportsektorn i Sverige ökat sina koldioxidutsläpp. År 1994 svarade transporterna för drygt en tredjedel av de svenska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen, varav merparten kommer från trafiken på vägarna. Arbetsmaskiner och jordbruk står för ungefär sju procent. För att få en mer hållbar utveckling måste de fossila bränslena successivt bytas ut. Transportsektorns andel av energiförbrukningen växer. Främst beror det på att trafiken ökar, men också på att andra samhälls- 6 Upphandling av transporter

8 sektorer lyckats minska sin energikonsumtion mer än transportsektorn. På transportområdet svarar fossila bränslen för över 90 procent av energin. Vägtrafiken står ensam för en dryg tredjedel av landets oljeförbrukning. Ansvar Kommunerna och landstingen tillhandahåller bland armat skolskjutsar, färd~änst och sjukresor som ska kurma utföras utan risker för märmiskans hälsa och miljö. De har ansvar för förutsättningarna för säkra och rniljöanpassade transporter. Även om entreprenören sköter mycket av planering, logistik, vägval och dylikt, har kommunen ändå alltid det yttersta ansvaret som köpare av transporttjänsten. Som arbetsgivare har kommunerna även ansvar för att de egna transporterna utförs på ett trafiksäkert sätt och med liten miljöpåverkan. Personal som reser i tjänsten eller utför transportuppdrag har rätt till en god och säker arbetsmiljö. Kommunerna och Vägverket har ett ansvar för att bygga och underhålla gator och vägar och ett ansvar för att trafiksystem fungerar säkert och miljöanpassat. Kommunerna och landstingen har ett ansvar för invånarnas hälsa, vilket bland armat betyder att alla åtgärder som kan öka trafiksäkerheten och förbättra miljön måste utnyttjas. Ekonomiskt motiv Kommuner och landsting har ekonomiska motiv att arbeta med trafiksäkerhet och miljö. Kommunernas kostnader för miljöförstöring - och framförallt trafikskador - är betydande. Det är därför viktigt att alla nämnder och styrelser i kommuner och landsting tar sitt ansvar för trafiksäkerhet och miljö inom respektive verksamhetsområde. Beställarens viktiga roll Beställaren kan, genom sina krav i upphandlingarna, exempelvis få yrkestrafiken att sänka hastigheten, vilket irmebär en minskad miljöpåverkan. Det ger också entreprenören lägre drivmedelskostnader och medför en högre trafiksäkerhet för förare, passagerare och medtrafikanter. 1. Växande intresse för miljö och trafiksäkerhet 7

9 ationella mål för miljö och trafiksäkerhet De krav som ställs vid upphandling bör i första hand möta de mål som satts upp och är särskilt prioriterade i Vägverkets arbete med kvalitetssäkring av vägtransporter. Detta innebär: Minskade utsläpp av hälsoskadliga ämnen Ökad bilbältesanvändning Ökad andel säkra fordon Anpassad hastighet Nyktra och drogfria förare Hur omfattande miljö- och trafiksäkerhetskrav som ska ställas bestämmer varje enskild kommun eller landsting. I följande kapitel ges exempel på olika kravnivåer och hur de kan ingå i förfrågningsunderlaget. Det finns två beslut som särskilt påverkat kommuner och landsting att förbättra vägtransporternas säkerhet och miljö: nollvisionen som beslutades av riksdagen 1997 och Agenda 21 som är FN:s handlingsprogram för miljö och hållbar utveckling, antagen under konferensen i Rio de Janeiro Nollvisionen - färdriktning för trafiksäkerhet Nollvisionen innebär att helst ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken. År 1995 presenterades nollvisionen för första gången offentligt under trafiksäkerhetsdagarna i Tylösand. Den är idag grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Visionen utgår 8 Upphandling av transporter

10 frän att olyckor inte helt kan förhindras, eftersom människor gör misstag. Därför måste vägar, gator och fordon utformas så att misstagen inte leder till död eller allvarliga personskador. Politiker, planerare, Vägverket och kommunerna, polisen, fordonstillverkare, transportföretag med flera, ska alla ta sitt ansvar för att vägtrafiken ska bli säker. De flesta kommuner utgår från den här visionen. Oavsett om transporterna genomförs i egen regi eller upphandlas har kommunen ansvar för att utforma kraven sa att trafiksäkerheten upprätthalls. Kraven gäller inte bara leverantörerna utan också kommunen själv, som kan bidra med en trafiksäker planering. Nollvisionen är för trafiksäkerheten vad Agenda 21 är för miljöfragorna, dvs en färdriktning. 2.2 Agenda 21 - färdriktning för miljö Agenda 21 kallas det handlingsprogram för miljö och hållbar utveckling som antogs vid FN:s konferens om miljöfrågor i Rio de Janeiro ]992. Flertalet av de svenska kommunerna och landstingen har miljökrav som utgår från Agenda 21. En av agendans ideer är att genomförandet ska ske nära verksamheten. Ansvaret för miljöarbetet ligger därför ofta på förvaltnings-, avdelnings- eller enhetsniva. Det är där som verksamheten ska präglas av de miljöprogram och miljömål som upprättats i den enskilda kommunen eller landstinget. Både de och leverantörerna har ett ansvar för att leva efter miljökraven. De krav som ställs påverkar leverantörernas beteenden och miljösyn. Detta medför att upphandlare av transport~änster alltid har ansvar för att ställa miljökrav som svarar mot uppsatta mål. 2. Nationella mål för miljö och trafiksäkerhet 9

11 3. Så ställs krav på miljö och trafiksäkerhet - en sammanfattning Ett gott upphandlingsresultat förutsätter tydliga krav, god konkurrens mellan leverantörerna och en väl utarbetad kravspecifikation för de aktuella transporterna. Vidare behövs ett strukturerat och lättillgängligt förfrågningsunderlag och en beskrivning av hur uppföljningen kommer att göras. De flesta krav som kan ställas för att främja miljön och trafiksäkerheten kan användas på alla typer av vägtransporter. Kraven ska om möjligt vara mätbara. De kan utgå från förordningar och lagar, men också från normer som till exempel EG-domstolens utslag. Beställaren kan ställa högre krav än lagar och förordningar föreskriver, på till exempel bälteskrav i skolbussar, extra säkerhetsutrustning, bromskontroller med mera. De som ansvarar för upphandlingen måste dock veta när och hur de får ställa sådana krav. Alla krav måste vara konsekventa, eftersom det vid transporter kan finns en konflikt mellan å ena sidan effektivitet och tid och å andra sidan miljö och trafiksäkerhet. De förra bör inte offras för de senare. Kännedom om nya produkter Vilka miljö- och trafiksäkerhetskrav som kan ställas är något som ständigt utvecklas till exempel genom att det kommer nya produkter på marknaden. Det är därför viktigt att de som upphandlar transport~änsterutvecklar rutiner för att hålla sig uppdaterade. Detta kan göras genom kontinuerliga marknadsanalyser. Många av dagens krav är inte reglerade i lagar eller förordningar, men är ändå allmänt accepterade. Vissa krav kan inte ställas Det är viktigt att känna till vilka krav som kan och vilka som inte 10 Upphandling av transporter

12 kan ställas i en upphandling. Om ett kvalificeringskrav bara kan uppfyllas aven leverantör eller ett märke betraktas kravet oftast som konkurrensbegränsande och kan därför inte ställas i en offentlig upphandling. Det går heller inte att kräva att leverantören måste finnas i närområdet för att minska transportavstånden. Däremot kan krav ställas pa att kommunens transporter, oavsett vem som utför dem, ska samordnas för att minska trafiken i kommunen. Kvalificeringskrav och utvärderingskriterier Kraven ska vara formulerade i förfrågningsunderlaget och avtalet. Man talar dels om tvingande krav - kvalificeringskrav - dels om potentiella krav - utvärderingskriterier (begreppen skallkrav respektive börkrav förekommer också, men i denna skrift har vi genomgående valt benämningen kvalificeringskrav respektive utvärderingskriterium, eftersom de används i lagstiftningen). Kvalificeringskraven ska antingen vara uppfyllda i samband med att anbudet avlämnas eller utformas så att de ska uppfyllas under avtalstiden, så kallade tillkommande kontraktsvillkor. Exempel på sådana villkor kan vara att viss utbildning ska vara genomförd senast ett visst antal månader efter det att avtalet börjat tillämpas. Utvärderingskriterierna behöver inte uppfyllas, utan är kriterier som ska utvärderas. Ett av dem är alltid priset, men det kan också finnas andra kriterier. Entreprenören Skall ha Önskemål I När transporten ingår som en del i en större upphandling, kan det vara svårt att ställa detaljerade krav på trafiksäkerhet och miljö. Därför är det bra att - om möjligt - upphandla transporterna separat. Då kan till exempel miljökraven enklare integreras i verksamheten och anpassas till de långsiktiga målen. Undvik missförstånd Man bör undvika krav som kan missförstås av anbudsgivarna. Sådana kan exempelvis vara krav som uttrycks i kemiska beteckningar, komplicerade beräkningsgrunder, eller gränsvärden som är svåra att kontrollera. Förekommer ändå sådana krav måste de förklaras så att de är begripliga för anbudsgivarna. Ibland kan det vara klokt att ordna en informationsträff med tänkbara anbudsgivare för att de ska ha möjlighet att ställa frågor kring förfrågningsunderlaget. I så fall måste information om mötet finnas i upphandlingsannonsen. Alla frågor och svar måste sedan skriftligt dokumenteras av kommunen och skickas ut till dem som begär underlaget. Man bör också, innan upphandlingen påbörjas, diskutera förslagen till krav med leverantörer och företag i branschen. 3. Så ställs krav på miljö och trafiksäkerhet - en sammanfattning 11

13 Speca gränsvärden I förfrågningsunderlag och avtal bör gränsvärden preciseras. Exempelvis kan det anges att drivmedel ska motsvara minst miljödiesel klass 1, alternativt miljöklass 1 eller bättre, däck ska vara E certifierade o.s.v. Det är tveksamt att formulera avtal så att köpare och säljare har rätt att omförhandla de krav som berör miljö och trafiksäkerhet. Därför är det viktigt att noga avväga kraven med beaktande av avtalstiden. Balans mellan krav och mål Det är alltid målet för upphandlingen som styr vilka krav som kan ställas. Beställaren får således inte ställa högre krav än vad som kan anses relevant för att genomföra transport~änsten. I kommande exempel De flesta trafiksäkerhets- och miljökrav är generella. Några som kommer att redovisas här används emellertid bara vid specifika transporter. 12 Upphandling av transporter

14 4. Miljö Vägtransporter påverkar högst påtagligt vår miljö i form av mycket stora utsläpp av koldioxid. De orsakar också utsläpp av kväveoxider, partiklar och kolväten samt buller, läckage av olja, bränsle, kylarvätska och föroreningar från däckslitage. Därutöver fiiu1s särskilda risker med transporter av kemikalier och miljöfarligt avfall. Bet är därför viktigt att kommunen som upphandlare av transporttjänster har både en lång- och en kortsiktig strategi för att nå miljömålen. Miljökraven måste preciseras för att möjliggöra en korrekt anbudsutvärdering. För att tydliggöra dem bör de struktureras, till exempel genom att delas upp på entreprenör/organisation, förare respektive fordon. De miljökrav som redovisas nedan ska i första hand ses som exempel på allmäiu1a krav inom miljöområdet. Bara en del av dem är reglerade i lagar och förordningar, resten har växt fram genom olika beställarkrav och genom utveckling av teknik och produkter. De krav som redovisas nedan kan inte ställas i alla upphandlingar av transporttjänster. 4.1 Krav på entreprenören/organisationen Miljöledningssystem syftar till att steg för steg minska miljöbelastning och resursförbrukning, men är ingen garanti för att ett företag väljer bästa miljöalternativ. Ett företag som har ett certifierat miljöledningssystem har endast förbundit sig att följa gällande lagar och förordningar avseende miljö och dylikt och att ständigt förbättra sitt miljöarbete enligt en särskild plan. Det företag som använder miljöledningssystem bedriver dock i allmänhet ett aktivt miljöarbete. Man får inte ställa kravet att en leverantör ska ha ett miljöledningssystem av typen ISO (internationell standard för miljöled- 4. Miljö 13

15 ningsarbete) eller EMAS (EU:s miljöledningssystem) i en upphandling. Däremot kan vissa delar i de etablerade ledningssystemen utgöra mer specifika krav.. MiljÖpoliCY Dat... Dat. Dat Miljöpolicy kräver följdkrav Även om ett ledningssystems miljöpolicy i sig inte utgör någon garanti för entreprenörens miljöarbete, så är det ändå bra om en sådan finns. Den utgör en gnmd för det praktiska miljöarbetet. Policyn måste dock vara kopplad till riktlinjer och rutiner för att den ska kunna ses som ett faktiskt verktyg. Att bara kräva en miljöpolicy är inte meningsfullt, om man vill försäkra sig om att transporten utförs enligt angivna normer och principer. För att policyn ska bli verkningsfull krävs att den är kopplad till följdkrav. Miljömål ska vara mätbara Det kan vara lämpligt att förstärka policyn, som ofta är av övergripande natur och saknar detaljerade mål, med miljömål som i högre grad påverkar den direkta verksamheten. Miljömålen ska vara konkreta, tidsatta och mätbara. I ett måldokument kan man ha både övergripande, långsiktiga och kortsiktiga mål. Hur tydliga dessa är har betydelse för hur verksamheten kan styras. Ibland kan det vara bra att entreprenören har satt upp miljömål som kan knytas till de aktuella transporterna. Det kan dock finnas skillnader mellan olika entreprenörers ambitioner och förutsättningar. De större har i allmänhet bättre möjligheter att redovisa mer kostnadskrävande miljömål. nsvar efogenhet ~Ödlägesplan esväg. Känsliga transporter Särskilda krav bör ställas i upphandlingar av exempelvis skolskjutsar, färd~änst, sjukresor samt transporter av farligt gods, så kallade ADR-transporter (ADR- den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg). Entreprenören bör redovisa hur ansvar, befogenheter och delegering för de specifika transporterna ser ut inom de delar av organisationen som sysslar med dem. Detta kan bli en grund för en effektiv styrning av transporterna och en förutsättning för en tillförlitlig och fungerande information mellan beställaren och entreprenören. För enmans- och familjeföretag utan anställda, räcker det med en redovisning av vem som är ansvarig. Vid exempelvis ADR-transporter finns föreskrifter om säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods, se Statens Räddningsverks Författningssamling, SRVFS 1999:1. Vid upphandlingar av ADR-transporter är det viktigt med 14 Upphandling av transporter

16 nödlägesplaner. Dessa upprättas utifrån en analys om vilka olyckor som kan tänkas uppkomma och miljöeffekterna av dessa. Ibland sköter entreprenören ensam, eller i samverkan med beställaren, planering av resvägar, lastning och lossning av gods eller persontransporter som kräver olika stopp, exempelvis på- och avstigning för skolbarn. Då måste entreprenören ha resurser och rutiner för att genomföra planeringen. Den syftar till att genomföra effektiva logistiklösningar som minimerar miljöpåverkan och innebär att transporttiderna inte medför hastighetsöverträdelser. I vissa fall kan den upphandlande enheten ta in förslag på transport- och logistiklösningar i anbudet. Förare skall h, 4.2 Krav på personal Utbildning.. Kompetens Beställaren bör upprätta en kravspecifikation på vilken utbildning och kompetens som varje förare ska ha för att kunna fullgöra sina uppdrag utifrån ett miljöperspektiv. Det bör även finnas planer för introduktion av nyanställda samt informations- och utbildningsplaner för befintliga förare. Det är viktigt att förarna har teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter om sparsamt körsätt. Ett sådant krav på ekonomisk körning kan bidra till att skapa en miljömedvetenhet hos förarna. För att minska bränsleförbrukningen och bidra till ett mjukare körsätt, krävs en kombination av olika åtgärder. Om beställaren kräver en viss utbildning måste detta preciseras till innehåll och omfattning. Det är en fördel om beställaren själv kan ordna utbildningen. Exempel: Entreprenörens personal som arbetar med de aktuella transporterna, skall delta i följande utbildninj{ar som anordnas av Beställaren. Tiden för dem är följande... Entreprenören svarar för sina personalkostnader. Detta kriterium utformas som ett kvalificeringskrav. I de fall beställaren själv håller i utbildningarna ska det framgå om de omfattar all aktuell personal och är obligatoriska eller inte och hur lång tid de tar. Särskilda krav vid miljörisker Vid transporter med miljörisker förekommer behörighetsbevis - ADR-intyg - som specialkrav. Det finns olika typer av intyg för olika sorters gods. Enligt EU-direktiv, ska de som kör farligt gods på väg, ha minst en säkerhetsrådgivare. När sådana transporter upphandlas bör entreprenören därför beskriva vem eller vilka som 4. Miljö 15

17 ska utföra transporten, vilken typ av ADR-intyg som finns och vem som är säkerhetsrådgivare. Exempel: Entreprenören skall i anbudet redovisa vilka erforderliga behörighetsbevis, exempelvis körkortsstatus och ADR-intyg, som entreprenörens förare innehar, samt vem som är säkerhetsrådgivare. Tde fall någon av de angivna personerna under avtalstiden ersätts, skall entreprenören informera Beställaren om detta. Detta kriterium kan endast utformas som ett kvalificeringskrav. 4.3 Krav på fordon På de fordon som används kan ställas en rad krav. Kraven kan avse ålder, avgasentissioner, bränsleförbrukning, typ av bränsle, typ av däck, övriga tillbehör samt tillsyn och service. Ålder Beställaren kan formulera krav i form av gränser för fordons ålder. Sådana krav kan vara: Personbilar och minibussar för upp till åtta passagerare, får vara högst fem år gamla. Fordon all ha Önskemål er otor gasrening.... ränslef rivmede\.., äck,....., lr tillbehör, TillSyn/Service i~;;;~,;~~~rleverantör Ider, Motor.. '" - Bränsle!..... ö;;;;';:;;,d~i' 6~; \i,it;;;hö;' Bussar under 3,5 ton får vara högst sex år gamla. Specialfordon (fordon som kör personer i rullstolar) får vara högst åtta år gamla. För bussar över 3,5 ton, kan kravet på högsta ålder vara elva år. Här kan ett krav också vara att de har EuroII-motorer eller bättre, vilket motsvarar 19% års krav. För tunga fordon, över 3,5 ton kan också krävas EuroII-motorer eller bättre. Exempel: Entreprenören skall i anbudet ange vilka fordon som kommer att användas för de aktuella transporterna. De personbilar som används skall vara max fem år och de specialjordon som används skall vara max åtta år. Om Entreprenören under avtalstiden köper nya fordon för de aktuella transporterna, skall dessa uppfylla Miljöklass 2005 (direktiv 99/96EG) för tun~a fordon och Miljöklass 2005 (direktiv 98/69/EG) för lätta fordon. Detta kriterium kan utformas som ett kvalificeringskrav. 16 Upphandling av transporter

18 Avgasemissioner Dagens krav på avgasutsläpp från bilar med olika miljöklasser återfinns i Lag om Motorfordons Avgasrening och motorbränslen (LMA2001:1080). Lagen följer gällande EU-direktiv inom området. Observera att olika direktiv gäller för diesel- respektive bensindrivna fordon. För de krav som gäller från 2005 hänvisar ovannämnda lag till EU:s direktiv 1998/69/EG för bensin- och dieseldrivna fordon med en totalvikt upp till 3,5 ton och till direktiv 1999/96/EG för dieseldrivna, tyngre fordon. Den som vill ställa EU-kraven som gäller från 2005 i en upphandling redan i dag, bör betänka att inte alla nya fordon i dag (februari 2004) uppfyller dessa krav. Avser upphandlingen transporttjänster som genomförs under 2004 kan därför krav på uppfyllande av EU:s avgaskrav för 2005 formuleras som ett utvärderingskriterium, men inte som ett kvalificeringskrav. Avser upphandlingen transporttjänster som ska genomföras från 2005 och framåt, ska kravet formuleras som ett kvalificeringskrav. LMA kommer också att anpassas till det nya EU-direktivet. Bränsleförbrukning Avgasemissionernas storlek är som bekant kopplad till bränsleförbrukningens storlek. Därför är det viktigt att sträva efter lägsta möjliga bränsleförbrukning, oavsett vilken typ av bränsle som används. Entreprenören måste kunna kontrollera bränsleförbrukningen. Han ska ha rutiner och metoder för att begränsa - och om möjligt - minska förbrukningen som också ska dokumenteras för varje fordon. Kontrollen kan göras med hjälp av mätare som avläser fordonets bränsleförbrukning eller genom manuell avläsning. Entreprenören måste också kontinuerligt sammanställa och utvärdera resultaten. För att minska drivmedelsförbrukningen måste förarna utbildas i ett sparsamt körsätt. Även tekniska åtgärder som justeringar av motorer kan behövas. Riktvärden för fordonets bränsleförbrukning kan vid behov inhämtas från fordonstillverkaren eller officiella källor. Drivmedel Fossila drivmedel har en negativ miljöpåverkan varför alternativen bör premieras. Det kan göras på olika sätt, exempelvis genom bonussystem som gynnar fordon som körs på miljöanpassade driv- 4. Miljö 17

19 Bonus medel. En satsning på sådana drivmedel kan vara ett av flera krav på entreprenören. Innan kommunen inför sådana krav i sina upphandlingar bör kommunen ha antagit en strategi för val av drivmedel. Det är viktigt att komma ihåg att låg bränsleförbrukning är viktigare än valet av drivmedel. Om en större bil eller en större motor måste väljas för att till exempel kunna köras på naturgas, minskar kanske inte koldioxidutsläppen alls. Observera också att de flesta av alternativen ännu är i en forsknings- och utvecklingsfas. En ensidig satsning på förnyelsebara drivmedel kan också ge ökade kostnader. För att miljöarbetet på sikt ska bli hållbart måste ekonomin beaktas. Att skynda långsamt kan vara bra, eftersom man inte kan byta ut alla fordon eller motorer alltför snabbt. Beställaren bör därför i upphandlingen ange färdriktningen utan absoluta krav. Han bör inte heller ta ställning till vilket alternativt drivmedel som ska premieras, eftersom det finns olika alternativ, såsom el, etanol, metangas med mera. I vilken takt fordon kan börja använda förnyelsebara drivmedel är inget som kan bestämmas av beställaren ensam eftersom det avgörs av tillgång, pris med mera. Då bränsleflexibia fordon, Flexible Fuel Vehicles, används är det bra att i en uppföljning av avtal och kvalitet speciellt kontrollera att fordonen körs på de alternativa drivmedel som man kommit överens om. Ange alltid att endast drivmedel miljöklass I ska användas. Kom också ihåg att bara nyare fordon kan köras på vissa förnyelsebara drivmedel. Det är viktigt att göra en noggrann avvägning av hur kraven utformas. Beställaren kan exempelvis utgå från att en viss andel av de fordon som används för de aktuella transporterna, ska drivas med förnyelsebara bränslen. För dem kan beställaren utforma en bonus per körd kilometer. Exempel: Alt. 1. X procent av de fordon som används för de aktuella transporterna skall drivas med förnyelsebara bränslen. Entreprenören skall för övriga fordon använda drivmedel som utgörs av bästa miljöklassade diesel eller bästa miljöklassade bensin. För att kunna ställa sådana krav måste det finnas förnyelsebara drivmedel i närheten. Dessa ska också anses lämpliga med hänsyn till effektivitet, pris med mera. Exempel: Alt. 2. I de fall transporterna genomförs med bensin- eller dieseldrivna fordon skall Entreprenören alltid använda bästa miljöklassade diesel eller bästa miljöklassade bensin. Entreprenören skall under avtalstiden, vid anskaffande av fordon för de aktuella trans- 18 Upphandling av transporter

20 parterna, förvissa sig om att dessa kan köras på alternativa drivmedel och att de uppfyller miljöklass Vid minst två tillfällen under avtalsperioden kommer Beställaren att kräva redovisningar av entreprenörens strävan att använda förnybara drivmedel. Detta kriterium kan utformas som ett kvalificeringskrav. Typ av däck Däcken ska vara E-certifierade. E-certifiering av däck innebär att material och däcksdimension är typgodkända. Ett krav bör också vara att däckens innehåll av oljor som innehåller polycykliska aromatiska kolväten (PAH-oljor) begränsas. För sommardäck till personbilar fiims idag endast ett begränsat urval som har tillräckligt låga PAH-värden, dvs högst tre procent. För personbilar kan därför behöva göras undantag från gränsvärdet högst tre procent. PAH-oljorna i däcken mäts vanligtvis med två metoder, lp 346, där det högst får vara tre procent, och lp 391, där man bör ligga under femton procent. E-certifieringen gäller även regummerade däck, som är gyimsamma ur resurssynpunkt. De spar råvaror och kan lättare förses med en ny slitbana, utan giftiga PAH-oljor. Å andra sidan kan rullmotståndet ibland vara sämre, vilket ökar bränsleförbrukningen. Övriga tillbehör Entreprenören ska förvissa sig om att den extrautrustning som används är CE-märkt (uppfyller olika ED-direktivs krav på hälsa och säkerhet) och inte försämrar trafiksäkerhet och miljö. Extrautrustning kan vara bakgavel-lift, ramp etc. Exempel: Entreprenören skall förvissa sig om att den extrautrustning som används är CE-märkt och inte har en negativ miljöpåverkan. Detta kriterium kan utformas som ett kvalificeringskrav. CheCklista Tillsyn och service Det är viktigt att det ställs miljökrav även på hur fordonen ses till och servas. Kraven kan omfatta kontinuerlig tillsyn och service, tillsyn och kontroll av däck samt åtgärdsrutiner. Kontinuerlig tillsyn av fordon bör göras veckovis eller minst var fjortonde dag. Som underlag för tillsynen bör det finnas en checklista som anger vad som ska kontrolleras samt entreprenörens minimivärden för mönsterdjup på däck. Listan ska följas upp så att man bland annat kan avläsa förbrukning av olja och kylarvätska, Miljö 19